Lina Hedman, forskare i kulturgeografi

Institutet för bostads- och urbanforskning

lina.hedman@ibf.uu.se

BOENDEKARRIÄRER I ETT LÅNGSIKTIGT INDIVIDPERSPEKTIV

OM STUDIEOMRÅDET: BOENDEKARRIÄRER UNDER LÅNG TID

• Mycket tidigare forskning om segregation och etniska skillnader i flyttmönster

• Dock: de flesta studier av etniska skillnader i flyttbeteende/områdesval fokuserar på en enskild flytt (år/kortare tidsperiod)

• Ex. Skillnad i benägenhet att flytta in i/lämna resurssvaga områden

• Longitudinella studier för att kunna mäta mönster/skillnader över långa tidsperioder

• Områdesstudier – hur länge ngn bor i samma (typ av) område

• Studier utifrån bostadstyp – hur länge innan ngn lämnar/flyttar in i ett visst segment

• GeoSweden – möjlighet att följa individer under 19 år (1990-2008)

BOSTADSKARRIÄRER ÖVER TID• Nordiskt forskningsprojekt om etnisk boendesegregation i Sverige, Norge,

Finland och Danmark

• Denna delstudie (Finland, Danmark, Sverige): analysera hur lång tid det tar för infödda resp. minoritetsgrupper att flytta in i äganderätt

• Strategi: survival analysis – mäta tiden från en gemensam startpunkt till dess att en händelse (flytt till äganderätt) inträffar.

• Urval:• Boende i huvudstadsregionerna

• Mellan 25 och 34

• Ej bor i äganderätt

• Uppfyller samtliga kriterier någon gång 1991-2000 (detta år = startpunkt)

• Bor i Sverige minst sex på varandra följande år (inkl. startåret)

PRELIMINÄRA RESULTAT: HUR STOR ANDEL HAR INTE FLYTTAT IN I ÄGANDERÄTT?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 100.00

0.10

0.20

0.30

0.40

0.50

0.60

0.70

0.80

0.90

1.00

SwedenWestern countriesEastern EuropeAfrica and West AsiaOther AsiaSouth and Central America

Uppföljningsår

PREL. RESULTAT (FORTS): SKILLNAD BEROENDE PÅ FÖDELSELAND

Födelseland Oddskvot p-värde• Sverige Referenskategori

• Västländer 0,856 .000

• Östeuropa 0,611 .000

• Afrika och västra Asien 0,382 .000

• Resten av Asien 0,711 .000

• Central- och Sydamerika 0,492 .000

• Med kontroll för diverse (de vanligaste) variablerna avseende demografi och socio-ekonomisk status (och period samt uppföljningsår)

OMRÅDESKARRIÄRER ÖVER TID

• Svensk studie (med internationella kollegor): följer individers boendekarriär avs typ av område över 18 (19) år, (1991-2008) (1990-2008)

• I huvudsak deskriptiv studie

• Urvalsgrupp: Samtliga individer boende i Stockholm som:

• Var mellan 16 och 25 år 1990

• Bodde med sina föräldrar 1990

• Flyttade hemifrån och inledde den egna boendekarriären 1991

• Områdestyper baserade på andel låginkomsttagare i området (de 500 närmaste grannarna i arbetsför ålder)

• Kvintilindelning: Kvintil 1 = lägst andel låginkomsttagare. Kvintil 5 = högst andel låginkomsttagare

INDIVIDER UPPVUXNA I KVINTIL 1 (LÄGST ANDEL LÅGINKOMSTTAGARE)

INDIVIDER UPPVUXNA I KVINTIL 5 (HÖGST ANDEL LÅGINKOMSTTAGARE)

INVANDRADE FRÅN ”ICKE-VÄSTLÄNDER”, UPPVUXNA I KVINTIL 5 (HÖGST ANDEL LÅGINKOMSTTAGARE)

SLUTSATSER FRÅN GRAFERNA

• Det finns ett samband mellan vilken typ av område du ”växer upp” i och vilken typ av område du hamnar i 18 år senare

• Personer som bor med sina föräldrar i kvintil 5-områden (högst andel låginkomsttagare) är betydligt mer benägna att aldrig lämna denna typ av område

• Personer födda i ”icke västländer” som bor med sina föräldrar i kvintil 5-områden (högst andel låginkomsttagare) är betydligt mer benägna än motsvarande grupp svenskfödda att aldrig lämna denna typ av område

• Dock: mycket sker på vägen. Trots likheter mellan ”uppväxtområde” och ”slutområde” har en majoritet bott i ett eller flera andra typer av områden. Detta gäller inte i lika stor utsträckning (invandrade) personer uppväxta i kvintil 5-områden.

JAHA – OCH?• Observera: graferna berättar inte om boendesituationen är bra eller dålig,

inte heller om den är självvald eller ej

• Dock: kan det finnas negativa konsekvenser av att bo i kvintil 5 under lång tid?

• Internationella studier: grannskapseffekter förvärras med lång exponering

• Uppföljande studie (preliminära resultat):

• Det finns ett negativt samband mellan antal år spenderade i kvintil 5 och inkomst från arbete för denna population

• Detta samband gäller trots (de vanliga) kontrollvariabler samt ett försök att kontrollera för selektion (fixed-effects model)

DESKRIPTIVT SAMBAND(OBSERVERA: SELEKTION SISTA ÅREN!)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 1820

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

Parental nbd = Quintile 1-4 Parental nbd = Quintile 5

Antal år i kvintil 5

Inko

mst

200

8 (1

0 00

0 kr

onor

)

TACK!

• Vid frågor, kommentarer eller för att ta del av studierna (när de blir färdiga…), kontakta:

lina.hedman@ibf.uu.se