budget 2016 plan 2017-2018 - surahammar...befolkningsstruktur surahammars kommuns...

Budget 2016Plan 2017-2018

Budget 2016

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

NYCKELTAL.........................................................................................................................................................2

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BUDGET 2016......................................................................................................3

SAMHÄLLSEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR............................................................................................................3Omvärldsfaktorer som påverkar de ekonomiska förutsättningarna...............................................................3Skatter och bidrag...........................................................................................................................................5Befolkningsutveckling.....................................................................................................................................6Befolkningsstruktur.........................................................................................................................................7

KOMMUNENS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR.......................................................................................................7Kommunalskatt................................................................................................................................................8Investeringar och självfinansiering.................................................................................................................8Tillgångar och skulder....................................................................................................................................8Soliditet...........................................................................................................................................................9Pensionsförpliktelser.....................................................................................................................................10

FINANSIELLA MÅL OCH RIKTLINJER.......................................................................................................11

STYRELSER OCH NÄMNDER.........................................................................................................................12

KOMMUNSTYRELSEN.............................................................................................................................................13Verksamhetsbeskrivning................................................................................................................................13Budgetkommentarer......................................................................................................................................14Utveckling på sikt..........................................................................................................................................15Personalförändringar...................................................................................................................................15Kommunstyrelsens visioner och mål.............................................................................................................15

BARN- OCH BILDNINGSNÄMNDEN..........................................................................................................................17Verksamhetsbeskrivning................................................................................................................................17Budgetkommentarer......................................................................................................................................18Utveckling på sikt..........................................................................................................................................18Personalförändringar...................................................................................................................................19Barn- och bildningsnämndens mål................................................................................................................19

SOCIALNÄMNDEN..................................................................................................................................................20Verksamhetsbeskrivning................................................................................................................................20Budgetkommentarer......................................................................................................................................21Personalförändringar...................................................................................................................................21Utveckling på sikt..........................................................................................................................................21Socialnämndens mål och värdighetsgarantier..............................................................................................22

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN.................................................................................................................................25Verksamhetsbeskrivning................................................................................................................................25Personalförändringar...................................................................................................................................25Bygg- och miljönämndens vision och mål.....................................................................................................25

BUDGET 2016, PLAN 2017-2018........................................................................................................................27

RESULTATRÄKNING (TKR).....................................................................................................................................27BALANSRÄKNING (TKR)........................................................................................................................................29INVESTERINGSBUDGET..........................................................................................................................................30

1

Budget 2016

NYCKELTAL

Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget2011 2012 2013 2014 2015 2016

Allmänt

Invånarantal 1 november året före* 9 966 9 864 9 880 9 828 9 834 9 903

Kom munal skattesats , % 22,19 22,31** 22,31 22,31 22,31 22,31

Personal

Personalkostnader 296,2 307,1 322,3 337,5 330,3 350,1

Resultat

Årets resultat (m kr) 2,4 4,0 20,0 18,9 10,2 10,6

Finansnetto (m kr) -10,9 -9,4 -10,1 -7,1 -9,2 -8,0Verksam hetens nettokostnader/ skatteintäkter 97,1% 97,1% 93,7% 94,7% 96,2% 96,5%

Driftsredovisning

Nettokostnader inkl. finansnetto (m kr) -461,4 -460,7 -456,1 -468,3 -502,6 -517,7

Investeringar

Nettoinvesteringar (m kr) 76,0 17,1 13,5 10,2 20,0

Skulder

Låneskuld (m kr) 306,8 303,5 297,5 290,8 287,2 284,3

Soliditet 10,1% 10,7% 14,3% 17,5% 17,4% 20,9%

* antalet invånare 1 november året före budgetåret avgör vilka skatteintäkter kommunen får under budgetåret** skatteväxling med Landstinget för hemsjukvård och kollektivtrafik med totalt 0,12%

2

Budget 2016

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BUDGET 2016

Enligt Lag om kommunal redovisning ska kommuner och landsting varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under året och upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Av planen ska det framgå hur utgifterna ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.

Budgeten har många uppgifter. Den är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheterna. Den politiska nivån fastställer verksamhetens inriktning och vilken service/kvalitet kommunen ska erbjuda kommuninvånarna. Budgeten består av flera delar såsom driftbudget, resultatbudget och balansbudget.

I kommunens budgetarbete ska en god ekonomisk hushållning framhållas. Grundtanken bakom detta är att dagens medborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte vältra över kostnader på kommande generationer. Varje år i samband med budget fastställer kommunfullmäktige i Surahammar finansiella mål som ska uppfyllas för att säkerställa en godekonomisk hushållning.

Som underlag till budget 2016 ligger 2015 års budget. Nämndernas anslag är angivna i respektive års lönenivå. År 2016 uppgår arbetsgivaravgifterna, inklusive kalkylerade PO-pålägg för avtalspensioner, till 38,46 procent.

De viktigaste beräkningsförutsättningarna för budget 2016 är.

Oförändrad kommunal skattesats på 22,31 % Invånarantalet för budget 2016 baseras på ett uppskattat antal invånare 9 903 st. Skatter, bidrag och utjämning har beräknats efter Sveriges Kommuner och Landstings

cirkulär 15:29, men med eget antagande om invånarantal enligt ovan. Resultatmålet som ligger till grund för en god ekonomisk hushållning ligger på två

procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det fastslagna målet innebär att det budgeterade resultatet beräknats till + 10,6 mkr.

Hänsyn har tagits till beräknad löneökning 2016.

SAMHÄLLSEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Omvärldsfaktorer som påverkar de ekonomiska förutsättningarna

Den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög. Ett undantag är USA där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. Inom Euroområdet har centralbankens expansiva penningpolitik stimulerat exporten och förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har stärkts bland både företag och hushåll.

Det finns fortfarande vissa orosmoment och i tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Även i Kina gnisslar det betänkligt med turbulens på den finansiella marknaden som en följd av trög omställning från tillväxt driven av investeringar till att i större utsträckning drivas av inhemsk konsumtion.

3

Budget 2016

Viktiga exportmarknader för Sverige är övriga norden där tillväxten är fortsatt svag, Norge pålagas av nedgång i oljepriset och den därmed sammanhängande nedgången i oljeinvesteringarna. Värst är det ekonomiska läget i Finland som har stora strukturproblem vilket håller tillbaka tillväxten.

Enligt Ekonomirapporten oktober, från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), befinner sig svensk ekonomi sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfråganväxer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Den relativt snabba takten beror på flera faktorer, bland annat att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtions-och investeringstillväxten att bidra till BNP-tillväxten.

Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen ökar och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av 2016 beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent.

Därefter antar SKL att ekonomin utvecklas mer i linje med den långsiktiga utvecklingen. Det är för åren 2017-2019 liktydigt med en BNP-tillväxt på 2-2,5 procent och en årlig ökning av antalet arbetade timmar med knappt 1 procent. Inflationen, exklusive effekten av höjda räntor,beräknas till 2 procent.

Fram till och med 2016 klarar kommunsektorn sig med endast lägre skattehöjningar. Men, med den mer dämpade tillväxt i sysselsättning och realt skatteunderlag som följer åren därefter är denna ekvation svår att lösa. I SKL:s beräkningar tvingas kommuner och landsting till betydande skattehöjningar. Det innebär att skattesatsen fram till 2019 beräknas höjas med 1 krona och 92 öre.

Nycke ltal för de n svenska e konominProcentuell förändring

2014 2015 2016 2017 2018 2019

BNP* 2,4 3,2 3,4 2,6 2,3 2,1Sysselsättning, timmar* 1,8 0,9 1,6 1,0 0,9 0,6Relativ arbetslöshet, nivå 7,9 7,4 6,7 6,3 6,2 6,2Konsumentpris, KPI -0,2 0,1 1,4 2,9 3,1 2,9

* KalenderkorrigeradeKälla: SKL Cirkulär 15:29, 151008

Regeringens budgetproposition

I SKL:s cirkulär 15:24 sammanfattas de förslag i regeringens budgetproposition som berör kommunerna åren 2016-2019.

Från höstterminen 2016 avsätts 1,5 miljarder i ett riktat statsbidrag för höjda lärarlöner och 3 miljarder årligen från 2017.

2 miljarder avsätts för ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen årligen 2016-2018. Det generella statsbidraget minskar med 850 miljoner för förändring i

utjämningssystemet. Höjt tak för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen föreslås införas 1 juli 2016 och

finansieras genom en minskning av det generella statsbidraget med 74 miljoner 2016 och 148 miljoner 2017.

4

Budget 2016

Barndelen i riksnormen föreslås öka med 181 miljoner från 2016 och fritidspengen avskaffas.

Höjd schablonersättning för nyanlända föreslås samtidigt som den prestationsbaserade ersättningen avskaffas och höjd ersättning för asylsökande barns skolgång med 50 procent.

Socialtjänsten får ett riktat statsbidrag om 250 miljoner årligen för förstärkning i barnärenden.

För fritidshemmen införs riktat statsbidrag om 250 miljoner 2016 och 500 miljoner 2017-2019..

Rätt till Komvux införs och ett riktat statsbidrag införs från 2017 om 537 miljoner. Förbättrad utemiljö föreslås som ett engångsbidrag om 500 miljoner år 2016. En kommunbonus om 1,9 miljarder införs som stöd till ökat bostadsbyggande. Regeringen verkställer från år 2016 sparbetinget på gymnasieskolan och 470 miljoner dras

från det generella statsbidraget.

Skatter och bidrag

För 2016 räknar SKL att skatteunderlagstillväxten ökar ytterligare något i takt med konjunkturen förbättras. En lägre arbetslöshet ger ofta följdverkningar som högre lönetryck vilket bidrar till tillväxten. En annan parameter som nu väntas bidra till ett bättre skatteunderlag är inkomstpensionerna som haft en svag utveckling de senaste åren genom att pensionsbromsen hållit igen uppräkning av dem.

Från 2016 påverkas även skatteunderlagstillväxten positivt av de försämrade avdragsmöjligheterna till privat pensionssparande. Åren därefter, 2017-2018, väntas en svagare utveckling av skatteunderlagstillväxten vilket är kopplat till en svagare sysselsättningsutveckling.

I reala tal är ökningen av skatteunderlagstillväxten svagare, runt 1-2 procent årligen, vilket är i paritet med den demografiska kostnadsförändringen. Även kostnadstrycket i form av inflation väntas öka framöver som under de senaste åren bidragit till en god real utveckling för kommunerna. Från år 2016 föreslås förändringar i kostnadsutjämningen som omfördelar resurser inom delområdet individ och familjeomsorg och delmodellen förskola.

Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster och ska räcka till finansiering av den löpande driftverksamheten, avsättningar till framtida pensionsåtaganden, räntor samt avskrivningar på gjorda investeringar.

Skatteintäkterna för 2016–2018 grundas på skatteunderlaget enligt 2014 års taxering. Skatteunderlaget räknas upp till det aktuella budgetåret med uppräkningsfaktorer som innehåller prognoser för den ekonomiska utvecklingen gjorda av .

Enligt senaste cirkuläret från SKL, 15:29, beräknas Surahammars kommun erhålla 432,4 mkr i skatteintäkter och 95,8 mkr i statsbidrag från utjämningssystemet.

5

Budget 2016

Skatteunde rlagsprognos och skatte intäkt

Bokslut Prognos Prognos Prognos Prognos

2014 2015 2016 2017 2018

Skatteunderlagsprognos, ökning %Regeringen, sept 2014 2,9 5,0 5,3 5,2 4,7SKL, okt 2015 inkl. effekt budgetpropsitionen 3,2 4,7 5,4 4,4 4,6

Summa skatteintäkter och utjämning Surahammar,mkr 487,3 512,0 528,2 542,1 556,8 Källa: SKL Cirkulär 15:29, 151008

Befolkningsutveckling

Trenden när det gäller en liten men stadigt minskande befolkning ser nu ut att ha vänt. Mellanåren 2013 och 2014 ökade befolkningen med 84 personer och fram till juni 2015 har den ökat med ytterligare 13 personer. Förhoppningsvis håller trenden i sig även under 2016.

Folkmängd den 31 december

9 8 7 1 9 8 9 09 8 3 4

9 9 1 8 9 9 3 1

10 1 0 91 0 1 9 6

1 0 1 2 210 0 6 2

9 9 8 0 9 9 4 9

9 5009 6009 7009 8009 900

10 00010 10010 20010 300

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015juni

Analys av be folkningsutve cklinge n 2011-2015

2011 2012 2013 2014 2015jun

Folkmängd 9 871 9 890 9 834 9 918 9 931Förändring -78 19 -56 84 13

Födelseöverskott -19 -5 -25 -19 -27Flyttnetto -59 24 -32 103 40

Befolkningsprognoser ligger till grund för planering av kommunal service, som behov av förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och för planering av gator, parker med mera. Det är befolkningen skriven i kommunen den första november året före budgetåret som medräknas i skatte- och bidragsunderlaget.

6

Budget 2016

Befolkningsstruktur

Surahammars kommuns befolkningsstruktur är ojämnt fördelad i jämförelse med en genomsnittlig kommun, vilket får konsekvenser på medborgarnas behov av kommunal serviceoch därmed påverkan på kommunens resurser.

Skillnader i befolkningsstruktur mellan kommunerna utjämnas genom ett kommunalekonomiskt utjämningssystem, för att kommunerna ska ha lika förutsättningar för att bedriva kommunal verksamhet. Dock utjämnar systemet inte för hela strukturskillnaden och därför är det viktigt att ha uppsikt över åldersfördelningen.

Beträffande åldersfördelningen i Surahammar jämfört med riket visar det fortfarande att kommunen har färre personer mellan 18 och 44 år samtidigt som andelen äldre ökar.

KOMMUNENS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Kommunen har redovisat årliga positiva resultat sedan år 2001. Resultatutvecklingen för de senaste tio åren framgår av nedanstående diagram.

Årets resultat (mkr)

0,05,0

10,015,020,025,0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Kommunen kommer att ställas inför nya utmaningar i framtiden då behoven p.g.a. demografiska förändringar ökar kraftigt vilket ger ökade kostnader inom nästan alla verksamheter.

Målsättningen är att upparbeta resurser för att kommunen ska kunna möta dessa förändringar. För att nå dit är det viktigt att resultatmålet på två procent av skatteintäkter och bidrag uppfylls. Även soliditeten, som visar kommunens finansiella styra på lång sikt, måste förstärkas genom fortsatt goda resultat.

Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. Balans mellan löpande intäkter och kostnader är grundförutsättning för god ekonomisk hushållning i kommunen. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare ge-nerationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. Det bör också finnas enmarginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar.

Även soliditeten, som visar kommunens finansiella styrka på lång sikt, måste förstärkas genom fortsatta goda resultat.

7

Budget 2016

Kommunalskatt

Med total skattesats avses den procentuella andel av den beskattningsbara inkomsten som en skattskyldig påförs i kommunal inkomstskatt.

Utdebiteringen i Surahammars kommun uppgår 2015 till 33,19, varav kommunalskatten uppgår till 22,31 och landstingsskatten 10,88. Budget 2016 baseras på en oförändrad skattesats.

Skattesatsens utveckling under de senaste åren visas i nedanstående tabell:

Kommunalskatt, %

2012 2013 2014 2015 2016

Kommunen 22,31 22,31 22,31 22,31 22,31

Landstinget 10,38 10,88 10,88 10,88 10,88

TOTALT 32,69 33,19 33,19 33,19 33,19

Investeringar och självfinansiering

Beslutad investeringsbudget för 2015 uppgår till 27,3 mkr. Fram till 30 september 2015 har 17,9 mkr investerats.

I kommunens finansiella riktlinjer är inriktningen att nya investeringar ska finansieras fullt ut med skattemedel. Detta mål uppfylldes under 2014 och ser ut att uppfyllas även 2015.

Investeringar (mkr)

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

2011 2012 2013 2014 Prognos 2015

Nettoinvesteringar Avskrivningar

Tillgångar och skulder

Kommunens upplåning

Den 30 september 2015 uppgick låneskulden i kommunen till 291,1 mkr. Kommuninvest är fortfarande den största långivaren med 277,9 mkr, ca 95%, av låneskulden. Av lånen löper 158 mkr med rörlig ränta. Låneskulden utgör en ränterisk, en procents höjning av räntan innebär ökade kostnader med 1,6 mkr/år.

8

Budget 2016

Under 2016 förfaller lån till ett belopp om 65 mkr, varav 46,5 mkr löper med fast ränta och18,5 mkr med rörlig ränta.

Kommunfullmäktige innehar rätten att fatta beslut om upplåning. Kommunfullmäktige kan dock föra ned rätten att fatta beslut om upplåning till kommunstyrelsen genom delegering av beslutanderätten. Detta förutsätter dock att kommunfullmäktige fattar beslut om årliga ramar för såväl nyupplåning som omsättning av lån.

Inriktningen för 2016 är att inga nya lån ska upptas.

Låneskuldens utveckling 2007-2016 (mkr)

0

50

100

150

200

250

300

350

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Låneskulden för 2015 och 2016 är endast prognoser.

Soliditet

Soliditeten är det enskilt viktigaste måttet för att mäta den ekonomiska styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av de totala tillgångarna som är egenfinansierade. Påverkansfaktorer på soliditeten är resultatutvecklingen samt värdeförändring för tillgångar och skulder.

I diagrammet visas soliditetens utveckling åren 2005-2014.

5 , 1 %9 , 3 % 1 0 , 2 % 1 0 , 3 % 1 0 , 9 % 1 0 , 7 % 1 0 , 7 %

1 4 , 3 %1 7 , 5 %

- 4 5 , 8 %

- 5 3 , 8 %- 5 8 , 6 %

- 5 3 , 8 %- 5 0 , 8 %

- 4 2 , 5 % - 4 1 , 2 % - 3 9 , 3 % - 3 7 , 3 %

- 3 0 , 9 %

1 , 4 %

-60,0%

-50,0%

-40,0%

-30,0%

-20,0%

-10,0%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Soliditet Soliditet inkl. pensionsskuld

Kommunens positiva resultatutveckling under 2000-talet har medfört att soliditeten har förbättrats men den ligger fortfarande lägre än jämförbara kommuner (49,9 %).

9

Budget 2016

Pensionsförpliktelser

Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter den så kallade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 ska redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. Med dagens system för redovisning av pensioner visar de flesta kommuner egentligen ett resultat som är bättre än om den faktiska kostnaden tagits upp i resultaträkningen.

Surahammars kommun använder den av SKL rekommenderade blandmodellen. Detta innebär att vissa kostnader inte redovisas i resultatet och då måste istället resultatet vara så bra att ett positivt resultat täcker in dessa kostnader. Om de finansiella målen sätts på en rimlig nivå spelar vald redovisningsmodell av pensioner ingen roll för ekonomin. Det viktigaste är att det långsiktiga perspektivet finns med i planeringen.

Ansvarsförbindelsen ökar med räntor och minskar med utbetalningar under året. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa.

Pensionskos tnader inkl löne skatt (mkr)

Utfall Prognos Budge t2014 2015 2016

Pensionskostnad 27,5 30,2 27,9

Ansvarsförbindelse 258,5 248,6 241,4 Källa: KPA

Ett nytt avtal (AKAP-KL) som bygger helt på avgiftsbestämda pensioner har börjat gälla fr.o.m. 1 januari 2014 och gäller för arbetstagare födda 1986 eller senare. Avtalets konstruktion bygger på att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och de anställda kommer att tjäna in pension från den första anställningsdagen till den sista.

10

Budget 2016

FINANSIELLA MÅL OCH RIKTLINJER

Mål Utfall Prognos Budget Plan Plan

2014 2015 2016 2017 2018

Resultatutveckling (tkr) Positiv 18 930 13 939 10 564 10 842 11 136

Nettoresultat andel av skatteintäkter > 2% 3,9% 3,3% 2,0% 2,0% 2,0%

Nettokostnadsandel totalt exkl. finans 96% 94,7% 96,4% 96,5% 96,5% 96,6%

Nettokostnadsandel totalt inkl finans 98% 96,1% 97,3% 98,0% 98,0% 98,0%

Soliditet Positiv 17,5% 21,5% 20,9%

Mål 2 - Nyinvesteringar ska finansieras fullt ut med skattemedel

Självfinansiering av årets investeringar > 100% 451,8% 199,7% 180,0% 180,0% 180,0%Årets nettoinvesteringar /planenliga avskrivningar 100-102% 38,2% 84,6%

Mål 4 -Återbetalning av låneskulden

Amortering ska göras med 50% av årets resultat --

Mål 1 - Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat

Mål 3 - Målet gällande pensionsskuld går ännu inte att analysera eftersom ingen placering skett för att säkra pensionsskuldsåterbetalningen.

11

Budget 2016

STYRELSER OCH NÄMNDER

Utfall 2014

Budget 2015

Budget 2016

Avvikelse 2015-2016

Kommunstyrelsen 141 771 157 466 160 582 -3 116

Barn- och bildningsnämnden 132 481 135 467 139 676 -4 209 Socialnämnd 153 585 157 056 160 517 -3 461 Bygg- och miljönämnd 4 036 5 951 5 661 290 Summa 431 873 455 940 466 435 -10 496

Kommunfullmäktige fattade beslut om ramar i juni. Sedan har respektive nämnd och styrelse arbetat fram sina budgetar och nedanstående poster har särskilt beaktats:

Högre pensionskostnader i pensionsförbundet (f.d. Gymnasieförbundet). Ny organisation kring arbetsmarknadsåtgärder Konstgräsplanen ska ligga i träda under vinterhalvåret vilket medför lägre kostnader

för vaktmästarorganisationen. Cityförskolan är med inom befintlig ram. Fler ungdomar med funktionsnedsättning är i behov av både skolgång och boende i

annan kommun. Färre brukare som är i behov av personlig assistans. Budgeterade intäkter för hemsjukvård, där landstinget debiteras för utförda tjänster, är

högre 2016 jämfört med 2015.

Personalförändringar, fast anställd personal (antal årsarbetare)

Nämnd Budget Budget Budget 2014 2015 2016

Kommunstyrelse 122,94 112,39 107,58Barn- & bildningsnämnd 223,25 226,22 230,99Socialnämnd 288,18 289,88 287,05Bygg- & miljönämnd 6,00 6,00 5,91TOTAL 640,37 634,49 631,53

Personalförändringarna inom Kommunstyrelsens verksamheter återfinns främst inom IT-avdelningen, där två tekniker gått över till Västra Mälardalens kommunalförbund.Inom barn- och bildningsnämnden ökar antal årsarbetare då en ny förskoleavdelning öppnats.Förändringarna inom Socialnämnden återfinns inom Individ- och familjeomsorgen. Den marginella förändringen inom Bygg- och miljö beror på att budgeten lagts utifrån att en medarbetare inte arbetar 100% utan har nedsatt arbetstid samt att samhällsbyggnadschefen harfördelats om.

12

Budget 2016

KOMMUNSTYRELSEN

Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Avvikelse 2015-2016

Centralförvaltning 20 162 24 865 24 620 245 Politisk verksamhet 3 094 3 810 3 920 -110 Revis ion 459 486 530 -44 Köp av verksamhet 52 515 55 604 57 843 -2 239 Bidrag 1 214 1 192 1 326 -134 Facklig verksamhet 1 337 1 070 1 378 -308 Central vaktmästarenhet 5 807 6 355 6 124 231 Personalvård 2 579 1 625 1 571 54 Arbetsmarknadsåtgärder 3 971 3 390 4 702 -1 311 Fastigheter 24 256 28 600 29 429 -829 Upplösning avsättning skolomställning -787 0 0 0 Parker o grönområden 4 963 4 850 4 950 -100 Gator o vägar 6 107 7 400 7 501 -101 Skogsvård 127 120 123 -3 Fastigheter ej bolagen, netto -6 505 -5 577 -5 739 162 Oförutsett 701 2 000 2 000 Summa 119 999 135 790 138 278 -2 488

Lokalvård 9 030 9 073 9 336 -263 Restaurangtjänst 12 741 12 602 12 968 -366 Summa 141 771 157 466 160 582 -3 116

Verksamhetsbeskrivning

CentralförvaltningUnder centralförvaltning har kommunens administrativa personal gällande lön, växel, IT, ekonomi, ledning samt personal samlats.

Ansvaret för att följa lagen om extraordinära händelser i fredstid återfinns också inom denna samlade förvaltning. Kommunen ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser samt verka för samordning av förberedelser mellan olika myndigheter.

En viktig uppgift för kommunstyrelsen är att samverka med det lokala näringslivet, andra externa myndigheter och organisationer i syfte att förbättra näringslivs- och arbetsmarknadssituationen i kommunen.

Politisk verksamhetUnder den politiska verksamheten finns all politisk verksamhet i nämnder, kommunstyrelse och fullmäktige inklusive partistöd. Även avgifter för medlemskap i olika politiska organ, främst länsövergripande, återfinns här.

RevisionKommunen har fem förtroendevalda revisorer. Revisorerna är kommunfullmäktiges kontrollinstrument. Till stöd för sin granskning köper revisorerna tjänster från revisionsbyrå.

13

Budget 2016

Köp av verksamhet och bidragUnder kommunstyrelsens verksamhetsområde ligger anslag till kommunens samarbetsorganisationer såsom Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (MBR), Västra Mälardalens Kommunalförbund (VMKF), Länstrafiken och kostnader för gymnasieutbildningtill utbildningssamordnare i andra kommuner, såväl kommunala som friskolor, främst i Västerås.

Vidare ingår bidrag som ges till Strömsholms kanal, Västmanlands Kommuner och Landsting samt till olika kulturföreningar inom kommunen.

PersonalvårdUnder kommunstyrelsens ansvarsområde finns medel för övergripande personalvård. Med personalvård menas olika arbetsmiljöåtgärder så som inköp av olika inventarier för att förebygga ohälsa och kompetensutveckling i arbetsmiljöfrågor för chefer och skyddsombud. För att minska och förebygga sjukfrånvaro och ohälsa finns medel avsatta för rehabiliterade och förebyggande åtgärder på individ och gruppnivå.

Kompetensutveckling av chefer är ytterligare ett område av övergripande karaktär samt olika hälsofrämjande satsningar för medarbetare.

ArbetsmarknadsåtgärderVerksamheten syftar till att personer ska förberedas för inträde på arbetsmarknaden genom praktisk sysselsättning.

Tekniska enhetenKommunen har inte någon egen teknisk enhet utan detta sköts av det helägda dotterbolaget Surahammars Kommunalteknik AB (SKTAB), som kommunen har avtal med. SKTAB har ansvar för kommunens gator & vägar, fastigheter samt parkdrift. För att sköta barmarksunderhåll samt vinter- och gaturenhållningen anlitar SKTAB underentreprenören PEAB AB.

Även den skogsvård som kommunen ansvarar för återfinns under den tekniska enheten.

Restaurangtjänst och LokalvårdAll matproduktion till förskola, skola, äldreomsorg i kommunen bedrivs under Kommunstyrelsen, så även all lokalvård i kommunens fastigheter.

Budgetkommentarer

Kostnaderna för köp av verksamhet har utökats främst då pensionsutbetalningarna, som härrörtill Gymnasieförbundet, kommer att bli större. Organisationen som arbetar med frågor gällande arbetsmarknadsåtgärder har ändrats under hösten 2015 vilket troligtvis kommer att medföra högre kostnader initialt.

I budget 2016 har centrala vaktmästarorganisationen dragit ner på sin budget då konstgräsplanen inte ska underhållas under vinterhalvåret. Den tekniska enhetens budget är i stort sett baserad på en ramökning med 2,9 procentenheter jämfört med år 2015.Posten för oförutsett har flyttats ur Kommunstyrelsens budgetram och lagts på en övergripande nivå.

14

Budget 2016

När det gäller lokalvård har nämnden beslutat att inte tilldela budget för merkostnader gällande storstädning. Inom restaurangtjänst beslutades det att intäktssidan ska stärkas under 2016 för att till viss del möta de ökade kostnaderna.

Utveckling på sikt

Under år 2015 antog kommunfullmäktige en ny bredbandsstrategi. Under år 2016 kommer arbetet med att implementera den att påbörjas.

Kommunfullmäktige har antagit ett inriktningsbeslut rörande kommunkoncernens tekniska verksamheter. Under år 2016 förväntas en stor del av genomförandearbetet att ske.

Kommunen har startat upp ett projekt för att förenkla interna processer till gagn för näringslivet. Projektet kallas ”Förenkla helt enkelt” och stöds ekonomiskt av Tillväxtverket.

Förvaltningen kommer under år 2016 att utveckla arbetet med strategisk kompetensförsörjning, med syfte att kunna rekrytera och behålla medarbetare.

Personalförändringar

Antal årsarbetare Budget 2015 Budget 2016 FörändringCentralförvaltning 27,73 25,05 -2,68 Facklig verksamhet 2,00 2,60 0,60 Central vaktmästarenhet 12,17 11,25 -0,92 Arbetsmarknadsåtgärder 18,00 16,00 -2,00 Lokalvård 21,76 21,41 -0,35 Restaurangtjänst 30,73 31,27 0,54 TOTAL 112,39 107,58 -4,81

Kommunstyrelsens visioner och mål

Vision

Surahammars kommun – För barnens skull

I Surahammars kommun är vi alla delaktiga i att bygga ett bättre samhälle, är skolorna bland de bästa i landet. Alla får en god start i det livslånga lärandet, är förskolan till för alla och verksamheten håller högsta kvalitet, är det attraktivt att leva och verka, har vi ett levande kulturliv, rika möjligheter till fritidsaktiviteter och nära till naturen

och stillheten, finns det bra bostäder för alla.

15

Budget 2016

Mål

Process Mål Ansvarig chef

Uppföljnings-ansvarig

Rapport-tillfälle

Övrigt

Snabb kommunal service

Över 80 NKI Samhälls-byggnads-chefen

Näringslivs-utvecklaren

Årsbokslut Mäts vartannat år (2016)

Ökad dialog År 2020 ligga bland de 100 bästa i Svenska Näringslivs ranking

Samhälls-byggnads-chefen


Årsbokslut

Att år 2020: Årsbokslut

a. finns 600 företag i vår kommun,b. nyregistrerade företag skall ligga över länets genomsnitt för nyregistrerade företag samtc. genomförts minst fem större projekt som har fokus på utvecklingsinriktat lärande.

Samhälls-byggnads-chefen


Ökad förändrings-vilja

16

Budget 2016

BARN- OCH BILDNINGSNÄMNDEN


Förskolan 40 894 42 180 44 074 -1 894 Mellers ta rektorsomr ÅK F-3 17 098 19 147 20 196 -1 049 Mellers ta rektorsomr ÅK 4-6 15 231 13 166 13 709 -542 Södra rektorsområdet 18 301 19 366 18 301 1 065 Norra rektorsområdet 14 515 13 834 13 730 105 Interkommunala ersättningar 10 925 11 000 11 200 -200 Skolskjutsar 5 074 5 250 5 400 -150 Centralt pedagogiskt 1 989 1 269 3 056 -1 786 Intäkter förskola/fritids -5 566 -5 700 -5 865 165 Utvecklare, SYO, Kulturpedagog 1 591 2 095 1 845 250 Elevvård 3 308 3 434 3 562 -128 Ekängsbadet 1 833 1 975 2 023 -47 Biblioteket 4 809 5 228 5 189 40 Fritid 2 478 3 222 3 257 -35 Summa 132 481 135 467 139 676 -4 209


Verksamheten omfattar förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola, fritidsgård, bibliotek, badhus och föreningsstöd.

Förskoleplats erbjuds alla barn som fyllt ett år och vars föräldrar arbetar, studerar, är arbetssökande eller är hemma i samband med barns födelse. Alla barn erbjuds förskoleplats i den allmänna förskolan i augusti det år de fyller tre år. Förskola för barn i åldern 1-5 år finns på Virsboskolan, Lärkan och Åsen i Ramnäs samt på Äventyret, Ängsgården, Björnstugan, Cityförskolan och Skogsgläntan i Surahammar.

På Starbäcksskolan och Nytorpsskolan finns förskoleklass, grundskola åk 1-3 och fritidshem. På Tuppkärrskolan finns grundskola åk 4-6. Bäckhammarskolan i Ramnäs och Virsboskolan omfattar förskoleklass, grundskola åk 1-6 och fritidshem. Hammarskolan har elever i grundskolan årskurs 7-9 och särskola årskurs 1-9. Fritidsgårdsverksamhet finns i de tre tätorterna.

Verksamheten leds av chefen för skola tillsammans med fyra rektorer och två förskolechefer.

Till områdenas förfogande finns en central resurs bestående av psykolog, kurator, läspedagoger, IT-pedagog och matteutvecklare.

Bibliotek finns i Virsbo och i Surahammar. I Ramnäs finns bokutlåning.

17

Budget 2016

Budgetkommentarer

Kostnaden för förskolan har ökat på grund av att antalet förskolebarn ökar Vi har öppnat en förskola i Surahammars centrum (Cityförskolan) som skapar en större lönekostnad i varje fall under hösten 2015 och våren 2016. Eftersom kullen med barn födda 2010 är extra stor skapar den utrymme för fler barn hösten 2016, då de barnen börjar förskoleklass, vi planerar att krympa med en avdelning hösten 2016.

Kostnaden för grundskola och fritidshem ökar med beräknade löneökningar, men en viss omfördelning mellan områdena sker. Personalminskningen på Virsboskolan undviks genom att vi får del av lågstadiesatsningen men på förskolan kan det minska med en personal. Inför läsåret 16/17 får vi en ny förskoleklass på en av lågstadieskolorna i Surahammar. Mellanstadiet i Surahammar ökar också med en klass.

Nettokostnaden för Centralt pedagogiskt kommer att minska eftersom vi i nuläget inte återbesätter utvecklartjänsten. Till hösten 2016 kommer även en resurstjänst att tas bort.

Vi flyttar Svenska som andraspråk till centralt konto eftersom det är svårt för en skola att möta skillnaderna i statsbidrag och ett varierat elevunderlag, därav lägre volym på Hammarskolan och högre på Centralt pedagogiskt.

Utveckling på sikt

Antalet elever i grundskolan kommer att öka lite grand under de kommande åren. Hur flyktingfrågan kommer att påverka är svårt att bedöma men blir det många så måste vi snart bilda fler klasser.

Antalet barn på fritidshem och förskola bedöms öka.

Nämndens utvecklingsarbete har starkt fokus på att öka måluppfyllelsen genom att fler elever når kunskapskraven och att fler elever når de högre betygsstegen. Vi har redan idag nått målen med 40% med betyg A-C i alla skolor. Arbetet kommer fortsatt att inriktas på att utveckla undervisningen. Från och med hösten 2015 är vi med i ”Läslyftet” med ett 50-tal lärare.

Nämnden deltar även i matematikprojektet ”Pisa 2015” som leds av SKL.

IT-satsningen inom förskola och grundskola fortsätter med målet att öka datoranvändandet i undervisningen.

Nämnden kommer att fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.

18

Budget 2016


Antal årsarbetare Budget 2015 Budget 2016 FörändringRektorsområden 204,40 204,52 0,12 Centralt 1,89 6,58 4,69 Elevvård, SYV, kulturpedagog etc. 6,75 6,71 -0,04 Bibliotek 5,48 5,48 0,00 Badhus 5,50 5,50 0,00 Fritid 2,20 2,20 0,00 TOTAL 226,22 230,99 4,77

Barn- och bildningsnämndens mål

Målen för den pedagogiska verksamheten finns fastlagd i läroplanerna för de olika skolformerna och resultaten följs genom sammanställningar från nationella prov, betyg och trygghetsenkäter.

Barn- och bildningsnämndens fokusområden.Barn och bildningsnämnden har lämnat uppdrag åt verksamheten att särskilt fokusera på:- att alla barn upplever trygghet i förskolan och skolan- att alla barn får utmaningar i förskola och skola

19

Budget 2016

SOCIALNÄMNDEN


Individ och familjeomsorg 23 612 23 766 23 671 95 Komvux 2 423 1 338 1 348 -10 Missbruksenheten 3 971 4 268 3 716 552 Global -2 977 0 0 0 Psykiatrin 1 310 1 425 1 459 -34 LSS-boende i annan kommun 518 1 913 3 101 -1 188 Ledsagare, kontakt, stöd via LSS 785 724 714 10 LSS- personlig assistent 8 386 9 411 8 141 1 270 LSS-verksamhet exkl. personlig assistent 22 843 19 687 20 500 -813 Hemtjäns t inkl Dynabacken & Städet 32 616 33 739 34 561 -822 Larm 524 592 610 -18 Särskilda boenden inkl Österängen 41 036 41 803 43 192 -1 389 Sjukgymnastik/Arbetsterapi/Dagvård 4 008 4 212 4 430 -218 Kommunsjuksköterskor 8 096 9 015 8 685 330 Färdtjäns t 1 074 1 165 1 280 -115 Gemensamt 5 360 3 998 5 109 -1 111 Intäkter "Mest s juka äldre" 0 0 0 0 Flyktingfonden 0 0 0 0

Summa 153 585 157 056 160 517 -3 461


Individ- och familjeomsorgen består av ekonomihandläggargrupp och behandlingsgrupp. Till verksamheten hör också missbruksvård, familje- och boendestödjare, kommunpsykiatri, öppen förskola, alkoholtillstånd, flyktingmottagning, social sysselsättningsenhet, biståndshandläggare och ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Den kommunala vuxenutbildningen administreras av individ- och familjeomsorgen.

Vård och omsorg består av hemtjänst, serviceboende, gruppboende för dementa, vårdboende, korttidsboende för avlastning, växelvård och rehabilitering. Dessutom ingår dagvård, rehabilitering i eget boende och hobbyverksamhet för pensionärer. Inom verksamheten finns också gruppboenden och dagverksamhet för personer med funktionsnedsättning samt ett korttidsboende för barn med funktionsnedsättning. Verksamheten svarar även för personliga assistenter, ledsagare, kontaktpersoner för personer med fysiska eller psykiska funktions-hinder och avlastningsfamiljer. Verksamheten ger sjuksköterskeinsatser i särskilda boende och till personer i eget boende som har beslut om hemsjukvård.

Färdtjänst tillhandahålls för personer som på grund av funktionshinder inte kan använda allmänna kommunikationer.

Serviceboende finns i de tre tätorterna och demens-, vård- och korttidsboende för äldre finns i Surahammars tätort.

Kommunövergripande resurser är budgeterade centralt. Inom verksamheten återfinns medel för köp av tjänster från andra vårdgivare.

20

Budget 2016

Budgetkommentarer

Individ- och familjeomsorgSocialnämnden ser att placeringar av framförallt unga vuxna med omfattande missbruksproblematik ökar kraftigt.

Budgeten för individ- och familjeomsorg, har omfördelats då kostnaderna för omsorgstagare i annan kommun ökat kraftigt. Samtidigt har placeringskostnaderna ökat för vuxna eftersom flertalet placerade barn/ ungdomar övergått till att bli vuxna. Familjens hus finns budgeterat fullt ut under 2016.

Vård och omsorgDet är i dagsläget fullt på alla LSS-boenden och inventering kommer att göras år 2016 för att få fram underlag av vilka behoven av boende är i framtiden.

Inom äldreomsorgen har antalet dementa med behov av särskilt boende kraftigt ökat vilket medför kostnadsökningar. Den budgeterade personalbemanningen inom äldreomsorgen är samma som år 2015 men inom LSS – personlig assistans har bemanningen minskat, med påföljd att kostnaderna minskats, p.g.a. färre brukare som är i behov av personlig assistans. Sjuksköterskeverksamheten har budgeterat för betydligt högre intäkter gällande hemsjukvård, där landstinget debiteras för utförda tjänster.


Antal årsarbetare Budget 2015 Budget 2016 FörändringÄldreomsorgen 160,19 161,23 1,04 Omsorgen, inkl. LSS 88,51 84,72 -3,79 Individ- och familjeomsorgen 41,18 41,10 -0,08 TOTAL 289,88 287,05 -2,83

Utveckling på sikt

Individ- och familjeomsorgKostnaderna för placeringar har utökats eftersom nämnden tvingats placera fler ungdomar ochvuxna de senaste åren.

Kommunens nya enhet ”arbetscenter” ska bidra till att försörjningsstödet kan bibehållas på samma nivå eller förhoppningsvis minska.

Vård och omsorgAntalet äldre över 85 år kommer att öka kraftigt. Det kommer att innebära att volymen på äldreomsorg kommer att öka och att det kommer att krävas ytterligare särskilda boenden. De boende som behövs är för personer med stora omvårdnadsbehov samt personer med demens.

Nämnden fortsätter arbetet med värdegrund och bemötande samt att använda de nationella registren för att utveckla vården av de mest sjuka äldre.

21

Budget 2016

Socialnämndens mål och värdighetsgarantier

Värdegrund I vår kommun har alla tryggheten att veta att det finns hjälp att få när livssituationen så

kräver. Vår kommun strävar efter att vara tillgänglig för alla och det finns bostäder föralla skeden i livet.

Alla har tillgång till vård och omsorg efter sina behov och alla får ett respektfullt bemötande med hänsyn tagen till individuella behov.

All vård och omsorg bedrivs enligt evidensbaserad praktik d.v.s. med beaktande av brukarens synpunkter, personalens erfarenhet och aktuell forskning.

Individ- och Familjeomsorgen

Socialnämndens vision för individ- och familjeomsorgen: I vår kommun prioriteras förebyggande arbete för att undvika personliga och

samhälleliga problem. I vår kommun har alla en helhetssyn där gränsöverskridande samarbete, nätverksarbete

och kontinuerlig uppföljning av arbete och insatser skapar trygghet för individen.

Socialnämndens mål för barn och ungdom: Genom förebyggande insatser minskar antalet placeringar. Genom förebyggande insatser upptäcks/förhindras riskbeteende och missbruk tidigt. När insatser krävs sker samverkan mellan alla berörda.

Socialnämndens mål för försörjningsstöd: Alla som erhåller försörjningsstöd får hjälp och stöd som ökar deras möjlighet till egen

försörjning. Alla som är under 30 år och beroende av försörjningsstöd skall omgående få stöd för

att komma in på arbetsmarknaden, påbörja studier eller annan kompetenshöjande verksamhet.

Alla barn och ungdomar skall ges möjlighet att utöva fritidsaktiviteter.

Socialnämndens mål för missbruksvård: Genom förebyggande arbete upptäcks riskbeteende och missbruk tidigt. Genom effektiv öppenvård förhindras placeringar. I samverkan med andra aktörer erbjuds eftervård, stöd, utbildning och andra insatser.

Socialnämndens mål för tillsyn av alkoholservering tobak m.m. Alla som söker tillstånd får ett professionellt och tydligt bemötande. Överkonsumtion av alkohol minskar. Särskilt fokus ska ligga på ungdomar och unga

vuxna. Folkhälsan förbättras. Endast seriösa entreprenörer erhåller tillstånd. Tydliggöra sambandet mellan matservering och alkoholservering. Verka för alkoholfria ungdomsmiljöer och ungdomsarrangemang.

22

Budget 2016

Socialnämndens mål för arbetet mot våld eller hot i nära relationer samt hedersrelaterat våldeller hot:

De personer som socialtjänsten möter som utsätts för våld av närstående skall få omedelbar hjälp, ett gott bemötande och insatser anpassade efter behov oavsett ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende.

De barn som socialtjänsten möter som utsätts för och/eller bevittnar våld av/mot närstående skall få omedelbar hjälp, ett gott bemötande och insatser anpassade efter behov.

De personer som socialtjänsten möter som utövar våld mot närstående skall få det stödoch den hjälp de behöver för att våldet ska upphöra.

Socialnämndens mål för ensamkommande flyktingbarn: Att alla studerar eller har arbete när de lämnar verksamheten.

Socialnämndens mål för den kommunala vuxenutbildningen: Att använda Komvux som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Socialnämndens mål för den kommunpsykiatrin: Alla som har kontakt med kommunpsykiatrin erbjuds sysselsättning.

Äldreomsorgen

Socialnämndens mål för hemtjänst: Minst 75 % av personalen har undersköterskeutbildning. Minst 90 % av brukarna skall vara mycket nöjda med helheten av omsorgen. Samtliga brukare skall uppge att de är nöjda med personalens bemötande. Minst 85 % av brukarna skall vara mycket nöjda med hur man tar hänsyn till deras

åsikter och önskemål. Minst 70 % av brukarna skall vara mycket nöjda med aktiviteter som erbjuds och med

möjligheten till social samvaro.

Värdighetsgaranti för hemtjänst: Brukaren erbjuds någon social och/eller fysisk aktivitet minst en gång per vecka. Alla brukare med dagliga insatser erbjuds att komma ut en gång per vecka. Vid omvårdnadsbehov är tid mellan ansökan och verkställighet högst fem arbetsdagar. Tid för från beslut till genomförandeplan är högst sex veckor. Brukaren skall garanteras att bli kontaktad om hemtjänsten är försenad mer än tjugo

minuter. Socialnämndens mål för särskilt boende: Minst 85 % av personalen har undersköterskeutbildning. Minst 85 % av brukarna skall vara mycket nöjda med helheten av omsorgen. Samtliga brukare skall uppge att de är mycket nöjda med personalens bemötande. Minst 85 % av brukarna skall vara nöjda med hur man tar hänsyn till deras åsikter och

önskemål. Minst 80 % av brukarna skall vara nöjda med sin sociala samvaro och de aktiviteter

som erbjuds.

23

Budget 2016

Värdighetsgaranti för särskilt boende: Brukaren erbjuds någon social och/eller fysiskt aktivitet dagligen. Anhöriga inbjuds till anhörigträffar minst två gånger per år. Möjlighet att komma ut dagligen under sommarhalvåret och en gång per vecka under

vinterhalvåret. Tid mellan inflyttning och genomförandeplan är högst sex veckor

24

Budget 2016

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN


Bygg och Plan 1 416 2 760 2 418 342 Vägsamfälligheter 105 107 107 0 Miljö- och hälsoskydd 1 003 1 317 1 349 -32 Bostadsanpassning 1 512 1 766 1 786 -20 Summa 4 036 5 951 5 661 290


Bygg- och miljönämnden arbetar i huvudsak med tillstånds- och tillsynsverksamhet, t.ex. bygglov, trafikföreskrifter, miljö- och hälsoskydd. I nämndens ansvarsområde ligger också planering av markanvändning, bostadsfrågor och trafikfrågor. I budgeten återfinns också medel för bostadsanpassningsbidrag och bidrag till enskilda vägar.

Verksamheterna kommer att fortgå som tidigare, där huvuduppgiften är myndighetsutövning och där arbetets innehåll och omfattning styrs i hög grad av lagstiftning.


Antal årsarbetare Budget 2015 Budget 2016 FörändringBygg 3,00 3,08 0,08Miljö 3,00 2,83 -0,17TOTAL 6,00 5,91 -0,09

Bygg- och miljönämndens vision och mål

VisionSurahammars kommun ska vara en kommun med miljömässigt hållbar utveckling. Byggnadsplaneringen ska medföra god tillgång till byggklara tomter för boende och näringsverksamhet.

25

Budget 2016

Mål

Plan- och byggenheten



Rapport-tillfälle

Övrigt

Bygglov inom detaljplanelagt område

Beslut ska i 85 % av fallen fattas inom tio arbetsdagar från mottagandet

Chef för samhälls-byggnads-enheten

Byggnads-inspektören

Delårs-bokslut Årsbokslut

Delegationsärenden, som överensstämmer med detaljplan och där inga grannar behöver höras och där inga andra remisser erfordras

Bygglov med avvikelse eller utanför detaljplanelagt område

Beslut ska i 85 % av fallen fattas inom 20 arbetsdagar från mottagandet



Årsbokslut Delegationsärenden, där grannar ska höras, i övrigt som ovan

Bygglov som kräver nämndbeslut




Årsbokslut Ofta större och mera komplicerade ärenden

Anmälan ej lovpliktig åtgärd





Tekniskt samråd Byggsamråd ska hållas i alla ärenden om nybyggnad eller s törre tillbyggnad av enbostadshus , s törre fritidshus och större industribyggen.



Årsbokslut

Miljökontoret



Rapport-tillfälle

Övrigt

Anmälan enligt § 38 i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd



Ansvarig miljö-inspektör

Årsbokslut Förutsätter komplett anmälan, delegations-ärende och i övrigt normala förutsättningar

Anmälan om installation av bergvärmepump





Förutsätter komplett anmälan, delegations-ärende och i övrigt normala förutsättningar

Ansökan om tills tånd för enskild avlopps-anläggning





Förutsätter komplett ansökan, delegations-ärende och i övrigt normala förutsättningar

26

Budget 2016

BUDGET 2016, PLAN 2017-2018

RESULTATRÄKNING (TKR)

Utfall Budge t Budge t Plan Plan2014 2015 2016 2017 2018

Verksamhetens nettokostnader -435 052 -466 931 -481 445 -495 254 -509 640

varav pensionsutbetalningar -13 338 -14 242 -13 971 -13 415 -14 354

Avskrivningar -26 138 -26 400 -28 211 -28 000 -28 000 Ve rksamhe tens ne ttokostnad -461 190 -493 331 -509 656 -523 254 -537 640

Skatteintäkter 409 076 430 621 432 457 451 490 472 258Generella statsbidrag 78 180 82 217 95 763 90 606 84 518Finansiella intäkter 1 353 700 700 700 700Finansiella kostnader -8 489 -9 950 -8 700 -8 700 -8 700 Resultat före extraordinära poster 18 930 10 257 10 564 10 842 11 136

Åre ts re sultat 18 930 10 257 10 564 10 842 11 136

27

Budget 2016

Skatter och bidrag (mkr)

Budget Prognos Prognos Prognos Prognos 2015 2015 2016 2017 2018

Skatteintäkter 430,6 421,4 433,3 451,5 472,3Inkomstutjämning 76,9 86,8 95,6 92,1 88,6Kostnadsutjämning -9,4 -9,2 -11,9 -11,9 -11,9Regleringsbidrag/ avgift 0,9 -0,4 -0,3 -1,9 -4,6Strukturbidrag 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0LSS utjämning (inkl. införandebidrag) -4,4 -4,3 -4,7 -4,7 -4,7Fastighetsavgift 17,3 17,0 17,0 17,0 17,0

Slutavräkning 2014, korrigering -0,4Slutavräkning 2015 0,0 0,0Slutavräkning 2016 -0,8

Summa intäkter (inkl. avräkning) 512,8 512,0 528,2 542,1 556,8

Källa: SKL Cirkulär 15:29, 151008

28

Budget 2016

BALANSRÄKNING (TKR)Bokslut Budget Budget

2014 2015 2016TILLGÅNGARAnläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader & tekniska anläggn. 316 851 360 264 326 481Maskiner & inventarier 12 589 23 196 18 439

Finansiella anläggningstillgångar 67 221 66 900 67 221Summa anläggningstillgångar 396 660 450 360 412 140

Bidrag till s tatlig infrastruktur 11 836 11 320 10 807

Omsättningstillgångar

Förråd 464 400 400Fordringar 28 939 35 000 35 000Kassa och bank 95 793 18 943 89 772Summa omsättningstillgångar 125 196 54 343 125 172

SUM M A TILLGÅNGAR 533 692 516 023 548 119

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREge t kapital

Årets resultat 18 930 10 257 10 564Resultatutjämningsreserv 0 0 0Övrigt eget kapital 74 685 79 565 103 872Summa e ge t kapital 93 615 89 822 114 436

Avsättningar

Pensionsavsättning 36 896 34 951 34 193Andra avsättningar 12 413 14 000 9 200Summa avsättningar 49 309 48 951 43 393

SkulderLångfristiga 292 860 287 250 284 290Kortfristiga 97 909 90 000 106 000Summa skulder 390 769 377 250 390 290

SUM M A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 533 692 516 023 548 119

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSERStällda panter

Fastighetsinteckningar 2 000 2 000 2 000Ansvarsförbinde lser

Pensionsförpliktelser äldre än 1998 258 468 257 206 241 425Borgensåtaganden 267 706

29

Budget 2016

INVESTERINGSBUDGET

30

budget 2016 plan 2017-2018 - surahammar...befolkningsstruktur surahammars kommuns...

Documents