brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem · för godtyckliga flödessystem, konvertering...

Avdelningen för installationsteknikInstitutionen för bygg- och miljöteknologiLunds tekniska högskolaLunds universitet, 2012 Rapport TVIT--12/7080

ISRN LUTVDG/TVIT--12/7080--SE(73)

Lars Jensen

Brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem Principlösning

Lunds Universitet

Lunds Universitet, med nio fakulteter samt ett antal forskningscentra och specialhögskolor, är Skandinaviens största enhet för forskning och högre utbildning. Huvuddelen av universitetetligger i Lund, som har 100 400 invånare. En del forsknings- och utbildningsinstitutioner är dock belägna i Malmö, Helsingborg och Ljungbyhed. Lunds Universitet grundades 1666 och har idag totalt 6 000 anställda och 41 000 studerande som deltar i ett 90-tal utbildningsprogram och ca 1000 fristående kurser erbjudna av 88 institutioner.

Avdelningen för installationsteknik

Avdelningen för Installationsteknik tillhör institutionen för Bygg- och miljöteknologi på Lunds Tekniska Högskola, som utgör den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. Installationsteknik omfattar installationernas funktion vid påverkan av människor, verksamhet, byggnad och klimat. Forskningen har en systemanalytisk och metodutvecklande inriktning med syfte att utforma energieffektiva och funktionssäkra installationssystem och byggnader som ger bra inneklimat.Nuvarande forskning innefattar bl a utveckling av metoder för utveckling av beräkningsmetoder för godtyckliga flödessystem, konvertering av direktelvärmda hus till alternativa värmesystem, vädring och ventilation i skolor, system för brandsäkerhet, alternativa sätt att förhindra rök- spridning vid brand, installationernas belastning på yttre miljön, att betrakta byggnad och installationer som ett byggnadstekniskt system, analysera och beräkna inneklimatet i olika typer av byggnader, effekter av brukarnas beteende för energianvändning, reglering av golvvärmesystem, bestämning av luftflöden i byggnader med hjälp av spårgasmetod. Vi utvecklar även användbara pro-jekteringsverktyg för energi och inomhusklimat, system för individuell energimätning i flerbostadshus samt olika analysverktyg för optimering av ventilationsanläggningar hos industrin.

Lars Jensen

Brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem Principlösning

Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning

3

Innehållsförteckning

1 Inledning 5 Principen 7 Funktionskrav 8 Utspädning 8 En omöjlig lösning 9 En enkel lösning 10 Rapportens disposition 10

2 Modell för hiss- och trapphussystem 11

3 Brandgasspridning från våningsplan 17

4 Dimensionering 21 Brandgasspridning 21 Genomluftning 23 Högsta mottryck 23 Tryckstegring för hjälpfläkt 23 Hisstryckstörning 24 Uteluftsintag 24 Avluftsutsläpp 24

5 Klimatstudie 25 6 Parameterstudie 31 7 Trycktillståndsstudie 39 8 Våningsläckagestudie 49 9 Hissdriftstudie 57 Beräkningsuttryck 57 Otäta hisschakt 58 Överskattning av brandgasspridning vid hissdrift 60 Kontroll av hisstryckstörning med PFS 61

10 Sammanfattning och slutsatser 69 11 Referenser 73


4


5

1 Inledning

Syftet med denna arbetsrapport är att redovisa och undersöka en enkel princip för brand-

skyddsventilation av hiss- och trappsystem, byggnadens transportsystem, särskilt i höga

byggnader. För att vid en brand kunna utrymma en byggnad och kunna genomföra rädd-

ningsinsatser krävs att trapphus och hisshallar och eventuellt någon hiss är fria från brand-

gaser eller tillräckligt utspädda. Det finns ett utspädningskrav på minst 1/20 för lokaler och

utrymningsvägar och 1/100 för bostäder eller lokaler med sovande.

Det finns i dag ett antal höga byggnader med mycket komplexa system för att klara utrymning

och räddningsarbete. Det finns ett antal funktionskrav, certifieringar och standarder som

knappast förenklar arbetet med att nå en säker och robust lösning. Syftet med denna arbets-

rapport är att helt förutsättningslöst prova en enkel princip som uppfyller rimliga funktions-

krav och inte styrs av nuvarande krav, standarder och certifieringar. Det finns en amerikansk

tumregel för ingenjörsarbete KISS, vilket står för keep it stupid simple. Det är inte alltid som

man lever upp denna regel.

Byggnadens transportsystem med hissar och trapphus antas här vara uppbyggt med en hisshall

som på varje plan ansluter till hissar, trapphus och våningsplan med dörrar med olika effek-

tiva läckageareor. Det kan finnas en eller flera dörrar som ansluter till ett våningsplans olika

lokaler eller lägenheter. Exempel på hur ett hiss- och trappsystem skall brandventileras redo-

visas med ett vertikalt flödesschema i Figur 1.1 och planritningar i Figur 1.2-4.

Avluftutsläpp

Hisshallar

Uteluftintag

Hisschakt Hisschakt

Figur 1.1 Vertikalt flödesschema för brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem.


6

Hiss

avluft

Vändplan

Hisshall

Trapphus och en hiss

Figur 1.2 Brandskyddsventilationsprincip för ett trapphus med en hiss.

Hiss

uteluft

Hiss

avluft

Vändplan

Hisshall

Trapphus och två hissar

Figur 1.3 Brandskyddsventilationsprincip för ett trapphus med två hissar.


7

Hiss

uteluft

Hiss

avluft

Hiss

avluft

Vändplan

Hisshall

Trapphus och tre hissar

Figur 1.3 Brandskyddsventilationsprincip för ett trapphus med tre hissar.

Principen

Principen bygger på att det finns minst två separata hisschakt, där ett eller flera schakt även

trapphus ansluts med en stor öppning till omgivningen i markplan för att tillföra ventila-

tionsluft samt att ett eller flera schakt ansluts till omgivningen med en stor öppning till

omgivningen i takplan för att bortföra ventilationsluft enligt Figur 1.1. Hur principen

tillämpas i planet, visas för tre fall i Figur 1.2-4. Denna princip skall förhindra brandgassprid-

ning från en hisshall till en annan hisshall, men inte från ett våningsplan till en hisshall.

En förutsättning är att hissdörrarnas effektiva läckageareor är betydligt större än de effektiva

läckageareorna för våningsplansdörrar. Hissdörrarna förutsätts vara av teleskoptyp.

Trapphuset betraktas som ett uteluftsschakt och ansluts därför till omgivningen med en stor

öppning i markplan. Trapphusdörren nederst skall alltså vara öppen, vilket samtidigt under-

lättar utrymning. Trapphuset kan även anslutas till omgivningen överst för att säkerställa en

viss minsta ventilation. Trapphuset genomluftas och skall kunna användas för utrymning.

Detta innebär också att trapphusdörren egentligen inte behöver vara särskilt tät jämfört med

en lägenhetsdörr. Ju otätare trapphusdörrar är desto bättre blir trapphusventilationen.

Principen innebär inte övertrycksättning eller undertrycksättning utan det primära är att skapa

en god genomluftning. Det kommer nämligen att råda undertryck i den nedre delen av bygg-

nadens transportsystem och övertryck i den övre delen av byggnadens transportsystem utom

för fallet med en utetemperatur högre eller bara något lägre än innetemperaturen. Detta fall

innebär fläktdrift och endast undertryck råder i byggnadens transportssystem.


8

Den termiska tryckgradienten är tillräcklig för att skapa god genomluftning utan någon fläkt

när utetemperaturen är något lägre än innetemperaturen annars krävs en hjälpfläkt i avluften.

Funktionskrav

Ett funktionskrav är att förhindra brandgasspridning från en hisshall till en annan hisshall,

men inte från en våning till en hisshall på samma plan. Ett vanligt funktionskrav är att

tryckskillnaden över dörrar mellan våningsplan och hisshall inte får överstiga 80 Pa för att

kunna öppnas. Om funktionskravet för att kunna öppna en dörr är högst 80 Pa, innebär det att

den termiska tryckskillnaden inom en byggnad får vara högst 160 Pa med övertryck 80 Pa och

undertryck 80 Pa. Detta begränsar principens användbarhet. En termisk tryckgradient på 2

Pa/m får för en utetemperatur på -23 °C och en innetemperatur på 20 °C. Byggnadshöjden

begränsas därför till 80 m.

Högre mottryck än 80 Pa kan inte tillåtas. Detta funktionskrav skall uppfyllas av den föreslag-

na principen. Detta siffervärde är framräknat för en begränsad öppningskraft på 133 N, en

omräkning av 300 poundforce, reducerad med 53 N för friktion, vilket ger 80 N tillsammans

med en hävstångsfaktor om 2 att öppna en dörr om 2 m2 med ett mottryck om 80 Pa eller en

kraft om 160 N i dörrens mittpunkt.

Högre medtryck än 80 Pa kan tillåtas, eftersom endast själva låskolven skall kunna dras till-

baka. En enkel analys med en dörryta om 2 m2, en hävstångsverkan mellan dörrhandtag och

låskolv om 3, en kraft på 100 N, en friktionskoefficient μ ger klarar ett medtryck på 300/μ Pa.

En hög friktionskoefficient om 0.5 ger ett tillåtet medtryck på högst 600 Pa. Slutsatsen är att

medtrycket kan vara flera gånger större än mottrycket och att i praktiken kommer medtrycket

inte att utgöra någon begränsning. Något funktionskrav behövs därför inte.

Uteluftshisschaktet och trapphusschaktet kan inte förorenas från något våningsplan via

tillhörande hisshall. Detta medför att utrymning och räddningsinsatser kan ske med hissar

eller trapphus som genom strömmas av uteluft.

Utspädning

Avluftshisschaktet förorenas av brandgaser som sprids från något våningsplan via tillhörande

hisshall. Utspädningen kan bli liten för de nedre våningsplanen, eftersom schaktflödet ökar

proportionellt med våningsplanen. Värsta fallet med brand på plan ett ger utspädning 1/2 på

plan två, utspädning 1/3 på plan tre samt utspädning 1/n för plan n, vilket visas med kurvan

ua = 1/n i Figur 1.4. Notera att utspädningen för ett fall med brand på plan tjugo kan blir 1/20

eller bättre högre upp.

Utspädningen kan förbättras genom att tillföra extra uteluft nederst i avluftsschaktet, vilket

motsvarar ett antal fiktiva underliggande våningsplan. Detta exemplifieras med kurvan

ua+10 = 1/(10+n) i Figur 1.4 med ett uteluftsflöde nederst som motsvarar tio våningsplan.

Kurvan ua+10 är inget annat än en tio våningsplan vertikal förskjutning av kurvan ua neråt.

Utspädningen i uteluftsschakt blir omvänd mot den i avluftsschakt, eftersom schaktflödet

avtar uppåt med ökande antal våningsplan. Utspädning i uteluftsschakt redovisas i Figur 1.4

utan extra luft med beteckningen uu och med tio extra våningsplan överst som uu+10.


9

0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10

5

10

15

20

25

30

35

40

Utspädning uu u

a u

u+10 u

a+10

Vånin

gspla

n

Hissystem med 40 plan

uu

uu+10

ua

ua+10

Figur 1.4 Utspädning i avluftsschakt ua och ua+10 och i uteluftsschakt uu och uu+10 som

funktion av våningsplan.

En omöjlig lösning

Övertrycksättning av trapphus och hisschakt för skydd mot brandgasspridning begränsas av

den temperaturberoende tryckskillnaden till omgivningen. En termisk tryckgradient på 2 Pa/m

fås för en utetemperatur på -23 °C och en innetemperatur på 20 °C. Övertrycksintervallet

begränsas neråt av omkring 20 Pa för att förhindra brandgasspridning och uppåt av omkring

80 Pa för att kunna öppna dörrar. Detta begränsar byggnadshöjden till 30 m ((80-20)/2).

Om ett större luftflöde genomströmmar ett normalt kompakt trapphus utan något läckage

uppåt utan något läckage kan strömningstryckfallet bli lika stort som den termiska tryck-

ökningen, vilket innebär att i princip kan obegränsade byggnadshöjder klaras av. Trapphus-

läckaget begränsar dock den möjliga byggnadshöjden, men 200 m kan klaras av.

Denna metod finns väl utredd och dokumenterad i sju arbetsrapporter, ett paper och ett

konferensbidrag enligt lista i referenser avsnitt 11. Denna metod kan inte tillämpas på hiss-

schakt, eftersom strömningstryckfallet är för litet. Ett normalt kompakt trapphus motsvaras av

en luftkanal med en diameter om högst 1 m, medan ett hisschakt med en diameter om minst 3

m. Om strömningstryckfallen skall vara lika krävs ett flöde som är minst 15.6 (32.5

) gånger

större, eftersom strömningstryckfallet är proportionellt mot q2/d

5 där q är flödet och d är

diametern. Dimensionerande flöde för ett trapphus är oftast några m3/s och för ett hisschakt

blir flödet orimligt.

Övertrycksättning går inte att genomföra i höga byggnader på grund av stora termiska

tryckskillnader.


10

En enkel lösning

Ett högsta mottryck om 80 Pa är ett ytterst begränsande siffervärde. Teknisk sett finns det

många möjligheter att öppna en dörr om 2 m2 med högre mottryck än 80 Pa. Gränsen 80 Pa är

mycket låg. Vindtryck för vindhastigheten 20 m/s är 240 Pa. En lösning som kan tillåta högre

mottryck är att förspänna en fjäder, när dörren stängs med dess rörelseenergi, vilken omvand-

las till lägesenergi i dörröppningsfjädern. Medtryck, mottryck och tillfört arbete kan beaktas,

men försummas här. Likhet mellan rörelseenergi och lägesenergi ger sambandet:

m b2 ω

2 / 3= S θ / 2 (J) (1.1)

där

m dörrens massa, kg

b dörrens bredd, m

ω dörrens vinkelhastighet, rad/s

S dörrfjäderns kraft för ihoptryckt fjäder, N

θ dörrfjäderns slagvinkel, rad

En fjäderkraft om 320 N med en slagvinkeln om 0.05 rad (9/π ° ≈ 3 °) kan tryckas ihop med

en dörrmassa om 24 kg, dörrbredd om 1 m och en stängningshastighet om 1 rad/s. Fjädern är

avlastad när dörren öppnat 0.05 m för en 1 m bred dörr. Fjädern ger ett tillskott om 320 N,

vilket innebär att mottrycksgränsen kan höjas till 400 Pa, vilket är mer än tillräckligt. En an-

märkning är att detta är en förenklad analys. Öppningsförloppet med en avtagande fjäderkraft

och tryckskillnad över en öppnande dörr är inte helt enkel att reda ut i detalj.

Rapportens disposition

Beräkningsmodellen för hiss- och trapphussystemet beskrivs i avsnitt 2.

Brandgasspridning mellan våningsplan kan förhindras, vilket redovisas i avsnitt 3.

Dimensionering av minsta ventilationsflöde och hjälpfläkts tryckstegring görs i avsnitt 4.

Uttryck för högsta mottryck och högsta medtryck över en våningsdörr ges också.

En klimatstudie för hur utetemperaturen påverkar systemet redovisas i avsnitt 5.

En parameterstudie med både olika klimat och strömningsmotstånd genomförs i avsnitt 6.

I avsnitt 7 görs en komplettering av parameterstudien med redovisning av trycktillstånd för

uteluftsschakt, hisshallar och avluftsschakt som funktion av nivån.

Inverkan av läckage mellan hisshall och omgivning via våningsplan undersöks i avsnitt 8.

Hisstryckstörningar undersöks i avsnitt 9 med nedåt- och uppåtgående hissar med PFS. Ett

befintligt beräkningsuttryck för hisstryckstörningar testas.

Sist i avsnitt 10 görs en kort sammanfattning och en summering av olika krav, egenskaper och

slutsatser.


11

2 Modell för hiss- och trapphussystem

En enkel beräkningsmodell som bygger på enbart kvadratiska tryckförluster i flödet beskiver

alla dörrtyper uteluftsintag och avluftsutsläpp. Det finns inga strömningstryckfall i hisschakt

eller i trapphus. Det finns strömningstryckfall för en hisskorg i ett hisschakt, men det för-

summas här. Det finns vertikala termiska tryckändringar i hisschakt och trapphus. En viktig

förenkling och förutsättning är att läckage mellan hisshall och våningsplan försummas.

Hela byggnaden antas hålla innetemperatur, vilket är en förenkling eftersom inströmmande

uteluft kan ha en annan temperatur. Det sker dock en betydande värmeöverföring mellan

byggnadens alla ytor och den förbiströmmande luften, vilket gör att det råder i stort sett inne-

temperatur i hela byggnaden.. Mindre temperaturskillnader mellan inne och ute minskar

tryckskillnader mellan byggnad och omgivning, vilket är en fördel. Det svårare fallet under-

söks här genom att behålla och inte ändra den normal innetemperatur. Fallet med samma

inne- och utetemperatur är enkelt att klara av.

Den fullständiga beräkningsmodellens strömningsvägar och strömningsmotstånd beskrivs

med en principskiss i Figur 2.1 och den kan förenklas genom att utnyttja att tryckskillnaden

mellan utelufts- och avluftsschakt är oberoende av våningsplanet. Detta innebär att alla

strömningsmotstånd mellan uteluftsschakt och våningsplan kan parallellkopplas och därmed

summerat till ett enda strömningsmotstånd. Detta gäller också för alla strömningsmotstånd

mellan avluftsschakt och våningsplan. En förenklad beräkningsmodell för n våningsplan

redovisas i Figur 1.2-3

Au

At

Af

Aa

Schaktuteluft

Avluftutsläpp

Hiss-dörrar

Hiss-hallar

Hissdörrar

Schaktavluft

Uteluftintag

Figur 2.1 Fullständig modell av brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem.


12

Au nA

tnA

fA

a

Schaktuteluft

Avluftutsläpp

Hiss-dörrar

Hiss-hallar

Hissdörrar

Schaktavluft

Uteluftintag

Figur 2.2 Förenklad modell av brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem.

Au nA

tnA

fA

a

Schaktuteluft

Avluftutsläpp

Hiss-dörrar

Hiss-hallar

Hissdörrar

Schaktavluft

Uteluftintag

Figur 2.3 Beräkningsmodell av brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem

med fyra seriekopplade strömningsmotstånd.


13

Ventilationsflödet q bestäms av modellens effektiva strömningsarean A och den drivande

tryckskillnad, som kan vara både termisk och påtvingad. Den effektiva strömningsarean är en

seriekoppling av de fyra effektiva strömningsareorna för uteluftsintag Au, alla hissdörrar för

uteluft/tilluft nAt, alla hissdörrar för frånluft/avluft nAf och avluftsutsläpp Aa. Uttrycket för A

kan skrivas något implicit som:

A-2

= Au-2

+ n2At

-2 + n

2Af

-2 + Aa

-2 (m

-4) (2.1)

Det går också att förenkla modellen genom att bilda två strömningsareor för uteluftsdelen Aut

och för avluftsdelen Afa, vilket implicit kan skrivas som följer samt förenklar (2.1) till (2.4).

Aut-2

= Au-2

+ n2At

-2 (m

-4) (2.2)

Afa-2

= n2Af

-2 + Aa

-2 (m

-4) (2.3)

A-2

= Aut-2

+ Afa-2

(m-4

) (2.4)

Den ekvivalenta strömningsarean A är alltid mindre än den minsta av de fyra seriekopplade

strömningsareorna för uteluftsintag Au, alla hissdörrar för uteluft/tilluft nAt, alla hissdörrar för

frånluft/avluft nAf och avluftsutsläpp Aa. Hur den ekvivalenta strömningsarean A beror på

uteluftsdelens Aut och avluftsdelens Afa visas i Figur 2.?. Isokurvorna visar att den minsta

effektiva öppningsarean av Aut och Afa är bestämmande för A.

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 40

0.5

1

1.5

2

2.5

3

3.5

4

Effektiv läckarea Aut

m2

Eff

ektiv läckare

a A

fa

m2

Total effektiv läckarea A m2

0.25

0.5

0.75

1

1.25

1.5

1.75

2

2.25

2.5

2.75

Figur 2.4 Systemets area A som funktion av uteluftsdelens area Aut och avluftsdelens area Afa.


14

Det termiska tryckstegringen ∆pT kan skrivas enligt (2.5) där n är antalet våningsplan, h är

våningshöjden och ∆pz Pa/m är den utetemperaturberoende termiska gradienten.

∆pT = n h ∆pz (Pa) (2.5)

Systemets ventilationsflöde q kan beräknas med sambandet att den totala tryckstegringen ∆p

är summan av termisk tryckstegring ∆pT och fläktens tryckstegring ∆pf som skall vara lika

med tryckfallet för den effektiva strömningsarean A, vilket ger:

∆p = ∆pT + ∆pf = ρ (q/A)2/2 (Pa) (2.6)

Ventilationsflödet q kan skrivas som:

q = A ( 2 ∆p /ρ )0.5

(m3/s) (2.7)

Den termiska tryckstegringen ∆pT bestämmer ett samband mellan högsta motryck över

våningsdörr ∆pmax och lägsta mottryck över våningsdörr eller högsta medtryck över

våningsdörr ∆pmin, vilket kan skrivas som:

∆pT = ∆pmax - ∆pmin (Pa) (2.8)

För fallet utan hjälpfläktdrift är högsta mottryck ∆pmax summan av termisk tryckökning

minskad med tryckfall för uteluft/tilluftsdel med arean Aut, vilket med utnyttjande av (2.7) och

efter förenkling blir:

∆pmax = ( 1 - A2/Aut

2 ) ∆pT (Pa) (2.9)

Högsta medtryck ∆pmin är tryckfall för uteluft/tilluftsdel, vilket blir:

∆pmin = - ( A2/Aut

2 ) ∆pT (Pa) (2.10)

Uttrycken (2.9) och (2.10) visar att om strömningsarean Aut för uteluftssidan är betydligt

mindre än strömningsarean Afa på avluftsidan blir A/Aut ≈ 0, vilket medför att högsta mottryck

över våningsdörr nästan lika med noll. För det omvända fallet med betydligt större om

strömingsarean för uteluftssidan än avluftsidan blir A/Aut ≈ 0, vilket medför att högsta

mottryck över våningsdörr nästan lika med den termiska tryckstegringen.

Hur högsta och lägsta mottryck ∆pmax och ∆pmin blir relativt den termiska tryckstegringen ∆pT

som funktion av öppningsarean för uteluftsdelen Aut och för avluftsdelen Afa redovisas i Figur

2.5 respektive 2.6. Isokurvorna i Figur 2.5 visar att högsta mottryck kan minskas betydligt

genom ett lämpligt val av öppningsareorna för uteluftsdelen Aut och avluftsdelen Afa.

För fallet utan fläktdrift finns det ett minsta systemflöde lika med det dimensionerande flödet

qmin som bestäms i avsnitt 4 och som gäller vid den termiska gränstryckskillnaden ∆pTg > 0

samt ett största systemflöde qmax som gäller vid den största termiska tryckskillnaden ∆pTmax >

0. Detta ger ett enkelt samband mellan största systemflöde qmax och minsta systemflöde qmin

och dito termisk tryckskillnad eller tryckgradient, vilket kan skrivas som:

qmax / qmin = ( ∆pTmax / ∆pTg )0.5

= ( ∆pzmax / ∆pzg )0.5

(-) (2.11)

Om tryckkvoterna ovan är 4, blir kvoten mellan största och minsta systemflöde 2.


15

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 40

0.5

1

1.5

2

2.5

3

3.5

4


m2

Eff

ektiv läckare

a A

fa

m2

Högsta relativt mottryck pmax

/pT

0.02

0.05

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

0.95

0.98

Figur 2.5 Relativt högsta mottryck ∆pmax/∆pT som funktion av area Aut och area Afa.

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 40

0.5

1

1.5

2

2.5

3

3.5

4


m2

Eff

ektiv läckare

a A

fa

m2

Lägsta relativt mottryck pmin

/pT

-0.02

-0.05

-0.1

-0.2

-0.3

-0.4

-0.5

-0.6

-0.7

-0.8

-0.9

-0.95

-0.98

Figur 2.6 Relativt lägsta mottryck ∆pmin/∆pT som funktion av area Aut och area Afa.


16


17

3 Brandgasspridning från ett våningsplan

Brandgasspridning från ett våningsplan sker till en hisshall när brandtrycket är högre än

hisshallen tryck. Övertryck i hisshallen är ingen garanti mot brandgaspridning, eftersom

brandtrycket kan bli mycket större än rimliga övertryck.

Brandgasspridning till uteluftsschaktet sker när inträngande brandflöde är något större än

hisshallen ventilationsflöde. Detta är helt i analogi med brandgasspridning i FT-system vars

teori upprepas nedan.

Antag att tryckskillnaden mellan uteluftsschakt och avluftsschakt är konstant Δpua Pa och att

hisshallens nominella flödet är q m3/s. Läckareor för uteluftssidan och avluftsidan anges med

At respektive Af. Inträngande brandflödet för gränsfallet för brandgasspridning anges som qb

m3/s. Tryckfallet mellan de två schakten kan anges för normalfallet och gränsfallet som:

Δpua = ρ [ (q/At)2 + (q/Af)

2 ] / 2 (Pa) (3.1)

Δpua = ρ (qb/Af)2 / 2 (Pa) (3.2)

Eliminering av tryckskillnaden Δpua ger sambandet för gränsfallets brandflöde som:

qb = q ( 1 + Af2/At

2 ))

0.5 (m

3/s) (3.3)

Uttrycket (3.3) visar att brandflödet genom våningsdörren alltid är större än den nominella

hisshallsflödet för att nå gränsfallet för brandgasspridning. En kommentar är att om At = Af

blir qb = q 20.5

.

Den nödvändiga tryckskillnaden över våningsdörren Δpb är nästan lika med brandtrycket och

med våningsdörrens läckarea Av samt skrivas som:

Δpb = ρ (qb/Av)2 / 2 (Pa) (3.4)

En enkel omskrivning av (3.4) kan göras med (3.2), vilket ger:

Δpb = Δpua Af2/Av

2 (Pa) (3.5)

Ett sifferexempel med Δpua = 50 Pa, Af = 0.050 m2 och Av = 0.005 m

2 ger en brandtryck-

skillnad över våningsdörren om 5000 Pa. Risken för brandgasspridning kan begränsas av att

brandtrycket blir orimligt högt ur hållfasthetssynpunkt.

Relativt brandflöde qbv/qp redovisas i Figur 3.1 som funktion av At och Af . Isokurvorna visar

att gränsfallets brandflöde kan vara nära hisshallen brandskyddsflöde, men också vara flera

gånger större när läckarean för uteluftssidan är betydligt mindre än för avluftsidan.

Relativ brandtryckskillnad Δpb/Δpua redovisas i Figur 3.3-4 som funktion av At och Af för tre

olika läckareor 0.005, 0.010 och 0.020 m2. Isokurvorna visar att för täta våningsplansdörrar

kan brandtryckskillnaden bli mycket hög samt att endast avluftsidans läckarea har betydelse.


18

0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

0.06

0.07

0.08

0.09

0.1

Effektiv läckarea At m2

Eff

ektiv läckare

a A

f m

2

Relativt brandflöde qbv

/qp

1.02

1.05

1.1

1.2

1.5

2

3

5

10

Figur 3.1 Relativt brandflöde qbv/qp som funktion av läckareorna At och Af

0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

0.06

0.07

0.08

0.09

0.1


Eff

ektiv läckare

a A

f m

2

Relativt brandtryckskillnad pb/p

tf A

v 0.005 m2

12

5

10

20

50

100

200

Figur 3.2 Relativ brandtryckskillnad Δpb/Δpua som funktion av At och Af för Av 0 0.005 m

2.


19

0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

0.06

0.07

0.08

0.09

0.1


Eff

ektiv läckare

a A

f m

2


tf A

v 0.01 m2

12

5

10

20

50


2.

0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10

0.01

0.02

0.03

0.04

0.05

0.06

0.07

0.08

0.09

0.1


Eff

ektiv läckare

a A

f m

2


tf A

v 0.02 m2

1

2

5

10

20


2.


20


21

4 Dimensionering

Hiss- och trapphussystems brandskyddsventilation skall utformas och dimensioneras för att

uppfylla följande sju krav, vilka behandlas i de följande underavsnitten. Det är i princip fyra

parametrar som kan dimensioneras nämligen systemflödet q, hjälpfläktens tryckstegring ∆pf,

uteluftsintagets effektiva öppningsarea Au och avluftsutsläppet effektiva öppningsarea Aa.

Brandgasspridning från ett hissplan till ett annat hissplan skall förhindras eller skall

begränsas med tillräcklig utspädning.

Hiss- och trapphussystemet skall genomluftas väl.

Högsta mottryck över en lägenhetsdörr skall vara mindre än 80 Pa.

Tryckstegring för en hjälpfläkt skall vara rimlig.

Hisstryckstörningar skall vara mindre än tryckskillnader mellan hissplan och

uteluftsschakt eller avluftsschakt.

Uteluftsintaget skall vara gångbart för utrymning och vindoberoende.

Avluftsutsläppet skall vara vindoberoende.

Brandgasspridning

Kravet ingen brandgasspridning väljs, eftersom det är enkelt att uppnå, vilket visats i avsnitt

3. Dimensionerande brandtryck pbmax på 1500 Pa väljs. Detta tillsammans med den effektiva

läckarean för en dörr Av bestämmer ett brandflöde qbv genom dörr mellan våningsplan och

hisshall, vilket kan skrivas som:

qbv = Av ( 2 pbmax / ρ )0.5

(m3/s) (4.1)

Hisshallens över- eller undertryck försummas. Den första tumregeln för brandgasspridning i

FT-system tillämpas, som anger att det blir ingen brandgasspridning i till T-systemet om

brandflödet än mindre än ventilationsflödet. Hisshallens ventilationsflödeflöde skall alltså

vara större än det framräknade till hisshallen inträngande brandflödet enligt (4.1) ovan.

Om tryckfallen mellan uteluftsschakt och hisshall samt mellan avluftsschakt och hisshall är

lika kan, anger en andra tumregel för brandgasspridning i FT-system att brandflödet skall vara

en faktor 20.5

av våningsflödet för att gränsfallet för spridning skall uppnås. Inverkan av annat

läckaget och temperatur beaktas inte här.

Den enkla slutsatsen är att våningsflödet måste vara lika med det framräknade brandflödet,

vilket ger kravet på minsta systemflöde qmin på formen:

qmin = n Av ( 2 pbmax / ρ )0.5

(m3/s) (4.2)

där n är antalet våningsplan.


22

Insättning av siffervärden 1500 Pa och densiteten 1.2 kg/m3 ger det enkla uttrycket nedan, där

siffran 50 skall tolkas som lufthastigheten 50 m/s genom en dörrs läckarea vid dimensioner-

ande brandtryck om 1500 Pa och normal lufttemperatur.

qmin = 50 n Av (m3/s) (4.3)

Det finns äldre krav på ytterdörrar med fyra klasser A-D med siffervärden enligt nedan, där

läckarean har beräknats för kvadratiska tryckförluster som vid fri utströmning för 2 m2

dörryta. Det finns ett samband q = ∆p2/3

/8 som gäller mellan provtryck ∆p Pa och läckflöde q

m3/hm

2, vilket visar att tryckförlusterna inte är kvadratiska.

Tabell 4.1 Effektiv läckarea för 2 m2 dörr enligt täthetsklass A-D

Klass Provtryck

Pa

Läckflöde

m3/hm

2

Läckflöde

dm3/sm

2

Läckarea

m2

A 50 1.7 0.47 0.00010

B 300 5.6 1.56 0.00014

C 500 7.9 2.19 0.00015

D 700 9.9 2.74 0.00016

Om läckarean sätts till 0.0002 något högre än värdena i Tabell 4.1, blir luftflödet per hissplan

enligt (4.3) (n = 1) 0.01 m3/s eller 10 l/s, vilket kan vara snålt för en hisshall. Om golvytan är

20 m2, blir det specifika luftflödet 0.5 l/sm

2, vilket för en hisshall med rumshöjden 2.7 m ger

en formell luftutbytestid om 90 min.

Det finns nyare krav på ytterdörrar med klasserna 1-4 och krav enligt Tabell 4.2 där läckflödet

antas vara omräknat till 50 Pa tryckskillnad. Läckarean är mindre än 0.0004 m2 för alla klass-

er 1-4. Det minsta ventilationsflödet blir enligt (4.3) (n = 1) 20 l/s för en hisshall, vilket även

det är snålt med en luftutbytestid på 45 min för en hisshall med golvytan 20 m2.

Tabell 4.2 Läckflöde vid 50 Pa och effektiv läckarea för 2 m2 dörr enligt täthetsklass 1-4

Klass Provtryck

Pa

Läckflöde

m3/hm

2

Läckflöde

dm3/sm

2

Läckarea

m2

1 150 12.5 3.47 0.000380

2 300 6.75 1.88 0.000207

3 600 2.25 0.63 0.000069

4 600 0.75 0.21 0.000023

En sifferuppgift för en S-kravsdörr är att läckarean är 0.002 m2. Detta ger ett brandskydds-

ventilationsflöde om 0.1 m2/s och hisshall.


23

Genomluftning

En god genomluftning av hiss- och trapphussystemet särskilt dess hissplan ger en undre gräns

för det lägsta systemflödet qmin, vilket kan formuleras med krav på en formell luftutbytestid T

för hissplan. Detta kan skrivas som:

qmin = n h Ah / T (m3/s) (4.4)

där

n antal våningsplan, -

h hisshallens höjd, m

Ah hisshallens golvyta, m2

T luftutbytestid, s

Ett hissplan kan vara direkt anslutet till en eller flera längre korridorer och det är tveksamt hur

luftutbytestiden skall väljas med hänsyn till detta. Genomluftningen sker i princip mellan ute-

luftsschakt och avluftsschakt genom själva hisshallen. Det går också att ställa genomluft-

ningskravet för hela hiss- och trapphussystemets volym.

Högsta mottryck

Sambanden för högsta mottryck enligt (2.6) samt systemtryckfall ∆p och ett minsta system-

flöde qmin enligt (2.3) kan sättas samman, vilket efter förenkling ger mottryckskravet:

∆pmax > ∆pT - [ 1/Au2 + 1/n

2At

2 ] ρ qmin

2/2 (Pa) (4.5)

Givna parametrar i olikheten (4.5) är egentligen alla, men minsta systemflöde qmin kan ökas

och uteluftsintagets effektiva öppningsarea Au kan minskas för att uppfylla olikheten. Den

effektiva läckarean mellan uteluftsschakt och hissplan nAt kan också minskas genom att

använda trapphus och endast ett hisschakt som uteluftsschakt och övriga hisschakt som

avluftsschakt.

Införande av likhet och den effektiva öppningsarean mellan ute och alla hisshallar som Aut

samt omskrivning ger sambandet för minsta systemflöde qmin för att uppfylla mottryckskravet.

qmin = Aut [ 2(∆pT - ∆pmax )/ρ ]

0.5 (m

3/s) (4.6)

Aut = [ 1/Au2 + 1/n

2At

2 ]

-0.5

Tryckstegring för hjälpfläkt

Dimensionerande fall för hjälpfläkten är sommarfallet med den lägsta negativa termiska

gradienten ∆pzmin < 0 och lägsta systemflöde qmin. Hjälpfläktens tryckstegring ∆pf skall vara

lika med termikens mottryck för byggnadshöjden nh och systemtryckfallet vid lägsta

systemflöde samt extra reserv för att klara mottryck från vind. Detta ger sambandet:

∆pf = ρ qmin2/2A

2 – nh ∆pzmin (Pa) (4.7)


24

En viktig anmärkning är att alla de fyra effektiva strömningsareorna för uteluftsintag Au, alla

hissdörrar för uteluft/tilluft nAt, alla hissdörrar för frånluft/avluft nAf och avluftsutsläpp Aa

ingår i systemetes effektiva öppningsarea A, vilken kan beräknas med hjälp av (2.1).

Hisstryckstörningar

Hisstryckstörningar kan beräknas enligt (9.1). Ett krav mot brandgasspridning från en hisshall

till hissschakt med uteluft är att tryckstörningen skall vara mindre än tryckfallet mellan ute-

luftsschakt och hisshall samt avluftsschakt och hisshall, vilket kan skrivas som olikheterna:

∆phiss < ρ qmin2 / 2 n

2At

2 (Pa) (4.8)

∆phiss < ρ qmin2 / 2 n

2Af

2 (Pa) (4.9)

Uteluftsintag

Uteluftsintagets effektiva öppningsarea Au bör vara minsta 1 m2, eftersom den skall vara

gångbar för utrymning med i princip en öppen dörr i markplanet. En effektiv öppningsarea

om 1 m2 kan verka mindre gångbar, men den kan vara sammansatta av en seriekoppling av

flera större effektiva öppningsareor.

Fyra seriekopplade areor om 2 m2 blir lika med just 1 m

2. Kravet för att seriekoppling skall

gälla mellan olika öppningsareor innebär dock att det skall finnas påtagliga volymer mellan

dessa öppningsareor.

Det är viktigt att uteluftsintaget är vindoberoende, eftersom vindtryck kan bli stora och

påverka funktionen av brandskyddsventilationen, om inte avluftsläppet har samma vindfaktor

som uteluftsintaget. Hjälpfläkten kan dimensioneras med extra marginal för mottryck från

vind.

Avluftsutsläpp

Avluftsutsläppets effektiva öppningsarea kan användas för att påverka hiss- och trapphus-

systemets effektiva öppningsarea A enligt (2.1), vilket i sin tur påverkar hjälpfläktens tryck-

stegring. Ett ökad effektiv öppningsarea Aa ökar A och ger en mindre minskning av

hjälpfläktens tryckstegring enligt (4.7).

Det är viktigt att avluftsutläppet är vindoberoende, eftersom vindtryck kan bli stora och

påverka funktionen av brandskyddsventilationen, om inte uteluftsintaget har samma

vindfaktor som avluftsläppet.


25

5 Klimatstudie

Flöde, tryck, tryckskillnader över våningsdörrar och hissdörrar samt tryckfall över vånings-

dörr för gränsfallet för brandgasspridning varierar som funktion av den termiska gradienten.

Hur de olika variablerna varierar redovisas i Figur 5.1-5 för en termisk gradient från -0.5

Pa/m upptill 2 Pa/m, vilket motsvarar utetemperaturer från -23 °C upptill 33 °C om

innetemperaturen är 20 °C.

Antalet våningar är 40 och våningshöjden är 3 m. De fyra effektiva strömningsareorna för

uteluftsintag Au, alla hissdörrar för uteluft/tilluft nAt, alla hissdörrar för frånluft/avluft nAf och

avluftsutsläpp Aa är alla 2 m2, vilket innebär att den totala strömningsarean A är 1 m

2.

Lägsta ventilationsflöde är 10 m3/s. Hela hiss- och trapphussystemets tryckfall blir där 60 Pa.

Den lägsta termiska tryckgradienten som ger önskat minsta flöde är 0.5 Pa/m. Den termiska

högsta tryckgradienten 2 Pa/m ger ett fördubblat 20 m3/s. Tryckstegring för termik, fläkt och

sammanlag tryckstegring redovisas i Figur 5.1. Tryckstegringen ökar med en faktor 4, vilket

innebär att flödet ökar en faktor 2. Flödet redovisas i Figur 5.2.

Högsta och lägsta mottryck över våningsdörrar redovisas i Figur 5.3. Mottrycket bör inte

överstiga 80 Pa. Högsta och lägsta mottryck över hissdörrar redovisas i Figur 5.4. Det finns

inga tryckkrav för hissdörrar.

Tryckfallet över en våningsdörr för gränsfallet för brandgasspridning från hisshall till

uteluftsschakt redovisas i Figur 5.5 för fyra olika effektiva öppningsareor för våningsdörren ut

mot hisshallen 0.005, 0.010, 0.020 och 0.050 m2. Det egentliga brandtrycket är det redovisade

tryckfallet ökat med trycket i uteluftsschaktet, vilket varierar med nivån lika med hela den

termiska tryckändringen.

Lägst systemtryckfall och därmed också brandtryck fås vid fläktdrift och termisk gradient <

0.5 Pa/m. Systemets tryckfall är 60 Pa vid fläktdrift, vilket fördelas lika mellan de fyra ström-

ningsmotstånden. Detta innebär att tryckskillnaden mellan uteluftsschakt och avluftsschakt är

30 Pa. Det normala luftflödet genom hisshallen är 0.25 m4/s (10/40).

Gränsfallets brandläckflöde som skall komma genom våningsdörrens läckarea är en faktor 20.5

större, eftersom tryckfallen över uteluftshissar och avluftshissdörrar är lika. Tryckfallet över

våningsdörren med läckarean 0.005 m2 blir därför 3000 Pa (1.2 (0.25 2

0.5 / 0.005)

2 /2).

Tryckfallet avtar betydligt för de sämre våningsdörrsfallen och de fyra tryckfallen förhåller

sig som 3000:750:120:30 Pa.

Slutsatsen är att brandgasspridning till hisshallen kan undvikas om läckarean för en stängd

våningsdörr är liten, eftersom brandtrycket blir orimligt stort. Läckarean 0.005 m2 kan tolkas

som en periferi med längden 5 m och läckvidden 1 mm, vilket gäller för ståldörrar utan tät-

ningslister. En S-kravsdörr har en effektiv läckarea om 0.002 m2, vilket innebär att

brandtrycket ökar med en faktor 6.25 (2.52) om samma brandläckflöde skall uppnås.


26

-0.5 0 0.5 1 1.5 2-100

-50

0

50

100

150

200

250

300

Termisk tryckgradient pz Pa/m

Try

ckste

gringar

Pa

Fall 1

pf

pf+p

T

pf+p

T

pT

Figur 5.1 Tryckstegringar för fläkt och termik som funktion av termisk tryckgradient.

-0.5 0 0.5 1 1.5 20

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20


Ventila

tionsflöde

m3/s

Fall 1

Figur 5.2 Ventilationsflöde som funktion av termisk tryckgradient.


27

-0.5 0 0.5 1 1.5 2-200

-150

-100

-50

0

50

100

150

200


Mott

ryck v

ånin

gsdörr

ar

Pa

Fall 1

Figur 5.3 Högsta och lägsta tryckskillnad över våningsdörr för termisk tryckgradient.

-0.5 0 0.5 1 1.5 2-200

-150

-100

-50

0

50

100

150

200


Mott

ryck h

issdörr

ar

Pa

Fall 1

Figur 5.4 Högsta och lägsta tryckskillnad över hissdörrar för termisk tryckgradient.


28

-0.5 0 0.5 1 1.5 20

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000


Bra

ndtr

yckfa

ll vånin

gsdörr

P

a

Fall 1

0.005

0.01

0.025

0.05

Figur 5.5 Gränsbrandtryckskillnad över våningsdörr för termisk tryckgradient och Av m

2.

Ventilationsflödeskurvan i Figur 5.2 förutsätter att hjälpfläkten regleras ner med stigande

termisk gradient från -0.5 Pa/m upptill 0.5 Pa/m där flödet är konstant lika med dimen-

sionerande minsta ventilationsflöde 10 m3/s. Detta är en onödig åtgärd och konstant fläktdrift

är enklare att genomföra.

Hur ventilationsflödet påverkas av om hjälpfläkten alltid är i drift redovisas för tre olika

ideala linjära fläktkurvor i Figur 5.6 och motsvarande totalflöde redovisas i Figur 5.7 som

funktion av den termiska gradienten från -0.5 Pa/m upptill 2.0 Pa/m. Alla fläktkurvor går

genom punkten 120 Pa vid 10 m3/s.

Kurvorna för ventilationsflöden i Figur 5.7 visar på en viss ökning utöver basfallets kurva i

Figur 5.2.


29

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 200

50

100

150

200

Try

ckste

gring

pf

Pa

Ventilationsflöde q m3/s

Figur 5.6 Tryckstegring för tre ideala hjälpfläktkurvor som funktion av flöde.

-0.5 0 0.5 1 1.5 20

5

10

15

20

25


Ventila

tionsflöde

q m

3/s

Figur 5.7 Ventilationsflöde med tre olika hjälpfläktkurvor som funktion av termisk gradient.


30


31

6 Parameterstudie

Modellen beskrivs med ett antal parametrar som skall kombineras. Det finns fem temperatur-

fall med tryckgradienten 2.0, 1.0, 0.5 0.0 -0.5 Pa/m samt sexton strömningsareafall som är

kombinationer av fyra effektiva strömningsareor för uteluftsintag 2 och 1 m2, hissdörrar för

uteluft 0.05 och 0.1 m2, hissdörrar för avluft 0.05 och 0.1 m

2och avluftsutsläpp 2 och 4 m

2

kombinerat enligt Tabell 6.1. Antalet våningsplan är 40, våningshöjden är 3 m. Effektiv

strömningsarea för trapphusdörr ingår som en del i den för uteluftshissdörr.

Parameterstudien görs utan något våningsläckage, vilket kommer att behandlas i avsnitt 8.

Tabell 6.1 Effektiva areor för uteluft, hissdörrar uteluft och avluft, avluftsutsläpp samt totalt.

delfall Au m2 Aa m

2 nAhu m

2 nAha m

2 A m

2

1 2 2 2 2 1.00

2 2 2 2 4 1.11

3 2 2 4 2 1.11

4 2 2 4 4 1.26

5 2 4 2 2 1.11

6 2 4 2 4 1.26

7 2 4 4 2 1.26

8 2 4 4 4 1.51

9 1 2 2 2 0.76

10 1 2 2 4 0.80

11 1 2 4 2 0.80

12 1 2 4 4 0.85

13 1 4 2 2 0.80

14 1 4 2 4 0.85

15 1 4 4 2 0.85

16 1 4 4 4 0.92

Huvudfallen med de fem temperaturgradienten 2.0, 1.0, 0.5 0.0 -0.5 Pa/m redovisas för de

sexton delfallen i Tabell 6.2-6 med avluftsflöde, tryckskillnad över hissdörrar för uteluft och

för avluft, högsta och lägsta tryckfall över våningsdörrar, avluftsfläktens tryckstegring samt

tryckskillnaden över en våningsdörr för gränsfallet för brandgasspridning till uteluftsschaktet.

Kommentarer till siffervärdena i Tabell 6.2-6 ges efter Tabell 6.6.

En alternativ redovisning av siffervärdena i Tabell 6.2-6 görs för alla åttio fall med tryckfall

över hissdörr för uteluft, hissdörr för avluft, högsta tryckfall över våningsdörr och lägsta dito i

Figur 6.1-4. Tryckstegring för hjälpfläkt i avluften och ventilationsflöde redovisas i Figur 6.5

respektive Figur 6.6 samt tryckstegring som funktion av ventilationsflödet i Figur 6.7.

Gränsfallets brandtrycksskillnad över en våningsdörr redovisas i Figur 6.8.


32

Tabell 6.2 Avluftsflöde, hissdörrtryckfall,våningsdörrtryckfall,tryckstegring fläkt

och gränsbrandtryckfall för delfall 1-16 med termisk tryckgradient 2.0 Pa/m

fall q

m3/s

∆phu

Pa

∆pha

Pa

∆pmax

Pa

∆pmin

Pa

∆pf

Pa

∆pb

Pa

1 20.0 60 60 120 -120 12000

2 22.2 74 18 92 -148 36923

3 22.2 18 74 148 -92 9231

4 25.3 24 24 120 -120 19200

5 22.2 74 74 92 -148 14769

6 25.3 96 24 48 -192 48000

7 25.3 24 96 120 -120 12000

8 30.2 34 34 69 -171 27429

9 15.1 34 34 69 -171 6857

10 16.0 38 10 48 -192 19200

11 16.0 10 38 77 -163 4800

12 17.1 11 11 55 -185 8727

13 16.0 38 38 48 -192 7680

14 17.1 44 11 22 -218 21818

15 17.1 11 44 55 -185 5455

16 18.4 13 13 25 -215 10105



fall q

m3/s

∆phu

Pa

∆pha

Pa

∆pmax

Pa

∆pmin

Pa

∆pf

Pa

∆pb

Pa

17 14.1 30 30 60 -60 6000

18 15.7 37 9 46 -74 18462

19 15.7 9 37 74 -46 4615

20 17.9 12 12 60 -60 9600

21 15.7 37 37 46 -74 7385

22 17.9 48 12 24 -96 24000

23 17.9 12 48 60 -60 6000

24 21.4 17 17 34 -86 13714

25 10.7 17 17 34 -86 3429

26 11.3 19 5 24 -96 9600

27 11.3 5 19 38 -82 2400

28 12.1 5 5 27 -93 4364

29 11.3 19 19 24 -96 3840

30 12.1 22 5 11 -109 10909

31 12.1 5 22 27 -93 2727

32 13.1 6 6 13 -107 5053


33



fall q

m3/s

∆phu

Pa

∆pha

Pa

∆pmax

Pa

∆pmin

Pa

∆pf

Pa

∆pb

Pa

33 10.1 15 15 30 -30 3000

34 11.1 18 5 23 -37 9231

35 11.1 5 18 37 -23 2308

36 12.6 6 6 30 -30 4800

37 11.1 18 18 23 -37 3692

38 12.6 24 6 12 -48 12000

39 12.6 6 24 30 -30 3000

40 15.1 9 9 17 -43 6857

41 10.0 15 15 -15 -75 45 3000

42 10.0 15 4 -15 -75 34 7500

43 10.0 4 15 -4 -64 34 1875

44 10.0 4 4 -4 -64 23 3000

45 10.0 15 15 -15 -75 34 3000

46 10.0 15 4 -15 -75 23 7500

47 10.0 4 15 -4 -64 23 1875

48 10.0 4 4 -4 -64 11 3000



fall q

m3/s

∆phu

Pa

∆pha

Pa

∆pmax

Pa

∆pmin

Pa

∆pf

Pa

∆pb

Pa

49 10.0 15 15 -30 -30 60 3000

50 10.0 15 4 -30 -30 49 7500

51 10.0 4 15 -19 -19 49 1875

52 10.0 4 4 -19 -19 38 3000

53 10.0 15 15 -30 -30 49 3000

54 10.0 15 4 -30 -30 38 7500

55 10.0 4 15 -19 -19 38 1875

56 10.0 4 4 -19 -19 26 3000

57 10.0 15 15 -75 -75 105 3000

58 10.0 15 4 -75 -75 94 7500

59 10.0 4 15 -64 -64 94 1875

60 10.0 4 4 -64 -64 83 3000

61 10.0 15 15 -75 -75 94 3000

62 10.0 15 4 -75 -75 83 7500

63 10.0 4 15 -64 -64 83 1875

64 10.0 4 4 -64 -64 71 3000


34


och gränsbrandtryckfall för delfall 1-16 med termisk tryckgradient -0.5 Pa/m

fall q

m3/s

∆phu

Pa

∆pha

Pa

∆pmax

Pa

∆pmin

Pa

∆pf

Pa

∆pb

Pa

65 10.0 15 15 -30 -90 120 3000

66 10.0 15 4 -30 -90 109 7500

67 10.0 4 15 -19 -79 109 1875

68 10.0 4 4 -19 -79 98 3000

69 10.0 15 15 -30 -90 109 3000

70 10.0 15 4 -30 -90 98 7500

71 10.0 4 15 -19 -79 98 1875

72 10.0 4 4 -19 -79 86 3000

73 10.0 15 15 -75 -135 165 3000

74 10.0 15 4 -75 -135 154 7500

75 10.0 4 15 -64 -124 154 1875

76 10.0 4 4 -64 -124 143 3000

77 10.0 15 15 -75 -135 154 3000

78 10.0 15 4 -75 -135 143 7500

79 10.0 4 15 -64 -124 143 1875

80 10.0 4 4 -64 -124 131 3000

Ventilationsflödet är som störst för den högsta tryckgradienten 2 Pa/m och delfall 8 med 30.2

m3/s för den totala läckarean 1.51 m

2 enligt Tabell 6.1. Basfallet siffror är 20 m

3/s för den

totala läckarean 1 m2.

Tryckfallet över hissdörrarna är alltid mindre än 80 Pa utom för två delfall 6 och 7 i Tabell

6.2. Tryckfallen är lika i hälften av fallen och resterande fjärdedelar är speglingar av varandra

beroende på förhållande mellan hissdörrarnas läckareor.

Högsta mottryck över en våningsdörr är över 80 Pa i sex fall i Tabell 6.2 med högsta värde

148 Pa för delfall 3. Högsta medtryck över en våningsdörr är större än 200 Pa för delfall 14

och 15 i Tabell 6.2. Högst tryckstegring för hjälpfläkt är 165 Pa för delfall 9 i Tabell 6.6 för

extremt sommarfall.

Lägsta brandtrycksskillnad över en våningsdörr för gränsfallet för brandgasspridning är 1875

Pa för delfall 3, 7, 11 eller 15 samt när hjälpfläkt är i drift och ger ett totalflöde om 10 m3/s.

De skiljer nästa en faktor 2 mellan delfall 1-8 och delfall 9-16, vilket kan förklaras med att att

totalläckarean är större än 1 m2 för delfall 1-8 enligt Tabell 6.1 och tvärtom för delfall 9-16

beroende på att uteluftsintaget är 2 m2 för delfall 1-8 och 1 m

2 för delfall 9-16.

Data för hissdörrstryckfall i Figur 6.1 och 6.2 visar att gränsen 80 Pa överskrids för ett fall.

Data för högsta våningsdörrtryckfall i Figur 6.3 visar att gränsen 80 Pa överskrids för sex fall

samt att högsta mottryck är medtryck för flera fall med låga tryckgradienter och hjälpfläkt-

drift. Data för lägsta våningsdörrtryckfall i Figur 6.4 visar att gränsen -80 Pa underskrids för

flera fall.

Data för hjälpfläktens tryckstegring i figur 6.5 visar att trots att tryckgradienten är 0.5 Pa/m

krävs hjälpdrift även för delfall 9-16 beroende på totalläckarea mindre än basfallet 1 m2. Data

för brandtrycksskillnad över våningsdörr för gränsfallet för brandgasspridning visar att alla

fall ligger över schablonvärdet 1500 Pa.


35

0 10 20 30 40 50 60 70 800

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Fall 1-80

Try

ckfa

ll his

sdörr

ute

luft

p

hu

Pa

2 Pa/m

-22.6 oC

1 Pa/m

-2.9 oC

0.5 Pa/m

8.1 oC

0 Pa/m

20 oC

-0.5 Pa/m

33 oC

Figur 6.1 Tryckfall för hissdörr med uteluft för fall 1-80.

0 10 20 30 40 50 60 70 800

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Fall 1-80

Try

ckfa

ll his

sdörr

avlu

ft

pha

Pa

2 Pa/m

-22.6 oC

1 Pa/m

-2.9 oC

0.5 Pa/m

8.1 oC

0 Pa/m

20 oC

-0.5 Pa/m

33 oC

Figur 6.2 Tryckfall för hissdörr med avluft för fall 1-80.


36

0 10 20 30 40 50 60 70 80-200

-150

-100

-50

0

50

100

150

200

Fall 1-80

Try

ckfa

ll vånin

gsdörr

max

pm

ax

Pa

2 Pa/m

-22.6 oC

1 Pa/m

-2.9 oC

0.5 Pa/m

8.1 oC

0 Pa/m

20 oC

-0.5 Pa/m

33 oC

Figur 6.3 Högsta tryckfall för våningsdörr för fall 1-80.

0 10 20 30 40 50 60 70 80-200

-150

-100

-50

0

50

100

150

200

Fall 1-80

Try

ckfa

ll vånin

gsdörr

min

p

min

P

a

2 Pa/m

-22.6 oC

1 Pa/m

-2.9 oC

0.5 Pa/m

8.1 oC

0 Pa/m

20 oC

-0.5 Pa/m

33 oC

Figur 6.4 Lägsta tryckfall för våningsdörr för fall 1-80.


37

0 10 20 30 40 50 60 70 800

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Fall 1-80

Try

ckste

gring a

vlu

ftsfläkt

p

a

Pa

2 Pa/m

-22.6 oC

1 Pa/m

-2.9 oC

0.5 Pa/m

8.1 oC

0 Pa/m

20 oC

-0.5 Pa/m

33 oC

Figur 6.5 Tryckstegring för hjälpfläkt för fall 1-80.

0 10 20 30 40 50 60 70 800

5

10

15

20

25

30

35

40

Fall 1-80

Ventila

tionsflöde

q

m3/s

2 Pa/m

-22.6 oC

1 Pa/m

-2.9 oC

0.5 Pa/m

8.1 oC

0 Pa/m

20 oC

-0.5 Pa/m

33 oC

Figur 6.6 Avluftsflöde för fall 1-80.


38

0 5 10 15 20 25 30 35 40-20

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Ventilationsflöde q m3/s

Try

ckste

gring a

vlu

ftsfläkt

p

a

Pa

Figur 6.7 Tryckstegring för hjälpfläkt som funktion av avluftsflöde för fall 1-80.

0 10 20 30 40 50 60 70 800

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

Fall 1-80

Try

ckfa

ll vånin

gsdörr

bra

nd

pb

Pa

2 Pa/m

-22.6 oC

1 Pa/m

-2.9 oC

0.5 Pa/m

8.1 oC

0 Pa/m

20 oC

-0.5 Pa/m

33 oC

Figur 6.8 Gränsfallets brandtrycksskillnad över våningsdörr för fall 1-80.


39

7 Trycktillståndsstudie

Fyra olika delstudier görs och redovisas med fyra fall i ett uppslag, där samma basfall ingår i

de tre första delstudier, för att visa på hur tryckförhållande i uteluftsschakt, hisshallar och

avluftsschakt är under olika förutsättningar. Tryckbilden har tryckskillnad relativt ute som x-

axel och nivån som y-axel.

Byggnaden eller hisshallar har inget läckage till den övriga omgivningen. Detta innebär att

trycket i uteluftsschakt, hisshallar och avluftsschakt ändras linjärt med nivån. Detta blir

parallella linjer i tryckbildsdiagrammet.

Hur den termiska tryckgradienten påverkar redovisas i Figur 7.1-4 för tryckgradienterna 2, 1,

0 respektive -0.5 Pa/m för fallen 1, 17, 49 respektive 65. Högsta mottryck och medtryck över

en lägenhetsdörr är 120 Pa överst respektive -120 Pa nederst för fall 1 i Figur 7.1. Tryckskill-

nad mellan schakten är 60, 30, 15 och 15 Pa beroende på att flödena genom hiss- och

trappsystemet förhåller som 20:2000.5

:10:10.

Den termiska tryckgradienten är 2 Pa/m i alla följande fall.

Hur olika läckarea för hissdörrar påverkar tryckbilden redovisas i Figur 7.5-8. De fyra fallen

1-4 är kombinationer av nAt:nAf som 2:2 m2, 2:4 m

2, 1:2 m

2, 1:4 m

2. Ventilationsflödet ökar

med ökande total läckarea som för basfallet är 1 m2. Högsta mottryck över våningsdörr finns

överst och för de fyra fallen 1-4 gäller 120, 92, 148 respektive 120 Pa. Högsta medtryck är

identiska på grund av symmetriskäl.

Hur effektiv area för uteluftsintag och avluftsutsläpp påverkar tryckbilden redovisas i Figur

7.9-12. De fyra fallen 1, 5, 9 och 13 är kombinationer av Au:Aa som 2:2 m2, 2:4 m

2, 4:2 m

2,

4:4 m2. Ventilationsflödet ökar med ökande total läckarea som för basfallet är 1 m

2. Högsta

mottryck över våningsdörr finns överst och för de fyra fallen 1, 5, 9 och 13 gäller 120, 92, 69

respektive 48 Pa enligt Tabell 6.2.

Högsta medtryck är identiska med mottryck på grund av symmetriskäl.

Högt tryckfall för uteluftsintag och lågt för avluftsutsläpp är fördelaktigt.

Sist görs ett urval av fall i Figur 7.13-16 för att få lågt högsta mottryck över en våningsdörr

helst under 80 Pa. De fyra strömningsmotståndens effektiva strömningsareor betecknade med

Au:nAt:nAf :Aa är 2:2:4:2 för fall 2, 2:2:4:4 för fall 6, 1:2:4:2 för fall 10 och 1:2:4:4 för fall 14.

Högsta mottryck över våningsdörr finns överst och för de fyra fallen 2, 6, 10 och 14 gäller 92,

48, 48 respektive 22 Pa. Låga mottryck innebär dock ännu högre medtryck.


40

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120

Tryckskillnad p(z) Pa

Niv

å

z

mFall 1 dpdz 2 Pa/m q 20 m3/s

Au 2 m2

At 2 m2

Af 2 m2

Aa 2 m2

A 1 m2

Figur 7.1 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 1.

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m

Fall 17 dpdz 1 Pa/m q 14.1 m3/s

Au 2 m2

At 2 m2

Af 2 m2

Aa 2 m2

A 1 m2



41

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m

Fall 49 dpdz 0 Pa/m q 10 m3/s

Au 2 m2

At 2 m2

Af 2 m2

Aa 2 m2

A 1 m2


-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m

Fall 65 dpdz -0.5 Pa/m q 10 m3/s

Au 2 m2

At 2 m2

Af 2 m2

Aa 2 m2

A 1 m2



42

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z


Au 2 m2

At 2 m2

Af 2 m2

Aa 2 m2

A 1 m2


-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m


Au 2 m2

At 2 m2

Af 4 m2

Aa 2 m2

A 1.11 m2



43

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m


Au 2 m2

At 4 m2

Af 2 m2

Aa 2 m2

A 1.11 m2


-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m


Au 2 m2

At 4 m2

Af 4 m2

Aa 2 m2

A 1.26 m2



44

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z


Au 2 m2

At 2 m2

Af 2 m2

Aa 2 m2

A 1 m2


-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m


Au 2 m2

At 2 m2

Af 2 m2

Aa 4 m2

A 1.11 m2



45

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m


Au 1 m2

At 2 m2

Af 2 m2

Aa 2 m2

A 0.76 m2


-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m


Au 1 m2

At 2 m2

Af 2 m2

Aa 4 m2

A 0.8 m2



46

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

mFall 2 dpdz 2 Pa/m q 22.2 m3/s

Au 2 m2

At 2 m2

Af 4 m2

Aa 2 m2

A 1.11 m2


-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m


Au 2 m2

At 2 m2

Af 4 m2

Aa 4 m2

A 1.26 m2



47

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m


Au 1 m2

At 2 m2

Af 4 m2

Aa 2 m2

A 0.8 m2


-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0

20

40

60

80

100

120


Niv

å

z

m


Au 1 m2

At 2 m2

Af 4 m2

Aa 4 m2

A 0.85 m2



48


49

8 Våningsläckagestudie

Hur den föreslagna brandskyddsventilationen påverkas av olika våningsläckage mellan

hisshall och den yttre omgivningen skall undersökas i detta avsnitt genom att jämföra fem

olika läckareor 0.000, 0.005, 0.010, 0.020 och 0.050 m2.

Fall 1-16 från avsnitt 5 används med sexton olika kombinationer av fyra olika öppningsareor

för fyra strömningsmotstånd och den termiska tryckgradienten 2 Pa/m. Beräkning sker med

PFS och dess den halvgrafiska principskiss för indatabeskrivning och endast redovisas i Figur

8.1 respektive 8.2 för fallet utan läckage.

PFS-modellen har endast tjugo våningsplan för att kunna få in en beskrivning på en A4-sida.

Antalet obekanta är begränsat till 100, men är här endast 42 med två för varje våningsplan och

två för mätning av mottryck. En våningsplan trogen modell har därför 82 obekanta. Den term-

iska tryckskillnaden per är fördubblad för att gälla för två våningsplan, vilket med vånings-

höjden 3 m blir 12 Pa. Detta värde har korrigerats med en faktor 20/19 för att den termiska

tryckskillnaden skall vara lika stor som i andra modellberäkningar i rapporten. Förklaring är

att PFS-modellen har nitton termiska tryckskillnader mellan de tjugo våningsplanen.

Effektiva öppningsareor för utelufthissdörrar, avluftshissdörrar och våningsdörrar fördubblas,

eftersom två våningsplan slås samman till ett våningsplan.

De fem tabellerade resultaten redovisas i Figur 8.3-7 för de fem läckareorna 0.000, 0.005,

0.010, 0.020 och 0.050 m2 med åtta resultatrader. Resultatet redovisas uppdelat med fall 1-8

överst och fall 9-16 underst med fem indatarader och åtta utdatarader. Notera att den två för-

sta indata raderna anger parameterna Ahu och Aha, vilka är läckareor mellan uteluftsschakt

och hisshall samt mellan hisshall och avluftsschakt, vilka i tidigare angivits som At och Af.

De fyra första resultaten 1-4 är avluftsflöde, tilluftsflöde och frånluftsflöde till hisshall överst

och tryck i hisshall överst eller mottryck över våningsdörr överst. De fyra sista resultaten 5-8

är uteluftsflöde, tilluftsflöde och frånluftsflöde till hisshall nederst och tryck i hisshall nederst

eller mottryck över våningsdörr nederst.

En skillnad mellan uteluftsflöde och avluftsflöde anger nettoläckage för hela byggnaden eller

läckagets obalans mellan infiltration och exfiltration. Samma sak gäller även för en hisshall,

där skillnaden mellan uteluftsflöde och avluftsflöde är lika med läckflödet.

De fyra redovisade våningsflöden skall alla vara positiva med ett flöde från uteluftssida till

hisshall och ett flöde från hisshall till avluftssidan.

Tryckutskrift för ett äkta mottryck för ett våningsplan är positivt och skall vara mindre än 80

Pa, medan tryckutskrift för ett äkta medtryck är negativt. Mot- och medtrycksiffrorna i Figur

8.3 för fallet utan läckage kan jämföras med motsvarande siffror i Tabell 6.2. Resultaten är

identiska.

De fem redovisade tabellresultaten kommenteras i anslutning till Figur 8.3-7.


50

b e g i n

f o r m a t p 0 q 1

c o m p u t e A h u = 2 * A h u A h a = 2 * A h a A v = 2 * A v h 6 m = - 1 2 * 2 0 / 1 9

s e t A u = t , 0 . 6 , A u A h u = t , 0 . 6 , A h u : q

s e t A a = t , 0 . 6 , A a A h a t , 0 . 6 , A h a : q

s e t A v = t , 0 . 6 , A v z p = h , h 6 m s s = :

A a : q w

A h u : w 2 0 2 0 A h a : w 2 0 A v h ? 0 : w 2 0

z p A h u 1 9 1 9 A h a z p 1 9 A v

z p A h u 1 8 1 8 A h a z p 1 8 A v

z p A h u 1 7 1 7 A h a z p 1 7 A v

z p A h u 1 6 1 6 A h a z p 1 6 A v

z p A h u 1 5 1 5 A h a z p 1 5 A v

z p A h u 1 4 1 4 A h a z p 1 4 A v

z p A h u 1 3 1 3 A h a z p 1 3 A v

z p A h u 1 2 1 2 A h a z p 1 2 A v

z p A h u 1 1 1 1 A h a z p 1 1 A v

z p A h u 1 0 1 0 A h a z p 1 0 A v

z p A h u 9 9 A h a z p 9 A v








z p A h u : w 1 1 A h a : w z p 1 A v h ? 0 : w 1

A u : q w

c o m c o m

Figur 8.1 Indata för hiss- och trappsystem för utskrift av dörrtryckfall.


51

b e g i n

f o r m a t p 0 q 1

c o m ( 4 ) A h u = 2 * A h u A h a = 2 * A h a A v = 2 * A v h 6 m = - 1 2 * 2 0 / 1 9 - 1 2 . 6 3 1 5 7 9

s e t A u = t , 0 . 6 , A u A h u = t , 0 . 6 , A h u : q

s e t A a = t , 0 . 6 , A a A h a t , 0 . 6 , A h a : q

s e t A v = t , 0 . 6 , A v z p = h , h 6 m s s = :

A a : q w

A h u : w 2 0 2 0 A h a : w - 2 0 . 0 m 3 / s 1 A v h ? 0 : w 2 0

z p 1 . 0 m 3 / s 2 9 1 . 0 m 3 / s 3 1 9 A v 1 2 0 P a 4

z p 1 . 0 m 3 / s 1 8 1 . 0 m 3 / s 1 8 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 1 7 1 . 0 m 3 / s 1 7 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 1 6 1 . 0 m 3 / s 1 6 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 1 5 1 . 0 m 3 / s 1 5 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 1 4 1 . 0 m 3 / s 1 4 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 1 3 1 . 0 m 3 / s 1 3 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 1 2 1 . 0 m 3 / s 1 2 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 1 1 1 . 0 m 3 / s 1 1 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 1 0 1 . 0 m 3 / s 1 0 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 9 1 . 0 m 3 / s 9 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 8 1 . 0 m 3 / s 8 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 7 1 . 0 m 3 / s 7 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 6 1 . 0 m 3 / s 6 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 5 1 . 0 m 3 / s 5 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 4 1 . 0 m 3 / s 4 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 3 1 . 0 m 3 / s 3 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 2 1 . 0 m 3 / s 2 A v

z p 1 . 0 m 3 / s 1 1 . 0 m 3 / s 1 A v h ? 0 : w 1

1 . 0 m 3 / s 5 1 . 0 m 3 / s 6 - 1 2 0 P a 7

A u : q w

- 2 0 . 0 m 3 / s 8

c o m c o m

Figur 8.2 Resultat för fall 1 utan våningsläckage.


52

Kommentarer till resultat i Figur 8.3.

Uteluftsflöde och avluftsflöde är lika, eftersom det inte finns något läckage. Ventilationsflödet

är 20 m3/s eller högre för fall 1-8 och mindre än 20 m

3/s för fall 9-16, eftersom systemets

öppningsarea är 1 m2 eller större för fall 1-8 och omvänt mindre för fall 9-16, vilket framgår

av siffrorna i Tabell 6.1. Det som skiljer fall 1-8 från fall 9-16 är att uteluftsintaget är 2 m2

respektive 1 m2. Det finns också ett antal fall som har samma ventilationsflöde, vilket beror

på att systemets effektiva öppningsareor är lika allt enligt Tabell 6.1. Det finns också en

spegling av siffror för mottryck överst och medtryck nederst, vilket kan förklaras med att

uteluftsystemets öppningsarea och avluftsystemets öppningsarea alternerat symmetriskt.

Mottrycksiffrorna som res(4) är över 80 Pa för fall 1-5 och 7, medan fall 9-13 och 15 ligger

under 80 Pa. Siffror är och skall vara identiska med de som redovisats i Tabell 6.2. Det som

skiljer är att uteluftsintagets öppningsarea är 2 m2 respektive 1 m

2.

t a b l e 1 6 8 1 2

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8

p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0

p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0

p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0

p r o ( 4 ) A u m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0

p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8

r e s ( 1 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 2 . 2 - 2 2 . 2 - 2 5 . 3 - 2 2 . 2 - 2 5 . 3 - 2 5 . 3 - 3 0 . 2

r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 0 1 . 1 1 . 1 1 . 3 1 . 1 1 . 3 1 . 3 1 . 5

r e s ( 3 ) m 3 / s 1 . 0 1 . 1 1 . 1 1 . 3 1 . 1 1 . 3 1 . 3 1 . 5

r e s ( 4 ) P a 1 2 0 9 2 1 4 8 1 2 0 9 2 4 8 1 2 0 6 9

r e s ( 5 ) m 3 / s 1 . 0 1 . 1 1 . 1 1 . 3 1 . 1 1 . 3 1 . 3 1 . 5

r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 0 1 . 1 1 . 1 1 . 3 1 . 1 1 . 3 1 . 3 1 . 5

r e s ( 7 ) P a - 1 2 0 - 1 4 8 - 9 2 - 1 2 0 - 1 4 8 - 1 9 2 - 1 2 0 - 1 7 1

r e s ( 8 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 2 . 2 - 2 2 . 2 - 2 5 . 3 - 2 2 . 2 - 2 5 . 3 - 2 5 . 3 - 3 0 . 2

s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6

p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0

p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0

p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0

p r o ( 4 ) A u m 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0

p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0

s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 5 . 1 - 1 6 . 0 - 1 6 . 0 - 1 7 . 1 - 1 6 . 0 - 1 7 . 1 - 1 7 . 1 - 1 8 . 4

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 8 0 . 9 0 . 9 0 . 9

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 8 0 . 9 0 . 9 0 . 9

r e s ( 4 ) P a 6 9 4 8 7 7 5 5 4 8 2 2 5 5 2 5

r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 8 0 . 9 0 . 9 0 . 9

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 8 0 . 9 0 . 9 0 . 9

r e s ( 7 ) P a - 1 7 1 - 1 9 2 - 1 6 3 - 1 8 5 - 1 9 2 - 2 1 8 - 1 8 5 - 2 1 5

r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 5 . 1 - 1 6 . 0 - 1 6 . 0 - 1 7 . 1 - 1 6 . 0 - 1 7 . 1 - 1 7 . 1 - 1 8 . 4

c o m c o m

Figur 8.3 Tabellerat resultat för fall 1-16 utan våningsläckage.


53


Uteluftsflödet och avluftsflödet skiljer något nu när våningsläckarean är 0.005 m2.

Våningsläckarean är tiondedel av läckarean för hissdörrarna i varje hisshall.

Mottrycken har minskat något jämfört med fallet utan läckage, men samma sex fall som innan

ligger över 80 Pa.

Våningsflödena överst visar på ett utläckage vid övertryck och tvärtom med undertyck

nederst. Det sker inte någon brandgasspridning från hisshall till uteluftsystem.

t a b l e 1 6 8 1 2

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8

p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0

p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0

p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0

p r o ( 4 ) A u m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0

p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8

r e s ( 1 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 2 . 5 - 2 2 . 0 - 2 5 . 3 - 2 2 . 5 - 2 6 . 5 - 2 5 . 3 - 3 1 . 0

r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 1 1 . 1 1 . 2 1 . 3 1 . 2 1 . 3 1 . 4 1 . 6

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 9 1 . 0 1 . 1 1 . 2 1 . 1 1 . 2 1 . 2 1 . 5

r e s ( 4 ) P a 1 1 2 9 1 1 4 1 1 1 7 8 5 4 8 1 1 6 6 8

r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 9 1 . 1 1 . 0 1 . 2 1 . 0 1 . 2 1 . 2 1 . 4

r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 1 1 . 2 1 . 1 1 . 3 1 . 2 1 . 4 1 . 3 1 . 6

r e s ( 7 ) P a - 1 1 2 - 1 4 1 - 9 1 - 1 1 7 - 1 3 7 - 1 8 4 - 1 1 6 - 1 6 5

r e s ( 8 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 2 . 0 - 2 2 . 5 - 2 5 . 3 - 2 1 . 9 - 2 5 . 0 - 2 5 . 3 - 2 9 . 9

s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6

p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0

p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0

p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0

p r o ( 4 ) A u m 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0

p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5

s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 5 . 9 - 1 7 . 2 - 1 6 . 6 - 1 8 . 1 - 1 7 . 2 - 1 9 . 0 - 1 8 . 1 - 2 0 . 1

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 9 0 . 9 0 . 9 1 . 0 1 . 0

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 7 0 . 7 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 9

r e s ( 4 ) P a 6 8 5 2 7 9 5 9 4 7 2 3 5 8 2 8

r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 7 0 . 8 0 . 7 0 . 8 0 . 7 0 . 8 0 . 8 0 . 9

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 9 0 . 9 1 . 0 0 . 9 1 . 0 0 . 9 1 . 0

r e s ( 7 ) P a - 1 5 9 - 1 8 3 - 1 5 5 - 1 7 7 - 1 8 0 - 2 1 1 - 1 7 7 - 2 0 8

r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 4 . 8 - 1 5 . 7 - 1 5 . 7 - 1 6 . 7 - 1 5 . 7 - 1 6 . 9 - 1 6 . 7 - 1 8 . 1

c o m c o m

Figur 8.4 Tabellerat resultat för fall 1-16 med våningsläckarea 0.005 m2.


54


Uteluftsflödet och avluftsflödet skiljer nu något mer när våningsläckarean är 0.010 m2.

Våningsläckarean är femtedel av läckarean för hissdörrarna i varje hisshall.

Mottrycken har minskat något mer jämfört med fallet utan läckage, men fem fall av tidigare

sex fall som innan ligger över 80 Pa. Fall 5 har mottrycket 79 Pa. Fall 11 har tillkommit med

värdet 81 Pa.


nederst. Det sker inte någon brandgasspridning från hisshall till uteluftssystem.

t a b l e 1 6 8 1 2

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8

p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0

p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0

p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0

p r o ( 4 ) A u m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0

p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8

r e s ( 1 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 2 . 8 - 2 1 . 8 - 2 5 . 3 - 2 2 . 8 - 2 7 . 6 - 2 5 . 3 - 3 1 . 7

r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 1 1 . 1 1 . 3 1 . 4 1 . 2 1 . 3 1 . 5 1 . 6

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 9 0 . 9 1 . 0 1 . 1 1 . 0 1 . 1 1 . 2 1 . 4

r e s ( 4 ) P a 1 0 4 9 0 1 3 5 1 1 5 7 9 4 7 1 1 1 6 8

r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 9 1 . 0 0 . 9 1 . 1 1 . 0 1 . 2 1 . 0 1 . 4

r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 1 1 . 3 1 . 1 1 . 4 1 . 3 1 . 5 1 . 3 1 . 7

r e s ( 7 ) P a - 1 0 4 - 1 3 5 - 9 0 - 1 1 5 - 1 2 6 - 1 7 6 - 1 1 2 - 1 5 9

r e s ( 8 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 1 . 8 - 2 2 . 8 - 2 5 . 3 - 2 1 . 7 - 2 4 . 7 - 2 5 . 3 - 2 9 . 6

s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6

p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0

p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0

p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0

p r o ( 4 ) A u m 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0

p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0

s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 6 . 4 - 1 8 . 1 - 1 7 . 0 - 1 8 . 9 - 1 8 . 2 - 2 0 . 7 - 1 8 . 9 - 2 1 . 8

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 9 0 . 8 1 . 0 1 . 0 0 . 9 0 . 9 1 . 1 1 . 1

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 7 0 . 6 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 9

r e s ( 4 ) P a 6 7 5 6 8 1 6 3 4 6 2 5 6 0 3 1

r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 6 0 . 7 0 . 6 0 . 7 0 . 7 0 . 8 0 . 6 0 . 8

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 9 1 . 1 0 . 9 1 . 0 1 . 0 1 . 2 1 . 0 1 . 2

r e s ( 7 ) P a - 1 4 9 - 1 7 4 - 1 4 9 - 1 7 0 - 1 6 8 - 2 0 4 - 1 6 9 - 2 0 2

r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 4 . 5 - 1 5 . 4 - 1 5 . 5 - 1 6 . 5 - 1 5 . 4 - 1 6 . 6 - 1 6 . 5 - 1 7 . 9

c o m c o m



55


Uteluftsflödet och avluftsflödet skiljer nu ännu mer när våningsläckarean är 0.020 m2.

Våningsläckarean är nu hälften så stor som läckarean för hissdörrarna i varje hisshall.

Mottrycken har minskat något mer jämfört med fallet utan läckage, men fem fall av tidigare

sex fall som innan ligger över 80 Pa. Fall 5 har nu mottrycket 68 Pa. Fall 11 har tillkommit

med värdet 81 Pa.


nederst. Det sker inte någon brandgasspridning från hisshall till uteluftsystem.

t a b l e 1 6 8 1 2

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8

p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0

p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0

p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0

p r o ( 4 ) A u m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0

p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 9 . 9 - 2 3 . 2 - 2 1 . 4 - 2 5 . 2 - 2 3 . 2 - 2 9 . 4 - 2 5 . 2 - 3 2 . 8

r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 2 1 . 2 1 . 5 1 . 5 1 . 3 1 . 3 1 . 7 1 . 8

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 7 0 . 7 1 . 0 1 . 0 0 . 9 1 . 0 1 . 1 1 . 3

r e s ( 4 ) P a 9 1 8 8 1 2 4 1 1 0 6 8 4 7 1 0 3 6 7

r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 7 1 . 0 0 . 7 1 . 0 0 . 8 1 . 1 0 . 8 1 . 2

r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 2 1 . 5 1 . 2 1 . 5 1 . 4 1 . 8 1 . 4 1 . 8

r e s ( 7 ) P a - 9 1 - 1 2 4 - 8 8 - 1 1 0 - 1 0 9 - 1 6 1 - 1 0 6 - 1 4 9

r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 9 . 9 - 2 1 . 4 - 2 3 . 2 - 2 5 . 2 - 2 1 . 3 - 2 4 . 1 - 2 5 . 2 - 2 9 . 1

s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6

p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0

p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0

p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0

p r o ( 4 ) A u m 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0

p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0

s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 7 . 1 - 1 9 . 5 - 1 7 . 6 - 2 0 . 1 - 1 9 . 6 - 2 3 . 6 - 2 0 . 1 - 2 4 . 4

r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 0 0 . 9 1 . 2 1 . 1 1 . 0 1 . 0 1 . 3 1 . 2

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 6 0 . 5 0 . 8 0 . 7 0 . 7 0 . 7 0 . 9 0 . 9

r e s ( 4 ) P a 6 4 6 0 8 1 6 8 4 4 2 8 6 2 3 5

r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 5 0 . 6 0 . 3 0 . 5 0 . 5 0 . 7 0 . 4 0 . 7

r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 0 1 . 3 1 . 0 1 . 2 1 . 1 1 . 4 1 . 1 1 . 4

r e s ( 7 ) P a - 1 3 1 - 1 5 8 - 1 3 9 - 1 5 8 - 1 4 8 - 1 8 9 - 1 5 6 - 1 9 0

r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 4 . 1 - 1 4 . 9 - 1 5 . 1 - 1 6 . 0 - 1 4 . 8 - 1 6 . 2 - 1 6 . 0 - 1 7 . 5

c o m c o m



56


Uteluftsflödet och avluftsflödet skiljer nu något mer när våningsläckarean är 0.050 m2.

Våningsläckarean är nu lika stor som läckarean för hissdörrarna i varje hisshall.

Mottrycken har minskat något mer jämfört med fallet utan läckage, men tre fall av tidigare

sex fall som innan ligger över 80 Pa.

Våningsflödena överst visar på ett stort utläckage vid övertryck och tvärtom med undertyck

nederst. Det finns negativa våningsflöden för fallen 9, 10, 11 och 15, vilket innebär risk för

brandgasspridning från hisshall till uteluftsystem nederst för fall 9, 11 och 15 samt brandgas-

spridning från avluftsystem till hisshall överst för fall 10.

En genomgång av alla falls våningsflöden visar att det finns brandgasspridning för fall 10 på

plan 19 från avluft, för fall 11 på även på plan 2-5 till uteluft, för fall 12 på plan 1 till uteluft

(anges som 0.0 i tabellutskrift) samt för fall 15 även på plan 2-4 till uteluft.

t a b l e 1 6 8 1 2

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8

p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0

p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0

p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0

p r o ( 4 ) A u m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0

p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 9 . 4 - 2 3 . 5 - 2 0 . 6 - 2 5 . 0 - 2 3 . 6 - 3 2 . 6 - 2 4 . 9 - 3 4 . 8

r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 4 1 . 2 2 . 0 1 . 8 1 . 5 1 . 4 2 . 1 2 . 1

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 4 0 . 1 0 . 7 0 . 5 0 . 6 0 . 5 1 . 0 1 . 0

r e s ( 4 ) P a 6 5 8 3 9 7 9 8 4 5 4 4 8 0 6 2

r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 4 0 . 7 0 . 1 0 . 5 0 . 4 0 . 9 0 . 2 0 . 7

r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 4 2 . 0 1 . 2 1 . 8 1 . 6 2 . 3 1 . 4 2 . 2

r e s ( 7 ) P a - 6 5 - 9 7 - 8 3 - 9 8 - 7 4 - 1 2 2 - 9 3 - 1 2 4

r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 9 . 4 - 2 0 . 6 - 2 3 . 5 - 2 5 . 0 - 2 0 . 3 - 2 2 . 6 - 2 4 . 8 - 2 7 . 7

s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6

p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0

p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0

p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0

p r o ( 4 ) A u m 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0

p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0

s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 7 . 9 - 2 1 . 4 - 1 8 . 3 - 2 1 . 9 - 2 1 . 6 - 2 9 . 0 - 2 1 . 9 - 2 9 . 5

r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 2 1 . 0 1 . 7 1 . 4 1 . 3 1 . 1 1 . 8 1 . 6

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 3 - 0 . 1 0 . 6 0 . 3 0 . 5 0 . 3 0 . 8 0 . 8

r e s ( 4 ) P a 5 2 6 9 7 3 7 3 3 4 3 3 5 8 4 2

r e s ( 5 ) m 3 / s - 0 . 1 0 . 3 - 0 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 4 - 0 . 3 0 . 1

r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 2 1 . 8 1 . 1 1 . 5 1 . 4 2 . 0 1 . 2 1 . 8

r e s ( 7 ) P a - 1 0 1 - 1 2 4 - 1 2 1 - 1 3 6 - 1 1 0 - 1 4 8 - 1 3 2 - 1 6 0

r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 3 . 0 - 1 3 . 9 - 1 4 . 3 - 1 5 . 0 - 1 3 . 6 - 1 5 . 1 - 1 4 . 9 - 1 6 . 3

c o m c o m



57

9 Hissdriftstudie

Luftrycket före, kring och efter en hisskorg i rörelse avviker från lufttrycket i hisschaktet utan

någon luftrörelse. Dessa tryckstörningar kan lokalt bli större än den normala tryckskillnaden

mellan hisschakt och hisshall, som skall förhindra överströmning från frånluftsschakt till

hisshall. Undertrycket bakom en hisskorg i rörelse kan bli större än den tryckskillnad som

gäller vid övertrycksättning av ett hissystem. Omvändning gäller också att övertrycket fram-

för en hisskorg i rörelse kan bli större än den tryckskillnad som gäller vid undertrycksättning

av ett hissystem.

Beräkningsuttryck

Det finns ett beräkningsuttryck för att skatta denna tryckstörnings storlek i Klote och Milke

(1992), vilket återges något förenklat, korrigerat och omskrivet enligt nedan.

Δphiss = ( a-1

– b )2 ρ v

2 / 2 (1 + c

2) (Pa) (9.1)

där

Δphiss hisstryckstörning, Pa

a luftandel kring hisskorgen, -

b konstant 0 eller 1

c kvoten mellan inre och yttre läckarea, -

ρ luftens densitet, kg/m3

v hisskorgshastighet, m/s

Uttrycket (9.1) kan tolkas som ett tryckfall för den tillbakaströmning som sker kring

hisskorgen. Faktorn ( a-1

– b ) beskriver luftens hastighetsökning kring hisskorgen med

parametern b = 1, medan för parameter b = 0 ökas luftens hastighet med hisshastigheten för

att beskriva den delvis fria utströmning som sker bakom hisskorgen och relativt denna. Om

luftandelen a är mycket stor nära ett, måste tryckstörningen bli noll, men detta kräver att

parametern b = 1. Fallet med b = 0 ger en överskattning av hisstryckstörningen.

Faktorn (1 + c2)-1

är en korrektion som återfinns för trycksättning av trapphus med hänsyn till

trapphusets läckarea till byggnaden i förhållande till byggnadens läckarea till omgivningen.

Parametern c är kvoten mellan den inre och yttre läckarean. Om byggnaden är mycket otätare

än hiss- och trappsystemet, blir parameter c nära noll och korrektionen nära ett eller ingen

korrektion. Om byggnaden är mycket tätare än hiss- och trappsystemet, blir parametern c

mycket stor och korrektionen mycket stor samt hisstryckstörning obefintlig. Detta är inte

rimligt och korrektionen (1 + c2)-1

bör helt enkelt slopas.

Resterande delen av uttrycket är ρ v2 / 2 lika med det dynamiska trycket för hisskorgens

hastighet v. En fördubblad hisshastighet fyrdubblar tryckstörningen.

En kontraktions- eller korrektionsfaktor för fler- och enkelhisschakt med siffervärden 0.94

eller 0.83 har slopats, vilket medför att uttrycket (9.1) överskattas med faktorn 1.13 (0.94-2

)

respektive 1.46 (0.83-2

). Uttrycket (9.1) skall inte överanvändas utan bara ses som ett

påpekande att det finns hisstryckstörningar av en storleksordning som (9.1) anger.


58

En kommentar är att lufthastigheterna kring hisskorgen kan vara mycket olika särskilt på

dörrsidan, eftersom hisskorgen passerar nära hissplanet.

Uttrycket (9.1) för hisstryckstörning Δphiss redovisas i Figur 9.1 för b = 1 och i Figur 9.2 för

b = 0 som ett isodiagram med lufthastighet v som x-axel och med luftandel a som y-axel.

Ett sifferexempel med hisshastigheten 3 m/s, densiteten 1.2 kg/m3 och luftandelen 1/3 ger en

hisstryckstörning om 22 Pa enligt Figur 9.1 och 49 Pa enligt Figur 9.2.

Den framräknade tryckstörningen enligt (9.1) kan tolkas som ett tryckfall vid fri utströmning.

Detta innebär att tryckskillnaden före och efter hisskorgen är lika med detta tryckfall, men hur

tryckändringen delas upp är inte självklart.

Den föreslagna principen innebär att det finns nerifrån och uppåt både ökande och minskande

schaktflöden med en uppåt positivt hastighet u. Detta innebär att hisstryckstörningen enligt

(9.1) måste modifieras där faktorn 1/(1 + c2) har slopats. Hisstryckstörningen för en

nedåtgående hiss motströms blir:

Δphiss = ( a-1

– b )2 ρ ( v + u )

2 / 2 (Pa) (9.2)

Hisstryckstörningen med överskattning b = 0 kan läsas av för summahastigheten (v + u) i

Figur 9.1. Det blir en stor skillnad om en hiss går uppåt i uppström eller neråt i uppström. Om

hisshastigheten är 3 m/s och uppströmshastigheten är 1 m/s blir de resulterande hastigheterna

2 m/s respektive 4 m/s och motsvarande tryckstörningar skiljer en faktor 4. Om luftandelen a

är 1/3 blir hisstryckstörningarna 21.6 Pa respektive 86.4 Pa. Fallet med b = 1 ger 15 Pa

respektive 72.6 Pa. Detta är stora tryckstörningar som gäller för helt täta hisschakt utan något

sidoläckage.

Otäta hisschakt

Ett enkelt sätt att behandla hisstryckstörningar med hänsyn till att hisschakt är otäta med ett

hissdörrparti på varje våningsplan, är att räkna om otätheterna till en förstoring av hiss-

schaktet där luft kan strömma förbi hisskorgen trots att detta sker utanför hisschaktet. Hiss-

schaktets läckareor är framför och bakom hisskorgen är kända och om övriga läckareorna

utanför dessa är mycket större försummas dessa. Den effektiva läckarean Ax är en seriekopp-

ling av läckorna framför hisskorgen och läckorna bakom hisskorgen, vilket för totalt n

våningsplan och m våningsplan under hisskorgen samt hissdörrspartiläckarean Ap m2/plan ger

det implicita uttrycket:

Ax-2

= m-2

Ap-2

+ (n - m)-2

Ap-2

(m-4

) (9.3)

Uttrycket visar att läckarean Ax variera från nästan noll överst och nederst till nAp/80.5

på

mitten. Ett sifferexempel med arean 0.06 m2 och 40 våningsplan ger som mest en extra

läckarea förbi hisskorgen om 0.85 m2. Om hisschaktets fria tvärsnitt är 9 m

2 och luftandelen

1/3 blir luftandelen i det förstorade schaktet 0.385 ((3+0.85)/(10+0.85)).

Flera hissar i samma schakt ger obetydliga hisstryckstörningar, eftersom luftandel är mycket

stor. Ett alternativ kan vara att sammankoppla hisschakt med en större öppning per vånings-

plan. Detta innebär för fallet ovan om Ap är 1 m2 blir Ax 14.1 m

2 ((n

2/8)

0.5).


59

0 1 2 3 4 50

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1

Hisshastighet v m/s

Luft

andel a

-

Tryckstörning phiss

= (a-1-1)2 v2/2

0.10.2

0.5

1

2

5

10

20

50

100

200

5001000

Figur 9.1 Hisstryckstörning Δphiss som funktion av lufthastighet v och luftandel a med b = 1.

0 1 2 3 4 50

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

0.6

0.7

0.8

0.9

1

Hisshastighet v m/s

Luft

andel a

-

Tryckstörning phiss

= a-2 v2/2

0.10.2

0.5

1

2

5

10

20

50

100

200

5001000

Figur 9.2 Hisstryckstörning Δphiss som funktion av lufthastighet v och luftandel a med b = 0.


60

Överskattning av brandgasspridning vid hissdrift

Om hisstryckstörningen är större än den tryckskillnaden som brandskyddsventilations-

systemet ger över hissdörrarna, kan det bli en oönskad spridning och den kan bli stor.

Spridning sker inte bara när hissen passerar utan hela tiden den är i rörelse till eller från ett

våningsplan. Detta innebär också att spridning sker samtidigt till flera våningsplan över eller

under hissen.

Antag att den normala tryckskillnaden är 15 Pa och att tryckstörning är 30. Detta ger en

tryckskillnad på 15 Pa för att driva en oönskad spridning. Tryckskillnaden 15 Pa kan räknas

om till en lufthastighet om 5 m/s. Antag vidare att hissdörrläckarean är 0.05 m2, vilket ger ett

framräknat läckflöde om 0.25 m3/s till alla våningsplan framför hisskorgen. En hisshall med

golvytan 20 m2 och rumshöjden 2.7 m genomventileras på mindre än 2 min.

Detta finns ett fel med detta betraktelsesätt, eftersom vart skall luftflödet 0.25 m3/s ta vägen i

den begränsade hisshallsvolymen. Hisshallen kommer att bygga upp ett mottryck och därmed

minska läckflödet. Mottrycket i hisshallen ökar utflöden från hisshallen och minskar inflöden

till hisshallen.

En något udda lösning kan vara att hissarna i avluftsschakt slavkörs parallellt efter hissarna i

uteluftsschakt. Detta innebär att tryckökningen sker i båda schakten framför hissarna och att

tryckminskningen sker i båda schakten bakom hissarna. Tyvärr är inte tryckökningarna och

tryckminskningarna lika eftersom hisstryckstörningarna påverkas av de med höjden ökande

och avtagande luftflödena i schakten. Denna effekt kan dock vara liten.

Om det finns flera hissar i samma schakt som rör sig oberoende av varandra, blir inte någon

tryckstörning när en hiss är i rörelse och endast en kortvarig störning när hissarna passerar

varandra, eftersom schaktflödenas strömningstvärsnitt minskar kraftigt. Hissarna skall inte

parallellköras.

Hisstryckstörningarna blir stora, vilket några sifferexempel med (9.1) och (9.2). Störningarna

kan dock minskas med följande åtgärder:

flera hissar i samma schakt för uteluft och i ett annat för avluft

sammankoppling av flera hisschakt för uteluft och dito för avluft

lägre hisshastighet

större hisschaktsläckage

större luftandel i hisschakt

mindre hisskorgar

strömlinjeformade hisskorgar

För den föreslagna principen finns det en risk för att hissrörelser i uteluftsschaktet kan till-

föras förorenad luft från olika våningsplan samt att hissrörelser i avluftschaktet kan tillföra

förorenad luft till olika våningsplan, vilket är oönskat i båda fall. Notera att den föreslagna

principen också innebär att schaktluft är också i rörelse med avtagande hastighet uppåt i ute-

luftsschakt och med ökande hastighet uppåt i avluftsschakt. Detta innebär att ett schaktflöde

måste räknas om till en korrektion av hisshastigheten som visas i (9.2).


61

Kontroll av hisstryckstörning med PFS

Hisstryckstörningen enligt (9.1) skall kontrolleras med PFS genom att prova olika stora hiss-

tryckstörningar med olika stora tryckskillnader mellan uteluftsschakt och avluftsschakt. Detta

görs för basfallet och för alla kombinationer av sex hissfall, sex hisslägen samt tre klimatfall

med de termiska gradienterna 0.5, 1.0 och 2.0 Pa/m. De tre klimatfallen innebär att totaltryck-

fallet är 60, 120 respektive 240 Pa och därmed blir tryckskillnaden över hisshallarna mellan

uteluftsschakt och avluftsschakt 30, 60 respektive 120 Pa.

De sex hissfallen är tre nedåtgående och tre identiska uppåtgående hissfall. De tre hissfallen

har valts för att hisstryckstörningen enligt (9.1) med b = 1 skall blir 15, 30 och 45 Pa. Detta

uppnås med hastigheten 5 m/s och luftandelarna 0.5, 0.33 och 0.25.

Undersökningen görs för både nedåtgående och uppåtgående hiss i både uteluftsschaktet och i

avluftsschaktet samt på tre olika nivåer nämligen på plan 10, 20 och 30. Skrivsättet plan 10

skall tolkas som mellan plan 10 och 11.

Indatabeskrivningen för PFS med hiss i uteluftsschakt på plan 10 (egentligen mellan plan 10

och 11) redovisas i Figur 9.3 samt motsvarande resultat från PFS i Figur 9.4. PFS-modellen

har endast tjugo våningsplan för att kunna få in en beskrivning på en A4-sida. Antalet

obekanta är begränsat till 100, men är här endast 44 med två för varje våningsplan, två

hissdriftens kolvflöden och två för mätning av mottryck. En våningsplan trogen modell har

därför 84 obekanta. Den termiska tryckskillnaden per är fördubblad för att gälla för två

våningsplan. Effektiva öppningsareor för utelufthiss-dörrar och avluftshissdörrar fördubblas,

eftersom två våningsplan slås samman till ett våningsplan.

Hissdriften simuleras som ett över aktuellt schakt påtvingat flöde angivet med elementen quss

för uteluftsschakt och qass för avluftsschakt. Hissens läge ändras manuellt genom att flytta

runt elementet op,Ax:hw, vilket kan tolkas som en kvadratisk tryckförlust i flödet om 0.6 Pa

vid flödet Ax m3/s samt resultatutskrift av elemenets tryckfall med :hw. Parametern Ax be-

räknas med luftandel a och schaktgolvarea 10 m2. Tryckskillnaden 0.6 Pa ger en strömnings-

hastighet om 1 m/s som för ytan Ax m2

ger flödet Ax m3/s.

Beräkningsresultatet för totalt tolv beräkningar med två hissriktningar och sex olika hisslägen

redovisas i figur 9.5-16 på samma sätt med tre program-rader med tryckgradient, hisshastig-

het och luftandel och med nio result-rader med avluftsflöde, uteluftsflöde och avluftsflöde för

våningsplan 39-40, tryckskillnad över våningsdörr på plan 39-40, tryckskillnad över hiss, ute-

luftsflöde och avluftsflöde för våningsplan 1-2, tryckskillnad över våningsdörr på plan 1-2

samt uteluftsflöde. Resultatet för nedåtgående hiss i uteluftsschakt redovisas i Figur 9.5-7 och

i avluftsschakt i Figur 9.8-10. Resultatet för uppåtgående hiss i uteluftsschakt redovisas i

Figur 9.11-13 och i avluftsschakt i Figur 9.14-16.

Tryckfallet över själva hissen result-rad 5 sammanställs i Tabell 9.1 för nedåtgående hiss och

i Tabell 9.2 för uppåtgående hiss. Hisstryckfallet för uppåtgående hiss eller egentligen tryck-

ändringen över hisselementet är negativt enligt PFS-standard i alla utskrifter i Figur 9.11-16,

men minustecknet slopas i Tabell 9.2. Siffrorna i Tabell 9.1 och 9.2 visar att det finns en sym-

metri och spegling mellan utelufts- och avluftschakt. Hiss i uteluftsschakt på plan 10, 20 och

30 är lika med hiss på plan 30, 20 respektive 10 i avluftsschakt.


62

Siffrorna i Tabell 9.1 och 9.2 stämmer dåligt med förväntad storlek enligt (9.1) där resultatet

för nedåtgående hiss avviker mer än för uppåtgående hiss. En förklaring är att uttrycket (9.1)

inte tar hänsyn till att hissdriften påverkar alla tryckförhållanden, vilket kan ha stort effekt och

vilket siffrorna visar. Exempel på detta är fall 3 där hisstryckfallet är större än själva system-

tryckfallet om 60 Pa.

Tabell 9.1 Tryckstörning Δphiss Pa enligt (9.1) och PFS för nedåtgående hiss i Figur 9.5-10.

Fall Δp Pa (9.1) PFS u-10 PFS u-20 PFS u-30 PFS a-10 PFS a-20 PFS a-30

1 60 15 22 19 17 17 19 22

2 60 30 56 54 54 54 54 56

3 60 45 88 97 110 110 97 88

4 120 15 27 23 19 19 23 27

5 120 30 78 70 64 64 70 78

6 120 45 116 114 117 117 114 116

7 240 15 102 86 73 73 86 102

8 240 30 175 156 140 140 156 175

9 240 45 221 207 206 206 207 221

Tabell 9.2 Tryckstörning Δphiss Pa enligt (9.1) och PFS för uppåtgående hiss i Figur 9.11-16.

Fall Δp Pa (9.1) PFS u-10 PFS u-20 PFS u-30 PFS a-10 PFS a-20 PFS a-30

1 60 15 7 9 12 12 9 7

2 60 30 31 38 47 47 38 31

3 60 45 64 79 101 101 79 64

4 120 15 5 8 11 11 8 5

5 120 30 25 34 45 45 34 25

6 120 45 57 74 98 98 74 57

7 240 15 18 28 42 42 28 18

8 240 30 43 64 93 93 64 43

9 240 45 76 110 160 160 110 76

Brandskyddsventilationens funktion har granskats i Figur 9.5-16. Baklängesströmning innebär

negativa flöden för result-rader 2-3 överst och result-rader 6-7 nederst. Felfunktion har sam-

manställts för nedåtgående hiss i Tabell 9.3 med felkoderna 00 ok, 10 fel över hiss samt 01 fel

under hiss. Fall med uppåtgående hiss har ingen felfunktion. Koderna i Tabell 9.3 visar att

felfunktion fås över hiss i uteluftsschakt för fall 2, 3, 6 och 9 samt under hiss i avluftsschakt

för samma fall. Förväntat felfunktion var endast fall 2 och 3 med störning 30 respektive 45 Pa

och tryckskillnad mellan hisschakt 30 Pa och inte fall 6 och 9. (fortsättning sidan 68)

Tabell 9.3 Brandskyddsventilation 00 ok 10 fel över hiss 01 fel under hiss nedåtgående hiss.

Fall Δp Pa PFS u-10 PFS u-20 PFS u-30 PFS a-10 PFS a-20 PFS a-30

1 60 00 00 00 00 00 00

2 60 10 10 10 01 01 01

3 60 10 10 10 01 01 01

4 120 00 00 00 00 00 00

5 120 00 00 00 00 00 00

6 120 10 10 10 01 01 01

7 240 00 00 00 00 00 00

8 240 00 00 00 00 00 00

9 240 10 10 10 01 01 01


63

b e g i n

c o m p u t e h 6 m = - 6 * p z

c o m p u t e q u s s = ( 1 - a ) * 1 0 * v

c o m p u t e q a s s = - ( 1 - a ) * 1 0 * 0

c o m p u t e A x = a * 1 0

s e t o p = t , 0 . 6 z p = h , h 6 m A v = o p , 0 . 1

s e t A u = o p , 2 . 0 A h u = o p , 0 . 1 : q A a = o p , 2 . 0 A h a o p , 0 . 1 : q

s e t A u 1 0 = o p , A x : h w A u 2 0 = : A u 3 0 = :

s e t A a 1 0 = : A a 2 0 = : A a 3 0 = :

A a : q w

h ? q u s s A h u : w 2 0 2 0 A h a : w h ? q a s s 2 0 A v h ? 0 : w 2 0

z p A h u 1 9 1 9 A h a z p 1 9 A v

z p A h u 1 8 1 8 A h a z p 1 8 A v

z p A h u 1 7 1 7 A h a z p 1 7 A v

z p A h u 1 6 1 6 A h a z p 1 6 A v

A u 3 0 A a 3 0

z p A h u 1 5 1 5 A h a z p 1 5 A v

z p A h u 1 4 1 4 A h a z p 1 4 A v

z p A h u 1 3 1 3 A h a z p 1 3 A v

z p A h u 1 2 1 2 A h a z p 1 2 A v

z p A h u 1 1 1 1 A h a z p 1 1 A v

A u 2 0 A a 2 0

z p A h u 1 0 1 0 A h a z p 1 0 A v





A u 1 0 A a 1 0





z p A h u : w 1 1 A h a : w z p 1 A v h ? 0 : w 1

s , - 2 0

A u : q w

c o m c o m

Figur 9. 3 Indatabeskrivning för neråt gående hiss på plan 10 i uteluftshisschakt.


64

b e g i n

c o m ( 1 ) h 6 m = - 6 * p z - 1 2

c o m ( 2 ) q u s s = ( 1 - a ) * 1 0 * v - 4 0 . 5 4 9 9 9 8

c o m ( 3 ) q a s s = - ( 1 - a ) * 1 0 * 0 0

c o m ( 4 ) A x = a * 1 0 2 . 5 3

s e t o p = t , 0 . 6 z p = h , h 6 m A v = o p , 0 . 1

s e t A u = o p , 2 . 0 A h u = o p , 0 . 1 : q A a = o p , 2 . 0 A h a o p , 0 . 1 : q

s e t A u 1 0 = o p , A x : h w A u 2 0 = : A u 3 0 = :

s e t A a 1 0 = : A a 2 0 = : A a 3 0 = :

A a : q w

h ? q u s s A h u : w 2 0 2 0 A h a : w - 1 3 . 6 4 m 3 / s 1 0 A v h ? 0 : w 2 0

3 2 . 6 P a 0 . 3 7 7 m 3 / s 2 9 - 0 . 2 5 5 m - 2 2 8 . 0 P a 1 9 A v 2 4 . 0 P a 4

z p 0 . 3 2 3 m 3 / s 1 8 - 0 . 1 6 4 m 3 / s 1 8 A v

z p 0 . 2 7 7 m 3 / s 1 7 0 . 0 2 2 m 3 / s 1 7 A v

z p 0 . 0 3 4 m 3 / s 1 6 0 . 2 7 6 m 3 / s 1 6 A v

A u 3 0 - 0 . 1 6 0 m 3 / s 0 . 3 2 1 m 3 / s

z p A h u 1 5 1 5 A h a z p 1 5 A v

z p - 0 . 2 5 2 m 3 / s 1 4 0 . 3 7 6 m 3 / s 1 4 A v

z p - 0 . 3 2 1 m 3 / s 1 3 0 . 4 2 4 m 3 / s 1 3 A v

z p - 0 . 3 7 7 m 3 / s 1 2 0 . 4 6 9 m 3 / s 1 2 A v

z p - 0 . 4 2 7 m 3 / s 1 1 0 . 5 0 9 m 3 / s 1 1 A v

A u 2 0 - 0 . 4 7 1 m 3 / s 0 . 5 4 7 m 3 / s

z p A h u 1 0 1 0 A h a z p 1 0 A v

z p - 0 . 5 1 1 m 3 / s 9 0 . 5 8 2 m 3 / s 9 A v

z p - 0 . 5 4 9 m 3 / s 8 0 . 6 1 6 m 3 / s 8 A v

z p - 0 . 5 8 4 m 3 / s 7 0 . 6 4 7 m 3 / s 7 A v

z p - 0 . 6 1 8 m 3 / s 6 0 . 6 7 7 m 3 / s 6 A v

A u 1 0 - 0 . 6 4 9 m 3 / s 0 . 7 0 6 m 3 / s

1 9 5 . 4 P a 5 5 5 A h a z p 5 A v

z p 1 . 0 2 1 m 3 / s 4 1 . 5 1 4 m 3 / s 4 A v

z p 0 . 9 6 8 m 3 / s 3 1 . 5 4 8 m 3 / s 3 A v

z p 0 . 9 1 6 m 3 / s 2 1 . 5 8 0 m 3 / s 2 A v

z p 0 . 8 6 6 m 3 / s 1 1 . 6 0 8 m 3 / s 1 A v h ? 0 : w 1

s , - 2 0 0 . 8 1 6 m 3 / s 6 1 . 6 3 3 m 3 / s 7 - 4 0 . 0 P a 8

A u : q w

- 0 . 6 7 9 m 3 / s 9

c o m c o m

Figur 9.4 Resultat för neråt gående hiss på plan 10 i uteluftshisschakt.


65

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 1 1 6 - 2 . 2 6 3 3 . 6 0 7 - 1 2 . 4 4 - 8 . 9 8 7 - 2 . 1 6 6 - 1 5 . 6 5 - 1 1 . 4 3 - 5 . 1 7 9

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 3 5 5 - 0 . 0 7 6 - 0 . 4 7 8 0 . 5 8 0 0 . 3 1 1 - 0 . 1 7 8 0 . 6 6 5 0 . 3 4 4 - 0 . 1 0 6

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 3 5 5 - 0 . 0 7 6 - 0 . 4 7 8 0 . 5 8 0 0 . 3 1 1 - 0 . 1 7 8 0 . 6 6 5 0 . 3 4 4 - 0 . 1 0 6

r e s ( 4 ) P a 1 7 . 5 0 . 4 - 1 5 . 7 4 3 . 4 1 7 . 9 - 1 . 2 6 3 . 2 2 6 . 7 3 . 3

r e s ( 5 ) P a 2 2 . 1 5 6 . 2 8 8 . 3 2 7 . 2 7 8 . 2 1 1 6 . 4 1 0 1 . 5 1 7 4 . 7 2 2 1 . 3

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 5 7 0 . 6 8 0 0 . 7 1 2 0 . 7 5 0 0 . 8 6 5 0 . 9 6 9 1 . 1 3 5 1 . 2 5 4 1 . 3 5 4

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 5 7 0 . 6 8 0 0 . 7 1 2 0 . 7 5 0 0 . 8 6 5 0 . 9 6 9 1 . 1 3 5 1 . 2 5 4 1 . 3 5 4

r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0

r e s ( 9 ) m 3 / s - 8 . 1 1 6 - 2 . 2 6 3 3 . 6 0 7 - 1 2 . 4 4 - 8 . 9 8 7 - 2 . 1 6 6 - 1 5 . 6 5 - 1 1 . 4 3 - 5 . 1 7 9

Figur 9.5 Resultat för hiss i uteluftsschakt på plan 10 utan våningsläckage.

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 7 8 0 - 4 . 7 2 0 - 1 . 0 9 7 - 1 3 . 0 4 - 1 0 . 8 0 - 6 . 1 7 8 - 1 7 . 3 1 - 1 4 . 5 0 - 1 0 . 0 2

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 3 4 7 - 0 . 1 7 6 - 0 . 5 7 7 0 . 5 7 9 0 . 2 6 9 - 0 . 3 0 7 0 . 6 5 8 0 . 2 7 7 - 0 . 2 8 2

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 3 4 7 - 0 . 1 7 6 - 0 . 5 7 7 0 . 5 7 9 0 . 2 6 9 - 0 . 3 0 7 0 . 6 5 8 0 . 2 7 7 - 0 . 2 8 2

r e s ( 4 ) P a 1 8 . 8 1 . 5 - 1 9 . 8 4 5 . 6 2 1 . 9 0 . 1 7 0 . 9 3 6 . 1 1 0 . 3

r e s ( 5 ) P a 1 9 . 4 5 4 . 0 9 6 . 6 2 2 . 8 7 0 . 3 1 1 3 . 8 8 6 . 3 1 5 5 . 7 2 0 7 . 4

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 3 1 0 . 6 4 8 0 . 6 8 7 0 . 7 2 5 0 . 8 1 1 0 . 9 2 4 1 . 0 7 3 1 . 1 7 2 1 . 2 8 4

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 3 1 0 . 6 4 8 0 . 6 8 7 0 . 7 2 5 0 . 8 1 1 0 . 9 2 4 1 . 0 7 3 1 . 1 7 2 1 . 2 8 4

r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0

r e s ( 9 ) m 3 / s - 8 . 7 8 0 - 4 . 7 2 0 - 1 . 0 9 7 - 1 3 . 0 4 - 1 0 . 8 0 - 6 . 1 7 8 - 1 7 . 3 1 - 1 4 . 5 0 - 1 0 . 0 2


s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 9 . 3 1 7 - 7 . 1 8 4 - 5 . 7 6 4 - 1 3 . 4 8 - 1 2 . 3 2 - 9 . 9 6 0 - 1 8 . 5 7 - 1 6 . 9 5 - 1 4 . 5 9

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 3 4 0 - 0 . 3 2 8 - 0 . 7 2 5 0 . 5 8 3 0 . 1 9 7 - 0 . 5 2 2 0 . 6 5 8 0 . 1 3 0 - 0 . 5 9 0

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 3 4 0 - 0 . 3 2 8 - 0 . 7 2 5 0 . 5 8 3 0 . 1 9 7 - 0 . 5 2 2 0 . 6 5 8 0 . 1 3 0 - 0 . 5 9 0

r e s ( 4 ) P a 1 9 . 9 1 . 3 - 2 6 . 6 4 7 . 6 2 5 . 1 - 1 . 4 7 7 . 7 4 4 . 1 1 1 . 0

r e s ( 5 ) P a 1 7 . 1 5 4 . 4 1 1 0 . 2 1 8 . 7 6 3 . 8 1 1 6 . 9 7 2 . 6 1 3 9 . 7 2 0 5 . 9

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 0 8 0 . 5 8 8 0 . 6 2 6 0 . 7 0 4 0 . 7 5 5 0 . 8 3 8 1 . 0 1 9 1 . 0 8 7 1 . 1 6 9

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 0 8 0 . 5 8 8 0 . 6 2 6 0 . 7 0 4 0 . 7 5 5 0 . 8 3 8 1 . 0 1 9 1 . 0 8 7 1 . 1 6 9

r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0

r e s ( 9 ) m 3 / s - 9 . 3 1 7 - 7 . 1 8 4 - 5 . 7 6 4 - 1 3 . 4 8 - 1 2 . 3 2 - 9 . 9 6 0 - 1 8 . 5 7 - 1 6 . 9 5 - 1 4 . 5 9



66

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 9 . 3 1 7 - 7 . 1 8 4 - 5 . 7 6 4 - 1 3 . 4 8 - 1 2 . 3 2 - 9 . 9 6 0 - 1 8 . 5 7 - 1 6 . 9 5 - 1 4 . 5 9

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 0 8 0 . 5 8 8 0 . 6 2 6 0 . 7 0 4 0 . 7 5 5 0 . 8 3 8 1 . 0 1 9 1 . 0 8 7 1 . 1 6 9

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 0 8 0 . 5 8 8 0 . 6 2 6 0 . 7 0 4 0 . 7 5 5 0 . 8 3 8 1 . 0 1 9 1 . 0 8 7 1 . 1 6 9

r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0

r e s ( 5 ) P a 1 7 . 1 5 4 . 4 1 1 0 . 2 1 8 . 7 6 3 . 8 1 1 6 . 9 7 2 . 6 1 3 9 . 7 2 0 5 . 9

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 3 4 0 - 0 . 3 2 8 - 0 . 7 2 5 0 . 5 8 3 0 . 1 9 7 - 0 . 5 2 2 0 . 6 5 8 0 . 1 3 0 - 0 . 5 9 0

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 3 4 0 - 0 . 3 2 8 - 0 . 7 2 5 0 . 5 8 3 0 . 1 9 7 - 0 . 5 2 2 0 . 6 5 8 0 . 1 3 0 - 0 . 5 9 0

r e s ( 8 ) P a - 1 9 . 9 - 1 . 3 2 6 . 6 - 4 7 . 6 - 2 5 . 1 1 . 4 - 7 7 . 7 - 4 4 . 1 - 1 1 . 0

r e s ( 9 ) m 3 / s - 9 . 3 1 7 - 7 . 1 8 4 - 5 . 7 6 4 - 1 3 . 4 8 - 1 2 . 3 2 - 9 . 9 6 0 - 1 8 . 5 7 - 1 6 . 9 5 - 1 4 . 5 9

Figur 9.8 Resultat för hiss i avluftsschakt på plan 10 utan våningsläckage.

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 7 8 0 - 4 . 7 2 0 - 1 . 0 9 7 - 1 3 . 0 4 - 1 0 . 8 0 - 6 . 1 7 8 - 1 7 . 3 1 - 1 4 . 5 0 - 1 0 . 0 2

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 3 1 0 . 6 4 8 0 . 6 8 7 0 . 7 2 5 0 . 8 1 1 0 . 9 2 4 1 . 0 7 3 1 . 1 7 2 1 . 2 8 4

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 3 1 0 . 6 4 8 0 . 6 8 7 0 . 7 2 5 0 . 8 1 1 0 . 9 2 4 1 . 0 7 3 1 . 1 7 2 1 . 2 8 4

r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0

r e s ( 5 ) P a 1 9 . 4 5 4 . 0 9 6 . 6 2 2 . 8 7 0 . 3 1 1 3 . 8 8 6 . 3 1 5 5 . 7 2 0 7 . 4

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 3 4 7 - 0 . 1 7 6 - 0 . 5 7 7 0 . 5 7 9 0 . 2 6 9 - 0 . 3 0 7 0 . 6 5 8 0 . 2 7 7 - 0 . 2 8 2

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 3 4 7 - 0 . 1 7 6 - 0 . 5 7 7 0 . 5 7 9 0 . 2 6 9 - 0 . 3 0 7 0 . 6 5 8 0 . 2 7 7 - 0 . 2 8 2

r e s ( 8 ) P a - 1 8 . 8 - 1 . 5 1 9 . 8 - 4 5 . 6 - 2 1 . 9 - 0 . 1 - 7 0 . 9 - 3 6 . 1 - 1 0 . 3

r e s ( 9 ) m 3 / s - 8 . 7 8 0 - 4 . 7 2 0 - 1 . 0 9 7 - 1 3 . 0 4 - 1 0 . 8 0 - 6 . 1 7 8 - 1 7 . 3 1 - 1 4 . 5 0 - 1 0 . 0 2


s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 1 1 6 - 2 . 2 6 3 3 . 6 0 7 - 1 2 . 4 4 - 8 . 9 8 7 - 2 . 1 6 6 - 1 5 . 6 5 - 1 1 . 4 3 - 5 . 1 7 9

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 5 7 0 . 6 8 0 0 . 7 1 2 0 . 7 5 0 0 . 8 6 5 0 . 9 6 9 1 . 1 3 5 1 . 2 5 4 1 . 3 5 4

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 5 7 0 . 6 8 0 0 . 7 1 2 0 . 7 5 0 0 . 8 6 5 0 . 9 6 9 1 . 1 3 5 1 . 2 5 4 1 . 3 5 4

r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0

r e s ( 5 ) P a 2 2 . 1 5 6 . 2 8 8 . 3 2 7 . 2 7 8 . 2 1 1 6 . 4 1 0 1 . 5 1 7 4 . 7 2 2 1 . 3

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 3 5 5 - 0 . 0 7 6 - 0 . 4 7 8 0 . 5 8 0 0 . 3 1 1 - 0 . 1 7 8 0 . 6 6 5 0 . 3 4 4 - 0 . 1 0 6

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 3 5 5 - 0 . 0 7 6 - 0 . 4 7 8 0 . 5 8 0 0 . 3 1 1 - 0 . 1 7 8 0 . 6 6 5 0 . 3 4 4 - 0 . 1 0 6

r e s ( 8 ) P a - 1 7 . 5 - 0 . 4 1 5 . 7 - 4 3 . 4 - 1 7 . 9 1 . 2 - 6 3 . 2 - 2 6 . 7 - 3 . 3

r e s ( 9 ) m 3 / s - 8 . 1 1 6 - 2 . 2 6 3 3 . 6 0 7 - 1 2 . 4 4 - 8 . 9 8 7 - 2 . 1 6 6 - 1 5 . 6 5 - 1 1 . 4 3 - 5 . 1 7 9



67

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 0 . 1 8 - 1 1 . 4 5 - 1 2 . 8 5 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 8 6 - 1 6 . 0 2 - 2 0 . 0 4 - 2 0 . 8 0 - 2 1 . 7 1

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 2 4 0 . 6 3 5 0 . 7 7 4 0 . 7 0 8 0 . 7 8 0 0 . 8 8 3 1 . 0 2 1 1 . 0 8 5 1 . 1 6 4

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 2 4 0 . 6 3 5 0 . 7 7 4 0 . 7 0 8 0 . 7 8 0 0 . 8 8 3 1 . 0 2 1 1 . 0 8 5 1 . 1 6 4

r e s ( 4 ) P a 3 2 . 0 4 3 . 9 6 0 . 7 5 9 . 5 6 9 . 7 8 5 . 2 1 2 2 . 8 1 3 5 . 6 1 5 2 . 1

r e s ( 5 ) P a - 7 . 1 - 3 0 . 7 - 6 4 . 4 - 5 . 0 - 2 5 . 3 - 5 6 . 5 - 1 7 . 6 - 4 3 . 2 - 7 6 . 2

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 4 6 5 0 . 3 8 4 0 . 2 4 9 0 . 6 7 8 0 . 6 3 1 0 . 5 5 5 0 . 9 4 6 0 . 9 0 4 0 . 8 4 9

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 4 6 5 0 . 3 8 4 0 . 2 4 9 0 . 6 7 8 0 . 6 3 1 0 . 5 5 5 0 . 9 4 6 0 . 9 0 4 0 . 8 4 9

r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0

r e s ( 9 ) m 3 / s - 1 0 . 1 8 - 1 1 . 4 5 - 1 2 . 8 5 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 8 6 - 1 6 . 0 2 - 2 0 . 0 4 - 2 0 . 8 0 - 2 1 . 7 1


s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 0 . 1 2 - 1 1 . 0 6 - 1 2 . 0 9 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 7 1 - 1 5 . 6 1 - 2 0 . 0 7 - 2 0 . 7 4 - 2 1 . 5 1

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 4 4 0 . 6 9 5 0 . 8 7 7 0 . 7 2 3 0 . 8 3 2 0 . 9 7 8 1 . 0 6 1 1 . 1 6 6 1 . 2 8 9

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 4 4 0 . 6 9 5 0 . 8 7 7 0 . 7 2 3 0 . 8 3 2 0 . 9 7 8 1 . 0 6 1 1 . 1 6 6 1 . 2 8 9

r e s ( 4 ) P a 3 3 . 1 4 7 . 4 6 8 . 1 6 0 . 8 7 4 . 0 9 3 . 9 1 2 8 . 0 1 4 6 . 1 1 6 9 . 1

r e s ( 5 ) P a - 9 . 2 - 3 7 . 7 - 7 9 . 2 - 7 . 6 - 3 3 . 9 - 7 3 . 8 - 2 8 . 0 - 6 4 . 1 - 1 1 0 . 2

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 4 6 8 0 . 4 1 1 0 . 3 3 1 0 . 6 7 8 0 . 6 4 0 0 . 5 8 4 0 . 9 4 5 0 . 9 0 8 0 . 8 6 2

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 4 6 8 0 . 4 1 1 0 . 3 3 1 0 . 6 7 8 0 . 6 4 0 0 . 5 8 4 0 . 9 4 5 0 . 9 0 8 0 . 8 6 2

r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0

r e s ( 9 ) m 3 / s - 1 0 . 1 2 - 1 1 . 0 6 - 1 2 . 0 9 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 7 1 - 1 5 . 6 1 - 2 0 . 0 7 - 2 0 . 7 4 - 2 1 . 5 1


s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 9 . 9 7 9 - 1 0 . 5 2 - 1 1 . 1 3 - 1 3 . 9 4 - 1 4 . 3 7 - 1 4 . 9 2 - 1 9 . 9 1 - 2 0 . 3 5 - 2 0 . 8 5

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 6 9 0 . 7 6 9 1 . 0 0 5 0 . 7 4 5 0 . 8 9 9 1 . 1 0 1 1 . 1 2 1 1 . 2 8 0 1 . 4 6 5

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 6 9 0 . 7 6 9 1 . 0 0 5 0 . 7 4 5 0 . 8 9 9 1 . 1 0 1 1 . 1 2 1 1 . 2 8 0 1 . 4 6 5

r e s ( 4 ) P a 3 4 . 4 5 2 . 1 7 9 . 1 6 2 . 4 7 9 . 5 1 0 6 . 1 1 3 4 . 8 1 6 0 . 4 1 9 4 . 1

r e s ( 5 ) P a - 1 1 . 8 - 4 7 . 1 - 1 0 1 . 3 - 1 0 . 9 - 4 5 . 0 - 9 8 . 3 - 4 1 . 7 - 9 2 . 9 - 1 6 0 . 1

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 4 7 5 0 . 4 4 5 0 . 4 0 7 0 . 6 8 1 0 . 6 5 8 0 . 6 2 7 0 . 9 5 4 0 . 9 3 0 0 . 9 0 2

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 4 7 5 0 . 4 4 5 0 . 4 0 7 0 . 6 8 1 0 . 6 5 8 0 . 6 2 7 0 . 9 5 4 0 . 9 3 0 0 . 9 0 2

r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0

r e s ( 9 ) m 3 / s - 9 . 9 7 9 - 1 0 . 5 2 - 1 1 . 1 3 - 1 3 . 9 4 - 1 4 . 3 7 - 1 4 . 9 2 - 1 9 . 9 1 - 2 0 . 3 5 - 2 0 . 8 5



68

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 9 . 9 7 9 - 1 0 . 5 2 - 1 1 . 1 3 - 1 3 . 9 4 - 1 4 . 3 7 - 1 4 . 9 2 - 1 9 . 9 1 - 2 0 . 3 5 - 2 0 . 8 5

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 4 7 5 0 . 4 4 5 0 . 4 0 7 0 . 6 8 1 0 . 6 5 8 0 . 6 2 7 0 . 9 5 4 0 . 9 3 0 0 . 9 0 2

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 4 7 5 0 . 4 4 5 0 . 4 0 7 0 . 6 8 1 0 . 6 5 8 0 . 6 2 7 0 . 9 5 4 0 . 9 3 0 0 . 9 0 2

r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0

r e s ( 5 ) P a - 1 1 . 8 - 4 7 . 1 - 1 0 1 . 3 - 1 0 . 9 - 4 5 . 0 - 9 8 . 3 - 4 1 . 7 - 9 2 . 9 - 1 6 0 . 1

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 6 9 0 . 7 6 9 1 . 0 0 5 0 . 7 4 5 0 . 8 9 9 1 . 1 0 1 1 . 1 2 1 1 . 2 8 0 1 . 4 6 5

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 6 9 0 . 7 6 9 1 . 0 0 5 0 . 7 4 5 0 . 8 9 9 1 . 1 0 1 1 . 1 2 1 1 . 2 8 0 1 . 4 6 5

r e s ( 8 ) P a - 3 4 . 4 - 5 2 . 1 - 7 9 . 1 - 6 2 . 4 - 7 9 . 5 - 1 0 6 . 1 - 1 3 4 . 8 - 1 6 0 . 4 - 1 9 4 . 1

r e s ( 9 ) m 3 / s - 9 . 9 7 9 - 1 0 . 5 2 - 1 1 . 1 3 - 1 3 . 9 4 - 1 4 . 3 7 - 1 4 . 9 2 - 1 9 . 9 1 - 2 0 . 3 5 - 2 0 . 8 5


s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 0 . 1 2 - 1 1 . 0 6 - 1 2 . 0 9 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 7 1 - 1 5 . 6 1 - 2 0 . 0 7 - 2 0 . 7 4 - 2 1 . 5 1

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 4 6 8 0 . 4 1 1 0 . 3 3 1 0 . 6 7 8 0 . 6 4 0 0 . 5 8 4 0 . 9 4 5 0 . 9 0 8 0 . 8 6 2

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 4 6 8 0 . 4 1 1 0 . 3 3 1 0 . 6 7 8 0 . 6 4 0 0 . 5 8 4 0 . 9 4 5 0 . 9 0 8 0 . 8 6 2

r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0

r e s ( 5 ) P a - 9 . 2 - 3 7 . 7 - 7 9 . 2 - 7 . 6 - 3 3 . 9 - 7 3 . 8 - 2 8 . 0 - 6 4 . 1 - 1 1 0 . 2

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 4 4 0 . 6 9 5 0 . 8 7 7 0 . 7 2 3 0 . 8 3 2 0 . 9 7 8 1 . 0 6 1 1 . 1 6 6 1 . 2 8 9

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 4 4 0 . 6 9 5 0 . 8 7 7 0 . 7 2 3 0 . 8 3 2 0 . 9 7 8 1 . 0 6 1 1 . 1 6 6 1 . 2 8 9

r e s ( 8 ) P a - 3 3 . 1 - 4 7 . 4 - 6 8 . 1 - 6 0 . 8 - 7 4 . 0 - 9 3 . 9 - 1 2 8 . 0 - 1 4 6 . 1 - 1 6 9 . 1

r e s ( 9 ) m 3 / s - 1 0 . 1 2 - 1 1 . 0 6 - 1 2 . 0 9 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 7 1 - 1 5 . 6 1 - 2 0 . 0 7 - 2 0 . 7 4 - 2 1 . 5 1


s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0

p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0

p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0

s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9

r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 0 . 1 8 - 1 1 . 4 5 - 1 2 . 8 5 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 8 6 - 1 6 . 0 2 - 2 0 . 0 4 - 2 0 . 8 0 - 2 1 . 7 1

r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 4 6 5 0 . 3 8 4 0 . 2 4 9 0 . 6 7 8 0 . 6 3 1 0 . 5 5 5 0 . 9 4 6 0 . 9 0 4 0 . 8 4 9

r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 4 6 5 0 . 3 8 4 0 . 2 4 9 0 . 6 7 8 0 . 6 3 1 0 . 5 5 5 0 . 9 4 6 0 . 9 0 4 0 . 8 4 9

r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0

r e s ( 5 ) P a - 7 . 1 - 3 0 . 7 - 6 4 . 4 - 5 . 0 - 2 5 . 3 - 5 6 . 5 - 1 7 . 6 - 4 3 . 2 - 7 6 . 2

r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 2 4 0 . 6 3 5 0 . 7 7 4 0 . 7 0 8 0 . 7 8 0 0 . 8 8 3 1 . 0 2 1 1 . 0 8 5 1 . 1 6 4

r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 2 4 0 . 6 3 5 0 . 7 7 4 0 . 7 0 8 0 . 7 8 0 0 . 8 8 3 1 . 0 2 1 1 . 0 8 5 1 . 1 6 4

r e s ( 8 ) P a - 3 2 . 0 - 4 3 . 9 - 6 0 . 7 - 5 9 . 5 - 6 9 . 7 - 8 5 . 2 - 1 2 2 . 8 - 1 3 5 . 6 - 1 5 2 . 1

r e s ( 9 ) m 3 / s - 1 0 . 1 8 - 1 1 . 4 5 - 1 2 . 8 5 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 8 6 - 1 6 . 0 2 - 2 0 . 0 4 - 2 0 . 8 0 - 2 1 . 7 1


Slutsatsen är att uttrycket (9.1) inte kan användas för att avgöra om felfunktion inträffar eller

inte. Uttrycket (9.1) förutsätter konstant tryckhållning av en tryckskillnad mellan hisschakt

och omgivning samt inte någon genomströmning för den föreslagna brandskyddsventilationen

med flöden mellan 10 och 20 m3/s, vilket dock är mindre än hissdriftens kolvflöden om 25,

33,3 och 37.5 m3/s.

Hur hissdrift påverkar den föreslagna brandskyddsventilationen kommer att undersökas och

dokumenteras i en senare arbetsrapport TVIT-7081 med beräkningsmetoder eller uttryck för

vad som är högsta tillåtna hisshastighet för drift med en eller två med- eller motgående hissar.


69

10 Sammanfattning och slutsatser

Denna arbetsrapport beskriver och undersöker en princip för brandskyddsventilation för hiss-

och trapphussystem särskilt i höga byggnader. Principen bygger på att det finns minst två

separata hisschakt, där ett eller flera schakt även trapphus ansluts med en stor öppning till

omgivningen i markplan för att tillföra ventilationsluft samt att ett eller flera schakt ansluts till

omgivningen med en stor öppning till omgivningen i takplan för att bortföra ventilationsluft

enligt Figur 1.1. Hur principen tillämpas i planet, visas för tre fall i Figur 1.2-4. Denna princip

skall förhindra brandgasspridning från en hisshall till en annan hisshall, men inte från ett

våningsplan till en hisshall.

En förutsättning är att hissdörrarnas effektiva läckageareor är betydligt större än de effektiva

läckageareorna för våningsplansdörrar. Hissdörrarna förutsätts vara av teleskoptyp.

Trapphuset betraktas som ett uteluftsschakt och ansluts därför till omgivningen med en stor

öppning i markplan. Trapphusdörren nederst skall alltså vara öppen, vilket samtidigt under-

lättar utrymning. Trapphuset kan även anslutas till omgivningen överst för att säkerställa en

viss minsta ventilation. Trapphuset genomluftas och skall kunna användas för utrymning.

Detta innebär också att trapphusdörren egentligen inte behöver vara särskilt tät jämfört med

en lägenhetsdörr. Ju otätare trapphusdörrar är desto bättre blir trapphusventilationen.

Principen innebär inte övertrycksättning eller undertrycksättning utan det primära är att skapa

en god genomluftning. Det kommer nämligen att råda undertryck i den nedre delen av bygg-

nadens transportsystem och övertryck i den övre delen av byggnadens transportsystem utom

för fallet med en utetemperatur högre eller bara något lägre än innetemperaturen. Detta fall

innebär fläktdrift och endast undertryck råder i byggnadens transportssystem.

En beräkningsmodell för hiss- och trapphussystemet beskrivs i avsnitt 2. Hel modellen kan

beskrivas med endast fyra strömningsmotstånd i form av effektiva läckareor.

Brandgasspridning mellan våningsplan undersöks i avsnitt 3. Om brandläckflödet genom en

våningsdörr är mindre än brandskyddsventilationens flöde genom en hisshall sker ingen

brandgasspridning till andra hisshallar. Om en våningsplansdörr är tät blir brandtrycket

orimligt högt för att brandgasspridning skall ske.

Hur brandskyddsventilationssystemet skall dimensioneras med hänsyn till olika faktorer

behandlas i avsnitt 4.

Hur den utetemperaturberoende tryckgradienten påverkar tryckstegring, totalflöde, tryck-

skillnad över våningsdörrar och hissdörrar, gränsfallets brandtryck för brandgasspridning

redovisas i avsnitt 5. Inverkan av oreglerad drift av olika hjälpfläktar undersöks också.

Hjälpfläkten krävs för att ge en minsta tryckstegring tillsammans med den termiska tryck-

stegringen som även kan vara negativ, men kan vid oreglerad drift öka genomluftning över

miniminivån för alla fall utom dimensionerande sommarfall.

En parameterstudie görs i avsnitt 6 med totalt åttio fall som är kombinationer av fem klimat-

fall och sexton kombinationer av läckareor för uteluftsintag, hissdörrar och avluftsutsläpp.


70

Några av fallen i parameterstudien sammanställs i avsnitt 7 med ett basfall i grupper om fyra

fall i fyra delstudier för att visa hur tryckförhållandena blir i vertikalled i byggnaden för olika

val av parametrar.

Inverkan av våningsläckage behandlas i avsnitt 8. Resultatet är våningsläckaget måste vara

mindre än hissdörrarnas läckage.

Hissdrift skapar tryckstörningar i schakten med ett högre tryck framför hissen och ett lägre

tryck bakom hissen i rörelse. Ett befintligt uttryck för hisstryckstörning undersöks med

simulering av hissdrift i PFS. Resultatet visar att uttrycket inte är användbart och inte passar

för den föreslagna brandskyddsventilationen. En grundlig undersökning av hissdrifts inverkan

på den föreslagna brandskyddsventilationen kommer att dokumenteras i en senare arbets-

rapport TVIT-7081.

Den föreslagna principens funktion är enkel att kontrollera både för fallet med självdrag utan

fläktdrift och för fallet med fläktdrift. Både uteluftsflöde och avluftsflöde samt lägsta och

högsta hisshalls tryckskillnad till omgivningen uppmäts för att särskilt skatta byggnadens

läckage. Tryckskillnad mellan uteluftsschakt och hisshall samt mellan avluftsschakt och

hisshall mäts för att skatta motsvarande effektiva läckareor.

Den föreslagna principen bygger på att det finns två hisschakt, men den kan i princip till-

lämpas på ett fall med ett trapphus och ett hisschakt. Trapphuset blir uteluftsschakt och hiss-

schaktet blir avluftsschakt. Trapphusets dörrar kan vara för täta för att systemet skall kunna

genomluftas med ett rimligt flöde på ett rimligt sätt. Detta kan åtgärdas.

Förbindelsen på markplanet till det fria är en dörröppning med en minsta tvärsnittsyta. Tryck-

fallet för uteluftsintaget är därför begränsat uppåt för ett givet ventilationsflöde. Utformningen

kan dock bestå av ett antal öppningar i serie. Fyra identiska öppningar mot-svara en halvering

av öppningsarean och därmed en fyrdubbling av tryckfallet för samma ventilationsflöde.

Ett antal egenskaper för systemet kan sammanfattas med följande:

Systemet har en öppning uteluft nederst som skall vara gångbar och utan sluss.

Systemet har en öppning med hjälpfläkt för avluft överst.

Systemet har en hjälpfläkt, vars dimensionerande tryckstegring är den termiska

tryckskillnaden för högsta utetemperatur högre än innetemperaturen ökad med

systemets tryckfall för dimensionerat grundflöde.

Systemets tryckfall består av fyra delar nämligen uteluftsintag, hissdörrar och

trapphusdörrar på uteluftsidan, hissdörrar på avluftsidan samt avluftsutsläpp.

Systemets funktion försämras av läckage mellan hisshall och våningsplan.

Systemet kan förhindra brandgasspridning mellan olika våningsplans hisshallar.

Systemet har undersökts förenklat med enbart normal innetemperatur inne.


71

Några egenskaper för dörrar kan sammanfattas med följande:

Det går att dimensionera system för att undvika mottryck högre än 80 Pa för

våningsdörrar med höga tryckfall över tilluftsdelen och låga tryckfall över

frånluftsdelen. Största medtryck blir samtidigt lika med den termiska tryckskillnaden

minskad med 80 Pa.

Tryckskillnaden över en våningsdörr kan skattas enligt (3.5), Det krävs mycket höga

brandtryck för att brandgasspridning mellan hisshallar skall inträffa.

Det går alltid att öppna dörrar för de medtryck som kan förekomma.

Högt tryckfall för uteluftsintag och uteluftsschaktets dörrar och lågt tryckfall för av-

luftsutsläpp och avluftsschaktets dörrar ger lägre högsta mottryck över våningsdörrar.

Tryckskillnader eller tryckfall över alla hissdörrar och trapphusdörrar är måttliga och

mindre än 80 Pa.

Några egenskaper för hissar kan sammanfattas med följande:

Hissar i hisschakt som genomströmmas av uteluft kan användas.

Hissar i hisschakt som genomströmmas av avluft kan användas upptill brandplanet om

det råder undertryck i hisshallen på brandplanet.

Hissar i hisschakt som genomströmmas av avluft kan användas ovanför brandplanet

om det råder tillräckligt övertryck i hisshallen på brandplanet.

Hissar i hisschakt som genomströmmas av avluft kan användas om utspädningen är

tillräcklig.

Flödet i avluftsschakt på plan p är proportionellt ~ p och utspädningen ~ p-1

.

Flödet i uteluftsschakt på plan p är proportionellt ~ n-p och utspädningen ~ (n-p)-1

, där

n är antalet våningsplan.

En svaghet med systemet är brandfall med stora läckage mellan hisshall och omgivningen,

vilket inte kan klaras av. Ett exempel är en brand med ett tryckavlastat våningsplan och en

öppen dörr till en hisshall. Läckage mellan hisshall och omgivning via ett våningsplan bör

vara mindre än läckaget för både hissdörrarna på uteluftssidan och på avluftssidan


72


73

11 Referenser

Fagergren, Tomas och Jensen, Lars (2000) Ny trycksättningsmetod i trapphus för utrymning

Energi & Miljö 3/2000

Jensen, Lars (1999) Konstanttrycksättning av trapphus för utrymning

TABK--99/7054

Jensen, Lars (2001) Stairwell flow pressurization

International Conference on Engineered Fire Protection Design

11-15 June 2001 San Fransisco, CA

Jensen, Lars (2002a) Stairwell flow pressurization - a new method

TABK--02/7060

Jensen, Lars (2002b) Maximal stairwell height for different pressurization methods

TABK--02/7061

Jensen, Lars (2002c) Stairwell flow pressurization with outdoor air as inlet air

TABK--02/7062

Jensen, Lars (2003) Stairwell flow pressurization - a new method

Journal of Fire Protection Engineering

pp 251-274, Volume 13 Number 4, 2003

Jensen, Lars (2004) Föredrag och trycksättning av trapphus

BRANDFORSK infodag 2004-11-11

Jensen, Lars (2005a) Tryckfall i trapphus - Modellförsök

TVIT--05/7001

Jensen, Lars (2005b) Täthet och tryckfall i trapphus - Fullskaleförsök

TVIT--05/7002

Jensen, Lars (2005c) Trycksättning av trapphus med personbelastning

TVIT--05/7003

Klote, J. H. and Milke, J. A. (1992)

Design of Smoke Management Systems

ASHRAE

brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem · för godtyckliga flödessystem, konvertering...

Documents