byggsverige s veckotidning • 2 4 augusti 2007 21 upprop … · gert wingÅrdh, arkitek t ”som...

BYGGSVERIGES VECKOTIDNING • 24 AUGUSTI 2007 21

HET HÖST I VÄST s18

UPPROPI KLASSENDÄR ALLAFÅR JOBB– det går sju sökande på varje plats

bin072101.indd Avs1:1bin072101.indd Avs1:1 07-08-21 11.58.4007-08-21 11.58.40

i surf, mail och prat.Frossa ohämmat

Åh, den som ändå kunde prata.

Affärspaketet = 3Business Max + 3Bredband med Turbo3G + 3EasyMail + 3Synk + 3Nyheter = 649 kr/mån*

För att göra det enklare för dig som företagskund har vi samlat våra bästa tjänster och abonnemang

i färdiga företagspaket. Affärspaketet är för dig som vill kunna surfa mobilt, prata och maila obegränsat

till ett fast pris. Dessutom ingår 3Synk (backup av kalender och kontakter i 3Mobilen) och 3Nyheter

(färska nyheter direkt i telefonen). Erbjudandet gäller vid tecknande av 3Abonnemang i 18 månader.

3Mobil och Datakort och/eller USB-modem köper du separat. *Priset är exkl moms.

Affärspaketet hittar du i närmaste 3Butik, hos någon av våra återförsäljare eller på tel 020-33 33 33.

EH

RE

NS

TR

ÅH

LE

BB

DO

business.tre.se

bin072102.indd 2bin072102.indd 2 07-08-21 15.03.0707-08-21 15.03.07

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 3

INNEHÅLL VECKA 34

Vår hemsida uppdateras dagligen med det senaste från byggbranschen. Intresserad av att prenumerera? Besök www.byggindustrin.com

24 augusti 2007/nr 21

I FOKUSSvårt att hinna energideklarera..........................6Arbetsmarknadens stora vinnare…..................8Energikrav blir regeringsfråga............................12Unckel vi ha Förbifart Stockholm.....................13

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Eftertryck av text och bilder/illustrationer får inte ske utan redaktionens medgivande. Tryck: Sörmlands Grafi ska, Katrineholm.Medlem i Sveriges Tidskrifter. Kontrollerad fackpressupplaga. ISSN 1104-5981.

28

Staffan Åkerlund chefredaktör, ansv. utgivare 08–665 36 65, 0703–46 22 00 [email protected]

Per Hindersson redaktionschef08–665 36 64 , 070–753 29 [email protected]

Fredrik Karlssonnyhetschef/webbredaktör08–665 36 77, 0704–61 02 [email protected]

Nomi Melin Lundgrenreporter08–665 36 74, 0707-14 62 [email protected]

Marianne Silén reporter08–665 36 68, 070–796 15 [email protected]

Niclas Köhler reporter08–665 36 69, 070-649 80 [email protected]

Petra Meyer Linderoth grafi sk formgivning/redigering08–665 36 51, [email protected]

Ingrid Gallaghergrafi sk formgivning/redigering08-665 36 61, 070-799 46 [email protected]

Elisabet Näslundreporter/tjänstledig

Adressändringar och prenumerationsärendenTidningen Byggindustrin ABBox 3263, 103 65 Stockholm08–799 62 [email protected]

Informa abIndustrigatan 4bS-112 46 Stockholm [email protected]

Mike Kolaczannonsansvarig08–34 03 [email protected]

Daniel Engbergannonsansvarig08–34 03 [email protected]

June Hammervald annonsmaterial08–34 03 [email protected]

Materialadress:[email protected]

PRENUMERATION

ANNONS

Byggsveriges Nyhetstidning

De fl esta kunder har för avsikt att betala fakturorna. Ändå kommer minst en kund , oavsett en perfekt betalningshistoria, att skapa betal-ningsbekymmer. Vad gör en småfö-retagare i den situationen?...........29

SÄLJSKOLAN

Trelleborg befi nner sig i en knepig situation med tre affärsområden som går mycket bra och ett fjärde som brottas med stora problem. Dessutom har koncernen hamnat i en dyr kartellundersökning ....23

BÖRSEN

LEDARE..............................................4

BÖRSEN.............................................15

DEBATT.............................................16

KRÖNIKA..........................................25

LANDET RUNT..................................28

VECKANS PROJEKT.........................35

DINA LEVERATÖRER........................36

PANELEN..........................................38

KONTAKTA REDAKTIONENBesöksadress: Storgatan 19, StockholmPostadress: Box 55 669, 102 15 [email protected]äxel 08-665 36 50Red. fax 08-667 72 78 pg 413141-3 bg: 5427-6282 org.nr 556096-1319

ALLTID I BYGGINDUSTRIN

www.moelven.eurowand.se

Mo

elven

Eu

ro

wan

d A

B

Sika® AT - nya generationen lim och fog

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

PRO

CES

SORI

EN D VERETSLEDNING

povelVerktyget för kloka byggföretag!

www.bygg.org/povel

VägJobb i Sverige AB� Trafi kvakt� Skyltning� Lots� Ta-Plan

www.vagjobb.se019-253719

GERT WINGÅRDH, ARKITEKT

”Som jag ser det så peakar marknaden under 2007, under 2008 så planar den ut och 2009 är ett enda stort fråge-tecken. Men ännu ser vi inga tecken på avmattning.”

Vid Triangeln i Malmö byggs en skrapa på 18 våningar plus ett lägre hus på 35 000 kvm. På bilden syns station Triangelns norra uppgång och skyskrapan kom-mer att ligga i när-heten.....................

OMSLAGSFOTO CECILIA LARSSON

bin072103.indd 3bin072103.indd 3 07-08-21 15.10.4107-08-21 15.10.41

4 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

L

ED

AR

E

Staffan Åkerlund Chefredaktör [email protected]

Nu ökar antalet förstahadssökande till byggprogrammet för tionde året i rad. Det är det mest yrkesförberedande programmet i gymnasiet och kräver i många fall högre intagningpoäng än de teoretiska programmen.

Håller utvecklingen, och bran-schens rekryteringsbehov är fortsatt högt, kan snart var tionde elev ha byggprogrammet som för-stahandsval.

Det är en kraftig omsvängning jämfört med 1997 då antalet första-handssökande var en sjättedel mot dagens nivåer. Det låga intresset från högstadieeleverna att söka byggprogrammet 1997 gjorde att åtskilliga kommuner funderade på att ersätta sitt dyraste utbild-ningsprogram med populära – och mycket billigare – program. Det var då vi kunde se en explosion av nya medieutbildningar.

Men det behövs bara ett fåtal nya programledare till TV-sofforna och det har nästan aldrig hänt att en sådan kliver in direkt från ett gymnasieprogram. Byggprogrammet däremot leder alltid till jobb – om konjunkturen är den rätta.

I dag erbjuder färre än hälften av landets kom-muner byggutbildningar. Inifrån själva bran-schen är dessutom meningarna delade om det vettiga i att skapa fl er utbildningsplatser.

När en elev kommer ut efter tre år i gymnasiet har han eller hon i

bästa fall kommit halvvägs i sin utbildning. Helt klar är man först efter fem, sex år och då har halva utbildningen skett på lärlingsplat-ser i företagen.

Och här är det inte helt enkelt. Att ta emot lärlingar ställer

stora krav på företagen att sätta till resurser för

handledning.I tider av hård pro-

Svik inte byggeleverna!duktions- och kostnadspress blir det därför ofta brist på lärlingsplatser. Det är inte alltid balans mellan byggprogrammens intagningar och antalet lärlingsplatser. Och alla är medvetna om

det ohållbara i att locka motiverade elever i ena ögonblicket bara för att i nästa fas stänga dem ute på grund av för få lärlings och praktikplatser.

Det här är ett mycket angeläget branschproblem som förutom bygg också gäller el och VVS.

Enbart på bygg kommer det under tio år att behövas ett till-skott på 40 000 nya medarbetare för att fylla luckorna efter alla som pensioneras.

Det betyder att i stort sett samt-liga från vårens avgångsklasser, cirka 5 000 elever, måste slussas in i byggsektorn varje år – oavsett konjunktur. Det är mycket begärt av en bransch som pendlar mellan enorm efterfrågan på arbetskraft till tvärstopp.

Kommer mönstret från tidigare byggkon-junkturer att upprepas, är chanserna att klara ett generationsskifte obefi ntliga. Istället kom-mer man att för dyra pengar ha utbildat unga byggare som ställda inför lågkonjunktur och arbetslöshet går till alla andra branscher bara för att besviket aldrig återvända.

Vi är inte där ännu. I detta läge har bygg-branschen en jättelik rekryteringschans. Missa inte den. Sätt till alla klutar på två fron-ter samtidigt.

För det första: medverka till att göra konjunk-turförloppen jämnare för byggsektorn. Det kan branschen klara om arbetsgivarna i BI och facken medverkar i en mer ansvarfull löne-bildning än dagens. Byggsektorn behöver sitt eget industriavtal som tar sikte på såväl reallö-neförbättringar som byggföretagens konkur-renskraft jämfört med utländska byggare.

För det andra: ta fullt ansvar för de nya byggeleverna. Svik dem inte i nästa konjunk-turnedgång.

”Håller utveck-

lingen, och bran-

schens rekry-

teringsbehov

är fortsatt högt,

kan snart var

tionde elev ha

byggprogram-

met som första-

handsval.”

bin072104.indd 4bin072104.indd 4 07-08-21 13.29.4907-08-21 13.29.49

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 5

FOKUSINTERVJUN: JOHAN SKOGLUND

AV NICLAS KÖHLER

Bygg- och bostads-bolaget JM:s börskurs har rasat med 30 procent sedan i början av

juni. Men lönsamheten är fortfarande god, visar bolagets delårsrapport för perioden januari – juni 2007. Intäkterna ökade med 7 procent till 6,2 miljarder kronor, jämfört med samma period förra året.

Bolagets vd Johan Skog-lund skakar av sig börsens nyckfulla svängningar och ställer in sig på att jobba lång-siktigt.

Hur känns det att se börs-kursen rasa med nästan en tredjedel?

– Det som har hänt är ju att det är lite fi nansfrossa och oro i USA, det är sånt som vi inte kan styra över. Så det påverkar inte mig.

Varför rasade kursen så mycket?

– Många investerare har sålt sitt innehav av aktier i fastighetsbolag generellt och då har vi åkt med. Och att många sålt aktier generellt för att ta hem vinster.

Hade du kunna göra något för att förhindra utvecklingen för just JM?

– Nej, jag kan bara jobba med att utveckla JM långsiktigt, det är det som är det viktiga. Vi vill leverera bra bostäder, ha nöjda kunder och tjäna bra med pengar. Börsen kommer alltid att röra sig upp och ner.

”Jag kan bara jobba med att utveckla JM långsiktigt”M A R K N A D . JM skakar av sig börsraset och foku-serar på den lönsamma bostadsmarknaden.

Kan ni skydda er mot en liknande utveck-ling i framtiden?

– Börsen påverkas av så många andra faktorer. Det vi kan göra på JM är att se till att ha duktiga medarbetare, spännande projekt att jobba med och att ha nöjda kunder. Då utvecklas förhoppningsvis JM väl och även börskursen på lång sikt.

Kommer ni att fokusera mer på de heta marknaderna i till exempel Oslo, Malmö och Lund?

– Ja, vi kan bara verka på de orter där det sker en befolkningsökning. Det är där man kan sälja nyproducerade bostäder. Vi vill växa och bli en av de ledande aktörerna i Oslo. Vi vill också fortsätta att växa i Skåne och Stock-holm.

Kommer det att bli ett problem att få tag på personal?

– Det är många 40-talister som jobbar i branschen så vi har ju stora pensionsavgångar framför oss. Vi kommer att få jobba hårt för att kunna attrahera de duktiga talangerna.

Vilken blir den viktigaste marknaden i framtiden?

– Jag tror att för oss kommer Stockholm att vara den viktigaste marknaden.

Kommer ni att fortsätta att fokusera på främst bostäder?

– Ja, vi kommer att fokusera än mer på bostäder i framtiden. Det är vår kärnverksam-het och det är det vi kommer att jobba med även framåt.

Hur viktiga är klimat- och miljöfrågorna?– Oerhört viktiga. De kommer att vara en

prioriterad fråga för JM de närmaste åren. Vi måste exempelvis bli duktigare på källsorte-ring. Vi behöver också bli ännu bättre på att miljövarudeklarera de hus vi levererar. Det kommer också att bli mer isolering och fl er värmepumpar i våra hus, så att husen kom-mer att dra mindre energi och därmed släppa ut mindre koldioxid. 1

DETTA HAR HÄNT:

Trots att byggkonjunkturen är starkare än på många år har börskurserna rasat för de svenska byggbolagen. JM:s kurs har sjunkit med nästan 28 procent sedan första juni. Under samma period föll Peab med 25 procent, Skanska med 20 procent och NCC med 17 procent. På Stockholmsbörsen radera-des nästan årets hela uppgång under loppet av ett par veckor. Många analytiker spår fortsatt turbu-lens på aktiemarknaden, men enligt branschorga-nisationen Sveriges Byggindustrier pekar det dock uppåt för byggbranschen. De totala bygginveste-ringarna bedöms öka med 8 procent under året och med tre procent nästa år.

FOTO NICLAS KÖHLER

– Vi vill växa och bli en av de ledande aktörerna

i Oslo, säger Johan Skoglund.

bin072105.indd 5bin072105.indd 5 07-08-21 15.04.0907-08-21 15.04.09

6 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

I FOKUS [email protected]

ordnar säkerheten!

BByggindustriellRiskmanagement

www.brim.se

EntreprenadförsäkringarGarantier

Byggfelsförsäkring

Bostadsrätter

www.gar-bo.se08-54547350

AV NICLAS KÖHLER

Samtliga Sveriges fl erbo-stadshus och kontor ska

vara energideklarerade senast vid årsskiftet 2007/2008. Det framgår av den nya förordningen om energideklarationer från slutet av förra året. Den inne-bär i praktiken att det måste sitta ett anslag i porten på varje fl erbostadshus om hur mycket energi som används i byggna-den. Deklarationen ska även ge rekommendationer till fastig-hetsägaren om hur energiför-brukningen kan minskas. Men enligt bostadsbolagen har de inte en chans att hinna med.

– Inte som det ser ut nu. Vi är beroende av att det fi nns certi-fi erade besiktningsmän för att

Svårt att hinna energideklareraE N E RG I . Certifi eringen av besiktningsmän och ackrediteringen av företag släpar efter.

komma igång. Och idag fi nns det varken sådana eller ackredi-terade företag de kan jobba åt, säger Yngve Green, biträdande energichef på Svenska Bostäder.

En besiktningsman måste vara anställd på ett ackrediterat företag. Nu börjar certifi eringen av besiktningsmän komma igång men några ackrediterade företag fi nns det ännu inte.

– Ingen kommer att hinna med att energideklarera för det kommer inte att fi nnas ackredi-terade företag förrän i oktober, november. Sen blir det ett slags-mål om besiktningsmännen, säger Gunnar Wiberg, energi-strateg på Stockholmshem.

Förklaringen är att Bover-kets föreskrifter om hur för-ordningen ska genomföras i praktiken har dragit ut på tiden. Just nu håller verket på att lägga sista handen vid hur reglerna för ackrediteringen av företag ska se ut. Ackrediteringen ska skötas av myndigheten Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.

Men fortfarande gäller den ursprungliga tidsgränsen, alla byggnader ska vara energide-

klarerade senast sista december 2008. Och Yngve Greens frustra-tion är tydlig.

– Man kan inte hålla på och förhala det här och ändå förvänta sig att det blir klart, säger han.

Bolagen skulle kunna utbilda besiktningsmän bland den egna personalen, det tillåter Boverkets föreskrifter. Men bolagen är tveksamma.

– Som det ser ut nu kommer vi inte att använda eget folk. Själva ackrediteringen av företaget kan kosta ett par hundra tusen kronor. Och Stockholmshem har inte heller den bemanningen så att vi kan syssla med det här i egen regi, säger Gunnar Wiberg.

Inte heller Svenska bostäder lär utbilda egna besiktningsmän.

– Det är fortfarande oklart om

en enhet inom företaget kan vara ackrediterad. Vi kan ju inte ack-reditera hela bostadsföretaget för att kunna göra en besiktning. Förmodligen kommer vi att leja in folk men vara behjälpliga med arbetet, säger Yngve Green. 1

Ny handbok om energideklarationerAlla fl erbostadshus och kontor ska vara energideklarerade senast sis-ta december 2008. En handbok från Sis förlag ska hjälpa fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar att förbereda sig för de obligatoriska energi-deklarationerna. Skriften beskriver exempelvis vilka data som ska tas fram och hur man förbereder sig för en energibesiktning. Själva besiktningen måste dock göras av en certifi erad besiktningsman.Boken kostar 495 kronor och innehåller även en cd med mallar och check-listor.

– Det kommer att bli slagsmål om

besiktningsmännen, säger Gunnar

Wiberg, energistrateg på

Stockholmshem.

BESÖK OSS PÅ VÅR HEMSIDA

WWW.BYGGINDUSTRIN.COM

bin072106.indd 6bin072106.indd 6 07-08-21 15.05.4107-08-21 15.05.41

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 7

I [email protected]

AV NOMI MELIN LUNDGREN

Det är stort intresse för det nya statliga stödet till äldre-

bostäder. 500 miljoner kronor fi nns

anslagna i år och Boverket har redan fått in ansökningar för drygt 172 miljoner kronor.

Den första juni infördes inves-teringsstöd till äldrebostäder, så kallade särskilda boenden för äldre. Bidraget gäller för ny- och ombyggnad som påbörjats från och med den 1 januari 2007.

Bidraget kan sökas både av kommuner och privata aktörer på bostadsmarknaden.

Stort intresse för byggbidragÄ L D R E B O ST Ä D E R . Boverket har fått ansökningar för 172 miljoner.

– Men det krävs att det fi nns ett behov av äldreboenden i kom-munerna, säger Gunilla Meje-gård vid Boverket.

Totalt har regeringen avsatt 2,5 miljarder kronor fördelade på fem år till investeringsstödet i sin budget. 500 miljoner kronor fi nns avsatta i år.

Pengarna fördelas till läns-styrelserna utifrån hur ålders-strukturen ser ut i länet. Det är andelen gamla, 80 år och över, som ligger till grund för beräk-ningarna.

Boverket har redan fått in ansökningar från hälften av

landets länsstyrelser och fl er väntas komma in under hösten. Ansökningarna kommer främst från kommuner, allmännyttiga bostadsföretag och bostadsrätts-föreningar.

Hittills är intresset för nybyggnad störst i Stockholms-, Hallands- , Uppsala-, Gävleborgs- och Örebro län. Totalt har ansök-ningar om 1 149 nya bostäder och 322 ombyggnationer kom-mit in.

– Det är svårt att säga om intresset är större än väntat, men det är stort, säger Gunilla Mejegård.

I många kommuner råder stor brist på äldreboenden. Enligt regeringens beräkningar har 18 000 platser i äldreboenden försvunnit de senaste åren, bland annat till följd av att nya krav gäller för äldrebostäder.

Sammantaget fi nns ansök-ningar om 166 miljoner kronor för att bygga 1 100 nya äldre-boenden och bygga om 300 stycken.

Som mest kan man få 130 000 kronor för en lägenhet.

– Pengarna betalas ut i efter-hand, när man har byggt färdigt, säger Gunilla Mejegård. 1

ORGANISATION

KONJUNKTUR

INFRASTRUKTUR

TUNNELN GENOM Hallandsåsen blir allt dyrare. Nya beräkningar från Banverket visar att slut-notan går på över nio miljarder kronor, jämfört med tidigare beräkningar på 7,5 miljarder.

Enligt ursprungsberäkningen från 1980-talet skulle tunnelpro-jektet kosta 960 miljoner kronor – och ha stått klart för trafi k 2000.

Den nya slutsumman är dess-utom oräknat den sju månader långa förseningen av arbetena, som knappast går att komma i kapp. Vid årsskiftet kommer Banverket och Skanska-Vinci med en prognos om när projek-tet är klart och mer exakt vad notan stannar på.

Kostnadsökningen beror inte enbart på ökade materialpriser och entreprenadkostnader. Banverket har även tillämpat ett nytt, mer förfi nat sätt att göra beräkningar, bland annat är

Hallandsåstunnelnuppe i nio miljarder

riskbedömningarna mer genom-arbetade, skriver Ny Tekniks nätupplaga.

ELISABET NÄSLUND

EFTER ÅR AV motsättningar är nu Stockholms Byggmästarefören-ing och Sveriges Byggindustrier på väg mot en slutlig lösning där BF samarbetar med BI och jobbar

BI och BF mot samgående

mer likt BI:s regionkontor.Medlemsföretagen är överens

om att de nu vill samarbeta och i grova drag hur det ska gå till.

– Nu ska medlemsviljan omformas i praktik, säger Bo Antoni, vd för Sveriges Byggin-dustrier i samband med ett av mötena med Lars Ihse, vd för Stockholms BF.

Utgångspunkten för diskus-sionerna är att BI kommer att ha hand om arbetsgivarfrågor medan Stockholm kommer att sköta branschfrågor.

Organisationerna kommer också att samlokalisera, så att alla Stockholmsföretag kan få service från sitt lokala BF-kontor, och inte som nu, från BI Öst.

Johan Skoglund, JM:s vd, har lett den arbetsgrupp med representanter från bägge lägren som under våren lyckats att gå i mål i en fråga där många andra misslyckats.

– Jag tror att det beror på att jag inte varit involverad i frågan tidigare och jag bär inte med mig något i bagaget, säger Johan Skoglund.

FREDRIK KARLSSON

PÅ ARBETSMARKNADEN som hel-het ökade antalet anställda med 2,5 procent till 4 104 000 under andra kvartalet i år jämfört med samma kvartal i fjol, enligt statis-tik från SCB. Privata sektorn stod för den största ökningen med 3,6 procent. Lönesumman i privat sektor steg med 7,2 procent.

Inte sedan 2001 har det funnits så många lediga jobb – 51 000 – i privat sektor som det gjorde under andra kvartalet 2007. Det var en ökning med 30 procent jämfört med motsva-rande kvartal 2006. Den akuta arbetskraftsbristen, antalet vakanser, ökade till 19 300.

I byggbranschen fortsätter den goda utvecklingen och anta-let anställda ökade med drygt

Fler sysselsatta i branschen

8 procent. Lönesumman ökade med 14,5 procent. Under de sex senaste kvartalen har branschen uppvisat utvecklingstal för antalet anställda som överstigit 5,8 procent. Antalet lediga jobb ökade med nästan 40 procent och uppgick till 4 000.

FREDRIK KARLSSON

”Inte sedan 2001 har

det funnits så många

lediga jobb i privat

sektor som det gjor-

de under andra kvar-

talet 2007. ”

bin072107.indd 7bin072107.indd 7 07-08-21 15.23.1107-08-21 15.23.11

8 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7



OCH FREDRIK KARLSSON

Intresset för yrkesutbild-ningar på gymnasiet fort-sätter att öka. Allra mest ökar ansökningarna till byggprogrammet.

Ökningen har varit kraftig och hållit i sig under tio års tid. 1997 fanns 1480 sökande till byggprogrammet och många kommuner funderade på att lägga ner utbildningen som är dyr att driva.

2002 hade antalet sökande ökat till nästan 5000 och 2006 fanns 8000 förstahandsökande.

I Nacka kommun har man märkt av intresset för byggpro-grammet.

– Oh ja! Det har ökat enormt, särskilt om man ser till hela länet. Det krävs högre betyg att komma in på bygg idag, säger Agneta Eldeby, handläggare på gymnasieintagningen i Nacka kommun.

HÖGT BETYGSSNITT

I många fall krävs ett betygssnitt som ligger högre än för de teo-retiska programmen och det är få som inte har bygg som första-handsval som kommer in.

Nacka gymnasium tar in 34 elever och på de fristående gym-nasieskolorna inom Nacka-demin, har man utökat sko-

lornas byggprogram med inriktning mot husbyggnad och anläggning, med ytterligare 30 platser i år. Totalt tar Nackade-min in 90 elever i höst.

Trots detta har alla elever inte kommit in på den utbildning de valt och 45 reserver står på kö.

– Sökandetrycket har ökat i minst tre år. Bara till dessa två skolor är det 18 som inte fått sitt förstahandsval tillgodosett. Det fi nns alltså en brist, säger Agneta Eldeby.

Trenden går igen även i andra yrkesinriktade program.

– Vi märker samma utveck-

ARBETSMARNADENS STORA VINNAREARBETSMARNADENS Det var inte länge sedan byggprogrammen hotades av nedläggning. Men nu vill allt fl er bli byggare och an-talet utbildningsplatser utökas. Inom tio år pensione-ras omkring 40 000 yrkesarbetare så byggföretagen kommer att ha ett stort behov av att rekrytera.

ling på elprogrammet och på energiutbildningarna där vi tidi-gare inte kunde fylla platserna. Jag tror att fl er är intresserade av byggbranschen. Om inte antalet platser ökar kommer det bli en katastrof både för ombyggnads- och rot-sektorn, säger Agneta Eldeby.

STORT BEHOV AV ARBETSKRAFT

Trots att antalet platser utökas motsvarar detta inte det ökade intresset från ungdomarna. Byggsektorn har stora behov av arbetskraft i framtiden – och det är något många ungdomar tagit fasta på.

Mellan läsåret 2004/05 och 2005/06 ökade antalet elever första året på byggprogrammet i den kommunala skolan med 10,3 procent. Totalt gick 12 421 elever byggprogrammet förra året.

Nästan 5000 blivande bygg-nadsarbetare lämnade byggpro-grammet i våras. Och fl er kan bli byggare i framtiden. Skolminis-ter Jan Björklund har signalerat att han vill att antalet platser byggs ut inom bristyrkesområ-den. Hur det ska gå till ses just nu över i en pågående utredning. Jan Björklund vill dessutom göra större förändringar i utbild-ningssystemet och införa lär-lingsutbildningar. 1


Klass BP1a har bänkat sig i sitt nya klassrum på Nacka gymnasium.

– Det känns bra, det är kul att börja nu. Jag har sett fram emot det under sommaren, men det är lite pirrigt i magen,

Mycket är nytt för Ola Andersson

och Abubakar Roble den första

dagen på byggprogrammet.

FO

TO

CE

CIL

IA L

AR

SS

ON

bin072108-11.indd 8bin072108-11.indd 8 07-08-21 13.25.4507-08-21 13.25.45

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 9

ARBETSMARNADENS STORA VINNARES STORA VINNARE

säger Abubakar Roble, 16 år, efter uppropet i aulan.

Han är en av 34 nya elever, alla killar, på byggprogrammet som bland annat lärare Bengt Gra-nath ska ta hand om. Byggpro-grammet var Abubakar Robles förstahandsval.

– Jag vill bli byggnadsarbetare för jag gillar att bygga, säger Abubakar Roble.

Hans nya klasskamrat, Anto-nio Lempiäinen, 16 år, är också nöjd. Han har redan provat på att jobba lite i branschen.

– Min farsa har ett litet bygg-

företag där jag har sommarjob-bat. Jag tror att det blir lätt att skaffa jobb när jag går ut.

En god arbetsmarknad har lockat fl era av eleverna i BP1a. Och kanske fi nns här också en ny TV-snickare á la Martin Timell. Det tror Robert Åkesson,

17 år. Själv har han har inga spe-ciella förväntningar på de kom-mande tre åren, men en sak vet han redan.

– Jag vill bli golvläggare. Jag har ett hus hos min mormor, men det har inget golv – så det vill jag lära mig, säger Robert Åkesson. 1

Antonio Lempiäinen, Robert Åkesson och Abubakar Roble i BP1a på Nacka gymnasium har framtiden för sig. De hoppas det blir lätt att få jobb i framtiden.

FO

TO

CE

CIL

IA L

AR

SS

ON

I [email protected]

3FORTS.

bin072108-11.indd 9bin072108-11.indd 9 07-08-21 13.26.2707-08-21 13.26.27

10 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7



OCH FREDRIK KARLSSON

Byggbranschen brot-tas i många fall med ett dåligt rykte. Men söktrycket på bygg-programmet verkar

vittna om motsatsen.– Det är otroligt roligt att så

många ungdomar söker sig till branschen, det är verkligen ett steg i rätt riktning och de som går byggprogrammet kommer att ha goda chanser att få jobb, säger Mats Pettersson, personal-direktör på NCC.

Andreas Brendinger, chef på Sveriges Byggindustrier, Väst, tycker sig även i andra samman-hang ha sett att många ungdo-mar är intresserade av samhälls-byggnadssektorn.

– Det stora söktrycket visar tydligt att enskilda misstag inte är synonymt med hela bran-schen. Vi hoppas också att vi ska kunna vända trenden och få ett högre söktryck även på högsko-lorna på sikt.

EN NYCKELFRÅGA

Detta är en nyckelfråga även för NCC.

– Vi kommer att behöva anställa många byggnadsarbe-tare under de närmaste åren, även om det är svårt att säga något om hur många. Men där vi

”Bra om byggnadsarbetare har höga förkunskaper”

positivt om fl er ungdomar söker sig till branschen.

– Men det är synd om vi står i en lågkonjunktur om fyra år när ungdomarna ska tas om hand i företagen. Erfarenhetsmässigt vet vi att det är när konjunktu-ren är på toppen av en cykel som fl est börjar byggprogrammet, ofta är vi för sent ute med stora utbildningsinsatser. På något sätt måste vi få fl er att söka i låg-konjunktur.

ANTALET PLATSER VARIERAR

Hur det ser ut med antalet platser på byggprogrammet varierar stort över landet. Även företagens behov av arbetskraft varierar mellan yrkesgrupper och regioner.

– Det är bra att antalet platser utökas på orter där man tidigare legat lågt men vi ser helst att skolorna samarbetar med de regionala yrkeskommittéerna, för de är inte alltid positiva till utbyggnaden, säger Andreas Brendinger.

Göran Andersson jobbar på Sveriges Byggindustrier i Örebro:

– Jag vet att den regionala yrkeskommittén här i länet har synpunkter på att vissa skolor tar in för många elever. Risken är att det slår tillbaka mot eleverna. I Örebroregionen ser vi ingen generell brist på arbetskraft. Här

ser de största utmaningarna så är det när det gäller arbetsledare och platschefer, säger Mats Pet-tersson.

Företaget vidareutbildar varje år byggnadsarbetare i den egna arbetsledarskolan och räknar med att fl er kommer att gå den vägen. Det är en anledning till att Mats Pettersson ser positivt på att det krävs högre betyg för att komma in på byggprogrammet.

– Det är bra om byggnadsar-betare har höga förkunskaper. För dem som går vidare i vår arbetsledarskola är det positivt med teoretiska kunskaper för vår utbildning är tuff med exem-pelvis mycket matte.

Om intagningskraven blir

hårdare skulle det kunna drabba hantverksskickliga ungdomar som inte kommer in när deras platser i stället tas upp av dem med goda teoretiska kunskaper. Detta hade Mats Paulsson i tan-karna när Peab-skolan startades, men annars verkar inte bran-schen oroa sig för att de teore-tiska kraven blir för höga.

– Möjligheten fi nns ju fortfa-rande att bli traditionell lärling, alltså att man går till ett företag och får praktik och läser in teorin på egen hand, påpekar Andreas Brendinger.

Per Eriksson, vd för byggbe-manningsföretaget Helpman, ser en stark efterfrågan på bygg-nadsarbetare och tycker att det är

En del av utbildningen för byggnadsarbetare är arbetsplatsförlagd. Eleverna på

byggprogrammet i Vara, på bilden, bygger en villa åt en extern beställare.

Antalet sökande till byggprogrammet har ökat stort de senaste åren. Antalet utbildningsplatser har

utökats, vilket branschen ser positivt på. Men samtidigt höjer många ett varningens fi nger – för ingen

vet hur konjunkturen ser ut om tre år. Och det är bara i vissa regioner det råder brist på arbetskraft.

FO

TO

FR

ED

RIK

KA

RL

SS

ON

bin072108-11.indd 10bin072108-11.indd 10 07-08-21 13.27.4607-08-21 13.27.46

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 11

handlar det mer om vissa yrkes-grupper och vissa lokala områ-den som har brist vid vissa tider.

Trots att stora pensionsav-gångar är att vänta är beman-ningssituationen i framtiden ganska oviss, enligt Göran Andersson:

– Även om vi ser att det kom-mer att fattas folk så hinner det hända mycket under tiden. Rationaliseringar och nya arbets-sätt brukar hitta lösningar och vi vet vad som händer med kon-junkturen. Idag har vi betydligt färre anställda i branschen än för 20 år sedan.

RIMLIG ÖKNING

De regionala yrkeskommittéer-nas samlingsorgan på riksnivå är Byggnadsindustrins yrkes-nämnd, BYN, där både arbetsgi-varorganisationer och fackför-bund fi nns representerade. Björn Lindblad är kanslichef:

– Det är bra om antalet plat-ser byggs ut och hittills har ökningen varit rimlig. Det skiljer mellan orter och olika yrkes-grupper men totalt sett kunde det nog ha varit några fl er utbild-ningsplatser. Det viktigaste för oss är att bevaka att kvaliteten på utbildningen behålls.

BYGGVARUINDUSTRIN

Diskussioner har förts om hur branschen bör agera. Stoppa ungdomar som söker sig till bygg eller försöka fi nna vägar att på ett kvalitativt sätt kunna ta emot fl er? Man har landat i det senare och för exempelvis diskussioner om man genom byggprogram-met också kan utbilda arbets-kraft för byggvaruindustrin. Eller om den yrkesförberedande utbildningen kan fungera bättre för dem som vill söka sig vidare och läsa mer teori.

– Detta skulle kunna vara ett sätt att tillgodose ungdomarnas intresse för byggprogrammet samtidigt som branschen skulle också dra nytta av att fl era grund-utbildas många när det blir efter-frågan på arbetskraft i framtiden, säger Björn Lindblad. 1

FAKTA/BYGGPROGRAMMET

Mellan läsåret 2004/05 och 2005/06 ökade antalet elever första året på byggprogrammet i den kommunala skolan med 10,3 procent. Totalt gick 12 421 elever byggprogrammet förra året. 421 av dessa gick i friskolor. Där har andelen byggelever ökat med 248 procent mellan 2005 och 2006.

Antal förstahandssökande

2006: 7 9902002: 4 754 1997: 1 480

Gick ur byggprogrammet våren

2006: 4 9322003: 3 456

Erbjudna platser på byggprogrammets sista år

Fem program på gymnasiet rör byggsektorn: byggprogram-met, elprogrammet, energipro-grammet, industriprogrammet och fordonsprogrammet. Sam-mantaget ökade antalet elev-er som sökte dessa program mer än för gymnasieskolan som hel-het mellan läsåret 2005/06 och 2006/07. Den största ökningen stod byggprogrammet för med 76 procent.

Totalt ökade antalet förstaårs-elever på byggprogrammet med elva procent 2006. Alla program som rör byggsektorn har en sned könsfördelning. Andelen kvinnor ligger mellan 3–12 procent läs-året 2006/07, men kvinnornas andel ökar.

Byggprogrammet ger yrkes-kompetens för arbete inom bygg-nads- och anläggningsverksam-het. Anläggning, husbyggnad, måleri samt plåtslageri är de inriktningar som fi nns. Utbild-ningen innehåller 15 veckors praktik. Efter utbildningen krävs cirka två år som lärling (totalt 6 800 timmar) innan yrkesbe-vis ges.

06/07: 5 12102/03: 3 522

Totalt: 13 450 Män: 12 728Kvinnor: 722

Läsåret 2005/06

KÄLLOR: SKOLVERKET,BYGGNADS-

INDUSTRINS YRKESNÄMND OCH

STATISTISKA CENTRALBYRÅN, SCB.

Totalt: 12 306 Män: 11 761Kvinnor: 545

Läsåret 2006/07

I [email protected]

AV PER HINDERSSON

Stockholms Han-delskammare har

satt upp en prioriterings-lista över vilka investe-ringar man vill se fram till 2015. Och man vill att staten ska stå för notan.

– Stockholms län växer med i snitt 20 000 personer per år. På tio år har vi vuxit som ett helt Malmö, säger Peter Egardt, vd för Stockholms Handelskammare.

Handelskammaren har gjort en samman-ställning över de olika infrastrukturprojekt som utreds och planeras i regi-onen. Det är en lång lista som landar på totalt 140 miljarder kronor. Det ska vägas mot de anslag som är riktade till länet under den närmaste tioårspe-rioden – 28 miljarder kronor. Behoven, enligt Handelskammaren, är således fem gånger större än de medel som ligger i potten.

– Det skulle inte räcka om vi i regionen fi ck använda hela de natio-nella anslagen för perio-den., säger Peter Egardt.

Handelskammaren förordar följande projekt:

• Citybanan (som redan har fått politiskt kla tecken) på 15,9 miljarder kronor.• Förbifart Stockholm på 25 miljarder kronor.• E18 Hjulsta–Ulriksdal på 3,2 miljarder kronor.

• T-bana till Nacka på 7–11 miljarder kronor (beroende på sträckning).• Tvärspårväg norr, alte nativt t-bana för 4–8 miljarder kronor.• Breddning av infarterna för 4–5 miljarder kronor.

Summan landar på någon-stans mellan 59 och 68 miljarder kronor. Handels-kammaren gör en råkalkyl på hur man skulle kunna ordna fi nansieringen.

Anslagen för 28 mil-jarder kronor är redan på plats. Man plussar på 5 mil-jarder kronor från träng-selavgifter. Samtliga av de sex projekten kan helt eller delvis handlas upp som OPS-projekt (Offentligt Privat Samarbete) vilket man menar skulle förbil-liga projekten med totalt 10 miljarder kronor.

Vid sidan av de sex prioriterade projekten vill Handelskammaren också se Österleden förverkligas. Här menar man dock att projekten kan fi nansieras med avgifter och fi nns där-för inte med på listan.

Det saknas således någonstans mellan 20 och 30 miljarder kronor som ska spridas över en lång byggtid.

– Slår man ut det så handlar det om 2–3 mil-jarder kronor per år. Vår slutsats är att staten bör stå för den kvarvarande fi nansieringen, säger Peter Egardt.1

”Det räcker med 2 miljarder per år”I N F R A ST R U K T U R . Stockholms Handelskam-

mare vill att staten tar notan för priorite-

rade infrastrukturprojekt.

bin072108-11.indd 11bin072108-11.indd 11 07-08-21 13.28.0507-08-21 13.28.05

12 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7


ORGANISATION

AV FREDRIK KARLSSON

Stockholms stad har sökt undantag från energikra-

ven i byggreglerna. Lars Fränne, avdelningschef inom exploa-teringskontoret, vill få dispens för att vid ett stort projekt i Hammarby Sjöstad inrikta sig på att minska koldioxidutsläppen istället för den totala energiåt-gången, det vill säga max 110 kilowattimmar per kvadrat som reglerna föreskriver. Men Bover-ket avslog dispensansökan.

Nu hamnar ärendet på regeringens bord. Det är Peter Broström, projektutvecklare av bostäder på Järntorget Bostad, som tidigare protesterat mot byggreglerna, som vänder sig till regeringen igen.

”Vad avser regeringen vidta

Energikrav blir regeringsfrågaBYG G R E G L E R . Fortsatta protester mot att regler inte tar hänsyn till koldioxidutsläpp.

för åtgärd med anledning av att de skärpta energikraven i Bover-kets Byggregler sammantaget leder till betydande negativa miljöeffekter genom väsentligt ökade utsläpp av växthusgaser?”, skriver han i sitt brev.

Peter Broström tycker, precis som Lars Fränne, att de skärpta energikraven motverkar sitt syfte eftersom det inte räcker för byggherrar att öka isoleringen i husens golv, väggar, fönster, dörrar och tak utan att de tvingas förse byggnaderna med elför-brukande tekniska system och installationer (som till exempel FTX-system).

I brevet till regeringen bifogas en rapport från energimyndig-heten om hur marginalel bör betraktas, det vill säga att detta

är smutsig elproduktion och leder till ökade växthusgaser.

Peter Broström har tidigare protesterat för att byggreglerna kom till på ett felaktigt sätt – de infördes utan att något regeringsbeslut fanns. Han fi ck dock inget stöd av regeringen och brevet lämnades utan åtgärd.

– Jag har hela tiden ansett att de nya energi-reglerna har fel inriktning och tillkommit på ett felaktigt sätt. Nu har det visat sig att de kan-ske också kommer att leda till ökade utsläpp av växthusgaser. Det ökar allvaret i frågan, säger Peter Broström, som också frå-gar regeringen om den tidigare

bedömningen att de skärpta energikraven i Boverkets Bygg-regler ”har ett ändamålsenligt innehåll”. 1

BYGGNADS AVDELNINGAR fi ck en tuff hemläxa under semestern. De har funderat över hur fack-föreningen ska kunna spara 60 miljoner kronor. Resultatet innebär att omkring 90 anställda kommer att pensioneras.

– Avdelningarna har gjort ett mycket bra jobb. Det är bara en handfull som vi måste titta vidare på. Men i princip är spar-betinget i hamn, säger Byggnads andre ordförande, Thomas Gus-tavsson, till Byggnadsarbetaren.

Det är förändringarna när det gäller mätnings- och gransk-ningsarvoden, att företagen inte längre betalar in avgifterna, som ligger bakom besparingsåtgär-derna.

Byggnads pensionerar 90

I avdelningarna har cirka 60 av 300 ombudsmän och ett 30-tal av 174 anställda på administra-tiva tjänster accepterat ett erbju-dande om avtalspension.

FREDRIK KARLSSON

JURIDIK

JURIDIK

ARKITEKTERNA OCH byggföreta-garen hamnade i en tvist om en del av fakturan. Det slutade med att byggaren vände sig till en utpressare. Nu har ligaledaren för ett kriminellt gäng dömts för händelsen.

Kriminellt gäng fi ck lösa fakturatvist

Mannen och kvinnan som båda är arkitekter hade anlitat ett byggföretag för vissa tjänster. Men parterna var oense om en halv miljon kronor av det totala beloppet. Byggföretagaren vände sig då till en kriminell 40-åring, som skulle driva in skulden, skri-ver Dagens Nyheter.

En 30-årig ledare för ett kri-minellt gäng lovade i sin tur 40-åringen att driva in skulden och besökte arkitektparet. Men paret stod på sig och vägrade länge betala. Så småningom vände de sig till polisen. Nu har domen fal-lit i Nacka tingsrätt.

Ligaledaren dömdes till tre års fängelse för rån, försök till utpressning, vapenbrott och brott mot inkassolagen. Fler medlemmar ur gänget dömdes samtidigt till fängelse. 40-åringen dömdes för utpressning men byggföretagaren friades.

FREDRIK KARLSSON

NCC:S BYGGE AV panna 4 på Gärstadverket i Linköping blev dyrare än beräknat. Men Tek-niska verken ville inte betala för merkostnaderna och stämdes av byggbolaget vid tingsrätten.

Det kommunägda företaget krävdes på 76 Mkr ytterligare. Nu har stämningsansökan dragits tillbaka då parterna förlikats.

– Själva förlikningsavtalet är inte offentligt, i varje fall inte från vår sida. Vi är nöjda med avtalet

Tvist slutade med förlikning

och känner att vi kan fortsätta vår affärsrelation med Tekniska verken, säger Ulf Thorné, pres-sansvarig på NCC till Corren.

Stig Holm, vd för Tekniska verken, är nöjd med uppgörel-sen. Panna 4 beräknades kosta 800 Mkr att bygga. Slutnotan stannade på 812 Mkr, ungefär 400 Mkr billigare än Vattenfalls anläggning i Uppsala.

FREDRIK KARLSSON

Byggindustrin nr 20/2007.

bin072112.indd 12bin072112.indd 12 07-08-21 15.02.2507-08-21 15.02.25

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 13

I [email protected]

Hindrar spridning av brand och ger värdefull tid för utrymning

Brandskyddsglas Pilkington Pyrostop™ och Pyrodur™

Du kan bygga öppna planlösningar och livskyddande

utrymningsvägar i trapphus, fasader och loftgångar utan

att ge avkall på det för oss nordbor så viktiga dagsljuset.

Bygg med transparenta brandceller som kan rädda

liv och ge räddningstjänsten tillräckligt med tid för att

skydda oskadade delar av byggnaden och minska

skadekostnaderna.

Pilkington erbjuder brandskyddsglas med samma höga

ljustransmittans som klart floatglas i kombination med god

personsäkerhet. Brandskyddsglas som kan kombineras

med övriga funktionsglas som t. ex. självrengörande glas.

Pilkington Pyrostop och Pyrodur färdigställs på flera

orter i Sverige. För mer information ring 035-15 30 00

eller besök www.pilkington.se.

A member of NSG Group

AV PER HINDERSSON

Tidigare har Länsstyrelsen förordat alternativet Diago-

nal Ulvsunda, men nu har man tänkt om.

– Bättre vägförbindelser förbi Stockholm är av hög prioritet för vår växande regions utveckling. I en samlad bedömning fi nner vi att Förbifart Stockholm bäst tillgodoser behovet.

I ett tidigare skede i planpro-cessen yttrade sig Länsstyrelsen till fördel för alternativet, kom-menterar landshövding Per Unckel i ett pressmeddelande.

Länsstyrelsen är nu alltså inne på samma linje som Vägver-ket Region Stockholm och samt-liga berörda kommuner.

– Läget är ett annat nu, säger Per Unckel. Liksom förra gången bedömer vi att det blir svårt att undvika en påtaglig skada på kulturmiljön med alternativet Förbifart Stockholm. Men i en samlad bedömning där också riksintresset av en nord-sydlig vägförbindelse vägts in liksom det starka stödet från berörda kommuner anser vi att reger-ingen kan tillåta att Förbifart Stockholm byggs.

Länsstyrelsens aktuella ytt-rande till Vägverket är den sista beredningsfasen inför regering-ens slutliga prövning.

De villkor Länsstyrelsen

Länsstyrelsen gör tummen upp för 25-miljardersprojektet Förbifart Stockholm – förutsatt att miljöpåfrestningarna minskas.

Per Unckel vill ha Förbifart Stockholm

föreslår att regeringen ska ställa för projektets genomförande gäller bland annat åtgärder för att skydda östra Mälaren som är Stockholmsregionens viktigaste vattentäkt, att schaktmassor under byggtiden så långt som möjligt ska transporteras sjövä-gen och att ett program ska tas fram för att begränsa hälsoeffek-terna av tillkommande luftföro-reningar.

Samtidigt föreslår Länsstyrel-sen att regeringen beslutar att skydda Drottningsholms Kungs-gård på Lovön som ”värdefull fastighet” enligt förordningen om statliga byggnadsminnen. Därmed skulle hela det unika kulturlandskapet och inte bara de redan kulturminnesmärkta byggnaderna skyddas mot följd-exploateringar i Förbifart Stock-holms spår.

Förbifart Stockholm är en pla-nerad sexfi lig motorväg mellan Kungens kurva och Häggvik norr om Stockholm. Med nuvarade genomfartsled så tvingas all tra-fi k passera via Essingeleden. Den planerade sträckningen skulle gå ifrån Kungens Kurva i tunnel under ön Kungshatt vidare till Lovön. Där skulle sedan vägen gå upp i dagen för att övergå i en bro. Bron skulle sedan gå över till Häs-selby Strand (Grimstaskogen) där den går ner i tunnel igen. Tun-

neln skulle sedan komma upp igen vid Bergslags-plan där det blir en stor trafi kplats. Sedan skulle det bli tunnel igen bort till Lunda där den skulle komma upp och ansluta till nuvarande E4:an vid Häggvik. 1F

OT

O M

IKA

EL

UL

LÉ

N

bin072113.indd 13bin072113.indd 13 07-08-21 15.01.3307-08-21 15.01.33

14 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7


PERSONAL

AV NICLAS KÖHLER

Mögel inuti badrumsväggar är det senaste medielarmet

om fuktskador som byggindu-strin fått utstå. Det fuktspär-

rande skikt som rollas på innan kaklet sätts visar sig ofta vara för klent. Vatten från dusch och bad tar sig igenom till gipsskivorna och mögel börjar växa i

skivornas kartongskikt.Ett radikalt sätt att undvika

problemen är att byggentre-prenören köper färdigkaklade och inredda badrumsmoduler i betong. Betongen är fuktsäker och modulen kan även utöka en lägenhets boyta, hävdar det värmländska företaget Con-Form.

BYG G M AT E R I A L . Färdiga badrumsmoduler i betong kan lösa problemet med möglande gipsskivor.

Moduler ger mögelsäkerhet– Betongen är vattentät med

råge, säger Stefan Larsson, vd på bolaget.

Badrumsmodulerna byggs i företagets fabrik i värmländska Töcksfors. Golv och väggar byggs av betong armerad med galvaniserade stålfi brer, det ger en seg och jämförelsevis lätt konstruktion. Betongkvalite-ten är i sig vattentät men får för säkerhets skull ett traditionellt tätskikt. Sedan kaklas badrum-met och förses med toalettstol, handfat, papperskorg, spegel och allt annat som behövs i ett badrum.

Verksamheten startades 2004 och företaget bygger just nu runt 1 500 badrum om året.

– Vår största marknad är nybyggda fl erbostadshus och hotell, säger Stefan Larsson.

En normalkabin kostar cirka 50 000 kronor och väger 2,5 ton. Det är inte så mycket tyngre än en vanlig konstruktion med gipsskivor och kakel, hävdar Ste-fan Larsson. I de fl esta fall ställs

VEIDEKKE-KONCERNEN förbätt-rade sitt resultat före skatt under andra kvartalet med 16 procent. Resultatet på i svenska verksam-heten hämmades dock av ett förlustprojekt.

Veidekke omsatte 4,8 miljar-der NOK under det andra kvar-

Uppåt för Veidekke– men inte i Sverige

talet, en ökning med 19 procent. Rörelseresultatet blev 212 miljo-ner NOK (176) och resultatet före skatt landade på 242 miljoner NOK (208).

I Norge är utfallet urstarkt med en marginal på 5,8 procent (4,7) och en orderstock som ökat med 32 procent till drygt 10 miljarder. Den danska verk-samheten gjorde en förlust på 46 miljoner NOK och i Sverige blev utfallet sämre än väntat på grund av ett förlustprojekt på Västkusten.

– Ett större hotell- och bostadsprojekt har inte gått som det var tänkt, säger Veidekkes koncernchef Terje R Venold.

– Verksamheterna i Sverige går annars mycket bra både i Skåne och Stockholm och sär-skilt bostadsutvecklingen ser mycket stark ut just nu, säger Terje Venold.

PER HINDERSSON

modulerna in i hus med betong-bjälklag och då är vikten inget problem. Men i ett trähus kan golvreglarna behöva förstärkas.

I framtiden vill Con-Form även leverera till äldre hus där badrummen renoveras. En möj-lighet är att badrumsmodulerna hängs på fasaden, till exempel genom att de staplas på varandra från bottenvåningen och uppåt. Stapeln av moduler tilläggsiso-leras och i vinkeln mellan den ursprungliga fasaden och det nya utskjutande partiet kan man montera en balkong. Lägenheten får ett nytt fuktsäkert badrum och det gamla badrummet utö-kar lägenhetens yta med ett extra rum.

– Vi har börjat skissa på det här konceptet, säger Stefan Lars-son. 1

FÖRSÖK MED gummiasfalt ska göras på tre platser i Sverige. Under augusti lägger Vägverket gummiblandad asfalt på riksväg 32 utanför Eksjö, på E6 utanför Malmö och på E22 i Lund. För-söket ska pågå i tre år och fl er försökssträckor ska testas.

Erfarenheter från andra länder visar att gummiblandad asfalt får längre hållbarhet och minskat buller och färre partik-lar från vägen. Man använder gummigranulat från krossade

Gummiasfalt minskar buller

ANLÄGGNING

återvunna bildäck. Gummiande-len i den färdiga asfalten under-stiger två procent.

Sedan några år pågår försök med tyst asfalt av annan sort i bland annat Helsingborg, Malmö och Botkyrka – man använder specialblandad bitumen som gör ytan porös och minskar risken för vattenplaning.

ULLA BENGTSON

ANDELEN KVINNOR i byggbran-schen går från liten till ännu mindre. År 1993 var andelen kvinnor knappt 9 procent. År 2005 hade andelen krympt till 7,5 procent. Det visar arbets-marknadsstatistik från SCB.

BI:s chefekonom Lars Jagrén rapporterar om den krympande andelen kvinnor i nyhetsbrevet Perspektiv. Nedgången förklaras i första hand av en minskning av diverse stödjobb, exempelvis sekreterare, där andelen kvinnor generellt sett varit högre.

”Än värre ser det ut om vi tit-tar på antalet kvinnliga vd:ar i byggföretag. I de 1000 största företagen fanns det 20 kvinnliga vd:ar år 2005, det vill säga blyg-

samma 2 procent. Andelen är i stort sett lika låg vad gäller vilka som startar de nya byggföreta-gen”, skriver Lars Jagrén.

PER HINDERSSON

Färre kvinnor i branschen

FÖRETAG

Stefan

Larsson

Kabinen kan hakas på husets fasad

och därmed öka bostadens yta.

bin072114.indd 14bin072114.indd 14 07-08-21 14.58.0407-08-21 14.58.04

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 15

BÖRSANALYS

av mikael hårde

Trelleborg har alltid haft en spretig koncernstruktur

med verksamheter riktade till en rad olika branscher. Det största affärsområdet Engineered System betjänar såväl processin-dustri som gas/oljeindustri och byggbranschen. Affärsområdet står för 36 procent av koncernens omsättning och har god lönsam-het. Andelen av resultatet ligger på 40 procent.

För närvarande gynnas Engi-neered Systems av den höga akti-viteten inom olja/gasindustrin samt byggsektorn. Bygg, som tidigare utgjorde ett eget affärs-område, står för 20 procent av affärsområdets försäljning.

Sealing solutions, som till-verkar tätningar av olika slag, är betydligt mindre, men kan tack vare en högre lönsamhet bidra med nästan lika mycket till kon-cernresultatet som Engineered Systems. Även koncernens kvar-varande hjulverksamhet, som tillverkar solida däck och special-däck för lantbruksmaskiner, går nu åter bra. Trelleborgs problem-barn är Automotive som med sin inriktning mot bilindustrin har det mycket kärvt i kölvattnet på krisen inom den amerikanska bilindustrin. Företagsledningen har satt in kraftfulla åtgärder för att lyfta lönsamheten inom affärsområdet som är lika stort som Engineered Systems, men

Trelleborg befi nner sig i en knepig situation med tre affärsområden som går mycket bra och ett fjärde som brottas med stora problem. Därtill kommer att koncernen blivit indragen i en amerikanskt kartellundersökning som kan komma att kosta uppemot 1,3 miljarder kronor. Inte undra på att investerarna har börjat dra öronen åt sig och sänkt aktiekursen med 30 procent under sommaren.

Knepigt läge för Trelleborg

som bara står för en bråkdel av koncernresultatet.

Trelleborg långsiktiga mål-sättning är att växa med 8-10 procent och nå en avkastning på sysselsatt kapital på 15 procent. I dag klarar koncernen tillväxtmå-let medan avkastningen endast ligger runt 10 procent. För att lyfta lönsamheten och tillväxt-

takten har Trelleborg beslutat sig för att satsa på de delar av kon-cernen som går bäst. Det innebär bland annat att förvärv inom affärsområdena Engineered Systems och Sealing Solutions prioriteras.

Som en konsekvens av den valda strategin kommer troligen delar av fordonsverksamheten att avyttras sedan den väl fått upp lönsamheten några snäpp. Möjli-gen väljer koncernen att behålla antivibrationsprodukterna som har starkare marknadspositioner och bättre lönsamhet är Automo-tive som helhet.

I år tyngs Trelleborgs resultat

av stora kostnader för att få bukt med problemen inom Automo-tive och den pågående kartellun-dersökningen i USA som hotar att kosta lika mycket som hela fjolårsvinsten.

Rensat för dessa kostnader kan Trelleborg kanske tjäna uppemot 14 kronor per aktie i år och några kronor mer under 2008. Mot den bakgrunden framstår aktien som tämligen lågt värderad efter sommarens kursfall. Kruxet är att Trelle-borgs verksamhet är starkt kon-junkturkänslig, vilket gör aktien mindre intressant för långsiktiga placerare. Kartellanklagelserna i USA dämpar naturligtvis också intresset för bolaget.

Kanske fi nner aktien inte sitt rätta värde förrän den tuktade bilrörelsen har sålts och koncer-nen tagit ytterligare steg för att stärka sina två viktigaste affärs-områden Engineered Systems och Sealing Solutions. Då har Trelleborg chansen att närma sig eliten av de stora svenska verk-stadsbolagen. 1

Trelleborg 2007 2006 2006/07 6 mån 6 mån Rullande 12 månOmsättning 15 719 13 790 28 970Rörelseresultat 934 952 1 460Finansnetto -198 -144 -367Res. f skatt 736 808 1 093Res/aktie 5:25 6:25 7:30

Vi tecknar säkerheterna för byggkontraktet och byggfelsförsäkringen för husbygget.

Bostadsgaranti ägs av Sveriges Byggindustrieroch staten.

Ansökningsformulär och mer information finns påwww.bostadsgaranti.se eller telefon 08-545 047 00

Säkerheter och byggfelsförsäkringgenom Bostadsgaranti - byggarnas naturliga försäkringspartner

bin072115.indd 15bin072115.indd 15 07-08-21 14.57.0107-08-21 14.57.01

16 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

DEBATT

Professorn i byggnadsteknik vid KTH, Gudni Jóhannesson, efterlyser

bättre analyser av vårt sätt att bygga hus. ”Särskilt viktigt är att

utveckla ett nytt forskningsfält där sambanden mellan rationell

produktion och den fysiska funktionen graderas.”

PUTSADE FASADER på lätta ytterväggskonstruktioner väckte stor uppmärksamhet i våras. Det rapporterades om frekventa skador som föror-sakas av inbyggd fukt och vat-teninträngning i kombination med begränsade möjligheter för uttorkning i denna typ av konstruktioner.

För alla de människor som bor i denna typ av hus och inte har upplevt några problem upplevs denna händelseut-veckling som något märklig.

VÅRT BYGGANDE HAR ändrats radikalt sedan andra världskri-gets slut, dels genom att våra krav på byggnadernas ener-gihushållning och funktion i övrigt har kraftigt föränd-rats, dels genom att vi i varje tid måste söka ekonomiskt rationella lösningar för att åstadkomma byggnader som motsvarar allmänhetens eko-nomiska förutsättningar.

Lätta putssystem gjorde en inbrytning på marknaden under sjuttiotalet för tilläggsi-solering av ytterväggar av mur-verk som tegel, gasbetong eller betong. Redan då uppstod det en fl itig diskussion kring funk-tionen för detta byggnadssätt. Det huvudsakliga bekymret var uppkomst av sprickor i putsskiktet på grund av spän-ningar som kunde uppstå mellan olika skikt. Problemet upplevdes som i första hand estetiskt samt som en risk för

”Varför inte obligatorisk fukt- och mögelkontroll?”

accelererade skador om vatten sögs in kapillärt in i sprickorna.

Den tekniska utveckling som bedrevs ledde till en utveckling med armering av putsen, änd-rade infästningar och putssorter med förbättrad frostbeständig-het, vattenavvisande behandling och mer elastiska egenskaper. Byggnadsfysikaliskt ansågs utvändig tilläggsisolering vara av godo eftersom den ledde till att den ursprungliga konstruk-tionen blev varmare och torrare med kraftig minskade köldbryg-gor jämfört med invändig till-läggsisolering.

MED ÖKADE KRAV på isolering blev det mer vanligt även för höga byggnader att ersätta den bärande ytterväggen med en cellstomme eller en pelardäck-stomme med lätta ytterväggs-konstruktioner av den typ som tidigare hade använts mest för småhus.

Därmed kunde väggarnas totala tjocklek begränsas sam-tidigt som detta gav upphov till rationellt byggande med lätta utfackningselement. Däremot passade småhusens fasadtek-niska lösningar inte lika bra för höga byggnader. Delvis berodde detta på estetiska krav. Man ville gärna ha samma utseende som murade hus. Men det berodde också på brandtekniska krav. Ventilationen av fasaden riske-rade annars en snabbare brand-spridning i höjdled.

Resultatet blev en hybrid av

dessa två konstruktionssätt där en konventionell trähusvägg försågs utvändigt med puts på tilläggsisolering utan någon luftning bakom den putsade fasaden.

DET MÄRKLIGA ÄR ATT denna hybrid uppstod och har fått en stor användning utan att det fi nns spår av genomgripande utredningar kring funktionen och risker för denna typ av konstruktion. Ett orosmoment i sammanhanget var faktiskt att dålig anpassning av den yttre iso-lerskivan mot underlaget skulle kunna ge oönskad ventilation av fasaden och därmed ökade vär-meförluster.

Det fi nns fl er besvärande omständigheter just för höga byggnader. Normalt monteras utfackningselementen nerifrån och bygget tar betydligt längre tid än för ett småhus vilket gör att risken för att elementen expo-neras för slagregn och fuktas ner under byggtiden ökar avsevärt.

Samtidigt fi ck byggföreta-gens försök under nittiotalet att stycka ner byggprojekten till mindre underentreprenader som upphandlades till absolut lägsta pris till följd att just arbetsmo-ment som plåtarbeten och puts-ning av fasader i vissa fall utför-des av företag med bristande kunskap och erfarenhet.

Det som eventuellt har hjälpt i sammanhanget är att samtidigt som detta byggsätt har införts så har man av ekonomiska skäl gått

tillbaka från balanserad venti-lation till frånluftsventilation som ger undertryck i bygg-naderna och mindre risk för läckage av fuktig inomhusluft ut genom konstruktionen.

PÅ SAMMA SÄTT som när vi drabbades av insikten om att även riktigt utförda uteluftven-tilerade krypgrunder medförde stora risker för mögelproblem har man under ett antal år varit medveten om de riskerna som fi nns i denna typ av konstruk-tioner och deras konsekvenser. I en artikel av Aime Must i Bygg och teknik, Utfacknings-väggar en riskkonstruktion, från 2004 redogjordes ingående från undersökningar i fält som utförligt beskrev problemet och resultat från studier på drabbade byggnader. Fors-karna har däremot sämre möj-ligheter eller förmåga att styra när denna typ av information får medial uppmärksamhet till den grad att byggbranschen känner sig pressad att agera. I detta sammanhang kan också påpekas att byggforskningen volymmässigt knappast existerar. Om vi hade samma andel av omsättningen vikt för forskning inom medicinen som för byggforskningen så skulle vi ligga på femtiotalets kunskapsnivå inom läkekon-sten. Det vi ser är att byggbran-schen istället lägger resurser på kvalitetssystem som handlar om just allting annat än den

Se artiklar i ämnet

i Byggindustrin nr 18, 19 och 20/2007.

bin072116-17.indd 16bin072116-17.indd 16 07-08-21 14.59.1507-08-21 14.59.15

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 17

DEBATT

tekniska funktionen för det som byggs, samtidigt som man parerar risken för problem med meningslösa försäkringar som endast i undantagsfall ersätter drabbade husägare. Det fi nns all anledning att rensa upp i denna djungel och avsätta resurser för att kontinuerligt följa upp vårt sätt att bygga genom ingående analyser av nya byggsätt, införa kvalifi cerad byggnadsfy-sikalisk dimensionering med samma prioritet som dimen-sionering av byggnadernas bärande konstruktioner och genom systematisk uppfölj-ning av funktionen för nya och äldre byggnader. Särskilt viktigt är att utveckla ett nytt forskningsfält där sambanden mellan rationell produktion och den fysikaliska funktio-nen studeras, där forskningen fl yttar fram positionerna från att med exalterad skadeglädje kasta sig över redan uppkomna fuktskador och medverka aktivt i den förändringsprocess som alltid kommer att pågå inom byggandet.

HUR GÅR VI VIDARE? För det för-sta måste vi göra det möjligt för ägare och förvaltare av fastig-heter att skaffa sig information om problemet överhuvudtaget fi nns i deras byggnader. Det kan vara riskabelt att vänta på att synliga eller kännbara symptom uppstår. Vi bör skapa oss en bild av vilka fak-torer som är av störst vikt för skaderisken dvs vilka materi-alkombinationer som fi nns i väggarna, detaljutformning i det yttre tätskiktet, klimatet under byggtiden, slagregns-mängder osv. Vidare bör vi tillhandahålla icke förstörande metoder som kan indikera onormalt höga fukthalter i konstruktionen. För något år sedan medverkade min avdel-ning i en forskningsansökan kring en metodik som gick ut på att montera in fuktgivare i

byggnadskonstruktioner som kunde fjärravläsas utifrån. Det hamnade som så mycket annat på det växande sopberg av goda idéer inom byggforskningen som icke får framgång pga brist på resurser. När det gäl-ler kvarvarande byggfukt kan vi förvänta oss att problemet fi nns generellt i fasaderna medan enstaka läckage pga bristfälliga detaljarbeten ger mer lokala skador.

Samtidigt måste vi utveckla detta byggsätt för att bli mer robust genom val av material som inte lagrar eller påverkas av fukt och antingen välja putssystem som tillåter snab-bare uttorkning eller gå över till en konstruktionsutform-ning som möjliggör luftning bakom det putsade fasadskik-tet.

VEM AGERAR? När vi står inför denna typ av problem så sak-nas en central organisation med tillräcklig handlingskraft för att träda in och reda ut situationen med erforderlig hastighet. Byggföretagen har möjlighet att agera gemensamt genom SBUF medan Formas saknar legala möjligheter att engagera sig med kort varsel i aktuella frågeställningar. De största intressenterna, fastig-hetsägarna, är gnidiga som få och har hitintills inte lyckats skapa några nämnvärda resur-ser för gemensamma insatser av denna typ även om stora ekonomiska intressen står på spel. Regeringsmakten kan agera genom att få fram snabba resurser och varför inte genom att ställa krav på obligatorisk fukt och mögelkontroll av fastigheter som då rimligen kan utföras samtidigt som den energideklaration som nu kommer att utföras för alla hus.

Gudni JóhannessonProfessor i Byggnadsteknik

vid KTH

Läckande och missfärgade fasader!Vilket ansvar har putsleverantörer när rekommenderade typlösningar inte fungerar?

BYGGHERRARNA och SABO, vilka representerar landets större beställare, har inbjudit SP och putsleverantörerna Maxit och Sto till ett seminarium om putsade fasader. Seminariet är högaktuellt efter att SP ( Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ) nyligen redo-visat sina utredningar om skador på putsfasader.

Tid: Onsdag 26 september 2007 kl 09.00 - 14.00Plats: Elmia konferens, JönköpingPris: 2 400 kr för medlemmar i BYGGHERRARNA och SABO (2 900 kr för övriga)Efter seminariet kan deltagarna besöka den pågående fastighetsmässan.

Detaljerat program och anmälan: www.sabo.se

Ytterligare information: [email protected], tel 08 - 406 56 21

Universeum, Sundsvalls Inre Hamn, Edsbyn Arena. Det är bara några exempel där våra ledande limträ- och massivträlösningar använts. Vår gedigna erfarenhet har upplevts som en trygghet. Likaså vår kapacitet med fl era sågverk och limträfabriker.

Uppskattar du också den här sortens trygghetsskapande för-delar? Kontakta oss då för ditt nästa projekt.

Vi gillar projekt som kräver lite större kompetens och kapacitet.

Martinsons Byggsystem AB 937 80 Bygdsiljumtel 0914-207 00, fax 0914-207 [email protected], www.martinsons.se

bin072116-17.indd 17bin072116-17.indd 17 07-08-21 14.59.4007-08-21 14.59.40

18 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

”Vi tillhör B- gSkulle man tvingas plocka fram någon enskild fi xstjärna på den svenska arkitekthimlen från 1990-talet och framåt, så skul-le det vara svårt dribbla förbi Gert Wingårdh. När det gäller att ta hem prestigeprojekt, vinna priser (fyra Kasper Salin så här långt) och väcka uppmärksamhet (skyskrapedebatt med mera) står Gert Wingårdh och hans kontor i en klass för sig.

AV PER HINDERSSON

FOTO ÅKE E:SON LINDMAN

Det fi nns, menar Gert Wingårdh, ett globalt Champi-ons League med ett 30-tal arkitekter. De är med på så

gott som alla internationella prestigetävlingar och de vinner mycket. Det handlar om namn som schweiziska Herzog & DeMeuron (OS-arenan i Beijing, Tate Modern, Allianz Arena), fransmannen Jean Nouvel (Pla-teau Beaubourg, operahuset i Lyon), irakiskbrittiska Zaha Hadid (hopptornet Innsbruck, Guangzho-operan) och amerika-nen Frank Gehry (Guggenheim Museet i Bilbao, American Cen-ter i Paris).

– Vi är inte där ännu. Vi är med i B-gänget internationellt. På en global rankingskala ligger vi någonstans mellan 30 och 90, säger Gert Wingårdh.

– Men vi har nått toppositio-nen i Sverige och i viss mån även i Skandinavien.

TÄVLANDE ARKITEKTKONTOR

Wingårdhs är i högsta grad ett tävlande kontor. Det är en kostbar verksamhet, trots att kontoret har en mycket hög ”hit rate” motsvarande en vinst på var fjärde försök. En förutsätt-ning har varit stora, stadiga och återkommande kunder som till exempel Ericsson men framför allt Astra. Wingårdhs har i prin-cip varit hovleverantör till Astra

Mölndal i 18 år. Det hela startade för 30 år sedan (Villa Hansson). Sedan blev det butikinrednings-uppdrag.

– Det var nyttigt. Jag lärde mig upphandling, hur branschen fungerar och hur man laborerar med prissättning.

Öijareds Golfklubb blev genombrottet och renderade Kasper Salin-priset 1988. Nästa viktiga anhalt blev Astra Möln-dal som skulle dubblera sin verksamhet. Det var tävling och Wingårdhs vann.

STOCKHOLMSETABLERING

Sedan dess har det rullat på. Bland annat har det gett ytter-ligare tre Kasper Salin-vinster: Astra Zeneca Mölndal 1993, Kår-huset på Chalmers 2001, Aranäs gymnasium i Mölndal 2006.

– Vi kom in med en Stock-holmsetablering i mitten av 1980-talet. När landstinget sålde det som i dag är Hilton Slussen till Ratos och Ohlson & Skarne fi ck vi uppdraget att analysera vad vi kunde göra för att höja värdet. Det var en spännande ingång. Vi var rätt små men fort-satte växa när de andra kontoren krympte under krisåren.

I dag är man knappt 30 perso-ner i Stockholm jämfört med 95 i Göteborg.

– Stockholm ser mycket intressant ut just nu. Hotellbyg-get vid Norra Bantorget är i full gång nu. Det blir Stockholms största med drygt 500 rum.

I själva Göteborg har kontoret

Göteborgsarkitekter har varit heta under de

senaste decennierna – fast kanske mest utanför

själva Göteborgsregionen. Nu håller det på att änd-

ra sig. Förutsättningarna på marknaden ser bätt-

re ser bättre ut än på mycket länge. Byggindustrins

Projekteringsbarometer (värdet på nytillkomna

projekteringsuppdrag månad för månad) visar en

ökning på 45 procent under de senaste tolv måna-

derna. Uppdragsvolymerna både för lokaler och

framför allt och bostäder ökar starkt och om något

år sipprar projekteringssådden ut i form av nya

bygguppdrag. Vi har tagit tempen på några av de

större arkitektkontoren i Göteborg.

MARIANNE SILÉN PER [email protected] [email protected]

ARKITEKTUR

HET HÖSTI VÄST

bin072118-24.indd 18bin072118-24.indd 18 07-08-21 14.02.2407-08-21 14.02.24

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 19

ARKITEKTUR

- gänget internationellt”haft rätt få uppdrag. Det är sna-rare Mölndal som varit hemmap-lan och då inte bara för Astras skull. Wingårdhs har ritat kom-munens nya resecentrum och vunnit markanvisningstävling ihop med norska Steen & Ström – ett nytt köpcentrum med en tänkt investering på 2 miljarder kronor.

MÖLNDAL EN NYCKELKOMMUN

– Dessutom vann vi en stadsbyg-gandstävling för 850 lägenheter. Mölndal är helt klart en nyck-elkommun för oss just nu. En annan het zon är Örestad där vi varit igång på olika sätt i tio år. Vi började skissa på skyskrapan i Hyllie för tio år sedan. Den lades i träda med sedan kom arenan, butikscentrum, hotellet, säger Gert Wingårdh.

– Som jag ser det så peakar marknaden under 2007, under 2008 så planar den ut och 2009 är ett enda stort frågetecken. Men ännu ser vi inga tecken på avmattning. Vi har blivit kontak-tade av en rad olika kommuner för diverse markanvisningstäv-lingar. Det händer saker, säger Gert Wingårdh.

För övrigt lockar den inter-nationella scenen. Wingårdhs aktivitet har ökat i Skandinavien under senare år – i Norge ihop med Steen & Ström och i Köpen-hamn har kontoret vunnit stadsplaneringstävlingar. Målet är att pressa sig in i det exklusiva internationella A-gänget.

– Vi har tävlat mot A-gänget fl era gånger och till och med vunnit. Vi slog Calatrava i täv-lingen om OS-arenan i Stock-holm och vi har vunnit ett par tävlingar i Tyskland. Just nu job-bar vi i Hamburg och har en del saker på gång i Kiel, säger Gert Wingårdh. 1

FAKTA/WINGÅRDHS ARKITEKTKONTOR

Startår: 1977Antal anställda: 122 (60 män och 62 kvinnor)Snittålder: 37 årKontor: Göteborg och StockholmStora återkommande kunder: Astra Zeneca, Ericsson, Statens Fastighets-verk (via tävlingar)Ägare: Gert Wingårdh 100 procentOmsättning: 80–90 Mkr.

Några av Gert Wingårdhs alster:

nedan svanska ambassaden i

Washington och fl ygledartornet på

Arlanda och bostäder i Tyresö.

bin072118-24.indd 19bin072118-24.indd 19 07-08-21 13.17.0507-08-21 13.17.05

20 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

Lund & Valentin är en utpräg-lad tävlingsbyrå och merit-listan är diger: Gävle Kon-serthus, Göteborgsoperan, Musikhögskolan i Örebro, Volvos huvudkontor i Tors-landa och mycket annat. Peri-odvis kommer 70 procent av beläggningen från tävlingar – trots att nästan 80 procent av tävlingarna förloras.

AV PER HINDERSSON

Vi tävlar mycket och det är roten till framgången. Så har det varit ända sedan företaget etablerades

för 55 år sedan. Vi behöver inte jaga på samma sätt längre. Vi har en lång referenslista och blir ofta inbjudna till de större tävlingarna. Förra året deltog vi i sex större tävlingar och vann två, säger Bo Karlberg, vd och delä-gare i Lund & Valentin.

– Vår värld ser ut så här: Vin-ner man ett par tävlingar så sitter man lätt fem man kort och förlo-rar vi så är vi överbemannade.

Lund & Valentin har kontor i Göteborg och Stockholm två mycket heta marknader. I Göte-borg håller det på att ta fart på allvar.

SCHVUNG I GÖTEBORG

– Det är en väldig schvung i Göteborg. Beläggningen för det närmaste halvåret ser mycket bra ut.

Byrån startade 1952 och i mit-ten av 1980-talet löste en grupp medarbetare de två grundarna. I dag har Lund & Valentin 15 del-ägare med lite olika proportioner på ägandet. Företaget har 40 anställda på de två arkitektkon-toren (någorlunda jämnt förde-lade mellan Göteborg, som job-bar nationellt, och Stockholm, som jobbar regionalt) inklusive

en designbyrå med en handfull inredare och designers.

Lund & Valentins historia ger en bra bild av arkitekt-branschens utveckling de senaste 20 åren. Vid ingången till 1980-talets högkonjunktur omsatte man 15 Mkr och hade 50 anställda (!). Under 1988/89 snurrade hjulen snabbt med många stora jobb åt Volvo på 40 Mkr parallellt med att kontoret projekterade Göteborgsoperan. Samtidigt inleddes datorise-ringen på allvar med tunga CAD-investeringar.

– Sen kom kraschen. Omsätt-ningen föll och vi halverade vår personalstyrka. Vi var mitt inne i datoriseringen och utgick med fackets godkännande från nöd-vändig IT-kompetens när vi drog ner bemanningen. Det skar rakt igenom alla turodningslistor. Många äldre stod offside, medan yngre medarbetare i fl era fall blev nyckelpersoner, säger Bo Karlberg.

FRAMTIDEN SER LJUS UT

I dag omsätter företaget drygt 30 Mkr på 35 anställda och med en marginal just nu på 10–12 procent och pilarna pekar uppåt. Lund & Valentin har också nyan-ställt arkitekter i både Stock-holm och Göteborg.

– Det är bra fart i Göteborg

Diger meritlista f

AV MARIANNE SILÉN

FOTO OCH ILLUSTRATIONER ABAKO

Arkitekt Ingrid Lundberg på ABAKO Arkitektkon-tor i Göteborg vad tror du

om de närmaste 12 månaderna, orderingång, omsättning och personal?

– Framförhållningen är kort, men ordertillgången ser fortsatt bra ut framöver.

Vad tror du om de närmaste 36 månaderna, orderingång, omsättning och personal?

– Personalstyrkan ökar. Beho-vet för specialkompetenser tror vi också kommer leda till nyrek-ryteringar.

Eventuella fl askhalsar just nu för fortsatt tillväxt?

– Det är svårt att hitta perso-nal med rätt kompetens.

Har ni några särskilda speci-alområden, uppdragsnischer, eventuell andel av omsättning?

Lindbergsskolan,

Varberg, Klart 2007.

Fortsatt god utveckling för Abako

FAKTA/ABAKO

ABAKO startade 1973. Kontoret ligger vid Stigbergstorget i Göteborg.Antal anställda: 35, varav 28 heltider. Kontoret är personalägt.Omsättning/ byråintäkter 2006: 21 miljonerFörväntad omsättning/byråintäkter 2007: 21 miljonerResultat 2006: 187 251

– Vi har stor bredd inom upp-dragsområden och från utred-ning till färdigprojektering. Bredden ger minskad sårbarhet vid konjunktursvängningar.

Kan du lista de viktigaste projekten i orderboken just nu?

– Bostäder, skolor, evene-mang, handel, resandemiljöer och vård.

Vad tror du om framtiden generellt och för ert företag?

– Vi tror på fortsatt god utveckling för Västsverige och även för Abako. 1

Abako – Brf Caravellen,

Amhult, Göteborg,

Riksbyggen. Klart

2006.

Bo Karlberg, Lunde & Valentin.

Ingrid Lundberg.

ARKITEKTUR

bin072118-24.indd 20bin072118-24.indd 20 07-08-21 13.19.3007-08-21 13.19.30

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 21

ARKITEKTUR

a för tävlingsbenägen byrå

FAKTA LUND & VALENTIN

Startår: 1952Kontor: Göteborg och StockholmOmsättning: Drygt 30 MkrAntal anställda: 35 (plus 5 på designbyrån)Ägare: Personalägt av 15 av medarbetarna

just nu. Vi ser fl er beställare ute på banan nu jämfört med för fyra, fem år sedan. Stigande fastighetsvärden genererar pengar. Det börjar faktiskt likna 1980-talet en aning. Investerare köper hus, förädlar och räknar kallt med fortsatt värdetillväxt och allt utan att man har någon täckning från hyresintäkterna. Ska man vara ärlig så träffar man på de bästa beställarna under lågkonjunkturer, säger Bo Karl-berg. 1

Ovan det nya kontorshuset Wisby Strand. Nedan Sjöräddningssällskapet på Långedrag.

FO

TO

ÅK

E E

:SO

N L

IND

MA

NF

OT

O L

UN

D &

VA

LE

NT

IN

bin072118-24.indd 21bin072118-24.indd 21 07-08-21 13.20.0307-08-21 13.20.03

22 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

Arkitekt Johan Lun-din kommer direkt från ett byggmöte när Byggindustrins reporter möter

honom på Whites kontor på Magasinsgatan i Göteborg. Han är lite jäktad och ber om ursäkt för det lilla dröjsmålet. Det är mycket att göra nu, det ena mötet avlöser det andra hela tiden, säger han. Men det är sam-tidigt väldigt roligt, säger Johan Lundin som basar för kontoret. Kontoret har idag 95 anställda. Omsättningen för 2006 låg på 96 Mkr. Beräknad omsättning för 2007 passerar 100 Mkr. Det motsvarar en förväntad ökning på 5 procent. Resultatet för före-gående år landade på 14 Mkr.

Hur ser du på framtiden?– Det är alltid svårt att sia om framtiden. Hur det ser ut om ett år är svårt att säga. Vi känner dock ännu ingen tendens till avmattning. Det som är proble-met är istället svårigheten att få tag på folk till alla intressanta arbetsuppgifter. Hittills har vi klarat oss bra. Jag uppfattar att vi är en attraktiv arbetsplats och det är det som kommer att fälla utslaget framöver.

Hur jobbar ni?– Vi vill erbjuda våra kunder ett så brett kunnande som möjligt, i alla skeden. Därför har vi hela bredden av kompetenser inom arkitektens område och som komplement projekt- och miljö-ledning.

– Hela branschen går mot specialisering. Tidigare kunde en och samma person själv hantera frågor kring t ex både byggnader och ljussättning. Nu har vi med-arbetare som bara arbetar med belysning.

– De digitala verktygen blir samtidigt mer avancerade. Det ger oss möjlighet att erbjuda till exempel förvaltarledet intel-ligenta ritningar som innehåller ny typ av information. Det som är viktigt för oss är att hela tiden vara lyhörda för våra bestäl-lares behov. Vi måste hela tiden utveckla våra produkter och anpassa oss till en värld i ständig förändring.

Vilka områden ser du växer?– Detaljhandeln växer så det knakar och vi får allt fl er upp-drag inom det området. Stads-utveckling och planering av

nya bostadsområden är också ett område med stor aktivitet. Naturligtvis blir miljöfrågorna allt viktigare och efterfrågan på den specialkompetensen upple-ver vi tydligt.

– Men framför allt ser jag en utveckling sedan ett antal år tillbaka där efterfrågan på hög-kvalitativ arkitektur efterfrågas. Det är som att i takt med att kun-skapsnivån inom branschen har höjts så har även medvetenheten om god arkitekturs betydelse ökat.

Tidigare kanske arkitektur uppfattades som något som bara kostade. I dag inser allt fl er att

arkitektur kan vara en ekono-misk framgångsfaktor. Interna-tionellt är denna trend väldigt tydlig och den letar sig även hit till oss i Sverige.

– I ljuset av detta känns det logiskt med vår satsning på en större andel projekt utomlands. Målet är att inom kort vara ett av de ledande arkitektkontoren i Europa. 1

”Vi vill vara ledande i Europa”

AKTUELLA PROJEKT

• Ombyggnad av Maskinverkstad M2 till kommersiella lokaler på uppdrag av Älvstranden Utveckling AB• Ombyggnad av Hasselbladskvarte- ret för NCC Property Developement• Nya lokaler för Tingsrätten på uppdrag av Vasakronan• Nybyggnad av kontorshus i Gårda för Skanska.• Hotel Gothias tredje torn för Sven- ska Mässan.• Ombyggnad av Frölunda Torg för Diligentia• Nya lokaler för Rättspsyk på uppdrag av Västfastigheter• Sahlins Terrass i Mölndal för Möln- dalsbostäder• Bostäder vid Eriksbergsdockan för NCC.

AV MARIANNE SILÉN

ILLUSTRATIONER WHITE

FO

TO

MA

RIA

NN

E S

ILÉ

N

– Det är alltid

svårt att sia om

framtiden, säger,

Johan Lundin på

White Arkitekter.Bostadshus, Sahlins terass.

Hasselbladskvarteret.

ARKITEKTUR

bin072118-24.indd 22bin072118-24.indd 22 07-08-21 13.49.1107-08-21 13.49.11

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 23

ARKITEKTUR

”Vi strävar efter bredare kunskap”AV MARIANNE SILÉN

ILLUSTRATIONER LILJEWALL

Jag träffar Leif Blom-kvist, vd på Liljewall arkitekter i stadsde-len Bö i Örgryte där man huserat sedan

sent 80-tal. Solen skiner varmt denna dag och gräsmattan utanför är full av tusenskönor. Kontoret är till en stor del en byggarbetsplats när jag kommer på besök.

-– Här ska det bli mer ända-målsenligt med ljus och rymd, säger Leif Blomkvist, när han visar runt på kontoret som byggs om av NCCs dotterbolag Anjo Bygg. Liljewalls som startade 1980 har varit här sedan 1987 och det är dags för en rejäl ansikts-lyftning.

I dag har kontoret drygt 65 anställda och man behöver anställa ytterligare omkring sex personer inom den närmaste

framtiden, både arkitekter och ingenjörer.

Omsättningen för konto-ret 2006 låg på drygt 55 Mkr. Omsättningen för 2007 beräknas bli högre. Resultat 2006 ligger på 3,3 Mkr efter skatt.

– Som det ser ut nu med allt som vi har i ”pipen” inklusive fl era arkitekttävlingar har vi riktigt bra beläggning under hösten. Det ser således mycket ljust ut, vi har bra kunder när det gäller olika typer av projekt.

– Enligt vårt inrättade ”Visionsprogram” arbetar vi också tydligare med vår kom-munikation, både internt och externt. Vi är sedan hösten 2006 kvalitets- och miljöcertifi erade enligt senaste ISO 9001/14001. Vår kvalitets- och miljövision är stark. Det är viktigt med en långsiktig och uthållig samhälls-utveckling som ger funktionella, tekniska och estetiska kvalite-

ter. Vi ligger även i frontlinjen när det gäller cad-tekniken. Vi har 3D visualiserat i snart tio år. Systemet vi använder heter ArchiCad. Tekniken underlät-tar kommunikationen för alla i byggprocessen genom att vi och kunden kan gå in i vår virtuella modell och i detalj studera den blivande byggnaden. Det är som att promenera i verkligheten.

Vad är på gång?– Vi jobbar mycket med stads-utveckling, bland annat omda-ningen och bostadsbyggande på Älvstranden. Nu fortsätter det med detaljplanearbetet på Skeppsbron, där vi jobbar med förslag som tar bäring på det starka medinfl ytandet som Dialog Södra Älvstranden star-tade upp. Liljewall arbetar med samma process även i andra städer.

För Skeppsbron föreslås fl era bostadskvarter med olika upp-låtelseformer, ca 300 lägenheter längs stora Badhusgatan. Och på TeknikCollege Lindholmen jobbar man tillsammans med Utbildningsförvaltningen och Älvstranden Utveckling AB.

– Här har vi tagit fram idéskis-ser och idéförslag till hur områ-det kan utvecklas till 2012, berät-

tar Leif Blomkvist vidare. Man räknar med att det här

ska fi nnas drygt 3 600 elever på gymnasieskolorna. Antalet elever på de yrkesförberedande programmen ska bli dubbelt så många som i dag, totalt 1 500.

– Sedan arbetar vi mycket med industriella byggnader.

Leif Blomkvist nämner bland annat kraftvärmeverk i Torsvik, åt Jönköpings Energi. Byggentre-prenör är bland andra NCC.

– Vi fi ck Jönköpings kom-muns stadsbyggnadspris 2006 för det nya kraftvärmeverket. Han nämner också Rya kraft-värmeverk som var nominerat för Samhällsbyggnadspriset. Verket invigdes hösten 2006 och producerar omkring 30 procent av Göteborgs elbehov och cirka 35 procent av fjärrvärmen. Göteborg Energi har investerat omkring 2 miljarder kronor och NCC har uppfört de silvrigt vackra byggnaderna medan Siemens dotterbolag Demag levererat processutrustningen. Stadsbyggnadskontoret i Göte-borg beskriver anläggningen som den största miljösatsningen i Göteborg 2006.

Leif Blomkvist understryker innan vi skiljs att det är viktigt att alla aktörer i byggprocessen har ett nära samarbete.

– Vi har stor bredd på kontoret med både arkitekter och ingenjö-rer. Vi jobbar också mycket med erfarenhetsåterföring. Vi strävar efter större kommando och bre-dare kunskap. Ledarskapet ska vara drivande. Det är angeläget att vi är med i inledande skeden. Jag ser utmaningar och möjlig-heter i varje nystartat projekt. 1

Ålder: 60 år.Bakgrund: Vd, en av grundarna, certifi erad kvalitetsansvarig, partner, arkitekt / ingenjör. Familj: Hustru, en son, fastighets-analytiker, KTH.Bor: Kungsbacka, Åsa. Intressen: Musik, gärna jazz. Spelar klaviatur, dragspel och gitarr, sjunger. Gillar: Storstäder, litteratur och kul-tur, resor, med i en teatergrupp i Kungsbacka.

FAKTA/LEIF BLOMKVIST

FO

TO

MA

RIA

NN

E S

ILÉ

N

Leif Blomkvist, vd på

Liljewall arkitekter.Rya kraftvärmeverk.

Gårdsten i dag.

bin072118-24.indd 23bin072118-24.indd 23 07-08-21 13.21.4607-08-21 13.21.46

24 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

Mats Bergstrand, koncernvd för Krook & Tjäder, hur ser ni på de kommande tolv

månaderna för Krook & Tjäder?– Orderingången är fortsatt

positiv de kommande tolv månaderna. Omsättning enligt budget (+ 40 proc i förhållande till 2006 är mycket men relevant med tanke på orderläge). När det gäller personal, blir det ett antal nyanställningar, cirka tre–fem personer behövs det närmaste

året. Orderingången för de kom-mande 36 månaderna förväntas bli fortsatt positiv då våra eta-bleringar på nya marknader bör ge resultat i kombination med fortsatt god konjunktur. Beräk-nad ökning av omsättning är uppskattningsvis 20 proc under kommande 36 månader. Vi räk-nar med en personalökning med 15 – 20 medarbetare totalt inom koncernen och perioden

Flaskhalsar?– Möjligen kvalifi cerad personal, men vi är en attraktiv arbets-

givare så vi bör kunna tillgodose vårt behov.

Specialområden?– Inga särskilda specialområden, företaget utmärker sig genom bred erfarenhet och kompetens.

Vad är på gång?– Ett antal större bostadspro-

jekt, hotellanläggningar i fram-förallt sydvästra Sverige, fram-trädande idrottsanläggningar i Stockholm och Göteborg, fl er-talet kontorsanpassningar och logistikanläggningar, handels-etableringar och mycket annat spännande.

Hur ser ni på framtiden?– Framtiden ser generellt

ganska stabil ut på ”normal” nivå, inga stora djupdykningar. Vi ser en god underliggande eko-nomisk utveckling och tillväxt. Framtiden för vårt företag ser bra ut marknadsmässigt. Tidigare kunder köper mer och nya kun-der tillkommer. Vi har geogra-fi skt full verksamhet i våra tre storstadsregioner. Kompetens-mässigt arbetar vi internt med ständiga och strategiska rekryte-ringar. Vi har en bra utveckling på många sätt. 1

Fortsatt positivt för Krook & Tjäder

FAKTA/KROOK § TJÄDER

Krook & Tjäder startade 1988, har huvudkontoret i Göteborg samt lokal-kontor i Stockholm och Malmö.Antalet anställda: Cirka 70.Omsättning 2007: Cirka 49 Mkr (koncern).Budgeterad omsättning: Cirka 68 Mkr (koncern).Resultat 2006: Cirka 4,8 Mkr (koncern).

Ombyggnad av det tidigare av Krook & Tjäder ritade kamerahuset för Hasselblad blir till TV-hus för SVT/SR.

Bengt-Ove Krook.

Mats Bergstrand, VD

AV MARIANNE SILÉN ILLUSTRATIONER KROOK & TJÄDERF

OT

ON

UL

F C

EL

AN

DE

R

bin072118-24.indd 24bin072118-24.indd 24 07-08-21 13.48.1107-08-21 13.48.11

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 25

KRÖNIKAN

av bo gunnarssonfrilans journalist Tokyo

För 375 år sedan byggde mogulkejsaren Shah Jahan Taj Mahal i Agra som ett minne över sin älskade hustru Mumtaz Mahal, ett

monument som blivit odödligt och oöverträffat i sin skönhet och ele-gans. I en global omröstning i juni med 24 miljoner deltagare utsågs Taj Mahal med rätta till ett av jordens sju underverk.

Under fl era år i Indien och ett otal resor dit har jag sett mycket av his-torisk pomp och ståt i form av bland annat maharaja-palats. Det fi nns närmare 800 på subkontinenten och de allra fl esta är mycket stilfulla. En del har nu förvandlats till lyxhotell medan andra dessvärre förfallit och blivit kråkslott.

Tyvärr har dagens indiska överklass långt ifrån samma goda smak. De rika blir allt rikare och alltfl er av dem vill gärna demonstrera det för alla och envar. Värstingen är Mukesh Ambani, 50 år, som enligt Forbes är värd cirka 210 miljarder kronor och som väntas distansera till och med Bill Gates. Mitt i Bombay – Indiens fi nansiella center – bygger han nu en ny bostad för sin familj som består av moder, fru och tre barn. Men det är ingen villa utan en skyskrapa på 173 meter som normalt skulle haft 60 våningar. I folkmun kallas den ”Palace in the Air”. Och palats är ingen överdrift. Mr Ambani väljer att ha bara 27 våningar eftersom han vill ha 3-4 gånger högre i taket än vanligt så att varje etage förvandlas just till en slottsvåning. Sexhundra anställda, sex våningar garage, två för en egen exklusiv hälsoklubb och nitton som ”bostad”. Totala golvytan blir större än i Versailles-slottet och troligen också pre-sidentpalatset i New Delhi – ritat av Edwin Lutyens – som har 285 rum.

Mr Ambani är långt ifrån ensam att stoltsera med sin enorma rike-dom. Lakhsmi Mittal, världens stålkung, har köpt Kensington Palace Garden, Londons dyraste kåk, och de fl esta av de nya IT-miljardärerna gör sig också kända på samma sätt.

Men utsvävningarna går stick i stäv mot indisk kultur. Media talar om en ny ”era av vulgaritet” och påminner om att enkelhet varit ett indiskt karaktärsdrag sedan Mahatma Gandhis dagar.

– Våra rika brukade dölja sina pengar både av rädsla för skattma-sarna och en vilja att smälta in i ett jämställt samhälle, skriver ”Indian Express” och påminner om att landets folkbil, Ambassador, tills helt nyligen dominerat marknaden trots att den är en kopia av Morris Oxford årsmodell 1948 och aningen antik.

Andra erinrar om att de industrialister som skapat det moderna Indien – bland annat mr Ambanis far – alltid bott i vanliga lägenheter eller villor och att den glupska materialismen är rent asocial i ett land där 500 miljoner människor tjänar mindre än två dollar om dagen.På Indiens 60-årsdag i förra veckan uppmanade premiärminister Man-mohan Singh i sitt tal affärsvärldens ledare att vara ”föredömen för moderation” och inte ”vältra sig i sitt överfl öd”.

Men med en ekonomisk tillväxttakt på nära 10 procent så är det föga troligt att någon lyssnar. Indiens städer, tidigare kända för halvt vanvårdade kåkar och stora slumområden, kommer att förändras lika snabbt som Kinas metropoler. På gott och ont. Asien ser en trend av sky-skrapor från Dubai till Shanghai och Seoul som inte kan stoppas. 1

Indiska monumentFRAMTIDA BYGGNATION

BUILDING FUTURE

7 MÄSSOR I ENTill nytta för en hållbar

utveckling

KONSTRUKTIONSTRUCTURE

SNICKERI & LÅSNINGJOINERY & FENESTRATION

SLUTBEHANDLING & DEKORATIONFINISHING & DECORATION

INTEGRERADE BYGGSYSTEMBUILDING INTEGRATED SYSTEMS

UTRUSTNINGEQUIPMENT

ITIT

SERVICESERVICES

400 000 förväntade besökare

141 länder representerade

Mer än 2 800 förväntade utställare, varav 40% utländska

KONTAKT:Promosalons Sverige AB

Tel: 08-660 40 [email protected]

Upptäck nyheterna och övriga mässevenemang

på www.batimat.com

bin072125.indd 25bin072125.indd 25 07-08-21 14.56.2607-08-21 14.56.26

26 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

Säljskolan

– Ja, det är jättevanligt.

Ungefär 35–40 procent

av fakturorna är sena.

– Fakturor från gamla

kunder väntar vi på men

nya kunder ringer vi

direkt. Vi får ofta ligga på

större bolag som Skanska

och NCC, då har faktu-

rorna kommit bort i deras

organisation.

AV NICLAS KÖHLER

Alla byggbolag har någon gång problem med sent betalda fakturor. Men

omfattningen skiljer sig kraftigt åt mellan de mindre gotländska byggbolag som Byggindustrin har pratat med.

Få fakturor blir så sena att de måste skickas till inkasso. Ett personligt samtal eller besök brukar räcka och i princip alla pengar kommer in till slut. Men att driva in sina fordringar är ett tröttsamt arbete, anser företagen.

– Man får ligga på men på ett trevligt sätt, då är det aldrig några problem, säger Niklas Forsman på Dyk & Anläggning Stockholm. 1

PERSONLIG KONTAKT BÄST VID SEN FAKTURA

– Nej, inga pro-

blem. Det händer

bara ett par gånger

per år och hand-

lar bara om små

summor på 1 500

– 3 000 kronor.

– Alla känner alla

på Gotland. Ingen

vågar slarva för då

går ryktet snabbt.

Har ni problem med sent betalda fakturor?

– Det är inte något större problem.

Det händer i kanske ett fall av 50

och då brukar det ofta handla om

att det blivit något fel på över-

föringen från banken.

– Först skickar jag en påmin-

nelse. Sen ringer jag dem person-

ligen. Finns kunden på Gotland

besöker jag dem personligen, då

brukar det lösa sig. Annars skickar

vi fakturan till indrivning.

ULF BERGGREN, GOTLANDSBYGGEN

NIKLAS FORSMAN, DYK & ANLÄGGNING STOCKHOLM

STEFAN THORÉN, NÄR BYGG

– Nej, det funkar

jättebra hos oss.

Det är bara fem,

sex fakturor per

år som är sena.

– Vi ringer

först och sen

skickar vi en

påminnelse.

– Ungefär fem procent

av fakturorna är sena.

De fl esta är kollegor

som i sin tur inte har

fått in sina fordringar.

– Jag skickar först ett

sms till dem som har

mobiltelefon. Sedan

skickar jag en påmin-

nelse med post. Men allt

kommer in till slut.

JOAKIM NILSSON, JOCKES BYGG

SIV KINBERG, STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND

FO

TO

AN

NA

RE

X

bin072126-27.indd 26bin072126-27.indd 26 07-08-21 15.14.1107-08-21 15.14.11

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 27

Lektion 15

Författaren Stefan Ekberg är vår huvud-lärare i Bygg-industrins Sälj-skola. Säljsko-lan når du via e-post, [email protected] eller via Staffan Åkerlund, [email protected]

FO

TO

CE

CIL

IA L

AR

SS

ON

I nästa lektion kommer jag att gå igenom vad du kan göra då.

Den här lektionen ska ge dig tips om vad du kan göra då för att få

in de pengar ditt företag så väl behöver. För i annat fall kanske du själv får problem att i din tur betala företag och personer där du och ditt företag är kunder.

Det är ofta omöjligt att i för-väg avgöra vem som inte kom-mer att betala. Skälen kan vara många. Är du småföretagare försöker du i den situationen oftast klara balansgången mel-lan att på ett effektivt sätt se till att få betalt och viljan att inte förlora en kund.

Du har inte råd att inte ta betaltDe allra fl esta kunder, i alla fall i Sverige, har för avsikt att betala sina fakturor. Men – även om du har beviljat kredit till hundra kunder som ser bra ut på papperet och har en perfekt historia utan betalningsanmärkningar, så kommer i alla fall minst en kund att ge dig betalnings-bekymmer.

Större företag har oftast rutiner för dessa fall, såsom:1. Skickar rutinmässigt ut betal-ningspåminnelse senast fyra dagar efter förfallodagen.2. Sätter en tidsgräns för betal-ningen och informerar om sitt samarbete med ett inkassoföre-tag.3. Överlämnar fakturan till inkassoföretag om inte kunden har betalt inom tre veckor efter förfallodagen.

Problemet för mindre företag med denna typ av regler är att man inte kan gömma sig i ano-nymiteten av ett storföretag. Har man ett litet företag så lever man ofta mycket nära sina kunder, och mycket mer på kundernas villkor. Att få in pengar som en kund är skyldig kan dessutom kosta dig mer än vad kunden är skyldig. Som småföretagare får du då använda dig av lika delar psykologi och rättvisa.

I grunden handlar det om vad du har för policy när det gäller

betalningar (har du någon?). Du har kanske bestämt dig för att kunderna ska veta att du är beredd att betala tusen kronor för att få in hundra. Det fi nns företag som drivit den policyn så hårt att kunderna vet att det inte är någon idé att krångla och väl-jer att alltid lägga det företagets räkningar allra överst i högen.

Eller du kanske har valt poli-cyn att ”alltid göra varje försök att behålla varje kund”. Risken med det är att vissa kunder kan utnyttja dig. Säg att din kund väljer att renovera sitt kontor i stället för att betala dig. Från din synvinkel är det då du som betalar hans nya mattor, möbler och färg. Men från hans ser det annorlunda ut, det är ett jobb som måste göras för att han ska kunna behålla sina kunder och kunna fortsätta sin verksamhet.

Det du vill ha är både pengarna och kunden. Ibland kommer du att bli tvungen att nöja dig med pengarna.

Det första och viktigaste steget är en tydlig betalningspolicy. Detta förslag är både affärs-mässigt och mänskligt:

”Vi tror att det bästa för vårt företag och för våra kunder är att betalningar görs som de är överenskomna. Vi kommer att kontakta våra kunder och följa upp betalningar och förhandla på ett öppet och diplomatiskt sätt för att vara säkra på att kun-derna förstår att det är de här villkoren som gäller för oss. När det har varit förändringar i våra kunders miljö/omgivning så är vi villiga att förhandla med dem så att vi hittar lämpliga lösningar för bägge parter.

Skulle vi upptäcka att kun-der inte ens vill diskutera eller förhandla, vilket kommer att hända ibland, så kommer vi att göra allt för att få in våra pengar.”

MED DE SNABBASTE BYGGNYHETERNA

w w w. b y g g i n d u s t r i n . c o m

Du följer väl vad som händer i branschen genom att läsa vår hemsida? Vi har förbättrat vårt nyhetsarbete och har en enkel och tydlig hemsida som ständigt uppdateras med senaste nytt. För att inte missa några viktiga nyheter är det bäst att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Du kan anmäla dig på vår hemsida: www.byggindustrin.com/nyhetsbrev.asp.

BYGGINDUSTRIN.COM

194x60 1 07-08-21 14.58.18

bin072126-27.indd 27bin072126-27.indd 27 07-08-21 15.34.0607-08-21 15.34.06

28 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

LANDET RUNT

SÖDRA SVERIGE

VÄSTRA SVERIGE

MALMÖ Baksida blir framsida på Triangeln i Malmö, när NCC Property Development bygger ett höghus på 18 våningar plus en lägre byggnad som ska täcka hela den nuvarande parkerings-

ytan på 35 000 kvadratmeter. Höghuset kan eventuellt bli hotell eftersom det pågår en dis-kussion om fl er hotell i Malmö, i annat fall blir det kontor och bostäder. I den lägre byggnaden

avsätts två våningar till butiker, våningarna ovanpå blir kontor och bostäder. Sammanlagt kan miljardprojektet komma att få 100–130 lägenheter.

Hela projektet är utformat som en kransbebyggelse med en stor innergård över butiksdelen, under huset blir det parkerings-garage. Den nya delen ska också knytas samman med det gamla köpcentret som ägs av Vasakro-nan. NCC och Skanska ägde till in på 90-talet byggrätten tillsam-mans, i dag är NCC ensamägare.

Trolig byggstart är nästa vår, infl yttning är beräknad till 2010. Nyréns Arkitektkontor, Stock-holm har stått för den arkitekto-niska utformningen.

CHRISTINA ADLERS

MELLERSTA SVERIGE

NORRKÖPING Det behövs enligt prognoserna omkring 1 200 nya bostäder i Norrköping de närmaste fyra åren. Behovet ska täckas av det bostadsbyggnads-program som kommunfullmäk-tige antog i slutet av april. Där fi nns utrymme för över 3 000 nya bostäder. I dag pågår 14 projekt som tillsammans innebär 253 nya småhus och 182 lägenheter i fl erbostadshus. Småhusprojekt är i gång i Svärtinge, Krokek och Åby. Flerbostadsprojekt pågår eller ska starta i Ljurafälten, Hageby Söderport, kvarteret Gubben och kvarteret Stenhuset fem minuter från Resecentrum.

ULLA BENGTSON

1 200 bostäder

GÖTEBORG SBS Entreprenad, helägt dotterbolag till Veidekke, bygger om Svartedalshemmet på Hisingen i Göteborg till modernt äldreboende.

Svartedalens sjukhem upp-fördes 1967 och var det första i en serie av liknande sjukhem i Göte-borgsregionen. SBS Entreprenad ska på uppdrag av Lokalsekreta-riatet i Göteborgs Stad bygga om sjukhemmet till modernt äldre-boende med 72 enkelrum med lägenhetsstandard som uppfyller

Nytt äldreboende dagens krav på god arbetsmiljö för sjukhemmets personal.

Projektet inkluderar också en tillbyggnad där matsal för den intilliggande Svartedalsskolan och administrativa lokaler för stadsdelens äldreomsorg inryms.Bygget som är en samordnad generalentreprenad kostar cirka 42 Mkr och beräknas vara klart hösten 2008. SBS Entreprenad ingår i Veidekke-koncernen och utgör tillsammans med Veidekke Construction (Vecon) Veidekke Region Väst.

MARIANNE SILÉN

BYGGKATALOGEN- bäst på byggvaror!

Varje vecka blir dom fler och fler...

Just nu söker och finner över 10 000 arkitekter, konsulter och entreprenörer byggvaror till sina byggprojekt i Byggkatalogen, säger Jonas Berg, produktansvarig för Byggkatalogen.

www.byggtjanst.se/byggkatalogen

STRÄNGNÄS NCC har fått i uppdrag att utföra en ny etapp av omvandlingen av regemen-tet P10:s gamla kaserner till moderna utbildningslokaler. Uppdragsgivare är Vasallen och hyresgäst Strängnäs kommun. Ordern är värd cirka 140 Mkr.

13 000 kvm ska byggas om och 1 700 kvm ska nybyggas för gym-nasiala yrkesutbildningar, vux-enutbildningen, gymnasiesär-

Regemente blir campus

skolan och vuxensärskolan. Det blir lokaler för Mälarskolans el-, industri och teknikprogram samt estetiska program. De befi ntliga och nybyggda loka-lerna binds samman med glasade gångar. Projektet beräknas vara slutfört i augusti 2008.

Sedan tidigare arbetar NCC med etapp ett, 12 500 kvm, av kasernernas förvandling till skol-lokaler sedan Strängnäs kommun bestämt sig för att centralisera sina utbildningar till kasernom-rådet och skapa ett campus.

ULLA BENGTSON

ÖSTRA SVERIGE

Bak-och-framvänd Triangel

Kransbebyggelse och p-garage ingår i

nya Triangeln-projektet. På bilden syns

norra uppgången från Citytunneln.ILL

US

TR

AT

ION

FF

NS

/KH

RA

S

bin072128.indd 28bin072128.indd 28 07-08-21 14.55.1207-08-21 14.55.12

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 29

LANDET RUNT

NORRA SVERIGE

LOFSDALEN I Lofsdalen i Här-jedalen ska Christer Lundh med sitt bolag CL Fastighets AB investera drygt 30 Mkr i 20 nya hyreslägenheter med totalt 160 bäddar. Varje åttabäddslägenhet kommer att ha fyra sovrum och vara utrustad med bastu, platt-tv, balkong och terrass. Bygglovsan-sökan är inlämnad och planerad byggstart blir nu i vår. Byggentre-prenör blir Bollnäs VVS Bygg. Enligt planerna ska lägenhe-terna vara färdiga för uthyrning vid årsskiftet.

Det blir fem sådana här hus med

fyra lägenheter i varje som Christer

Lundh med början nu i vår ska bygga

i Lofsdalen. Bilden togs i fjol när

Lofsdalens Fjällanläggningar byggde

fem hus av denna typ strax ned-

anför där CL Fastighets AB nu ska

bygga. Byggentreprenör nu som då är

Bollnäs VVS bygg.

BIL

D F

RÅ

N B

OL

LN

ÄS

VV

S B

YG

G (L

OF

SD

AL

EN

)

Fortsatta investeringar i LofsdalenDe nya hyreslägenheterna

kommer att byggas precis ovanför det område där Lofsda-lens Fjällanläggningar ifjol lät uppföra 20 hyreslägenheter av just detta slag. Även där hette byggentreprenören Bollnäs VVS Bygg. Samtidigt investerade Lofs-dalens Fjällanläggningar i en ny sexstolslift, som starkt bidragit till att ytterligare öka Lofsdalens attraktionskraft.

Bakom CL Fastighets AB står Christer Lundh. Hans verksam-het hittills har huvudsakligen bestått av ägande av industri-fastigheter i Eskilstuna och Katrineholm. Nu ger han sig alltså även in i fjällvärlden.

– Jag har alltid tyckt om fjäl-len, säger Christer Lundh. Därför ska jag också bygga mig ett pri-vat hus i Lofsdalen.

BJÖRN LUNDBECK

En proffesionell bygglaserfylld med nyttiga funktioner.

■ Topcon’s världsberömda GreenBeam® teknologi

■ Scanning med utökad linjefunktion

■ Inbyggt golvfäste för vertikalt arbete med t.ex.

mellanväggar, 90° punkt för lodning eller vinklar

www.topcon.se

GREENBEAM®

GUARANTEETOPCON

RL-VH4G

INTERIÖRLASERIt´s time.

bin072129.indd 29bin072129.indd 29 07-08-21 14.54.2807-08-21 14.54.28

30 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

TEKNIK & PRYLAR

Att få rätt fall mot en golvbrunn i våtut-rymmen är inte det enklaste. Många har

erfarenhet av kvarstående vatten efter en dusch och som måste tas bort med en gummiskrapa. Men att göra ett fall med avjäm-ningsmassor, vilket är den gängse meto-den, är både svårt och tids-ödande.

Hans Geh-lin, som har mångårig erfarenhet som golvläggare, har klurat ut en egen patenterad metod att med specialtillverkade MDF-skivor få exakt rätt lutning. Skivornas undersida är helt plana medan

översidan har en lutning på 1:100.

Segment av skivorna läggs på ett plant underlag och byggs från brunnen och utåt i cirklar. Det innebär att skivan närmast

brunnen blir 4 millimeter tjock i framkant och 10

millimeter i bakkanten. Nästa cirkel blir 10 mil-limeter i framkant och 16 millimeter i bak-

kant. Och så vidare. Gäller det ett stort badrum fortsätter man fallet 180 centi-meter från brunnen och därefter läggs plana skivor.– På detta sätt får

man ett golv med exakt rätt fall. Dessutom är det

lätt att lägga, går snabbt och man slipper avjämningsmas-

sornas arbetsmiljöproblem, säger Hans Gehlin.

– Golvet läggs i absolut torr-

Skivor ger rätt fall på våtrumsgolvhet. Inga torktider behövs, vilket gör att man kan färdigställa gol-vet och lägga matta samma dag

Skivorna har förborrade skruvhål och limmas och skru-vas fast i underlaget.

Utvecklingen av golvet har skett som ett SBUF-projekt och genom Skanska.

Hans Gehlin har döpt sin pro-dukt till HG Floor och kommer att fi nnas till försäljning i bygg-varuhusen och genom företaget HG Floor System AB.

Hans Gehlin är lite av en upp-fi nnarjocke. Han har till och med förekommit i BIN för en uppfi n-ning han gjorde för 25 år sedan. Även den gången handlade om att få rätt fall mot golvbrunn i våtutrymme, men med självni-vellerande betongspackel och en träram. Hans metod var så uppskattad att han av Svenska Bostäder fi ck en belöningscheck på 40 000 kronor, vilket då, 1980, var mycket pengar.

MARGARETA REDLUND

”Golvet läggs

i absolut torrhet.

Inga torktider

behövs, vilket gör

att man kan färdig-

ställa golvet och

lägga matta

samma dag.”

I systemet ingår papper, som fungerar

som mall för sågning av cirkelsegmenten.

Skivan limmas och

skruvas fast.

Nästa cirkel görs på samma sätt.

bin072130-31.indd 30bin072130-31.indd 30 07-08-21 13.31.3407-08-21 13.31.34

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 31

TEKNIK & PRYLAR

Tipsa redaktör Margareta Redlund om nya produkter och metoder. tel 08-665 36 69 e-post [email protected]

Det är den största händelsen i takläggningsbranschen sedan enlagstäckningen

med svetspapp kom.Jörgen Carlsson, delägare

i Lindingö Tak, är lyrisk över maskinen som svetsar samman takpappens våder med varmluft. Maskinen är helt ny och ingår i ett koncept Trebolit tagt fram som, förutom av maskinen, består av takpappen Unic R.

Finessen är att maskinen drivs med el. Gasolsvetsning är annars det vanligaste sättet att foga samman ett täskikt. Men metoden har sina risker eftersom svetslågan blir het och kan orsaka bränder. Maskinen arbetar med varmluftpistol och både smälter och pressar sam-man fogarna i ett och samma moment. Allt sker med automa-tik i en oavbruten process och

”Hårfön” hjälper takläggarenFogarna till ett papptak kan numera svetsas samman med varmluft. Därmed kommer man i från de brandrisker som alltid fi nns när man arbetar med gasol. En specialmaskin både smälter och pressar samman fogarna i ett och samma moment.

klaras av en enda person.– Annars måste man vara två

för att lägga ett papptak, en som svetsar och en som går efter med ett tryckhjul över skarven. Nu räcker det med en takläg-gare. Dessutom blir arbetet lättare och tar kortare tid, säger Jörgen Carlsson.

En av de för-sta arbetsplat-serna maski-nen används på är ett kontors-bygge i Kista som Nokia ska fl ytta in i. 1 800 kvadratmeter tak läggs med

Lidingö Tak som entreprenör.Jörgen Carlsson hanterar vant

maskinen, som han liknar vid en jättelik hårfön. När det patente-

rade munstycket förs in under våden startar maskinen auto-mastiskt och rullar framåt med en hastighet på cirka tre meter per minut. Den varma luften smälter takpappens asfaltsträng och det inbyggda tryckhjulet gör resten. Takläggaren själv går bakom och håller ett vakande öga på maskinen och displayen som ger aktuella data som antal volt, hastighet och vilken tempe-ratur varmluften håller.

– Vi vill komma bort från gaso-len vid takarbeten, det är orsaken till att vi utvecklat konceptet med T-welder, som varmluftmaskinen heter, och takpappen Unic R. I Norge råder gasolförbud. På sikt tror vi att gasol försvinner vid takarbeten även i Sverige. Eldrif-ten minskar risken för brand till ett minimum, vilket är tryggt för både entreprenören och bestäl-laren, säger Robert Hellströmer, Trebolit.

Takpappen Unic R är baserad på en blandning av bitumen och gummi som uppges göra pap-pen starkare och mera lättsmält än vanlig papp. Eftersom den är starkare har tjockleken kunnat minskas medan rullarna innehål-ler tio meter papp i stället för åtta utan att rullarna blir tyngre.

MARGARETA REDLUND

FO

TO

N M

AR

GA

RE

TA

RE

DL

UN

D

Jörgen Carlsson har använt

svetsmaskinen för läggning

av ett tak i Kista.

När takpappsvåderna svetsas

samman med varmluft i stället för gasol

minskar risken för brand dramatiskt.F

OT

ON

MA

RG

AR

ET

A R

ED

LU

ND

bin072130-31.indd 31bin072130-31.indd 31 07-08-21 13.32.3607-08-21 13.32.36

32 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

BYGGSEKTORNS INTRESSANTASTE JOBB

Byggindustrin, en direktkanal då

ni söker kvalifi cerade medarbetare.

Platsannonsera i ByggIndustrin.

Dalockoncernen

tillverkar och säl-

jer klassade stål- och trädörrar som

skyddar människor och egendom

mot brand, ljud, inbrott mm. Vår

vision är att bli norra Europas mest

attraktiva leverantör av dörrar för

höga krav.

Säker dörr.Säker dörr.

Säker montering.Säker montering.

Vi behöver dig som är erfaren ledare med strate-

giskt och engagerat arbetssätt. God teknisk för-

ståelse är också viktigt i vår bolagskultur. Om du

har teknisk eller marknadsekonomisk utbildning

är inte avgör ande. Det viktigaste är att du har

dokumenterat god ledarskapsförmåga så att du

kan utveckla och leda vår franchiseorganisation

på bästa sätt. Det är fördel om du har erfarenhet

av entreprenader och bostadsrättsföreningar/

allmännyttan. Du kan ha jobbat med fastighetsför-

valtning, bygg entreprenader eller försäljning och

montage av liknande produkter. Din erfarenhet

kommer att kompletteras av en stor och kunnig

franchiseorganisation, aktiv koncernledning och

ägare. Placeringsort är Töreboda eller Stockholm.

Verkställande Direktörtill Secor AB

Har du frågor om tjänsten är du välkommen att kontakta Dalocs koncernchef Inga-Lisa Johansson, 0506-191 40, eller Joakim Bengtsson, Daloc 0506-190 52. Skicka din ansökan märkt ”Secor” före 31/8 2007 till Daloc Futura AB, Box 119, 545 23 Töreboda eller via mail till [email protected].

Franchiseföretaget

Secor är en del av

Dalockoncernen. Affärsidén bygger

på att erbjuda bostadsrättsföreningar

och fastighetsägare en helhetslösning

med tryggare boende och trivsam-

mare trapphus som resultat. Dalocs

säkerhetsdörr är basen i konceptet.

Mer information om företaget hittar du på www.secor.se

Peab är ett av Nordens ledande bygg- och anläggningsföretag med en omsättning överstigande 28 miljarder och ca 12 000 anställda. Aktien är noterad på OMX Nordiska Börs Stockholm. Huvudkontoret ligger i Förslöv, nordvästra Skåne.

Montageledareoch montör.

SÖKES TILL ÄNGELHOLM.

VIDARE UPPLYSNINGARMonteringschef Jesper Strandberg08-623 69 58, 0733-37 21 30

Personalsamordnare Åsa Hildingsson0431-89 456, 0733-37 12 12

ANSÖKNINGSHANDLINGARSkicka din ansökan till oss via peab.se/jobb

SISTA ANSÖKNINGSDAG2007-09-07

peab.se

Till industriell bostadsmontering.

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 33

Mer information om tjänsterna hittar du på www.orrestadorr.se

Du har produktionstekniskt

kunnande och dokumenterad

erfarenhet av att leda mindre tillverkande företag. Du är besluts-

mässig, handlingskraftig och har god kommunikativ förmåga.

Din förmåga till strategiskt tänkande behöver ibland kombineras

med egna operativa insatser. Som platschef har du övergripande

försäljningsansvar. Vissa kundkontakter kan förekomma.

Du ansvarar för försäljning av Orrestas

exklusiva trädörrar och träpartier, men

har även tillgång till koncernens övriga sortiment. Kunderna

finns bland rikstäckande byggentreprenörer liksom hos mindre

och medelstora byggare, främst i Mellansverige. Besök hos före-

skrivande led, som arkitekter och byggkonsulter, ingår också i

tjänsten. Du har dokumenterad erfarenhet av objektsförsäljning

till byggentreprenörer eller liknande. Tjänsten är förenad med

resor. Du rapporterar till platschefen.

PlatschefTill Orresta Dörr AB utanför Västerås söker vi:

Har du frågor om tjänsterna är du välkommen att kontakta Dalocs koncernchefInga-Lisa Johansson, 0506-191 40, eller teknisk chef Fredrik Skoglund, 0506-191 72. Skicka din ansökan märkt ”Orresta-Platschef” resp ”Orresta-Säljare”före 31/8 2007 till Daloc Futura AB, Box 119, 545 23 Töreboda eller via mail [email protected]. I denna rekrytering tar vi hjälp av Dufwa Ledarskap.

Säljare

Dalockoncernen, med drygt 300

anställda, tillverkar och säljer

dörrar, portar och glaspartier,

certifierade för brand-, ljud- och

inbrottsskydd, i trä och stål. Vi

förstärker nu vår enhet i Orresta

utanför Västerås, där tillverkning

av exklusiva trädörrar och trä-

partier sker. Orresta Dörr AB har

drygt 30 anställda.

REKRYTERING

GatuchefBefattningenDu har det totala ansvaret för alla vägar, gator och gc-vägar m.m. inom Vellinge kommuns ansvarsområde. Du ansvarar för framtagande av förfrågningsunderlag, sköter upphandlingar samt följer upp entreprenörerna i deras arbete. I rollen som gatuchef arbetar du brett med kontaktytor mot kommunens invånare samt entreprenör-er. Du erbjuds ett självständigt arbete i en liten organisa-tion som är under ständig utveckling. Tjänsten innebär inget personalansvar.

KvalifikationerDu är ingenjör inom väg och vatten och har flera års er-farenhet av likvärdiga arbetsuppgifter. Du har datavana med erfarenhet av GIS-program och bör/ska ha entre-prenadjuridisk erfarenhet.

Du är affärsinriktad, handlingskraftig samt beslutsam som person. Du är lyhörd i umgänget med andra och är strukturerad och noggrann i ditt arbete.

Ansök via Proffices hemsida, www.proffice.se, eller direkt till [email protected]. Välkommen med ansökan snarast, dock senast den 26 augusti. Vi är ett auktoriserat bemanningsföretag.

Vellinge kommun erbjuder sina invånare närhet till Köpenhamn och Malmö samtidigt som den bjuder på en fantastisk upplevelse nära naturen. Till en av Skånes mest populära kommuner söker vi nu en gatuchef med placering på den tekniska förvaltningen. Den tekniska förvaltningen ansvarar för VA, gator, parker, naturområden, avfallshantering, hamn, räddningstjänst m.m. Det är totalt tio personer anställda på förvaltningen idag. Besök www.vellinge.se

34 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

KALENDARIUM V.34

HUR BYGGER VI STADEN?

3–5 SEPTEMBER

KARLSKRONA

Tre ämnen som hör ihop: inom-husmiljö, energieffektivitet och miljöriktighet. Tre inspirerande föreläsare som redovisar ny kun-skap, väcker tankar och utmanar gamla sanningar. Det är utgångs-punkten för ett seminarium på Plan- och byggdagarna. Arrangö-rerna har valt att blicka framåt i varje enskilt seminarium för att få svar på frågan ”Hur bygger vi staden?”Ytterligare information:

Sabine Toresten, telefon 0455-35 30 80, e-post [email protected]/pbd

ENERGISMART

INSTALLATION

13 SEPTEMBER

STOCKHOLM

Isovers stora seminarium på Moderna Museet i Stockholm handlar om energieffektiva installationer och om Boverkets uppdaterade byggregler vilka gör att hela bygg- och vvs-bran-schen står inför nya utmaningar. Du får tillfälle att uppdatera dina kunskaper kring energieffektiva installationer och kommande krav på energideklarationer för byggnader, och produkter pre-senteras.

Ytterligare information: e-post [email protected], tel 042-84407.

DEN HÅLLBARA STADEN

19–20 SEPTEMBER

KIRUNA

Att planera den hållbara staden är en av vår tids största utma-ningar. På detta idé- och kun-skapsseminarium, med särskilt fokus på energifrågor, möter man forskare, företädare för kommuner departement. Syftet är att förmedla idéer och sprida kunskap om hållbar samhällsut-veckling.

Anmälan senast 1 september på webben alt. via e-post till [email protected].

Ytterligare information:[email protected] eller Maria Rydqvist, Boverket, tel 0455-353064.

SKAPA MORGONDAGEN!

TVÅ FRAMTIDSDAGAR

27–28 SEPTEMBER

UPPSALA

Hur blir Uppsala världsledare i hållbart samhällsbyggande? Om du är intresserad av att placera Uppsalaregionen i frontlinjen för en långsiktig byggutveckling ska du delta i denna konferens om hur vi tillsammans kan leda utvecklingen av bygg- och fast-ighetsbranscherna i regionen. Vi vill erbjuda dig att deltaga i en kunskapsdialog med branschfö-reträdare, experter och forskare med spetskompetens.Ytterligare information:Pernilla Riben, tel 018-4711849,

[email protected]

BYGGSEKTORNS INTRESSANTASTE JOBB

Strategic Consultants

Trivs du när det går bra för andra?

Söker du något nytt och spännande, har du idéer kring hur man kan göra saker bättre? Vill du vara med att förändra, förbättra

och utveckla företag och människor?

Vi söker dig som vill arbeta somManagementkonsult & Företagsutvecklare

och som har erfarenheter från byggbranschen.

Ring Thomas Bley 0733-301079 så berättar vi mer.

Build-IT – byggbranschens eget managementbolag

Build-IT Strategic Consultants AB hjälper företag i byggbranschen med organisationsutveckling, kvalitetssystem, verksamhetsplanering, förnyelsearbeten

och med idéer om ökad lönsamhet. Vi utför även utredningar och analyser samt utbildar och coachar chefer och tjänstemän.

www.build-it.se

28 000 kvalifi cerade kandidater från

hela landet genom en tidning.

Platsannonsera i ByggIndustrin.

bin072134.indd 34bin072134.indd 34 07-08-21 16.34.0107-08-21 16.34.01

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 35

FO

TO

MO

NT

AG

E S

EM

RÉ

N &

MÅ

NS

SO

N

VECKANS PROJEKT

Luftiga bostäder vid vattenFAKTA/ BRF TERRA NOVA OCH BRF GÖTHEBORG

Byggentreprenör: Peab i egen regi.Byggstart: April 2007.Infl yttning: Första kvartalet 2009.Platschef: Sonny OlssonProjektutvecklare: Per Svensson.Arkitekt: Arkitekt: Sophie Dufva, Semrén & Månsson Arkitektkontor genom Magnus Månsson, ansvarig arkitekt, Sophie Dufva, handläggande arkitekt, Jens Ragnarsson, handläggande ingenjör. Parallellt uppdrag genom: Adelina Palm och Johan Wegbrant.

AV MARIANNE SILÉN

Ute på piren på Västra Eriksberg i Göteborg, med vatten på tre sidor bygger Peab två hus åt Brf Terra Nova och Brf Götheborg.

– Detta är det första kvarteret som byggs i den nya stadsdelen. Vi erhöll projektet genom ett parallellt upp-drag. Plan och volym var fastlagda genom detaljplanen varför mycket av gestaltningen gick ut på att skapa så bra lägenheter som möjligt, säger arkitekt Sophie Dufva, Semrén & Månsson Arkitektkontor AB.

Brf Terra Nova består av två hus med en gemensam gård. Husen, som totalt rymmer 88 lägenheter, är på nio våningar samt en tornbyggnad på tretton våningar. Här ryms 88 lägenheter på 12 600 kvm. Fasaden består av rustika material, utsidan är klädd med brunt och svart tegel. Insidan samt gavlarna mot dockan är i ljus puts.

– De fl esta av lägenheterna har en magnifi k vy mot

älven, in mot stan eller ut över dockan. Lägenheterna är luftiga och ljusa med öppna planlösningar, säger Sophie Dufva.

Takvåningarna har två terrasser, varav en större åt söder och en smalare åt norr. På plan tretton fi nns en gemensam balkong med utsikt mot Vinga. De större lägenheterna har två balkonger, varav en vid sovrum-met. Lägenheterna har stora fönster ut mot vattnet.

På gården fi nns en gemensam föreningslokal. I huset fi nns även en övernattningslägenhet för gäster. Det är öppna luftiga planlösningar. Längst ner i byggnaden blir tre lokaler för uthyrning vid kajstråket.

Punkthuset för Brf Götheborg, får sexton lägenheter med stora balkonger och en kinesiskt inspirerad mur-omgärdad trädgård. Byggnaden får grafi tgrå puts med en svart granitsockel, för övrigt är det detaljer i cederträ och mycket glas. Huset är på 2 900 kvm. 1

Det första kvarteret på Västra Eriksberg i Göteborg byggs av Peab. Arkitekt är Semrén & Månsson Arkitektkontor AB.

bin072135.indd 35bin072135.indd 35 07-08-21 14.53.3507-08-21 14.53.35

36 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

DINA LEVERANTÖRER

AVFALLSHANTERING

BETONGELEMENT

EXPORT

CEMENT

DÖRRAR

FALLSKYDD

METALLBASERADE LÖSNINGAR

PROGRAMVAROR

ISOLERING

KRAFT-LJUS-KLIMAT

LÄTTBETONG

08-457 10 00

fax: 08-457 11 99

Sveriges största sortiment av

bygglitteratur finner du på

www.byggbokhandeln.com

0150-34 99 00Stommar för industri och bostäder. Övriga [email protected]

0141-22 04 60

fax 0141-22 04 61

– Stödmurar

– Husbyggnadselement

www.prebetong.se

[email protected]

SAFETY BY SYSTEMS

Vi utvecklar, tillverkar och tillhan-

dahåller fallskydd samt tillhörande

tjänster till byggnadsindustrin.

Visionen är att vara ett av världens

ledande företag. Mer än tjugo års

erfarenhet i branschen gör oss till

en partner du kan lita på.

[email protected]

www.combisafe.se

063-15 02 60

Embra AB

Cement

040-22 58 00 . Fax 040-94 77 25

www.embra.se

[email protected]

031-20 00 26Integrerat stöd för produktions-styrning. Hanterar bla. tilläggsarb. tim- och ekonomiavstämning, dagbok och dokument. Koppl. mot ekonomisystem. [email protected]

Det naturliga

sättet att isolera.

08-760 74 04

[email protected]

www.eurokork.se

0506-190 00

Säkerhetsdörrar, branddörrar,

ljuddörrar och massivdörrar.

Hämtlager i Stockholm, Malmö och

Göteborg.

www.daloc.se

0371-588 100Centraler, belysning, avfuktare, värme- och torkfläktar för [email protected]

BestyrktIngjutningsgods

Samverkansbalk

Tel. 011 – 13 82 50www.peikko.com

INGJUTNINGSGODS

Ta chansen att utforma din egen annons!

Kontakta Informapå 08-34 03 06

Vill du synas här?

Kontakta Informa

på 08-34 03 06

BYGGLITTERATUR

FOGBAND

Expanderande Fogtätningsband Med fyra viktiga egenskaper avhögsta kvalitet:

– Slagregnstäta– UV-beständiga– Ljudisolerande– Diffusionsöppna

O.C.-Form fogtätningsband tillverkasav Odenwald Chemie GmbH i Tyskland.De är en tillverkare till både bygg- och bilindustrin med mycket höga kvalitetskrav.

Kontakta:

[email protected]. scandos.se0300-56 45 30

Spara pengar vid ditt nästa bygge

www.byggavfall.se

BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

För säker fuktmätning i betong

Nordisk Industrifysik ABStavgårdsgatan 5, 167 56 Bromma

Telefon 08-80 56 15 eller 08-583 501 22www.industrifysik.se

BETONGINSTRUMENT

FÖNSTER

Byggsektorns nyheter

www.byggindustrin.com

Tel 040-55 23 23Fax 040-55 23 24

· Bostäder · Hallbyggnader · Enfamiljshus · MultiPlattan

[email protected]

WEBBTJÄNSTER HOS SVENSK BYGGTJÄNST

• AMA • Aff • Byggkatalogen• Bygginfo • E-bokhyllan

08-457 10 00, fax 08-457 10 99www.byggtjanst.se

08-625 68 00, fax 08-753 36 20

Cement

www.cementa.se [email protected]

Er hjälp till nya [email protected]

BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7 37

DINA LEVERANTÖRER

SKYLTAR

TAK

TAK & FASADGLASNING

VÄDERSKYDD

0410-48 000 Kvalitetstätskikt för tak. [email protected] www.trebolit.se

042-33 40 00fax: 042-33 40 70Tätskiktssytem för alla typer av [email protected]

Täta tak med Derbigum är ett komplett koncept för dina tak med lång livslängd och låg årskostnad. Det marknadsförs genom ett rikstäckande nätverk av auktoriserade entreprenörer till kommersiella och offentliga byggnader samt hyresfastigheter. 08-795 94 80www.derbigum.nu [email protected]

28.000 läsare varje vecka.

040-24 74 00www.icopal.se

Icopalkoncernen är världens ledande

producent av tätskikt och Europas

ledande leverantör av taklösningar.

Funktionslösningar från grund till tak,

bl a fuktskydd, takavvattningssystem,

Svita brandventilation och kupoler.

040-24 74 00www.icopal.se

Monarflex®+ är den nya standarden för väderskyddsprogram.Ett brett sortiment - allt från tak, fasad till brandskyddande väv.Monarflex® är Europas ledande producent av väderskydd.

TAK

VITVAROR

BSH Hushållsapparater AB Tel: 08-734 12 00, fax: 08-734 12 01 Spis, kyl, frys, tvätt, tork, disk, mikro, ugnar, hällar, fl äktar, minikök, www.siemens-hushall.com www.bosch-hushall.com

STÄLLNINGSSYSTEM

Vilpe Vent är ett komplett frånluft-system för alla tak. I produktsortimentet ingår bland annat takfläktar, avluftshuvar, avloppsluftare, genomföringssatser och ventilationspannor.

Läs mer om oss på www.vilpe.com eller ring 020-795 184. Fråga om våra produkter från: Ahlsell AB Sök efter när-maste Ahlsell återförsäljare på www.ahlsell.seSK Produkter i Sverige AB, tel: 026 12 64 00, [email protected]

PROGRAMVAROR

VENTILATION

STÄLLNINGSSYSTEM

www.scandinova.com

– diffusionsöppna tätskikt för hela byggnaden

Sedan 60 år till-baka är vi denledande tillverkaren iEuropa av ställningssystem. Våruppgift är att leverera de säkrasteoch modernaste helhetslösningarnaav Originalställningar som ger bästa totalekonomi för våra kunder.

I sortimentet ingår ram-, modul-,rull- och hantverkarställning, väderskydd, eventsystem, fackverk, tillbehör mm.

Tel 08-590 955 00 • Fax 08-590 955 50www.layher.se • [email protected]

TRÄFÖRÄDLINGSPRODUKTER

Unik kompetens på takstolar och prefab huskomponenter

Derome 0340-66 64 40Mjölby 0142-834 80

www.derome.se

www.takringen.seVi finns i följande städer: Gävle, Jönköping, Värnamo, Sundsvall, Umeå, Örebro och Örnsköldsvik.

��

��

�� !��"��#�$��#��!��!��

FOR MORE THAN 50 YEARS

HAKI AB • 044-494 00 • www.HAKI.com

HAKI AB producerar och levererar säkra och trygga arbetsplatser.

Runt om i världen - inom byggnation, infrastruktur, processindustri, varvs-industri och offshore - används våra ställningssystem, väderskydd, platt-formar och hissar.

Nu hittar du alla

företagen på

www.byggindustrin.com

[email protected] - www.siplast.se

Moderna tätskikt förnordiska klimat

A member of the Icopal International roofing group

B

medlem i LAS & SINF

SIGNTECH AB

www.signtech.seDebetvägen 8 JÄRFÄLLA Tel: 08 659 59 09

Skyltar & BanderollerTillverkning Montage Service

Med bl a Sikaplan® och Sarnafil® Tmiljötakduk har vi mer än 1,5 miljarder m² erfarenhet av takdukoch membraner.Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

STÄLLNINGSENTREPRENÖR

031-773 04 30

Fax: 031-773 04 31

Skandinaviens snabbast växande

tillverkare av ställningssystem. Som

kund får du hög leveranssäkerhet och

teknisk support till marknadens

lägsta priser. I sortimentet ingår

ramställning, modulställning, väderskydd

och avspärrningsmateriel.

www.monzon.se

38 BYG G I N D U ST R I N 2 1 /2 0 0 7

Faxa talongen till 08-28 59 74 eller posta till Byggindu-strin, Pren.avd. Box 3263 103 65 Stockholm. E-posta till [email protected] eller ring 08-79962 94.

Ordinarie prenumerationspriser 2007: (helår) 37 nummer: Sverige 1 085 kr exkl. moms (Rabatter vid fl er än 10 ex.), Studpren. 545 kr exkl. moms och pensionär 545 kr exkl. moms. Lösnummerpris 50 kr. Porto tillkommer för övriga Norden med 880 kr, Europa 1 120 kr samt övriga världen 1 600 kr. Vid adressändring uppge abonnentnummer.

Så här går det tillVarje vågrät och lodrät rad ska innehålla siffrorna 1–9. Varje liten 3x3-ruta ska också ha alla siffrorna 1–9. Varje siffra får fi nnas bara en gång per rad respektive 3x3-ruta.

Svårighetsgrad LÄTT

625347198847691532139285674251874369486953217973162845562419783714538926398726451

Veckans lösning

1 84 7 6 9 3

2 8 5 45 1 7 9

4 8 6 2 1 79 6 8 45 4 1 9

1 3 8 9 23 8

ET

T S

UD

OK

U F

RÅ

N A

B R

IGN

EL

L-ZA

ND

ER

NAMN

FÖRETAG

ADRESS

POSTNUMMER/ORT

TELEFON

Panelen

Staffan Åkerlundchefredaktör Bygg-industrin, Stockholm

DU KAN PRENUMERERA PÅ BYGGINDUSTRIN PÅ FÖLJANDE SÄTT:

NÄSTA NUMMER AV BYGGINDUSTRIN KOMMER 31 AUGUSTIVECKANS SUDOKU

... Vi besöker Trångviken norr om

Östersund och tar en titt på entreprenörs-

kollot som arrangeras för fjärde året.

Redaktör Ingrid Gallagher

Ja defi nitivt. Av tre skäl: Dels är det att bra sätt att hushålla med marken i städerna, dels är det spännande bygg-nader rent arkitektoniskt. Men det är också viktigt att Sverige är längst framme kunskapsmässigt också i denna gren.

Ny skyskrapor byggs runt om i världen. Behöver Sverige fl er skyskarpor?

Allt fl er söker byggprogrammet trots problem att få lärlingsplatser. Gör ung-domarna ett vettigt yrkesval ?

Hur lyckas du få balans i livet och utrymme för familj, egna intressen och arbete?

Jag tränar löpning sedan många år till-baka. Jag löser de fl esta problemen på mina löparrundor. Ju större problem, ju längre turer. Jag tror att både famil-jen och jobbet vinner på det.

Ja, det här blir ett allt säkrare val inför framtiden.

Eftersom jag inte har några barn fung-erar det bra men visst krävs en del pla-nering för att få en bra balans mellan jobb och fritid. Man kan inte vara lika spontan nu som när man pluggade.

Jag tycker att skyskrapor är otroligt mäktiga och vackra byggnader men de passar inte riktigt in i vår stads arkitektur. Så jag skulle nog vilja påstå att Sverige inte behöver fl er skyskrapor.

Absolut, vår bransch står inför ett stort rekryteringsproblem med alla pensionsavgångar. Det är och kom-mer att vara ett jättebehov av duktiga byggnadsarbetare vilket medför stora möjligheter för de som kommer ut.

Emma Björlingson Projektingenjör Skanska, Göteborg

Eva NygrenVd Sweco Sverige, Stockholm

Som en priviligerad veckopendlare till Stockholm, med vuxna barn och man i Umeå, behöver jag bara balan-sera på linan mellan arbetet och mig själv under veckorna. Övrig tid ägnar jag så mycket som möjligt åt familj, vänner och motion.

Ja, som nya landmärken, det byggs ju inte så många kyrktorn idag. Sky-skrapor kan också fylla ett syfte i en förtätad stadsmiljö för att klara de ekonomiska, sociala och miljömäs-siga utmaningar vi ställs inför med ökad infl yttning till storstäderna.

Ja, behovet av byggnadsarbetare och duktiga hantverkare kommer att fi nnas även i framtiden. Företagen måste ta sitt ansvar för att säkra åter-växten.

bin072138.indd 38bin072138.indd 38 07-08-21 15.37.1507-08-21 15.37.15

Sto Omsorgsfullt byggande.

Massiv stenfasad med enkel infästning

Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.seSto Scandinavia AB, tel 020-37 71 00.

Fasadspecialisten Sto erbjuder dig nu ett ventilerat fasad-system med natursten, vars komponenter är perfekt anpassade till varandra. Nästan alla typer av naturstens-plattor kan användas både in- och utvändigt. Den moderna dolda infästningen gör systemet särskilt ekonomiskt och

exakt. Dessutom blir monteringen väderoberoende då fasadelementen enbart behöver hängas upp på under-konstruktionen på byggarbetsplatsen. Förutom ett brett sortiment av stentyper, finns även flera olika ytbehand-lingsalternativ.

Natursten i system

bin072139.indd 39bin072139.indd 39 07-08-21 14.53.0207-08-21 14.53.02

Returadress:Tidningen Byggindustrin AB Box 32 63103 65 Stockholm 1 1 0 0 3 5 0 0 0

POSTTIDNINGB02

Din lokala maskinuthyrare

Hyr alla maskinerpå ett ställe!

Ramirent – din lokala maskinuthyrare!Vi finns nära dig med ett brett sortiment både när detgäller produkter och tjänster. Vi erbjuder lösningar somunderlättar ditt projekt, alltifrån enstaka maskiner tillskräddarsydda helhetslösningar. Bygg- och anlägg-ningsmaskiner, ställningar och liftar, kranar och hissar,bodar och vagnar, el- och värmeprodukter.

Kompetensen gör skillnaden. Vi har drygt 50kundcenter med teknikspecialister, servicetekniker,etableringspersonal m fl. Vi är med dig hela vägen frånbehovsanalys och projektering till installation, utbildning,underhåll och demontering.Hitta ditt närmaste kundcenter på www.ramirent.se!Välkommen in!

bin072140.indd 40bin072140.indd 40 07-08-21 14.52.1507-08-21 14.52.15

byggsverige s veckotidning • 2 4 augusti 2007 21 upprop … · gert wingÅrdh, arkitek t ”som...

Documents