, B U ~ D ~ T Ö R : ELLEN KI;EM[AN 3 ~ : - +"

Begär alltid

ARGANG- XE . - OKTOBER 1925 H ~ T E - 8

H e r t h a f ,r å g am. . .. . . ..

D en 24 oktober blir antagligen dagen.. då Fredrika - Bremer -

Förbundets sedan den 10 juni i . ~ a r i e - stad ajournerade årsmöte kommer at t

. ' forts$tt'a.sS i ~ to~kho lm. . Huvudfrågari som clå' skall. avgöras a r förslaget att tidskriften Hertha fran och med nästa :år .skulle utgå. till samtliga för- bundsmedlempiar.

Som bekant var det uppordnandet av sakens ekonomiska sida som p& si- na håll väckte betänkligheter vid Ma- ri.e.stadsmötet, vilket Ater gjorde at t avgörandet uppsköts. Den ideella vinsten : av at t f örbundets . tidskrift når alla dess medlemmar synes ha varit fullt klar för alla och ligger ju ocksA i .öpp& dag: till varje enskild inom.. deri stora '~äxanidk samman- slutningen blir .Hertha f örmedlaren a; de idée r F. - B. - F. arbetar för ;

. - genom .tidskrif ten bringas förbunds- me.dlemmarn i ett närmare samband med :organisationen :och dess syften an vad som .annarsovore möjligt ; tid- skriften s jalv . Aterigen' tillföres här- under en effektivitet och betydelse som under andra 'förhållanden ej kun- na uppnås.

. . Emellertid galler det nu att finna en sådan lösning av den ekonomiska

sidan av saken at t på en ' för- buridéts ékonohi i nigon mån- try&

gas för risker genom'aft Herfia gisres till allmänt medlemsblad och att kret- sarna % sin sida anse f orslaget. larnp- l i i t och genomförbart.

Förvaltningsutskottet har för sin del efter förnyad ekonomisk utred- ning av företagets risker funnit sig böra alltjämt f öreslå at t bidraget f<!r tidskriften. sattes till en krona per medlem, således samma förslag soin fram1ade.s ' i -.Mariestad sedan för- bundsstyrelsen enat sig därom. Det torde också vara. det minimibidrag som a r ofrånkomligt om över huvud taget saken skall .kunna realiseras - och kan val. f ör övrigt näppeligen an- ses som en för hög avgift för 'en h-el tidskriftsårgång ! . En annan fråga blir. emellertid 'huru detta enkronas- bidrag .bör utgå.

Då diskussionen i denna sak vid Mariestadsmötet gav vid handen at t man på ett flertal håll tycktes önska att tidskriftsbidraget ingick i med- lemsavgiften, har f örvaltningsutskot- tet nu föreslagit detta. Detta betin- gar då en höjning av såväl &rsavnif- ten som ständig medlems avgift. För att möjligen underlätta de svArighe-

106 '. ' H E R T H A

ter som detta kan innebara för % b i n - stone en del av kretsarna har för- valtningsutskottet f ör :fastställande av årsavgifterna upptagit ett förslag. efer nya linjer, vilket synts SH. be- aktansvärt att det framföres till all- mänt Övervägande inom .förbundet.

I; f örbundets stadgar skulle enligt detta f örslag endast f astsl%s storleken av bidraget till förbundets allmänna kassa, kretsarna skulle sedan själva ha full bestämmanderätt över avgif- ternas hela belopp. - -'

Bidraget till förbundets allmänna ka&a för årsbetalande medlem skulle -då fastslas till kr. 2:50 per år - mot. f örutvarande kr. 1 :50, till vilket lagts kr. 1 :- för tidskriften - samt till kr.- 40 :- en gång för alla . för ständig medlem - mot f örut~arande: kr . 30 :- till 'vilket lagts kr. . l 0 :- för tidskriften. .

- Den ekonomiska .utredningen .har i övrigt givit vid handen at€ det vore ekonomiskt fördelaktigt a t t i stallet för de. tidigare föreslagna tolv hafte- ria om Aret utge tio- häften, vilka dock skulle till innehAllet SH. utvidgas at t de till 'text- och annonssidornas antal till fullo motsvarade de tolv hatena. Detta har därför pH. denna punkt ocksa blivit förvaltningsutskottets f örslag.

- Tanken pH. att lämna varje krets frihet att för sin del bestämma den drliga medlemsavgiften endast med

f örutsättning att respektive kretsar till den allmänna förbundskassan in- betala en avgift av kr. 2 :50 per med- lem kommer möjligen som en stor ny- het för många. Detta a r ju emeller- tid en redan tillämpad metod in- om en del andra riksorganisationer och har dar visat sig som ett särdeles smidigt sätt för sammanjämkning av ,centralorganisationens och lokalav- delningarnas intressen. När denna linje nu föreslAs av förbundets för- valtningsutskott sker detta emcdan man tänkt sig a t t även inom förbun- det skulle den vägen vara framkom- lig och .leda till en ömsesidigt till- fredsställande lösning av friigan hu- ru f örbunclets tidskrif t skall genom ett visst tillskott per medlem kunna göras till allas tillhörighet. Den fri- h.et som det antagna förslaget i övrigt skulle ge .%t kretsarna med avseende p% deras ekonomi kunde ju dessutom tänkas vara av varde för dem även vid andra, eventuella lokala angela- genheters ordnande. - Utan tvivel öpp- nas härigenom f lera mojligheter f ör f örbundskretsarna s jalva, varje krets kan med friare anpassning- inrätta sig efter sina speciella förhallanden.

Vad Herthaf rågan beträff a r kan har encllast uttalas en livlig förhopp- ning att förbundets medlemmar vid det fortsatta Arsmötet i oktober måtte fatta ett beslut som gör Hertha i verklig mening $11 deras egen tid- skrift.

H E R T H A 107

Frigga Carlberg.

E ndast några mhnader efter för- lusten av Emilia Broomé kom-

n ~ e r budskapet a t t .%ter en av. kvin- . norörelsens~ f örnamsta f örkampar,

Frigga Carlberg, lämnat oss. Föd.d i 'Falkenberg den 10 augusti

1.851 korri Frigga . Lundgren genom sitt giftermål med postkontrollören Andreas Carlberg at t bli bosatt i Göteborgbunder den ojamf örligt stör- sta delen av sin offentliga verksam- hetstid. Försti för några å r sedan flyttade hon, efter makens död, till Råsunda, och hon avled i sin dotters fru Ester Brismans hem i Stockholm

den 3 :d je dennes. . - Det ar d.ärför ' främst Göteborg, som haft lyckan ,a t t har henne som ledarinna för en mängd sociala före- tag, liksom. hon var ordförande i Fareningen för Kvinnans Politiska

Rösträtt därstädes under dess tillvaro. Men henness namn a r kant och aktat över hela vårt land, gen-om hennes sociala verksamhet, genom hennes f örectragsiesor - under rösträttens kampdagar och genom hennes för- fattarverksamhet. . '

Mycket liberal till sin allmänna laggning tillhörde hon också, den gamla Frisinnade Landsf öreningeii 'och tog livlig del i det politiska livet och i valrörelserna.

$er man igenom Landsföreningens för. Kvinnans Politiska Rösträtt ars- redogörelser, så finner man, hur liv- aktig. Göteborgsföreningen alltid var. Dar anordnades kurser, dar höllos

möten och föredrag, dgr spelades tea- ter,; och därifråu kom det flygblad och andra för propagandan lämpliga trickalster. Och flygbladen hade oftast ~ i i ~ ~ a till förf attarinna och teaterstyckena .desslikes, eller ocksa viro de hennes aversättningar och be- . arbetiningar av utländska skrifter. Alla rösträttsvänner komnia ihiig het gamla flygbladet "Varför fru v hk an- son gick in i röstrattsföreningen" och viken av oss minns' inte "Madame Antis" ryktbara monolog. Flera röst- rattsföreningar torde också ha spelat hennes' f rhn engelskan gjorda över- sättning "Huru kvinnorna erhöll0 ostr ratt". I Göteborg hade röstratts- föreningen nästan en stående frivillig teatertrupp, som ' spelade denna och flera andra av hennes pjäser, såsom "Statsministerns döttrar", "samma don" och "I mörkaste Småland" (en lokalisering av det finska lustspelet Bakom .Kuopio).' m. fl. Och ïbland drog truppen 'ut p& erövringståg till andr,a städer, alltid med samma fram- gång.

Fri.gga 'Carlberg var också synner- ligen förtrogen med den utländska kvinnorörelsen framför alit den en- gelska och amerikanska. Hon deltog i nästan alla' den Internationella kvin- noröstrattsalliansens kongresser, och vid den sista, denl i Rom 1923, var hon regeringens ombud.

Om saledes Frigga Carlberg be- drev en enastående propaganda för kvinnorösträtten, iH hindrade detta

henne alls icke fr%n at t också hinna med at t utövá en storartad:, social. verksamhet, Det var tvärto'nirri' SH; a i t det var hennes sociala patos, hennes starka. rättf ä r dighetskansla och hep- lies medkänsla med de svaga- i sam; hallet; &m gjorde henne till en så ivrig förkämpe för kvinnans politiska; rösträtt, Hon var synnerligen verk- sam i f attigvården. Under' en följd av år var hon centralstyrelseledamot i Svenska fattigdrdsförbundet; ord- f öfande i en .' sammanslutning av kvinnliga fattigvbdare i Göteborg, sekreterare i' . f örsta-maj blommans centralkommission, sty&lsel.edamot

, och inspektris för Myrornas barnhem m. m, Men - egentligen' sgger det s& litet acto upprakna vilka befattningar Frigga Carlberg haft i f attigvård och barnavhrd, det; var'det sinnelag var- med- hon skötte'dem; s t q v a r det va- sentliga. - Hennes; varma hjärta gjor- de at t hon alitid stPd färdig till hjiilp ät alla, och - inte bara en officiell h jalp, ett - utdelande av - ' understöd, utan den verkliga hjalp, som enda'st den kan utöva, som 'förståf at t satta sig in i andras- förhallanden, att del- taga i deras lidanden och bli dem till ett moraliskt' stöd.

Och framför allt arbetade hon för barnens val.. Sällskapet "Myrorna" i Göteborg; som hade till uppgift a t t tillvarataga gammalt skräp, forsa1 j a det och- avsatta pengärna till en fond, avsedd 'för barhhem, var icke. stiftat av Frigga CarlbeM, men det tycks ha varit -först sedan' hon 1891 kom ' in 'i . des's - "styrelse, ;oh verksamheten tsg - riktig fart: Redan 1.89% öppnades det 'forsta barn-

hemmet, och Frigga Carlberg blev bh- de kassör och inspektris över detsam-

-ma. '&dan har det ena barnhemmet efter .det andra uppstått - nu finns det. sju stycken.. Ty hon förstod at t intressera folk f ör denna verksamhet s% att g%vor fr%n enskilda och under- stöd fran allmänna medel inflöto. Ett av de sista hemmen a r ett spädbarns-' h.em,. där . det/ aven ges tillfälle för mödrarna at t amma sina barn. . Ett annat hem, "Födelsedagen", som ar stiftat av Frigga Carlbesg;, tar emot barn f rån tuberkulösa. h&..- - .

Barnen f å i -allmänhet stanna i hemmen: till- dess de blivit utbildade till att försörja sig själva; men aven ef te& söka hemmen att - behalla kon- takten med dem sbatt de inte skola kanna sig ensamma och utkastade i världen, och Frigga- s jälv följde all-

tid sina 'Myrbarn med största intresse. Frigga Carlbergs starka rattfar.

dighetskansla drev henne 'till- en out- tröttlig verksamhet f or alla som bel hövde hjalp; Hon kom därför ofta i strid med. myndigheter, som häht ville blunda f ör besvärliga missf ör- hållanden, - men hon: gav- aldrig ined sig, nar hon kampade för "den svaga- res ratt: Of ta rönte -hon- darf ör, -starkt motst%nd och blev utsatt för smadel- se och förtal, 'men, detta skrämde hen- ,

ne aldrig. -

Frigga Carlberg .var' också för: f attarinna; Men det föref d ler som om det icke s% mycket var det rent litterara intresset, som satte pennan i hennes -hand; ubri fastmer 'hennes sociala patos. Hon har utom de för- ut omtalade flygbladen och de draina- tiska styckena, som voro, avsedda

H E R T H A 109

som direkt agitation för kvinnoröst- rätten, skrivit ett par romaner, "Var- löften" . och !'För .- ratlfärdighets

. skull", samt en stor mängd små no- veller och kidningsuppsatser. .Hennes litterära alster äro ofta nog fyllda av en bitter tragik. : Frigga . carlberg hade under sitt sociala arbete mött oerhört mycket elände. Människor kommo till henne friin. alla håll och samhallsklasser för att klaga sin nöd och f å -tröst .och hjälp. .Hon -hörde så,. många sorgliga historier av mödrar, vilkas barn, råkat ;vilse, av .hustrur, som misshandlades, och om barn, som yanvhrdades, a t t hennes skrif tställar- skap oftast .blev till en protest mot samhällets orättfärdighet . mot de svaga. . # . - .

Kvinnor: och barn vor0 .ju också blott för ett decennium sedan:så. illa

ställda -i ?Ar 1a.gsgftning. Myc-t .har ju ändrats på de ; sista .Aren. - Kvin- norna ha u.tom sin medborgarrätt fAtt en förbättrad .aktenskapslagstift- ning Vi ha f å t t nya barnavårdsla- gar, och prostitutionens! reglemen- tering h a r upphört. ' Men +tta har icke. kommit, så,som en frivillig gåva frå.nV manpen. Det har :drivits *fram genom en intensiv agitation,. och även. i den striden har Frigga Carlberg stått i främsta ledet. Icke minst har hennes förf attartalang: härvidlag .va- ri t av stor betydelse.. ~ e i n e s skil-

. dringar vor0 s% .-konkreta,, så direkt gripna ur livet. a t t man inte så lätt kinde skaka. dem av gig. De under- ströko missförhållandena och ropade på reformer. :

Den, som endast kände Frigga Carl- berg :genom hennes skrifter, skulle därför lätt kunna få den föreställ- ningen att hon var. bitter och pessi- mistisk men det@..var, icke f örhiillan- det.. Hennes varma hjärta och hen- nes sinne för &mor gjorde henne

'

fördragsam -mot dem som r ikat på avvägar. -Väl var hon mycket be- stämd i sina fordringar, .när det gäll; dekvinnors och barns rätt, men för sin egen personliga d e l uar hon mycket ansp.r%kslös, oih: hon var all- tid nöjd och god mot sin om$v.ning.

Frigga Carlberg var vid sin död 74 Ar, men till sinnet var hon fort- f arande ung. Och hon hade .sitt .klara minne i behåll. Ur'sin rik.a .erhren- het. kunde hon -berätta. tusen historier om människors stravanden - och li-. danden, .&h först och sist om allt möjligt som -rörde. . röstrattsarbetet.

Det ar erroersättlig förlust a t t hon ej mera finnes om kvinnorösträtt& historia en g5ng skall skrivas. Inte SA mycket för .d.esq yttre data och fakta - de .finnas. nog upptecknade, - men för den. inre sidan av saken, det ,stora arbetet . at t - viicka och' övervinna fördomar och mot-. stånd. I

. . .

. ö är för akFrigga carlberg. själv ..var oavlhtligt verksam både i tal- ' och skeft,..både offentligt och enskilt . i detta. nydtaning&rbete,. förstod hon bättre än de flesta orsakerna till a t t kvinnorna bröto med sin .undergiven- het; och. fordrade sin rätt. Själv. var iion en av ledarna . . .för .denna stora sociala revolution. . . ..

GULL1 PETRINI.

l10 H E R T H A 1

Kring två utnämningar*

I nför de ständigt återkommande orättvisorna i samband med utnam-

ningar till statliga och komunala am- beten frågar man sig om inte ett helt nytt och bättre system vore tänkbart. Att det vore behövligt a r i alla fall visst. Icke minst för at t undvika. aetta heder-och-.ara%v-yarandra-ta-- gande, som hör till problemets mör- kaste sidor. .

Nar kvinnor bli indragna i en ut- nämningsstrid tillkommer en allde- les speciell f örsvårande omständighet -nämligen den at t de icke äro män. Jag vill inte pAst% att'kvinnorna över- allt och alltid f% lida för detta i ut- nämningsfrAgor. Jag tror t. ex. @r.- na at t vhr nuvarande regering ej skulle göra skillnad mellan nian och kvinna. Meq- d k e r t a r a t t könet mången ghng tillmätes dominerande betydelse. De kvinnliga 1äkai.m lia nyligene i samband med två utnam- ningsf rågor f %tt eklatanta exempel p% at t s% ä r fallet. i medicinalstyrel- sen.

Det &a fallet ' rör överläkartjans- . ten vid Flensburgska vårdanstalten

tör spada barn i Malmö, en kommunal institution. Medicinalstyrelsen har behandlat de kvinnliga sökandena till denna tjänst synnerligen styvmoder- ligt. Det av anstaltens styrelse upp: gjorda förslaget upptog med. dokto- rerna N. Malmberg, Greta Muhl och A. Höjer med uteslutande av dr Sara Gyllencreutz som avgjort är mera me- riterad än dr Höjer. Medicinalstyrel-

sen underlät a t t ändra detta' felaktiga förslag helt mot kutymen i liknande fall. Nar sedan d r Malmberg återtog sin ansökan och valet allts% kom at t stå mellan d r Muhl och dr Höjer gav anstaltens styrelse Höjer f örord. Me- dicinalstyrelsen u tnamnde i enlighet med förordet, nhgot som visserligen är regel men. ej nödvändigt. I ett fall som detta hade ridigheten krävt att medicinalstyrelsen ej fast avse- ende vid förordet. Skillnaden i me- riterr mellan doktorerna Muhl och Höjer är namligen mycket betydande. Då d&, gäller en tjänst i en anstalt för vArd av späda barn a r namligen tjänstgöring vid sjukhus med späd- barnsavdelning. den viktigaste meri- ten. Dr Muhl har 4 %r l.V2 mAnad dylik tjanstgöring - långa samman- hängande förordnanden. Dr.' Höjer 1 å r 7 mhn. - korta; spridda förord- nanden. Som synes en enorm skill- nad. Även i övrigt har d r Muhl mycket längre. tjänstgöringsmeriter. Dr Hö jers vetenskapliga meriter kun- na p& . i n t e i vis uppväga denna skillnad.

Skulle nhgon betvivla att ovan- nämnda orättvisor mot två kvinnliga läkare vederfarits dem i egenskap av kvinnor så torde medicinalstyrel- sens hhllning i en senare utnämnings- fr%ga vara ägnad at t ytterligare över- tyga om dess brist p% god vilja. Skol- läkarbefattningen vid folkskolesemi- nariet i Stockholm vilken aven inne- bär fri Iakarv%rd %t seminaristerna

I. F. U. W:s, rådsmöte söktes bl. a. av dr Ada Nilsson och , medicinalrådet Edén. Dr Nilsson a r

specialist i kvinnosjukdomar, har ba- kom; sig en lång internpraktik. bland kvinnor och a r en kand skolhygieni- ker; Medicinalrådet Edén ,ar kirurg, har varit överläkare vid landsortsl'a- sarett men a r numer sasom medici- nalråd avstängd från all kontakt nied &n allmann. praktiken. Hans skolhygieniska meriter inskränka sig till att han varit lakare vi,d Haparan- da småskoleseminarium. Medicinal- styrelsen . .förordade emellertid dr Edén till platsen och skolstyrelsen ut- nämnde honom.

Ingen : svensk kvinnlig lakare har kunnat hysa minsta tvekan om' att medicinalstyrelsen under gangna.. Ar statt oss emot. .Det har' tillfullo framgitt av- offentliga skrivelser, en- skilda samtal och mAnga gärningar. 'Men en :sak a r at t ,i enlighet med: sin övertygelse. kotstå . .främmande in- kiäktare, en annan sak a r orättvisor rnot.likaberattigade medborgare. Det a r ju. nämligen vad vi kvinnor äro sedan behörighetslagen - 1 juli 1925 - . tratt i ' kraft. Vi hade kanske hoppats at t . medicinalstyrelsen dock skulle ta konsekvenserna av en' ge- nomförd lagändring. . Men förstas, det a r ' nog Svårt. Det kan vara mycket svart att f% ,igenom en .ny lag. Att förvandla sagda lags mot- ståndare till dess fördomsfri hand- havare a r säkert ändå svarare.

. i Bryssel. Den , stora internationella. sam-

manslutningen av universitetsbild-a- .d:e kvinnop .:(International F,edera- tion of University ' Women) samlas till allmänna kongresser vartannat år. Varje å r hAlles dessutom möte av "Council", rå. som bestlir av förbundsstyrelsen samt för varje an- slutet land ordföranden i dess kom- mitté f ör internationellt samarbete (eller:. suppleant). . I å r ägde rAdsm6- tet rum i Bryssel den28 - 29 juli och bland' närvarande voro den nuvaran- de . förbundsordföranden, Dean Gil- dersleeve, Amerika, den förutvaran- de, professor Spurgeon, England, samt två av de tre vice ordförande- na; docent; Gleditsch, Norge, och pro- fessor Cullis, England. .Av 20 an- slutna nationer voro 17 represente- rade; den svenska delegaten var dr Eva Ramstedt. De ny4 nationer, q

som begärde att bli upptagna i sam- manslutningen, voro Luxemburg, Ru- mänien och Bulgarien, av vilka den sistnämnda hacle egen representant närvarande. Till de land, dar .orga- nisation" av föreningar pligår, san- des halsning'ar, och särskilt beklaga-

.de man at t Tyskland ej ännu p% grund av inre svårigfieter med or- ganisation kunnat bli' upptaget och ,hoppades a t t 'det e j skulle dröja lan- ge förrän så skedde. . .

Bland de frågor: som behandlades tillvann' sig förslaget om en , gemen- sam' stipendiefond på en million dol- lars huvudintresset, och man' disku- terade mö jliglieterna 'att anskaffa medlen, sarsliilt att snart f å ihop tillräckligt mycket för att kunna ut- dela Atminstone ett stipendium Ar- ligen. Stad.gar f ör' stipendiefonden f öreslogos. Den australiska förenin- gen kom för övrigt med erbjudanije av . två sti.pendier '. för vistelien . i

1 12 ' H E R T H A

Australien, , .ett för. 'brittisk under- skte, det andra utan angiven natio- nalitet. Så lämnades 'rapporter fr%n de olika nationerna och från styrel- sen, sekreterarens innehöll.. en eloge för fjolårets kongress, som &kant i Oslo på inbjudan av de nordiska na- tionerna: Nästa .års . konferens kom- ,men at t aga -rum i Amsterdam -6 au.gusti. . .

AngAende ' klubblokaler . för I. F. U. W-:s meclilernmar kunde man glad- jande nog meddela at t vid Crosby :Hall i London til1,byggnaden av den nya .delen med boningsrum ,och res- taurant nu skall börja och att det ar 'gott. hopp oni at t hela komplexet skall kunna öppnas nasta år. Dar- näst kommer. turen till Rom, .&r förarbetena äro i gång med planer på inköp av nAgon lämplig fastighet.

De olika, ständiga- .och tillfälliga,

kommittéerna avlämnade ocksA sina rapporter. .Frånt deras arbete kan namnas, a t t kommittén för intellek- tuellt samarbete tillsammans med. ett 'par andra organisationer - dari- bland International Council of Wo- men - avlåtit en skrivelse till Na- kionernas förbund med uppmaning .

att ta in kvinnor på skilda arbets- områden, speciellt som experter i dit- hörande kommissioner. Kommittén för utredning angående högre skol- .undervisning i olika land hade sam- lat en: hel del material och fortsat- ter .sitt arbete, särskilt med tanke p% möjligheterna av lararutbyte. Kommittén för utredning angiiende ' ett internationellt h jalpspråk hade ocksA samlat uppgifter från mAnga håll, men ej. tillräckliga at t kunna göra nAgot uttalande. -

' ASTRID STURZEN-BECKER.

~~nternation&. kvinnoröst rätts al lian se^ kongress Paris 23-30 mai W26.

.Det a r "Frankrike ' som s d a r - Iri- ternationella kvinnoröstrattsallians- ens skaror Vid den instundande stora kongi-essen sorI.1 skall aga'rum 23-30 maj nästa ar. ' Fransyskorna 'ha ock- SA allt' 'skal i ' varl'den at t ta vara på den propaganda för kvinnorösträtten som alliansens kongresser i och för sig utgöra.' .Hur segt' an motst%ndet mot det: 'kvinnliga röstrattsliravet a r i l a m t dar en sa'dan internationell kongress halles, - den uppmarksaxn- het som 'den stora samlingen av kvinnor från man kan - nu saga' s% gott som' a l l 'a världens länder - av vilka 'en; stor del '-faktiskt redan givit kvinnorna ' rösträtt - oundvikligen vacker i pressen ock bland allmanhe- ten a r till ovärderlig nyttaXk det eg-t

na röstrattssstravandet. Det a r inte så alldeles lätt kanske för vederböran- de som makten hava at t imorera en fordran som stödes av en varldsopini- on, .och a r t i l l händer det väl a t t aven dessa kunna kanna det en smula ge- nant at t just d e r a s lands kvinnor höra till de tillbakasatta och ratts- lösa. Till och med .den store- diktatorn Mussolini har synbarligen icke varit otillgänglig .f ör en dylik tankegång. Med all säkerhet' ' ha itallienskoi-na Romkongressen'l923 att'tacka för att .den första röstsriittsallnlosan nu räckts dem.

Och fransyskorna äro till och med efter d e m, så det synes sannerligen vara av nöden att de f% den hjälp kongresskådespelet kan ge dem.

Det .preliminara !progra~met a r nu uppgjort, och Paris a r .den ut- sedda platsen. . -

. .

De tre dagarna före kongressens l!ogtidliga öppnande söndagsef teï- niddageii den 23 maj uppt+l;as av vanliga' prelimi&i.ra 'sammankomster av styrelsen och ;av den interriatio- iiella kommittén, vilken best%r av sty- relsen och ordförandena i de anslut- na ländernas skilda föreningar. Vid

. kmgressens öppnande på söndagen håller röstrattsalliansens ordförande, Mrs Corbett Ashby, sitt hälsningstal, och adresser-framföras från vid kon- gressen . representerade f öreningar.

Måndagen och tisdagen äro reser- verade för :de permanenta kommitté- 'ernas gamma11 traden, vilkl;. , infalla

- e f t e r varandra s% a t t varje kom- mittémedlem beretts tillfälle a t t nar- vara vid alla kommittéeriias saninian- trad.en .om hon s% önskar.

cli.sltuteras; kongressen kan endast .antaga, avslå eller Aterremittera dem till respektive .kommittéer. Det- - ta arrangemang representerar givet- vis' en mycket stor tidsvinst för kon-

. gressen, .ioclz som varje kongressleda-. mot haft ratt a t t tidigare vara med om kommittéernas sarrimantraden .

och såväl deltaga i diskussionerna som göra egna förslag angfieride 'resolutionerna ha dessa s%led~!~ r.? dan dlmänt avhandlats. Den' ny,-. heten har nämligen införts a t t kom- niittésammanträdena uppdeiatc i första enskilit konklav av:komrnitt+ .

medlemmar och en därpå 'följande tillgänglig f ör alla kongressmedlem- .

. . mar. '

. P% fre.dagseftermiddagen aga de ordinarie valen rum. .

Överblivet . arbete expedieras: . på lördagen då valutgilngen aven till-

intaga sinaeplatser och arbetet begyn- ner med ' f ragan :om nyanmalda .för- ,eningars anslutning, styrelsens. och J u s' rapporter och andra ordinarie föreningsarenden. Eftermiddagen ar anslagen å t diskussion av propa- 'gandametoder i de röstrattslosa lan.- derna; som' huvudpunkter ha -.upp- ställts friigan huruvida d e k k e röst- ' berat.tigade .kvinnorna.. börai ansluta sig till de politiska partiefnia och huruvida beviljandet av koininmal rösträtt kim anses som 'en hjiilp till

, eller ett hinder för a t t vinna .den po- litiska rösträtten. .

Torsdagen a r de röstberättigade kvinnornas dag . då deras stallning .och f örhållanden framläggas och

. . diskuteras. . .

Fredaged a r den stora. förhand- lingsdagen då organisation och stad- gar dryftas. Likaså. föreligga de inom de fem internationella perma- nenta kommittéerna preparerade re- solutionerna. Dessa f A .dock e j .da

Som: synes .ett särdeles , koncentre- ra t arbetsprogram, vilket emellertid tillsvidare står . oppet för andringar .

och eventuella tillägg.

Fredrika-'Breme'r--Föib'undets SjukkGssa beslöt %vid sitt den. 29 septein- I>cr ~'orl;s;i.tt;i. 3.1-iiiiite att iippg;"L i.deii planeradc s;riniii.iiiislriyii.iiigskassaii Cciitrt~lkasshn Viiil- fast -. S1;oclcholin. ' Till dc dlirined nritagna stad- garii:i. för Central k:+saii beslöt emellertid Ars-' riiötef; pi.. s<yi.clscii's förslag att .iitta.le sig fiii: ett tjlliigg siii;i.rlist iiiöjligt i svad. bestiiinmelleriiu oiii ~.iiiklcoii ti.01li111't ai1gii.r; önskemAle\' VW att

kviniilig iiiedlci!~ i i . k:t..ssaii skulle VA. d2ir:oin gjord ;~iiiiiiilii.ii tillde1;is kviiirilig sjukbesökart?..

Befilutet oi i uppg3.cride i den 'nya sjukktis. .

sail skull 'för. iltt iiga giltighet .'bek.riiftas p5 511iiu. ol;t.saiiiiiiai~trCde med. kassans medleininnn, varvid. tvi"^ tl:ed;icdels. !nxjoritct erfordras för att besliitct s l d l iiiises. koufir~erat, '

114 H E R T H - A

Nutida - svensk sakralkonst.

arje släkte har, medan sekel förrunnit, till s ia efterträdare v .

overantvardat ett konsthantverk .av f ullgod beskaffenhet ; ständigt nya, starka. händer togo detta i sin vård, och skiftade det: också i yttre gestalt- ning, s% förblev det väsentligen ett och detsamma, samma otadligt goda

f örebildliga alstring. Till sist och inemot var .egen tid

kom det hela i hjälplöst svaga händer ; men att det endast blev några korta årtionden, som man har att förebr% bristande .begrepp i dessa friigor, be- r o r . ~ & oss, nu levande. Fullt ut kun- na vi sagas ha. botat vad slaktet f öre vart eget bröt.

Rätteligen m%ste det erkännas, a t t greppet gentemot den a r t av. konst- närlig alstring,: som - vi kalla konst-

. hantverk, under narmare ett par se- kel icke hade varit fullt ut sådant, som man hade velat önska. Det var den sakrala. konsten, som hade blivit lidande. . Irreligiositeten spe- lade här hämmande in. Det bör ha satt en strid mellan densamma och de ännu starka kraven p% konstnar- lig inredning. Men den högst brist- fulla känslan för kyrkoornatens skön- het och helgd segrade.

Et t mödosammare värv väntade alltså den som .ville återupptaga sa- kralkonsten,. an' alla dem, som hade satt sig samma mal före gentemot den profana konsten ; i senare fallet gällde det a t t gripa endast ett par år- tionden tillbaka, i . det förra at t åter-

knyta band, som i narmare tv% sekel varit brustna. Och långtif ran .endast detta; dar det för profankonstens vidkommande gällde enbart ett yttre, gömde den gamla kyrkliga konsten på åskadningar och begrepp, p& regler och bud och bestämmelser, om vilka varje dess utövare m%ste aga den rätta och djupa kunskapen. Och den slutligen vunna vetskapen i dessa stycken har ingen last sig- till ur en viss samlad f acklitteratur ; hela Euro- pas äldre sakralkonst a r en av de mödosamt tydda källorna, och stycke för stycke f%r den, som ivrar för,des- sa fragor, ur många sekels urkunder samla tillsammans det övriga för att få klar hela den laggivniiig, vilken å detta område aldrig skall upphöra at t gälla. . .

Det ä r en .gladje att,:kunn påvisa att en s&dan trägen och .kravan- de uppgift blivit- beaktad och fylld i våra senaste dagar; .det a r en dubbel glädje att få erkanna, a t t den, som lyckosamt g%tt i land damned; är en kvinna. .

Agnes Branting äger den samlade kunskap, som icke - någon annan p% området i frAga torde besitta. Det a r denna hennes djupa förtrogenhet med den kristna konsten och framför allt dess utan tvivel rikaste yttring, den textila, som gjorde henne skickad som ingen annan at t taga sig an den för- gätna konstarten. Huvudbetingelsen var genom'denna hennes lärdom och hängivenhet fylld för att vara dagars

H E R T H A ' 115.

sakralkonst, tv% sekler och mera yn- gre an den som vi se som förebild, skulle få den. helgd,. det djupa i inne- håll och mening, som gör den sakral. Som konstnär ägde hon övriga betin- gelser.. Skärskiidar man ;de rent yt- tre egenskaperna i de verk, 'som hen- nes anstalt, Licium, låter utg%, så skall det lyckliga valet av material, den obeskrivliga skönheten i färg- sammansättningar, det mästerliga-. i själva utövningen oupphörligt väcka ens djupa beundran. Fullödig a r i sanning. denna sakrala textilkonst, en ovärderlig .och högt skattad insats i våra dagars konstutövning..

Sin prägel har varje lycklig, textil period satt på den kyrkokonst, som det blev dess uppgift a t t skapa. Starkt bysantinskt betonad ä r den all- ra äldsta kvarlevan vi aga av medel- tida broderkonst, en stola och emma- nipel frhn 9004alet (Durham i Eng- land). Realism och en I%ngt driven elegans i teckningen utmärka opus anglicanum. Ungrenässansens mäs- terskap och ljuvhet lyser över 1400- talets flandriska konst. Inom alla dessa perioder har figurframstall- ningen- - spelat samma roll - som inom det medeltida smidet, inom glaskonst, snideri i trä och sten o: s. v. F& den icke 1ask.unniga menigheten var denna .konst den öppna boken, vars illustrationer man lika säkert avläste heliga händelsers .förlopp, som en se- nare tid gör.det ur böckernas at- tryckta sidor. .

Innehållet a r i v%ra dagars sakral- konst samma djupa, eviga och trös- tande sanningar, som förborgade sig bakom den heliga' skrift;s många skil-

da? händelseförlopp, men @r. uppfatt- ning: står f jäi-ran f rån den medel- tida-.menighetens, . och s ' ~ , blir vår. läs- ar t en annan. En enda symbol-. a r oss nog för att .det ena eller andra .av ;ad den Heliga Skrift innerst vill gi- va skali bliva oss uppenbart; vi ha här kommit at t &å p01 den allra äld- sta kristna k y r k q s ståndpunkt. Som man, enligt vad vi erfara främst av katakombmåhingarnq kunde hämta uppbyggelse och trost vid åsynen av vedertagna, formy, vars djupa bety: delse h a n väl kände, så göra vi det. Den a;rt av ornamentik, som Licium. har valt som sin, ]%ter en.ny'och frisk skönhet, en rik växling blomma kring urgamla f ormer,: korsen, ~r i s t&m6- nogrammet, rosen, druvan;. axet, livs- tradet, örnen och duvan, fisken, skep- pet o. s. v. En viss fyllighet i den ornamentala "gestaltningen har under' senare %r fatt vika för en enkel, stor- stilad behandling; De dekorativa var- dena i denna symboliska dekorations- konst äro betydande. . .

- Står alltså i detta avseende svensk textil kyrkokonst formellt oavhängig gentemot en ' äldre alstring, s% är. detta icke minst fallet vad betraffar själva sömnadskonsten. Varken en fjärran. . tids invecklat mödosamma. teknik, ,där sömnad och vävnad pa ett egendomligt sätt flata sig in. i varan- dra, eller den trådfina kedjesöm;. som utmarker .det e,ngelska arbetet, ej hel- ler den till f.ulländning drivna schat- ters~ömmen från . renässansverken och lika litet det reliefartade. arbetet från senare perioder ha tagits upp av vår' moderna -svenska anstalt.. &ukas givetvis vissa mera elemen-

t16 H E R T H A

tära, tekniker, platt- och stjälksöm, olika. arter av .guldbroderi o. s. v., SA har ,man. -iq ännu högre grad. sett .sig nödsakad a& för vissa Önskvärda .ef- fekters [skull rent - av .nyskapa. I själva verket ari denna omstiindighet en av dem; som %t Liciums konst ger ett så friskt och ,sareget drag; sina *fullt ' moderna. kvaliteter äger alltså den .sakralkonst, som vi ined. djup till- . fredsstä~lelse kalla -svensk..- - I senaste - tider skall ' -man på stil och sömsatt lik; läti känna igen 'denna alstring, som vi nu. sarskil ja- opus anglicanum f rån : annan ' medeltida textilkonst. i *Man :ville..tänka.sig, j.ust med av-

. seende på den. engelska kyrkliga bro- derkonst som en -gång erövrade värl- den, .att v 8 r sakralkonst? vore . värd icke ;endast en svensk, utan..- - euro-

. peisk krets .av avnämare.. Men. s% har- arinu icke. skett ; .och har- man- hört utlandska- andliga - yttra-:*sig om .var sakralk.onst.:och 'f. ö. hela. vår liturgi

, med ett . icke .@Ht. dolt .. ogillande . av dess rikedom, så 'förstår man att .in- tet ? ar . at t hoppas. i Vad -med.eltida

, p.rel.ater. , och . förstodo, . a t t hämta klenoderna f ~ å n &n va-rldid@ yppersta .anstalt, f örst&r icke .det. eu- ropeiska' prästerskapet .av: idag. - .O@ Sverige skall utan-tvivel. förbli det en- tia lahd, varsi-kyrkor ,finna det. .som sin. ,mycket : betydande angelagenhet a t t förskaffa sig dessa klenoder. . .

: . Detta. shvida. icke .till någon- svensk kyrka i utlandet: en eller. annan skrud

. ! föräras.. Och just i .dessa :dagsr. äger n.åg;ot sMant .-rum. - - - . . .

. . :V%r Margarethakyrka i. Oslo ;star . inför sitt f~~llbordande ; direkt. leder

bars brada bortgång blev var djupa sorg. Icke f å svenskar ha varmts vid hennes minne och önskat få visa .

hennes kyrka heder. Hennes make var .av alla den. förste, och Licium vi- sar,. i de dagar då detta skrives, det högtidligt .yackra antependium, vilket ej endast a r kronprinsens. gavs, utan i sin symbolik (Rättfärdighetens se- ger, symboliserad av den genomstung- na , . draken) helt ar . utförd ,efter hans idé och förslag.. Att prinsossan Ingrid utfört en del . av dess

,konstrika sömnad ger dcttayerlr ökad .betydelse. - En säreget vackor .mass- hake, ett sorgantependium, altarduk och ett par håvar tillhöra deii blivan- de Margarethakyrkans textilskatt och . f ramvisas samtidigt. Var och .en i sin ar t ä r o . alla. dessa klenoder av en gripapde skonhet och filland- ning. . .

.Men blir vår :svenska. anstalts .verk- samhet p k det hela taget' inskrankt till det egna landet, s% .hur obeskriv- ligt mycket har den- icke betytt för .vara kyrkor. , Det är sant, att så gott som samtliga .va. katedraler darif rån - hämtat .rika -. utrustningar, .klädslar för b%de altare k och präster, och att det,. i c h Iär finnas m h g a kyrkor med lyckligare lottade- ekono- . miska f örhallanden, - som icke 'ha en Liciumskrud at t uppvisa. .Men detta liar , icke uteslutit, -att aven* mindre kyrkor, ,t. o. m. de mest anspråkslösa . och i ringa. villkor, tack vare detta le- vande nit för v%r kyrkokonst kunnat förvärva. en eller annan . liturgisk dräkt. Och har denna givetvis m%st bliva av .minst kostbara art, så har

d.en vAra t e k a r ' till. den f urstinna detta aldrig f%tt.ske p% bekostnad .av

H.. E. R .T H A a

11.7

gedigenhet och .skönhet. E t t värdigt och fullgott och. skönt &k i& t. o. m. det tiysynes ringaste arbete, som ut- gått från. Licium. Att våra guds- tjiinster' kunna - firas ' under., veder- tagna liturgiska f ormer, de forme*

. : . som utl2irkingarna anse alltför rika och vilka måste vara ett utslag av ur-' gammal nordisk praktkärlek, a r at$ i mycket hög grad tillskriva Agnes Brantings hängivna, . nitiska . verk- samhet.

' Ännu i en annan form har dennav, tagit uttrcck tillika med ' andra,

' k g s t betydande krafter p& rnus&o& ' rhdet, stiftade Agnes Branting .re- dan år 1908 Piet&,.. en. .före- ning, som har till uppgift hi% tillvara- taga okh istlindsätta äldre, illa farna textilverk, såväl sakrala som prof ana; Icke 1åhgtifran ett tusental. oskattba- ra gamla föremal ha här rönt det var: sammaste, konstkunnigaste istånd. sättande. Vad v%r. tid har har. a t t överantvarda åt k ~ m ~ a n d e dagar ar' en ,gåva, s& stor 'och betydande at t dess värde knappast står. att mäta. En .hel stor kulturinsats. betyder .i sjidva verket Pietas insats. Ocksa i. detta fall ha..vi a t t rikta vår tacksam- het mot den som icke endast a r en av initiativtagarna till .Pietqs, utan sja-

len och kraften och nerven i dess . . . . m&tpalig&& utövning,.:. ' ' ." ? -. . '

Inom Licium har man alltid for- stått & iill'aig hiyta- de främsta . kraf terna inom omradet; Vara allra ;raista . t 9 ~ t i l k o h ~ ~ :-ha alitsh fått. skriva sina. &-i$ '5 det' '.blad in, .

. om nutida . kon&.&öhihg, 'som inne- hil ler . vår -stora . kyrkliga: konstan- stalts vackra'. historia. Ypperliga :aro-

.

e j min.ilke ,de kt&+f&,. i 'ae m& terliga, verken f&&sty'g$ iiii itygn.

och. hiniivenhet f& dden:hög+i' uj$. .

giften. har genoniglödgat den .: ,verk-. .

samhet,:.som~ gick: u t p% våra: kyrkois ~raditiö$s&1iw . i&fkkaijde - ?&d :&-i

och :dyrbar .kohit.; 'iin &gen vfii- ..; ., :

qgoch hitt n i J h a i . ~ ~ n & ~ r a ~ t i n ~ : i rikt mått f örstA-t;tt. atkmeddela. &t sina tr.ogna - medarbetare; 1. samina anda

.en :diG:. i&qe+li:ljga. . :&$el-

ed$- tiitilkbkstei. u.If&-des,. ytf&+s' . i . .

våra. 'dagar - . ~ i c i i m $ i c ~ u d a r ~ i - ~.i- rek6 p%visbart som .ett; tydligt ;tillskott i väyde -kan. .aldri.g. i.ågot 's&däfit - rik-

; hen- ~ i r . 'den, Yais bli&&? .&ot fijr&a. it$ sijeja bäk@i' dit., p8taglipri, realiteterna,. skal* den. .kij.nsl~stam- n ing, . som- härskade. medan. skickliga fikgrar f örde niilen j alltid och - in i si$

- . . . naste 'tider fönriminä~ @m -ett ofök-

. . tydbart skimmei: . . . öYer ..: d t + ' ~ . a $ t ~ ~ ~ i s k i dräkter.

S. K . N:s ordinarie höst-

. .

. Det andra ordinarie sammanträde av Svenska Kvinnornas Nationalför- bunds styrelse som enligt stadgarna skall hållas under- p&g&ende &r ägde rum mhdagen' "den 28 sistlidne sep- tember ii Stockholms ' Lyceurnklubb under fru Bertha! Nordensons ord- f örandeskap. Som f örsta ärende före- låg val av. kassaförvaltare, efter frö- ken Elsbeth Fehrmann som av- Ylyttat från Stockholm, och p%. för- slag. av. Centralkommittén valdes ad- vokat Mathilda Stael von ' Holstein till denna funktion. Till medlem av den, .nybildade Internationella ståen- de kommittén -för ' barnavård valdes, likaledes enligt Centralkommitténs förslag, fru Gertrud Törnell; . Aftonens fö-drag upptog en redo- görelse f or. Washingtonkongressen, av fröken 'Iriiegerd: Palme samt för 'de internationgla permanen- kom- mittéernas arbete och resolutioner av respektive vid kongressen närvarande +venska kommittémedlemmar fröken Marta :Henriques, f röken Anna Kle- man, fröken ' Margit Malmsten och advokat Mathil'da Stael von Holstein.

Vid f örsta allmanna barnavhrds- kongressen, som hölls i Geniive sist- lidne augusti, hade S. K. N: repre- senterats av barna~~rdsinspektör- An- na Lindhagen. En kort resumé a v förhwdlingarna lämnades i fröken Lindhagens ställe, d% hon var hind- rad närvara, av dr Malin Wes.ter- Hallberg.

Från K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n . hade den

5 oktober i samband med Kristianstads hus- iiiod&föreiii;ig anordnat ett offentligt möte i

f lick1ai:overkets mila, varvid f ru Maja Strand- hel-g, Ystad, talade över arnnet K v i n n a n s s o c i a l a o c h r a t t s l i g a s t a l l n i n g g e ii o m s e k l c r n a. Efter föredraget sani- k VUUI med teservering.

L u n d k r e t s e n hade den 30 september sainiiituiti.iide iiiider frii A. 33eri:li.n~ ordiöran- dcsksr), varvid fil; d:r Selina Colliander BijlI etii. ined I jusbilder r ikt illustrerat föredrag om A. i ' aBe r o c h . a u d r a i o a s e n B o u - H a d d a. Sedan, diirefter en del förenings- iiiendeli behandlats vidtog ett samkviim, var- vid förekom sang a v fröken Ingeborg Anders- BOII med ackoiiipaii jeniang av f r u Lilly Hen- ri kson.

=B

F a l k ö p i n g s k r e t s e q hade den 1''

septenibei: aiiordnat .en förd.ragsafton varvid fr. Alinq von Porat, Linköping, talade om K v . ~ n n o i : n s o c h d e d s o c i a l a h j ä l p - ; v e r k s a ni h o t e n. ~t&ig, utfördcs av f r u Gerda Persson. .

i3

S t o c k h o l n i s k r e t s e i i s n k d r i k a - l3reiiicrskola började siii höstterni~n tisdagcii dcit 2.2 sei>teinbei' ined c11 saniiiiaiiko~ii~t av lwrsledare och elever i Klara folkskolas lilla kollegiesal varvid d r Hanna Rydh hö'll före- d ~ a g o m K o . n s t e n i ' E u r o p a f ö r f e m - t o-n t u s e n & r s e d a n beledsagat a v ski- optikonbilder och fröken Margit Hiimble, med fröken Greta Andersson vid k sia not, föredrog nbgra fiolnunimer.

KuPseriia, som det ta giJ förlagts till Klara folkskola, onifatta fyra kliraer i engelska, en i litteratnrliistorja, en i konsthistoria och en i

S r e f ges äldsta kulturhistoria.

--.. . .

, ~jdskrift föc den avenska kvinnorörelwn; &iven au, ~fedrik&r&wF8rbundtb . Redaktör i Ellen KIC&Q~. . y .

. . Förbun<lsmeiZienzrnar' &hilla tidskriften -till ett ria av kr. 5:50, varvid &nurneri&cn

&er direkt genom ~&drika-~remer-~~rbuniets by&, w IUqpåIkrgagatam, Stdckholm. Icke- förbundsme&mmnr' prenumerera I närmaste. po~tanstalt , eller i bok- hcindei. Pris för postupplaga: -l/, Br kr. 6: 50; '1% Ar.. kr. 3: 54 '/,' tr ' kr. 1: 90. Lösn~m- mer 65 öre. Redakiiori och espe4ition: 48 Klarqbcrg$gafan~~, Stqckholnz. :Redaktionsa . tid: tisdagar och fredagar kl. 7-3. Allm. T. Norr 48 50, Rika 27 62, Expeditionen: kl. 17-4 va@ söckendag. Allm. T. Norr 48 50, R i k 27 62.

. . . . - . - ' . ,

. . , I . -

! JOH-NNA BRUN~SSONS~V~PLVS~OLA . Kurser för u'tlil&irag civ ' . ' . .

~*lrlttrar&or, ~rbetef&estbndcnkor, ~rkur&rekkor, Hemv&rnYiig .

Tel. C L ~ n:. ' Skola o. försäljning: .KUNGSGATAN 74 St o c k-h o l m ' el. N 4 S; - a -L___ _._&__ - - - - I I _ - - -. - - - .. -.. . ---

1 . i Hygieniska sä.ngkladei, i.

i 1 l

i - Täcken :% Filtar, . .

1

. * , ,.s... -.

Fru . .Emilie-: hen ho ff «gLa F~'u~i~ a . , II - ~linik iöf:Mr~rsh a& Bndais tbd

, M&& & ' ~ ~ n ; f r ~ ~ ~ ~ ~ [ ~ ~ ~ ~ ~ II Blomm.or, Kransar

Fvergeuo' iiidsta,. -största och - . biist renommeqcte special&r i

r 1 - A J ; lobn V, LÖflreii & k 0 o Si,den- O C ~ We- 1

GUMMISULOR OGH G U M M I W L A E H A R sXzmtzz.cs Euf;.tr *.'

marknadens förniimsta fabrikat, liittn oclr beliagliga med enastriende slitstyrka.

. .

Gummileksaker . . uppblasbara och (iy tatid.= - -. .

största sortering i travlips nyhetvr. . . .

Dessutom rekommendera vi vart viil försedda lager i Gummihandcltar, 1 ,

- Cummisvampar, Gummimattor, Bollar, Renkuddar, Tennis- och Gymnastikskor m, m., m. F: 1