brandsäkerhet i radhus1029039/fulltext01.pdfbrandsäkerhet i radhus inventering av radhus i...

2009:139

D - U P P S A T S

Brandsäkerhet i radhusInventering av radhus i Jönköpings kommun

Arvid Kinnerberg

Luleå tekniska universitet

D-uppsats Brandingenjör

Institutionen för Arena risk och säkerhet

2009:139 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--09/139--SE

Brandsäkerhet i radhus

Inventering av radhus i Jönköpings kommun

Arvid Kinnerberg - [email protected]

2009-12-16

Examensarbete X7002B - 15p Arena Risk och Säkerhet

Institutionen för samhällsbyggnad

Luleå Tekniska Universitet

Förord

Detta examensarbete har utförts med målet att ingå i min brandingenjörsexamen vid Luleås

Tekniska Universitet. Arbetet med att inventera radhus och bedöma brandskyddet påbörjades

sommaren 2008, då jag fick möjligheten att jobba på Jönköpings räddningstjänst. För min del

tog arbetet en paus från hösten 2008 till sommaren 2009 då det återupptogs.

Ett stort tack riktas till Jönköpings räddningstjänst och då särskilt Samuel Nyström som gav

mig chansen att under två somrar jobba med ”radhusprojektet” samt Henric Dovrén som

handledde mig genom detta arbete.

Tack även till Stefan Svenson på MSB som gav många viktiga synpunkter på arbetet vilket

var till stor hjälp.

Tack till mina föräldrar, syskon och vänner som alltid ställt upp med sitt stöd och även givit

värdefulla synpunkter på arbetet.

Slutligen tilldelas ett stort tack till Helena Johnsson vid LTU, som har haft huvudansvaret för

handledningen av examensarbetet och hjälp till att utforma arbetet. Helena rådde mig bland

annat till att använda den mycket intressanta tidsindelningen av radhus i arbetet, vilket blev ett

stort lyft för rapporten.

Luleå, 2009

/Arvid Kinnerberg

Sammanfattning

Under sommaren 2008 och 2009 har Jönköpings räddningstjänst inventerat radhusen och

undersökt deras brandskydd i kommunerna Habo, Mullsjö, Vaggeryd och Jönköping. Arbetet

utfördes av undertecknad. Detta examensarbete berör inventeringsarbetet i Jönköpings

kommun.

Ett radhus har i denna studie definierats som:

En byggnad där bostäderna på något sätt är sammanbyggda.

Byggnaden ska innehålla tre, eller fler bostäder.

Ifall de olika våningsplanen i fastigheten är indelade i flera bostäder/lägenheter ses

byggnaden ej som ett radhus utan anses vara ett flerfamiljhus.

Radhusen har lokaliserats, undersökts och fotograferats. Vid inventeringen bedömdes ifall

radhuset har ett bra eller dåligt brandskydd. Denna information lades sedan in i ett

datorprogram (Kartago). Vid en eventuell brand i ett radhus skall ett brandbefäl lätt kunna

använda sig av detta datorprogram för att komma åt den information som finns lagrad om

radhuset. Informationen som finns lagrad i datorprogrammet kan vara till stor hjälp eftersom

den underlättar beslut som brandbefälet måste ta, såsom exempelvis hur mycket resurser som

bör tillkallas till branden. Tyvärr är delar utav resultatet av inventeringen sekretessbelagt.

Detta medför att resultatet i rapporten är begränsat.

När inventeringen sammanställdes visade det sig att ungefär en tredjedel av de inventerade

radhusen har dåligt brandskydd. Det visade sig även, efter att radhusen delats in i kategorier

efter byggår, att radhus byggda på 60- och 70- talet hade sämst brandskydd.

Förutom att hjälpa till med beslut vid en insats, så kan inventeringen även förbättra det

brandförebyggande arbetet i kommunen, eftersom de dåliga radhusen upptäckts. När de dåliga

husen hittats kan räddningstjänsten informera husägaren om hur brandskyddet kan förbättras.

Den svaga länken i radhusens brandskydd har visat sig vara den ventilerade takfoten, vilket

var en vanlig byggkonstruktion under 60- och 70-talet. Det smidigaste och billigaste sättet att

förbättra brandskyddet i radhus är i de flesta fall att på olika sätt brandsäkra takfoten.

i

Innehåll

ORDFÖRKLARING ............................................................................................................................................. 1

INLEDNING ....................................................................................................................................................... 2

BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING ....................................................................................................................... 2

SYFTE .................................................................................................................................................................... 2

METOD ............................................................................................................................................................. 3

ARBETSSÄTT ........................................................................................................................................................... 3

BEMÖTANDE FRÅN FASTIGHETSÄGARE ......................................................................................................................... 3

AVGRÄNSNINGAR .................................................................................................................................................... 4

KONTEXT .......................................................................................................................................................... 4

DETTA ÄR ETT RADHUS ............................................................................................................................................. 5

DÄRFÖR ÄR RADHUSBRÄNDER FARLIGA ........................................................................................................................ 5

INREDDA VINDAR ................................................................................................................................................... 10

RADHUS BYGGDA 1940-1959 ................................................................................................................................ 11

RADHUS BYGGDA 1960-1979 ................................................................................................................................ 12

RADHUS BYGGDA 1980-2010 ................................................................................................................................ 12

FÖRDELNING AV RADHUS PER ÅRTIONDE .................................................................................................................... 12

GIS .................................................................................................................................................................... 13

RESULTAT FRÅN INVENTERINGEN .................................................................................................................. 15

KARTAGO ............................................................................................................................................................. 15

INVENTERINGEN .................................................................................................................................................... 16

ANVÄNDNINGSOMRÅDE ......................................................................................................................................... 18

DISKUSSION OCH SLUTSATSER ....................................................................................................................... 21

ANDELEN BRA OCH DÅLIGA RADHUS .......................................................................................................................... 21

INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE ....................................................................................................................... 21

PRAKTISKA ÅTGÄRDER ............................................................................................................................................ 21

FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER ............................................................................................................................ 24

REFERENSER ................................................................................................................................................... 25

INTERNETKÄLLOR ................................................................................................................................................... 25

LITTERÄRA KÄLLOR ................................................................................................................................................. 25

BILAGA 1 .......................................................................................................................................................... 1

CHECKLISTA VID INVENTERING AV RADHUS .................................................................................................................... 1

BILAGA 2 .......................................................................................................................................................... 1

LISTA ÖVER BYGGLOVSÅR OCH BRANDSKYDDSKLASS ........................................................................................................ 1

1

Ordförklaring

GIS Grafiskt informationssystem.

Kartago Ett grafiskt informationssystem.

Brandvägg En brandvägg:

Skall begränsa en brand utan Räddningstjänstens ingripande

Skall tåla mekanisk påverkan

Skall enkelt kunna lokaliseras av Räddningstjänsten

REI 60 Beteckning på ett materials egenskaper vid brand. Där: R –

bärförmåga, E – Avskiljning (täthet) och I – Isolering.

Beteckningen är följt av en siffra som talar om hur länge dessa

egenskaper upprätthålls i minuter.

Takstol Primärt bärande konstruktion i taklag.

Takfot Nedersta kanten av yttertak

Råspont Hyvlade brädor i yttertaket.

Standardbrandkurva Ett brandförlopp som brukar användas vid beräkningar och

provning av byggnadsdelar.

Ytong Lättbetong (varumärke).

MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (Sammanslagning

av Statens Räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och

Styrelsen för Psykologiskt försvar 2009).

LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (ersatte

räddningstjänstlagen 2005).

Inre befäl Ett brandbefäl som leder en insats från ledningscentral, på annan

plats än vid olyckan.

Sirenen Tidskrift tidigare utgiven av Statens Räddningsverk.

2

Inledning

Bakgrund och problembeskrivning

Räddningstjänsten i Jönköping har valt att göra en inventering av radhusen i Jönköping, Habo,

Vaggeryd och Mullsjö kommun. Detta för att få en överblick över var radhusen finns och hur

brandsäkra de olika radhusen är, då främst hur väl brandsektionerade de olika bostäderna är. I

detta arbete skildras det arbete som utfördes i Jönköpings kommun. Arbetet har utförts av

undertecknad.

Det är viktigt för kommunen att öka sin kunskap om radhusen, eftersom dessa bränder klassas

som de farligaste bostadsbränderna. Om man ser till antal döda per brand så toppar

radhusbränderna statistiken. Bränderna är farliga pga. att brandspridningen sker väldigt snabbt

mellan bostäderna. Denna spridning sker i regel via vinden, eftersom den ofta är dåligt

sektionerad. Kvalitén på sektioneringen skiftar stort mellan de olika radhusen (Erlandsson,

1998). Detta beror på att Boverkets Byggregler (BBR) förändrats med åren och före 80-talet

så ställde inte bygglagstiftningen samma krav på hur de brandtekniska avskiljningarna mellan

bostäderna skulle se ut (Dovrén, 2009).

Vid en brand är det naturligtvis viktigt för räddningstjänsten att veta så mycket som möjligt

om radhuset (objektet) redan innan de är på plats. Det finns olika sätt att snabbt få fram

information på. I Jönköping används ett kartprogram som heter Kartago.

Syfte

Syftet är att dokumentera viktig information om radhusen i kommunen och riskklassificera

dem så att räddningstjänstens operativa arbete underlättas och effektiviseras samt föreslå

förbättringar av de radhus, som kan betraktas som dåliga i fråga om brandskydd.

Kommunernas juridiska möjligheter/skyldigheter att förbättra brandskyddet i bostäderna har

undersökts. Dessutom har de operativa rutinerna granskats och förslag till hur informationen

ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt föreslagits.

3

Metod

Arbetssätt

Att lokalisera radhusen är ett jobb som fortgått genom hela inventeringen eftersom det inte

finns några register över var alla radhus finns i kommunen. Till att börja med var det lättast att

”scanna” av kommunen med Kartago eller motsvarande GIS. Scanningen genomfördes

genom att varje sektion av kommunen noggrant granskades i Kartago. När ett radhus

lokaliserats gick det via Kartago att få fram information om hur många bostäder en byggnad

innehöll, var byggnaden fanns, bygglovsår, ägare, byggherre och fastighetsbeteckning. Allt

detta var viktigt för inventeringen och antecknades. Denna metod visade sig vara långt ifrån

felfri. Det visade sig vid ett flertal tillfällen att byggnader inte uppfyllde kriterierna för

begreppet radhus eller att byggnader ”undkommit” scanningen. På grund av detta var listan

över radhus högst dynamisk under hela inventeringen. I Jönköping fördubblades t.ex. antalet

radhus på listan innan arbetet var slutfört.

Inledningsvis undersöktes ritningar över de olika husen. Detta visade sig vara en dålig metod

då det inte går att utläsa all nödvändig information om radhusen via ritningar från kommunen.

Det var tyvärr också så att ritningarna, som ritades innan huset byggdes, inte stämde överens

med verkligheten. Det var även vanligt att vinden inretts eller att olika ändringar gjorts utan

att detta framgick av ritningarna.

Det fanns även mycket information ”i huset” på grund av att många utav de som jobbar på

räddningstjänsten har bra lokalkännedom och kan tala om var olika radhus finns i kommunen.

Flera utav de anställda har även varit inne i radhus och gjorts vissa observationer som var till

nytta för arbetet.

I inledningen på arbetet så fanns det ca 150 radhuslängor på listan över kända radhus i

kommunen. Mot slutet av arbetet hade listan över radhuslängor växt till över 400

radhuslängor. Samtliga finns nu markerade i Kartago.

Goda och dåliga exempel på brandtekniska lösningar redovisats samt idéer på lämpliga

förbättringar för några typiska radhus i Sverige utarbetats.

Bemötande från fastighetsägare

Fältstudien byggde på att fastighetsägaren var villig att visa eventuella briser på fastigheten.

Det var därför viktigt att ge ett seriöst intryck och tydligt visa att undersökningen var för

4

räddningstjänstens räkning och dessutom gagnar fastighetsägaren ifall det skulle börja brinna i

radhuset. Detta har åstadkommits genom att bära räddningstjänstens kläder, använda en

synligt hängande legitimation och att använda en bil som tydligt visar att den kommer från

räddningstjänsten. Dessa hjälpmedel i kombination visade sig vara en dörröppnare. För

säkerhets skull bör polisen informeras om att inventeringen äger rum. Detta för att undvika

onödigt arbete och missförstånd hos polisen. Under inventeringens gång kom det till exempel

in två polisanmälningar trots att alla ovanstående hjälpmedel användes för att ge ett seriöst

intryck. Det är också bra om lokalmedia rapporterar om inventeringen så att så många som

möjligt är förberedda på vad som skall göras och varför. I Jönköping var det flera artiklar om

projektet i Jönköpingsposten.

De flesta människor respekterar räddningstjänsten och tycker att det är roligt att få hembesök

utav en representant från räddningstjänsten. Inventeringen är ett utmärkt tillfälle att informera

om rätt beteende vid en brand. Även om responsen från fastighetsägare till största delen har

varit positiv så finns det de som är misstänksamma och lite mer motigt inställd till

inventeringen. Detta måste respekteras och dessa personer har lämnats ifred. Det fördelaktiga

med radhus är att det alltid finns flera boende i samma länga och ifall en misstänksam person

påträffas, så går det ofta bättre att prata med grannen.

En sak som vissa husägare är känsliga för är när huset fotograferas. Speciellt då brister på

huset dokumenteras. Det var därför viktigt att vara tydlig med varför ett foto tas och att all

information stannar inom räddningstjänsten. Det var även lämpligt att upplysa om att de som

jobbar på Räddningstjänsten arbetar under sekretess. Detta medför att ingen information om

privatpersonen kommer att lämnas ut av Räddningstjänsten.

Avgränsningar

I arbetet tas ingen hänsyn till insatstiden för räddningstjänsten när riskgraderingen för

radhusen sätts.

De undersökningar som har utförts har ej gått på djupet vid varje objekt utan spänt över ett

stort antal objekt.

I arbetet har inte sådan information som kan peka ut någon individ eller specifik adress

redovisats på grund av den sekretess som arbetet utfördes under.

Innehållet från databasen i Kartago får inte visas upp i rapporten på grund av sekretessregler.

Därför är resultatdelen begränsat redovisad i rapporten.

5

Kontext

Detta är ett radhus

Innan en inventering av radhus kan startas är det viktigt att definiera vad som är ett radhus.

Detta för att begränsa arbetet och för att få en klar bild över vilka fastigheter som ska ingå i

inventeringen. Jönköpings räddningstjänst valde att använda sin egen definition vilket avviker

något från definitionen i den Tekniska nomenklaturcentralen (TNC). Enligt TNC 95 är ett

radhus ett ”småhus som ingår i en grupp bestående av minst tre hus som är direkt

sammanbyggda med varandra i en rad” (TNC Tekniska Nomenklaturcentralen, 1994). I

Jönköping definierades ett radhus som:

En byggnad där bostäderna på något sätt är sammanbyggda.

Byggnaden ska innehålla tre, eller fler bostäder.

Ifall de olika våningsplanen i fastigheten är indelade i flera bostäder/lägenheter ses

byggnaden ej som ett radhus utan anses vara ett flerfamiljhus.

Därför är radhusbränder farliga

Brandspridningen mellan bostäderna i ett radhus kan ske mycket snabbt. Den snabba

brandspridningen beror ofta på att branden tar sig upp på vinden och vidare till grannen.

Bygglagstiftningen idag ställer kravet att en bostad ska vara brandtekniskt avskild från en

annan bostad i 60 minuter (EI 60). Detta innebär att konstruktionen stoppar brand- och

brandgasspridning under denna tid (Svenska Brandskyddsföreningen, 2006). Denna sortens

brandspridning är ändå möjlig eftersom att det innan 80-talet var godkänt att bygga radhus

med osektionerad vind. Även i radhus byggda efter 1980 är spridningsrisken stor, då det visat

sig att flera sektioneringskonstruktioner är förkastliga trots att byggkonstruktionen följde de

byggnadsregler som fanns vid tidpunkten av byggandet. (Erlandsson, 1998)

En norsk studie utförd av Statens bygningstekniske etat utreder hur brandförloppet ser ut vid

en radhusbrand. Undersökningen visar att i majoriteten av fallen sprider sig branden via

takfoten, eftersom denna ofta är ventilerad. Att takfoten är ventilerad är ett vanligt sätt att

förebygga fuktskador på vinden. På 60- och 70-talet var det mycket vanligt att bygga en lätt

takkonstruktion i kombination med ventilerad takfot. Denna kombination är mycket farlig då

brandspridningen kan ske mycket snabbt i sådana hus. (Erlandsson, 1998)

6

Figur 1. Brandspridning via vinden i en radhuslänga, (Erlandsson, 1998)

I bildserien ovan syns det hur en brand sprider sig från ett fönster upp på vinden via den

ventilerade takfoten och vidare på vinden tills hela radhuslängan står i brand. Detta är i

särklass den vanligaste brandspridningen i radhus. I en liten andel av fallen sker

brandspridningen på utsidan av radhuset och det är väldigt sällsynt att spridningen sker på

grund av genombränning av innertaket (Erlandsson, 1998). Denna undersökning visar vikten

av att bygga radhus med brandsektionering på vinden som klarar en EI 60 klassificering. Ett

vanligt sätt att bygga radhus på har varit att bygga ett innertak i EI 30 och en

vindssektionering i EI 30, se Figur 3 (nedre bilden). Men om brandspridningen sker på

utsidan av huset förbi innertaket via takfoten och upp på vinden så är det i realiteten endast en

EI 30 sektionering mellan bostäderna. (Erlandsson, 1998)

7

Brandspridning kan ske snabbt via takfoten då det inte tar många minuter för en normal

rumsbrand att växa sig så stor att spänningarna i ett normalt fönster kan få fönstret att gå

sönder. Detta kan inträffa efter ca fem minuter om standardbrandkurvan vid en normal

rumsbrand används. Sådana spänningar bildas i fönstret på grund av att en del av fönstret är

inbäddad i fönsterramen. Ramen fungerar som isolering till det inbäddade glaset som kommer

att ha en mycket lägre temperatur än det oskyddade glaset under brandförloppet. Medans den

varma delen av glaset vill utvidgas så vill den kalla delen behålla samma form som innan.

Detta innebär att spänningarna snabbt byggs upp i fönstret. Ett normalt fönster är mycket

känsligt för sådana spänningar och fönstret kommer att gå sönder. Lågorna kan sedan slå ut ur

det trasiga fönstret och ta sig in på vinden via takfoten. (Danielsson, 2005)

En vanlig konstruktion av takstolar i radhus är tyvärr byggda i ett så kallat fackverk, där

lederna är sammankopplade med spikplåt eller motsvarande. Denna konstruktion är mycket

stark när den är hel. Det räcker dock med att en led ska fallera för att hela konstruktionen ska

bli svag och eventuellt rasa samman, Figur 4. Den svaga punkten i sådana fackverk är ofta

spikplåten. Detta beror på att spikplåten, tvärt emot en sammanfogning med en brädlapp,

exponerar en stor stålyta utanpå det isolerande träet, Figur 5. Detta gör leden mycket känslig

mot brandpåverkan och fallerar snabbt vid höga temperaturer, vilket kan leda till en kollaps av

taket. På detta sätt kan en brand mycket snabbt sprida sig från en bostad ner i en intilliggande

bostad. (Danielsson, 2005)

Figur 2. Illustrerar BBR:s avskiljningsregler i småhus

(Svenska Brandskyddsföreningen, 2006).

Figur 3. Illustrerar BBR:s avskiljningsregler i småhus

(Svenska Brandskyddsföreningen, 2006).

8

Figur 4. Svaga punkter i lätta takkonstruktioner (Danielsson, 2005)

Figur 5. Spikplåtskonstruktion (Danielsson, 2005)

Det finns många olika varianter på hur en sektionering kan se ut. Två brandtekniskt

förkastliga lösningar, som är relativt vanliga, är att ansluta den avskiljande väggen på vinden

mot spånskivor eller mot ett plastinnertak. Dessa material har en tendens att bågna vilket

skapar utrymme (glipa) för brandgaser att läcka igenom. Brandgaserna kan vid båda fallen

läcka förbi avskiljningen vid anslutningen till yttertaket, Figur 6 och Figur 7. För att få täta

avskiljningar bör de ansluta mot t.ex. råspont eller till och med bryta igenom yttertaket.

(Malmgren, 1997), (Erlandersson, 2008)

9

Figur 7. Brandspridning vid otät avskiljning med plastinnertak. (Malmgren, 1997)

En radhusbrand i Borlänge 2008 visar mycket tydligt hur illa det kan gå. I detta radhus

användes med största sannolikhet en avskiljning som anslöt mot en spånskiva. Avskiljningen i

det aktuella radhuset var till synes mycket välgjord och skulle antagligen med lätthet ha

uppfyllt kraven för EI 60 om det inte vore för att den anslöt mot en spånskiva. Vid

anslutningarna mot spånskivan bildades det glipor mellan avskiljningen och yttertaket. I dessa

glipor kunde brandgaser sedan spridas vidare till intilliggande lägenheter. På grund av dessa

omständigheter spred sig branden till hela radhuslängan som ödelades och två människor

omkom. Skulle denna vägg ha anslutit mot råspont kunde olyckan ha slutat på ett annorlunda

sätt. (Erlandsson, 2005).

Yttertak

Träfiberboard

/plastinnertak

Brandavskiljande

vägg

Glipa

Figur 6. Otät avskiljning med plastinnertak eller träfiberboard.

10

Figur 8. Ordentligt byggd sektionering som skyddar resten av radhuset. (Larsson, 2007)

En radhusbrand i Vårsta visar hur effektiv en avskiljning kan vara. Bilden ovan visar hur

radhuset ser ut efter branden och den visar tydligt hur väl sektioneringen har hindrat branden

från att sprida sig. (Larsson, 2007)

Inredda vindar

Trots att vinden från början inte var tänkt som mycket mer än förvaringsutrymme så är det

vanligt att husägare vill bygga om och förändra vinden så att den kan användas som

bostadsyta, då oftast som sovrum. Detta kan vara en riskkälla om man inte har tillräcklig

kunskap för att utföra arbetet. Det finns exempel där kabel-TV-ledningar, bredbandskablar,

ventilationsledningar eller centraldammsugare binder samman lägenheterna utan att rätt sorts

tätningar har gjorts och därmed förstör brandavskiljningarnas funktion. (Larsson, 2007),

(Dovrén, 2009). Fenomenet med inredda vindar är dock inte helt till ondo. När husägaren

inreder sin vind så vill denne såklart inte att grannen ska ha tillgång till vindsutrymmet.

Husägaren ser då ofta till att det finns någon sorts avskiljning mellan de olika

vindsutrymmena. I vissa fall så förstärker och tätar till och med husägaren befintliga

avskiljningar. (Danielsson, 2005)

11

Figur 9. Inredd vind (Elins stuga, 2009)

Radhus byggda 1940-1959

Det är ofta så att de lite äldre radhusen är mer rejält byggda. Inte allt för sällan så är just de

gamla husen utrustade med brandväggar som syns tydligt från utsidan av huset. Riktigt bra

brandväggar bryter dessutom igenom yttertaket och sticker upp ovanför taket Figur 10. Dock

så finns det de hus där byggherren ansåg att det räckte med en brandvägg vart annat eller vart

tredje hus. I hus byggda på detta sätt kan brandspridningen mellan de osektionerade

bostäderna ske mycket snabbt.

Figur 10. Brandmurar som bryter igenom yttertaket mellan varje bostad i ett radhus.

12


Under 60- och 70-talet byggdes det mycket i Sverige. Så även i Jönköping som expanderade

mycket under just denna tid. På vissa håll gick det snabbt och budgeten var snäv. Lätta och

billiga konstruktioner var därför mycket populära. Detta syns tydligt på några platser i

kommunen. Ett exempel på detta är ett område där flera av radhusen var byggda i nästan

uteslutande spånskivor (även reglar och mellanväggar). I dessa hus hade kabeldragning utförts

på vinden utan att nödvändig tätning gjorts, vilket kan räcka för att bidra till snabb

brandspridning (Dovrén, 2009). Många utav dessa hus var prefabricerade.

Något som verkade vara gemensamt för många utav dessa radhus, som var snabbt och

eventuellt slarvigt byggda, är att det ofta är lyhört i radhuslängan. Ett antagande är att

mellanväggar med bra ljudisolering även har bra brandisolering (Larsson, 2007). Detta

antagande gäller dock inte för hela huset då det finns hus med mycket bra mellanväggar men

med obefintliga väggar på vinden. Bra ljudisolering kan även tyda på att bostäderna inte är

sammankopplade via ventilationen. En sammankoppling via ventilationen kan vara en fara

vid brand eftersom den kan bidra till brandgasspridning. En vanlig fråga vid inventeringen var

därför om det var lyhört mellan lägenheterna/husen.


Efter 1980 byggdes radhusen efter hårdare brandskyddsregler. Och bör därför vara något

bättre i avseendet brandskydd än övriga radhus. Brandskyddsreglerna förändras hela tiden och

blir mer behovsanpassade. Med detta menas att så länge det totala brandskyddet håller den

utsatta nivån så får alternativa lösningar användas. De senast byggda radhusen har även en

brandskyddsdokumentation som beskriver brandskyddet.

Fördelning av radhus per årtionde

Byggnationen av radhus började i Jönköping under 40-talet och ökade sedan stadigt. Under

60- och 70- talet hade radhusbyggandet en boom med 181 byggda radhuslängor under 70-talet

som maximum. Denna trend avtog sedan under 80-talet. se Figur 11.

13

Figur 11. Byggda radhuslängor per årtionde (från bilaga 2).

GIS

Kartago är ett grafiskt informationssystem (GIS). Det finns många olika GIS, www.eniro.se är

ett exempel. Ett GIS är med andra ord ett datorprogram som grafiskt visar geografiska

referenser, i detta fall kartor. Kartago är utvecklat av Digpro och använder Windows-system

som plattformar. Det finns flera tusen Kartagolicenser i drift och Digpro arbetar kontinuerligt

med att förbättra funktionaliteten i programmet. Kartago används idag av flera olika

organisationer som lantmäteriet, försvaret och olika kommunala bolag. Kartago används

bland annat åt att visa ledningslägen i samband med grävningar och projekteringar. Kartago

fungerar även som en databas över till exempel fastighets-ID eller brandpostnät. (The guide to

graphic information systems 2009)

Kartago är ett mycket detaljerat program som är uppbyggt i olika skikt. Dessa skikt fungerar

som OH-blad och innehåller olika sorters information som visas ovanpå kartan. Till exempel

kan ett skikt visa brandpostnätet medan ett annat visar fastighetsbeteckningar. Skikten kan

tändas eller släckas beroende på vilken och hur mycket information som användaren vill ha

tillgänglig. (The guide to graphic information systems 2009)

14

.

Figur 12. Exempel ur Kartago där olika skikt används (The guide to graphic information

systems 2009)

15

Resultat från Inventeringen

Kartago

När radhusen inventerades så delades de in i tre kategorier. Kategorierna är:

radhus med bra brandskydd

förmodat bra brandskydd

dåligt brandskydd

Förmodad bra brandskydd innebär att all fakta pekar mot att brandskyddet är bra men att det

inte går att kontrollera att brandskyddet är bra. Till exempel om det inte går att ta sig upp på

vinden för att själv kontrollera att allt ser bra ut, men att husägaren vill minnas att det

åtminstone finns avskiljningar. Även om brandskyddet är förmodat bra så bör hus i denna

kategori betraktas som dåliga. (Dovrén, 2009)

I detta arbete har en närmare granskning av tidsindelningen på radhus i Jönköping gjorts. I

granskningen belyses skillnader i brandskydd på radhus byggda under olika tidsåldrar. De

tidindelningar som valdes var:

Radhus byggda på 40- och 50- talet. Under denna tid byggdes de första radhusen i

Jönköpingskommun och det var därför av intresse att se hur dessa hus stod sig i

förhållande till nyare radhus i fråga om brandskydd.

Radhus byggda på 60- och 70- talet. De flesta utav radhusen är byggda under denna

tid

Radhus byggda från 1980 och fram till 2010. 1980 kom det nya brandskyddsregler.

Det var därför av intresse att se ifall brandskyddet förbättrats i förhållande till tidigare

byggda radhus.

Tanken med inventeringen var att all information som samlades in ska finnas i ett eget skikt i

Kartago. Detta innebär att alla radhus i kommunen som har inventerats är markerade med en

symbol i Kartago. Om användaren vill så kan denne få fram kortfattad information om

brandskyddet i radhuset samt några bilder på huset. Detta löstes praktiskt genom att

symbolerna i respektive radhus är numrerad. Dessa nummer är i sin tur länkat till ett Excel-

ark (Figur 13) där informationen om radhusen finns lagrad. Numren är även länkade till

bilderna på radhusen. Både bilderna och Excel-arket finns lagrade i en databas som är

sammankopplad med Kartago.

16

För att tydligt kunna överblicka vilka hus som tillhör vilken kategori i Kartago så tilldelades

de olika kategorierna en färg. Bra brandskydd – grönt, förmodat bra brandskydd – orange och

dåligt – rött, vilket. Radhusen markeras sedan med en symbol i den färg som just det radhuset

tillhörde.

För att detta system ska fungera så är det viktigt att alla inom räddningstjänsten känner till att

det finns samt att samtliga som kan hamna som ett inre befäl vet hur informationen tas fram.

Detta för att undvika att en insats går dåligt och att det senare visar sig att informationen som

behövdes för att ha ändrat insatsens utgång till en lyckad insats fanns tillgänglig.

Inventeringen

Vid sammanställningen av inventeringen visade det sig att inventeringen omfattade ca 400

radhuslängor i Jönköpings kommun. En grov uppskattning är att det i genomsnitt är 5

bostadslägenheter i en radhuslänga. Detta ger att ca 2000 bostadslägenheter omfattades av

inventeringen. Av dessa 400 radhuslängor har 101 bedömts ha ”konstaterat dåligt”

brandskydd (röda) och 48 har varit svåra att bedöma (orange). De ”orange” radhusen bör vid

en insats betraktas som ”röda” eftersom det inte är ordentligt klarlagt om radhusen har ett bra

brandskydd. Med detta i beaktande så innebär det att ca en tredjedel av radhuslängorna i

Jönköpings kommun kan betraktas ha dåligt brandskydd. Med samma uppskattning som innan

så finns det ca 750 bostadslägenheter med dåligt brandskydd. (Dovrén, 2009)

På grund av den tystnadsplikt som Räddningstjänsten har, så kan inte det riktiga Excel-bladet

som användes under inventeringen visas i arbetet. I Figur 13 visas istället ett exempel på hur

Excel-bladet var utformat. Det är mycket enkelt att ändra eller lägga till information i Excel-

bladet, vilket är viktigt då detta arbete hela tiden måste uppdateras allteftersom det byggs nya

radhus och ny information tillkommer.

Figur 13. Exempel på ett Excel-blad som användes under radhusinventerinegn

17

När sammanställningen utav radhuslängorna i tidsindelningen gjorts kunde följande utläsas:

Radhus byggda på 40- och 50- talet:

Brandskyddet i de äldre radhusen var oväntat bra. Detta kan kanske förklaras med att de är

relativt välbyggda. Vanliga fel på dessa radhus är dock att brandskyddet, i form av

brandavskiljande väggar på vinden, är begränsats till varannan eller var tredje bostad. Det var

även svårt att bedöma brandskyddsklassen i radhus byggda på 40- och 50- talet. Detta beror

antagligen på att det genom årens lopp har varit många ägare till dessa radhus och att många

utav ägarna har allt eftersom varit uppe och byggt till på vinden.

Radhus byggda på 60- och 70- talet:

Under byggnationsboomen blev brandskyddet sämre. Antagligen för att allt lättare

konstruktioner eftersöktes. Det byggdes även så mycket under denna tidsperiod så att det kan

antas att tidspressen på byggnationen höll nere kvalitetsnivån på byggandet. Detta ledde fram

till allt klenare och mindre brandmotståndiga byggnationslösningar. Ofta visade detta sig i en

kombination av ventilerade takfötter och lätta prefabricerade takstolar. Byggherrarna har även

använt sig utav sådana brandtekniska lösningar som vid tiden av byggandet ansågs vara bra

och effektiva. Till exempel användandet av träfiberboard i yttertakanslutningar av

brandavskiljande väggar på vindarna. Det har dock i efterhand visat sig att dessa lösningar

inte håller måttet på vad som förväntas utav dem. Jämfört med de andra kategorierna är det

just radhus byggda på 60- och 70- talet som drar ned statistiken på brandskyddet, Figur 14

och Figur 15. Denna kategori är därmed i mest behov utav noggrannare översyn samt

förbättringar i brandskyddet.

Radhus byggda från 1980 och fram till 2010

Efter 1980 syntes det en förbättring av brandskyddet i radhusen. Detta beror antaglligen på de

hårdare brandskyddsreglerna. Reslutatet var intressant då det visade sig att förändringen av

reglerna bidrog till att förbättra brandskyddet i radhusen. De nya radhusen var dessutom

lättare att bedöma brandskyddsklass på än de övriga radhusen.

18

Figur 14. Antal radhuslängor indelat efter tidsålder samt brandskyddsklass (från bilaga 2).

Figur 15. Procentuella andelen radhuslängor indelat efter tidsålder samt brandskyddsklass (från bilaga 2).

Användningsområde

Inventeringen används för att räddningstjänsten ska veta var de radhus finns som klassas som

riskobjekt. Informationen från inventeringen kan bland annat användas till att utarbeta

insatsplaner i förväg. Men arbetet är i huvudsak utformat så att när en olycka inträffar, så ska

Räddningstjänsten kunna söka på adressen i Kartago för att där se ifall det är ett radhus som

brinner och om så är fallet, lätt kunna ta fram den information som finns lagrad om radhuset.

Brandskyddsklass

Brandskyddsklass

19

Denna information består av riskklass, fotografier, husägare, bygglovsår, adress,

fastighetsnummer och en kortfattad beskrivning av radhuset. Informationen kan ge

räddningsledaren en vägledning i hur räddningsinsatsen ska utföras och hur många brandmän

som redan i inledningsstadiet av insatsen skall utlarmas. Till exempel kan det vara läge att

tillkalla ett stort antal resurser ifall det brinner i ett konstaterat dåligt (rött) radhus. För det inre

befälet är det även till stor hjälp att via bilderna kunna få en visuell uppfattning om hur

objektet ser ut.

Med all denna information kan det inre befälet lägga upp en plan för hur insatsen ska skötas

och via Kartago ta reda på lämpliga angreppsvägar och närmaste anslutning till

brandpostnätet. I vissa fall har även namn och telefonnummer till nyckelpersoner i

bostadsområdet lagrats. Dessa personer kan komma med nyttig information och underlätta en

insats. Sådana nyckelpersoner kan vara vaktmästare eller ordförande i bostadsrättsföreningar.

Det utfördes dock inget aktivt sökande efter sådan information på grund av att dessa poster

och telefonnummer ständigt förändras.

Ifall ett inre befäl använder Kartago för att få information om ett radhus kan informationen

som visas i Figur 17 visa sig på datorskärmen. I de flesta fallen finns det dock flera bilder

som visar radhuset i olika vinklar. Bilderna kan också visa eventuella brister på radhuset. En

bild som i Figur 16 kan ge mycket nyttig information till räddningsledaren.

Figur 16. En vind på ett rött radhus. Detta på grund av att det inte finns några sydliga avskiljningar samt så har

spikplåt använts i lederna (Älvsbyhus, 2009)

20

Den textinformation som visas varierar efter hur mycket information som inhämtades vid

inventeringen. Informationen är dock alltid kortfattad och precis som i Figur 17. Detta för att

man måste utgå ifrån att situationen vid ett skarpt läge är mycket stressande och att de

inblandade människorna måste bearbeta mycket information på kort tid. Det inre befälet ska

då inte behöva slösa tid på att sålla fram viktig information och riskera att missa sådant som

kan vara till hjälp vid insatsen.

Bra brandskydd.

Brandvägg mellan varje

bostad ända upp till yttertak

där den ansluter mot

yttertaket via råspont. Ingen

ventilerad takfot.

Storgatan 1, Jönköping

101:1

Bygglovsår: 1980

Ägare: Sven Svensson

Figur 17. Exempel på information ur Kartago. (Bildillustration istället för foto)

21

Diskussion och slutsatser

Andelen bra och dåliga radhus

Resultatet att en tredjedel av radhuslängorna i Jönköpingskommun är dåliga kan låta som en

hög siffra. Det bedöms dock att siffran är normal och att liknande undersökningar i andra

städer sannolikt kommer att visa ett liknande resultat. Detta beror antagligen på att

byggnormerna är och har varit nationella samt att många städer har haft en liknande

utveckling som Jönköping de senaste 100 åren.

Information till fastighetsägare

Då det är fastighetsägarens ansvar/fria val att förbättra brandskyddet kan räddningstjänsten

inte göra mycket mer än att informera. För att nå ut till alla fastighetsägare har

räddningstjänsten i Jönköpings kommun valt att skicka brev till samtliga fastighetsägare. I

brevet beskrivs hur brandskyddet är i just det huset, som denne bor i och vilka åtgärder som

kan utföras för att förbättra brandskyddet. I till exempel de äldre radhusen är vanligt att det

finns en brandvägg mellan var tredje bostad. I dessa hus bör i brandavskiljande väggar

installeras i efterhand.

I de flesta fall kan brandsäkerhetsfrågan lösas med en dialog med fastighetsägaren. Men ifall

det förekommer fara för liv så finns det även en möjlighet för räddningstjänsten att använda

ett föreläggande kopplat till vite. Det finns även eventuellt en möjlighet att påverka husägaren

att förbättra sitt brandskydd genom att uppmärksamma försäkringsbolag om bristerna i

brandskyddet. Detta kan leda till att försäkringsbolagen kräver bättre brandskydd eller

alternativt höjer premien. (Räddningstjänsten västra blekinge kommunalförbund, 2009)

Praktiska åtgärder

Ett bra sätt att bygga bort brandspridningsproblemet är att bygga ett innertak klassat som REI

60. Med andra ord ett innertak som både klarar brand och mekanisk belastning. I detta fall

består den mekaniska belastningen av en kollapsande takstol. Detta kan till exempel

åstadkommas genom att bygga ett innertak i lättbetong (ytong). En annan lösning är att bygga

takstolen i en stolpkonstruktion. Denna konstruktion är relativt stabil trots att någon del av

den fallerar. Båda dessa lösningar går dock inte att bygga i efterhand.

22

Figur 18. Takstol i stolpkonstruktion (Moelven 2009)

Spridning av brandgaser mellan brandceller via ventilationssystem eller dylikt är något som

måste motverkas. Enligt BBR ska ventilationssystem utformas enligt följande krav:

”Luftbehandlingsinstallationer ska utformas så att ett tillfredställande skydd mot spridning av

brandgas mellan brandceller erhålls.”(Boverket, 2008). Detta är ett funktionskrav vilket

medför att det är upp till konstruktören att hitta en lämplig byggnadsteknisk lösning. Detta

kan åstadkommas genom en rad olika åtgärder. Några utav dessa är:

Separata ventilationssystem till varje brandcell.

Spjäll – leder brandgaserna genom att stänga vissa spridningsvägar.

Tryckavlastning – genom luckor ut i det fria eller till rökschakt så att brandtrycket

dämpas.

Fläkt(ar) i drift.

Med fläktar i drift menas att med hjälp utav kanalsystemet transportera bort brandgaser.

(Olofsson, 2009).

I de flesta radhus som inspekterades fanns det en ventilerad takfot. En ventilerad takfot

förhindrar fuktskador på vinden och är därför en mycket vanlig byggkonstruktion i radhus.

(Danielsson, 2005)

Med tanke på att radhusbränder ofta sprids via den ventilerade takfoten så anser jag att det

smidigaste och billigaste sättet att förbättra det befintliga brandskyddet i radhus är i de flesta

fall att på olika sätt brandsäkra takfoten. Den totala brandsäkerheten i ett radhus torde

förbättras ifall takfoten säkras vid brand. Eftersom takfoten måste vara ventilerad för att

husägaren ska undvika fuktskador på vinden så måste en lösning som tillåter ventilation

23

användas. Nedan kommer fyra olika byggnadstekniska lösningar beskrivas som borde minska

brandspridningsrisken via takfoten utan att ventilationsmöjligheten avsevärt försämras.

1. Täta takfoten

Takfoten kan täppas igen med ett brandtåligt material, Figur 19. Ifall denna lösning

används så måste en alternativ ventil placeras på ovansidan av taket. Detta bör

förhindra brandgaser från att lika lätt läcka in på vinden (Danielsson, 2005)

2. Minska takfotens area

Att helt täppa igen en takfot kan leda till fuktskador på vinden. Därför kan valda delar av

takfoten, till exempel ovanför fönster, tätas med brandtåligt material. Detta förslag stoppar

inte brandspridningen men kan förlänga den med några dyrbara minuter. (Danielsson, 2005)

3. Brandnät

Det finns nät som är behandlade med en särskild brandskyddsfärg som expanderar när den

utsätts för värme. Detta nät kan placeras vid den ventilerade takfoten utan att begränsa

ventilationen, Figur 19. När nätet kommer i kontakt med brandgaser så expanderar färgen och

täpper till ventilationen i takfoten och begränsar spridningsrisken via takfoten. (Danielsson,

2005)

Ventil

Fibercementskiva

eller Brandnät (då

utan ventil)

Brandens spridningsväg via en ventilerad takfot

Figur 19. Exempel på hur man kan täta takfoten (Danielsson, 2005)

24

4. Brandbeständiga fönster

Att byta ut alla fönster till mer brandsäkra fönster i en bostad kan bli ett kostsamt projekt.

Men detta kan försvaras med att förutom ökad brandsäkerhet så minskar energikonsumtionen

i huset eftersom fönstren blir tätare. I ett idealt fall stängs branden in och förhindras att sprida

sig. (Danielsson, 2005)

Förslag till fortsatta studier

En mer långsiktig plan att försöka förbättra de dåliga radhusen i kommunen håller på att

utformas. Detta arbete kommer främst att genomföras med dialoger och information till

fastighetsägaren. I Jönköping kommer brev med information och förslag till förbättringar i

brandskyddet skickas till de som bor i radhusen.

Byggnadstekniska lösningar att förbättra brandskyddet i radhus har endast studerats ytligt. Det

är möjligt att det finns andra lösningar som är bättre och billigare för husägaren. Dessa

möjligheter bör undersökas noggrannare från fall till fall.

Liknande inventeringar bör även göras i samtliga kommuner runt om i Sverige eftersom

arbetet kan leda till ökad säkerhet för många människor.

Det är främst radhus byggda på 60- och 70- talet som är i behov av att förbättra brandskyddet.

Det kan därför behövas en noggrannare översyn av dessa radhus.

25

Referenser

Internetkällor

The guide to graphic information systems (2009): Hemsida www.gis.com, (2009-10-28)

Moelven (2009): Hemsida www.moelven.com/se, (2009-11-25)

Älvsbyhus (2009): Hemsida alvsbyhus.forum24.se/alvsbyhus, (2009-11-25)

Elins stuga (2009): Hemsida elinsstuga.blogspot.com, (2009-11-25)

Litterära källor

Danielsson. (2005). Brandspridning via den ventilerade takfoten. (Examensarbete 15p).

Östersund: Mittuniversitetet, Byggingenjörsprogrammet.

Olofsson. (2009). Brandgasspridningsvolym i ventilationssystem med fläkt i drift.

(Examensarbete 15p). Luleå: Luleå tekniska universitet, brandingenjörsprogrammet.

Erlandsson. (1998). Enkla bränder blir svåra i osektionerade radhus. Sirenen, Nr 2, 1998

Erlandsson. (2008). Radhusbränder ett växande problem?. Sirenen, Nr 5, 2008

Larsson. (2007). Radhusfällan. Sirenen, Nr 5, 2007

Malmgren. (1997). Plastfolie ersatte råspont i undertaken, Billigt byggande ökar risken för

brandspridning i radhus. Sirenen, Nr 6, 1997

Räddningstjänsten västra blekinge kommunalförbund, 2009-02-25. Sammanträdesprotokoll.

Ordförande: Lindstén.

Dovrén. (2009). Inventering av brandskyddet i radhus inom Jönköpings kommun. Presentation

till stadsbyggnadsnämnden från Jönköpings räddningstjänst. Dnr rtj 2009:155

Svenska Brandskyddsföreningen. (2006). Brandskydd i Boverkets byggregler BBR.

Brandförsvarsföreningens service AB.

TNC Tekniska Nomenklaturcentralen. (1994). Plan- och byggtermer 1994 (TNC 95).

ISBN: 91-7196-095-3.

Boverket (2008). Regelsamling för byggande, BBR 2008. Boverket.

http://www.moelven.com/se

1

Bilaga 1

Checklista vid inventering av radhus

Nedan följer den checklista som inledningsvis användes i radhusinventeringen. Denna

checklista förändrades något med tiden. Till exempel så användes inte bedömningen

”förmodat dåligt” eftersom ett radhus som verkade vara så dåligt klassades som ”dåligt”.

Enligt detta dokument skall även ritningar undersökas vilket visade sig vara bortkastad tid. Då

det inte gick att utläsa nödvändigt information av dessa.

Checklista vid inventering av radhus

Hämta och kolla ritningar från stadsbyggnadskontoret.

Kontrollera vilken fastighet och adress och jämför med Kartago

Fotografera fastigheten, framifrån och från sidan. Notera fotoID?!

Kontrollera vindsbjälklag, uppskatta brandteknisk klass på brandcellsgräns på vind,

kontrollera genomföringar, takfot, kontrollera avskiljning mellan brandcellsgräns och

yttertak, takstolar.

Vid brister, möjlighet att sektionera?

Kontrollera väggarna mot grannarna på vinden, uppskatta brandteknisk klass,

kontrollera genomföringar. Skiljer väggar hela vägen?

Kontrollera lägenhetsväggar mot grannar?!

Gemensam ventilation?

Finns möjlighet att ta komma upp på vinden vid en operativ situation?

Bedömning:

Bra, det går att konstatera att avskiljningar mm funkar och att brandskyddet är bra.

Förmodligen bra, det verkar ok men går inte att bekräfta

Förmodat dåligt, verkar dåligt men går inte att konstatera.

Dåligt, det går att konstatera att det finns brister i brandskyddet.

1

Bilaga 2

Lista över bygglovsår och brandskyddsklass

I denna bilaga presenteras en lista samt sammanställning över bygglovsår och

brandskyddsklass på de radhuslängor som har undersökts i Jönköpingskommun.

Tabell 1. Bygglovsår och brandskyddsklass på radhuslängor i Jönköpings kommun.

Bygglovsår Brandskydds- klass Bygglovsår

Brandskydds- klass Bygglovsår


Brandskydds- klass

1983 Bra 1975 Bra 1968 Förmodat bra 1980 Bra


1983 Bra 1975 Bra 1956 Bra 1980 Bra

1973 Bra 1975 Bra 1956 Bra 1983 Bra

1973 Bra 1963 Dåligt 1958 Bra 1983 Bra

1973 Bra 1964 Bra 1958 Bra 1983 Bra

1973 Bra 1982 Bra 1958 Bra 1983 Bra

1982 Bra 1967 Bra 1958 Bra 1983 Bra

1983 Bra 1967 Bra 1973 Förmodat bra 1979 Dålig

1984 Bra 1979 Bra 1973 Dåligt 1979 Dålig

1963 Dåligt 1979 Bra 1973 Förmodat bra 1979 Dålig

1963 Dåligt 1979 Bra 1973 Förmodat bra 1979 Bra



1973 Bra 1979 Dåligt 1973 Förmodat bra 1970 Bra



1963 Bra 1979 Bra 1973 Dåligt 1979 Bra







1962 Dåligt 1969 Bra 1977 Dåligt 1962 Bra

1957 Bra 1969 Bra 1977 Dåligt 1980 Dålig








1972 Bra 1962 Dåligt 1957 Förmodat bra 1988 Dålig

1987 Förmodat bra 1972 Bra 1957 Förmodat bra 1988 Dålig

1978 Förmodat bra 1969 Dåligt 1980 Bra 1972 Bra

1978 Förmodat bra 1969 Dåligt 1980 Bra 1972 Bra

1946 Dåligt 1969 Dåligt 1980 Bra 1972 Förmodat bra

2




Brandskydds- klass

1946 Dåligt 1969 Dåligt 1980 Bra 1972 Förmodat bra

1946 Dåligt 1969 Dåligt 1980 Bra 1972 Bra

1946 Dåligt 1969 Dåligt 1980 Dåligt 1972 Bra






ca 1960 Bra 1969 Dåligt 1980 Bra 1972 Bra


1958 Bra 1961 Bra 1980 Bra 1972 Bra


1958 Bra 1967 Förmodat bra 1980 Dåligt 1972 Bra

1958 Bra 1967 Förmodat bra 1980 Dåligt 1972 Bra

1967 Bra 1967 Förmodat bra 1980 Bra 1972 Bra

1978 Dåligt 1967 Förmodat bra 1980 Bra 1972 Bra


1978 Dåligt 1969 Bra 1980 Bra 1972 Bra

1968 Bra 1969 Bra 1980 Bra 1972 Bra

1968 Bra 1969 Bra 1987 Bra 1972 Bra

1969 Bra 1959 Bra 1987 Bra 1972 Bra

1969 Bra 1959 Bra 1977 Bra 1991 Dålig

1960 Bra 2001 Dåligt 1977 Bra 1991 Dålig

1960 Bra 2000 Dåligt 1977 Bra 1991 Dålig




1959 Bra 2006 Bra 1977 Bra 1972 Bra

1959 Bra 2004 Bra 1977 Bra 1978 Bra

1956 Bra 2004 Bra 1977 Bra 1978 Bra

1960 Bra 2007 Bra 1977 Bra 2000 Bra

2003 Bra 1967 Förmodat bra 1977 Bra 2000 Bra

2003 Bra 1964 Bra 1977 Bra 2001 Bra

2004 Bra 1964 Bra 1977 Bra 2000 Bra

2003 Bra 1964 Bra 1977 Bra 2000 Bra

2003 Bra 1964 Bra 1977 Bra 2000 Bra

1978 Dålig 1964 Bra 1977 Bra 1979 Bra

1978 Dålig 1964 Bra 1973 Bra 1979 Bra

1978 Dålig 1980 Bra 1973 Bra 1972 Bra

1978 Dålig 1980 Bra 1973 Bra 1977 Bra

1978 Bra 1980 Bra 1973 Bra 1977 Bra

1978 Bra 1980 Bra 1973 Bra 1977 Bra

1978 Dålig 1980 Bra 1973 Bra 1977 Bra

1978 Dålig 1980 Bra 1973 Bra 1967 Bra

1978 Dålig 1972 Bra 1973 Bra 1967 Bra

1978 Dålig 1964 Bra 1973 Bra 1967 Bra

1978 Dålig 1973 Förmodat bra 1973 Bra 1972 Bra



1975 Förmodat bra 1983 Bra 1976 Förmodat bra 1972 Bra

1975 Förmodat bra 1983 Bra 1976 Förmodat bra 1975 Bra

3




Brandskydds- klass









1969 Dåligt 1990 Bra 1966 Dåligt 1975 Förmodat bra



1969 Dåligt 1967 Förmodat bra 1968 Förmodat bra 1980 Bra



1969 Dåligt 1974 Förmodat bra

1969 Dåligt 1970 Förmodat bra

1940-1950-tal St.

1960-1970-tal St.

1980-2010-tal St.

Grön: 26

Grön: 168

Grön: 73

Orange: 9

Orange: 36

Orange: 3

Röd: 4

Röd: 81

Röd: 16

TOT: 39

TOT: 285

TOT: 92

1940-1950-tal %

1960-1970-tal %

1980-2010-tal %

Grön: 66,7

Grön: 58,9

Grön: 79,3

Orange: 23,1

Orange: 12,6

Orange: 3,3

Röd: 10,3

Röd: 28,4

Röd: 17,4

TOT: 100,0

TOT: 100,0

TOT: 100,0

Samtliga radhuslängor St.

Samtliga radhuslängor %

Grön: 267

Grön: 64,2 Orange: 48

Orange: 11,5

Röd: 101

Röd: 24,3 TOT: 416

TOT: 100,0

Figur 20. Sammanställning av bygglovsår och brandskyddsklass på radhuslängor i Jönköpings kommun.

brandsäkerhet i radhus1029039/fulltext01.pdfbrandsäkerhet i radhus inventering av radhus i...

Documents