.^

ss

e^

l̂(

^

t^. 1^

^

'^

Inför en ny dagVila. Ett gott ord att lyss till för den trötte, och änskönare att uppleva. Aktivitet och rörelse upphör -dagens möda och glädje far kanske genom medve-tandet - minnet gör sig redo att stänga. Öga, öra, endel av hjärnan får vila. I drömmen kommer sådagens skörd av erfarenheter att bearbetas - ochkanske läggas till handlingarna.

"Du far vila nu, mitt bsu-n", säger Gud. Dubehöver inte vara rädd .

.. .Dagens goda och onda rör sig i den trötte."Är du bekymrad, mitt barn?", vill Herren fråga."Ångrar du de sagda ord?Blygs du över synden gjord?Mitt barn - Du är förlåten.

Min ängel följde dig -Det är sant:

Du glömde mig!Men jag ej dig!

Du har återsänt till mina hyddor -Jag skall vaka över dig när du nu sover.

- Vila du nu.

I morgon vandrar vi åter tillsanimans,du och jag.Min hand är stark!

"Har du tänkt pä en sak , säger Herren."Vi väntar på något tillsammans, du och jag.Vi väntar på en ny dag.En som inte följs av kväll och natt!En dag utan synd.Utan tarad kind.

Utan sjukdom - utan men!"Vänta, mitt barn. Snart skall du lossas från den

Ondes bojor!De skall lossas -Du förlossas!

"Vila, mitt älskade människobarn - vila i mig.Vänta, mitt älskade människobarn - vänta - påmig .

Lennart LönnqvistKomminister

Ny tidMärka

På nyårsafton hölls nyårsbön iMärka kyrka. Vid årsskiftet komMärka församling att tillhöra detnya Falköpings pastorat.

Kyrkoherde Göran Carlsson,Floby pastorat, lämnade överförsamlingen till kyrkoherde LarsMagnusson, Falköpings pastorat.

På bilden, prästerna tillsam-mans med kyrkvärdarna Knut Nils-son, Georg Gunnars, Åke Abra-hamsson sami Ing-Britt Carlsson.

Hjälp oss hjälpa!

Omslagsbild från Mösseberg. Foto: Lars Magnusson

Pg 900345-OHjälpen till 3:e världens folk.

Ett tryggt alternativ!S:t0lofsgatan45, 521 35 FALKÖPING

Tel: 0515- 19070

Vise mänVad statistiken än har att sägaom verksamheten så förekom-mer det fortfarande att folk

samlas för att kröka på nackeni tacksamhet och bön.

Jag är ett andligt råskinnmen der händer att jag ham-nar bland sovstorkarna i S:tOlof för att vila njurarna ochlyssna på den Store Skrot-samlaren. Parkerade jag alltså ikyrkan på juldagen, på sammaplats där jag brukar precis såatt aposteln Lukas petar migmed stortån i örat om jag lutarmig bakåt. Han står staty motkortväggen, nämligen.

Särskilt fullsatt var det inte,men värdigt och beslutsamt.Litet kosigt kanske i efterväf-men från julottan.

När mässan skall till attbörja, inträder två vandrarefrån Pepparkakeland och slårsig ner några bänkar framför.Den ene tror jag kommer frånEtiopien. Den andre är måskelibanes eller så och har stjär-nor på skjortan. Den tredjekommer något senare, har välblivit efter de andra.

Först när prästen läser evan-geliet inser jag vilka dom är,vilka som också är här på Jul-dagsmorgonen: De vise män-nen, såklart. Om vilka legen-den bara vet att de kom frånÖsterns länder och att åtmins-tone två bör ha varit rättmörka i nyllet. Till skillnadfrån oss vitmuskiga typer.Mager kallas dom. En sortstrollkarlar som var bra påmatte och affärer.

Tanken kommer mig försom en aha-upplevelse som fårmig att fnissa inåtvänt under

textens mest benådade ögon-blick. Visst ja, så måste detvara. Hyggligt av er attkomma denna vägen, folks...Men, få se nu, vad hette niegentligen... ? Farbror Melker,Loket Olsson och Baltzar vonPlåten? Minsann var ni intefolk från Kamomilla stad,med namn som Kjell Kas-persen, Jesper och Jonathan.Eller om det var något på G:Blixt Gordon, Gardell ochGunde Svan...

Men vem bryr sig i ett lcun-skapssamhälle som tror merpå marknadskrafterna änBibeln. Där det blir mer hällakring Windows -97 än Jesufödelse, där Hennes &Mauritzflickan dyrkas mer änJungfru Maria? Hurså ÅretsMamma?

Betlemhemsstjärnan äringen nyhet längre, kanske varden bara en Sky Channel-satellit. Sann visdom är idagatt stanna hemma och sortera

sopor, plats i härbärget bokardu på Internet. För övrigtanser jämlika rådet att det ärför sned representation medbara vise män. Råfeministernapåstår att de var tjejer ochhette Tant Brun, Tant Grönoch Edith Södergran. SnuttanBengtsson-Witt-och-Brett harövertygande visat hur derasklokskap bestod i att tala fran-ska, spela piano och sitta vack-ert.

Farah Diba är underrättad,som Red Top skulle ha sagt.

Mig kvittar det om Östernsvise hade egen show i Sinai,om så både CNN och de lärdei Lund var på plats. De må

vara stjärntydare från SiliconValley eller konsulenter frånLindesberg, ja vore de så själ-väste bockarna Bruse så skulle

jag ändå ställa frågan vad somvar deras budskap och vadsom är innebörden i berättel-sen.

Storyn att de vise männenvar Herodes spioner räckerdåligt till och många frågorförblir obesvarade. Man villjutill exempel veta om deras resavar avdragsgill, och varför detog en annan väg hem. Mankan också fråga sig vem som ärvara wise guys idag: K-GHammar, Göran Persson ellerHorace Engdahl.

Man kan rentav tycka att såhär viktiga ting skall man intekåsera om.

Det gör jag ju knappast hel-ler. Jag bara talar om hur detvar en juldag när de vise män-nen var i Falköping. Klart äratt kejsarens inflytande övervårt skattesystem har minskatsedan Q^uirinius dagar. Vårtids Augustus heter Bill Gates,men fä vet att ståthållaren iSyrien just nu heter Hafez-al-Assad.

Så nog finns det skäl attgradera upp våra bibelkunska-per. Lukas text är inte ur "Nyatraktamentet" och det talasom att en frälsare är oss född.Inre "fältare" eller "fältherre"även om sociologer och stridi-sär vill ha det så.

Inte heller sägs det någotom en festfixare".

Även om julen är anledningnog att ställa till fest.

KB

Caroline - ny kantor i SlätaUnder ett års tid ska CarolineJansson vikariera som kantor lSläta med omnejd.

- Det känns lite nervöst,eftersom det här är min förstatjänst som kantor och det är såmycket som är nytt, säger hon.

Caroline Jansson kommer frånÖrslösa utanför Lidköping. Eftergymnasiet arbetade hon några årinom vården och på apotek.

- Körsångare har jag varitsedan jag var åtta är. Jag började ikyrkans barnkör, fortsatte i ung-domskören och sedan i kyrkokö-ren.

Men det var inte då drömmenföddes om att bli kantor, tvärt-om. Kantor, det skulle hon aldrigbli...

- Men det växte liksom fram.

Jag fick ga orgelspelarkurs på Hjofolkhögskola och blev mer ochmer intresserad. Jag sökte in påskolans kantorslinje och kom in -och så blev det så.

Caroline ska arbeta i sex för-samlingar; Släta, Karleby, Åsle,Mularp, Tiarp och Skörstorp.

Snackagår ju...men Lutherhjälpen

hjälper fattigaoch förtryckta

över hela världen

LutherhjälpenSvenska kyrkans biståndssamarbete

Pg 90 02 56-9

Som kantor far hon inte myc-ket fritid, eftersom tjänsten inne-bär arbete såväl vardagar som hel-ger. Men Caroline Jansson saknarinte fritidsintressen.

- Jag har spelat fotboll i mångaår, men slutat med det. Nu fun-derar jag på att ta jägarexamen.Många i min släkt jagar och harjaktmarker. Jag är intresserad avdjur och natur, och det verkarfascinerande med jakten.

Oväntad psalmSå ska Carloline utsättas för ett

avgörande test inför sin nyatjänst. Det berättas om en vigseldär psalmnumren blev förväxla-de. Man skulle sjunga psalm 482vers 2;

"Välsignat mer än allt på jordÄr varje hem, där Kristi ordOm faderns nåd och välbehagTill alla talar dag från dagMen på psalmtavlan stod 284

vers 2, och med den vana brudenframför ögonen sjöng man:

"Hon trycker mig till jordenned

Som en odräglig börda.Hon synes mig så stygg och ledSom den där mig ville mörda.Hon ger mitt samvet djupa särOch såsom tusen pilar stårI mitt beklämda hjärta("Hon" syftar här på synden i

psalmens första vers.)Vad skulle Caroline göra om

delta hände i Slöta? Hon slår upppsalmen och ska börja spela - ochupptäcker först då det fatalamisstaget!

Caroline skrattar hjärtligt:- Jag skulle på ett diskret sätt

ingripa och förhindra den pin-samma situationen - eller ocksåskulle jag få ett skraitanfall!

Med det svaret var den inter-

vjuande prästen myckel nöjd.Han hyser nu ingen räddhåga ialt tjänstgöra med kantorCaroline, som härmed hälsas väl-kommen till Falköpings pastorat.

Intervju: Folke Elbornsson

Carolinc Jansson har tagit fUts vid orgeln i Släta kyrka, en av de kyrkor där hon vika-rierar under ett ars tid.

Lutherhjälpens fasteaktionVägen till framtiden". Så står

dec på Lutherhjälpens lilla spar-bössa för 1998. Den violetta bös-san, som har blivit så välkänd, fårdu i detta Kyrkoblad. Som du vetarbetar Lutherhjälpen för attskapa, människovärdiga livsvill-kor, bekämpa orsakerna till orätt-visor, fattigdom och förtryck.Varje år försöker man lyfta framnågon del i världen under faste-aktionen.

I år får vi veta en del om män-niskorna runt Makuvadammen iZimbabwe. Här har man fatt

hjälp av Lurherhjälpen och livethar förändrats till det bättre förde boende. Man har fårr rentdricksvatten, kolerafallen harminskat, barnen får mat och

mjölk och antalet undernärdaminskar.

Varje familj äger en Jordlott,där man kan odla, men man har

också en gemensam lott, därinkomsterna går in i en gemen-sam kassa. Denna fond dLspone-rar sedan alla i gruppen. Fatciga,som inre får låna i bank, kan härfå lån. Mer än 80 procent avmänniskorna i Zimbabwe bor pålandsbygden. Om inte jordbru-

"l^"W^f ^. '^.^

- /-' 'rt*': * "

Livet i byti Malniva i Zimbabwe förbättrades storligen när dammen byggdes, en damm

som I.utherhjälpen varit med om ntt by^a. Här ses några sjungande medlemmar lhevattn ingsgru^pen.

ket fungerar, tvingas man flyttatill misären i städerna.

Ditt bidrag betyder mycket,mycket för dessa människor. Justdu inbjuds att vara med i arbetetatt bygga på vägen till framri-den". Tillsammans med Luther-

hjälpen kan DIN gåva bidra tillen räcr^lsare värld.

Fasteaktionen pågår frånAskonsdasen fram till Palmsön-

dagen, som infaller den 5 april.Då kan du lämna in din fastebös-

sa l kyrkorna. Kan du intekomma dit, går det bra att kon-takra diakonissorna eller pastors-expeditionerna, så kan vi hämtaditt bidrag.

Gzin-Lis LindgrenOmbud för Lutherhjälpen

Det kom ett brev

Som vanligt har vi i Falköpings församling fått etc gripan-de tackbrev från Inga-Lisa Wennberg-Fairweather i SriLänka. Hon har i sitt hjälparbete att kämpa inte bara medfattigdom och svält utan också med det pågående inbör-deskrigets fasor.

Det är nu en död och tre sårade bara bland de våra'

skriver hon. Hon avslutar brevet: "Till slut vill jag önskaEr alla Guds välsignelse över helgen och det nya året.Varma hälsningar från så många som fått Er hjälp. Tackför förböner och varma tankar!" Sv. Ps. 473.

LM

Stiftsdag pä Läckö slott

"TIDERNAS KYRKA"

'y:!'^®*;

Annandag Pingstl juni 1998

Medverkande:

Biskop lars-Göran Lönnermark,biskop Bengt WadensjöYlva Eggehorn

tt teckna ett pastorats historia låter sig inte-utan möda göras. Därtill krävs både kun-

skåp och begåvning, samt en god portion tid ochutrymme. Eftersom både det ena och det andralyser med sin frånvaro hos undertecknad, avserdessa rader endast alt teckna några nedslag i Slätagamla pastorat. I närmare 600 år finns dess exi-stens väl dokumenterad. Slöta pastorat bjuder påfärgstarka prelater och dugliga förtroendemängenom seklerna. Några framstår på ett särskiltsätt i historiens ljus och fångar sålunda vår upp-märksamhet.

Den första kyrkoherde som nämns i pastora-tet, Petrus Torveri, har på olika sätt haft förbin-delser med domkapitlet i Skara. 1417 benämnshan vara curatus och ha "bevittnat biskopBrynolfs underverk .

början av 1600-talet möter vi Laurentius.Siggonlus som herde i Släta under många

år. Hans barn tog sig namnet "Slörman . I slutetav samma sekel heter kyrkoherden JonaeHellenius, och om honom sägs det - som en sär-skild iakttagelse - att "han var av naturen skägg-lös". Om inte skägg, så dock rejält med skinn påhakan, hade den prästman som prästvigdessamma år som den första officiellt påbjudnapsalmboken utkom - 1695: Jonas Segerstedt.

Som adjunkt skickades han rill Åsle, men restestrax åter till Uppsala - tydligen på eget bevåg!och "blefderföre 'hårdt tilltalad' i konsistorium

(-domkapitlet). Eftersom han framhärdadeådrog han sig också biskopens irritation somkörde honom på dörren". Är 1709 klagade hanöver sina motgångar eftersom han vid flera tillfäl-len blivit förbigången vid tjänstetillsättningaroch "bedyrade att i flera stift ej fanns någon såolycklig prest soin han".

ramatiskt var hans giftermål med Catr.Elisabet Frölich som i hemlighet avvikii

från sitt föräldrahem och erhållit tillstånd till

detta giftermål under villkor att aldrig mer visa

Slöta genosig för sina föräldrar. Ganska snart ryckte pestenbåde hustru och barn från kyrkoherden, ochhans eget liv förkortades av sorg och förebråelsereftersom han själv varit en ofrivillig orsak tillderas för tidiga död. Hans hustru hade nämligenuppmanat honom att byta kläder, när han komhem från de pestsjuka, men han hade skämtatöver hennes farhåga, "lydde henne icke och fördesålunda smittan i sitt eget hus .

Efterträdaren, Laurentius Andrae Berglus,fick ett angenämare liv i Släta. Han tillträdde år1714 och dog 89 år gammal, efter 47 år som pas-toratets herde. Under sitt liv hade han lyckatssamla en betydande förmögenhet. Det berättasom honom, att han förvarade sina koppardalrar ien "hvälfd källare, som ännu finnes i prestgår-den". Därav kallades han Plåt-Lasse .

n verkligt namnkunnig herde tillträdde sinitjänst 1759, Anders Gustaf Rhodin,

docent vid teologiska fakulteten, rektor i Skara,prost och riksdagsman. Han tycks också ha variten praktisk man; täljde käppknotor och dessut-om skicklig i fäktning. Vid ett tillfälle lär han'allvarsamt tuktat en officer, som smädade

presteståndet .En anekdot från hans vistelse i Lund berättar,

att han en gång blev anmodad att opponera moten disputation om Göinge härad: Derutibeskrefs ock en allmoges dans tillika med dessmelodi, som på noter var införd. R. anförde, atthan i Göinge dansat den dansen, kände melodi-en fullkomligt och påstod att sången ej var rättupptagen; 'ty så går den', sade han, och börjadesjunga. Hvarken praeses eller respondenten voroi stånd att vederlägga honom utan att ocksåsjunga, det de förmodligen icke kunde, och audi-torium brast ut i skratt. Han erbjöd ock respon-dens att dansa nied sig, för att väl se om hankunde sin sak.

Som kulmen på sin tid som kyrkoherde, kundeRhodin glädja sig åt den nybyggda - och nuva-rande! - församlingskyrkan i Släta (1787).

seklernalera andra kyrkoherdar i Släta har uppburitlärda ämbeten vid universiteten, så t. ex.

Clas Warholm; 1867 utnämndes han till profes-sor i dogmatik och moralteologi vid Lunds uni-versiret.

Ett helt annat livsöde möter vi i Johan AugustAlfred Lindberg, som blev pastoratets kyrkoher-de år 1891. Om honom finns mängder av färg-starka berättelser - fråga äldre släta- och karleby-bor! De avslöjar en mycket originell, men likaälskad kyrkoherde. Några skrivna predikningarförekom aldrig, eftersoni han inte var bästa vänmed penna och skrlvverktyg. Däremot kundehan tala fritt nästan hur länge som helst - helatiden lika inspirerande.

Han hade också för vana att använda snus l

stora kvantiteter. Mitt under predikan kundehan lägga in en stor pris snus, varvid Inte allthamnade under läppen, utan en del föll ner frånpredikstolen och landade i huvudet på dem somsatt närmast under...

tora svårigheter med att finna sig en hustruledde till att kyrkvärdarna kom till undsätt-

ning: Men kyrkvärden visste på råd. På traktenfanns ett par gudfruktiga systrar som båda skullevara passande som prästfruar. Tid bestämdes förett sammanträffande och de båda systrarna hadei förväg varskotts.

Den dagen när prästen skulle komma hadebåda klätt upp sig i sina bästa klänningar. Denena i en blå och den andra i en brun klänning.

Prästen kom, öppnade dörren till rummet därsystrarna fanns, men var lika snabbt ute igen,ropandes: Jag tar den blå, jag tar den blå!'

i et var tydligen ett bra val, för den 'blå'systern var verkligen en förståndig och

varmhjärtad människa. Det lystes tre gånger ochkyrkoherden anmodades att bestämma vigseldag.Skräcken för fruntimmer satt tydligen i fortfa-rande, för han klagade och sa: 'Är jag tvungen attvara med då?' Tack vare den 'blås' hand med

prästen blev äktenskapet lyckligt och begåvadesmed två barn.

Hur gick det då med den 'bruna systern? Jo, iett präsrhem behövdes det alltid tjänstefolk var-för systern fick följa med som jungfru eller hus-mamsell. Efter giftermålet uppenbarade sig präs-ren inte mera i någon brokig klädedräkt i tjän-sten. " (ur artikel av Henry Carlsson).

1900-talets kyrkoherdar har - förutomLindberg - varit följande: Lars Toft 1911-1930,Axel Ljungkvist 1932-1958, Konrad Bjurek1958-1969, Nils Borg 1969-1981 och pastora-tets sista; Folke Elbornsson 1982-1997.

r 1922 sammanslogs Släta (Släta, KarlebyFörsamlingar) och Åsle (Åsle, Mularps,

Tlarps församlingar) pastoraten. Den sisre kyrko-herden i Åsle prästgård kom att bli Karl EdvardKarlsson, och han efterföljdes av den förstekomministern Erik Hjalmar Engvall 1922-1930. Efter honom har följt: Gunnar Nordqvist1930-1939, Artur Hellgren 1939-1957, JonasEriksson 1957, Nils Borg 1957-1969, ÅkeLundin 1969, Lars Magnusson 1969-1971,Lars-Eric Nyberg 1971-1980, Ingemar Bruto1980-1983, Mats Löwlng 1985-1997.

rnder 75 år - 1922-1997 - var Släta ochÅsle gemensamt pastorat. År 1988 beslu-

tades om total ekonomisk samfällighet mellan defem församlingarna. År 1992 tillfördes Skörs-torps församling från Valstads gamla pastorat.

Om Åsle pastorat 1412-1922 vore mycket attberätta, bl. a. om krigspräster, slagsmål, utdik-ningsprojekt av mossen, långlivad komminister(52 år i Åsle!), bristfälliga komministerbilarmed mera, men det får anstå till annat tillfälle.

Guds verk går vidare i våra bygder, och vi skri-ver på nytt ett blad i vår egen kyrkohistoria.

Mats Löwing

(Citat ur Skara Stifts Herdaminne, Joh WWarholm).

Tack för änglarna!Änglautställningen på Falbygdensmuseum under hösten och julen1997 blev på alla sätt en succé medc:a 4. 000 besökare. Det har varit en

fantastisk upplevelse med alla besö-käre, både barn och vuxna som sökt

sig till miLseet under denna eld. Allahar vi kanske på något sätt en speci-ell känsla för det här med änglar,antingen det är vår barndoms bok-märkcsänglar eller någon annan sär-skild upplevelse.

Utställningen kompletteradesmed inlånade änglar av olika slag,som välvilligt ställts till vårt förfo-gande av privatpersoner i Falköpingoch Skolmusecc i Stenstorp.

Det stora intresset för änglarnahar också visat sig genom det finaengagemang som Falköpi ngs för-

samling lagt ned genom sin medver-kan i samarbetet med museet. Ang-lama har varit ett genomgåendetema under höstens många musik-stunder, konserter och gudstjänsteri S:t Olofs kyrka. Dessa inslag underänglautställningen har varit m)-cketuppskattade.

Tack till er alla, besökare ochmedverkande för ert stora intresse

och engagemang för Anglautsräll-ningen på Falbygdens museum.

Kerstin Arnesson

m useiche f med personal

Solo - kör - brassLenaMaria Klingvall, sång

S:t Olofs brassensemble, JönköpingKyrkokörerna i Falköpings pastorat

Lördag 4 aprilFredriksbergs kyrka kl 15

Släta kyrka U 18

DU VET VÄL OM ATT DU KAN ÅKAKYRK'1'AXI' FÖK ENKF.l. RESA TILLELLER FRÄN GUD.S'1'JÄNST I NÅGONAV VARA KYRKOR B1';1A1.AR DUKNDAST 5 KRONOR.

Biljett får Du i kyrkorna eller av taxichauffören. Du som är beroende av handi-kappbuss kan åka på samma villkor. Bra är givetvis om vi kan samåka när sa armöjligt. Har Du frågor ring kyrkoförvaltnlngen 0515-170 96'

Sopraner"..

S:t Olofs kyrkokör sökernya medlemmar, framför

allt sopraner.Du behöver inte vara van

körsångare - det viktigas-te är att du tycker om att

sjunga!Vi övar torsdagar kl 19 ikörstugan högst upp iförsamlingshemmet.Vill du veta mer, talamed körledaren ToreSvensson, tel 192 40.

Varjekronahjälper fattigaoch förtryckta

över hela världen

LutherhjälpenSvenska kyrkans hist;indäs,im;irl)ete

Pg 90 02 56-9

flor:

Av Anders Parsmo

^AiNrfCmirffllttENKAKA-TiiKirrn?...

~^-<1-J> /EII..NR fKK,

,W6fAff«(.^/

UtTO. KU .. n. EUERflRIWWMKKSA' AW.Mmwwffi... &uffXtAK.PSFiirooi7.. f!Ky

(^. tUtfl W»-/> UidWbEN...

^ e

Arguinsrt Förlag AB, 199

Tiden tema i kyrkans förskolaffTiden börjar när alla männi-skor leifen Tiden kanske slutar

när alla människor dör*\ sägerRebecca.

Jonas fyller i: "Några vuxnahar kanske tid, men inte alla.Barn har mest tid. För de lekermer än vitxna. De har inte sa

mycket tid att leka. ^Nu, när vårterminen är ny, talar

vi med barnen om tiden: Vad tidän hur man mäter tid, om den har

början och slut, om alla har likamycket tid, om man kan ändra den.Barnens rankar kring begreppet'tid ger oss vuxna verldigen entankeställare. Barnen är så kloka

och har så mycket att saga ossvuxna om vårt sätt att använda

tiden. Barnen skattar högt den tidde kan leka. Då bearberar de sina

intryck och upplever och utvecklarsin fantasi och kreativitet. Här

måste vi ge deras funderingar tidoch utrymme genom att erbjudadem. scim. u. lans och nL i'At£nal påderas nivå för att de skall kunna

fortsätta sin utveckling. Barnenslek är deras jobb", då de formaroch bearbetar sin verklighet.

Genom förskolans väl planeradeoch ändamålsenliga lokaler ochden goda tillgången på lämpliga

Leken är viktig för barn, något som tas, till vara i kyrkans förskola ikyrka.

material blir arbetet med barnen

stimulerande och meningsfullt förbarnen. Ett mycket stort plus är attförskolans lokaler ar integrerademed kyrkan. Avsråndet är kort ochtröskeln" blir låg. På ett naturligt

säte knyts den kristna fostran tillde gemensamt firade familjeguds-tjänsterna. Andakterna med destörre barnen sker l kyrkorummet,som på det sättet blir en kändmiljö. Barnen vet redan i god tid

Sara Lönnmyr som sedan länge vikarierat l Fredriksbergs kyrka. ! förskola här fatt tjän-sten som harnskötare. VÄLKOMMEN!

hur det går till där, Vår kantor, UlfLindström, övar regelbundet krist-na sånger med barnen, liksomKnut Svenning, distrikts p ras te nägnar mycket tid i det direktabarnarbetet och åt föräldraträffar-na. Tillsammans med barnen och

deras familjer firar vi regelbundetfamil j eguds tjänsterna som förbe-retts under veckorna. Genom att vi

arbecar med olika hjälpprojekt vid-gar vi vyerna utöver Falköpingshorisont. Barnen far en känsla för

att vi ar insarra i ert större sam-

manhang, där vi hör ihop medandra som. lever under annorlunda.

villkor an våra egna.Kyrkans förskola är en del av för-

samlingens dopundervisning, somär mycket omfattande och mång-fasetterad. Det känns stimulerande

och meningsfullt att delta i dettaviktiga arbete med dessa våraminsta; speciellt med tanke på allaengagerade föräldrars starka enga-gemang och h.uvudmännens starkastöd.

Solveig Asmus och Sara Lönnmyrförskollärare på Kyrkans förskola.

Knut Svenning, dfstrikspräst

Kaj Munk-afton i FalköpingKaj Munk har länge varit bon-glömd men håller på att bli aktuellpå nytt. Den märklige danskeprästen, författaren och mot-ståndsmannen under ockupa-tlonsåren på 1940-talet var underett par decennier ett store namnbåde i Danmark och utanför dess

gränser. När han natren mellanden 4 och 5 januari 1944 mörda-des av Hitlers handgångna mänväckte det en våldsam uppscåndel-se och 5tor sorg i hela Norden.

Hans liv och verk levde starkt

under 1940-talet och några år inpå det följande decenniet. Sedan

blev han - till synes - tämligenglömd. Under senare delen av1980-talet och framförallt i vårteget årtionde har han börjat upp-märksammas mer och mer. Fem

doktorsavhandlingar och ett antalandra böcker har skrivits om

honom. Man uppför på nytt hansmest kända skådespel. Programhar getts l dansk TV. Och hans100-årsdag den 13 Januari i århögtidlighölls på mänga häll ochpå många sätt i Danmark. Också iSverige har vi försökt att göra1998 lite grand till ett Kaj Munk-är.

Det är anledningen till att enKaj Munk-afton anordnas i Falkö-plngs församlingshem söndagenden 19 april kl. 18.00. Munksdotterdotter Arense Lund, verk-sam som Journalist på TV2 iDanmark, kommer att tala. om sin

morfar. Hon har gjort ett programom honom i dansk "FV. Där berät-tar hon, hur hon försöker finna

vem han egentligen var. Aftonen iFalköping rymmer dessutombland annat sång, musik och upp-läsning ur ett par av Ka] Munksberömda skådespel.

Verksamhet bland barn ochungdom i Slöta-Äsle

Slötagarden:Minior 8-9 år, tisdag ojämna veckor 17. 30-19. 30.Junior 10-11 år, tisdag ojämna veckor 17. 30-19. 30.Junior/senior 12-13 år, tisdag jämna veckor 17.30-19. 30.Senior 14-15 år, torsdag jämna veckor 18. 00-20. 00.Senior/tonår, 16-18 år, onsdaglS-20 el. söndag 16-18,oregelbundna veckor.Söndagsskolan frän 4 år, söndag 10. 00 varje vecka.

Tiarps hembygdsgård:Minior/junior 9-10 år, fredag ojämna veckor 17. 30-19. 30.Junior 11-12 år, fredag ojämna veckor 17. 30-19. 30.Senior 13 år och uppåt, torsdag ojämna veckor 18. 00-20. 00.Söndagsskolan 4-8 år, söndag ojämna veckor 10.00.

Barn- och ungdomsverksamheti Yllesfad och Åsaka

Mand. 9-11 Barnrimmar 4-5 år13-14. 30 Minimåndax 6-8 år

17.30-19 Ojämna v. fr 9 år17.30-19 Jämna v. 6-8 år

Tisd. 8. 30-11. 30 Öppet Hus fr O år17. 30-19 Tisdax fr 9 år

Fred. Första fred. i varje män. från kl. 18Kättilstorps bygdegård.

Yllestads kyrksalYllestads kyrksalÅsaka hembygdsgårdÅsaka hembygdsgårdYllestads kyrksalYllestads kyrksal

för ungdomar fr 13 år

Bergaton 10 årBergaton och PetriarciSöndag l mars kl 17

S:t Olofs kyrka

Improvisation förorgel och rösterLördag 28 mars kl 17

i S:t Olofs kyrkaGunnar Idenstam, orgelSkaraborgs vokalkvartett

JOHANNES-PASSIONEN

av J S Bach

lördag 14 mars kl 17i S:t Olofe kyrka

Solister,

Falbygdens Kantorei ochVästsvenska

Barockorkestern

10

!1(^1^'*^

Vad är detta?Jo, en husgrund. En kvarleva frångamla tider. Huset är rivet. Endastgrundstenarna ligger kvar somminne.

Detta såg jag i norra Argenrinä.Och jag trodde också först att detvar en husgrund.

Men betrakta bilden en gångtill:

En liten öppning, den ser vi.Men vad är det som luktar såintensivt när vi lutar oss In?

Ett tips: Jag är grinden.. ." (Joh10:7)

Äntligen förstod jag - här innevilar fåren om natten.

Äntligen förstod Jag vad Jesusmenade när han sade "Jag är grin-den . Dörren, grinden det varHan!

Där - som en dörr - lägger sigherden om natten. Ville man till

vilan och friden, då gick mangenom" herden!En bild om Jesus - och vägen

hem till friden. Till Paradiset,

Lennart Lönn^vist

Välkommeii nied bidrag till

SKARA STIFTSBÖNBOK

Under 199S fortsäUcr vi insamlandetav böner från skarasttftarc i sila åldrar.

Böner droppar inhcla liden.Så småningom kommer Skara stifls

egen bönbok att utformas.

Välkommen med ditt bidrag!

Adressen dr Bönhoken, Skara siifi,B<u i 73, 532 23 Stora.

Lennart Lönnqvbt, komminister i Yllestad, till häst under sin resa i Argentina.

"Sabbatsår"för forskningFrån den l februari och ett år

framöver kommer jag att varaledig från min tjänst som kan-tor l Slöra, Karleby, Åsle,Mularp, Tiarp och Skörscorp.Som många vet har jag, vidsidan om musiken, också ettannat stort intresse; slakt- och

emigrations forskning.Redan som barn blev jag fas-

cinerad av historia och person-forskning, etc intresse som hål-lir i sig genom åren. Min hobbyhar också resulterat i en rad

forsknings- och föredragsresortill USA och Canada. När jagnu har blivit ombedd att tafram ett material för svensk-amerikaner, som söker sina röt-

ter i vårt land, så känner jag attdet är ett uppdrag som krävertid och koncentration.

Det skall bli spännande attunder ett år få agna sig helhjär-tat åt det andra av mina tvåstora intressen. Därmed inte

sagt att det inte kommer att blien hel del sång och musik formig även under 1998. På åter-seende!

Ted Rosvall

11

GRUPPREKLAM^Q/TILL HUSHÅLL

^.S,,. /y%,y^^ . >->

Lösningen på korsordet skickas m^ tiUsammansmed namn och adress till Märta Öberg, Pastor^exp, Box 734, 521 22 Falköpmg senast l1998. Tre priser lottas ut bland de rätta svaren.Vinnare l korsordet i Kyrkoblad nr 41997:Ingegerd Halldén Nolgardsgatan 33, FalköpingTure Bjurström, Vallgatan 28, FlobyMava Mörk, Virebergsvägen 3, 4 v, Solna

KYRKOBLAD NR l 1998Nästa Kyrkoblad utkommer införsommaren.

Ansvarig utgivare: Lars MagnussonRedaktion: Lars Magnusson och Anna NybergTryck Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping