bo i borlänge nr 3 2015

SISTA SIDAN – INFORMATION FRÅN SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTORN

Visste du om att det finns ett antal natur-reservat inom gång och cykelavstånd från Borlänge centrum.Flera gröna oaser med orörd natur.

Tanken med ”Fågel-myra on tour” är att nå människor som kan ha svårt att ta sig till återvinningscentralen i Fågelmyra.

Tunabyggens VD Jörgen Olsson och styrelsens ordförande Olle Rigborn berättar om Tunabyggens roll i Borlänges utveckling.

Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen

Sid 16 Sid 10 Sid 12PÅ STRÖVTÅG I HEMBYGDEN FÅGELMYRA PÅ BESÖK MER ÄN BOSTADSBYGGEN

BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE.

NR 3 · SEPTEMBER 2015

Ett blomstrande samarbete

Sid 7

Våra parkarbetare är helt fantastiska på att komma på smarta

lösningar

6 AVFALLSTIPS INFÖR VINTERNVintern står för dörren och det är dags för några välbekanta tips.

SID 9

METALL BLIR JÄRNVÄGAR Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst.

SID 19

BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015

2 VÄLKOMMEN

ALLA VILL HA FIBER – på en gång! .........................................................3

Notiser ................. . ..........................................................................................4

El- och gasbilar bäst för MILJÖN ...............................................................4

Naturlig damm i Sångan ..............................................................................5

PANNA 6 värmer igen ..................................................................................6

Ett blomstrande samarbete ........................................................................7

FÅ KOLL innan du gräver .............................................................................8

Cykla på vintern? Inga problem! .................................................................9

6 avfallstips inför vintern .............................................................................9

Barnskiva med Skruttis & Wattis ...............................................................9

Centrumrenoveringen fortsätter .................................................................9

Byträff när FÅGELMYRA KOMMER PÅ BESÖK ................................... 10

Tunabyggen – mer än bara bostadsbyggen ............................................ 12

Prästgården får nytt liv .............................................................................. 14

VATTEN PÅ VILLOVÄGAR kostar många miljoner ............................... 15

På strövtåg i hembygden ......................................................................... 16

Ingen hembränning, tack! ......................................................................... 18

Så här återvinner vi ................................................................................... 19

Sju landmärken för HÄLSA OCH HÅLLBAR UTVECKLING ................ 20

Räddningstjänsten Dala-Mitt .................................................................... 22

Borlängekrysset ......................................................................................... 23

Ettkrysstvå .................................................................................................. 23

Information från Stadsbyggnadssektorn ................................................ 24

Vanliga frågor till Borlänge Energis Kundcenter

Bo i Borlänge · Nr 3 · 2015 · Årgång 24

Adress Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 BorlängeAnsvarig utgivare Anders Åberg, Borlänge Energi 0243-730 60Produktion RR Reklambyrå, 023-232 90Text RR Reklambyrå, Borlänge Energi, Lennart Hill och Ann-Louise EbbersteinFoto RR Reklambyrå, Borlänge Energi, Tunabyggen och Henrik HanssonTryck MittMedia Print, september 2015

Om tidningen uteblirDe som bor i Borlänge får tidningen direkt i sin brevlåda. Tidningen distribueras som samhällsinformation av SDR, vilket innebär att även du som har ”reklam, nej tack” på din brevlåda får den. Har tidningen uteblivit så kan du hämta den på Borlänge Energis huvudkontor eller på kommunens stadsbyggnadskontor på Sveatorget. Den finns även i stadshusets reception.

Bo i Borlänge ges ut fyra gånger per år i samarbete mellan Borlänge Energi, Borlänge kommun och Tunabyggen. I tidningen får du som bor i kommunen tips och nyttig information.

Har du några frågor eller tips till tidningen tar vi tacksamt emot dem på 0243-730 60 eller [email protected]

Scanna QR-koden och läs Bo i Borlänge i din smartphone

Har du någon fråga till Borlänge Energi? Skicka in den till Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Du kan också ringa till Kundcenter på 0243-730 60, e-posta på [email protected] eller ställa frågan på www.borlange-energi.se

Nedan ser du exempel på frågor som Kundcenter brukar få.

NÄR KOMMER SOPBILEN OCH HÄMTAR VÅRT AVFALL?

Svar: Om du går in på vår hemsida under www.borlange-energi.se/Avfall/Sophamtning/ så kan du lätt söka fram när vi hämtar ditt brännbara och komposterbara avfall.

GATUBELYSNING ÄR SVART PÅ VÅR GATA. VAD SKA VI GÖRA?

Svar: Gör en felanmälan via vår hemsida www.borlange-energi.se eller kontakta oss på 0243-730 00 under kontorstid.

Frågor & svar

Smart!ALLA VILL HA FIBER – PÅ EN GÅNG!


3

Smart!ALLA VILL HA FIBER – PÅ EN GÅNG!

I Ornäs har 300 av 400 tillfrågade

villaägare beställt fiber och nästan

varje dag får Borlänge Energi in ett

nytt påskrivet avtal. Även Ornäs-

stugan, Sveriges äldsta museum,

får fiber för att till exempel kunna

livestreama konserter.

– Vi har fullt upp, säger Calle på

Tuna Fiberteknik.

Fiberfebern fortsätter och Borlänge stadsnät gräver vidare. Över 70 procent av de tillfrågade i de nu aktuella områ-dena har beställt anslutning.

– Det är ett väldigt starkt tryck nu och alla vill ha sin anslutning på en gång, säger Jon Pallin på Borlänge Energi.

Det ständigt ökande intresset för fiber tror Jon beror på att många inser att alternativen inte klarar av de band-breddskrävande tjänsterna vi utnyttjar idag.

– Förut fanns en större tilltro till det mobila bred-bandet, men idag räcker ofta inte kapaciteten till. Till skillnad mot ADSL eller mobilt bredband har en fiber-uppkoppling ingen begränsning.

1200 VILLOR ERBJUDS ANSLUTNING I ÅRFörra året byggdes fibernätet ut till ca 1 000 villor och i år kommer summan uppgå till ca 1 200 villor. I år sker ut-byggnad av fibernätet i Ornäs, Dalsjö, Paradiset, Jakobs-gårdarna, Övre Tjärna och Tjärnaheden. Av de villaägare som i år har fått tomslang fram-dragen till tomtgräns har ca 800 hittills beställt anslutning. Kostnaden för anslutningen är 14 500 kronor. Som kund bestämmer du själv om du vill betala allt på en gång eller om du vill betala en avgift på 395 kr i månaden under fem år. I detta ingår anslutning till stadsnätet med grävning till tomtgräns samt 2 Mbit internet.

– Numera gör vi klart med tomslang fram till tomtgränsen så att det bara är att beställa i

Alla vill ha fiber PÅ EN GÅNG!

efterhand för dem som inte gör det på en gång, säger Helena Wallengren på Borlänge Energi.

ANMÄL INTRESSE PÅ WEBBENAtt dra fiber till en enskild villa är dyrt. Därför satsar Borlänge stadsnät på effektiv samordning och ansluter istället hela villaområden för att få ner styckepriset. På borlangestadsnat.se kan du söka på din gatuadress och se om din villa är ansluten till stadsnätet. Här kan du också göra en intresseanmälan.

– Stadsnätswebben är det viktigaste verktyget för oss när det gäller planeringen för kommande år, förklarar Helena. Här följer vi upp var intresset är störst och skickar sedan ut beställningsförfrågan till de aktuella områdena. Ett påskrivet avtal är detsamma som en beställning och när vi har fått in tillräckligt många i ett om-råde kör vi igång med arbetet. Vi försöker få en mix av områden i både tätort och glesbygd. För dig som bor i glesbygd och vill ha fiber finns möjlighet att genom Länsstyrelsen ansöka om EU-bidrag, till exempel genom att gå samman i en ekono-misk förening.

250 MBIT/S KOMMER I HÖSTStadsnätet är ett öppet nät där tjänstele-verantörerna konkurrerar på lika villkor. Som kund väljer du fritt bland en mängd olika leverantörer av internet, telefoni, TV och larm. Allt från en enda kabel. Genom fiberuppkopplingen kan familjen surfa, mejla, prata i telefon och titta på TV sam-

tidigt. Tjänsterna blir fler och fler och utvecklas kontinuerligt.

– Under hösten kommer utvalda områden i Borlänge kunna beställa Internet upp till 250 Mbit/s, säger Jon. Vi kom-

mer även att snart få in Com Hem som tjäns-televerantör på nätet.

Regeringen har som bredbandsmål att 90 procent av invånarna ska ha tillgång till en internetkapacitet på minst 100 Mbit/s år 2020. En bra digital uppkoppling kommer i framtiden att vara lika självklar som vattnet i kranen och elen i vägguttaget.

– Vi räknar med att uppfylla det målet, säger Jon. Nu är siffran uppe i 60–70 procent i Borlänge och utbyggna-den av stadsnätet fortsätter.

Under hösten kommer utvalda områden i Borlänge

kunna beställa Internet upp till 250 Mbit/s

Nu har framtiden även kommit till Ornässtugan. Calle på Tuna Fiberteknik och hans kollegor har dragit fram fiberkabel till det gamla museet. – Trycket på att få fiber har varit stort här i Ornäs, säger Calle.


4 EL- OCH GASBILAR BÄST FÖR MILJÖN

Öppettider Borlänge kommun

Receptionen på Palladium Sveagatan 21: Helgfri måndag till fredag kl. 8–12, 13–16.15

Receptionen på Stadshuset, Röda vägen 50: Helgfri måndag till fredag kl. 7.30–12, 12.45–16

Kommunens telefonväxel nås på 0243-740 00: Öppet helgfri måndag till fredag kl. 7.30–16.15

Öppettider i Tunabyggens recep- tioner och Kundcentrum

Tjärna Centrum: Helgfri måndag, onsdag, fredag kl. 13–15.30

Jaxtorget och Bullermyren (Allfarv. 63): Helgfri tisdag till torsdag kl. 13–15.30

Kundcentrum Hushagen (Utanforsgränd 2): Helgfri måndag till fredag kl. 8:30–12, 13–16.

El- och gasbilar bäst för miljön

NATURLIG DAMM I SÅNGAN

Ny kundservicemottagning på Borlänge EnergiFrån vecka 38 och några veckor framåt bygger vi på Borlänge Energi om vår kundservicemottagning.

Vi behåller våra ordinarie besökstider under renove-ringen men miljön kan upplevas som rörig. Du kan alltid maila eller ringa oss angående ditt ärende.

Mailadress: [email protected] Telefon: 0243-730 00

Borlänge klättrarBorlänge kommun belägger plats 66 i undersökningen Bäst att Bo där Sveriges 290 kommuner rankats.

Det är nionde året rankingen genomförs och Borlänge har klättrat sju placeringar sedan förra året.Bland annat har fyra delområden undersökts: Att vara ung, Att vara äldre, Att ha familj och Att arbeta.

– Det är positivt att vi ligger så bra till inom om-rådena Ung och Äldre, 39 plats respektive 24 plats, säger näringslivsutvecklare Christian Fredin.

Men mest glädjande är, anser han, ökningen av för-värvsarbetande personer utan europeisk bakgrund.

– Vi har klättrat från plats 269 till plats 52.Rankingen tas fram av tidningen Fokus tillsam-

mans med fyra forskare på Internationella Handels-högskolan i Jönköping.

– Det är bra att få veta vad vi ska jobba vidare med och vilka områden vi behöver bli bättre inom, allt för att Borlänge ska bli en mer attraktiv kommun att bo i, säger Christian Fredin.

När de bästa miljöbilarna utnämns

2015 är det el- och biogasbilar i

toppen.

– Det känns därför riktigt bra att

vi i år bygger både snabbladdstation

för elbilar och tankstation för gas-

bilar i Borlänge, säger Kjell-Olof

Matsson på Borlänge Energi.

Borlänge Energi investerar i infrastruktur för framti-dens miljöbilar. I våras invigdes en snabbladdstation för elbilar intill Kupolen och den 15 oktober invigs det nya tankstället för fordonsgas intill den obemannade bensin-macken vid Ica Maxi.

– En viktig del för att nå ett fossilfritt Borlänge är förstås att förutsättningarna finns för Borlängebon att kunna tanka och köra bil på alternativa bränslen, säger Kjell-Olof.

TESLA ÖVERLÄGSEN SEGRAREI tävlingen ”Miljöbästa Bil 2015” som föreningen Gröna Bilister anordnade, tävlade 31 bilmodeller i olika kate-gorier. När totalpoängen räknades samman blev Tesla Model S klar segrare. Gröna Bilisters miljöbilsranking är internationellt sett ledande. Andra gröna rankingar görs vid ett skrivbord utifrån fordonsdata, medan utmärkelsen Årets Bil inte låter brukarna själva komma till tals. Genom att utse Miljöbästa Bilar 2015 redan hösten 2014 kan importörer, bilhandlare, uppköpare och enskilda konsu-menter använda sig av utmärkelsen under ett helt år, vilket ytterligare stärker utmärkelsens betydelse.

– Utmärkelsen lever hela året, konstaterar Martin Prieto Beaulieu på Gröna bilisters hemsida. Många privat-personer, företag och kommuner använder vår lista med nominerade bilar som en inköpsguide för miljösmarta bilar.

BIOGAS ÄR BÄST FÖR MILJÖNI en ny rapport från Gröna Bilister jämförs klimatpå-verkan hos alla drivmedel i Sverige.

I rapporten framgår att det bästa biodrivmedlet är biogas, säger Kjell-Olof. Den minskar klimatpåverkan med knappt tre fjärdedelar jämfört med vanlig bensin. El från sol, vind eller vatten ger knappt några utsläpp alls, men om vi inte aktivt väljer sådan el är det bättre för klimatet att köra på biogas.

Vinnarna ”Miljöbästa Bil 2015”

Förstaplats: Tesla Model S

Andraplats: Delas av ladd- hybriderna Mitsubishi Outlander PHEV och VW Golf GTE.

Tredjeplats: Delas av gasbilen Subaru Legacy Boxer-CNG och elbilen VW e-Golf.

Barnfamiljernas favorit blev Subaru Legacy Boxer-CNG. Seniorernas val blev Mitsubishi Outlander PHEV. Miljöchefsjuryn utsåg VW e-Golf till sin vinnare. Biltestarna gav högst poäng till VW Golf GTE. Folkets val blev Tesla Model S.

I rapporten framgår att det bästa biodrivmedlet är biogas.


5 NATURLIG DAMM I SÅNGAN

– De gamla dammluckorna var

utdömda och frågan var om vi skulle

reparera eller göra något annat.

Det blev något annat, konstaterar

Peter Eriksson som är drifttekniker

på Borlänge Energi och arbetar

med bolagets kraftstationer.

Dammluckorna han pratar om har tidigare reglerat vatten-nivån i sjön Sångan, som ligger utanför Borlänge i när-heten av Rämshyttan. Under sensommaren har damm-konstruktionen med två spettluckor rivits och det gamla utloppet ur sjön fyllts igen.

VAD HAR NI GJORT ISTÄLLET?– Man kan jämföra det med en tröskel, ett fast utskov, som på naturlig väg reglerar vattennivån, säger Peter på plats i Sångan och pekar på en vall byggd av jord och stenar.

– På båda sidor om nivån skapas flacka åplan vilka fungerar som svämområden, vilket motverkar att vatten-nivån i sjön stiger för mycket vid höga flöden, tillägger projektledaren Erik Sjölander som dykt upp.

Nivån mäts med hjälp av en pegel som tillfälligt flyttats en bit längre upp intill en gammal brygga.

Den naturliga vallen har anlagts vid sjöns södra del, vid Sångåns utlopp. Där har tidigare en kyrkstig gått.

– Vi kommer att bygga en gångbro så att man kan fortsätta gå längs kyrkstigen, berättar Erik och pekar ut

Naturlig damm i Sångan över den gyttjiga åplanen som snart kommer att gömmas under vatten.

VANDRINGSLED FÖR FISKI och med att dammkonstruktionen är borttagen har det skapats förutsättningar för fiskvandring förbi det gamla dammläget, något som glädjer inte minst Rämshyttans fiskevårdsområdesförening.

– Det var ett önskemål från dem. För att vara säkra på att fiskvandringen kommer att fungera har vi tagit hjälp av en expert som arbetar med att skapa och restaurera fiskvandringsvägar, säger Erik.

Och att det finns fisk kan Peter bekräfta:– Det är mycket lake i ån.

REGN ÄR BRAPlötsligt öppnar sig himlen och regnet öser ner. Det verkar de båda männen inte bry sig om. Tvärtom.

– Det är bra att det kommer regn, säger Peter och tittar ut över jord- och stenmassorna.

– Får det bara sätta sig blir det här bra, konstaterar Erik.

Fotnot: Borlänge Energi har sju kraftstationer och 12 dammar som genererar el till Borlängeborna.

Sångan ingår i Dalälvens huvudavrinnings-område och har en area på 1,87 kvadrat-kilometer. Sjön avvattnas av Tunaån. Medelhöjden är 227 meter över havet och ytan är 9,69 kvadratkilometer. Sångan är en grund sjö med ett medeldjup på fyra meter.

I Sångans norra del ligger Lilla Sångans fäbod, tillhörande Grevbo by, som var en levande fäbod fram till 1963. Den sista fäbodkullan hette Slars Anne Karlsson. Hon kom från Halvarsgårdarna.

Stora Sångans fäbod ligger vid sjöns södra del. Den låg öde på 1920-talet. Kvar finns källargropar och grundstenar samt de fritidshus som senare byggdes.

Vid utloppet av Sångån fanns på 1600–1700-talet en kvarn. Längre ner efter ån fanns ytterligare två kvarnar och vid Långsjöns utlopp låg Nästorpets kvarn.

Fakta om Sångan

Peter Eriksson från Borlänge Energi på plats vid dammen i Sångan som har byggts om under sommaren.

1 3

2 4


6 PANNA 6 VÄRMER IGEN ETT BLOMSTRANDE SAMARBETE

Bättre arbetsmiljö och högre

personsäkerhet har varit centralt i

arbetet med renovering av Panna 6

på Bäckelund.

– Av de 20 miljoner som bolaget

investerar har en stor del gått till

att förbättra arbetsmiljön.

Det berättar Peter Holmberg, driftsansvarig på Bäcke-lundsverket på Borlänge Energi.

– Vissa delar av pannan har renoverats för bättre till-gänglighet och funktion, tillägger projektledaren Mikael Hedmark.

Panna 6 som togs i bruk 1981 ersatte eldning med olja med närmare 10 000 kubikmeter per år. När Panna 7 invigdes 2009 har den gamla pannan fungerat som reserv.

– Ett tag trodde vi tiden var över för Panna 6 då den stod outnyttjad ett par år. Det enda vi gjorde var att repa-rera provisoriskt, säger Peter.

STORT SÄKERHETSTÄNKI och med att pannan stått still har den inte blivit upp-daterad – förrän nu. Arbetet som startade 2014 inleddes med en omfattande riskinventering och analys.

Panna 6 värmer igen– Där kom vi fram till vad vi skulle göra, vilka steg vi skulle ta och när, säger Mikael som fortsätter:

– Vi har byggt in öppna transportband med säker-hetsgrindar, skyddsräcken och installerat elektriskt lås-system. Elfiltret har renoverats, rökgasreningen har fått nya kemikaliepumpar och ledningssystem. Styrsystemet har delvis blivit utbytt och förbättrat. Vi har även klätt in bränslelagret med plåt.

Den sistnämnda åtgärden är för att förhindra att bränsle blåser iväg och för att minska eventuell lukt, säger Mikael.

PANNAN ÄR KÖRKLARÄn återstår en del arbete kring miljö- och säkerhetssidan, men Panna 6 är klar att tas i drift.

– Det blir en spännande vinter för att se hur allt fung-erar. Det finns ju inget facit på hur man ska genomföra ett sådant här omfattande arbete, konstaterar Peter.

– Arbetet hade aldrig gått att genomföra utan det goda samarbetet mellan alla avdelningarna; projekt, underhåll, drift samt entreprenörer, tillägger Mikael.

I ytterligare nio år beräknas Panna 6 att vara i drift. Ett bra tillskott i fjärrvärmeproduktionen menar de båda arbetskamraterna:

– Även om det skulle bli driftstörningar, blir vi inte utan värme i Borlänge.

Om Fjärrvärme

Två tredjedelar är restvärme från Stora Enso Kvarnsveden och SSAB som används för att värma fjärrvärmevattnet ut till Borlängeborna.

Vid Bäckelund, i Panna 6 och Panna 7, används returflis och källsorterat avfall som bränsle.

Som reserv finns olje- och elpannor i systemet. Dessutom finns pelletseldade närvärme-anläggningar med eget fjärrvärmenät i bland annat Ornäs och Torsång.

– För att höja säkerheten har bandtransportörer klätts in med skyddsgaller, berättar Peter Holmberg som är driftsansvarig på Bäckelundsverket.

För att förhindra att bränslet som eldas i Panna 6 ska blåsa iväg har lagret klätts med plåt.

Mikael Hedmark, projektledare på Borlänge Energi, vid de nya kemikaliepumparna.


7ETT BLOMSTRANDE SAMARBETE

Parkarbetare, landskapsarkitekter

och växthusansvarig samarbetar för

att Borlänge år efter år ska blomma

upp till våren. I år lades extra krut

på Liljeqvistska parken.

– Det känns extra roligt när vi

får så mycket positiv respons från

Borlängeborna, säger Helena Olsson,

parkdriftschef på Borlänge Energi.

Arbetet med att bestämma vilka blommor och planteringar som ska pryda staden börjar tidigt. Redan nu på hösten startar planeringen för nästa års sommarblommor och hela personal-gruppen på parkavdelningen, med parkarbe-tare, landskapsarkitekter och växthusansvarig samarbetar. Ritningarna blir klara redan före jul och beställningarna av frön och sticklingar görs direkt efter nyår.

– Alla är väldigt engagerade och kreativa, säger Helena. Vi

börjar med ett spånarmöte då alla träffas och kommer med förslag på planteringar och olika lösningar. Alla har olika bakgrund och arbetsuppgifter och alla får inspira-tion från olika håll. Någon kanske har sett något vackert i en annan stad eller på någon mässa. Först bestäms årets färgtema och vilka växter som ska användas. För 2015 blev temat rosa, blått, lila och lime med några förstärkande blad- och insticksfärger. Arbetet går sedan vidare genom att stadens gator delas upp i personalgruppen.

– Det är roligt att dela upp gatorna eftersom det blir lite olika stilar. Alla har sina favoritväxter så man ser verkligen vem som har kommit med idéer till vilken gata.

UPPIGGANDE TÄVLINGSKÄNSLAUppdelningen ger också upphov till lite uppiggande tävlingskänsla bland de inblandade. Inte minst tack vare

visningsträdgården i Liljeqvistska parken där Borlängebor och turister får rösta på den bästa planteringen.

– Vi har smårabatter i visningsträdgården som visar årets sortiment av växter. Varje

medarbetare har sitt eget tema och det är alltid spännande att se vem som får flest röster och vinner ära och berömmelse. Fast ibland förekommer det fula tricks då någon ber hela släkten att rösta på det egna bidraget! säger Helena med ett skratt.

Planteringar ska inte bara vara vackra utan måste också vara lättskötta. Hela tiden görs förbättringar för att arbetet ska gå så smidigt som möjligt. Efter varje säsong fotodokumenteras alla planteringar för att se hur det blev och vilka plantor som klarade sig bäst.

– Våra parkarbetare är helt fantastiska på att komma på smarta lösningar för att förenkla arbetet, fortsätter Helena.

BLOMMOR OCH GRÖNSAKERVarje år vill vi göra något nytt i staden. I år blev Liljeqvistska parken extra blommig och inbju-dande vilket lockade många besökare till parken.

Ett blomstrande samarbete

– Vi ville göra något extra med parken i år. Vi hade grönsakstema på Sveatorget för några år sedan innan ombyggnaden och eftersom det fungerade så bra ville vi köra med det temat igen, fast denna gång i Liljeqvistska parken. Vi byggde stålkonstruktioner där vi planterade blommor och grönsaker och lade bark emellan.

Förutom de nya planteringarna fick parken nya sol-soffor och bänkbord, för att inbjuda för dem som vill äta en lunch i parken eller kanske bara sitta en stund i grön-skan.

– Parken har verkligen blivit en levande park med mycket folk i rörelse. Här samlas folk och pratar, äter lunch, fikar eller kanske spelar krocket. I slutet på juli gästades också parken av föreningen Trädgårdsamatö-rerna som hade sitt årsmöte i Borlänge. Det var medlem-mar från hela Sverige och även Norge och Danmark som var här och berömde vår fina park. Verkligen roligt!

EGET VÄXTHUSÄven vid Resecentrum planterades nya rabatter för att leda besökare, med hjälp av blommor, mot Lilje-qvistska parken och vidare mot centrum. Totalt i år har 14 070 st sommarblommor fördelat på 160 st sor-ter planterats ut, vilket är ca 70 sorter mer än vanligt. Sommarblommorna drivs upp i det egna växthuset i Yttermora.

– Att en kommun har eget växthus är ganska ovanligt idag, säger Helena. Men det är en fantastisk resurs som vi är mycket glada för.

Nu när hösten är över oss och vintern nalkas kan vi trösta oss med att våren faktiskt kommer tillbaka. När den gör det kommer medarbetarna på parkavdelningen vara redo för att ännu en gång smycka vår stad med vackra planteringar och blommor.

– Vi får se vad det blir nästa gång, avslutar Helena. Det är det vi bestämmer nu!

Landskapsarkitekterna Sofia Stenberg och Katarina Nilsson diskuterar ritningar.

I år blandades grönsaker med blommor i Liljeqvistska parken.

Våra parkarbetare är helt fantastiska på att komma på smarta

lösningar


8 CYKLA PÅ VINTERN? INGA PROBLEM!FÅ KOLL INNAN DU GRÄVER

FÅ KOLL innan du gräver

Att veta var ledningarna under

marken går innan du ska gräva på

tomten kan bespara dig mycket

besvär och pengar. Därför finns

Ledningskollen! Robert Åslund tog

hjälp av den kostnadsfria tjänsten

inför sitt byggprojekt.

– Ett smidigt system, tycker Robert.

Den vanligaste anledningen till att använda Lednings-kollen är att någon som ska utföra markarbeten behöver veta var ledningar går i marken. Om du själv utför, eller anlitar någon att utföra en grävning åt dig, utan att du först har gjort en förfrågan till even-tuella ledningsägare i området, kan du bli skadeståndsskyldig om en led-ning skadas.

OFTAST SKADOR PÅ ELNÄTET– På ett år kan det röra sig om mellan 25–30 grävskador på våra ledningar, säger Peter Johansson, elnätschef på Borlänge Energi. Oftast gäller det skador på elnätsledningar eftersom vi har flest av dessa och att de ligger grundast jämfört med VA och fjärr-värme. Vanligast är skador på den egna serviskabeln så att det bara är den egna bostaden som berörs, men ibland kan hela områden släckas ner.

Post- och telestyrelsen driver satsningen Ledningskollen.se som från 2010 fungerar i hela landet. Idag har Ledningskollen blivit en standard.

Totalt är 739 ledningsägare med i tjänsten där du kostnads-fritt kan få fram information om hur ledningarna går på din tomt.

– Ibland kan vi som ledningsägare bedöma att det räcker med att skicka ett underlag i forma av en karta som visar var ledningarna går, säger Peter. I andra fall kan det behövas en utsättning då vi skickar personal till platsen för att märka ut var ledningarna går.

SKA RENOVERA ETT HUSRobert Åslund med familj har köpt ett gammalt hus i Romme som ska renoveras.

– Det handlar egentligen om att riva och bygga nytt, så vi har en hel del jobb framför oss, säger Robert som har egen grävmaskin och tänker gräva själv.

Robert läste om Ledningskollen på Borlänge Energis hemsida, skapade en inloggning och skickade sedan in-formation om vilket område som grävningen gäller.

Två ledningsägare skick-ade kartor via e-post som visade hur deras ledningar går medan Borlänge Energi bedömde att en utsättning var nödvändig.

– På tomtgränsen mot grannens tomt står ett elskåp och jag ville se vart lednin-garna tar vägen, förklarar Robert.

900 KARTOR PER ÅRPå Borlänge Energi är det Kjell Dragsten som tar emot förfrågningar från Lednings-kollen.

– Ledningskollen har för-enklat markarbeten och är ett omtyckt system bland de som gör grävningsjob-ben, säger Kjell som varje år

skickar ut cirka 900 kartor till användare av tjänsten.När Kjell gör utsättning på plats använder han en ton-

generator för att hitta ledningarna i marken och marke-rar sedan med röd färg.

– Nu ser ni varför jag har röda skor! säger Kjell och skrattar.

Kjell Dragsten markerar var ledningarna går i marken.

Robert Åslund tog hjälp av Ledningskollen inför grävjobbet.

Så fungerar Ledningskollen

Att ställa en fråga till ledningskollen.se är enkelt.

Registrera du sig som användare i Ledningskollen.

Logga in och skapa en fråga genom att mata in nödvändig information. Informa-tionen skickas till alla berörda lednings-ägare som är anslutna till Ledningskollen med infrastruktur i närheten av området frågan gäller.

När alla ledningsägare har behandlat ärendet får du svar i form av ett sms eller epost. Du kan också logga in på ledningskollen.se och följa ditt ärende. De ledningsägare som har ledningar i området bedömer sedan om det räcker med att skicka kartor eller om en utsätt-ning är nödvändig. Att få svar från Lednings-kollen gällande Borlänge Energis ledningar tar minst tre dagar om du inte betalar en avgift för att få det snabbare.

1

2

3


9

Vintern står för dörren och det är dags

för några välbekanta tips om hur du gör det

lättare både för dig själv och för de som

hämtar ditt avfall.

Undvik fastfrusna kompostpåsar

Undvik att kompostpåsarna fryser fast i bruna tun-nan genom att lägga blött avfall i dubbla påsar och låta dem frysa till innan du stoppar ner dem i tunnan.

Ta bort snön från soptunnelocken

Snön smälter och blir både blöt och tungt inne i sopbilen.

Skotta och sanda runt tunnorna

Det förhindrar att tunnorna halkar vid upp och nedsättning. Tunnorna ska stå plant underlag (ej snövall).

Tänk på mellanrummet

Ha ett mellanrum på minst en meter mellan tunnorna och håll fritt uppåt. Sopbilens arm måste kunna jobba fritt.

Ställ inte tunnorna för nära postlådan

Om tunnorna är för nära postlådan kan det ställa till problem för brevbäraren. Och se till att det är fritt bakom.

Kolla paketering och att inget sticker ut

Sopor som sticker ut eller ligger löst lockar till sig djur och riskerar att falla vid sidan av sopbilen vid upplyftningen.

CYKLA PÅ VINTERN? INGA PROBLEM!

6 avfallstips inför vintern

När vintern kommer med kyla och halka är det många som ställer in

cykeln i garaget och tar bilen istället. Men med en servad cykel med dubb-

däck, bra belysning och reflexer så är det bara att cykla vidare. Givetvis

med hjälm på huvudet och helst ett värmande sadelskydd under rumpan!

1

2

3

4

5

6

– Under vintern är det extra viktigt att cykeln är i ett bra skick, säger Per-Åke Pettersson på Cykelcentrum. Brom-sarna bör till exempel kontrolleras så att de inte är utslitna eller feljusterade. Det är också viktigt att tvätta cykeln under vintern eftersom vägsaltet fräter på cykelns lack och olika komponenter.

Tänk på att inte försöka tvätta cykeln utomhus när det är minusgrader eftersom vattnet bara kommer frysa och skapa en tunn yta av is över hela cykeln. Det bästa är att ta in cykeln och tvätta den med ljummet vatten och ett milt avfettningsmedel inomhus. Gör inte bara rent ramen och hjulen, utan även alla reflexer och lampor. Ha kvar den i värme när den torkar.

– Glöm inte att tvätta och olja kedjan. En smutsig och osmord kedja rostar snabbare, slits mer och riskerar lättare att gå av, fortsätter Per-Åke.

Cykla på vintern? Inga problem!

GODA FÖRUTSÄTTNINGAR I BORLÄNGEI Borlänge finns goda förutsättningar för att cykla året runt. Plogning och halkbekämpning av gång- och cykel-vägar har hög prioritet. Det innebär att snöröjningen har samma nivå, nivå ett, som huvudvägarna. Lederna är skyltade och det finns gott om belysning efter gång- och cykelvägar.

– Det är synd att många slutar cykla till jobbet på vintern. Det är ju en skön känsla att cykla iväg i den friska luften på morgonen, och dessutom få gratis motion på köpet.

Gatan kommer att få ny markbeläggning av rött mark-tegel, grå betongsten och natursten i liknande mönster som på Sveagatan på sträckan Målaregatan-Sveatorget. Dessutom får gatan nya soffor, cykelställ, blomsterurnor samt ny belysning.

Sofia Stenberg, landskapsarkitekt på Borlänge Energi, påpekar att det i samband med anläggningsarbetena före-kommer buller, damm och maskiner som kan uppfattas som störande

– Det är alltid lite trångt och bökigt under arbetets gång men vi gör vårt bästa för att folk ska kunna ta sig fram, säger Sofia.

Ombyggnaden av Sveagatan hänger ihop med stor-satsningen på centrum där ombyggnaden av Sveatorget, Jussi Björling torg och Borganäsvägen ingår. Kommande projekt är ombyggnad av Borganäsvägen på sträckan mellan Målaregatan och Stationsgatan.

Centrumrenoveringen fortsätterNu byggs det i centrum igen. Denna gång är det Sveagatan på sträckan

Målaregatan-Stationsgatan som renoveras.

Använd ett par stadiga vinterdäck med minst 100 st dubbar både på fram- och bakhjul.

Se till att ha både lampor och reflexer på cykeln. Enligt lag ska alla cyklar ha en fungerande vit lampa fram, en fungerande röd lampa bak och reflexer på sidorna.

Håll dig varm! Klä dig i lager på lager. Köp ett par varma och vindtäta handskar och en tunn mössa med samma egenskaper. Sadelskydd eller cykelbyxor är skönt om rumpan fryser.

Innan du ger dig ut i vintermörket med cykeln

– Genom att skaffa ett par bra dubbdäck, varma cykelkläder och serva cykeln på rätt sätt kan man fortsätta att cykla till jobbet de flesta av vinterns dagar, säger Per-Åke Pettersson på Cykelcentrum

Blomsterbågarna kommer även fort- sättningsvis att pryda gatan sommartid, men med nya svarta soffor under.

Barnskiva med Skrutt & WattisBorlänge Energi har lanserat sin egen barnskiva på Spotify och Itunes.

Man ska inte skräpa ner, man ska inte kasta bort mat och man ska inte spola ner hår och makaroner i toa-letten. Det sjunger figurena Skrutt & Wattis om på Borlänge Energis egen barnskiva. Jonas Nyström har gjort låtarna som du kan höra på Spotify och Itunes.


10 BYTRÄFF NÄR FÅGELMYRA KOMMER PÅ BESÖKBYTRÄFF NÄR FÅGELMYRA KOMMER PÅ BESÖK

Byträff när Fågelmyra kommer på besök

Tanken med ”Fågelmyra on tour”

är att nå människor som kan ha

svårt att ta sig till återvinnings-

centralen i Fågelmyra. För de boende

i Idkerberget är servicen uppskattad

och när Fågelmyra kommer på besök

i byn är det många som samlas

kring containrarna.

Jenny och Peter Jansson är på plats varje gång Fågelmyra gör turnéstopp i Idkerberget.

– Förutom att det är en bra service så är det riktigt trevligt eftersom man träffar på så många som bor här i byn, säger Jenny som passade på att bland annat lämna ett kylskåp från en köksrenovering.

Fågelmyra on tour är inne på sitt sjätte år och Bo Wallström på Borlänge Energi berättar att Borlängeborna de möter brukar vara positiva och tacksamma.

– Pensionärer och andra som kanske inte har tillgång till bil brukar uppskatta att vi kommer ut eftersom de kan ha svårt att ta sig till Fågelmyra, säger Bo.

GÅR DET ATT ÅTERANVÄNDA?När Fågelmyra återvinningscentral är ute på sina turnéer tar de emot i stort sett allt – brännbart, elektronik, deponi med mera.

– Tyvärr kan vi inte ta emot ris och trädgårdsavfall eftersom det är så skrymmande, så det får du köra till Fågelmyra, säger Bo.

Även Ta till Vara finns på plats för att ta emot saker som går att återanvända.

– Vi vill uppmuntra Borlängeborna att tänka till. Är den här saken avfall eller är den brukbar för någon annan?

Boniface Obodeti, Fredrik Laursén, Joakim Sundén, och Abdi Nur var på plats för att hjälpa byborna bli av med sitt avfall.


11BYTRÄFF NÄR FÅGELMYRA KOMMER PÅ BESÖK

Jenny Jansson och Peter Jansson rensade efter en köksrenovering.

Överst: Marie Samuelsson får hjälp av Boniface Obodeti. Till vänster: Sivert Thurin var en av många som passade på att slänga gammalt skräp när Fågelmyra kom till byn. Till höger: – Det gäller att passa på, sa Börje Neva-Juoni som kom med fem lass denna gång.

Det här kan du lämna på Fågelmyra on tour

I stort sett allt! BRÄNNBART, ELEKTRONIK, DEPONI MED MERA. Ta gärna med det du har hemma SOM ÄR FARLIGT FÖR NATUREN. Ris och trädgårdsavfall eller eternit/asbest ska du däremot slänga på återvinningscentralen i Fågel-myra. Fågelmyra on tour tar även emot KLÄDER, SKOR OCH TEXTILIER.

VITVAROR

BRÄNNBARTMETALL


12 TUNABYGGEN – MER ÄN BARA BOSTADSBYGGENTUNABYGGEN – MER ÄN BARA BOSTADSBYGGEN

Tunabyggens VD Jörgen Olsson och styrelsens ordförande Olle Rigborn

berättar om Tunabyggens roll i Borlänges utveckling och om det sociala

ansvarstagande som genomsyrar hela verksamheten.

– Att bygga hus handlar inte bara om att skapa fler bostäder, utan

också om att skapa attraktiva och hållbara boendemiljöer för framtiden,

säger Jörgen.

TUNABYGGEN – mer än bara bostadsbyggen

Behovet av bostäder är och förblir, inom överskådlig tid, en flaskhals som hindrar kommunen att växa. Den hindrar också människor från att utvecklas. Bristen på bostäder skapar flera problem som utanförskap och trångboddhet. Vi blir alla mer eller mindre berörda av den bostadsbrist som råder.

PLANERAR FÖR IDAG OCH IMORGONTunabyggen är en tydlig och aktiv aktör på bostadsmark-naden, inte minst genom alla de projekt som genomförs och planeras under kommande år.

– Inför varje projekt analyserar vi bostadsbehoven i kommunen och vad som kan efterfrågas både idag och

imorgon, säger Jörgen. Det kan handla om traditionella hyreslägenheter i olika storlekar eller att vi bygger så kallade kategoriboenden, exempelvis omsorgsboenden där Kungsljuset i Kvarnsveden är ett bra exempel. Oavsett vilken typ av boende vi bygger handlar det om att till-godose nuvarande och presumtiva kommuninvånares bostadsbehov.

EN KOMMUN I STARK UTVECKLING– Vi bor och verkar i en kommun i stark utveckling, vilket i sig är ett angenämt problem, men när en stad föränd-ras ändras även stadsbilden, säger Olle. Borlänge växer, och staden behöver fler bostäder, vilket innebär att vissa ytor som tidigare varit grönområden kan behöva be-byggas. Vi ser det som en förmån att få vara med och skapa boenden och miljöer som ger människor trygghet och möjlighet till utveckling. ”Mitt hem är min borg” är ett vedertaget talesätt, fortsätter Olle.

Styrelsens ordförande Olle Ringborn och VD Jörgen Olsson berättar om Tunabyggens roll i Borlänges utveckling.


TUNABYGGEN – MER ÄN BARA BOSTADSBYGGEN 13

Ibland skapar Tunabyggens planer uppmärksamhet samt funderingar hos blivande grannar. Det är oftast tankar som kretsar kring vad händer när hus byggs på en yta som tidigare varit grönområde.

– De tankar och funderingar som uppstår tar vi på allvar, säger Jörgen. Vår ambition är, att i nära dialog med berörda hitta konstruktiva lösningar.

EN AKTIV DEL I BORLÄNGES UTVECKLINGTunabyggen genomför och deltar i en rad olika aktivite-ter och projekt för att utveckla sina bostadsområden i Borlänge.

– Vi tar aktivt del i Borlänge kommuns utveckling och medverkar till ett tryggt boende och en socialt hållbar utveckling, förklarar Olle. För att möta och hantera våra gemensamma utmaningar engagerar vi oss ofta i sociala projekt av olika slag, och då i nära samarbete med kom-munen, myndigheter, föreningar och andra företag.

Inte bara nyproduktion

Inte alltför sällan får Tunabyggen frågor som handlar om företagets prioriteringar. Varför satsa så mycket pengar på nyproduktion istället för att renovera det som redan finns?

– Frågan är berättigad och i allra högsta grad aktuell, säger Jörgen. Vi behöver bli bättre på att beskriva allt som genomförs utöver nyproduktion.

I nedanstående sammanfattning ger Jörgen några exempel på Tunabyggens övriga satsningar utöver nyproduktion.

Renoveringsprojekt Jakobsgårdarna

När Jakobsgårdarna byggdes gick det fort och i vissa fall kanske för fort. Idag hanterar vi de

problem som möjligen är följd av att byggnationen i vissa avseenden genomfördes utan tillräckliga

kontroller. Projektet handlar främst om att vi renoverar tak och fasader och kompletterar dessa

med ytterligare isolering. I samband med åtgärderna ser vi även över dagvattenhanteringen och

dräneringen i området. Vi har avsatt ca 25 mkr årligen till dessa åtgärder och kommer att fortsätta

i samma nivå under kommande år.

Kv Hushagen och Gös Eriks väg, Skräddarbacken

Vi har ändrat vårt arbetssätt när det gäller målning av stora bostadsområden. Tidigare år har vi

enbart målat enskilda hus vilket inneburit att det tagit väldigt lång tid att måla ett helt bostads-

område. I Kv Hushagen har vi under en två-års period målat hela området. Även på Gös Eriks väg

i Skräddarbacken genomför vi omfattande måleriarbeten och i samband med dessa arbeten

genomför vi viss fasadrenovering. Den totala kostnaden är ca 18 mkr.

Tjärna Ängar

Under hösten 2015 påbörjas renoveringen av bostadsområdet Tjärna Ängar. Åtgärderna är främst av

teknisk karaktär och syftar till att förbättra boendemiljön i respektive lägenhet. Vårt åtgärdspaket är

inte enbart begränsat till tekniska åtgärder utan innehåller även satsningar på den yttre miljön med

fokus på trygghet och tillgänglighet. De åtgärder vi planerar är inte några lyxrenoveringar utan det

handlar om en tillräcklig nivå för att uppnå de syften som vi i dialog med hyresgästerna tagit fram.

Vår ambition är att avsätta ca 60 mkr årligen under den preliminära genomförandetiden mellan

åren 2015–2025.

Exempel på sådana projekt är de som skapas och ut-formas tillsammans med upphandlade entreprenörer. Tunabyggen ställer krav i vissa upphandlingar att entre-prenören ska anställa, inom ramen för aktuellt projekt, personer i Tunabyggens bostadsområden som idag står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Ett arbetsprojekt syftar till att stärka människors möjlighet att etablera sig på ordinarie arbetsmarknad.

Utöver detta ges ekonomiskt stöd till olika föreningar, organisationer och verksamheter, exempelvis sommar-skolan, allt i syfte att gagna Borlängebon.

Styrelsens ordförande Olle Ringborn och VD Jörgen Olsson berättar om Tunabyggens roll i Borlänges utveckling.

Vi blir alla mer eller mindre berörda av den bostadsbrist

som råder


14 PRÄSTGÅRDEN FÅR NYTT LIV VATTEN PÅ VILLOVÄGAR KOSTAR MÅNGA MILJONER

Huskomponeter Linghed AB

Tel: +46 246 322200

Fax: +46 246 22475

Nu har hyresgästerna flyttat in i det nybyggda huset på Parkgatan 11

i kvarteret Fiskarna på Hagalund.

– Det här är ett exempel på det går att hitta bra lösningar för en liten

yta, säger Augustine Ask, Tunabyggen.

Med de här mindre lägenheterna har Tunabyggen vänt sig till både äldre och yngre personer. Huset har byggts nära centrum för att förtäta staden och erbjuda ett attraktivt boende i centrum. I huset finns fyra ettor på 35 kvadrat-meter och fyra tvåor på 52 kvadratmeter. På bottenplan

uteplats och på plan två fransk balkong.– Populära Hagalund har fått ett nytt hus som passar in

fint i omgivningen, säger Augustine.Inflyttningen för hyresgästerna skedde den 1 september.

Prästgården får nytt livNu är bygget igång av 26

lägenheter i kvarteret Kungsljuset

i Kvarnsveden. Fyra av lägenheterna

blir i den gamla Prästgården som

får en uppfräschning.

– Det här kommer att gynna hela området, säger Tuna-byggens styrelseordförande Olle Rigbom. Det är många som har varit intresserade av att köpa Prästgården men vi är glada för att huset nu kan leva kvar och byggas om till att rymma bostäder.

EN STOR UTMANINGExteriört kommer Prästgården att behålla sitt utseende men fasaden kommer att restaureras.

– Vi brukar skoja och säga att det bara krävs lite färg så är det klart sen, säger projektledare Arne Andersson, Tunabyggen, men arbetet kommer givetvis att innebära mycket mer än så. Det blir en stor utmaning, men samti-digt är det en fin kåk värd att bevara.

BYGGS MED RADHUSKÄNSLAFramför Prästgården byggs två flyglar med totalt 10 lägenheter. Mellan flyglarna kom-mer det att byggas carportar, sophus och parkeringsplatser. Även vid Majgatan byggs två byggnader med lägenheter. Totalt handlar det om 26 lä-genheter som blir ett välbe-hövligt tillskott i Tunabyg-gens lägenhetsbestånd.

Lägenheterna blir som små radhus med två till fyra rum och kök och med egen uteplats. Hyreskostnaden

beräknas hamna mellan 6 500 kr och 10 500 kr.– Det är perfekt för de som vill ha en mjuk

övergång från villa till lägenhet, fortsätter Arne. Många som flyttar från sin villa saknar uteplatsen där man kan grilla och sitta i kvällssolen.

Det första spadtaget togs den 26 augusti och lägenheterna beräknas bli inflyttningsklara senhösten 2016. Under sena hösten/vintern i år presenterar

Tunabyggen mer information på tunabyggen.se om de nya lägenheterna.

Det är perfekt för de som vill ha en mjuk övergång

från villa till lägenhet

Den gamla Prästgården i Kvarnsveden fräschas upp och byggs om för att rymma lägenheter.

Många lägenheter på liten yta

Ett nytt fint hus i populära Hagalund.


VATTEN PÅ VILLOVÄGAR KOSTAR MÅNGA MILJONER 15

Så definieras vattenskador

Förra året betalade Dalarnas

Försäkringsbolag ut 12,8 miljoner

kronor i ersättning för läckageskador

i hus inom Borlänge kommun.

Motsvarande siffra för över-

svämningsskador var 445 000 kr.

Roger Andersson, chef för Skade-

förebygg på Dalarnas Försäkrings-

bolag, kommenterar:

– Utifrån våra marknadsandelar

och den enskildes kostnader för

läckageskador torde den samman-

lagda kostnaden ligga på drygt

22 miljoner i Borlänge kommun.

– Vattenskador är vanligaste skadan på våra byggnader. Det inträffar fler sådana skador än brand- och inbrotts-skador tillsammans. Rörsystemen svarar för 59 procent av skadorna. Kall- och varmvatten har en klar övervikt, avlopp ligger på andra plats, värmesystem är trea.

Köket är i dag den svaga punkten i huset och svarar för 32 procent av samtliga läckageskador, att jämföra 27 procent för bad- och duschrum.

Vatten på villovägarkostar många miljoner

– Under de senaste tio åren har köksskadorna ökat med tio procent, mycket beroende på att vattenansluten köks-utrustning ökat, säger Roger Andersson.

VILKA FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER BÖR DÅ HUSÄGAREN VIDTA?– Mest kostnadseffektivt inomhus är att installera en vattenfelsbrytare. Omkring 55 procent av alla skador orsakas av läckage i tappvattensystem och anslutna utrust-ningar. En vattenfelsbrytare övervakar hela systemet och avviker något från det normala stängs vattnet av.

MERA KOMPLEXT ATT FÖREBYGGA UTIFRÅN KOMMANDE SKADOR.– Den som bor i ett område där risken är stor att få källaren vattenfylld bör ha prylarna på hyllor och inte på golvet. Den som bor på låglänta områden bör ha en plan för hur man ska agera när vattnet i sjön eller vattendraget börjar stiga.

HUR LYDER DINA TRE BÄSTA RÅD TILL HUSÄGARNA?Roger Anderssons första råd: sköt om ditt hus! Inget hus undgår vattenskador om det inte underhålls.

Hans andra råd är att husägaren vid renovering av exempelvis kök och våtrum ska ta en dialog med rörin-stallatören om det är dags att byta rörsystemen. Ett rör-system åldras nämligen snabbare än huset.

Hans tredje råd är att installera vattenfelsbrytare.– Den eliminerar inte alla läckageskador, men förhin-

drar många, inte minst omfattningen.

Roger Andersson, chef för Skadeföre-bygg på Dalarnas Försäkringsbolag, förklarar hur bolaget definierar vatten-skador.

– En vattenskada är för oss ett läckage på system för vatten, värme eller avlopp. Det kan också handla om läckage på anslutna diskmaskiner, varmvattenberedare eller läckage på tät- eller ytskikt i våtrum.

Han tillägger att skador orsakade av skyfall, stigande sjöar och vattendrag kallas översvämning och täcks av försäkringen när vatten rinner in under dörrar och portar eller tränger upp via avloppsledningen, så kallade baktrycksskador. Försäkringen täcker dock inte skador på grund av läckage i yttertak eller skador på grund av bristfällig dränering.

Köket är i dag den svaga punkten i huset och svarar för 32 procent av samtliga

läckageskador


16 PÅ STRÖVTÅG I HEMBYGDEN

SMÄCKEN

Först bär det ut till Fornby och Smäcken. Benäm-ningen kommer efter den spång, som tidigare kallades smäck, som leder över Lusbäcken. Reser-vatet ligger inbäddat mellan villaområdena och här har både växter, djur och människor en fristad i stadsmiljön. Badelundaåsen sträcker sig genom området och gammal lummig lövskog bäddar in de artesisika källorna och vattendragen som försett de boende i området med vatten i flera hundra år.

Fakta om Smäcken

Bildades: 2012 Storlek: 30 haLäge: Reservatet ligger ca 4 km söder om Borlänge centrum.

FROSTBRUNNSDALEN

Det kanske mest kända naturreservatet i stan är den kilometerlånga ravin som sträcker sig söderut från Stora Tuna kyrka. Området hyser en rik flora och fauna med lummig lövskog och sällsynta växter och sydliga insektsarter. Frostbrunnsdalen är också en känd historisk kultplats ända tillbaka till hednisk tid.

Fakta om Frostbrunnsdalen

Bildades: 1978Storlek: 31 haLäge: Reservatet ligger några hundra meter väster om Stora Tuna kyrka, ca 5 km sydväst om Borlänge.

På strövtåg i hembygden

PÅ STRÖVTÅG I HEMBYGDEN

ÄLVRAVINERNA

På båda sidorna av Dalälven mellan Bullerforsen och Domnarvet sträcker sig naturreservatet Älv-ravinerna. Skogen i ravinerna består mest av gråal och hägg och här är det gott om både fåglar och olika växter. Stigarna efter älven används ofta för både promenader och joggingturer. Området är lättillgängligt och nås både från Gammelgården, Sågverksområdet eller Bullerforsdammen.

Fakta om Älvravinerna

Bildades: 1999Storlek: 37 haLäge: Reservatet ligger mellan Bullerforsen och Domnarvsforsen, centralt i Borlänge.

Visste du om att det finns ett antal naturreservat inom gång och cykel-

avstånd från Borlänge centrum. Flera gröna oaser med orörd natur där du

kan vandra, jogga eller kanske bara meditera i rofylld miljö. Ett exempel

på tätortsnära natur är naturreservatet Smäcken som ligger vid Fornby

Folkhögskola.

Vi satte oss på cykeln en sensommarkväll och besökte några av reservaten. Det är vackert, lugnt och verkligen

en miljö där vi kan ladda våra batterier mellan vardags-bestyren.

Smäcken.


PÅ STRÖVTÅG I HEMBYGDEN 17

BÅTSTAD-MELLSTA

Egentligen är det här två områden, med Båtstad och det gamla färjeläget på västra sidan och Mellsta på östra sidan av riksväg 70. Det består mest av gran- och tallskog men ner mot älven blir det mer löv. Här möter vi vandrare och joggare på de motionsslingor som löper genom området. Det finns också ett fri-luftsbad för kvällsdoppet för den som vågar sig i.

Fakta om Båtstad-Mellsta

Bildades: 1999 Storlek: 49 haLäge: Reservatet ligger invid södra stranden av Dalälven ca 3 km norr om Borlänge centrum.

SJÖBERGET

Norr om Kvarnsveden reser sig Sjöberget som till största del består av gammal granskog och bergs-klackar. Det är gott om gamla döda nedfallna träd och när kvällen närmar sig får man en riktig troll-skogskänsla. Det blir en fin solnedgång med vår medtagna fikakorg och grillad korv vid den fina utsiktspunkten med slogbod och grillplats med utsikt över Bysjön.

Fakta om Sjöberget

Bildades: 2013 Storlek: 62 haLäge: Reservatet ligger 4 km norr om Borlänge centrum

När vi sedan cyklar hemåt är vi eniga om att det finns mycket fantastisk vacker orörd natur nästan mitt i Borlänge.

Smäcken.

Sjöberget.

Älvravinerna.

Sjöberget.

Älvravinerna.Frostbrunnsdalen.


18 SÅ HÄR ÅTERVINNER VI

Att ägna sig åt ”backyard bur-

ning”, det vill säga avfallsbränning,

istället för att lämna sitt avfall på

återvinningscentralen, kan medföra

skador på hälsan och natur. I de

flesta fall är det också förbjudet.

Rent trädgårdsavfall går bra att

elda under vissa förutsättningar.

– Men kolla först med oss, säger

Anette Stångmyr på Miljökontoret.

När man eldar avfall, oavsett om det sker i fat utomhus eller i egen villapanna, frigörs och bildas en rad skadliga ämnen.

– Förutom att det påverkar miljön negativt så utsätter du dig själv och din omgivning för hälsorisker, säger Anette. Bland annat genom inandning av rök, men också via mat eller dricksvatten eftersom de skadliga ämnena lagras i marken. Eldningen uppfattas också ofta som störande då den illaluktande röken utgör en direkt olägenhet.

Ingen hembränning, tack!

Så här farlig är eldningen:

IMPREGNERAT TRÄ OCH SPÅNPLATTOR

Ger utsläpp av klorerade dioxiner men det kan också förekomma både kreosot och arsenik, vilka är cancerframkallande. Ger även utsläpp av formalde-hyd som är irriterande för luftvä-garna.

SPILLOLJA

Ger utsläpp av PAH och olika tungmetaller, t ex bly och kadmium, vilka kan ge njurskador, benskörhet, foster- och nervskador. Tungmetaller är mycket giftiga och kan ge stora skador hos organismer i naturen, särskilt i kombination med försurande ämnen.

MÖBLER OCH TEXTILIER

Innehåller flam-skyddsmedel som vid förbränning bildar dioxiner som kan ge upphov till försämrat immunförsvar, cancer och störning av repro-duktionen.

PLAST

Vid eldning av all slags plast frigörs dioxiner men även PAH:er av vilka flera är cancerframkallande. Även isocyanater från polyuretan-plaster kan bildas vilka kan orsaka astmasjukdomar vid upprepad exponering.

ELAVFALL OCH METALLSKROT

Skapar vid förbränning PAH och bromerade dioxiner. Tungmetaller kan frigöras, såsom bly, kadmium och kvicksilver, vilka kan orsaka skador på njurar och nervsystem.

DÄCK OCH GUMMI

Ger utsläpp av dioxin och PAH. Men även svaveldioxid vilket leder till försurning av våra sjöar och vattendrag.

EXTREMT GIFTIGTBland de farliga ämnen som bildas finns dioxiner som är extremt giftiga redan vid mycket små doser. Bara i Sverige bedöms den otillåtna bränningen bidra med 1,2 g dioxin utöver de 63–155 g som industrier, förbränningsanlägg-ningar och biltrafik släpper ut årligen. Halveringstiden för dioxiner i människokroppen beräknas vara 7–20 år.

– Dioxiner bryts ned långsamt såväl i naturen som hos djur. De binder till fettväv och utsöndras långsamt vilket leder till en ansamling i näringskedjan. Totalt sett har mängden dioxin i miljön minskat under senare år, men halterna kan bli höga lokalt vid till exempel ”back-yard burning”. Studier visar på risker för nedsatt fertilitet, beteendestörningar hos barn, nedsatt immunförsvar och cancer.

Andra skadliga ämnen är PAH:er, polycykliska aroma-tiska kolväteföreningar, som är cancerframkallande och svårnedbrytbara i naturen. PAH ansamlas hos ryggrads-lösa vattenorganismer, exempelvis musslor, som inte kan bryta ner ämnet.

ÅK TILL FÅGELMYRA ISTÄLLET– Istället för att ta hand om ditt avfall själv, så ska du använda dig av de system som finns för hantering av olika material i kommunen. Återvinningsstationer finns på flera ställen och är ofta placerade på en lättillgänglig plats. Där lämnar du förpackningar av plast, papper, metall, glas och returpapper. På Fågelmyra återvinningscentral lämnar du grovavfall, elavfall och farligt avfall, med mera.

När man eldar avfall frigörs och bildas en rad

skadliga ämnen

INGEN HEMBRÄNNING, TACK!


SÅ HÄR ÅTERVINNER VI 19

Så här återvinner viVad händer egentligen med alla förpackningar och tidningar vi lämnar

in? Svaret är att det blir nya förpackningar, tidningar och en massa andra

saker. Visste du till exempel att pappersfibrer är så starka att de tål att

återvinnas fem till sju gånger, eller att man tillverkar järnvägsräls av

insamlade kapsyler? Nedan får du veta mer!

PLAST BLIR MÖBLER OCH PÅSAR

På en automatiserad sorteringsanläggning sorteras de mjuka och hårda plastförpackningarna som har samlats in tillsammans. Den återvunna hårda plasten körs till plastindustrier som tillverkar bland annat blomkrukor, delar till fordonsindustrin, byggindustrin, och många andra plastprodukter (murbrukshink, plastmöbler, mjuk gatsten). Ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till 84 000 blomkrukor. Mjuka plastförpackningar åter-vinns huvudsakligen till nya sopsäckar, bärkassar och kabelskydd.

PAPPER BLIR PAPPER BLIR PAPPER

Av pappersfibrerna i återvunna pappersförpackningar tillverkas nya förpackningar. Använda mjölkpaket och sockerpåsar blir på så sätt till nya cornflakes- och välling-paket. Kartongen kan också användas till ytskiktet på gipsskivor. Pappersfibrer är så starka att de tål att åter-vinnas fem till sju gånger utan att styrkan försvinner. När fibrerna är utslitna är de fortfarande ett värdefullt bränsle.

METALL BLIR NYA JÄRNVÄGAR OCH MOTORDELAR

Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst utan kvalitetsförlust. Nedsmält stål blir till nytt stål. Insamlade kapsyler blir till järnvägsräls och armeringsjärn som bland annat används till broar. Vid omsmältning av insamlade stålförpackningar sparas 75 procent av energin som behövs för att framställa stål från järnmalm. Aluminium smälts ned och gjuts till alumi-niumtackor som används som ny råvara för till exem-pelvis motordelar eller nya fiskbulleburkar. Metallen kan användas om och om igen och hela 95 procent av energin sparas.

GAMLA TIDNINGAR BLIR NYA TIDNINGAR

Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns. Returpappret genom-går en process där trycksvärtan tas bort och pappret blir till massa. Pappersmassan formeras sedan till nytt papper i pappersmaskinen. Efter tillverkningen levereras papperet till tidningstryckerier och på så sätt blir nya tidningar. En viss del av de insamlade tidningarna återvinns till hushålls- och toalettpapper. Energibesparingen vid användning av returfibrer (återvinning) är 70 procent jämfört med användning av ny fiber vid tillverkningen.

GAMMALT GLAS BLIR NYTT GLAS

Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. När återvunnet glas används som råvara krävs 20 procent mindre energi jämfört med ny råvara. Cirka 40 procent av det återvinningsbara glaset används för tillverkning av nya flaskor och lika mycket går åt vid tillverkning av byggnadsisolering. Resterande del, cirka 15 procent, exporteras.

Källa: Förpacknings & tidningsinsamlingen (FTI)


20 SJU LANDMÄRKEN FÖR HÄLSA OCH HÅLLBAR UTVECKLING SJU LANDMÄRKEN FÖR HÄLSA OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling

Hur kan hälsofrämjande processer

stimulera regional utveckling? Det

svarar Johan Hallberg på i sin modell

”Sju landmärken för hälsa och

hållbar utveckling” som Borlänge

kommun använder som stöd i sitt

arbete.

– Att främja hälsa är en nyckel

till hållbar utveckling, säger

författaren.

Sambanden mellan hälsofrämjande processer och håll-bar utveckling är något som diskuteras mer och mer i Sveriges kommuner. Nu har Dalarna tagit fram en ny folkhälsostrategi med målsättningen ”God och jämlik hälsa i ett hållbart Dalarna”. Läkaren Johan Hallberg berättar hur främjandet av enskilda individers hälsa kan ge hållbarhetseffekter på omgivningen.

VIKTIGT MED SAMVERKANFör att samhällets utveckling skall vara långsiktigt hållbar behöver hänsyn tas till tre olika dimensioner av utveck-lingen – den ekologiska, den ekonomiska och den sociala.

Lika viktigt som att nå själva målet är att frågan hållbar utveckling blir en vardagsangelägenhet som består över generationer.

– För att nå framgång i arbetet för hållbar utveckling krävs kompetent ledarskap, att alla i samhället samverkar

och att alla får vara delaktiga, trots skilda bakgrunder och traditioner, förklarar Johan.

DET HANDLAR OM MÄNSKLIGA BEHOV”Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling” beskrivs som en modell för tanke och handling. En modell som syftar till att förenkla det komplexa.

– Det är lätt att förlora sig i de stora frågorna när det handlar mer om livets vardagligheter, säger Johan. Våra

behov är det som driver oss som människor och man kan möta behov på både bra och dåliga sätt. Det här är ett nytt perspektiv på samhällsutveckling som är intressant.

1 MER KROPPSRÖRELSE I VARDAGEN

Samhället behöver planeras för ökad fysisk aktivitet. Det är vardagsmotionen som ger de största hälsoeffekterna. Om fler går eller cyklar får vi tryggare trafikmiljöer, att-raktivare städer och de beslut som krävs för att avveckla beroendet av fossila bränslen underlättas. I samhällen där man cyklar och går stärks det sociala nätverket och spontana möten underlättas.

– Vägen till ett hållbart samhälle går genom hälsofrämjande processer, säger Johan Hallberg som har tagit fram modellen ”Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling.

2 GRÖNARE MAT PÅ TALLRIKEN

Mat ska inte vara krångligt. Det bästa är en varierad kost med ett rikligt inslag av frukt och grönsaker, cirka 500 gram. Att öka andelen vegetabilier i kosten och minska köttkonsumtionen bidrar till en minskning av energi- och vattenförbrukning samt utsläppen av växthusgaser.

3 PLATS FÖR FÖRÄLDRASKAPET

”Det krävs en by för att fostra ett barn”. Barn behöver föräldrar och andra vuxna som med värme och omsorg skapar trygghet och ställer rimliga krav. Att bli älskad och bekräftad på ett positivt sätt som barn minskar risken för att man senare i livet söker bekräftelse på ett negativ sätt.

Källa: Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Landstinget Dalarna, 2010. Illustrationer: Ania Witwitzka.


SJU LANDMÄRKEN FÖR HÄLSA OCH HÅLLBAR UTVECKLING 21

4 PLATS FÖR MÄNSKLIGA MÖTEN

Välfungerande sociala relationer är avgörande för såväl människors hälsa som för samhällets ekonomiska utveckling. Med mänskliga möten skapas förtroende, tillit och ömsesidighet. Mänskliga möten är grunden för demokrati och för ett samhälle som håller i längden.

5 BALANSERA STRESSEN

Stress är naturligt men ihållande stress med utebliven återhämtning leder till sjukdom och förtida död. Ett liv i utanförskap innebär en kraftfull stressituation. Att utveckla arenor där människor inte slås ut, där allas erfarenheter och förmågor räknas är en av det moderna samhällets stora utmaningar.

6 NÄRHET TILL NATUREN

Människan är natur. I naturen har människan utveck-lats under miljontals år till vad hon är idag. Mer natur där människor bor och arbetar ökar den biologiska mångfalden och främjar näringar som inte förbrukar naturresurser. Att tillbringa tid ute i naturen stärker känslan av ett gemensamt hem.

7 NÄRHET TILL KULTUREN

Sjunga, dansa, skriva, läsa, gå på bio och teater, måla och titta på konst är exempel på kulturaktiviteter som skapar välbefinnande. De främjar den känslomässiga utveck-lingen, stimulerar till kreativitet och ökar förmågan att skapa mening i tillvaron. Kulturkonsumtion motverkar överdriven materiell konsumtion och ger möjlighet till ett hållbart innehåll av den ekonomiska tillväxten. Kreativa miljöer främjar ett framgångsrikt näringsliv.


22RÄDDNINGSTJÄNSTEN DALA MITT

Tel: 0243-48 89 00 • Hemsida: www.dalamitt.se

Vi gör nytta i din värld och din vardag Vi ägs av borlängeborna och finns tillgängliga dygnet runt. Vi sköter el, fjärrvärme, stadsnät, vatten, avlopp, dagvatten, avfall, gator, vägar och grönområden i hela stan. Tillgänglighet, stor hänsyn till miljön och bra service till så låga priser som möjligt är vårt mål.

TÄVLA OCH VINN

Risken att drabbas av brand

eller omkomma i brand ökar

med åldern. Det kan till exempel

bero på att det blir svårare att

upptäcka branden i tid och att

hantera den. Av de cirka 120

personer som dör i bränder varje

år är hälften över 65 år.

Det är alltså extra viktigt med ett bra brandskydd hos äldre. Det handlar dels om hur man beter sig och dels om vilka tekniska hjälpmedel man har till-gång till.

Rökning är den vanligaste tändkällan vid svenska bostadsbränder. Hela 30 procent av dessa bränder orsakas av rökning. Vid rökningsrelaterade bränder

är det vanligt att de startar i sängen, i en stoppad mö-bel eller i personens kläder. Näst vanligast är glömd spis som orsakar 7 procent av alla bränder i bostäder.

EXEMPEL PÅ BRANDSKYDDFör att bli varnad om en brand uppstår ger brand-varnare i hemmet ett grundläggande skydd. Hos äldre som hör dåligt kan man behöva komplettera med hjälpmedel som varnar genom att vibrera eller blinka. Vid förhöjd risk för brand kan det också vara motiverat att installera en mobil sprinkleranlägg-ning vilken reagerar genom att spruta ut en vat-tendimma i rummet vid en eventuell brand. Det finns exempel där sådan sprinkler räddat liv. Vidare åtgärder att överväga är att installera spisvakt. En sådan märker om en brand uppstått eller är på väg att uppstå och vidtar åtgärd. Det kan handla om att strömmen bryts samt att en patron med släckmedel monterad i spisfläkten utlöser.

Under vissa omständigheter finns möjlighet att få bostadsanpassningsbidrag för brandskydds- installationer. Kolla med din kommun.

Brandskydd för äldreChecklista – Undvik brand i hemmet

• Byt gamla sladdar

• Rök aldrig i sängen

• Töm inte askkoppen i soporna utan att först blöta innehållet

• Skölj brännskada med vatten. Om du fått en brännskada, skölj med svalt vatten i minst tio minuter.

• Stäng av det du inte använder. Med en timer för spis, kaffebryggare och strykjärn minskar du risken för brand.

• Rengör köksfläkten. Gör rent köksfläkten regel-bundet så att det inte samlas för mycket fett i den. Fettet kan fatta eld i samband med brand på spisen.

• Använd aldrig vatten vid brand på spisen. Lämna inte spisen när du lagar mat. Bränder på spisen kväver du med ett lock eller en plåt. Stäng av spisen och låt det svalna innan du flyttar kastrullen/stekpannan.

• Levande ljus. Ställ aldrig levande ljus nära något som kan fatta eld, till exempel en gardin. Undvik träljusstakar och ljusmanschetter som lätt kan fatta eld. Tänk på att även kläder kan vara lätt-antändliga. Kom ihåg att släcka ljusen.

• TV:n. Se till att det finns luftcirkulation runt omkring teven. Ställ inga krukväxter och levande ljus på teven. Värmen från teven gör att ljuset brinner annorlunda och kan ramla eller flamma upp på ett oväntat sätt. Höljet till en teve är oftast gjort av brännbar plast.


23

S S Å G B A L P SS T E R I L O C H H Ä S S L Ö

N O R A U S A E L I A M O E K A NL Ö R D A G H L R S U B W O O F E

G A M L A B R U K E T A U L O RA L M U N E S T L A N D

N I S K R U T T D IA N D R A D I O S

G A S O D D S P L Å TS K E N I M P A L AT A L A N G J E M E NO R E N T S N A P S

REGE

RAD

E N

IXO

N I

HIT

SKU

LLE

GUM

MO

RNA

LIVR

ÄD

DA

RE

FN I

NTE

RNA

-TI

ON

ELLT

VÄST

ERÅ

S FL

YGPL

ATS

BEST

ÄM

MER

VI

NST

MET

ALL

-SK

IVA

ARA

BLA

ND

VÄX

T M

ED

STRÄ

VA B

LAD

BASH

ÖGT

A-

LARE

GRA

NN

E M

ED O

ZN

ORD

LIGA

ST

I BA

LTIK

UM

IS-, LÖPAR- & HINDER-

AVSTÅND

UTMÄRKT

KUNGEN AV POP

EJ HELT ALBUM

HÄSTHONA

GER EXTRA ERSÄTTNING

LÄTTNAD EJ I VIND POJKBARNLAMPTYP

FÅR NY FÄRG 2016

STRID SMÉAGOL

DANSANT VINNARE

PRO

FET

NÄST SIST

KP:S FÖRSTA FABRIKS-

HALL

IBLAND SLUT-FEST PÅ SKOLA

DEL AV BAK-BENEN PÅ EN

HÄST

SE I PRETER-ITUM

MELLOFI-NALIST

EFTER SIG-NATUREN

RIKTNING

ROR MAN

MULLVAD MED DÅLIG

SYN

STORA SALAR

UR FOKUS

PIGG OCH SNABB EKORRE

RALLYHU-VUDSTAD

FINNS I NÄSTAN

ALLA BILAR

DRAGTYG

BILMODELL OCH DJUR

NILS TULL

VATTENDRAG

BÖR MAN MED MÅTTA

TEKLIN-GANDE TITEL

KARPFISK

TILL-STÄLLN-ING MED KONSTER

STOR STADI ASIEN

ÄR KÄND FÖR ATT SPOTTA

SKA DRIVA SOPBILAR-

NA

FALSKT INTRYCK

FALLEN-HET FÖR NÅGOT

SMUTSIGTDRICKS

TILLSILLEN

TIDNIG INRIKTAD PÅ NÄRINGSLIV

HAL ENLIGT

UTTRYCK

RR REKLAMBYRÅ

Vad stod det i Bo i Borlänge?När du läst tidningen kan du vara med i vår tävling. Svara på följande tre frågor och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Märk kuvertet: ”Vad stod det i Bo i Borlänge”. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den den 2 november 2015.

1. Vad är medeldjupet i Sångan?

1) 4 mx) 8 m 2) 12 m

2. Hur många sommarblommor planterades ut i Borlänge i år?

1) 8 570 st,x) 12 980 st,2) 14 070 st

3. Hur många blomkrukor kan tillverkas från ett ton plast förpackningar?

1) 48 000 stx) 84 000 st2) 124 000 st

BorlängekryssetLös Borlängekrysset och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Märk kuvertet: ”Borlänge krysset”. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den 2 november 2015.

SISTA SIDAN – INFORMATION FRÅN SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTORN

Visste du om att det finns ett antal naturre-servat inom gång och cykelavstånd från Bor-länge centrum. Flera gröna oaser med orörd natur.

Tanken med ”Fågel-myra on tour” är att nå människor som kan ha svårt att ta sig till återvinningscen-tralen i Fågelmyra.

Tunabyggens VD Jör-gen Olsson och styrel-sens ordförande Olle Rigborn berättar om Tunabyggens roll i Borlänges utveckling.

Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen

Sid 16

Sid 10

Sid 12

PÅ STRÖVTÅG I HEMBYGDENFÅGELMYRA PÅ BESÖK

MER ÄN BARA BOSTADSBYGGEN

BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN

INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE. NR 3 · SEPTEMBER 2015

Ett blomstrande samarbete Sid 7

Våra parkarbetare är helt fantastiska på att komma på smarta lösningar.

SEX AVFALLSTIPS INFÖR VINTERNVintern står för dörren och det är dags för några välbekanta tips.SID 9

METALL BLIR JÄRNVÄGAR Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst. SID 19

BORLÄNGEKRYSSET NR 2 JUNI 2015 Lars Erik Bergström, Knopvägen 15, 784 77 Borlänge Ursula Bolte, Operettvägen 2, 784 43 Borlänge Birgit Eriksson, Stinsens väg 4A, 784 67 Borlänge Berit Reshagen Jonsson, Myntgatan 6, 784 54 Borlänge Barbro Olsson, Wallingatan 13, 784 34 Borlänge

VAD STOD DET I BO I BORLÄNGE NR 2 JUNI 2015 Carina Hjertezén, Koppslahyttan 163, 781 98 Borlänge Ingela Bjule Holmstedt, Rommeholen 115, 781 91 Borlänge Haideé Hallbäck, Nyckelby 52 B, 781 94 Borlänge Salim Alhakim, Kometgatan 19 K, 784 53 Borlänge Elin Waaker, Bågsträngsgatan 13, 784 62 Borlänge

Rätt lösning för Borlängekrysset nr 2 juni 2015

ET

TK

RY

SS

TV

ÅVA

NLI

G M

ETA

LL

HIT

TAR

MA

N

AKR

OPO

LIS

I

PRO

GRA

M-

MER

AR

DEL

AV

DET

H

ÄR

FÖRS

T VI

D

RÄKN

ING

TRÄ

DSL

AG

TEX

TILS

TA-

DEN

TYSK

FIL

O-

SOF

INH

ÄN

GNA

D

BETE

SMA

RK

BEH

ÖVE

R CY

KLA

R

KRYP

A I

HO

P

HA

R 50

DEL

-ST

ATE

R

UTA

NFÖ

R VA

NLI

G TI

D

RYM

DM

YN-

DIG

HET

BAGG

E I

RUTA

N

AN

SVA

RAR

MA

RGO

T FÖ

R

LUKT

A

PERS

ON

VID

U

NIV

ERSI

TET TUNNELBANA

FÖRDEL I ANSÖKAN

POP-GRUPP

HJORTDJUR MODEHUS ROLIG

KAN MODEL-LEN

RUT NILS-SON DAHL

KLARA UNGE

LUNDELL

HÖJD

LITTERATUR-PROGRAM

VÄRDELÖST GÖRA PÅ ENGELSKA

GREN I SJU-KAMP

EJ FRISK FÖRR

Ö & FILM IN REAL LIFE MJÖLKGI-VARE

KORTA TEXTER

GRUPP INOM ART

NORSKT PARTI VANDRA SPANIEN

NATURRE-SERVAT I BORLÄNGEMOTOREF-

FEKT

DEN SES IS-SYMBOLEN

KADAVER

VÄLJA

PÅVER KROPPSDEL

GÖR MAN OFTA MED POTATIS

KOM HIT I SLUTET AV 1800-TALET

OFTA PÅ TURNÉ

KAN HITTAS I BÅDE HAV OCH ÖKEN

ANNA RING

DRICKS DET VARMT UR

TOKIG

ENGELSK HUND

GÖTEBORGS UNIVERSI-

TET

NYA STIG

BLIR SUNE LÄTT

YTOR

NAZISTISK ORGANISA-

TION

GENETISK KOPIA

ASIATISK HUVUDSTAD

RADON

KASTAS VID

BRÖLLOP

SÅNGANS MEDEL-DJUP

FRUKTSOM ÄR ETT BÄR

KAN MAN GÖRA FÖR

ATT HÄLSA OCH TACKA

ÄTS VID HÖGTID PÅ

VÅREN

POPULÄRT PARTY

RR REKLAMBYRÅ

Vinnare av blomstercheck nr 2 juni 2015

TÄVLA OCH VINN

Information från Samhällsbyggnadssektornom aktuella översikts- och detaljplaner och större byggnadsprojekt

ÖVERSIKTSPLANERING

Fördjupad översiktsplan för Borlänge tätort. Sedan den kommuntäckande översiktsplanen antagits fortsätter den rullande översiktsplaneringen genom att en fördju-pad översiktsplan för Borlänge tätort tas fram. I arbetet ingår också att ta fram aktuella planeringsunderlag för grönstruktur och parkering.(BL)

Stadsutvecklingsstrategi för stadens centrala delar. Fler bostäder, utveckling av mötesplatser och stråk och ett stärkt samband mellan centrum och Norra Backa/Kupolen ingår i det påbörjade arbetet med stadsutveck-lingsstrategin. Samråd planeras under 2016. (SJ)

PLANPROGRAM, DETALJPLANERING

1. Hytting, ny väg. Ny väg planeras från Åselboron-dellen till ny cirkulation vid väg 70/Korsgårdsvägen för att avlasta den tunga trafiken på Hugo Hedströms väg. Detaljplanen som omfattar sträckan från väg 70 till Matts Mattor är på granskning. (DL, SJ)

2. Lustbergsvägen, gång- och cykelväg mm. Detaljplan för utökning av tomtmark och förbättrad sträckning av gång- och cykelväg utmed Lustbergsvä-gen, samt parkering i kv. Tången. Detaljplanen antas hösten 2015. (SN)

3. Islamiskt center. En plats för ett islamiskt center söder om Stadshuset har redovisats i ett godkänt planprogram. Samtal förs med Islamiska förbundet om det fortsatta planarbetet. (SJ)

4. Öster om Barkargärdet, bostäder mm. En ny stadsdel planeras öster om Barkargärdet. Översiktliga skisser för stadsdelens utformning har tagits fram och ska förankras i den fördjupade översiktsplanen för tätorten. (BL, GB)

5. Lusberget, arbetsplatsområde och kombiterminal. Ett planprogram för arbetsplatsområde och kombiterminal vid Lusberget finns framtaget. Arbetet med att ta fram detaljplan har startat. (SJ)

6. Nordvästra Borlänge, skola i Tjärna hage. Planarbete för en ny skola i Tjärna hage har påbörjats. Samråd planeras under hösten/vintern 2015. (CE, SN)

7. Nordvästra Borlänge, skola vid norra sportfältet. Planarbete för en ny skola vid norra sportfältet har påbörjats. (GB, SN)

8. Folkets park. Detaljplan för en ny stadspark. Planförslaget har varit på samråd. (CE)

9. Solåkern-Talludden, kommunalt bad. Detaljplan för ett kommunalt bad har påbörjats. (DL)

10. Mjälga, bostäder. Detaljplan för bostäder utmed Mjälga-vägen mellan Tunagräns och Tundalsgatan ska ut på nytt samråd. (DL, AG)

11. Östermalm, handel. Detaljplan för snabbmatskedja vid Åkrerondellen bakom Statoil. Planen är på samråd. (DL, SJ)

12. Framtidsdalen, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder vid Vattenparken. Samråd planeras under hösten 2015. (CE)

13. Centrum/Vasaparken, bostäder. Planarbete har på-börjats för bostäder på grusparkeringen vid Vasaparken. (SJ)

14. Centrum/Wallintorget, bostäder. Planarbete har på-börjats för bostäder vid Wallintorget. (GB)

15. Kvarnsveden, ny väg till övningsområde. Detaljplan för att möjliggöra en ny väg i Kolargatans förlängning till räddningstjänstens övningsområde vid Bysjön. Planen har varit på samråd. (CH)

16. Domnarvet, bostäder och handel. Ändring av detaljplan för att möjliggöra bostäder vid sågverksområdet samt han-del, kontor och lager vid f.d. bensinmack vid Domnarvs-rondellen. Planförslaget har varit på samråd och granskning är planerad under hösten. (GB)

17. Jakobsgårdarna, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder norr om Studievägen. (CE)

18. Centrum, bostäder vid Siljansvägen. Planarbete för bostäder vid Siljansvägen mitt emot Korskyrkan och SSAB. Planförslaget har varit på samråd under våren och gransk-ning är planerad till hösten 2015. (GB)

19. Gylle, bostäder. Planarbete för ca 60 bostäder på f.d. Hemköps-/Leklandstomten i Gylle. Planen har antagits i augusti.(GB)

20. Centrum, Maximtorget. Planarbete har påbörjats för att bl. a. ge förutsättningar för Sibylla-kioskens utveckling och för att den befintliga Waldorf-förskolan kan få permanent bygglov för sin verksamhet. Planen har varit på samråd och granskning planeras under hösten. (DL, SJ)

21. Övre Tjärna, gruppbostäder. Detaljplan för grupp-bostäder vid Plogstigen. Planförslaget är på gransk-ning. (DL)

22. Nygårdarna, bostäder. Planarbete för bostäder i form av parhus för Skanska/BoKlok. Samråd har skett och granskning planeras till hösten 2015. (CH, SJ)

23. Hagalund, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder på delar av Läroverksvallen. (AG)

24. Hagalund, stadshuset. Planarbete har påbörjats för stadshuset och Hagakyrkan samt ny parkering nordost om Jussi Björlings väg. (AG)

25. Islingby, arbetsplatsområde. Planarbete har på-börjats för att ändra gällande detaljplan norr om E16. (AG, SJ)

26. Tjärnaheden, bostäder. Detaljplan för nya bostäder mellan Kyrkvärdsgatan och Klockstigen. Beräknat samråd i oktober 2015. (DL, SJ)

27. Uvbergsviken, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder vid Uvbergsviken i Torsång. (GB)

STÖRRE BYGGPROJEKT

28. Sveagatan, ny markbeläggning. Sveagatan byggs om på sträckan mellan Målaregatan och Stations-gatan. Arbetena beräknas vara färdiga i november 2015.

ProgramProgram- samråd

Plan- förslag

Plan- samråd

Plan- förslag Granskning Antagande Laga kraft

Detaljplaneprocessen

Programskede Samrådsskede Granskningsskede Antagandeskede

51

2

19

17

9

3

16

8

20

27

25

26

28

24

23

22

1814

1213

15

7

6

4

1011

21

Du som önskar information eller har synpunkter är välkommen att höra av dig till respektive handläggare. Samhällsbyggnadssektorn finns i Palladium, Sveatorget, Borlänge.

Information eller synpunkter(CE) Christina (Chia) Eriksson 741 05 (SJ) Steve Johnson 741 85 (BL) Beate Löfvenberg 666 57 (SN) Sofia Nilsson 740 07 (GB) Gabriel Barrioz 664 31 (CH) Caisa Hjorth 741 24 (DL) David Larsson 741 08 (AG) Albin Grind 076-233 52 33

bo i borlänge nr 3 2015

Documents