By

C

FörfattaUppdraHandleExaminExamenGodkänSerienr

yggde

lassifica

A

are: agsgivare:dare:

nator:nsarbete:nnandedatur:

lsklas

Enfallst

ationof

Acasestudy

OscTyrSarAhmPer15

um: 201BD

ssific

tudieihurB

f HVACci

yonhowth

carLindell,DrénsABraBeltrami,madrezaRorRoaldhögskolepo14‐06‐182014;32

cering

BSAB‐syste

componindustry

heBSABsy

DavidStrömTyrénsoozbeh,KTHoänginomB

gavin

emetkanu

entsinty

stemcanb

m

Hyggtekniko

nstall

tvecklas.

thecons

edevelope

chDesign

lation

structio

ed.

ner

on

Sammanfattning BuildingInformationModelling(BIM)medförettheltnyttsättattarbetadärobjektsbaserade3D‐modellerärdenhuvudsakligainformationskällan.Modellernakanbärapåstoramängderinformationijämförelsemeddentraditionellapappersritningensomärbegränsadtilltext,symbolerochen2D‐visualiseringavbyggnaden.AttarbetamedBIMställerheltnyakravpåhurinformationskastrukturerasförattsäkerställaattdentolkaspåsammasättavallaaktöreriettprojektochalldenprogramvarasomanvändsföratthanterainformationen.Denhärrapportenbehandlarinstallationerspecifiktochklassifikationenavbyggdelarsomärgrundenförattidentifieraobjektienmodell.ViharutrettBSAB96somärettväletableratsystemförklassifikationavbyggdelarmenisinnuvarandeutformningtäckerdetintebehovetförattkunnaanvändasiBIM.DettaärennyckelfaktorförattkunnakopplarättinformationtillBIM‐objektensåattenobruteninformationskedjakanerhållas. Viförklararteorinbakomklassifikationssystem,BSAB96isynnerhet,ochhurdeappliceraspåBIM.DeproblemområdenochutvecklingsbehovsomfinnsringasinochienfallstudieföreslåstvåkonkretaförslagpåutvidgningavbyggdelstabellenförinstallationeriBSAB96;ettförpraktisktillämpningidagochettbaseratpåenfulltintegreraddatoriseradprocessNyckelord:BIM,BSAB,Klassificering,Byggprocess,Projektering,VVS,Installationer

Abstract BuildingInformationModelling(BIM)representsacompletelynewwayofworkingwhereobject‐based3Dmodelsarethemainsourceofinformation.Themodelscancarrylargeamountsofinformationincomparisonwiththetraditionalpaperdrawingwhichislimitedtotext,symbols,anda2Dvisualizationofthebuilding.WorkingwithBIMcreatesnewrequirementsonhowinformationshouldbestructuredtoensurethatitisinterpretedinthesamemannerbyallparticipantsinaprojectandallthesoftwarethatisbeingusedtohandleit.ThisreportdealswithHVACespeciallyandtheclassificationofconstructionelementswhichisthebasisforidentifyingobjectsinthemodel.WehaveinvestigatedBSAB96whichisawell‐establishedsystemforclassificationofconstructionelementsbutinitscurrentstateitdoesnotcovertheneedsforuseinBIM.ThisisakeyfactortobeabletoconnecttherightinformationtoBIMobjects. Weexplainthetheorybehindclassificationsystems,BSAB96inparticular,andhowtheyareappliedtoBIM.TheproblemareasanddevelopmentneedsarehighlightedandinacasestudytwoconcretesuggestionsareproposedforexpandingtheclassificationtableforHVACconstructionelementsinBSAB96;oneforpracticalusedtodayandonebasedonafullyintegratedcomputerizedprocess. Keywords:BIM,BSAB,Classification,Buildingprocess,Design,HVAC,Buildinginstallations

Förklarandeord

3D Tredimensioner:x,y,z. CAD ComputerAidedDesign. BM BuildingModelling. BIM BuildingInformationModelling,begreppetkantolkasolika

mendenhärrapportensyftartillBIMsomprocess,ellerarbetssätt.

IFC Öppetkällformatanvändsoftavidsamgranskningavmodeller. VVS Värme,VentilationochSanitet. BSAB ByggandetsSamordningAB. Byggdel Delavbyggnadsverksomfyllerenhuvudfunktioni

byggnadsverket. Byggdelstyp Beskriverenteknisklösningavenbyggdelsfunktion. Produktionsresultat Resultatavenaktivitetpåbyggplatsenförproduktionavdel

avellerheltbyggnadsverk.

Innehållsförteckning1.INLEDNING.....................................................................................................................................................11.1BAKGRUND..................................................................................................................................................................11.2PROBLEMBESKRIVNING.............................................................................................................................................11.3SYFTEOCHMÅL...........................................................................................................................................................21.4AVGRÄNSNINGAR........................................................................................................................................................21.5DISPOSITION................................................................................................................................................................2

2.METOD.............................................................................................................................................................32.1LITTERATURSTUDIER................................................................................................................................................32.2FALLSTUDIE.................................................................................................................................................................3

3.KLASSIFIKATIONSSYSTEM.......................................................................................................................53.1BSAB96.....................................................................................................................................................................63.1.1Byggdelar..................................................................................................................................................................73.1.2Byggdelstyper.........................................................................................................................................................83.1.3Produktionsresultat.............................................................................................................................................93.1.4AMA.............................................................................................................................................................................9

3.2ISO12006‐2.............................................................................................................................................................94.BIMOCHKLASSIFICERING.....................................................................................................................114.1BIMIINSTALLATIONSPROJEKTERING..................................................................................................................124.2KLASSIFICERINGAVINSTALLATIONER.................................................................................................................144.2.1BIP‐BuildingInformationProperties......................................................................................................14

4.3OMVÄRLDSBEVAKNING...........................................................................................................................................154.3.1buildingSMART....................................................................................................................................................154.3.2Danmark.................................................................................................................................................................154.3.3Norge........................................................................................................................................................................164.3.4Finland.....................................................................................................................................................................164.3.5Storbritannien......................................................................................................................................................164.3.6USA.............................................................................................................................................................................16

5.FALLSTUDIE‐UTÖKADBYGGDELSTABELL....................................................................................195.1PRAKTISKBYGGDELSTABELL.................................................................................................................................205.1.1Reglerförkoderochrubriker.......................................................................................................................205.1.2Klassificering.........................................................................................................................................................21

5.2TEORETISKBYGGDELSTABELL..............................................................................................................................235.3RESULTAT.................................................................................................................................................................24

6ANALYSOCHMÖJLIGHETER..................................................................................................................256.1ANALYSFALLSTUDIE...............................................................................................................................................256.2PROJEKTERINGAVINSTALLATIONERIFRAMTIDEN...........................................................................................256.2.1Generiskaobjekt..................................................................................................................................................256.2.2Informationsnivåer............................................................................................................................................266.2.3Mappningmellansystem.................................................................................................................................27

7.SLUTSATS....................................................................................................................................................298.REKOMMENDATIONER...........................................................................................................................31REFERENSER...................................................................................................................................................33TRYCKTAKÄLLOR...........................................................................................................................................................33ELEKTRONISKAKÄLLOR................................................................................................................................................33

FIGUROCHTABELLFÖRTECKNING.........................................................................................................35

2

BILAGOR...............................................................................................................................................................IBILAGA1............................................................................................................................................................IIIBILAGA2............................................................................................................................................................IX

1

1.Inledning1.1Bakgrund FörattutnyttjaBuildingInformationModeling(BIM)tillfullokrävseneffektivhanteringavdeninformationsomdatormodelleninnehåller.OftasesbaraBIMsomen3D‐modellavenbyggnadmenstannarmandärutnyttjarmanintearbetssättettillfulloutanmankansnarareprataomenbart“BuildingModeling”.Genomattkopplainformationtillmodellensobjektgermandenettinnehållsomkananvändasimycketstörreutsträckningänenbartsomenvisuellrepresentationavbyggnaden.“I:et”iBIMärdetsommöjliggört.ex.mängdningavingåendematerialocheffektivtidsplaneringförprojektet.Dendatorstöddabyggnadsprojekteringenskiljersigpådettasättfråndentraditionelltritningsbaseradeprojekteringendärrentgrafiskaobjektbyggeruppritningar,t.ex.linjer,skrafferingochsymboler.Demodellbaseradeobjektenärintelängreenbartsymbolerpåettpapperutanvirtuellabyggdelarsomärrelevantaföregenskapsbestämningenavbyggnaden(FokusI–BIMmedBSAB,2013ochEkholm,2001).Förattdefinieraegenskaperhosbyggdelaranvändermansigavklassifikationssystem.Byggdelardelasinochgrupperaseftersinfunktionienklassificeringstabellförattentydigtkunnabestämmakomponenterochsystemmedkodersåattmissförståndminimeras.Detärettslagskodspråksomsyftartillattallaaktörerskakommunicerapåsammasätt.Funktionsklassificeringharanväntslängeförattbeskrivabyggdelarmenövergångentillettdatoriseratarbetssättställerheltnyakravpåsystematikenochdetaljeringsgradenidetabellersomsystemenäruppbyggdaav.DetvedertagnaklassificeringssystemetiSverige,BSAB96,ärisinnuvarandeutformningintetillräckligtförattmötadenyabehoven.Deolikadisciplinernatalarintesammaspråkfastdejobbarisammamodell.Omdesamverkandebyggdelarnabenämnsolikakanintedatorprogrammenanvändaseffektivtochdetblirsvårtattdefinierarutinersomsträckersigöveralladisciplineriprojekten.DettaexamensarbetetillkomefterattförfattarnablevtillfrågadeavSaraBeltramipåTyrénsattspecifiktutredaklassificeringenavinstallationersomidagskiljersigfrånhurarkitekterochkonstruktörerarbetar.

1.2Problembeskrivning FörattBSABskakunnaanvändassomettbranschgemensamtspråkinomBIMbehöverdetuppdaterasochutvecklas.Merspecifiktförinstallationersaknasheltmöjlighetenattklassificeramodellennerpåobjektsnivåidenklassifikationstabellsomheterbyggdelarochbyggdelstyperdärenbarthelasystemärdefinierade.Problemfrågeställning:

Gårdetattklassificerainstallationersombyggdelarpåobjektnivå? Hurskulleklassifikationstabellenstruktureras?

2

Vadskulledetinnebäraförmöjligheter?

1.3Syfteochmål SyftetmedrapportenärattutredahurBSAB‐systemetäruppbyggtochomdetkanutvecklasmedenBIM‐anpassadbyggdelsklassificeringförinstallationer.MåletärattgeettteoretisktvälgrundatförslagpåenutvecklingavbyggdelstabelleniBSAB96somkantillämpassomenstandardavallaaktörerinomVVSochövrigadiscipliner.

1.4Avgränsningar Viharenbartutrettmöjlighetenattutveckla,inteomdetgårattimplementera

internationellasystem.DetfinnsdockfördelarmedattprioriteraBSABframförandrasystemeftersomdetärväletableratochutformatfördensvenskamarknadenochlagstiftningen.

Viharavgränsatosstillattutvecklatabell57LuftbehandlingssystemiBSABByggdelar/Byggdelstyper.Grundtankenärdockattsystematikenskavaratillämpningsbarävenpåövrigasystemnivåerunderrubrik5isystemet.

Rapportenbehandlarenbartprojekteringsfasen.

1.5Disposition Ikapitel2gårvividareochförklararvilkenmetodviharanväntossavförattframställarapporten.Kapitel3beskriverteorinbakomuppbyggnadenavklassifikationssystemiallmänhetochBSAB96isynnerhet,däreftertarkapitel4uppmeringåendehurBIMochklassificeringhörihopochhurmanarbetaridag.Ikapitel5presenterarvivåraförslagtillutökningaravbyggdelstabellenochkapitel6ägnasåtenanalysavfallstudienochdemöjlighetersomgesomallaanammarettgemensamtspråkförklassificeringavbyggdelar.Avslutningsvispresenterarvivåraslutsatserochgerrekommendationerförfortsattarbeteikapitel7och8.

3

2.Metod 2.1Litteraturstudier Inledningsvisgjordesenkvantitativfaktainsamlingomämnet.Detharunderdesenaste10‐15årenpubliceratsenmängdbranschrapporter,artiklarochexamensarbetensomkretsarkringstandardiseringsbehovetinomBIMochmanualerförhurprocessenskatillämpas,bådeiSverigeochinternationellt.Materialetblevsnabbtöverväldigandeförettexamensarbeteavdenhärstorlekenochettmindreantalskriftersomvianserrepresentativaförurvaletochsärskiltviktigaharvaltsutsomgrund.Detmangenerelltkansägaärattmångaskrifterärrentteoretiskaochväldigtfågerkonkretaförslagpåhurmankangåtillvägaförattmötabehovetavstandardisering.

2.2Fallstudie UtifråndeteoretiskaaspekternaomklassifikationssystemochBIMsomarbetssättsamtdetpraktiskabehovsomidagfinnsförVVS‐konstruktörerutarbetadesförslagpånyabyggdelstabellerförattstandardiseraklassificeringenavkomponenteriluftbehandlingssystem.Tvåförslaghartagitsfram;ettsombyggerpåhurmanbenämnerobjektidagochettteoretisktgrundatförslagbaseratpåenfulltintegreradBIM‐process.Detgjordesdelsförattbranschenharenbitattgåinnanmannårditmenocksåförattbehovetavettgemensamtspråkfinnsredannu,samtävenförattbelysaochtydliggöraskillnadernaiarbetssätten.UtgångspunktenfördeframtagnatabellernaharvaritettförslagtillenrevideringavdeninternationellastandardenISO12006‐2förklassificeringavbyggdelarmedettförslagomändraddefinitionavbyggdelar.

4

5

3.Klassifikationssystem Klassifikationssystemanvändsförattdelainobjektmedgemensammaegenskaperpåettkonsekventochstruktureratsätt.Detvardagligaspråketäroftamångtydigtochnyanseratvilketkangeupphovtillmissförståndnärpersonerkommunicerarmedvarandra.Klassifikationssystemsyftartillattskapaettmerprecistspråksomkananvändasavallaaktörerinomområdetförattotvetydigtförståvadvarandramenar(BSAB96System&Tillämpningar,2005).EttparvälkändaexempelärCarlvonLinnésSystemanaturaesomindelarnatureniensystematiskhierarkinertillartnivåochdetperiodiskasystemetförgrupperingavgrundämnen.Systemenkanvarauppbyggdapåolikasättmenbyggeralltidpåengruppering(klassificering)avobjektmedliknandeegenskapersomredovisasientabell.Indelningiklasserskerutifrånförutbestämdareglerdärmanharettsyftemedindelningen.Ettobjektiklassenkanhaegenskapersomskiljersigfråndeförutbestämdaegenskapernaiklassenmendessatarmanintehänsyntillvidklassificeringen(Ekholm,2001). Exempel:manvillklassificeralegobitarefteregenskapenkulör.Röd,blå,grönärindelningsgrundandeegenskaper.Attlegobitarnaharolikaformochstorlekäregenskapermanintetarhänsyntilligrupperingen. Förattkunnabyggaettmeravanceratsystemänfärgindelningavlegobitarärdetviktigtattallaingåendebegreppärväldefinierade,ävendemestgrundläggande:

Ettobjektärperfilosofiskdefinitionantingenabstraktellerkonkret. Ettobjektharegenskapersomanvändsförattbeskrivadet. Konkretaobjektharrealaegenskapersåsom“massa”eller“temperatur”,deär

ting. Egenskaperhosetttingkanindelasiinreochömsesidigat.ex.“massa”kontra

“hurhögtmankankastatinget”somärenömsesidigegenskapmellantingetochdensomkastar.

Enömsesidigegenskapkankonstruerassomeninreegenskaphosflerasamverkandeting.Enväggkant.ex.sägashadeninreegenskapen“klimatskiljande”vilketberoravallaväggensingåendekomponentersinreegenskapernärdesammanförspåettvisstsätt.

Enfunktionärenegenskaphosetttingsompåverkartillståndethosettannatting.Klimatskiljandeärävenettexempelpåfunktionförväggen,liksomt.ex.“rumsindelande”eller“bärande”.

Enklassärenmängdobjektmedenellerfleragemensammaegenskaper. (BSAB96System&tillämpningar,2005) Ettsystemärettsammansatttingmeddelarsomharenrelationtillvarandra(sefigur1).Egenskapernaiettsystemkandelasiniinreochömsesidigaegenskaper.Deömsesidigaärfunktionellaochbeskriverbl.a.funktioner.Deinreegenskapernaärkompositionellaochbeskriverexempelvistekniskalösningar(hurenväggäruppbyggd) (BSAB96System&tillämpningar,2005).

Figur1‐E

3.1BBSAB‐tabyggnaanvändritningsprodukSyftetmgenombeställabyggde&tilläm Tabelle(sefiguSystem

Figur2‐V

Ettsystemsup

BSAB96abellernaäadsverk.DedsidaginomsnumreringktionsplanemedBSAB‐thelabyggparen.Tankelarochobjmpningar,2ernakanbeur2).BSABm&tillämpn

VyeriBSAB

pbyggnad

6 ärettsvensetägsochfömhelabyggg,beskrivnering,varudtabellernaprocessenoenärattheektföratt2005). eskrivassom‐systemetdningar,200

sktklassifikörvaltasavgbranschenningar,AMAdatabaseroärattuppnochliggertelabranschminimeraf

molika“vydefinierard05).

kationssystvABSvenskn.StruktureA,mängdbeochmaterianåeneffekttillgrundföhenskahaefeltolkning

yer”utifråndessavyer

temsomankByggtjänsenitabelleeräkningocaladministrtivochtydlörtydligakettgemensgarochmiss

nvilkamanochklassif

nvändsförastochdeolrnaärgrunchkalkylerration(Norliginformaravspecifikamtspråksförstånd(

betraktarficerarinne

attbeskrivikatabellendenförblr,rdstrand,2ationshantekationerfråförattben(BSAB96S

byggnadsvehållet(BSA

6

varna.a.008).eringånämnaystem

verketAB96

Deklas Tabell

InfrastrByggnaUtrymmByggdeProdukTabell1–DerelevochProkompos“aktivitavseendbyggdefigur3)

Figur3‐B

3.1.1B

ByggdeiBSABIngenhbegreppochdefavettbrumsavg

sifikations

rukturellaenhdsverk men lar/Byggdelsktionsresultat

–TabelleriBSA

vantatabeloduktionsresitionelltsateter”somBdepåmatelstypären).

Byggdel,byggd

Byggdelar

elstabellen96är:“Delhänsyntastpetingåräfinierassombyggnadsvevgränsande

tabellerso

E

heter IE2

styper 2t Q

AButifrånvyer

llernaförkesultat.Tabamband,deByggdelarnerialochkonspecialiser

delstypochpro

r

användsfölavbyggnatilltekniskvenbyggdem“byggdelerkfinndet(BSAB96

märdefini

Exempelpåk

I‐Sjukhus EBC‐Broarfö211.B‐Dusch27.E/11‐ BalQMC.2‐ Tilluf

r

klassificerinbellernaäretvillsäganaäruppbyonstruktionringavenb

oduktionsresul

örattsärskiadsverksomlösning,melarförinsvarshuvudttrehuvudSystem&t

ieradebase

kod

örspårburenhutrymmenlkstommar‐ pftsdonmonte

ngavinstalroberoendeattProdukyggdaav.Ensmetod,bybyggdelme

ltat

iljafysiskamfyllerenmaterielltintallationerdfunktionäfunktionertillämpning

eratpåvye

ntrafik

platsgjutenberadeitak

llationeräreavvarandktionsresultEttproduktyggdelarkledavseend

delaravbyhuvudfunknehållellervilkabenäärförsörjnir;bärande,gar,2005).

rnaär:

etong

rByggdelardramenhatattabellentionsresultaassificerasdepåprodu

yggnadsverktionibyggrproduktioämns“instaingavmeddistribuera

r/Byggdelsarettnbeskriveratärbestämefterfunktuktionsresu

rket.Defingnadsverkeonsmetod.allationssysdia”.Ifysiskandeoch

7

styper

mtmedtion.Enultat(se

itionenet”.Istem”kadelar

8

0 SAMMANSATTABYGGDELAROCHINSTALLATIONSSYSTEM1 UNDERGRUND,UNDERBYGGNAD,SKYDDANDELAGERIMARK,

GRUNDKONSTRUKTIONEROCHSTÖDKONSTRUKTIONER 2 BÄRVERK 3 ÖVERBYGGNADEROCHANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR4 RUMSBILDANDEBYGGDELAR,HUSKOMPLETTERINGAR,YTSKIKT

OCHRUMSKOMPLETTERINGAR 5 VA‐,VVS‐,KYL‐OCHPROCESSMEDIESYSTEM6 EL‐OCHTELESYSTEM 7 TRANSPORTSYSTEMMM 8 STYR‐OCHÖVERVAKNINGSSYSTEM9 ÖVRIGABYGGDELAROCHINSTALLATIONSSYSTEMTabell2–HuvudindelningitabellenbyggdelarochbyggdelstyperByggdelstabellenärfunktionsbaseradochharenhierarkiskstrukturmeden“typ‐av”indelningdärvarjenivåärveregenskapernaovanifrånihierarkinochdetaljeras.Exempelvisbalkongerären“typ‐av”utvändigahuskompletteringarsomisinturären“typ‐av”huskompletteringaretc.,därhuvudfunktionenärhuskompletteringar(setabell3). 45 HUSKOMPLETTERINGAR 45.A Sammansattahuskompletteringar 45.B Utvändigahuskompletteringar ‐45.BB Balkonger Tabell3‐Typ‐avstrukturibyggdelstabellenrubrik43.1.2Byggdelstyper

Beskriverenteknisklösningavenbyggdelsfunktion.Angesgenomspecialiseringavenbyggdelmedavseendepåproduktionsresultatet.Exempelviskanbyggdelen“stominnervägg”haenteknisklösning“platsgjutenbetong”(setabell4.Byggdelstypenbörinteangeettalltfördetaljeratproduktionsresultatomdetskallvaramöjligtförproducenternaattytterligarespecificeradet(BSAB96System&tillämpningar,2005).

9

27 BÄRVERKIHUSSTOMME27.A Sammansattabärverkihusstomme27.B Stominnerväggar ‐27.B/11 Stominnerväggar‐platsgjutenbetong‐27.B/21 Stominnerväggar‐murverk Tabell4–ByggdelstyperiBSAB.Snedstreckmarkerarbyggdelstyp

3.1.3Produktionsresultat

DefinierasiBSAB96som”resultatavenaktivitetpåbyggplatsenförproduktionavdelavellerheltbyggnadsverk”.Debeskriverenfysiskdelavenbyggnadkarakteriseradmedavseendepåmaterialochproduktionsmetodochdefinierasutanhänsyntilldelenshuvudfunktion(BSAB96System&tillämpningar,2005). QL VENTILATIONSKANALERMM‐QLB VENTILATIONSKANALERAVMETALL‐‐QLB.1 Metallkanalermedcirkulärttvärsnitt‐‐‐QLB.11 SpiralfalsademetallkanalerTabell5–ProduktionsresultatiBSAB

3.1.4AMA

AMAärenförkortningavAllmännaMaterial‐ochArbetsbeskrivningarochägsavABSvenskByggtjänst.AMAärtänktattfungerasomettunderlagtillattskapaadministrativaföreskrifterochtekniskabeskrivningarvidupphandlingavolikatyperavbyggentreprenaderochinnehållerbeprövadelösningarpåmaterialochutförande.NärmanrefererartillAMAitekniskabeskrivningarochadministrativaföreskrifteranvändermansigavkoderochrubriker.KodernabenämnspåsammasättsombyggdelarochproduktionsresultatiBSAB(BSAB96System&tillämpningar,2005).

3.2ISO12006‐2 ISO12006‐2ärisigingetklassifikationssystemutaneninternationellstandardsomdefinierarrelevantabegrepp(t.ex.“byggdel”och“produktionsresultat”)ochbeskriverettramverkförklassifikationavbyggnadsverkmedförslagtilltabeller.BSAB96ärbaseratpåISO12006‐2,detärdetstyrandedokumentetförgällandedefinitioner. FörattanpassastillBIM‐processenhardetkommitettförslagpåenrevideringavISO12006‐2.Irevideringensomenligttidplanenskaantasimars2015föreslåsattbyggdelstabellenskabyggasuppmedenkombinationavkompositionellochhierarkiskstruktur(sefigur4).Detinförsen“delav”relationmellanbyggdeloch

produkrelation

Figur4‐K

Figur5‐SFleranybyggnaÄndringnukankanen

ktionsresultntillandra

Kombinationa

Skillnadeniup

yckelbegreadsverksomgarnagörabeskrivasmfläktnukla

tatsomgörbyggdelar

avhierarkisko

ppbyggnadmel

eppdefiniermkaraktäriattobjektsmed“delavassassome

rattproduk(Ekholm,2

chkompositio

llanhierarkisk

rasocksåoiserasavteomtidigarv”‐relationen“delav”

ktionsresu2013a).

nellstruktur

kochkomposit

om,bl.a.defekniklösnineintevarmntilldentidettventilat

ultatkanva

tionellhierarki

finitionenang,funktiomöjligaattdigarestriktionssystem

rabyggdela

i

avenbyggdn,formelleklassificerata“typav”‐m(Ekholm,

armed“de

del:“delaverläge.”asombygg‐hierarkin,, 2013a).

10

elav”‐

vgdelart.ex.

4.BBIMärpersonnyttanmbransch BIMkanInforma

Allochmeförv

Enbyggfunktiorepreseobjektegeometlufthastmängdtextenoförmedmöjlighimplemkopplastidigtsksominooptime

Figur6‐S

BIMocettväletabochsammmedarbetshgemensamnsyftatillBationModeinformatiohrepresenterabstraktavaltadenna

gnadsmodenellaegensentationavensegenskatriochplactighetienkinformatioochsymboldlarinformahetermedsmenteraBIMsivilketskkedeochinomprodukrasförBIM

Skillnaderimo

chklableratbegreanhang.DessättetochmtklassifikBuildingInelingdetvilonsomgeneeradmedhjaobjektsåsainformati

ellkansägaskaper.Denvverklighetaper.Egenscering,ellerkanal.Ipraon(sefigurlernapåpaationkanmsindatoriseMärattdetkede.Detärnomförvaltktionen.InfoM‐användni

odeller

assifieppibyggbetärdärförattutifrånkationssystenformationllsägaprocererasochfhjälpav(3Dsomutrymmion(Jongeli

asvaraendnbyggsupptensbyggnaskaperkanravanvändaktikenfun6).Ijämföapperet,memanlättseeradedetaltsaknastydrt.ex.kontrtningenbehormationsming(Fokus

icerinbranschenmrnödvändigvårfrågesemärsåviModel,alltcessen.EnförvaltasunD)objektdämen.BIMäring,2008).

digitalreprpavBIM‐oadochfyllsnkopplasdidarenföratngerarobjekörelsemededtillhöranattenBIMljrikedom.EdligaramarraproduktihövermanmängderoI–BIMme

ngmenkantogtattförklatällningföriktigt. tsåsjälvamvidaredefinderenbygärobjektkarsjälvapro

resentationobjektsomsmedinforirektavprottdefinieraktensomddentraditindebeskriv‐modellöpEnavutmarförvilkenvtatthaenintesammchskedenbedBSAB,20

olkasolikabarabegreprklaravarfö

modellen,elinitionavBggnadslivscanvarabyggcessenattg

navenbyggåtergerenrmationförogramvaraat.ex.ljudkdatabaspostonellapappvning,ärdepnarupphaningarnamninformationfördetaljemainformatbehöverde013).

beroendeppet,beskriörett

llerBuildinBIMär: cykelstruktggdelar,megenereraoc

gnadsfysisdetaljeradrattbeskrian,t.ex.objeklassellertersombäpersritningetendasomheltnyamedattonsomskaeradmodetionomobjefinierasoc

11

påva

ng

tureradnävench

skaochvisuellvaektensrpåengendärm

alliettjektench

12

Närinformationenärstruktureradpårättsättkanmodellenanvändastillalltifrånattmängdaobjekttillattskapakalkylerochtidplanertillattberäknaenergiåtgångidetfärdigproduceradehuset.Denutgörettlättförståttunderlagiproduktionochmankanpåförhandutförat.ex.kollisionskontrollerförattsäkerhetsställaattingamisstagharbegåttsiprojekteringeninnanmanbörjarbygga.DettaärenbartnågraexempelochdetfinnsmångaflerpånyttanmedBIM.RogierJongelinghargjortengrundliggenomgångirapporten“BIMiställetför2D‐CADibyggprojekt”från2008.Effektensomalltdettaislutändanmedförärstorabesparingaritid,pengarochökadkvalitet. Eftersomolikaprogramanvändsförmodelleringavolikadisciplinerochävenförmängdning,beräkningarochkalkylerärdetengrundförutsättningattinformationentolkaslikaiallaprogramförattuppnånyttoeffekterna.Objektenmåsteklassificerasutifrånettsystemsåattprogrammenkommunicerarmedettgemensamtspråk.DetfinnsidagingetsådantbranschtäckandeklassifikationssystemsomärapplicerbartpåBIMochdetharskapatettstortbehovinombyggbranschenattstandardiseradetsättmankommunicerarpåochhurmanhanterarinformationpåobjektimodeller.Ibristpåenenhetligstandardförklassificeringavbyggdelarharaktörernaibyggbranschenutvecklategnaklassifikationssysteminomdeegnaföretagenellerförspecifikaprojekt.Dettaskaparenoredaibranschensomhelhet.Irapporten“BIM‐Standardiseringsbehov”(Ekholm,2013b)beskrivsbl.a.VasakronansbehoviBIM‐processen:

Ensnabbprocessförutsätterenstandardiseradmodellstrukturförinformationskällorna.Detgerförutsättningarblandannatfördirektajämförelsermellanolikafastigheter.Förettsmidigtinformationsutbytemedandrainvolveradeparterkrävsattmananvändergemensammastandarder,inteföretagsspecifika.

Byggdelsklassificeringenbeskriverdenmestgrundläggandeinformationenomobjektienmodell‐vilkenfunktiondefylleribyggnadsverket.Förstnärmanotvetydigtkansägaattettobjektärt.ex.enfläktkanmankopplatillhörandeegenskapertillobjektet.Egenskapernablirutbytbaravidbehovunderhelabyggnadenslivscykelmendengrundläggandefunktionenbestår,byggdelskodenblirettnavkringvilketannaninformationkretsar.

4.1BIMiinstallationsprojekteringByggprocessenbeståravtydligafaserdärsamarbetetmellanaktörernaiblandärbristfälligt.Deolikaaktörernaagerarisoleratförsinaegnaleveranserochförattuppfylladekravsomställs,iställetförattjobbagemensamtförbeställarenvilketskaparinformationsglappiöverlämningsfasernaavmodellen(sefigur7).Därprojektörensarbetetarsluttarentreprenörensarbetevidochnärentreprenörenharbyggthusetlämnasmodellenövertilldensomskaförvaltabyggnaden.Detskerväldigtlitesamverkaninnanocheftersjälvaöverlämningarna(Olofsson,2004).

Figur7‐IInomVobjektfinforma

Figur8‐LAttmoddocknästämplaproblementreprutgångsspecificfinnsspbeskrivoftastinattmoduppfört

Informationsgl

VVS‐branschförattbyggationenär

Leverantörssp

delleninneärmanserasbygghanm.Detkanrenörenochspunktförceradeprodpecificeradvningarsomnteuppdatdelleninteatsmed. Om

lapp

henharmagauppsinauppbyggd

ecifikaobjekti

ehållerdetapåBIM‐mondlingochäiställetupphbyggnadsattbyggamdukten.Äne.Idagensmärdejuriterasutanlallsbehövemkravetfin

anunderenamodelleravegenska

imagiCADsda

aljeradinfoodellenutifärmodellerpståiettsesverketskamenentrepdringarskearbetssättidisktbindaämnasöveeröverenssnsattmod

nlängretid(sefigur8)aperfrånve

atabas

ormationgåfrånettlivsradmedlevenareskedeallbyggas.Mprenörenkaergenombtärdetfortandehandlersomdenstämmamedellenskas

danväntsig).Objekthäerkligapro

årilinjemescykelperspverantörssenärmodeModellenaanavolikabygg‐pm,satfarandepalingarnavilsågutvidbeddeprodupeglarelat

gavleveranämtasfråndukter.

edettBIM‐pektiv.Enmpecifikaobellenhargåanvändsdåanledningaamtimodeappersritninlketledertbygghandliukterbyggionshandli

ntörsspecifdatabaser

‐tänk,detbmodellsombjektärisigåttövertillåsomarbytautdellenomkrangarochtillattmoding.Detinngnadsverkeingensåmå

13

fikadär

bristermginget

denavenellennebärtåste

14

antingenentreprenörenellerkonsultenuppdateramodellen,dettakanmedföraenstorkostnadberoendepåprojektochhurmycketsomärändratfrånbygghandlingen(Kristiansson.2014).

4.2Klassificeringavinstallationer DefinitionenavenbyggdeliBSAB96gördetomöjligtattanvändatabellenförattklassificerainstallationerpåobjektsnivåeftersomdeingåendedelarnaisystemen,t.ex.ettvridspjällellerenljuddämpare,inteuppfyllerkravet“byggdelvarshuvudfunktionärförsörjningavmedia”.Förattklassificeraspjälletsomenbyggdelfinnsbaramöjlighetenattbenämnadetsomendelavhelasystemet,precissommedallaandraVVS‐komponenter.Detärintedetaljeratnogförattskiljaobjektenåtimodellen.Installationsobjektdefinierasiställetsomproduktionsresultatvilketmedförattman“talarettannatspråk”änrestenavbranscheneftersommanrörsigienannantabellmedandrakoderänbyggdelarna.ÄvenproduktionsresultatetsessomotillräckligtochförattgöraklassificeringsstrukturenännuotydligareharmanlängeanväntsigavbeteckningssystemförattbenämnaobjektimodellerinomVVS,t.ex.“TD”=Tilluftsdon.Fördessafinnsingenvedertagenstandardochdetkanmedföraattolikaobjektharsammabenämningberoendepåprojektochföretaginvolveradeiprojektet.Istoraprojektlederdetoftatillmycketonödigtarbeteistartenavprojekteringen,attbestämmahurochvadmanskaklassificeraäroftaotydligtochbehöverdefinieras.Behovetavattstandardiseraklassifikationenochattdefinieraobjektsombyggdelarilikhetmedandradisciplinerärstort(Lindgren,1992).4.2.1BIP‐BuildingInformationProperties

BIPärenbranschpraxissomhartagitsframavinstallationsgruppeniBIMAllianceförattfåtillettmerenhetligtsättattbenämnaegenskaperochobjektiBIM.Detärettförsökattskapaenbranschgemensamsystematikförbenämningavinstallationsobjektochvisarpånödvändighetenavattutvecklasättetmanjobbarpåattdetfinnsettbehovavattgöradet.FördelenmedBIPärattdetkantillämpasredanidagmenförattfleraktörerskavågabyggasystemfördigitalhanteringavinformationenkrävsenlösningmedbättrestandardiseradgrund.Typ‐kod Ex:TD1XX Littera:beteckning+löpnummer. System‐kod Ex:Värmesystem=VS NamnpåolikasystemförVVSellerEL.Kod

somlöpergenomallaobjektsomsitterfastiettsystem.

Unik‐kod Ex:U150051000=57BLB301‐TD1000 SammansättningavflerakodersomhämtasfrånolikaställeniBIMochgerinstansernaenunikmärkning(individmärkning).

Markerings‐kod

Ex:BEF=Befintligt Kodsomkanskrivasingenomattmarkeraettellerfleraobjekt.

Tabell6‐KodersomanvändsiBIP

15

4.3Omvärldsbevakning HärföljerenkortfattadbeskrivningavhurmanjobbarmedBIMochklassifikationiomvärlden.ProblematikenärdensammaöveralltmenmångaländerharkommitlängreänSverigeisinbranschanpassningtillBIMochdetärdärförintressantatttaintryckavderastillvägagångssätt.Detärocksåviktigtattdesystemsomanvändsbyggerpåinternationellastandarderochtillsåstorgradsommöjligtärkompatiblamedvarandraienalltmerglobaliseradvärlddärarbeteintenödvändigtvisutförsendastinomdetegnalandetsgränser.Gemensamtförallaländerärattstatenellerbetydandestatligamyndigheterharvaritdelaktigaförattdrivautvecklingenframåtpånågotsätt.DetfinnsenvisstendenstilldetäveniSverigedärframföralltTrafikverketharbörjatställakravpåBIMisinaprojekt.4.3.1buildingSMART

buildingSMARTärenneutralinternationellorganisationsomjobbarförattutvecklaBIMochinternationellastandarderförBIMmedfokuspåattstandardiseraprocesser,arbetsflödenochmetoder.DeharutvecklatochförvaltarfyraviktigastandarderförenheltintegreradBIM‐processsomanvändsiolikautsträckningistoradelaravvärlden:

buildingSMARTDataDictionary(bsDD)‐referensbiblioteksomlänkardatabaserfrånolikakällorochförbättrarkompabilitetendeemellanförattförbättrakommunikationenmellanprogramvara.HettetidigaretheInternationalFrameworkforDictionaries(IFD).

IndustryFoundationClasses(IFC)‐filformatsomäröppetochneutraltförattkunnautbytainformationmellanolikaCAD‐program.

InformationDeliveryManual(IDM)‐specificerarinformationsflödeochskedeniettbyggprojektochdefinierarvilkeninformationsomskautbytasivilketläge.

ModelViewDefinitions(MVD)‐definierarkravenpådigitalainformationsleveranser.

4.3.2Danmark

IDanmarkharmanbeslutatattersättadetnuvarandeklassifikationssystemetDBK2006medettnyttsystem.CCS(CunecoClassificationSystem)byggerpåettdigitaliseratarbetssättochäruppbyggtförattdataskakunnaskickasienobrutenkedjatillallaaktörerochiallaprocesserfrånskisstillrivning.Förbestämdainformationsnivåerochvyerbeskrivervilkendatapåobjektensomskaskickasivilketskede.Systemetbyggerpåtvåhuvudbeståndsdelar;enförklassificeringavbyggdelarochenföridentifikationsåattvarjeobjektkansärskiljasotvetydigtimodellen.Dengrundläggandeklassificeringenbestårav475byggnadselementuppdeladeihuvudsystem,delsystemochkomponenter.CunecodrivsavBipssomärenmedlemsdrivenföreningföraktöreribyggbranschen.Danskastatenärmedochfinansierarprojektet. Tankenärattskapaeninternationellplattformsomkanimplementerasavallaländerivärlden.Arbetetharröntinternationelluppmärksamhet,detfinansierasdelvisavEUochdenomarbetadeversionenavISO12006‐2startadesbl.a.påinitiativavCuneco‐projektet.Systemetplanerasatttasidriftunder2014.

16

4.3.3Norge

StatligaStatsbyggdriverpåBIM‐utvecklingeniNorgeochanvändersigavBIMisamtligaavsinanyaprojekt.ManharpubliceratenBIM‐manualochdetpågårettprojektföratttaframenstandardförobjektbibliotek.ArbetetbyggerpåbuildingSMART‐standardernaIFC,bsDDochIDM. 4.3.4Finland

Finlandharsedanfleraårettslagsobjektbibliotekmedklassifikation,egenskaper,definitioneretc.Branschenhardockintebörjatanvändadetfulltut.KlassifikationssystemetsommananvänderheterTalo2000ochinnehållerföljandetabeller:

Buildingelements Serviceselements Project‐relatedtasks Propertymanagementtasks Usertasks Projectprovisions

Vadgäller“elements”skiljersiginteTalosåmycketfrånBSAB96,däremotharTaloenbetydligtmeromfattandeklassifikationavarbetenpåbyggarbetsplatsen.StatligaSenatfastigheterställdekravpåBIM‐modelleriprojekteringredan2007vilketharletttillattmanhartagitframenBIM‐manualsomheterCOBIM(CommonBIMRequirements)2012somharutvecklatsisamarbetemedbuildingSMARTFinland(FokusI–BIMmedBSAB,2013). 4.3.5Storbritannien

IStorbritannienharregeringenaktivtgåttinförattbranschenskaanpassasigtillBIM.Deharinitialtställtsomkravatt2016skamaninförtdetmankallar“collaborativeLevel2BIM”somminimumsominnebärattallinformationgenomhelalivscykelnskavaradigital.EnBIMTaskGrouphartillsattsförattuppnåmålenochdrivapåutvecklingen.NBS(NationalBuildingSpecification)somägsavTheRoyalInstituteofBritishArchitects(RIBA)hartagitframettbibliotekmedobjektför3D‐modellering.Biblioteket(NationalBIMLibrary,NBL)ärengratistjänstsomfyllspåallteftersommedkvalitetssäkradeobjektochdefinieradeegenskapsuppsättningar. KlassifikationssystemetUniclassrevideradesnyligenochblev2013Uniclass2förattBIM‐anpassas.Deursprungliga15tabellernaharreduceratstill7ochstortfokusharlagtpåattgöratabellernaenhetliga,attdeskahängaihoppåettlogisktsätt. 4.3.6USA

NationalInstituteofBuildingSciences(NIBS)ärennon‐profitorganisationsomäruppbyggdavrepresentanterfrånhelabyggbranschen,regeringenochandraoffentligainstanser.DeharutvecklatNationalBIMStandard(NBIMS)förattstandardisera

17

datahanteringenochBIM‐processen.Utvecklingenhartillvissdeldrivitspåavamerikanskaarménutifrånderasbehovavattförvaltasinafaciliteter.DeharutvecklatConstructionsOperationsBuildinginformationexchange(COBie)somärettdataformatförinformationsutbyteinombyggprocessen.2007antogsdetsomendelavNBIMS. KlassifikationssystemetOmniClasshar15tabellersombl.a.skiljersigfrånBSABgenomattbetraktabyggnadsverkochutrymmenutifrånbådefunktionochform(FokusI–BIMmedBSAB,2013).

18

19

5.Fallstudie‐Utökadbyggdelstabell MåletmedfallstudienärattgeettkonkretförslagpåhurinstallationerkanklassificerasmedbyggdelstabelleniBSAB96.Viharutvecklatrubriken57LUFTBEHANDLINGSSYSTEMsomexempelförhursamtligasjuklasserunderrubrik5(setabell7)kanutvecklasgenomattanvändasammametodikvidklassificeringavnyabyggdelar.5 VA‐,VVS‐,KYL‐OCHPROCESSMEDIESYSTEM51 VATTEN‐,AVLOPPS‐,FJÄRRVÄRME‐ OCHGASLEDNINGSSYSTEMMM,

ANLÄGGNING 52 FÖRSÖRJNINGSSYSTEMFÖRFLYTANDEELLERGASFORMIGT

MEDIUM 53 AVLOPPSVATTENSYSTEMOCHPNEUMATISKA

AVFALLSTRANSPORTSYSTEMED54 BRANDSLÄCKNINGSSYSTEM 55 KYLSYSTEM 56 VÄRMESYSTEM 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM Tabell7‐Rubrik5itabellByggdelarochByggdelstyper FörutsättningenförattutveckladenyaklassificeringskodernaharvaritdenrevideradeutgåvanavISO12006‐2.Dennya(OBS!ejännuantagna)definitionenavvadenbyggdelärsamtdet“delav/typav”‐förhållandesominförsgörattobjektsomidagklassassomproduktionsresultatocksåkanklassassombyggdelar.Detfinnsdåingenmotsättningiattettobjektkanexisterasamtidigtitvåolikatabeller.Byggdelstabellenochproduktionsresultattabellenverkaroberoendeavvarandramedolikasyftenochexempelvisenfläktäridenmeningenettobjektsombådefyllerenfunktionibyggnadenochärettresultatavaktiveterpåbyggarbetsplatsen.Viserdetsomenfördelmedentydligkopplingmellantabellernaeftersomdeharettkompositionelltsambandochproduktionsresultatärentydigtbestämdaiförhållandetillbyggdelarna(FokusI–BIMmedBSAB,2013). Fråganärhurlångtmanvillgåibyggdelsklassificeringenavobjektenienmodell.Iochmeddenyadefinitionernakanmanteoretisktgöraklassificeringenväldigtdetaljeradmenipraktikenbehövermanbestämmavilkenfinhetsgradavklassificeringensomäravgemensamtintresseförhelabranschen(Ekholm,2001).EttheltBIM‐anpassatarbetssättdärfleregenskaperärdefinieradepåobjektenskulleintekrävaenfulltsådetaljeradbyggdelstabelldåmodellenblirdenhuvudsakligainformationskällan. Vihartagitframtvåförslag;ettsombyggerpåenpraktisktillämpningavklassificeringbaseratpådagensarbetssättochettteoretisktgrundatförslagförenframtidatillämpningiettrenodlatarbetssättmedBIM.Den“praktiskabyggdelstabellen”(se

20

kapitel5.1)ärtänktattvaradirekttillämpbarnärdennyaversionenavISO12006‐2antasochden“teoretiska”(sekapitel5.2)ärframtagenförattkunnaanvändasinomframtidaBIM‐processerochförattbelysaskillnadernaiarbetssättmotidag. Tabellernafinnsisinhelhetsombilagor,utdragochtillvägagångssättredovisasiföljandekapitel.

5.1PraktiskbyggdelstabellIbristpåenväldefinieradBIM‐processmedexempelvisinformationsnivåerochskedenbehöverklassificeringenavobjektimodellervaramycketdetaljeradförattbeskrivaallaobjektmodellenäruppbyggdmed.Tabellenvisarhurmanmedenstruktureradmetodikochgenomdenrevideradedefinitionenpåbyggdelarkanklassificeranyabyggdelar.Entillämpningavsammatillvägagångssättpåövrigarubrikerärettförstastegmotettstandardiseratarbetssättibranschen. 5.1.1Reglerförkoderochrubriker

IBSABfinnsdetnågrareglerförhursjälvakodenbyggsupp,dessamåstetashänsyntillnärennykodskapas:

KlassifikationskodenmaximaltfårtauppsexpositionereftersomstandardenförlagerhanteringiCAD‐programäruppbyggdpådetsättet.

Tecknenikoderärsiffror0‐9ochbokstäverA‐Z.BokstävernaO,Å,ÄochÖfårinteanvändasikodeneftersomOkanförväxlasmedsiffran0ochÅ,ÄochÖintekanhanteraskorrektavalladatorsystem.

TecknenAoch0ärreserveradepåvarjenivåförattmarkerasammansattaobjekt,Zoch9ärreserveradeförattmarkeraövrigt.

Tecknen.punktoch/snedstreckräknasintesomenposition,deanvändsförattunderlättaläsningenavkodenrespektiveskiljaolikakoddelaråt,t.ex.byggdelarochbyggdelstyper.

Byggdelskoden57.BEB/1ärsåledesuppbyggdavfempositioner,varavdensistasiffraneftersnedtecknetvisarattdetrörsigomenbyggdelstyp.(BSAB96System&tillämpningar,2005).

21

5.1.2Klassificering

Tillattbörjamedändradevipådenbefintligastrukturen.VivillehakvarsamtligafyrasystemsomredanärdefinierademenvianserinteattdetfinnsnågonanledningtillattSkyddsventilationskaklassificerassomen“typav”57.CProcessventilationiposition4(setabell8).57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM 57.B Allmänventilationssystem 57.C Processventilationssystem ‐57.CB Skyddsventilationssystem 57.F Luftvärmesystem Tabell8‐Befintligrubrik57itabellenByggdelarochByggdelstyperiBSAB Vihariställetvaltattlyftauppdetennivåsomett“typav”‐systemtill57LUFTBEHANDLINGSSYSTEMiposition3(setabell9).Dessablirdeindelningsgrundandeegenskaper,alltsådesombestämmervilkafunktionersomskaingåiklasserna,somviutgårfrånidenfortsattaklassificeringenavnyabyggdelarochbyggdelstyper.57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM57.B Allmänventilationssystem 57.C Processventilationssystem 57.D Skyddsventilationssystem 57.F Luftvärmesystem Tabell9‐Förslagtilländradgrundindelningavrubrik57FörattbestämmavilkabyggdelarsomskaklassificerasundersystemenutgickvifrånBIPochproduktionsresultattabelleneftersomdeäruppdateradeochutveckladefördetbefintligabehovetavklassificeringimodeller.Indelningskeddeenligt“delav/typav”‐struktur(sefigur9)

Figur9–DAllanivkomponnedåtiexempeTakfläk

Delaav/typav

våerdirektnenterkantabellengåelpåhurspktavtypen

vstrukturpåin

undersystnsägasvaraårförhållanpecialiserinRadialfläkt

ndelning

temnivånfåa“typav”vndettillbakngavenflät,återlufti

år“delav”‐ventilationskatilletthiktserut.KettAllmän

‐förhållandssystem.Näerarkiskt“tKoden57.BEventilations

detillsystemäregenskaptypav”.TabEB/11beskssystem.

menefterspernasedabell10visakriversåled

22

omingaanärvsarettdesen

23

57.B ALLMÄNVENTILATIONSSYSTEM‐57.BE FLÄKT‐‐57.BEB TAKFLÄKT‐‐‐57.BEB/1 Radialfläkt ‐‐‐‐57.BEB/11 Radialfläkt,återluft‐‐‐‐57.BEB/12 Radialfläkt,cirkulation ‐‐‐57.BEB/2 Axialfläkt ‐‐‐‐57.BEB/21 Axialfläkt,återluft‐‐‐‐57.BEB/22 Axialfläkt,cirkulation ‐‐‐57.BEB/3 Tvärströmsfläkt ‐‐57.BEC SPISFLÄKT ‐‐57.BED KANALFLÄKT Tabell10‐Klassificeringenavtakfläktiettallmänventilationssystem

5.2Teoretiskbyggdelstabell Iettheltdatoriseratarbetssättkanfleraolikaegenskapermappastillobjektenenligtförutbestämdaochstandardiserademönstervilketgörattinformationenpåobjektenkan“delasupp”och“hämtas”urmodelleniställetförattuttryckasiensammanhängandekodsträng.Redan2005skrivermanomBIMi”BSAB96System&tillämpningar”ochmöjligheternasomskapasmedettnyttarbetssättibranschen.

"Detraditionellabygghandlingarna,somkännetecknasavtekniskaochjuridiskakravpåfullständighetochexakthet,ställshärmotmetodersomkangeheltandravärdeniformavsökbarhetochöverskådlighet."

DenteoretiskatabellenvihartagitframbyggerpåettarbetssättdärenBIM‐modellärhuvudsakliginformationskällaochanvändssomjuridiskhandlingvidöverlämningar.Genomatthämtadeninformationmanvillåtimodelleniställetförattbeskrivadensomkodfinnsintelikastorabehovavenheltuttömmandebyggdelstabell. Skillnadenmotdenpraktiskatabellenärattdeegenskapersomkanuppfattasbeskrivaettenskiltobjektochintegruppensomhelhetärborttagna,medundantagfördebyggdelstypersomansesvarasåpassannorlundaisinfunktionattdeärnödvändigaattspecificera.Byggdelarnasindelninglämnarutrymmeförytterligarespecialiseringombehovuppstår.Exempelvisflyttasdeegenskapersomidenpraktiskatabellenlågsombatterivärmeväxlareochradialfläkttillbakasomproduktionsresultatet.Tankenärattdeninformationsomkanbetraktassomobjektspecifiklagraspåobjektenimodellen

24

iställetförsomkodibyggdelarna,därenytterligarespecialiseringavegenskaperiställetskergenommappningmotandratabeller.57.B ALLMÄNVENTILATIONSSYSTEM ‐57.BB LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT ‐57.BC LUFTRIDÅAGGREGAT ‐57.BE FLÄKT ‐57.BF VÄRMEVÄXLARE Tabell11‐Indelningbyggdelar

5.3Resultat Resultatetfördenpraktiskatabellenblev54nyaunikabyggdelaroch148nyabyggdelstyper.Vissabyggdelstyperkantillhöraflerabyggdelar,t.ex.kantvärströmsfläktbeskrivaenteknisklösningavkanalfläktar,takfläktar,spisfläktarosv.Enindelningavbyggdelarnaochbyggdelstypernaideövergripandenivåerna(setabell9)resulteradeitotalt1200nyabyggdelskoder. Denteoretiskatabellenärresulteradei20unikabyggdelaroch30byggdelstypersomtotaltger100nyabyggdelskoder.

25

6Analysochmöjligheter IdettakapitelanalyserarviresultatenfrånvårfallstudieochresonerarommöjligheternamedBIMochettstandardiseratarbetssättförinstallationerochtillvissdelbranschensomhelhet.

6.1Analysfallstudie Detvåtabellernaskiljersigmarkantåtifinhetsgradochdärmedocksåinnehållsmängd.FördelenmedklassificeringenidenpraktiskatabellenblirattienövergångsfastillfulltimplementeradBIMkunnakommuniceramedettgemensamtspråk,alltsåbyggdelarochinteproduktionsresultatsomidag.Denstoranackdelenmedhögfinhetsgradärattmanfårettsystemsomblirsvåröverskådligt.Underrubrik5VA‐,VVS‐,KYL‐OCHPROCESSMEDIESYSTEMfinnsdessutomytterligaresexandrasystemnivåersomskadefinieraspåsammasättochsannoliktmedliknanderesultat(setabell7).Denteoretiskatabellenärmeröverskådligochlättanvändbarochriskenförfeltolkningarellerattväljafelkodminskar.IenBIM‐processdärmodellenärformatföröverlämningkandensamladeinformationenpåobjektentillsammansbeskrivaegenskaperna.Utrymmetärstörreföratthanterainformationen,detbehövsinteenalltfördetaljeradbyggdelskodförattbeskrivaallt.Byggdelskodenkandåbegränsastillattomfattaobjektensmestgrundläggandefunktionsomallannandatasamlaskring. Enpåtagligfelkällaiklassificeringsarbetetärattdetkrävsmycketdetaljkunskapförattförståobjektensfunktionochdärmedhurdeskastruktureraspåbästasätt.Vihargjortenbedömningutifrånvårakunskapersomärbegränsadeinomområdet.

6.2Projekteringavinstallationeriframtiden

6.2.1Generiskaobjekt

Närbehovetavettgemensamtspråkförattbenämnabyggdelarnaärtillgodosettskapasytterligaremöjligheterförstandardiseringaravarbetsmetodiken.Entänkbarutvecklingärattbörjajobbamedgeneriskaobjekt,alltsågenerellaobjektsomintebegränsarsigtillenproduktspecifiknivå.Byggdelskodenbeskriverobjektensgrundläggandefunktionochgenomytterligareklassificeringmedolikasystemkopplasegenskaperochinformationtillobjektenförattbeskrivademmerspecifikt.Modellenförädlasefterhandmeddeninformationsmängdsomärnödvändigiställetförattproduktbestämmasdirekt(sefigur10).Enparallellkandrastillhurarkitekterjobbar,därt.ex.väggarfrånbörjanärgeneriskaochefterhandbestämsmaterialochskiktendeäruppbyggdaav.Dettasäkerställerettnaturligtinformationsflödegenombyggprocessensomtillåterenvandringbådeframochtillbakaiinformationskedjan.

Figur10‐

6.2.2I

FörattkvaliténiländerFokusIEftersobestämtillgäng

Figur11‐

‐Informationsm

Informati

bestämmanpådenbersomDanmI–BIMmedmmodelle

mmahurmygligaföratt

‐Exempelpåin

mängdiolikak

ionsnivåe

vilkeninfoehöverbranmark,StorbdBSABsomnkaninneycketochvtarbetetip

nformationsniv

koderkopplad

er

ormationsonschendefbritannienomennödvähållaiprinadsomskaprojektetsk

våerochkoder

dtillobjekt

omskafinnfinierainfoochFinlandändigutvecncipvilkenabeskrivaskakunnafly

riolikafaser

nasivilketrmationsnidochtasävcklingisveninformatiosiobjektenytaframåt.

skedeochivåer.Dettavenuppiranskabyggbnsomhels,samtnärd.

säkerställaaharredanapportenbranschen.stärdetvikdetskafinn

26

angjorts

ktigtattnas

27

6.2.3Mappningmellansystem

Vidprojekteringmedgeneriskaobjektochettgemensamtspråkkanmanbörjaprataominformationsmodelleringdärdetvisuellakommeriandrahand.Informationochegenskaperkanhämtasfrånexternadatabaserochkopplastillobjekten.KlassificeringiBSAB‐tabellernaanvändsförattbeskrivaobjektensgenerellaegenskaperochdessakananvändasförattmappamotmerdetaljeradesystemhost.ex.leverantörerochfåförslagpåproduktersomuppfyllerdekraven. Pågrossistsidanfinnsidagvälstruktureradesystemförattbeskrivaprodukter.ETIM(EuropeanTechnicalInformationModel)ärenmodellpåettsådantsystemsombeskriverel‐ochVVS‐produkter.Därharmanomkring5000artikelklassersombeskriverenproduktsmestbetydelsefullaegenskaperpåettleverantörneutraltsätt.Enmappningavobjektenimodellenmotdendatabasenskulledågeentreprenörenettverktygförattväljaenproduktsommotsvarardekravpåegenskaperprojektörenharställt.Sammasakskulleävengåatttillämpaiförvaltningnärdetexempelvisfinnsbehovavattbytautnågontingsomärtrasigtellerbehöveruppdateras.Enbyggnadslivslängdärgenerelltlängreänenproduktsochattersättaenproduktsommotsvarardentidigarekanvaraettproblemefter60år.Genomattsökapåegenskapersomskauppfyllasochdärigenomfåförslagpåproduktersomuppfyllerkravenförenklasheladenprocessen.

28

29

7.Slutsats Gårdetattklassificerainstallationersombyggdelarpåobjektnivå?

Fråganomdetgårattklassificerainstallationersombyggdelarpåobjektsnivåvisadesigstämmamenmedenbrasklapp‐detberorpåenuppdateringavdeninternationellastandardenISO12006‐2somännuinteärantagen.Förutsattattdenantassomplaneratimars2015utanförändringarsåkommerbyggbranschenatthatillgångettgemensamtspråkattutgåifrånnärbegreppsdefinitionernaochstrukturenförklassifikationssystemetändrasförattgörasanpassattillBIM.

Hurskulleklassifikationstabellenstruktureras? IvårfallstudieutgickviifråndeföreslagnaändringarnaiISO12006‐2förattvisahurenbyggdelsklassificeringavinstallationerkanstruktureras.Resultatetblevtvåtabeller:ensomärapplicerbaridag,anpassadfördebehovsomarbetssättetmedBIMkräverochentabellsomanpassatsförenfulltintegreradBIM‐processiframtiden.Skillnadeniantalobjektsomklassificerasidetvåmodellernaärmarkantochberorpådenhögafinhetsgradeniklassificeringensomkrävsmeddagensarbetssätt.Det“gemensammaspråket”somärbyggdelsklassifikationentvingasbeskrivaobjektetsånoggrantsommöjligteftersomdetinteäroptimaltattblandakodernärmaninteharettförutbestämtochstandardiseratsättattstruktureradeninformationen.NärbranschenharbestämtstandardiseradeinformationsnivåerförBIMkanobjektensdatabasegenskaperutnyttjasmereffektivtochkodsträngenförbyggdelsklassificeringbehöverintebeskrivalikamycketochblilikalång.DåräckerdetattbeskrivaobjektensmestgrundläggandefunktionochsenkanandraegenskaperkopplastillobjektenpåettstruktureratochBIM‐anpassatsätt.

Vadskulledetinnebäraförmöjligheter? EttgemensamtspråkmedbyggdelstabelleniBSABsomgrundärettförstastegtillattpåettstandardiseratsättförädlamodellenmedinformationunderdesslivscykel.Iställetförattsomidagredanietttidigtskedeprojekterainstallationernertillartikelnummernivåkangeneriskaobjektanvändasförattstegvisbyggauppmodellenmedrelevantinformationunderprojektetsgång.Engemensamstrukturpåspråketochtydligakravpåvilkaegenskapersomskafinnaspåobjektiolikafaserskulleävenunderlättaenkopplingmotandrasystemsomt.ex.ETIMpågrossistsidan,vilketskulleförenklaupphandlingiproduktionochiettsenareskedeförvaltningavprodukter.Ytterligareenfördelärattalladisciplinerkanarbetaienochsammatabellunderprojekteringenochutgåfrångemensammarutinervidexempelvisupprättandetavgränsdragningslistor,vilketavsevärtskulleökamöjligheternaförattnåenBIM‐modellmedrättobjektsägare.

30

31

8.RekommendationerVirekommenderarattfortsättautvecklabyggdelstabelleniBSAButifråndenkommanderevideringenavISO12006‐2.AttkunnaklassificeraallaobjektimodellenpåsammasättutifrånderasgrundläggandefunktionärgrundenförattkunnaimplementeraBIMfulltutsomarbetssätt. ParallelltbörocksådeinternationellaBIM‐anpassningarsomfinnsutredasgrundligt.BSABbörkunnatäckabehovetavklassificeringnärdenyadefinitionernaharinförtsmendetfinnsocksåettbehovattdetutvecklasettheltstandardiseratarbetssättochdetkanmantamycketintryckochinspirationavfrånomvärlden. Datavetenskapochdatabashanteringbörintegrerasibyggprocessen.DetfinnsväldigtmångaexjobbochmasteruppsatserfrånbyggrelateradeutbildningarsombehandlarBIMmenfråndatavetenskapligautbildningarfinnsintemycket.Byggbranschenstårinförenomvälvandeförändringiövergångentillettheltdatoriseratarbetssättochvitrorattmantjänapåatttaintryckfråndemeddendatormässigaspetskompetensen. StorastatligafastighetsägarebörengagerasigaktivtochdrivapåutvecklingenmedBIM.DetfinnsenstorpotentialförhurarbetetmedförvaltningkaneffektiviserasmenutvecklingenmotettfulltimplementeratBIM‐arbetssättkommerintekunnatafartpåallvarinnankravenställs.

32

33

ReferenserTrycktakällor(2005)“BSAB96System&Tillämpningar”ABSvenskByggtjänstISBN:91‐7333‐096‐5tredjeutgåvan (2013)“SlutrapportFokusI‐BIMmedBSAB‐Kvalitetssäkradinformationshanteringibygg‐ochförvaltningsprocessen”ABSvenskByggtjänst,NCC,SBUF Ekholm,Anders(2001)“BSABochklassifikationförproduktmodelleringochdesign‐Slutrapportförstudie2001‐04‐10”ABSvenskByggtjänst Ekholm,Andersm.fl.(2013a)“RevideringavISO12006‐2”SBUFID12632 Ekholm,Andersm.fl.(2013b)“BIM‐Standardiseringsbehov”SBUFID12690 Jongeling,Rogier(2008)“BIMiställetför2D‐CADibyggprojekt‐Enjämförelsemellandagensbyggprocesserbaseradepå2D‐CADochtillämpningaravBIM”LuleåtekniskauniversitetISSN:1402‐1528 Kristiansson,Jan‐Mikael(2014)“BIM‐Manual‐StyrdokumentförBIM‐projekt”GraphisoftSverigeLindgren,Sören(1992)”Bygghandlingar90–del5Redovisningaravinstallationer”Byggstandardiseringen,BSTochSISISBN:91‐7162‐297‐7Nordstrand,Uno(2008)”Byggprocessen”LiberABISBN:978‐91‐47‐01511‐5 Olofsson,Thomasm.fl.(2004)“Produktmodelleriettflexibeltbyggande”LuleåtekniskauniversitetISSN:1402‐1536

ElektroniskakällorbuildingSMART http://www.buildingsmart.org/ (2014‐05‐20) Cuneco–centerforproductivityinconstruction http://cuneco.dk/english (2014‐05‐20) Statsbygg http://www.statsbygg.no (2014‐05‐09)

34

buildingSMARTFinland http://www.en.buildingsmart.kotisivukone.com/1 (2014‐05‐09) BIMTaskGroup http://www.bimtaskgroup.org/ (2014‐05‐14) NBS https://www.thenbs.com/ (2014‐05‐14) CPIC‐Uniclass2 http://www.cpic.org.uk/uniclass/ (2014‐05‐15) NationalInstituteofBuildingSciences http://www.nibs.org/ (2014‐05‐02) OmniClass‐AStrategyforClassifuingtheBuiltEnvironment http://www.omniclass.org/ (2014‐05‐02) ETIMSverige http://www.seg.se/etim (2014‐05‐21) BIP http://46.21.108.200/#/info (2014‐05‐21)

35

Figurochtabellförteckning Figur9–EttsystemsuppbyggnadFigur10–VyeriBSAB Figur11–Byggdel,byggdelstypochproduktionsresultat Figur12–KombinationavhierarkiskochkompositionellstrukturFigur13–SkillnadeniuppbyggnadmellanhierarkiskochkompositionellhierarkiFigur14–Skillnaderimodeller Figur15–Informationsglapp Figur16–LeverantörsspecifikaobjektimagiCADsdatabas Figur9–Delav/typavstrukturpåindelning Figur10–InformationsmängdiolikakoderkoppladtillobjektFigur11–ExempelpåinformationsnivåerochkoderiolikafaserTabell1–TabelleriBSAButifrånvyerTabell2–HuvudindelningitabellenbyggdelarochbyggdelstyperTabell3–Typavstrukturibyggdelstabellenrubrik4Tabell4–ByggdelstyperiBSAB Tabell5–ProduktionsresultatiBSAB Tabell6–KodersomanvändsiBIPTabell7–Rubrik5itabellByggdelarochByggdelstyper Tabell8–Befintligrubrik57itabellenByggdelarochByggdelstyperiBSAB Tabell9–Förslagtilländradgrundindelningavrubrik57Tabell10–Klassificeringenavtakfläktiettallmänventilationssystem Tabell11–Indelningbyggdelar

36

i

Bilagor Bilaga1‐Praktiskbyggdelstabell Bilaga2‐Teoretiskbyggdelstabell

ii

iii

Bilaga1 POSITION RUBRIK1 2 3 4 5 6 Typ1 Typ2 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM 57.B ALLMÄNVENTILATIONSSYTEM 57.C PROCESSVENTILATIONSSYSTEM 57.D SKYDDSVENTILATIONSSYSTEM 57.F LUFTVÄRMESYSTEM B LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT 1 Tilluftsaggregat 2 Frånluftsaggregat 3 Cirkulationsaggregat 4 Efterbehandlingsaggregat C LUFTRIDÅAGGREGAT E FLÄKT B TAKFLÄKT C SPISFLÄKT D KANALFLÄKT E IMPULSFLÄKT F BRANDGASFLÄKT G RÖKGASFLÄKT H FLÄKTFÖRSTOFTHALTIGLUFT 1 Radialfläkt 11 Radialfläkt,återluft 12 Radialfläkt,cirkulation 13 Radialfläkt,frånluft 14 Radialfläkt,överluft 15 Radialfläkt,tillluft 2 Axialfläkt 21 Axialfläkt,återluft 22 Axialfläkt,cirkulation 23 Axialfläkt,frånluft 24 Axialfläkt,överluft 25 Axialfläkt,tilluft 3 Tvärströmsfläkt 4 Fläktförspeciellanvändning 9 Sammansattfläkt 91 Cirkuläranslutning 92 Rektanguläranslutning F VÄRMEVÄXLARE B VÄRMEÅTERVINNARELUFT‐LUFT

iv

POSITION RUBRIK1 2 3 4 5 6 Typ1 Typ2 1 Roterandevärmeåtervinnare 11 Icke‐hygroskopiskaroterandevärmeåtervinnare 12 Hygroskopiskaroterandevärmeåtervinnare 2 Plattvärmeåtervinnare 3 Rörvärmeåtervinnare 4 Värmeåtervinnaremedtvåfasmedium 5 Vätskekoppladevärmeåtervinnare 6 Batterivärmeväxlare 61 Batterivärmeväxlareavluft 62 Batterivärmeväxlareuteluft C VÄRMEVÄXLAREVÄTSKA‐LUFT 1 Luftvärmare 11 Luftvärmarevätska‐luft 12 Luftvärmareånga‐luft 13 Batteriluftvärmeväxlare 14 Batteriefterluftvärme 2 Luftkylare 21 Luftkylareförvätska 22 Luftkylareförköldmedium 23 Batteriluftvärmeväxlare 3 Kombineradeluftvärmareochluftkylare G LUFTRENARE B LUFTFILTER 1 Engångsfilter 2 Rengöringsbartfilter C GASFILTER 1 Absorbtionsfilter 2 Adsorbtionsfilter D STOFTAVSKILJARE 1 Spärrfilter 11 Textilaspärrfilter 2 Cyklonavskiljare 3 Tvättare 4 Avskiljaremedelektrostatiskfunktion 41 Elektrofiltermedtorrrensning 42 Elektrofiltermedvåtrensning F

LUFTRENAREMEDMIKROBIELLAVSKILJNINGSTEKNIK

H APPARATFÖRLUFTFUKTNING,LUFTAVFUKTNING A SAMMANSATTLUFTFUKTARE,LUFTAVFUKTARE

v

POSITION RUBRIK1 2 3 4 5 6 Typ1 Typ2 1 Sorptivluftkylare B LUFTFUKTARE 1 Aerosolluftfuktare 2 Avdunstningsluftfuktare 3 Ångluftfuktare C LUFTAVFUKTARE 1 Sorptionsavfuktare 11 Avfuktaremedfastasorptionsmedel 12 Avfuktaremedflytandesorptionsmedel 2 Kondensationsavfuktare J LUFTSPJÄLL 1 Vridspjäll 11 Vridspällmedheltblad 12 Vridspjällmedperforeratblad 2 Irisspjäll 3 Ledskenespjäll 4 Jalusispjäll 41 Jalusispjällmedmotgåendeblad 42 Jalusispjällmedparallellablad 5 Backspjäll 6 Skjutspjäll 7 Spjällmedmotorhylla(styrlevererarmotor) 8 Spjällmedmotor C

SPJÄLLFÖRSKYDDMOTSPRIDNINGAVBRANDOCHBRANDGAS

1 Brandgasspjäll 11 Brandgasspjällmedställdon 12 Självverkandebackspjällförbrandgas 2

Spjällförkombineratskyddmotbrandochbrandgas

D TRYCKAVLASTNINGSSPJÄLL 1 Motoriseradetryckavlastningsspjäll 2 Självverkandetryckavlastningsspjäll E KONSTANTFLÖDESDON 1 Cirkuläranslutning 2 Rektanguläranslutning F VARIABELFLÖDESDON 1 Cirkuläranslutning 2 Rektanguläranslutning G KONSTANTTRYCKSDON/SPJÄLL 1 Cirkuläranslutning

vi

POSITION RUBRIK1 2 3 4 5 6 Typ1 Typ2 2 Rektanguläranslutning H BLANDNINGSDON 1 Blandningsdon,cirkuläranslutning 2 Blandningsdon,rektanguläranslutning J FLÖDESMÄTDON 1 Cirkulärtflödesmätdon 2 Rektangulärtflödesmätdon K LJUDDÄMPARE B RAKLJUDDÄMPARE C VINKELLJUDDÄMPARE 1 Cirkuläranslutning 2 Rektanguläranslutning L VENTILATIONSKANAL B VENTILATIONSKANALAVMETALL 1 Spiralfalsadmetallkanal 2 Svetsadmetallkanal 3 Längsfalsadmetallkanal 31 Längsfalsadmetallkanalmedflänsanslutning 32 Längsfalsadmetallkanalmedgejdskarv C

VENTILATIONSKANALAVICKE‐METALLISKTMATERIAL

1 Plastkanal 11 Styvplastkanal 12 Flexibelplastkanal 2 Kanalavtextilmaterial D SAMLINGSLÅDA E FÖRDELNINGSLÅDA F RENSLUCKA 1 Cirkuläranslutning 2 Rektanguläranslutning G INSPEKTIONSLUCKA 1 Cirkuläranslutning 2 Rektanguläranslutning M LUFTDON B UTELUFTSDON 1 Uteluftsdonmedytterväggsgaller 2 Uteluftsdonmedhuv 3 Skyddtilluteluftsintag

31 Skyddsgallerochskyddsnätikombinationtilluteluftsintag

32 Skyddsgallertilluteluftsintag

vii

POSITION RUBRIK1 2 3 4 5 6 Typ1 Typ2 33 Skyddsnättilluteluftsintag 34 Skyddshuvtilluteluftsintag C TILLUFTSDON 1 Tilluftsdonmonterativägg 2 Tilluftsdonmonteratitak 21 Cirkuläranslutning 22 Rektanguläranslutning 3 Tilluftsdonmonteratigolv 4 Tilluftsdonmonteratikanal 5 Deplacerandetilluftsdon 6 Tilluftskylbaffel 7 Fasadapparat D ÖVERLUFTSDON 1 Överluftsdonmonterativägg 11 Cirkuläranslutning 12 Rektanguläranslutning E FRÅNLUFTSDON 1 Frånluftsdonmonterativägg 2 Frånluftsdonmonteratitak 3 Frånluftsdonmonteratigolv 4 Frånluftsdonmonteratikanal F AVLUFTSDON 1 Avluftsdonmedytterväggsgaller 2 Avluftsdonmedhuv 21 Avluftsdonmedfasthuv 22 Avluftsdonmedrörlighuv 3 Skyddtillavluftsöppning

31 Skyddsgallerochskyddsnätikombinationtillavluftsöppning

32 Skyddsgallertillavluftsöppning 33 Skyddsnättillavluftsöppning G KOMBINERATUTELUFTS‐OCHAVLUFTSDON N TERMISKISOLERING B TERMISKISOLERINGAVVENTILATIONSKANAL 1 Termiskisoleringutvändigtpåventilationskanal

11 Termiskisoleringutvändigtpåventilationskanal,medkravpåavskiljandeibrandtekniskklass

12 Termiskisoleringutvändigtpåventilationskanal,

utankravpåavskiljandeibrandtekniskklass 2 Termiskisoleringinvändigtiventilationskanal 21 Termiskisoleringinvändigtiventilationskanal,med

viii

POSITION RUBRIK1 2 3 4 5 6 Typ1 Typ2

kravpåavskiljandeibrandtekniskklass

22 Termiskisoleringinvändigtiventilationskanal,utankravpåavskiljandeibrandtekniskklass

C TERMISKISOLERINGAVVENTILATIONSAPPARAT 1 Termiskisoleringutvändigtpåventilationsapparat

11 Termiskisoleringutvändigtpåventilationsapparatmedkravpåavskiljandeibrandtekniskklass

12 Termiskisoleringutvändigtpåventilationsapparat

utankravpåavskiljandeibrandtekniskklass 2 Termiskisoleringinvändigtiventilationsapparat

21 Termiskisoleringinvändigtiventilationsapparatmedkravpåavskiljandeibrandtekniskklass

22 Termiskisoleringinvändigtiventilationsapparat

utankravpåavskiljandeibrandtekniskklass P RUMSKYLAPPARAT 1 Fläktluftkylare 2 Kyltak Q DRAGHUV R DRAGBÄNK S DRAGSKÅP

ix

Bilaga2 POSITION RUBRIK1 2 3 4 5 6 Typ1 Typ2 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM

57.B ALLMÄNVENTILATIONSSYTEM 57.C PROCESSVENTILATIONSSYSTEM 57.D SKYDDSVENTILATIONSSYSTEM 57.F LUFTVÄRMESYSTEM B LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT C LUFTRIDÅAGGREGAT E FLÄKT 1 Takfläkt 2 Spisfläkt 3 Kanalfläkt 4 Impulsfläkt 5 Brandgasfläkt 6 Rökgasfläkt 7 Fläktförstofthaltigluft F VÄRMEVÄXLARE 1 Värmetåervinnareluft‐luft 2 Värmeväxlarevätska‐luft G LUFTRENARE 1 Luftfilter 2 Gasfilter 3 Stoftavskiljare 4 Luftrenaremedmikrobiellavskiljningsteknik H LUFTFUKTARE I LUFTAVFUKTARE J LUFTSPJÄLL 1

Spjällförskyddmotspridningavbrandochbrandgas

2 Tryckavlastningsspjäll 3 Konstantflödesdon 4 Variabelflödeson 5 Konstanttrycksspjäll 6 Blandningsdon 7 Flödesdon K LJUDDÄMPARE 1 Rakljuddämpare 2 Vinkelljuddämpare L VENTILATIONSKANAL 1 Ventilationskanalavmetall

x

POSITION RUBRIK1 2 3 4 5 6 Typ1 Typ2 2 Ventilationskanalavicke‐metallisktmaterial 3 Samlingslåda 4 Fördelningslåda 5 Renslucka 6 Inspektionslucka M UTELUFTSDON N TILLUFTSDON P ÖVERLUFTSDON Q FRÅNLUFTSDON R AVLUFTSDON S KOMBINERATUTELUFTS‐OCHAVLUFTSDON T TERMISKISOLERING 1 termiskisoleringavventilationskanal 2 Termiskisoleringavventilationsapparat U DRAGHUV V DRAGBÄNK X DRAGSKÅP