SjukfrånvaronVad hände åren kring millennieskiftet?

Björn JohnsonFil dr i statsvetenskap, docent i socialt arbete

Hälsa och samhälle, Malmö högskola

Ingen ”sjukskrivningsepidemi”

• Mellan 80-85 procent av ökningen berodde på längre sjukskrivningstider

• Inflödet av nya sjukskrivningar ökade ganska marginellt

• Flödet från a-kassorna till sjukförsäkringen minskade 1997-2003

Det var den långa sjukfrånvaron som ökade

Mediernas och opinionsbildarnas problembeskrivingar felaktiga

• Försämrad psykosocial arbetsmiljö ingen huvudförklaring

• Inga vetenskapliga belägg för ökat överutnyttjande

• Brottsligt fusk ett marginellt fenomen

Gåtans lösning

• Tor Larsson, ”Den galopperande sjukfrånvaron – Sken, fenomen och väsen” (2005)

• Ökning av sjukfrånvaron gemensam för ”hela det större arbetslivet” – tyder på gemensam orsak

• Rehabiliterings- och anpassningsarbetets kollaps i mitten av 1990-talet

Anpassningsgrupperna: ett fungerande rehabsystem

• Arbetsplatsbaserat samarbete för arbetsanpassning och omställningar

• OBS! Handlar inte om arbetslivsinriktad eller medicinsk rehabilitering

• Arbetsgivaren, facket, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och företagshälso-vården samarbetade

Förklaringens huvudelement

• Nedskärningar i kommuner, landsting och stora företag under 1990-taletskrisen – svårare att finna plats för personer med sviktande arbetsförmåga

• Statliga beslut leder till att försäkrings-kassorna och arbetsförmedlingarna drar in sina resurser för att hjälpa långtidssjukskrivna

Förklaringens huvudelement

• Statsbidragen till företagshälsovården upphör

• Ny myndighetsbaserad reglering skapar drivkrafter för att lösa ut långtidssjukskrivna från sina anställningsförhållanden – sjukskrivna anställda förvandlas till sjukskrivna arbetslösa

Slutsats

• Vi har fått en arbetsmarknad som stöter ut människor med krämpor och svagheter

• Under det tidigare S-styret ledde detta till långa, passiva sjukskrivningar

• Idag förlorar många människor med nedsatt arbetsförmåga och sjukdom istället sina anställningar och blir ”arbetssökande”

En impopulär förklaring

• Pekar ut politiska beslut som fattats i bred politisk enighet som orsaker till den höga sjukfrånvaron

• Pekar ut ledande policymakers som ansvariga

• Komplex förklaring, svår att beskriva i medierna

Rehabkedjan: tidsgränser i existerande stegmodell

• Utveckling av renodlingsregler som infördes av Anna Hedborg (S) 1995-1997

• Tidsgränserna lanserades av Anna Hedborg i Socialförsäkringsutredningen (”det bör ses som en halv seger när en person går från sjukskriven till arbetslös”)

Drivkrafterna i ”rehabkedjan”

• Försäkringskassan har fått drivkrafter för ökad aktivitet, vilket lett till såväl positiva som negativa effekter

• ”Arbetslinjen” i sjukförsäkringen: sjuka förflyttas från sjukförsäkringen till a-kassan. Är de därmed närmare arbetsmarknaden?

• Arbetsgivarnas drivkrafter behöver förbättras!