Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2020 Beställningsnummer: 4569 www.kriminalvarden.se

1 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

En utökad kapacitet med utvecklad kvalitet Den kraftiga klientökning som har pågått under de senaste åren kommer med största sannolikhet att fortsätta under överskådlig tid. Prognoserna pekar mot en fortsatt uppgång och myndighet-ens bedömning är ett behov av 5 710 platser i anstalt och 2 480 platser i häkte om tre år, att jämföra med dagens 4 300 respektive 2 200 ordi-narie platser. Redan idag överutnyttjas plats-kapaciteten. För att kunna möta behoven framö-ver måste därför en kraftig utbyggnad av ordina-rie platser ske, samtidigt som beredskapsplatser och tidsbegränsade platser tas fram för att han-tera den akuta platsbristen. Parallellt med ny-byggnationer behövs stora investeringar i under-håll för att inte förlora kapacitet. Utökningen av platskapaciteten är en stor utma-ning i en fullbelagd verksamhet som pågår dyg-net runt under årets alla dagar. Vi behöver därför både planera långsiktigt och utveckla den kort-siktiga, operativa planeringen. Målsättningen är att kunna ställa om till beredskapsläge vid hög beläggning och att kunna avveckla eller renovera äldre enheter i perioder med låg beläggning. Här och nu är den största utmaningen att snabbt hitta tillräckligt många tillfälliga lösningar för att ta hand om allt fler klienter. Det kommer att bli kostsamt. På längre sikt handlar det om att göra stora investeringar i infrastrukturen för anstalter och häkten. När det gäller häkten i medelstora och stora städer är vår huvudinriktning att de ska samlokaliseras med Polismyndigheten eller i rättscentrum. Det är effektivt för rättskedjan, men blir ofta en dyrare lösning för Kriminalvår-den. Fler intagna innebär ökad risk för konflikter och incidenter. Det ställer krav på att vi, parallellt med kapacitetsutökningen, även fortsatt kan er-bjuda ett strukturerat och meningsfullt innehåll. Sysselsättning i form av arbete, studier, behand-lingsprogram och annan strukturerad verksam-het är viktiga verktyg för att upprätthålla säker-heten. Insatserna minskar också risken för åter-fall i brott. Vi behöver fortsätta utveckla verk-samheten i riktning mot det som vi vet är verk-ningsfullt ur ett återfallsförebyggande perspektiv. En annan viktig förutsättning för verksamhetsut-veckling är att göra nödvändiga investeringar i

vår digitala förmåga. Vi behöver kunna dra nytta av de fördelar och den effektivisering som tekni-ken kan erbjuda. Under kommande år behöver vi möta ett flertal kriminalpolitiska reformer. De nya reglerna för villkorlig frigivning, som träder i kraft i juli 2020, påverkar organisation och innehåll i frivårds-verksamheten. Förslaget om utökade möjligheter att skjuta upp villkorlig frigivning, som föreslås träda i kraft vid årsskiftet, kommer att ytterligare öka beläggningen samtidigt som det ställer höga krav på tydliga definitioner och bedömningar av misskötsamhet. Förslaget om ungdomsövervak-ning, en för Kriminalvården helt ny påföljd, kommer att kräva omfattande arbete och mycket stora anpassningar. Med en robust och ändamålsenlig kompetens-försörjning kan vi möta klientinströmningen. Vi behöver utveckla våra rekryteringsprocesser för att nå rätt personer, och se över rekryteringsor-ganisationen för en effektivare och träffsäkrare rekrytering. Ett omfattande effektiviserings- och besparings-arbete, i kombination med anslagstillskott, har förbättrat myndighetens ekonomiska läge jäm-fört med för ett år sedan. För att skapa ytterli-gare ekonomiskt handlingsutrymme krävs en fortsatt hög kostnadsmedvetenhet på alla nivåer i myndigheten. Det kommer dock även att krä-vas utökade anslag för att kunna genomföra den omfattande och nödvändiga utökningen av myn-dighetens platskapacitet som krävs för att möta det ökade klientinflödet och samtidigt säkerställa kvaliteten i verksamhetsinnehållet. Norrköping 2020-02-24

2 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

INNEHÅLL

1. HEMSTÄLLAN .............................................................................................................. 3

2. KOMMENTARER TILL HEMSTÄLLAN ........................................................................ 4 2.1 KRIMINALVÅRDSANSLAGET .................................................................................................... 4

2.2 MIGRATIONSANSLAGET........................................................................................................... 4 2.3 BISTÅNDSANSLAGET ............................................................................................................... 5

3. FRAMTIDA KLIENTVOLYMER..................................................................................... 6

4. FÖRDJUPNING ANSLAG 1:6 KRIMINALVÅRDEN ..................................................... 7 4.1 VERKSAMHETSINRIKTNING ..................................................................................................... 7

4.2 PLAN FÖR FASTIGHETSBESTÅNDET ..................................................................................... 9

4.3 ÖVRIGA KONSEKVENSER AV FLER KLIENTER ................................................................... 13

4.4 FORTSATTA ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA KOSTNADER .................................................... 14

BILAGA 1: BERÄKNAT ANSLAGSBEHOV .........................................................................15

BILAGA 2: VERKSAMHETSINVESTERINGAR OCH LÅNERAM ........................................16

BILAGA 3: FINANSIERING .................................................................................................17

BILAGA 4: RÄNTEKONTOKREDIT .....................................................................................18

BILAGA 5: BEMYNDIGANDE ..............................................................................................19

BILAGA 6: TRANSPORTER ................................................................................................20

1. HEMSTÄLLAN

3 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

1. HEMSTÄLLAN Kriminalvården föreslår att regeringen:

1. föreslår riksdagen att anvisa ramanslag för 2021 – 2023 enligt följande (belopp i mnkr): Utgifts-område ap Anslag 2021 2022 2023

4 1 1:6 Kriminalvården Föreslaget ramanslag 10 278 10 584 10 984 nuvarande beräknat anslag 9 928 10 084 10 084 ramhöjning 350 500 900 7 20 1:1 Biståndsverksamhet Föreslaget ramanslag 40 40 40 nuvarande beräknat anslag 40 40 40 8 2 1:7 Utresor för avvisade och utvisade Föreslaget ramanslag 261 261 261 nuvarande beräknat anslag 261 261 261

Se vidare bilaga 1 och 3.

2. fastställer anslagskredit, räntekontokredit och låneram enligt följande (belopp i mnkr): Utgifts-område ap Anslag 2021 2022 2023

4 1 1:6 Kriminalvården anslagskredit 3% 3% 3% räntekontokredit 10% 10% 10% Låneram 1 530 1 650 1 800 7 20 1:1 Biståndsverksamhet anslagskredit 3% 3% 3% 8 2 1:7 Utresor för avvisade och utvisade anslagskredit 3% 3% 3%

Föreslagen anslagskredit gäller förutsatt att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år. Vad gäller låneram och investeringar, se vidare bilaga 2.

3. godkänner att högst 15 miljoner kronor av anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom ut-giftsområde 4 Rättsväsendet får användas för bidrag till organisationer som avses i 1 § förord-ningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom Kriminalvårdens område.

4. godkänner den redovisade inriktningen av verksamheten, som innefattar att fortsätta planera för en långsiktig utökning av platskapaciteten för anstalt och häkte för att vid beläggningstoppar kunna ta emot 8 600 frihetsberövade individer inom den närmaste tioårsperioden.

3. BUDGETUNDERLAG I

KORTHET

4 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

2. KOMMENTARER TILL HEMSTÄLLAN

2.1 KRIMINALVÅRDSANSLAGET

Utgiftsprognos och hemställan

Kriminalvården har fortsatt sitt besparings- och effektiviseringsarbete vilket har gett en kostnads-minskningseffekt med cirka 210 miljoner kronor under 2019. Myndigheten räknar med att effek-ten kommer vara 250 miljoner kronor för 2020 jämfört med 2018 och därefter 300 miljoner kro-nor om året. Därtill har riksdagen beslutat om anslagstillskott för att Kriminalvården ska kunna utöka sin kapacitet. Trots detta kommer inte nuvarande beräknat an-slag att räcka de närmaste åren. Det beror på en fortsatt kraftig ökning av antalet intagna i häkte och anstalt som bedöms pågå under överskådlig tid. Att anpassa Kriminalvårdens kapacitet tar tid och innan kapacitetsutbyggnaden börjar ge resul-tat måste därför tillfälliga kostsamma platslös-ningar skapas. Under budgetunderlagsperioden planerar Kriminalvården att utöka antalet ordi-narie platser i anstalt med 484 och i häkte med 193. Därutöver planeras för att öppna över 200 ytterligare beredskapsplatser i anstalt och över 700 tidsbegränsade platser i anstalt. Omfatt-ningen av tillfälliga lösningar och därmed kost-naderna för dessa har ökat kraftigt jämfört med föregående budgetunderlag. Anledningen är att klientprognosen indikerar en betydande ökning av frihetsberövade de närmaste åren. Fler intagna i anstalter och häkten innebär även fler transporter. Antalet klienter inom frivården ökar också, och ett antal kommande lagänd-ringar bedöms innebära betydligt fler frivårdskli-enter de närmaste åren. Samtidigt behöver myn-digheten satsa på digitalisering för att kunna bed-riva en modern och effektiv verksamhet. För att klara fler klienter ställs krav på att rekry-tera och behålla medarbetare. Det kommer bli särskilt utmanande att rekrytera på de orter där stora utbyggnader ska genomföras och där helt nya anstalter och häkten ska etableras. Dessa utmaningar gör att Kriminalvården hem-ställer om en ramökning för perioden 2021-2023 i förhållande till preliminärt beslutade anslagsni-våer för budgetunderlagsperioden.

Resultat med begärt tillskott, mnkr (2020 års prisnivå) 2020 2021 2022 2023 Ingående kredit -36 -282 -264 -291 Beräknat anslag enligt nuvarande budget* 9 448 9 928 10 084 10 084 Tillskott: utökad platskapacitet 350 500 900 Summa (= hemställan) 10 278 10 584 10 984 Utgiftsprognos 9 695 10 260 10 610 11 010 Utgående kredit -282 -264 -291 -317 Utgående kredit i % -3,0 -2,6 -2,7 -2,9

Kostnaden för kapacitetsutökningen kommer dock att öka ytterligare efter 2023. Myndighetens anslagsbehov bedöms uppgå till nästan tre mil-jarder mer än nuvarande anslagsnivå från och med 2029. Åtgärderna kommer att innebära en ökad kapacitet men också bättre förutsättningar att bedriva en modern kriminalvård på en mängd platser i landet under lång tid framåt.

Låneram

Den utnyttjade låneramen för 2019 var något lägre än vad som beräknades i förra årets bud-getunderlag. Begärd låneram för 2020 och 2021 är 1 560 respektive 1 530 miljoner kronor. Där-efter beräknas behoven öka till 1 650 miljoner kronor 2022 och 1 800 miljoner kronor 2023. Det är ett års framskjutning i förhållande till vad som beräknades förra året. Det främsta skälet är försenade ombyggnads- och kapacitetsöknings-projekt. Se vidare bilaga 2 Verksamhetsinvesteringar och låneram.

2.2 MIGRATIONSANSLAGET

Kriminalvården bedömer att antalet utrikes transporterade klienter kommer att ligga på 5 200 per år, och föreslår ett anslag på 261 miljo-ner kronor per år för åren 2021 till 2023. Se bi-laga 1, 3 och 6. Förslagen för 2022 och 2023 får betraktas som mycket preliminära eftersom de bygger på osäkra volymprognoser. En osäkerhet är hur antalet kli-enter fördelas per destination och hur många mi-grationsklienter som behöver medföljande per-sonal från Kriminalvården. De senaste åren har så kallade enskilda resor ökat, vilket innebär att Kriminalvårdens personal inte behöver följa med på resan. Huruvida trenden fortsätter är högst

2. BUDGETUNDERLAG I

KORTHET

5 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

osäkert. En annan osäkerhetsfaktor om 2019 års ökning av resor som organiseras och finansieras av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) kommer att fortsätta. Båda dessa tren-der talar för att kostnaderna kan hållas nere, men det är svårt att bedöma om trenderna kommer att hålla i sig de kommande åren. En annan faktor som kan påverka prognosen är att Migrationsverket nyligen i rättsutredningar kommit fram till att de saknar lagstöd för att in-för en transport visitera en person och delvis även bostadsrummen på förvaren. Detta kan få till konsekvens att Migrationsverkets transport-beställningar till Kriminalvården ökar markant, vilket även kommer att öka kostnaderna. På kort sikt kan Kriminalvården få svårt att klara vo-lymökningen till rätt servicenivåer.

2.3 BISTÅNDSANSLAGET

Kriminalvården planerar för en bibehållen am-bitionsnivå med ett personalbidrag på 15-20 ut-sända medarbetare per år och föreslår därför ett anslag på 40 miljoner kronor per år för åren 2021 till 2023. Se bilaga 1 och 3. Kriminalvårdens förhoppning är att EU-insat-serna på sikt i högre grad ska inkludera kriminal-vård som en del i rättskedjan. En av myndighet-ens medarbetare är placerad vid Europeiska Ut-rikestjänsten i Bryssel. Han arbetar med den frå-gan och med att tydliggöra och stärka kriminal-vårdens roll och uppdrag i rättskedjan.

3. FRAMTIDA KLIENTINFLÖDE

6 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

3. FRAMTIDA KLIENTVOLYMER Kriminalvårdens bedömning är att klientvolymerna i häkte, anstalt och fri-vård kommer att fortsätta öka de närmaste åren. För frihetsberövade är bedömningen att antalet inskrivna i anstalt och häkte kommer att nå cirka 8 400 under budgetunderlagsperioden.

De senaste åren har präglats av ökade klientvoly-mer vilket inneburit väsentligt högre beläggning i såväl anstalter som häkten. För att möta detta har Kriminalvården iordningställt en mängd be-redskapsplatser, t.ex. genom att öppna tidigare stängda avdelningar och genom dubbelbelägg-ning. Den ökade beläggningen i häkte bedöms främst bero på längre häktningstider. I anstalt handlar det dels om ett ökat inflöde och dels

längre strafftider. Se vidare i Kriminalvårdens rapport Analys av ökad beläggning i häkte och anstalt, (dnr 2019-20846). Prognosen fram till 2023 visar fortsatt ökade kli-entvolymer i både häkte, anstalt och frivård en-ligt vad som redovisades i den myndighetsge-mensamma rapporten om framtida verksamhets-volymer i rättskedjan för perioden 2020-2023.

Medelantal klienter, statistisk prognos

Statistisk prognos över medelantalet klienter 2020–2023 samt faktiska värden för 2016–2019

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Häktade 1 460 1 502 1 695 1 869 1 960 2 050 2 130 2 210

Övriga i häkte 119 129 135 131 130 130 130 130 Fängelseklienter 4 183 4 187 4 357 4 704 5 180 5 550 5 810 6 060 Klienter i frivård 10 763 9 908 9 934 10 198 10 520 10 810 11 130 11 430

Jämförelsetalen för ”fängelseklienter” skiljer sig från måttet ”fängelsedömda” i tidigare budgetunderlag. Skillnaden är att ”fängelseklienter” även omfat-tar klienter som för tillfället inte upptar en plats. Se vidare avsnitt 9.3 i rapporten Framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan. Prognosen visar en kraftig ökning för fängelsek-lienter, på nästan 30 procent. För häktade och övriga i häkte prognosticeras en ökning med cirka 17 procent. Även prognosen för frivårdsklienter ökar, med cirka 12 procent, trots att den inte tar hänsyn till konsekvenserna av ny lagstiftning kopplad till villkorlig frigivning, ungdomsövervakning och skyddstillsyn. Dessa lagändringar bedöms ge be-tydligt ökade klientvolymer i frivården, dels som resultat av längre övervakningstider, men också som resultat av att bedömningsgrunderna för övervakning förändras. Lågt räknat bedömer Kriminalvården att förändringen av skyddstillsyn kommer att innebära att 30 procent av frivården klienter kommer att få längre övervakningstid. Samtidigt bedömer myndigheten att den nya la-gen om villkorlig frigivning kommer att öka kli-entvolymerna inom den klientgruppen med yt-terligare 30 procent utöver prognosen. Totalt

skulle det innebära mellan tusen och tretusen kli-enter år 2023 utöver vad som förväntas enligt prognosen. Enligt rapporten om Kriminalvårdens plats-kapacitet (uppdrag i myndighetens reglerings-brev för 2020) bedöms antalet häktade och öv-riga i häkte fortsätta öka även efter 2023. Fängel-seklienterna bedöms ligga kvar på en hög nivå. Den långsiktiga trenden bekräftar bedömningen i förra budgetunderlaget och pekar på att voly-merna kommer att öka till totalt cirka 8 600 fri-hetsberövade under den närmaste tioårspe-rioden. Den historiska trenden visar dessutom att vi behöver en flexibilitet att kunna hantera fler och fler frihetsberövade och samtidigt klara av relativt kraftiga svängningar i medelantalet in-skrivna över tid. Detta får konsekvenser för pla-neringen av Kriminalvårdens fastighetsbestånd, se vidare avsnitt 4.2.

4. FÖRDJUPNING

anslag 1:6 Kriminalvården

7 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

4. FÖRDJUPNING anslag 1:6 Kriminalvården Kriminalvården kommer de närmaste åren att fokusera på att anpassa verksamhet och platskapacitet till ett ökat antal klienter. Detta måste ske parallellt med fortsatta besparingar och effektiviseringar för att över tid behålla en ekonomi i balans.

4.1 VERKSAMHETSINRIKTNING

Kriminalvården behöver rusta verksamheten för fler klienter. Det kommer att innebära föränd-ringar i bland annat platsanvändning, sysselsätt-ning och utslussningsverksamhet. Oavsett antal klienter kommer även annan utveckling vara i fokus, till exempel när det gäller digitalisering och isoleringsbrytande åtgärder.

Verksamhetsanpassningar på grund av ökat antal klienter

Idag finns flera typer av specialplatser inom Kri-minalvården, vilket innebär lägre effektivitet i platsanvändandet. Specialplatser kommer fortfa-rande behövas, exempelvis för svårt psykiskt sjuka och psykiskt funktionsnedsatta personer som behöver särskild omvårdnad. De flesta öv-riga intagna i anstalt är däremot en relativt ho-mogen grupp som har liknande behov, ofta kopplade till ohälsa och missbruk. Den typen av problem behöver kunna hanteras på normalplats framöver. Ett ökat antal intagna ställer höga krav på Krimi-nalvårdens sjukvårdsorganisation. Bland annat är det hög konkurrens på arbetsmarknaden om sjukvårdspersonal. Kriminalvården ser därför över myndighetens hälso- och sjukvård ur tre aspekter; kvalitet och kostnadseffektivitet, orga-nisation samt ansvarsfördelningen mellan Krimi-nalvården och hälso- och sjukvårdsregionerna. Detta kommer att förändra myndighetens arbete med dessa frågor framöver. Sysselsättningen behöver utökas och utvecklas för att kunna ta emot fler intagna. Vuxenutbild-ningen samt studie- och yrkesvägledningen är en viktig del i detta, eftersom den även ger fördelar för klienten efter avtjänad verkställighet och be-döms därför få ökad betydelse framöver. En ökning av antalet klienter i särskilda utsluss-ningsåtgärder är ett sätt att minska beläggningen i anstalt. Verksamheten behöver därför utvecklas tillsammans med förstärkta kontrollåtgärder för

att minska riskerna vid en sådan utveckling. En ökning av antalet klienter i särskilda utsluss-ningsåtgärderna är däremot resursintensiv för frivården. Tillsammans med krav på återfalls-förebyggande åtgärder och fler kontrollåtgärder kommer frivårdens personalbehov öka och fler elektroniska bojor behöva upphandlas. Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett viktigt verktyg för att kunna minska beläggningen i anstalt. Ett mer aktivt arbete inom myndigheten för att fler klienter ska av-tjäna fängelsepåföljd med intensivövervakning har påbörjats. I det längre perspektivet finns flera politiska initiativ som innehåller möjlighet till elektronisk övervakning. Ett exempel är för-slaget om ungdomsövervakning. Kriminalvården har även lämnat en framställan till regeringen om att utöka möjligheten att kunna ansöka om in-tensivövervakning vid längre strafftider än vad dagens regelverk tillåter. Ett IÖV-dygn är betyd-ligt kostnadseffektivare än ett anstaltsdygn. Dock kommer resurser behöva överföras till fri-vårdsverksamheten, eftersom IÖV är den mest personalintensiva verkställigheten inom frivår-dens område. Med fler IÖV-klienter kan därför frivårdsverksamheten förväntas bli dyrare, både per klient och totalt. De flesta intagna i anstalt har en strafftid på un-der sex månader. Med de nya reglerna för vill-korlig frigivning kommer betydligt fler av dessa ställas under övervakning. Förutom att det inne-bär ett ökat antal frivårdsklienter, så blir även följden att tiden i kriminalvård kommer att bli längst i frivård för många klienter. Frivård och anstalt kommer därför behöva knytas ännu tä-tare samman. Den nya processen för verkställig-hetsplanering har ökat integrationen mellan fri-vård och anstalt, och den utvecklingen behöver fortsätta. Frivården kommer att behöva få ett ökat inflytande över den tidiga planeringen un-der anstaltstiden så att verkställigheten kan pågå mer oavbrutet från anstalt till övervakning i fri-vård.

4. FÖRDJUPNING

anslag 1:6 Kriminalvården

8 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

Digitalisering

Kriminalvården har införlivat visionen och må-len i regeringens digitaliseringsstrategi i myndig-hetens egen digitaliseringsstrategi för att skapa en tydlig styrning där digitalisering bidrar till att förenkla, effektivisera och öka kvaliteten i verk-samheten. Digitaliseringen av samhället gör att frigivnings-planeringen i allt högre utsträckning förutsätter att intagna har tillgång till samhällets digitala re-surser. I takt med att fysiska möten och analog hantering av handlingar ersätts med digitala tjänster behöver Kriminalvården utveckla en sä-ker digital infrastruktur. Kriminalvårdens digitaliseringssatsning inklude-rar att ge intagna en begränsad åtkomst till utpe-kade webbplatser på internet för att bland annat kunna söka jobb. Videoteknik och andra digitala möten ska också utvecklas. Videosamtal förbätt-rar kommunikationsmöjligheterna mellan den in-tagne och det omgivande samhället, till exempel anhöriga, advokater eller frivårdsinspektörer. Genom videosamtal ökar också möjligheten till behandling på annat språk än svenska för både anstalts- och frivårdsklienter, eftersom program-ledare med språkkunskaper kan utnyttjas bättre. Videoteknik innebär även att behandlingspro-gram kan genomföras även om den specifika programledarkompetensen inte finns på aktuell anstalt eller frivårdskontor. Nya kommunikat-ionsalternativ ska etableras på utvalda anstalter för att även skapa nya möjligheter till behand-ling.

En satsning på utveckling av digitala verktyg för användning av digitala läromaterial och sök-funktioner befrämjar vuxenutbildningen. Dels för att klienter ska kunna uppnå Skolverkets kunskapskrav för betyg i kurser och dels för att utveckla deltagarnas digitala kompetens som för-beredelse inför frigivningen. Digital kompetens är idag en av de grundläggande baskompeten-serna för samhällsmedborgare. De nya lagförslagen om villkorlig frigivning, skyddstillsyn och ungdomsövervakning innebär också krav på omfattande utveckling av krimi-nalvårdens klientsystem. Utan ett utvecklat kli-entsystem kan inte Kriminalvården säkerställa rättssäkerheten i verkställighetsprocesserna. Digitalisering ger möjlighet till effektivisering och verksamhetsutveckling samt bidrar till en rättssäker och human kriminalvård, men kom-mer samtidigt innebära omfattande kostnader.

Övrig utveckling

De isoleringsbrytande åtgärderna i häkte behö-ver utvecklas i både kvantitet och kvalitet, vilket är en utmaning med fler och fler intagna. För att bättre kunna planera och följa upp arbetet med att bryta isolering behöver ett systemstöd ut-vecklas. Förslaget om att isoleringen för barn i häkte ska brytas minst fyra timmar om dygnet kommer att kräva särskilda resurser, särskilt om antalet barn i häkte ökar.

4. FÖRDJUPNING

anslag 1:6 Kriminalvården

9 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

4.2 PLAN FÖR FASTIGHETSBE-STÅNDET

Den historiska utvecklingen av medelantal klien-ter kombinerad med klientprognosen för 2020-2023 bekräftar den bedömning som gjordes i förra budgetunderlaget, och visar att vi inom den närmaste tioårsperioden kommer att nå cirka 8 600 frihetsberövade, varav cirka 2 500 i häkte. Den tidigare inriktningen med 1 100 nya platser till år 2029 kommer inte vara tillräcklig för att möta den förväntade ökningen av medelantalet frihetsberövade inom den närmaste tioårsperio-den. Den lokalförsörjningsplan för anstalter och häkten för åren 2020-2029 som Kriminalvården har tagit fram innehåller en utökning med cirka 1 400 ordinarie anstaltsplatser och nästan 600 ordinarie häktesplatser. Ökningen avser främst: - Ökad häkteskapacitet i bland annat storstads-

regionerna. - Ökad närvaro i rättscentrum i större och me-

delstora städer, till exempel Västerås. - Nya större anstaltsetableringar i både södra

och östra Sverige. Till detta kommer det eftersatta underhållet be-höva åtgärdas på flera anstalter och häkten. Det

kommer att kräva omfattande nybyggnationer för att ersätta dagens lokaler och samtidigt öka vår kapacitet. På flera platser är nuvarande loka-ler i så dåligt skick att det i princip handlar om att bygga nya anstalter. Exempel på detta är an-stalterna Hall, Tidaholm, Skogome, Skenäs, Röd-jan, Sörbyn och Sagsjön. De åtgärder som nu ska genomföras kommer därför både att bidra till ökad kapacitet och till att skapa förutsättningar för en modern kriminalvård på en mängd platser under lång tid framåt. Även om hyresavtal kan skrivas på högst 25 år bör de planerade åtgär-derna ses utifrån minst ett 75-årigt perspektiv. Kriminalvården redovisar sin plan för den fram-tida platskapaciteten i en särskild rapport, enligt uppdrag i regleringsbrevet. Där redogörs mer ut-förligt för vad som ligger till grund för bedöm-ningen av platsbehovet och inriktningen för lokalförsörjningen på tio års sikt.

Häkte

Det kommer dröja några år innan utbyggnaden av ordinarie platser i häkte börjar få effekt. Platssituationen i förhållande till behovet sam-manfattas i följande tabell:

Häkte, sammanställning planering ordinarie platser

2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Häktade 1 960 2 050 2 130 2 210 Övriga i häkte 130 130 130 130

Totalt antal i häkte 2 090 2 180 2 260 2 340 2340 2340 2400 2400 2500 2500

Verkställighetsfall* 140 140 140 140 140 140 140 140 140 140

Minimum behov av platser: 2 230 2 320 2 400 2 480 2 480 2 480 2 540 2 540 2 640 2 640

Ordinarie platser 2 210 2 243 2 287 2 358 2 358 2 536 2 586 2 736 2 736 2 736

Stängningar för förvaltningsåtgärder -10 -23 -19 -10 -10 -10 -10 -10 -16 -40

Tillgängliga ordinarie platser* 2 200 2 220 2 268 2 348 2 348 2 526 2 576 2 726 2 720 2 696 Differens mellan ordinarie platser och minimibehov: -30 -100 -132 -132 -132 46 36 186 80 56

*Personer som verkställer en fängelsedom men som befinner sig i häkte. ** Inklusive utbyggnad

Av tabellen ovan framgår att antalet ordinarie häktesplatser inte kommer att räcka de närmaste åren. För att lösa situationen behöver överbe-läggningsplatser användas. Överbeläggningsplat-ser i häkte kan innebära att intagna delar rum,

om rätt förutsättningar finns, eller att olika ut-rymmen konverteras till bostadsrum. Möjlig-heten till att kunna överbelägga varierar, men vi kommer behöva ha ett antal sådana platser de närmaste åren för att klara platssituationen.

4. FÖRDJUPNING

anslag 1:6 Kriminalvården

10 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

Överbeläggningsplatser i häkte

2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Tillgängliga ordinarie platser* 2 200 2 220 2 268 2 348 2 348 2 526 2 576 2 726 2 720 2 696

Överbeläggningsplatser 150 150 150 150 150 150 150 150 150 150

Tillgängliga platser totalt 2 350 2 370 2 418 2 498 2 498 2 676 2 726 2 876 2 870 2 846 Differens mellan tillgängliga plat-ser totalt och minimibehov: 120 50 18 18 18 196 186 336 230 206

*Inklusive utbyggnad, se specifikation

Även om vi kan klara att överbelägga 150 platser i snitt om året är marginalerna mycket små. Nor-malt behövs cirka tio procents marginal på helårsbeläggningen för att klara säsongsvariat-ioner och geografiskt specifika behov. De närm-aste åren riskerar den marginalen att vara betyd-ligt mindre. För att upprätthålla säkerhet, ökad administration och kraven på en human verk-samhet behövs ökade personalresurser. Det blir extra viktigt eftersom det ansträngda läget be-döms bli utsträckt över tid. Kriminalvården kommer att arbeta för att kunna hantera häktade på utpekade arrestplatser och se över möjligheter att hyra fastigheter tillfälligt för att kunna förbättra situationen de kommande åren.

Bedömning av antal intagna i förhållande till plan för framtida platskapacitet, häkte

Anstalt

Omfattningen av platsutökningen för anstalt sammanfattas i följande tabell:

Anstalt, sammanställning planering ordinarie platser

2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Fängelseklienter 5 180 5 550 5 810 6 060 6 100 6 100 6 100 6 100 6 100 6 100

Verkställighetsfall i häkte -140 -140 -140 -140 -140 -140 -140 -140 -140 -140 Övriga fängelseklienter som inte upp-tar en plats -210 -210 -210 -210 -210 -210 -210 -210 -210 -210

Minimum behov av platser: 4 830 5 200 5 460 5 710 5 750 5 750 5 750 5 750 5 750 5 750 Ordinarie platser 4 439 4 585 4 532 4 812 4 872 4 968 4 968 5 164 5 164 5 764

Stängningar för förvaltningsåtgärder -44 -97 -181 -75 -35 -151 -60 -60 -60 -60

Tillgängliga ordinarie platser* 4 395 4 488 4 351 4 737 4 837 4 817 4 908 5 104 5 104 5 704 Differens mellan ordinarie platser och minimibehov: -435 -712 -1 109 -973 -913 -933 -842 -646 -646 -46

*Inklusive utbyggnad Som framgår av tabellen råder ett kraftigt plats-underskott som väntas förvärras de närmaste åren. På grund av de långa byggprocesserna måste beläggningssituationen de närmaste åren lösas med beredskapsplatser och tidsbegränsade

platser. En viss marginal behövs också för att kunna upprätthålla säkerheten och möjligheten att differentiera intagna.

4. FÖRDJUPNING

anslag 1:6 Kriminalvården

11 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

Anstalt, sammanställning planering beredskapsplatser och tidsbegränsade platser

2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Tillgängliga ordinarie platser* 4 395 4 488 4 351 4 737 4 837 4 817 4 908 5 104 5 104 5 704 Beredskapsplatser 459 469 484 499 560 560 560 480 380 0

Tidsbegränsade platser 0 282 530 730 730 730 730 730 730 730 Tillgängliga platser totalt 4 854 5 239 5 365 5 966 6 127 6 107 6 198 6 314 6 214 6 434

Differens mellan tillgängliga platser totalt och minimibehov: 24 39 -95 256 377 357 448 564 464 684

Med hjälp av beredskapsplatser och tidsbegrän-sade platser kan platsunderskottet reduceras, även om marginalerna riskerar att förbli mycket små de närmaste åren.

Bedömning av antal intagna i förhållande till plan för framtida platskapacitet, anstalt

Beredskapsplatserna innebär att två intagna delar rum som normalt är avsedda för en intagen. De tidsbegränsade platserna består av tillfälliga byggnader på anstaltsområdet med bygglov för en begränsad tid. Dubbelbeläggningar kräver bland annat extra personal och särskilda arrange-mang för att klara sysselsättningen, särskilt när situationen blir bestående en längre tid. Tillfälliga byggnader innebär därutöver extra hyreskostna-der och ofta behov av ytterligare personal. Eftersom den långsiktiga trenden för medelanta-let inskrivna i anstalt fluktuerar starkare än på häkte kommer det dock behövas ett kvarstående antal förberedda beredskapsplatser för att kunna klara beläggningstoppar i framtiden utan alltför stor negativ påverkan på säkerhet och effektivi-tet i verksamheten. Beredskapsplatserna ska snabbt kunna stängas under perioder av låg be-läggning. I tider av lägre beläggning kan lokaler med stort underhållsbehov stängas för att an-tingen avvecklas eller totalrenoveras inför nästa beläggningstopp. På så sätt uppnås en bättre ba-lans mellan beläggningstoppar och –dalar än tidi-gare, då långsiktiga åtgärder ofta har utgått från aktuellt behov vilket har skapat obalans över tid.

Den plan som framgår ovan, och som utvecklas i rapporten om Kriminalvårdens framtida plats-kapacitet, kan komma att behöva kompletteras med ytterligare åtgärder på såväl kort-, medel- och lång sikt. Många av de mer omfattande åt-gärder som planeras stå klara först i slutet av år-tiondet måste påbörjas redan nu för att kunna realiseras i tid, till exempel nya anstalter i södra och östra Sverige. Det ställer krav på en långsik-tig inriktning och finansiering av Kriminalvår-dens verksamhet som ger förutsättningar att ar-beta med en tidshorisont som sträcker sig betyd-ligt längre än budgetunderlagsperioden.

Löpande underhåll

Samtidigt med platsutbyggnaden och inrättandet av tillfälliga lösningar behöver Kriminalvården säkerställa att verksamheten kan fortsätta i de lo-kaler som har ett kritiskt underhållsbehov eller brister i till exempel brandskydd. Ett löpande underhåll är nödvändigt för att kunna vidmakt-hålla de lokaler där myndigheten bedriver verk-samhet. Den höga beläggningen ökar behovet av löpande underhåll för att motverka ett ökat sli-tage på lokalerna. I tabellerna ovan har det antal platser som behöver vara stängda i snitt under ett år bedömts och räknats av de ordinarie plat-serna (raden Förvaltningsåtgärder).

Frivårdslokaler

Ökningen av antalet frivårdsklienter innebär även en ökad belastning på frivårdens lokaler. Det ställer höga krav inte bara på antalet mötes-lokaler för klientmöten och behandling utan även på tekniska lösningar och utrymme för fler medarbetare. För att kunna upprätthålla en över-vakning med återfallsförebyggande insatser i för-hållande till klienternas risknivåer skulle frivår-den antingen behöva kunna genomföra betydligt fler möten med klienterna via video eller få till-gång till en motsvarande ökning av besöksrum.

4. FÖRDJUPNING

anslag 1:6 Kriminalvården

12 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

Kostnadsprognos och kostnadsscenario

De planerade åtgärderna kommer att innebära höga kostnader, både för personal och för att skapa ändamålsenliga lokaler. Kriminalvården kan konstatera att kostnadsutvecklingen inom byggsektorn ökat kraftigt de senaste 10-15 åren. Mellan 2005 och 2018 har till exempel byggnads-prisindex (BPI) för bostäder ökat med drygt 92 procent. Högre krav på bland annat brandskydd och miljö har ytterligare drivit upp kostnaderna. Intresset för samhällsfastigheter har dock ökat kraftigt i takt med att marknaden för till exempel kommersiella lokaler avmattats de senaste åren. Det kan ge positiva effekter för kommande åt-gärder som Kriminalvården planerar. Den infrastruktur som skapas genom de plane-rade åtgärderna kommer utgöra grunden för svensk kriminalvård för lång tid framåt. Samti-digt är alternativanvändningen för både anstalter och häkten begränsade. Det gör att många hyres-värdar vill säkerställa full finansiering av sina in-vesteringar i dessa objekt inom ramen för de ini-tiala hyresavtalen som normalt löper på 25 år. Hyresvärdarna vill med andra ord normalt inte stå för någon restvärdesrisk. Resultatet är mycket höga initiala hyreskostnader i förhållande till byggnadernas totala livslängd. I takt med att kapaciteten utökas kommer Kri-minalvården förbereda en större omläggning till färre men större verksamhetsställen efterhand som hyresavtal löper ut, i många fall 2031. Kom-mande häktesetableringar kommer att utgå från att Kriminalvården bör finnas i rättscentrum i större och medelstora städer. Sådana lösningar skapar en effektivitet inom rättskedjan som hel-het även om det innebär ökade kostnader för Kriminalvården jämfört med att till exempel endast etablera häktesplatser i anslutning till be-fintliga anstalter.

Kriminalvården har under ett drygt år fört om-fattande avtalsförhandlingar med Specialfastig-heter som främst har handlat om hur de omfat-tande investeringar som nu planeras ska finansie-ras och hur restvärden kopplade till såväl gamla som nya åtgärder ska hanteras. Kriminalvården kan konstatera att motsvarande förhandlingar med andra hyresvärdar varit betydligt mer lös-ningsorienterade. Nuvarande ägarstyrning av Specialfastigheter bidrar troligen till att begränsa förutsättningarna att skapa hyresupplägg som är effektiva för staten som helhet. Specialfastigheter har inte heller velat acceptera differentierade hyreslängder. Det innebär att många planerade åtgärder som syftat till att snabbt skapa ökad kapacitet lett till följdeffekter i form av ökad omfattning (åtgärder även på lo-kaler där behov av åtgärder inte är nödvändiga nu men som krävs för att klara en 25-årig hyres-förlängning) och därmed ökade kostnader. I tidi-gare planering fanns till exempel förslag på att ersätta ett stängt hus på anstalten Österåker med nya typhusbyggnader. Med anledning av anstal-tens övriga skick blir det nu istället troligen aktu-ellt med mer tidsbegränsade modullösningar med en livslängd som bedöms motsvara övriga bostadsdelar på anstalten, cirka 10 år. Den sammantagna ekonomiska effekten av pla-nerade åtgärder kommer att få stora konsekven-ser för såväl myndighetens personal- som lokal-kostnader. Kostnaderna för de permanenta plat-serna har skjutits fram i förhållande till vad som presenterades i förra budgetunderlaget. Det be-ror främst på de utdragna avtalsförhandlingarna med Specialfastigheter som beskrevs ovan. Å andra sidan kommer de tillfälliga lösningar som behöver tas fram de närmaste åren att bli betyd-ligt mer omfattande och dyrare än tidigare beräk-nat.

Kostnadsprognos kapacitetsutökning (mnkr)

2020 2021 2022 2023

Kostnad hittillsvarande lösningar 218 218 218 218 Nya lösningar: Kostnad för anstalter och häkten 106 455 721 1 096

Transporter 20 40 60 80

Utbildning 20 40 40 40

Administration 26 26 29 32 Totalt: 390 779 1 068 1 466

Hemställan ramökning 350 500 900

4. FÖRDJUPNING

anslag 1:6 Kriminalvården

13 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

För att klara kostnadsökningarna hemställer Kri-minalvården om ramhöjningar för åren 2021-2023.

På tio års sikt är uppskattningen att anslagsra-men kommer att behöva öka med nästan tre mil-jarder kronor jämfört med utfallet för 2019, uti-från nuvarande plan för framtida platskapacitet.

Kostnadsscenario kapacitetsutökning (mnkr)

2024 2025 2026 2027 2028 2029

Kostnad hittillsvarande lösningar 220 220 220 220 220 220

Kostnad för anstalter och häkten nya lösningar 1 500 1 800 2 000 2 200 2 300 2 500

Transporter 100 110 120 130 130 130

Utbildning 40 40 40 40 40 40

Administration 30 30 30 30 30 30

Totalt: 1 890 2 200 2 410 2 620 2 720 2 920 Den största delen av kostnadsökningarna består av hyror och personalkostnader. Kriminalvården kommer att återkomma till frågan om behov av ytterligare ramhöjningar i kommande budgetun-derlag. Samtidigt behöver myndigheten en lång-siktig inriktning med tillhörande finansiering som sträcker sig längre än budgetunderlagspe-rioden. Det behövs för att finansiera de åtgärder som krävs för att möta ett ökat klientinflöde också på medellång till lång sikt.

4.3 ÖVRIGA KONSEKVENSER AV FLER KLIENTER

Inrikes transporter

Fler intagna kommer att innebära flera inrikes transporter. Det senaste året har framförallt de lokala transporterna ökat på grund av fler intag-na. De nationella transporterna har också ökat på grund av fler förflyttningar mellan anstalter och häkten. Vid platsbrist ställs högre krav på att förflyttningar sker så snart som möjligt. Det blir också viktigt att det finns tillräckligt med uppe-hållsplatser för att transportverksamheten ska klara önskad servicenivå. Kriminalvården behöver utveckla en flexibel transportorganisation som kan anpassas för att klara en ytterligare ökning av kriminalvårdsklien-ter. Samtidigt behöver myndigheten upprätthålla överenskomna servicenivåer gentemot andra myndigheter, kommuner och regioner.

Kompetensförsörjning

Kriminalvårdens kapacitetsökning ställer krav på förmågan att rekrytera och behålla medarbetare. Myndigheten kommer också behöva ta hänsyn

till olika geografiska alternativs förutsättningar att personalförsörja i den omfattning och med den kvalitet som krävs. Rekrytering

Kapacitetsökningen i kombination med hård konkurrens på arbetsmarknaden gör att kvalitén på rekryteringsprocess och kandidathantering behöver höjas. För att avlasta framförallt kärn-verksamheten i rekryteringsarbetet men också för att ytterligare professionalisera och effektivi-sera rekryteringsarbetet både till metod och till struktur är det angeläget att införa en rekryte-ringsorganisation. En träffsäker och effektiv re-kryteringsprocess frigör tid för chefer i kärnverk-samheten vilket möjliggör ett närvarande ledar-skap. Närvarande chefer är centralt för att be-hålla medarbetare över tid och således också en viktig pusselbit i det långsiktiga kompetensför-sörjningsarbetet. Kriminalvården har även infört kompetensbaserad rekrytering som rekryteringsmodell. En ny krav-profil för Kriminalvårdare har tagits fram för att få en bättre matchning av sökande. Kriminalvår-den håller även på att se över hur matchningen och schemaläggningen kan förenklas. Anställ-ningsformer och möjlighet till löpande rekryte-ring ses också över. För att öka träffsäkerheten och effektiviteten i rekryteringen överväger Kri-minalvården därutöver att införa screeningtester i rekryteringssystemet. För att kunna möta de utmaningar som den pro-gnosticerade kapacitetsökningen innebär ställs det nya och stora krav på myndighetens förmåga att bedriva kvalitativ utbildning som svarar mot

4. FÖRDJUPNING

anslag 1:6 Kriminalvården

14 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

både behov och förutsättningar. Det ställer krav på en högre grad av flexibilitet i lärandeform och utbildningsplanering såväl som en förmåga att snabbt kunna prioritera utifrån ett långsiktigt och strategisk perspektiv, där effekter och kon-sekvenser är väl belysta, förankrade och kommu-nicerade med tydlighet. För att öka effektiviteten i utbildningen krävs en ökad digitalisering och en förbättrad eller en helt ny teknisk plattform för att utveckla distanslärandet än mer.

Behålla medarbetare

Kriminalvården har som ambition att minska personalomsättningen genom att intensifiera ar-betet med åtgärder för att behålla medarbetare. Attraktiviteten som arbetsgivare behöver öka samtidigt som sjuktalen behöver minska. Krimi-nalvården kommer därför att fokusera på att: - Stötta kriminalvårdsinspektörer och personal-

administratörer i arbetet med att skapa hälso-främjande arbetsscheman.

- Stötta chefer på alla nivåer i arbetet med den etiska koden och värdegrunden samt det sys-tematiska arbetsmiljöarbetet.

- Stötta enhets- och avdelningschefer på hu-vudkontoret i arbetet med att skapa ett mer hållbart arbetsliv.

- Stötta ledningsgrupper på regional och nat-ionell nivå i arbetet med förändringsledning.

Utöver detta arbetar Kriminalvården med att ut-veckla processen för den interna rörligheten av personal.

Övrig stödverksamhet

En växande verksamhet kommer att innebära ett ökat behov av stödverksamhet, som till exempel kommunikationsstöd kring rekryteringsinsatser. Det kan innebära behov av personalförstärk-ningar i den administrativa överbyggnaden.

4.4 FORTSATTA ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA KOSTNADER

Kriminalvården kommer fortsatt behöva bedriva ett omfattande effektiviserings- och besparings-arbete för att ha en ekonomi i balans.

Kriminalvården sänkte kostnaderna under 2019 med cirka 210 miljoner kronor. Under 2020 är planen att sänka kostnaderna med ytterligare cirka 40 miljoner kronor årligen. Det innebär en kostnadssänkning med cirka 250 miljoner kronor jämfört med 2018 års utfall. Detta ska uppnås bland annat genom följande: - Fortsatt översyn av huvudkontorets dimens-

ionering. - En avveckling av uppsökarverksamheten på

häkte. - Fortsatt minskad omfattning av fort- och vi-

dareutbildning. Detta är inte en permanent besparing, eftersom utbildningarna kommer att behöva återupptas för att upprätthålla nödvändig kompetens.

- Fortsatt kostnadsmedvetenhet genom att vara restriktiva när det gäller deltagande i kur-ser, konferenser, möten, resande och inköp.

- En helårseffekt av åtgärder som påbörjades 2019.

Från och med 2021 planerar Kriminalvården att sänka de årliga kostnaderna med ytterligare 50 miljoner kronor. Det innebär en kostnadssänk-ning med cirka 300 miljoner kronor jämfört med 2018 års utfall. Den ytterligare sänkningen ska uppnås bland annat genom följande: - En helårseffekt av åtgärder som påbörjades

2020, bland annat avvecklingen av uppsökar-verksamheten.

- Förändrad bemanning på anstalter och häk-ten, vilket innebär återhållsamhet vid vakan-ser, omförhandling av lokala scheman, över-syn av bemanningsnivåer .

- Förändring av insatskapaciteten. Åtgärderna planeras så att de ska innebära så små negativa förändringar i klientverksamheten som möjligt. Det är dock inte möjligt att genom-föra större kostnadssänkningar i en personalin-tensiv verksamhet utan att kvaliteten sänks i viss utsträckning. Att avveckla uppsökarverksam-heten betyder sämre möjligheter att tidigt identi-fiera intagnas behov, och innebär samtidigt en viss minskning i de isoleringsbrytande åtgär-derna. Det är dock nödvändigt att göra åtstram-ningar för att kunna möta ett större antal klienter och samtidigt prioritera den verksamhet som är mest angelägen.

BILAGOR

15 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

BILAGA 1: BERÄKNAT ANSLAGSBEHOV

Kriminalvården inom utgiftsområde 4

Prisnivå år 2020 (tkr) 2019 Utfall

2020 Prognos

2021 Beräkning

2022 Beräkning

2023 Beräkning

Ingående anslagssparande (+) / kredit (-) -561 968 -35 892 -282 459 -614 126 -1 140 572 Förslag/beräknat anslag enligt Hermes, utgiftsområde 4, anslag 1:6 9 546 540 9 448 433 9 928 333 10 083 554 10 083 554

Utgiftsprognos 9 020 463 9 695 000 10 260 000 10 610 000 11 010 000

Resultat 526 077 -246 567 -331 667 -526 446 -926 446

Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) -35 892 -282 459 -614 126 -1 140 572 -2 067 018

Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) i procent -0,4% -3,0% -6,2% -11,3% -20,5%

Beräknat anslag för åren 2021-2023 9 928 333 10 083 554 10 083 554

Begärt tillskott för utökad platskapacitet 350 000 500 000 900 000

Förslag till anslag för åren 2021-2023 9 448 433 10 278 333 10 583 554 10 983 554

Utgående kredit i procent -3,0% -2,6% -2,7% -2,9%

Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7

Prisnivå år 2020 (tkr) 2019 Utfall

2020 Prognos

2021 Beräkning

2022 Beräkning

2023 Beräkning

Ingående anslagssparande (+) / kredit (-) -736 272 237 0 0 Förslag/beräknat anslag enligt Hermes, utgiftsom-råde 7, anslag 1:1 37 000 40 000 40 000 40 000 40 000

Utgiftsprognos 35 992 40 035 40 237 40 000 40 000

Resultat 1 008 -35 -237 0 0

Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) 272 237 0 0 0

Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) i procent 0,7% 0,6% 0,0% 0,0% 0,0%

Förslag till anslag för åren 2021-2023 40 000 40 000 40 000

Utgifter för avvisade och utvisade inom utgiftsområde 8

Prisnivå år 2020 (tkr) 2019 Utfall

2020 Prognos

2021 Beräkning

2022 Beräkning

2023 Beräkning

Ingående anslagssparande (+) / kredit (-) 0 0 0 0 0 Förslag/beräknat anslag enligt Hermes, utgiftsområde 8, anslag 1:7 261 000 261 000 261 000 261 000 261 000

Utgiftsprognos 242 583 261 000 261 000 261 000 261 000

Resultat 18 417 0 0 0 0

Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) 18 417 0 0 0 0

Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) i procent 7,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Förslag till anslag för åren 2021-2023 261 000 261 000 261 000

BILAGOR

16 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

BILAGA 2: VERKSAMHETSINVESTERINGAR OCH LÅNERAM

Verksamhetsinvesteringar (tkr)

2019 Utfall

2020 Prognos

2021 Beräkning

2022 Beräkning

2023 Beräkning

Immateriella investeringar

Datasystem, rättigheter m.m. 46 088 47 000 47 000 47 000 47 000

Materiella investeringar

Maskiner, inventarier och installationer m.m. 270 347 360 000 367 000 416 000 459 000

Utökat behov maskiner, inventarier och installationer m.m.

Övriga verksamhetsinvesteringar 70 112 63 000 63 000 63 000 63 000

Summa verksamhetsinvesteringar 386 547 470 000 477 000 526 000 569 000

Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförord-ningen) 345 000 470 000 477 000 526 000 569 000

Utgiftsområde 04, anslag Kriminalvården 41 547 0 0 0 0

Summa finansiering 386 547 470 000 477 000 526 000 569 000

Särskild information om verksamhetsinvesteringar (tkr)

Totalt Ack. utfall 2020

Prognos 2021

Beräkning 2022

Beräkning 2023

Beräkning

Verksamhetsinvesteringar per objekt

Transportsystem* 64 428 53 728 10 700 0 0 0

Summa utgifter för investeringar 64 428 53 728 10 700 0 0 0

Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § kapitalför-sörjningsförordningen)** 63 260 52 560 10 700 0 0 0

Anslag 1 168 1 168 0 0 0

Summa finansiering 64 428 53 728 10 700 0 0 0

Varav investeringar i anläggningstillgångar

Datasystem, rättigheter m.m. 63 260 52 560 10 700 0 0 0

Summa investeringar i anläggningstillgångar 63 260 52 560 10 700 0 0 0

* System för att planera och följa upp transporter. ** Resterande del som inte är anläggningstillgångar finansieras av Kriminalvårdens anslag och består bl.a. av utbildnings- och planeringskostnader.

Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar (tkr)

2019 Utfall

2020 Prognos

2021 Beräkning

2022 Beräkning

2023 Beräkning

IB lån i Riksgäldskontoret 1 378 500 1 340 000 1 429 182 1 522 824 1 644 920 Nyupplåning (+) 345 000 470 000 477 000 526 000 569 000 Amorteringar (-) -383 500 -380 818 -383 358 -403 904 -415 527 UB lån i Riksgäldskontoret 1 340 000 1 429 182 1 522 824 1 644 920 1 798 393

Beslutad/föreslagen låneram 1 569 500 1 560 000 1 530 000 1 650 000 1 800 000 Ränteutgifter 14 629 16 929 19 889 20 422 23 412

Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 04, anslag Kriminalvården 398 129 397 747 403 247 424 326 438 939

BILAGOR

17 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

BILAGA 3: FINANSIERING

Finansiering åren 2018 - 2022 (prisnivå 2019, tkr)

2019 Utfall

2020 Prognos

2021 Beräkning

2022 Beräkning

2023 Beräkning

Samtliga anslag 9 300 370 9 996 035 10 579 333 10 884 554 11 284 554

Avgiftsintäkter som myndigheten disponerar 253 113 255 000 255 000 255 000 255 000

Övriga intäkter som disponeras 37 732 38 000 38 000 38 000 38 000

Utgiftsområde 01 Anslag 01 06 001 Allmänna val och demokrati, ap. 6 1 332 0 0 0 0 Utgiftsområde 04 Anslag 04 01 006 Kriminalvården 9 020 463 9 695 000 10 278 333 10 583 554 10 983 554 Utgiftsområde 07 Anslag 07 01 001 Biståndsverksamhet, ap. 20 35 992 40 035 40 000 40 000 40 000 Utgiftsområde 08 Anslag 08 01 007, ap. 2 Utresor för avvisade och utvisade 242 583 261 000 261 000 261 000 261 000

Avgiftsintäkter som myndigheten disponerar* 253 113 255 000 255 000 255 000 255 000

varav:

Arbetsdrift 113 336 114 000 114 000 114 000 114 000

Terapiverksamhet/Praktisk arbetsträning 10 202 10 000 10 000 10 000 10 000

Personalmåltider 10 579 11 000 11 000 11 000 11 000

Frontex-samarbete 53 218 54 000 54 000 54 000 54 000 Övrigt enligt 4 § Avgiftsförordningen (i huvudsak arrestintäkter) 65 778 66 000 66 000 66 000 66 000

Övriga intäkter som disponeras** 37 732 38 000 38 000 38 000 38 000

varav bidragsintäkter 35 453 35 000 35 000 35 000 35 000

* Intäkterna avser anslag Kriminalvården, förutom Frontex-samarbete som i huvudsak avser anslag Utresor för avvisade och utvisade. ** Intäkterna avser anslag Kriminalvården.

BILAGOR

18 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

BILAGA 4: RÄNTEKONTOKREDIT

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret (tkr)

2019 Utfall

2020 Prognos

2021 Beräkning

Maximalt utnyttjad räntekontokredit under året 634 285 400 000 650 000

Minsta behållning på räntekontot under året - - -

Behållning på räntekonto i Riksgäldskontoret 566 766 - -

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret - 100 000 350 000

Beslutad/föreslagen räntekontokredit* 850 000 988 000 1 008 000 * Föreslagen räntekontokredit 2021 utgår från 10% av tilldelat anslag enligt Hermes (2021 års priser).

BILAGOR

19 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

BILAGA 5: BEMYNDIGANDE

Bemyndiganden (tkr)

2019 Utfall

2020 Prognos

2021 Beräkning

2022 Beräkning

2023 Beräkning

Ingående åtaganden 0 0 0 0 0 + Nya åtaganden 0 0 0 0 0 - Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut 0 0 0 0 0 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

Som framgår av detta budgetunderlag finns det ett stort behov av att i närtid påbörja arbetet med att öka myndighetens häktes- och anstaltskapacitet (se avsnitt 4.2 Platskapacitet). Detta förutsätter ett antal myn-dighetsbeslut som kommer att binda staten för framtida kostnader. Normalt hanteras denna typ av lång-siktiga åtaganden genom godkända investeringsramar eller genom beställningsbemyndiganden. Kriminalvården bedömer dock inte att regelverket för varken investeringar eller bemyndiganden är till-lämpliga för Kriminalvårdens långsiktiga lokalförsörjning då vi inte äger de lokaler där vi bedriver verk-samhet (det är inte Kriminalvårdens tillgångar) och hyresavtal inte omfattas av reglerna om beställningsbe-myndiganden i anslagsförordningen (2011:223).

BILAGOR

20 (20)

BUDGETUNDERLAG 2021

BILAGA 6: TRANSPORTER

Antal inrikes transporterade personer, faktiska värden för 2017-2019 och prognos för 2020–2023

År Nationellt planerade kriminalvårdstransporter

Transporter åt andra myndigheter, kommuner

och regioner Summa transporter 2017 23 375 17 342 40 717 2018 25 209 20 201 45 410 2019 26 138 20 534 46 672 2020 28 768 23 932 52 700 2021 30 600 25 900 56 500 2022 33 100 25 900 59 000 2023 35 600 25 900 61 500

Antal utrikes transporterade personer, faktiska värden för 2009–2019 och prognos för 2020–2023

År

Kriminalvårdsklienter

(Kriminalvårdsanslaget)

Enligt Migrations- verkets beslut (Migra-

tionsanslaget)

Enligt Polismyndighetens beslut (Migrations-

anslaget) Summa 2009 874 2 435 465 3 774 2010 888 2 521 372 3 781 2011 962 3 143 446 4 551 2012 958 3 454 492 4 904 2013 1 072 3 290 517 4 879 2014 1 012 2 425 682 4 119 2015 963 2 077 733 3 773 2016 983 1 964 1 006 3 953 2017 977 1 535 1 697 4 209 2018 954 1 337 2 393 4 684 2019 939 1 487 2 664 5 090 2020 1 000 1 500 2 700 5 200 2021 1 000 1 500 2 700 5 200 2022 1 000 1 500 2 700 5 200 2023 1 000 1 500 2 700 5 200