bättremiljö medbättre avvattning

4
22 Cirkulation Vid det centrala reningsverket i Tranås har arbetsmiljön förbättrats och driftarbetet förenklats sedan en ny teknik för slamavvattning installerades. Anläggningen sköter huvuddelen av kommunens slamavvattning. Bättre miljö med bättre avvattning Text&Bild/ Anders Karlsson tt besök i Tranås för att titta på slamav- vattning ger också en möjlighet att prata lite om dricksvattenförsörjning. Vi börjar med reningsverket och den nya slamavvattningen. — Den kan gå dygnet runt tills det är färdigt. Anläggningen klarar sig i stort sett själv. Så säger Johan Segerhammar, pro- cesstekniker vid VA-verken, VA- och avfallsavdelningen när han demonstrerar den nya slamavvattningsanläggningen som Tranås kom- mun investerat i. Peter Krohn, driftchef VA-verken hämtar vid Tranås stolta och breda Storgatan — lite i stil med en fransk boulevard. Vi är på väg till avloppsre- ningsverkets renoverade och delvis helt nya kon- torslokaler som inrymmer hela VA-verkets perso- nal. Grinden öppnas med en kod inifrån bilen. Innanför staketet ska ingen obehörig ha tillträde. — Jag ångrar inte en sekund att jag började här, inleder Peter Krohn och fortsätter med att nämna att han för fem år sedan sökte och ck jobbet som chef för VA-verken, en verksamhet med produk- tion av dricksvatten och rening av avloppsvatten. Ett mycket dynamiskt och intressant arbete med ständiga utmaningar. VA-verksamheten i Tranås är helt en kommunal angelägenhet och ingår som en del i Samhällsbygg- nadsförvaltningen. Genom att vara förutseende har kommunen byggt överföringsledningar som förser kommunens tätorter med dricksvatten och samtidigt samlar in avloppsvattnet. Bara ett yttre verk nns utöver centralortens. Här nns alltså huvudparten av all slamhantering. — Vår gamla silbandspress sjöng på sista versen. Det var helt nödvändigt att hitta en annan lösning. Driftkostnader som reparationer, el- och vattenför- brukning ökade kraftigt. Vi var tvungna att göra något åt det hela. 2015 — 2016 kollade vi olika lös- ningar och fastnade för Volute GS, en produkt med ursprung i Asien. Den är väl beprövad i Europa sedan länge och till Finland anordnades ett studie- besök. Men vi funderade några vändor om vi skulle våga vara först i Sverige med att pröva den här metoden, fortsätter Peter Krohn. Ja, det är ju alltid vågat att vara pionjär — VA-sek- torn inget undantag. E Peter Krohn och Johan Seghammar.

Upload: others

Post on 09-Jul-2022

3 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Bättremiljö medbättre avvattning

22 Cirkulation

Vid det centrala reningsverket i Tranås har arbetsmiljön förbättrats och driftarbetetförenklats sedan en ny teknik för slamavvattning installerades. Anläggningen sköterhuvuddelen av kommunens slamavvattning.

Bättre miljömed bättreavvattningText&Bild/Anders Karlsson

tt besök i Tranås för att titta på slamav-vattning ger också en möjlighet attprata lite om dricksvattenförsörjning.Vi börjar med reningsverket och dennya slamavvattningen.

— Den kan gå dygnet runt tills det ärfärdigt. Anläggningen klarar sig i stortsett själv.

Så säger Johan Segerhammar, pro-cesstekniker vid VA-verken, VA- och

avfallsavdelningen när han demonstrerar den nyaslamavvattningsanläggningen som Tranås kom-mun investerat i.

Peter Krohn, driftchef VA-verken hämtar vidTranås stolta och breda Storgatan — lite i stil meden fransk boulevard. Vi är på väg till avloppsre-ningsverkets renoverade och delvis helt nya kon-torslokaler som inrymmer hela VA-verkets perso-nal. Grinden öppnas med en kod inifrån bilen.Innanför staketet ska ingen obehörig ha tillträde.

— Jag ångrar inte en sekund att jag började här,inleder Peter Krohn och fortsätter med att nämnaatt han för fem år sedan sökte och fick jobbet somchef för VA-verken, en verksamhet med produk-

tion av dricksvatten och rening av avloppsvatten.Ett mycket dynamiskt och intressant arbete medständiga utmaningar.

VA-verksamheten i Tranås är helt en kommunalangelägenhet och ingår som en del i Samhällsbygg-nadsförvaltningen. Genom att vara förutseendehar kommunen byggt överföringsledningar somförser kommunens tätorter med dricksvatten ochsamtidigt samlar in avloppsvattnet. Bara ett yttreverk finns utöver centralortens. Här finns alltsåhuvudparten av all slamhantering.

— Vår gamla silbandspress sjöng på sista versen.Det var helt nödvändigt att hitta en annan lösning.Driftkostnader som reparationer, el- och vattenför-brukning ökade kraftigt. Vi var tvungna att göranågot åt det hela. 2015 — 2016 kollade vi olika lös-ningar och fastnade för Volute GS, en produkt medursprung i Asien. Den är väl beprövad i Europasedan länge och till Finland anordnades ett studie-besök. Men vi funderade några vändor om viskulle våga vara först i Sverige med att pröva denhär metoden, fortsätter Peter Krohn.

Ja, det är ju alltid vågat att vara pionjär — VA-sek-torn inget undantag.

E Peter Krohn och JohanSeghammar.

Page 2: Bättremiljö medbättre avvattning

Cirkulation 23

— Nu blev det inte så, för innan vi bestämde ossinstallerades och testades en mindre provanlägg-ning och då hann några andra före oss. Underprovningstiden upptäckte vi en del saker vi villeutveckla och förbättra. Bland annat passade intedet befintliga styrsystemet i vår verksamhet. Detblev utbytt mot en lite vassare variant. Här vill jagpassa på att ge företaget MAF Pump AB en elogenär det gäller dialogen med leverarantören. De harvarit lyhörda och våra synpunkter har även bidra-git till att deras produkt har utvecklats till detbättre. Ekonomiskt är den här anläggningen var-ken billigare eller dyrare jämfört med andra. Detvar arbetsmiljön, driftsäkerheten och livscykel-kostnaden som avgjorde att vi valde Volute GS,säger Peter Krohn.

Efter beslut togs anläggningen i drift 2017.

Själva konstruktionen är skruvpress med lamel -ler. Styrenheten känner av TS-halten och proces-sen anpassas automatiskt för att hålla sammakapacitet och optimal polymerförbrukning. Ettsjälvrengörande och självrensande disksystem,minimal tillsyn varje dag och ett serviceintervall påcirka 30 000 timmar. Inga särskilda tvättkemika-

lier behövs och systemet levereras helt kapslat.Låg energiförbrukning utlovas. Den finns i flerastorlekar. Den största klarar 1040 kg TS/h.

Påfallande är anläggningens behändiga format.Den här modellen som klarar 156 kg TS/h behövercirka fyra kvadratmeter. Ljudmässigt ligger den på63 dB och motsvarar normal samtalston. Rent,snyggt och i stort sett luktfritt är det också run-tomkring — inget spill. Här kan ingen klaga påarbetsmiljön.

På tal om polymerhanteringen har tidigaresmåsäckar nu utbytts till storsäckssystem — ävendet en avsevärd arbetsmiljöförbättring.

Den nya anläggningen har gett högre slutresul-tat för TS-halten. Tidigare 20 — 21 procent ligger nupå 25 — 27 procent, ibland något högre.

Vart tar slammet vägen?— Det är som det är. Tranås var en gång i tiden

full av pälsfabriker och garverier. Gamla syndergör att vi inte når bättre resultat. Vi håller på meduppströmsarbete för att hitta giftiga ämnen, exem-pelvis metallen zink, som förorenar avloppsvatt-net. Det här tar tid, men i framtiden hoppas viändå få en annan avsättning för slammet än

Polymerhanteringen med storsäck och tankar förblandning/beredning/mognad och dosering avpolymeren. Ett trestegs inblandningssystem för atteffektivt blanda polymeren till en homogen ochfullt aktiverad polymerlösning.

Kontorsdelen liggercentralt på verket.

Page 3: Bättremiljö medbättre avvattning

24 Cirkulation

finns en av Sveriges största insjöhamnar för fritids-båtar. Det blir en anledning att också prata litedricksvattenförsörjning.

Hur gick det för er i somras när så många andrakommuner tvingades meddela vattningsförbud tillabonnenterna?

— Inga problem. Vi har sjön Sommen, en storsjö med ett största djup på 60 meter. Därifrån tarvi råvattnet till infiltrationsanläggningen. Jag harräknat ut att om vi hypotetiskt tog ut kommunenshela årsförbrukning av dricksvatten vid samma till-fälle skulle vattennivån sjunka med 15 - 16 mm,berättar Peter Krohn.

Det är nog många kommuner som avundas Tra-nås som för övrigt fyller 100 i år. Stadens cirka19 000 invånare känner framtidstro. Stor förvän-tan står bland annat till nya höghastighetsbanansom tycks vara på gång. Kommunen ligger precismitt emellan Linköping och Jönköping. Redan pla-neras och byggs det inför ett sådant scenario — ochbrist på dricksvatten lär det knappast bli.

nu. Idag kommer det främst till användningsom sluttäckning av deponier. Det blir 25 tonavvattnat i veckan. Hela hanteringen inklusivetransport kostar cirka 700 kronor per ton. Det ärmycket pengar som kunde användas till något vik-tigare, säger Peter Krohn.

Han konstaterar också att det finns ett stortintresse för slamhanteringen

— Vårt val av slamavvattningssystem har spriditsig ut i landet. Vi har haft flera studiebesök — blandannat ett långväga uppifrån Norrland och det ärbara roligt om det blir fler, avslutar Peter KrohnCirkulations intervju.

På vägen tillbaka från reningsverket passerar viSvartån där den mynnar ut i sjön Sommen. Här

»Vårt val av slamavvattningssystem har spriditsig ut i landet. Vi har haft flera studiebesök – blandannat ett långväga uppifrån Norrland.«

Slammet pressas lång-samt snett uppåt.

Den nya slamav-vattning hållerungefär sammaprisnivå som kon-kurrenterna men iTranås värdesättsarbetsmiljön ochandra egenskaper.

Page 4: Bättremiljö medbättre avvattning