BOLOGNAPROCESSEN vad är det

och vad kommer den att innebära?

Madeleine Rohlin och Kerstin Petersson

Odontologiska fakulteten

Malmö högskola

Varför Bologna?

Bologna i Emilia-Romagna (norra Italien)

Första universitetet i Europa 1088 –

latin universitas – helhet, det hela, sammanfattning

I Bologna dominerades universitetet av juridik - juristskola

● Initiativ 1998 av Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien

● Bolognaprocessen föds 1999 för att – främja rörlighet– främja anställningsbarhet– främja Europas konkurrenskraft som

utbildningskontinent

● Mellanstatligt samarbete – ej juridiskt bindande

● 45 länder deltar i processen (2005)

BOLOGNAPROCESSEN

Main purposes of higher education

• Preparation for life as active citizens in a democratic society

• Personal development• Preparation for the labour market

• The development and maintenance of a broad, advanced knowledge base

A framework for qualification of the European higher education area 2004

Högre utbildning regleras på 5 nivåer

• EHEA 45 länder i Bolognasamverkan

• Nationellt i Sverige Högskolelag och Högskoleförordningen

Purposes and nature of the framework

of qualifications of the EHEA

• International transparency

• International recognition

• International mobility of learners and graduates

Ny struktur för utbildning och examina

Utgångspunkter:

Öka rörligheten nationellt och internationellt

Öka tydligheten och jämförbarheten

Öka kvaliteten i utbildningarna

Värna friheten och flexibiliteten i systemet

Värna möjligheterna till livslångt lärande

Högre utbildning regleras på 5 nivåer

• EHEA 45 länder i Bolognasamverkan

• Nationellt i Sverige Högskolelag- och förordning

● Lärosätesnivå Utbildningsstruktur och kursplanesystem, villkor för examina, stöd för pedagogisk

utveckling

● Programnivå Utbildningsstruktur och examensmål

● Kursnivå Kursplaner med mål, genomförande och bedömning av studenternas prestationer

Ny struktur för utbildning och examina Tre nivåer

Grundnivå

Avancerad nivå

Forskarnivå

Nivåindelning av examina:

Generella/konstnärliga/yrkesexamina

Utformas enligt samma struktur

Ny struktur för utbildning och examina

Nya examensbeskrivningar Förväntade studieresultat Användbara för kvalitetssäkring och bedömning av kompetens

Förväntade studieresultat beskrivs i termer av:

- Kunskap och förståelse

- Färdighet och förmåga

- Värderingsförmåga och förhållningssätt

Ny struktur för utbildning och examina -forts.

Nya examensbeskrivningar

Förväntade studieresultat Användbara för kvalitetssäkring och bedömning av kompetens

Förväntade studieresultat beskrivs i termer av:

- Kunskap och förståelse

- Färdighet och förmåga

- Värderingsförmåga och förhållningssätt

Nivåbestämning av och mål för kurser

Förväntade studieresultat för en kurs beskrivs på motsvarande

sätt

Ny struktur för utbildning och examina forts.

Exakt poängomfattning på examina

Självständigt arbete för samtliga examina

Poäng enligt ECTS-systemet - 60 högskolepoäng/läsår

Examensstruktur

Generella examina:

Grundnivå

Högskoleexamen 120 högskolepoäng

Kandidatexamen 180 högskolepoäng

Avancerad nivå

Magisterexamen 60 högskolepoäng

Masterexamen 120 högskolepoäng

Masterexamen och magisterexamen

Ny masterexamen på avancerad nivå

- Två års utbildning efter en treårig examen på grundnivå

- Tillgodoräknande i forskarutbildningen

- 30 högskolepoäng självständigt arbete

- Initialt vid universitet och högskolor med vetenskapsområde, övriga högskolor efter prövning

Magisterexamen – ett år på avancerad nivå efter en treårig examen på grundnivå

Examensstruktur forts.

Yrkesexamina:

Grundnivå

Avancerad nivå

Principer för yrkesexamina: - Utbildning som leder till reglerat yrke

- Vissa andra skäl

- Vissa yrkesexamina utgår och ersätts av generella alt. konstnärliga examina

Examensstruktur forts.

Examina på forskarnivå:

Licentiatexamen 120 högskolepoäng

Doktorsexamen 240 högskolepoäng

Stöd till samverkan

Myndigheten för nätverk och samarbete (NSHU)

ska stödja samordning och erfarenhetsutbyte avseende:

- utvecklingsarbete inför en ny utbildnings-

och examensstruktur

- pedagogisk utveckling

Vad innebär Bolognaprocessen för odontologiska utbildningar?

Gemensamma struktur för högre utbildning

Nivåindelningar

• Grundnivå

– 3 år

• Avancerad nivå

– 2 år

• Forskarnivå

> 3 år

Examensbenämningar• Högskoleexamen 2 år

• Kandidatexamen 3 år

• Magisterexamen 3+1år

• Masterexamen 3+2 år

• Doktorsexamen 3+(1)2+(4)3 år

Gemensamma struktur för högre utbildning

Införandet av ett gemensamt poängsystem European Credit Transfer System (ECTS)

Från 1 juli 2007 är 1p = 1,5 hp

1 termins (20 veckors) studier = 30 hp

Gemensamma struktur för högre utbildning

Målbeskrivningar av alla utbildningar och kurser uttryckta i lärandemål

Kunskap och förståelse

Färdighet och förmåga

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Vad innebär Bolognaprocessen för odontologiska utbildningar?

• Grundnivå

– Tandhygienistutbildningen

– Tandteknikerutbildningen

• Avancerad nivå

– Tandläkarutbildningen

• Forskarnivå

Vad innebär Bolognaprocessen för odontologiska utbildningar?

Yrkesexamina• Tandhygienistexamen

• Tandteknikerexamen

• Tandläkarexamen

Generella examina• Högskoleexamen (2 år)

• Kandidatexamen (3 år)

• Magisterexamen (3+1år)

• Masterexamen (3+2 år)

• Doktorsexamen (3+2+3 år ?)

Hur kan en yrkesexamen motsvara en generell examen?

För att en generell examen skall kunna kopplas till en yrkesexamen krävs vetenskaplig

kompetens

Denna uppnås huvudsakligen genom att göra ett självständigt vetenskapligt arbete

Vad innebär Bolognaprocessen för odontologiska utbildningar?

Högskoleexamen Tandhygienistexamen

Tandhygienistexamen med ett påbyggnadsår

Kandidatexamen Tandteknikerexamen Tandläkarutbildningen på grundnivå

Magisterexamen Tandteknikerexamen + 1 år Tandhygienist kand examen + 1år

Masterexamen Tandläkarexamen Masterkurs: Biofilms in health care and the environment

Nätverket för odontologi - Bolognaprocessen

Vi diskuterar hur vi förhåller oss till Bolognaprocessen vid de olika utbildningsenheterna

Nätverket för odontologi - Bolognaprocessen

• Vad krävs för att få ut en masterexamen i samband med tandläkarexamen?

• Vilket värde är det för våra utbildningar att integrera generella examina i våra yrkesexamina?

• Vem vill ge och ta magister- respektive masterexamen efter tandhygienist- respektive tandteknikerexamen?

• Vill vi ha gemensamma nationella utbildningar?

• Vill vi ha valbara kurser förlagda på olika orter?

• Hur kan vi utveckla nationellt lärarutbyte?

Nätverket för odontologi - Bolognaprocessen

Vad krävs för att få ut en masterexamen i samband med tandläkarexamen?

Citat högskoleförordningen SFS 2006:1053 sid 57-58

Masterexamen

OmfattningMasterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

Plasschaert A.J.M et al. Curriculum structure and the European Credit Transfer System for European dental schools: Part I.

Eur J Dent Educ 2006; 10: 123-130

Page 124 In dentistry, therefore, such a Bachelor’s degree could be an

academic award only and it would not qualify the graduate to engage in the practice of dentistry in any form. Students could, for example, take a Bachelor’s degree at one Dental School and  undertake a Master’s programme of two further years’ education at another. It could also be possible for students who realised they did not wish to become a dentist to leave after 3 years and yet obtain a Bachelor’s degree, which could be followed with study at the Master’s level in another subject area. Based on these legal provisions, the proposed ADEE Dental Programme will be comprised of 5 years of full time education, equivalent to 300 ECTS credits and leading to a Dental Master’s degree.

Bolognaprocessen – Bergenkommunikén

• Fördjupning av de tre delmålen inkl. fortsatt utveckling av ENQA och arbetet med ”qualifications framework”

• Kopplingen mellan högre utbildning och forskning prioriteras

• Den sociala dimensionen dvs. studenternas praktiska möjligheter att studera lyfts fram

• Bolognaprocessens externa dimension

Nästa ministermöte i London 2007

Exempel på www-sites

• http://www.nshu.se/page/1274/bolognaprocessen.htm

• http://www.dfes.gov.uk/bologna/

• http://www.dfes.gov.uk/bologna/uploads/documents/Framework_qualificationsforEHEA-May2005.pdf

• http://www.enqa.eu/ (European Association for Quality Assurance for Higher Education )

VERKSAMHETSOMRÅDEHögskoleverksamhet

MÅL

Kvaliteten och den internationella

konkurrenskraften skall öka inom högre

utbildning och forskning.

Den högre utbildningen skall svara mot

studenternas efterfrågan och även mot

arbetsmarknadens behov.

En värld i förändring

• Ökad internationell rörlighet• Ökat internationellt inslag i många yrken• Ökad global konkurrens

Internationalisering av högreutbildning

• Bidrar till utbildningens kvalitet• Främjar kulturell förståelse• Lång tradition av internationellt utbyte