2 | 2018

CARL CHRISTIAN INVESTERAR I SKOG

GRÄNSKONTROLL BLAND TRÄDEN

PÅ SPANING EFTER FÅGLAR

Tips! Så hjälper du fjärilarna

EN TIDNING FRÅN SCA TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE

2 DIN SKOG • 2.2018

Efter en lång, tuff och snörik vinter fick vi en fantastisk vår och nu är sommaren äntligen här. Solen skiner över

skogen och skogsindustrin. Det är god efterfrågan på nästan alla våra produk-ter på nästan alla våra marknader. Men vi vet att konjunkturer växlar och valutor går upp och ned. Och vi blir också påverkade av vad exempelvis Donald Trump, Kim Jong-Un och de brittiska väljarna gör, men det kan vi inte göra så mycket åt. Vad vi däremot kan göra är att bli effektivare, att utveckla smartare lös-ningar och bättre produkter. Då står vi starkare den dag medvinden ersätts av motvind.

Det är en konkurrenskraftig industri som skapar värden av skogen. På femton år har SCA investerat trettio miljarder kronor i den norrländska skogs-industrin. Den senaste av denna långa rad av inve-steringar är Östrands massafabrik, där vi fördubblar produktionen av blekt barrsulfatmassa genom en investering på nästan åtta miljarder kronor.

MEDVIND I SKOGEN

PÅ TAPETEN

Ledare

Granbarkborrarna fortsätter sina angrepp på granskog! Den varma försommaren har tyvärr gett dem en bra start på svärm ningen. Håll koll på din skog och om du upptäcker angripna träd – se till att få bort dem så snart som möjligt.

Regeringen har äntligen beslutat att tillsätta en sär-skild utredning för att se över artskyddsförordningen. Det är bra! Reglerna måste bli tydligare och skogsägare ska inte tvingas skydda skog helt utan ersättning.

När detta skrivs står Östrand stilla. Vi är i färd med att bygga klart de sista delarna av den

nya fabriken och att koppla ihop alla delar. Det är tusentals anslutning-

ar som nu ska passas ihop och fungera. Under juni kör den

nya fabriken igång och sedan ska vi så snabbt som möjligt trimma upp den i full kapacitet. Då kommer vi att behöva ytterligare två miljoner kubikmeter massaved,

som ska bli massa i värl-dens mest konkurrenskrafti-

ga fabrik. Det betyder trygghet under en lång tid framöver för alla

som äger skog i Norrland och som säl-jer massaved till SCA.

Jag som nu har tagit över rodret för SCAs affärsområde skog har många år i sågverksindu-strin bakom mig. Jag vet väl hur beroende in-dustrin är av att få rätt råvara från skogen, varje dag. Men även det omvända gäller. Skogsbruket är beroende av en industri med framtidstro, och med vilja att utvecklas och investera.

Jag önskar er alla en fin sommar!

JONAS MÅRTENSSON,

AFFÄRSOMRÅDESCHEF SKOG

3DIN SKOG • 2.2018

Innehåll

ANSVARIG UTGIVARE: Björn Lyngfelt

PROJEKTLEDNING: Kerstin Olofsson Kommunikation

FORMGIVARE: Matsson Reklam & Information

OMSLAG: Carl Christian Ottander, skogsägare

OMSLAGSFOTO: Michael Engman

TRYCK: V-TAB Vimmerby

UPPLAGA: 33 000

TRYCKT PÅ: SCAs GraphoSilk 90 g, omslag: Multi Art gloss.

Citera oss gärna, men ange källan.

DIN SKOG

4 Fjällvärldens väsenFjällvandra säkert med Anders Skoglinds guidebok.

7 Gränskontroll i skogenGreppa skogen tipsar om rågångar.

12 FågelspaningJan har pippi på fåglar.

16 Kilometerskatt – igenSkarp kritik mot kontroversiellt förslag.

17 En bra virkesaffärStäll frågor och be om råd, så att du blir nöjd.

20 Signera kontrakt digitaltNy tjänst i Skogsvinge gör affären enklare.

22 Investerar i skogCarl Christian ser skogen som en långsiktig investering.

26 Smarta träprodukterSCA SmartTimber gör det lätt att snickra.

28 Räddningsaktion för fjärilarFjärilsparken är en fristad för hotade arter.

34 Antesbodarna blomstrar igenGammal fäbod har fått nytt liv.

38 SommarkryssLös korsordet och vinn trisslotter.

Din Skog distribueras till skogsägare i de fyra nordligaste länen.

KONTAKT för frågor som gäller nya prenumeranter, adressändringar och reportagetips: misan.lindqvist@sca.com eller tel 060-19 31 16.

SCA Skog försörjer SCAs skogsin-dustrier med virkesråvara från egen skog och genom virkesköp från pri-vata skogsägare. Vi erbjuder skogliga tjänster till skogsägare i Norrland.

ADRESS: SCA Skog AB, 851 88 SundsvallHEMSIDA: www.sca.com/skog

7

12

28

17

34

4

4 DIN SKOG • 2.2018

Profilen ANDERS SKOGLIND

Anders guidar

BLAND FJÄLLVÄRLDENS VÄSENblev det rätt många troll som kom med. Och förresten, stål skyddar inte mot troll i fjällen. Här gäller kryss, vilket är förklaringen till alla kryssmarkerade leder.

Vem är boken tänkt för? – Den passar alla åldrar. Man kan läsa den i tältet på kvällen och ha det lite spännande. Om man tar sig tid att titta på bilderna finns det mycket att upptäcka.

Vilken varelse skulle du helst slippa möta? – Fläckig skorpiongroda är inte så trevlig. Sedan undviker jag gärna trollet Vidvartid Gurt som alltid är på hiskeligt dåligt humör. Däremot skulle jag gärna prata med Vistavaggetrol-let, som har bra koll på trollens historia och är vänlig så länge man städar efter sig. Han har låg poäng på Bauerskalan, ska-lan för trollprestanda, så han är ofarlig.

Planerar du att fjällvandra? Glöm då inte att packa ner ”Fjällvandrarens trollguide” så att du går säker från alla de troll, växter och väsen som bor i fjällvärlden. Det kan vara livsavgörande att ha koll på släggsmygaren, Torneträskbusarna och lömsk smocksopp. I Anders Skoglinds härliga guidebok får du alla tips du behöver för en behaglig fjällvistelse.

TEXT: MISAN LINDQVIST • FOTO: KENT THUNLIND

ILLUSTRATIONER: ANDERS SKOGLIND

GÖR: Tecknare och smed. Driver Skoglinds Illustrationer och ritar bland annat 91:an Karlsson och Viltliv. Har hantverksbutiken Ateljénord i Kiruna tillsammans med fem kollegor. BOR: Främst i Kiruna, men även i byn Saittarova där min smedja finns. FAVORITFJÄLL: Kirunafjällen.

... mer om ANDERS

Berätta om Fjällvandrarens trollguide!– Boken har inte några praktiska råd om packning och mat utan fokus på fjällvärldens varelser. Jag ville göra en bok med en lite pe-dagogisk mästrande ton, helt utan vetenskaplig grund.

Var det svårt att rita alla väsen?– Nej, det var väldigt roligt att göra boken. Här i norra Sverige finns det många vackra områden att hämta inspiration från. Jag sitter gärna ute och tecknar och då är det lätt att börja fundera på vilka väsen som bor i naturen och hur de kan se ut. Hur skulle till exempel en ormbunke se ut med huggtänder? Hur skulle en svamp agera för att trollbinda människor med dramatiska teaterstycken? Utifrån det har jag format alla figurer och deras egenskaper. Det var spännande att låta passiva arter få blixtra till och visa humör.

– I vanliga fall tecknar jag serier och då utgår jag från ett färdigt manus och själva poängen i historien, men med boken fick jag börja med bilderna.

Finns det någon förankring till verkligheten?– Det mesta är påhittat, men jag har med tre varelser som före-kommer i sägner och litteratur. Det är Snömannen, Stallon

och varulven. Den senare i form av Abiskovarulven som är särskilt svår att ta död på. Under arbetets gång

läste jag en bok där man helt avfärdade att det skulle finnas troll i fjällvärlden

och det provocerade mig lite, så då

Vinn en signerad bok! Se sidan 32.

5DIN SKOG • 2.2018

Det här trädet har gödslats tre gånger. Det bredare utrymmet mellan årsringarna vi-sar tydligt att tillväx-ten har ökat markant efter gödsling.

INGELA EKEBRO,PROJEKTDIREKTÖR FÖR UTBYGGNADEN AV ÖSTRANDS MASSAFABRIK

Hur är läget på Östrand? När detta skrivs i början av juni står ju fabriken fortfarande still inför uppstarten...– Även om produktionen står still på sulfatsidan så är det full fart! Vissa delar i projektet är helt klara, medan vi jobbar på med bland annat ombyggnaden av sodapannan och fiberlinjen. Det är ju inte bara att trycka på en knapp för att starta en sådan här stor fabrik, utan det är massor av maskiner som ska fungera tillsammans. Vi räknar med att uppkörningskurvan tar 12-18 månader innan allt går som det ska.

Hur har projektet gått i stort?– Bra! Jag är otroligt stolt och glad över alla som har arbetat med projek-tet och den fina samverkan vi har haft med de som jobbar i produktio-nen. De har kört fabriken som vanligt trots alla byggnationer och sam-tidigt gjort massor av förberedelser inför starten. Det här är ett jätte-projekt, men vi ligger enligt tidplan och enligt budget.

Hur känns det nu när det faktiskt närmar sig starten?– Spännande och förväntansfullt. Det är ju uppstarten vi har jobbat för, så den blir en milstolpe. Sedan lever projektet vidare i ungefär ett år till, då vi ska säkerställa att allt fungerar som det är tänkt.

Vad händer framöver?– Östrands fokus blir att leverera så bra massa som möjligt, sett till kvali-tet, effektiv råvaruanvändning och effektiv produktion. Vi ska bli den bästa

Hallå där!

leverantören av massa för främst mjukpapper. Det känns extra spännande eftersom vi startar fabriken när marknaden är stark och efterfrågan är hög. Det ger framtidstro.

Hur är det med virkesråvaran?– Det är tack vare det norrländska virket som vi kan tillverka massa med en så hög kvalitet. Och även om SCA är en stor skogsägare behöver vi så klart mycket virke även från andra skogsägare. Vi har en trygg försörjning av fin råvara, vilket känns väldigt bra.

Äger du skog inom Medelpad eller östra Jämtland? Då är det bra att ha extra koll på skogen för att kunna upptäcka eventuella angrepp av granbarkborrar.

De senaste åren har granbarkborrarna härjat ordentligt i granskogarna, som en följd av de omfattande vindfällen som tidigare års stormar förde med sig. Men under 2017 lyckades borrarna inte föröka sig lika mycket och man hittade färre dödade träd jämfört med tidigare år. Det visar en rapport från SLU.

– Det talar för att angreppen kan minska kraftigt i år, säger Magnus Andersson, skötsel-

HÅLL KOLL PÅ GRANBARKBORRARNA!Så känner du igen ett angripet träd• Missfärgad trädkrona, under

senhösten blir barren bruna.

• Tårar av kåda längs stammen.

• Små högar av brunt gnagmjöl på stammen eller vid trädets fot.

specialist vid SCAs skogsvårdsstab. Men man ska inte ropa hej än. Mycket hänger på hur som-maren blir. Varmt och torrt väder gynnar gran-barkborrarna som i värsta fall hinner svärma två gånger. Granen vill helst ha svalt och regnigt väder, då kan de bättre stå emot angreppen.

Håll extra koll på avverkningsmogen granskog där du har nya kanter mot hyggen och skog där du har haft angrepp tidigare.

– Men granar som redan är döda och torra är ingen fara. Tvärtom, där huserar gärna gran-barkborrarnas fiender, säger Magnus.

På Skogsstyrelsens hemsida kan du följa deras övervakning av granbarkborrarnas svärmning.

FO

TO

: M

ICH

AE

L E

NG

MA

N

FO

TO

: P

ER

-ANDERS SJÖQUIST

6 DIN SKOG • 2.2018

S C A - N O T I S E R

Ett fossilfritt SverigeSCA har gått med i Fossilfritt Sverige och ställer sig bakom deklarationen om att Sve-rige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Sedan 2010 har SCA minskat utsläppen av fossil koldioxid med cirka 60 procent och arbetar aktivt med att utveckla nästa generations biobaserade produkter.

SCA och energibolaget St1 ingår partnerskap för att tillverka förnybara drivmedel av tallolja. Tallolja är en rest-produkt från tillverkningen av sulfat-massa vid SCAs fabriker Östrand, Obbola och Munksund.

Tanken är att produktionen ska ske vid St1s raffinaderi i Göteborg, där man planerar en ny fabrik med en kapacitet på 100 000 ton per år.

Den nya fabriken är en investering på cirka 500 miljoner kronor och plane-ras vara i drift 2021, förutsatt att man har genomfört en tillståndsprocess och att båda företagen har tagit beslut i frågan.

Färre skador på forn- och kultur-lämningar i skogen

SCA jobbar mycket med att minska skogsbrukets skador på forn- och kultur-lämningar. Nu har arbetet gett resultat.

– 2017 hade vi 10 procent skador, vilket är en klar förbättring jämfört med för några år sedan, säger Anna Cabrajic, skogsekolog på SCA.

De flesta allvarliga skador uppstår i sam-band med markberedning och beror oftast på brister i informationen mellan planering, avverkning och markberedning. SCA har ett handlingsprogram med målet att inga kända och registrerade forn- eller kultur-lämningar ska skadas.

– Vi har utbildat planerare, maskinförare och markberedningsförare för att de ska lära sig att känna igen och hantera lämningar på rätt sätt. I år kommer avverkningsförare att få ännu mer utbildning och bättre återkopp-ling på sitt arbete , säger Anna.

Stort intresse för Hylosafe®Intresset för SCAs nya miljövänliga plantskydd är stort.  Tack vare en ny Hylosafeanläggning vid Bogrundets plant-skola räknar NorrPlant med att i år leve-rera runt en miljon behandlade plantor till privata skogsägare. I SCAs skogar har alla kemiskt behandlade plantor ersatts med Hylosafe.

Hylosafe består av en blandning av sand och bindemedel som gör så att snyt-baggarna inte vill gnaga på plantorna. 

SCA och St1 satsar på tallolja

SCA – för dig som

äger skog ger dig intressanta tips

och lyfter fram det senas-te om skogsskötsel. Håll

utkik efter aktiviteter och utbildningar.

FÖLJ SCA PÅ FACEBOOK

Kulturstubbar skyddar lämningar.

FO

TO

: M

ICH

AE

L E

NG

MA

N

FO

TO

: M

ICH

AE

L E

NG

MA

N

7DIN SKOG • 2.2018

Varför är det viktigt att veta exakt var gränserna går?– Det finns många tillfällen när det är viktigt, bland annat när du ska avverka eller har någon annan åtgärd på gång. Att avverka på grannens mark kan både

Vet du var gränsen går?

bli dyrt och skapa osämja. Det är också viktigt att ha koll på gränserna den dag det är dags att sälja eller överlåta fastig-heten. Mitt tips är att inte vänta tills det blir akut. Ju tidigare du tar tag i det, desto lättare blir det att hitta gränserna. Dessutom brukar de flesta känna sig otroligt lättade när arbetet är gjort.

Hur ser en gränsmarkering ut?– Gränser, eller rågångar som de brukar kallas, kan vara markerade på många olika sätt. Det kan vara allt från stenrösen till gärdsgårdar och bleckade träd. Om rå-gångarna inte har skötts om kan det vara ett riktigt detektivarbete att hitta dem. Mossa och gräs kan ha växt över gräns-stenarna så att de bara syns som en moss-beklädd förhöjning. Gränsmarkeringarna kan också vara gömda under rotvältor eller ha skadats vid någon tidigare avverk-

ning. Och gamla gärdsgårdar och trästolpar kan vara på väg att ruttna bort.

Hur gamla är markeringarna?– Många är ända från tiden för laga skifte, då man drog upp många nya fastighets-gränser. Processen började 1827 och höll på till början av 1900-talet. Det är inte så konstigt att många gränsmarke-ringar syns dåligt vid det här laget.

Vad är viktigast när man reder ut sina rågångar?– Att vara överens med sina rågångsgran-nar! Det är alltid bäst att leta efter gränserna tillsammans, då kan man undvika onödiga konflikter. Ta med fika och gör det till en trevlig utflykt. Det är också viktigt att inte flytta eller förstöra någon gränsmarkering. De är skyddade enligt lag och de äldre är viktiga kulturhistoriska minnen.

Greppa skogen: Rågångar

Stora tydliga stenar, järnrör i marken eller bara små mossklädda förhöjningar? Gränsmarkeringar mellan fastigheter kan se ut på många olika sätt och är ibland väldigt svåra att upptäcka.

– Har du koll på var dina gränser går? Annars är det bra att leta reda på dem redan nu i sommar, säger Märet Rusk Feitkenhauer, en av de gränsspecialister som SCA samar-betar med.

TEXT: KERSTIN OLOFSSON

FOTO: TOMMY ANDERSSON

– Att hitta gränsmarkeringar kan vara ett riktigt detektivarbete. Det här var en gång ett tydligt stenröse, men nu syns bara en bit av den översta stenen, säger Märet Rusk Feitkenhauer vid Fugelsta Skog & Natur.

8 DIN SKOG • 2.2018

Greppa skogen: Rågångar

STENRÖSEStenrösen består oftast av en större sten som står rakt upp, med mindre stenar runt om. Har man tur syns de så här tydligt.

Men för det mesta är de över-växta, så leta efter en förhöjning. Här sticker i alla fall den översta stenen upp lite grann.

När mossan har skrapats bort syns flera stenar runtomkring. Det gäller att vara försiktig, så att man inte rubbar röset.

BLECKADE TRÄD Bleckor är långsmala ränder som har huggits ur trädet. De sitter oftast i brösthöjd.

DIKE ELLER STIG Ibland går det ett dike eller en stig längs med rågångsgränsen.

MÅLADE TRÄD Ibland är en del träd längs med gränsen märkta med färg. Det är oftast en linje eller en prick.

FO

TO

: T

OM

MY

AN

DE

RS

SO

NF

OT

O:

MA

GN

US

EK

LU

ND

FO

TO

: M

AG

NU

S E

KL

UN

D

FO

TO

: M

AG

NU

S E

KL

UN

D

FO

TO

: M

AG

NU

S E

KL

UN

DF

OT

O:

TO

MM

Y A

ND

ER

SS

ONFO

TO

: T

OM

MY

AN

DE

RS

SO

N

GRÄNSKONTROLL– så här kan det se ut

VISARSTEN En visarsten är en smal, spetsig sten som visar riktningen för grän-sen. Runt den smala stenen finns ofta småstenar. Visarna finns ofta med 100 till 200 meters mellan-rum, men det kan variera kraftigt.

9DIN SKOG • 2.2018

METALLRÖR Nu för tiden markerar Lantmä-teriet fastighetens hörn med järnrör.

RESTER AV GÄRDS-GÅRDAR OCH HAGAR Rester av gamla gärdsgårdar brukar ge en ledtråd om var gränsen går.

AVHUGGEN TRÄDSTAM Avhuggna trädstammar kan vara ett tecken. De kan vara lätta att missa när de har börjat multna.

MODERNA GRÄNS-MARKERINGAR

PLASTKÄPP Det sitter ofta plastkäppar med jämna mellanrum längs med gränsen.

STOLPE PÅ EN MYR På myrar är gränsen ofta mar-kerad med stolpar. Ibland är det bara en förhöjning kvar, men nere i myren kan stolpen vara ganska intakt.

RÅGÅNGSSTUBBARVid en avverkning har man skapat höga stubbar längs med rågången. Det gör det lätt att hitta gränsen i framtiden.

FO

TO

: M

AG

NU

S E

KL

UN

D

FO

TO

: M

AG

NU

S E

KL

UN

D

FO

TO

: P

ER

ER

ICS

SO

N/S

KO

GE

NB

ILD

FO

TO

: M

AG

NU

S E

KL

UN

DF

OT

O:

MA

GN

US

EK

LU

ND

FO

TO

: M

AG

NU

S E

KL

UN

D

SKILLNAD I TRÄDSLAG ELLER ÅLDER Om du ser tydliga skillnader mel-lan skogsbestånd, att det till exem-pel är olika trädslag eller skillnad i ålder, kan det vara ett tecken på att det går en gräns där.

GRÄNSKONTROLL– så här kan det se ut

FO

TO

: M

AG

NU

S E

KL

UN

D

10 DIN SKOG • 2.2018

Greppa skogen: Rågångar

FO

TO

: T

OM

MY

AN

DE

RS

SO

N

• Ta hjälp av de äldre i bygden. De har ofta god kunskap om var gränserna går.

• Ta med dig kartor över fastigheten. Om du har ett BankID kan du logga in på Lantmäteriets hemsida och gratis lad-da ned en karta över din fastighet via e-tjänsten Min fastighet. Du kan också ringa Lantmäteriet och beställa kartor. Kartorna ger ett exakt intryck, men tänk på att det alltid är de fysiska gränsmar-keringarna som gäller, exempelvis rösen och visarstenar.

• Lantmäteriet har även historiska akter där det står vilken typ av gränsmarkeringar som finns på din fastighet och med vilka avstånd de har satts ut. Du kan få informationen via Lantmäteriets hemsida.

• Det brukar vara enklast att börja leta i hörnen av fastigheten. Där finns oftast de tydligaste markeringarna, i form av stenrösen/råstenar.

Ibland är en fyrkant inristad på hörn-stenen – hittar du en sådan kan du vara säker på att du är rätt ute.

• En bit ifrån hörnstenen hittar du ofta en visarsten, omgiven av mindre ste-nar, och sedan letar du vidare efter fler gränsmarkeringar.

• Ibland kan man hitta stenar med hål i. I vissa fall ligger dessa på en gräns, men ibland markerar de bara en inmätt punkt som har använts för att mäta in gräns-punkter i närheten. Det kan också vara lite lurigt om det finns skiften som har

Hur hittar jag rågångarna?

slagits samman, men de gamla gränsmar-keringarna fortfarande finns kvar.

• När du hittar en rågångsmarkering, sätt direkt en snitsel eller någon annan mar-kering så att du lätt hittar igen den och kan märka ut den bättre senare. Ta även ett foto och om du har en GPS kan du sätta ut en GPS-punkt.

• En GPS kan även vara ett bra hjälpme-del för att hitta gränserna men tänk på

att vanliga GPSer kan slå fel med 10-20 meter när man är i sko-

gen, eftersom träden stör mottagningen. Tips! Om du laddar ned Skogsvinges app i din mobil ser du både en karta och får en position med GPS.

• Ta gärna med kompass och en medhjälpare, helst

gränsgrannen som sagt. Om man är två som hjälps åt kan en person stå vid en gränsmarkering och sedan syfta en rak linje med hjälp av kompassen.

• Ta hjälp om du inte kan eller vill göra jobbet själv. Du kan börja med att fråga din virkesköpare om råd. I en del områ-den samarbetar SCA också med entre-prenörer som är specialiserade på att hitta och markera rågångar.

De har avancerad GPS-utrustning som ger mer exakta positioner än en van-lig GPS. Entreprenörerna har också ett tränat öga för att hitta de fysiska gräns-markeringarna, även om de är överväx-ta och svåra att se. Kostnaden för att leta och markera upp rågångar är avdragsgill.

11DIN SKOG • 2.2018

Vad gör jag om jag inte hittar gränsmarkeringarna?

Hur märker jag upp dem?TA BORT MOSSAGör gränsmarkeringarna tydligare genom att hålla dem fria från mossa, men var noga med att aldrig flytta eller förändra dem.

RÖJGör upp med grannen om att röja upp längs med hela gränsen. Röj ungefär en meter på vardera sida. Det är också bra om träden som står intill rågången stamkvistas ca 2,5 meter upp på stammen.

SÄTT REFLEXKÄPPAR ELLER MÄRK TRÄDSätt reflexkäppar med ungefär 60 meters mellanrum. De ska helst sitta så att man kan se mellan dem. Du kan också märka träd längs grän-sen genom att måla ett streck eller en prick på dem, helst i mörkt rött eller vitt.

RÅGÅNGSSTUBBAROm man avverkar vid rågången är det bra att lämna höga stubbar längs med gränsen.

SKYDDA RÖSENSätt gärna upp en reflexkäpp vid råstenar och andra gränsmarkeringar, så att de blir lätta att hitta och skyddas från att bli påkörda vid till ex-empel avverkning och markberedning.

12

43

5

Som en sista utväg kan man anlita Lantmäteriet för att de ska göra en förrättning eller gränsutvisning. Om det inte finns några gränsmarkeringar bestämmer de en ny gräns. Lantmäteriet är de enda som kan bestämma en ny gräns som är juridiskt bindande.

Att vända sig till Lantmäteriet är ofta ett bra alter-nativ om gränserna är mycket otydliga, men det brukar vara lång väntetid och lantmäteriförrättningar kostar ganska mycket. Det kan handla om tiotusentals kronor.

12 DIN SKOG • 2.2018

Jan har pippi på fåglar

13DIN SKOG • 2.2018

Jan har pippi på fåglar

Vi ses vid ett av Jans favoritställen: SCAs mångfaldspark Njurundakusten utanför Sundsvall. Hit brukar han ta med kurs-deltagarna när han ordnar utbildningar.

– Det är ett perfekt ställe. Man kan gå längs med havet och se sjöfågel på ena sidan stigen och på den andra sidan växer gammelskog med spännande arter som tretåig hackspett. Här finns också mängder av oli-ka sångare i snåren och har man tur får man se havsörn.

TRÄNAR SIG ATT SEVi hinner bara några meter på stigen innan Jan stannar och säger:

– Titta, där har vi en törnskata!För ett otränat öga syns ingen skata alls, men Jan

sätter upp tubkikaren och zoomar in. Och där på en liten gren sitter den – ljusgrå med vackert rödbruna vingar.

– Det är en träningssak att lära sig att upptäcka fåg-larna. Det är som att man skärper både syn och hörsel när man skådar fågel. Man blir bättre på att registrera var det rör sig och att lyssna efter fåglarna. Dess utom lär man sig vilken typ av ställen man ska titta på, berättar Jan.

LUFTEN FULL AV FÅGELSÅNGSom nybörjare använder man mest synintryck för att hitta fåglarna, men de som har hållit på ett tag litar främst till sin hörsel.

Så här en junidag är hela luften full av fågelsång. Kvittriga, kärva och skönsjungande stämmor överrös-tar varandra. Hur ska man då kunna urskilja vilket ljud som kommer från vilken fågel?

– Fågelskådning fascinerar de flesta som prövar på det. Det är som en skattjakt, ett samlarintresse och en naturupplevelse på samma gång, säger Jan Lindström som håller kurser om fåglar.

Följ med på en tur bland skator och drillsnäppor – och få tips på hur du kommer igång!

TEXT: KERSTIN OLOFSSON • FOTO: MICHAEL ENGMAN

14 DIN SKOG • 2.2018

FOTO

FÅ

GEL

ART

ER: J

AN

LIN

DST

RÖM

– Många brukar säga att det är som att lyssna till en symfoniorkester och så plötsligt kan man höra – visst var det där oboen? Så är det med fåglarnas läten också. Mitt tips är att börja med att lära sig några av de vanli-gaste arterna, som bofink, koltrast, talgoxe och rödhake. Då blir det lättare att urskilja de andra sedan, säger Jan.

TJOCKFOT MED KRALLIGA BENJan har skådat fågel i nio år. Han har hunnit se om-kring 250 arter, eller kryssa 250 arter som det kallas i fågelskådarbranschen. Men Jan är inte så väldigt foku-serad på att räkna kryss.

– Man kan skåda fågel på så väldigt många olika sätt. Allt från att bara gå ut i naturen och njuta av fågel-sången till att vara extremskådare som åker land och

rike runt för att få nya kryss. Jag ser det mest som ett härligt sätt att komma ut i naturen, men visst är det lite skattjakt över det ändå. Man vet aldrig vad man ska få se…

Och snart kryper det fram att för bara ett par veck-or sedan åkte Jan iväg på ett ”drag”, som det kallas när en ovanlig art dyker upp och larmet går i fågelskådar-kretsar.

– Det var en tjockfot som damp ner på bangården i Ånge, så då åkte jag dit. Tjockfoten är en vadarfå-gel med ovanligt kralliga ben och den ska egentligen hålla till i norra Afrika och södra Europa, men det här var en snedseglare som hamnat fel. När vi kom dit satt den och sov bakom rälsen, men sedan vaknade den och kom emot oss så att vi fick se den riktigt bra.

AV JANS FAVORITER3

TRETÅIG HACKSPETT

Det är en riktigt snygg spett och

man ser den bara i riktigt fina gamla

skogar.

SKRÄNTÄRNAHäckar på mindre skär och öar längs kusten. På vintern är den i Västafrika.

ORTOLANSPARVDen är väldigt vacker, men har tyvärr minskat mycket i Sverige.

Termosen är lika viktig som

kikaren när Jan skådar fågel.

15DIN SKOG • 2.2018

SÅ KOMMER DU I GÅNG!• Börja skåda hemma där du bor. Fixa en fågelmatning

under vintern.

• Gå med i en lokal ornitologisk förening, de brukar ordna många aktiviteter.

• Anmäl dig till en kurs eller följ med en kunnig fågel - skådare, så får du se fler fåglar och får hjälp med art-bestämningen. Förhoppningsvis får du också prova att titta i en riktigt bra tubkikare.

• Titta på de lokala föreningarnas hemsidor efter tips på platser med mycket fåglar. Det brukar också finnas information om hur man hittar till platserna och den bästa tiden för ett besök.

• Att ta en bild eller spela in fågellätet med mobilen är ett bra knep för att kunna få hjälp med artbestämningen i efterhand.

UTRUSTNING• Skaffa en handkikare, gärna med åtta gångers förstoring.

Du får en bra nybörjarkikare för ungefär 2 000 kronor. Prova gärna olika kikare innan du köper en egen. En tubkikare kan du köpa på sikt.

• En bra fågelbok för artbestämning behöver alla fågelskådare ha. Många anser att Fågelguiden (Bonnier Fakta 2010) är den bästa.

• Det finns många appar som kan hjälpa till med artbestämningen, både när det gäller utseende och läten. Jan tycker att Fågelguiden (som boken, men med läten) är bäst.

• Det är bra att ha en anteckningsbok, fågeldagbok eller krysslista för att hålla ordning på vilka fågelarter man ser.

100 ARTER PÅ EN KURSJan jobbar halvtid som lärare i matte och fysik, och resten av tiden driver han sin firma Pippi På Fåglar där han bland annat ordnar exkursioner och kurser i fågel-skådning.

– Det brukar gå fort att lära sig de vanligaste arter-na och grunderna i hur man artbestämmer. När jag ordnar nybörjarkurser blir de flesta förvånade över hur många olika fåglar det finns och hur roligt det är, säger Jan och fortsätter:

– Innan vi börjar känner många en oro för att de har anmält sig till en ornitologisk expedition, men när de upptäcker att man fikar och kollar på fåglar brukar det genast kännas bättre. Termosen är lika viktig som kikaren när vi är ute.

Efter kursens sex träffar brukar deltagarna ha sett ungefär 100 arter, varav ungefär hälften är sådana som de aldrig har sett förut.

– En av de vanligaste kommentarerna brukar vara ”Inte visste jag att det fanns sådana här fåglar i Sverige!”.

SKÅDA EN NY VÄRLDOch man får verkligen upp ögonen för fåglar när man är ute med Jan. Han stannar och pekar ut en drillsnäppa som hoppar omkring på en sten vid vatten brynet. På håll ser den ganska oansenlig ut, en vanlig grå liten fågel som många andra. Men i kika-ren blir det något helt annat – fantastiskt vacker, med personlighet och karaktär. Det är svårt att släppa den och gå vidare.

– Ja, det är en otrolig skillnad att kolla med kikare, det öppnas en ny värld, avslutar Jan.

HÄNG MED I FÅGELSNACKET!Drag – när det dyker upp en ovanlig fågel och många fågelskådare åker för att se den.

Jizz – en fågels form, storlek, flygsätt och beteende o s v. Det hjälper till när man ska avgöra vilken art det rör sig om.

Kryss – när man har identifierat en viss art får man göra ett kryss i sin artlista. Det räcker med att höra fågeln för att få kryssa den, man behöver inte se den.

Ädelkryss – när man själv upptäcker och artbestämmer en art. (Till skillnad mot om någon annan har upptäckt fågeln först eller hjälper till med artbestämningen.)

16 DIN SKOG • 2.2018

Skogsindustrierna är djupt kritiska till regeringens nya förslag om vägslitage skatt.

– Det saknas information om hur hög skatten ska vara, vilket vägnät det ska omfatta och en analys av konsekvenserna för de berörda. Det är skäl nog att avslå det, konsta-terar Karolina Boholm på Skogsindu-strierna.

I promemorian ”En ny inriktning för be-skattning av tung lastbilstrafik” presenterar regeringen sitt förslag om vägslitageskatt, även kallad kilometerskatt.

SKATT PÅ AVSTÅND– Förslaget har en ny inriktning jämfört med tidigare utredning. Regeringen före-slår en differentiering mellan tätort och landsbygd. Det är ett halvt steg åt rätt håll. Förslaget är dock fortsatt en skatt på av-

stånd och inte på utsläpp, och eftersom en helhetssyn saknas avslår vi förslaget i re-missvaret, säger Karolina.

En av de konsekvensanalyser som sak-nas i förslaget är hur en vägslitageskatt slår mot industrins konkurrenskraft. Skogsin-dustrierna köper transporttjänster för drygt 25 miljarder kronor per år. Sveriges geo-grafiska läge i världen och de stora av-stånden inom landet gör industrin starkt beroende av väl fungerande och kostnads-effektiva transporter.

HELT AVGÖRANDESCA har också skrivit ett eget remissvar på förslaget.

– Vi lyfter fram att lastbilstransporter är helt avgörande för oss, som är ett av Sveri-ges större industriföretag och som förädlar en inhemsk råvara för exportmarknaden, säger Björn Lyngfelt, SCAs kommunika-tionsdirektör.

SCA betonar även att lastbilstranspor-ter krävs för att kunna utveckla alternativ till fossila bränslen och göra Sverige till ett fossil fritt samhälle.

– Energiråvaran till alternativa bränslen är i regel restprodukter som sågspån, grot och liknande. De är utrymmeskrävande och behöver alltid transporteras på lastbil, hela eller delar av sträckan till fabrik. De här transporterna är de första som för-svinner om transportkostnaden går upp. GROT (grenar och toppar) är redan där, den verksamheten har i stort sett upphört i norra Sverige på grund av bristande lön-samhet, säger Björn och avslutar:

– Om förslaget till beskattning av tung lastbilstrafik genomförs kommer SCAs konkurrenskraft att försämras. Det innebär också att förutsättningarna för att genom-föra viktiga framtidssatsningar minskar radikalt.

I slutet av maj arrangerade SCA en kapitalmarknadsdag vid Galtströms bruk utanför Sundsvall för ett 40-tal svenska och internationella investerare och finansanalytiker. De fick en upp-datering om SCAs verksamhet och strategi, och en inblick i hur vi sköter skogen och arbetar med naturhänsyn. Under dagen fick de även besöka en avverkningsplats och se hur SCA arbe-tar med plantering.

Analytiker och investerare vimlade i skogen

Skarp kritik mot kilometerskatt

BLI NÖJD MED DIN VIRKESAFFÄR

FO

TO

: P

ER

-AN

DE

RS

SJ

ÖQ

UIS

T

17DIN SKOG • 2.2018

BLI NÖJD MED DIN VIRKESAFFÄR

En virkesaffär är en stor händelse för många skogsägare. Därför är det viktigt att du har en affärspartner som du känner dig trygg med. Det är

också viktigt att du är tydlig med vilka förvänt-ningar och önskemål du har på arbetet.

– Tänk på att din affär påverkas av många olika faktorer, säger Jonas Arvidsson, marknadsstrategisk chef vid SCA Skog.

Vad är bra att tänka på för att bli nöjd med sin virkesaffär? Din Skog guidar dig genom

affärens olika delar. Ställ massor av frågor, var tydlig med vad du vill och se till helheten

– det är några tips på vägen.TEXT: MISAN LINDQVIST

ILLUSTRATIONER: PER MATSSON

18 DIN SKOG • 2.2018

Virkesaffär

Det vimlar av måttenheter i skogsbranschen och det kan vara lite förvirrande ibland. Det gäller att vara uppmärksam så att man inte känner sig lurad. De vanligaste affärsmåtten är dessa två:

Det finns flera olika sätt att göra sin virkesaffär på, men främst använder man sig av två affärsformer: avverkningsuppdrag och leveransrotköp.

1. AVVERKNINGSUPPDRAGDu får betalt för ditt virke enligt en officiell prislista och det är din affärspartner som ansvarar för avverkning och transporter. Kostnaden för avverkningsarbetet betalar du antingen i form att ett fast pris som har gjorts upp i förväg, eller så be-talar du den verkliga arbetskostnaden när man ser hur långt virket behövde trans-porteras i skogen och hur grov den avverkade skogen var.

En fast kostnad kan kännas tryggt, ungefär som när du väljer att binda din bankränta, men det kan också betyda att du får betala mer än nödvändigt om avverkningsarbetet visar sig gå smidigare än väntat. Det är vanligast att man använder verklig avverkningskostnad.

2. LEVERANSROTKÖPDu får betalt för virket enligt ett förutbestämt pris per sortiment (t ex massaved och sågtimmer) som du och din affärspartner kommit överens om.

Din affärspartner gör en bedömning av kvaliteten på virket i förväg, för att kunna ge dig ett prisförslag. I priset är avverkningskostnaden redan avdragen. Din affärspartner ansvarar för avverkning och transport.

PrislistorDet är inte alltid så lätt att förstå sig på virkesprislistorna, även om både SCA och andra aktörer strävar efter att göra dem mer lättbegripliga. Be din affärspartner att gå igenom prislistan noga så att du förstår.

Affärsformer

Virkesmått

FAST MÅTT UNDER BARK (m³fub)Kallas för ”fub”. Ett kubikmetermått som visar stockens verk-liga vedvolym efter att bark, grenar och topp har räknats bort. Diametern mäts mitt på stocken och sedan görs en beräkning utifrån det.

Jonas tipsar! – Här gäller det att se upp! Det mått som används kan påverka hur mycket du får i ersättning. Om virkespriset är högt, men måttet som används ger lägre volym kan det ge en lägre total intäkt. Det kan också vara olika mått för hur virket mäts in och hur avverkningskostnaden beräknas. Vanligast är att kostnaden mäts i fub! Be din affärspartner att visa vilka mått man använder och förklara hur det påverkar din affär.

TOPPMÄTT UNDER BARK (m³toub eller m³to)Toppmätt kubikmetermått där bark och grenar har räknats bort. Stockens volym mäts tio cm in från toppen, som en cylinderform av stammen. Om du har skog som är klen i toppen och grov ned-till så får du inte betalt för all volym om det här måttet används.

Stockens volym mäts tio cm in från toppen.

Jonas kommenterar: – För att underlätta har SCA infört fasta priser på grantimmer. Det gäller även talltimmer i vissa områden.

19DIN SKOG • 2.2018

Ta reda på vad som ingår och vad som kommer att faktureras separat, så att du inte får oväntade utgifter eller saker du måste hantera själv. Ställ frågor som exempelvis:• Vem betalar för eventuella vägavgifter?

• Vem hanterar och betalar för reparationer av vägen om den skadas?

• Vem betalar för sandning och plogning av vägen?

• Vem sköter kontakter med omgivningen? Kanske måste du använ-da en väg över en grannfastighet och behöver reda ut rättigheterna för det.

• Vem tar ansvar om det blir körskador i skogen?

• Vem sköter om avverkningsanmälan?

• Kan din affärspartner uppfylla dina önskemål? Kanske vill du spara vissa utvalda träd eller få hem lite ved inför vintern?

Vad ingår i affären?

Ställ frågor om ekonomiska villkor!LÅNGSIKTIG AFFÄRSPARTNER Se till att din affärspartner är ekonomiskt stabil och finns kvar på lång sikt. Om det blir konkurs försvinner innestående medel och de pengar du har i betalplanen.

FÖRSKOTTDet kan dröja från det att du signerar kontraktet tills att avverkningen genomförs. Fråga om din affärspartner kan erbjuda förskottsbetalning. Om du erbjuds förskott – kom ihåg att kolla vad du får betala för ränta.

BETALPLAN Om du kan ha en betalplan hos din affärspartner be-tyder det att du får ut inkomster över flera år, i stället för att få hela summan utbetald vid ett tillfälle. Därmed kan du senarelägga beskattningen. Betalplan är ofta ett bra alternativ till skogskonto. Läs på och jämför.

HA PENGAR INNESTÅENDE Om du kan välja att ha pengar innestående hos din affärs partner för kommande åtgärder som markbered-ning och plantering, är det ofta en fördel. Kolla bara att du får ränta på pengarna.

HANTERING AV VRAK En del virke har för dålig kvalitet för att bli vare sig sågtimmer eller massaved och klassas då som vrak. Frå-ga om du får ersättning för vrak.

AvverkningFråga din affärspartner om vad som händer i skogen när det är dags att avverka.

Arbetar man systematiskt med kvalitetsuppföljning och med kalibre-ring av maskinerna, så att du får ut högsta möjliga värde av din skog? Det borgar för att din avverkning blir rätt utförd och att du får rätt mängd sågtimmer och massaved. Om t ex ditt sågtimmer avverkas som massaved betyder det lägre inkomster för dig.

Fråga hur ditt virke märks upp. Allt virke ska vara korrekt märkt så att det kommer till rätt industri. Märkningen garanterar att ditt virke inte blandas ihop med annat virke.

Din virkesaffär är avslutad den dag du har fått din slutreglering. Den visar bland annat hur mycket virke som har mätts in, avverknings-kostnad och din slutliga ersättning.

För att göra det enkelt för dig att ha koll på dina affärer, kolla att din affärspartner kan er-bjuda lättillgänglig dokumentation som du lätt kan nå och ha samlad på ett ställe.

Dokumentation

Jonas tipsar! – SCA erbjuder Skogsvinge. Logga in via skogsvinge.se så kan du följa inmätningen av ditt virke och se dina kontrakt och andra dokument. Du har också full koll på intäkter och kommande utgifter. I Skogsvinges karta följer du din skog som om du var på plats i den och nu kan du även signera dina kontrakt digitalt.

20 DIN SKOG • 2.2018

Nu går det att signera kontrakt för virkes-affärer och andra skogliga åtgärder direkt i Skogsvinge.

– Det är en klar förenkling. Nu slip-per jag skicka papperskontrakt fram och tillbaka för påskrift, säger skogsägaren Marianne Nivert, som var först ut med att använda den digitala signeringen.

Skogsvinge är en SCA-tjänst som gör att du som skogsägare bekvämt kan följa din skog och dina skogsaffärer på nära håll, var du än befinner dig. Här kan du se allt från bestånds-gränser till virkesvolymer och hur mycket din skog har växt. Och nu kan du alltså även göra affärer direkt i Skogsvinge! Du signerar affä-rerna med hjälp av ditt BankID.

PREMIÄR FÖR MARIANNEDen 1 mars signerade Marianne Nivert det första digitala kontraktet. Marianne, som äger skogsfastigheter i Jämtland, är nöjd med den förenkling som den digitala signeringen innebär.

– Nu behöver jag inte längre hålla på att skicka papperskontrakt. Och när jag träffar min

virkesköpare slipper vi ägna tid åt pappers-arbete och kan i stället diskutera vad som är lämpligt att göra på mina fastigheter, säger hon.

Marianne är inte ensam om att upp-skatta förenklingen. Redan efter någon månad signerades över 30 procent av kontrakten digitalt.

LÄTT ATT ANVÄNDASkogsvinge lanserades för drygt ett år sedan och har också kompletterats med en app som ger möjlighet att använda tjänsten även när det saknas Internet-anslutning.

– Ambitionen är att vem som helst som äger skog ska kunna använda Skogsvinge, oavsett datorvana och tidigare kunskaper om skog, säger Jonas Arvidsson, mark-nadsstrategisk chef vid SCA Skog, och fortsätter:

– Vi vill att det ska vara enkelt att vara skogsägare. Om du vill ska du kunna ligga hemma i soffan och planera framtiden för din skog eller göra en virkesaffär.

SIGNERA DINA KONTRAKT DIREKT I SKOGSVINGE™

Logga in i din skog på

Skogsvinge.sePå Skogsvinge finns information

om skogsfastigheter från Sundsvall och norrut. Logga in med BankID och kolla på din egen fastighet!

Du behöver inte vara SCA-kund.

Skogsägaren Marianne Nivert var allra först med att signera ett kontrakt i Skogsvinge.

FO

TO

: F

RID

A S

JÖ

GR

EN

21DIN SKOG • 2.2018

Marknad

Hur går sågverken? – Det är en bra efterfrågan på sågade trävaror. Sågverken kör för fullt och det är stor efterfrågan på timmer.

Och hur är efterfrågan på massaved? – Det är en riktigt god konjunktur för massa och liner och det innebär att det finns ett stort behov av massaved. Historiskt sett har vi haft en ovanligt långvarig högkon-junktur – och det gäller även sågade trävaror. Samtidigt kan man ju vara ödmjuk eftersom man vet att alla kon-junkturer kommer och går.

Vad händer kring virkespriserna? – Där har det blivit en del förändringar i marknaden, både för timmer och för massaved. Vi har så klart anpassat våra priser till konjunkturläget. Samtidigt strävar vi på SCA efter att undvika de mest spekulativa prisrörelserna, både

uppåt och nedåt. Vi tycker att det är en fördel att ha tydliga och stabila, förutsägbara priser. Skog brukas bäst med lång-siktighet i alla åtgärder.

Hur påverkas virkesläget av att Östrand startar sin nya massafabrik? – Östrand får nu möjlighet att fördubbla sin produktion, så det innebär att fabriken kommer att behöva dubbelt så mycket virke. Vi har byggt upp lager av massaved så att vi är väl förberedda och har bland annat startat en ny virkes-terminal i Torsboda, nordost om Timrå.

– Det krävs konkurrenskraftiga industrier för att kunna betala bra för råvaran. Östrand blir en fabrik i världsklass och den här investeringen innebär att norrländska skogs-ägare kommer att ha avsättning för sin massaved under flera decennier framöver.

Stor efterfrågan på timmer och massaved

Jörgen Bendz, SCAs virkeschef, summerar virkesmarknaden

En skotarförare hittade ett nytt och hittills okänt havsörnsbo på SCAs mark i Medelpad. Det gör att SCA senarelägger en avverkning som skulle göras i närheten, för att inte störa de skygga fåglarna under deras häckning.

Skotarföraren hade tidigare sett havsörnar flyga i skogsområdet där han både arbetar och jagar, men en dag kom en av örnarna flygandes med en kvist i näbben. När han följde fågeln med blicken upptäckte han det nya boet i en stor gammal tall.

SCA har anmält det nya boet till länsstyrelsens rov-djurshandläggare. Nu senareläggs en planerad avverk-ning som skulle göras intill det område där örnarna har sitt bo.

– Så fort vi fick veta om boet senarelade vi avverk-ningen så att den sker först till hösten. Örnarna har en skyddszon på 500 meter och avverkningen skulle ha skett på ca 700 meters håll. Men vi vill inte störa dem med våra maskiner och timmerbilar, berättar Tomas Rydkvist, SCAs naturvårdsspecialist i Medelpad, och fortsätter:

– Örnarna är vaksamma och blir de störda så flyger de gärna ifrån boet. Skulle det finnas ägg i boet så blir de utsatta för solljus och blir det för varmt så dör örnfostren. Därför ska örnarna få vara ifred – och vi hoppas ju så klart att de får ungar.

Nytt örnbo

skyddas

FOTO

: GÖ

RAN

EKS

TRÖ

M

22 DIN SKOG • 2.2018

23DIN SKOG • 2.2018

– För mig har skogen alltid varit viktig. Jag har jagat sedan jag var ung och har ett stort intresse för naturen, säger Carl Christian när han tar emot på kontoret mitt i Stockholms innerstad.

– Men jag har ingen romantisk bild av att vara skogs-ägare, utan jag vill ha en bra placering som håller i läng-den. Och skogen är mycket intressant ur det perspektivet.

FOTOSYNTESEN GÖR JOBBETCarl Christian vet vad han talar om. Han arbetar som portföljförvaltare på Söderberg & Partners i Stockholm, med uppdraget att ta hand om sina kunders värde-pappersportföljer.

– Skog är attraktivt jämfört med många finansiella investeringar, i synnerhet när en tioårig svensk stats-obligation ger cirka 0,7 procent i ränta. Skogen växer oberoende av konjunkturcykeln och även om virkes-priserna förändras är tillväxten en attraktiv egenskap. Med bra mark och rätt skötsel gör fotosyntesen resten av jobbet och man får en stabil och förhoppningsvis evig avkastning från marken. Och nu när bioekonomin tar fart och det är uppenbart att vi måste ersätta fossila råvaror med förnyelsebara råvaror som trä, så kommer skogen att få en ännu större betydelse, säger Carl Christian och fortsätter:

Investerar för framtidenDen 31 januari i år blev Carl Christian Ottander skogsägare. Efter att ha haft koll på fastighetsmarknaden i ett par år och spanat aktivt ett halvår föll alla pusselbitar äntligen på plats.

– Skogen är en långsiktig investering, en extra pensionsinkomst och något jag hoppas kunna lämna över till mina barn, säger Carl Christian.TEXT: MISAN LINDQVIST • FOTO: MICHAEL ENGMAN

– Dessutom anser jag att ingen bör förlita sig på att staten tar hand om oss när vi blir gamla, jag ser således om mitt hus. Jag har förmånen och disciplinen att kunna avsätta kapital i dag för att förvärva skog för ett långsik-tigt värdeskapande. Men man ska komma ihåg att man låser in en hel del kapital för framtiden.

NOGGRANNA FÖRBEREDELSERFastigheten omfattar 120 hektar mark, varav ca 100 hek-tar är produktiv skogsmark. Skogen består främst av tall, men även en del gran, och ligger nära byn Imnäs, ca 1 mil öster om Ramsele i Ångermanland. Att Carl Christian köpte sin fastighet just här är resultatet av nog-granna förberedelser och många skogsbesök.

– Jag har tittat på många fastigheter, läst på och lärt mig att jämföra skogsbruksplaner med verkligheten.

Men att bli skogsägare tog längre tid än Carl Chris-tian hade trott. Han hade deltagit i budgivningar för flera andra fastigheter utan att vinna, så när hans bud på den här fastigheten gick igenom blev han lite smått förvånad.

– Det kändes nästan överväldigande, men så klart väl-digt roligt. Det är en väldigt vacker plats och vi ska vara kompisar för evigt, jag och min skog!

24 DIN SKOG • 2.2018

Skogsägare

– Som ung satte jag plant och jobbade med skogs-vård så jag har nog en realistisk bild av vad det innebär. Jag kommer att plantera och röja själv och göra åter-växtkontroller. Men större åtaganden som avverkningar, vägbyggen och gödsling finns det andra som är mycket bättre på.

Som nybliven skogsägare finns det mycket att lära sig, men en del har Carl Christian redan hunnit checka av på göra-listan. Röjsågen är redan på plats, prenume-rationer på skogstidningar är ordnade och några skogs-brukskurser är avklarade.

– Jag ska även ta körkort för både röjsåg och motor-såg. Sedan har jag kollat på Skogsstyrelsens kartmaterial och så ska jag prova SCAs tjänst Skogsvinge. Jag tror på den digitala utvecklingen. Den har ett särskilt stort vär-de för mig som inte kan vistas i min skog dagligen.

FÖLJER MED I SKOGSDEBATTENCarl Christian följer också med i debatten om skogens betydelse för klimatet, äganderätten och kravet på att mer skog ska skyddas.

– Det är ju lite motstridiga besked, tycker jag. Vi ska använda skogen till allt mer och då måste den ju bru-kas, men samtidigt ställs det krav på allt mer omfattande hänsyn. Jag har full förståelse för att det måste vara en balans, men tycker att enskilda skogsägare och skogsbo-lag redan tar ett stort ansvar, säger Carl Christian och fortsätter:

– På min fastighet finns inga kända nyckelbiotoper. Däremot ska jag frivilligt avsätta några områden med blötare mark och gammal lågproduktiv skog.

Nu ser Carl Christian fram emot den första somma-ren som skogsägare och att lära känna skogen orden tligt. Han har också en del planer för framtiden.

– Ambitionen är att utöka skogsinnehavet successivt. Min fastighet är obebyggd så jag har kikat lite efter en gård i området. Och en dag hoppas jag att mina barn vill och kan ta över skogen.

Av prisskäl hade han tidigt siktet inställt på en fast-ighet i Ångermanland eller Jämtland.

– Jag är född och uppvuxen i Sundsvall, men fastig-heter längs kusten är dyrare. Och att köpa skog närma-re Stockholm där jag bor, eller i södra Sverige, var inget alternativ, där är priserna mycket högre.

Förutom ett rimligt pris hade han flera andra kriteri-er för sin fastighet.

– Jag ville ha skogsmark med hög bonitet, där skogen växer bra, eftersom det gör stor skillnad på längre sikt. Älvnära sydvästsluttningar har ofta god bonitet, vilket är precis det läge som fastigheten har. Ett annat kriterium var att skogen inte skulle ligga allt för långt bort från in-dustrin och min fastighet ligger bara tio mil från Bollsta sågverk. Dessutom ville jag ha en fastighet med en nor-malfördelad åldersstruktur och mycket gallringsskog som inte ska slutavverkas förrän om tidigast 25-30 år när det börjar bli dags för mig att gå i pension.

UPPDATERADE SKOGSBRUKSPLANENBland det första han gjorde efter att kontraktet var på-skrivet var att skaffa en försäkring och att uppdatera den förenklade skogsbruksplan som kom med vid köpet.

– Planen är ett mycket bra verktyg, konstaterar Carl Christian. Framöver ska jag troligen certifiera mitt skogsbruk också. Det känns som en självklar sak att göra, men först vill jag lära mig lite mer om min fastighet.

Carl Christian var också snabb med att arrendera ut jaktmarken till byns jaktlag.

– Det är jättebra att marken utnyttjas och jakten be-hövs. Jag tycker också att det är väldigt viktigt att lära känna byborna och vara en god granne. Nu har jag ju redan en plats i ett jaktlag i Viksjö, men hoppas kunna gästjaga med byns jaktlag till hösten.

GÖRA EN DEL ARBETE SJÄLVCarl Christian räknar med att årligen lägga ett par veck-ors tid med fysiskt arbete på sin skog.

” Ambitionen är att utöka skogsinnehavet successivt.”

25DIN SKOG • 2.2018

Carl Christians tips till dig som funderar på att köpa skog

1 Fundera på vad du har för mål- sättning och vad du vill långsiktigt.

2 Det blir lättare och roligare att vara skogsägare om du har ett intresse för skog.

3 Var noggrann och gör din hemläxa ordentligt genom att läsa på och titta på flera fastigheter.

4 Investera bara pengar som du kan avvara.

Tips!

26 DIN SKOG • 2.2018

Smart timber

SCA erbjuder en rad smarta produkter som gör det enklare för både hobby-snickare och proffsbyggare. Fabriksmålade ytterpaneler och naturligt impregnerad trall är några exempel.

Konceptet kallas för SCA SmartTimber och råvaran kommer från SCAs egna skogar och från privata skogsägare i norra Sverige.

TEXT: MISAN LINDQVIST

FOTO: SCA, DENNIS ERSÖZ

Norrländsk sen-vuxen gran och tall har unika egenskaper och

tätt mellan årsringarna, vilket är bra för produkter där man vill att det vackra träet ska synas.

SCA SmartTimbers pro-dukter går att köpa hos flera av de stora byggvaru husen som Bygma, K-rauta, Optimera och XL-BYGG Fresks.

Har du sålt virke till SCA? Då kanske du bygger med virke från din egen skog om du har något snickeriprojekt på gång i sommar!

SMARTA TRÄPRODUKTERMELLANSTRUKEN YTTERPANEL sparar tid, pengar och arbete åt dig. Vi fabriksmålar panelen med väder-beständig färg under de bästa förhållandena, vilket ger fasaden ett bra skydd. Ditt jobb blir att slutmåla panelen inom två år.

Väljer du till dold spikning förlänger du hållbarheten på din panel eftersom det inte blir några spikhål eller hammarslag på panelens synliga och utsatta ytor.

Mellanstruken ytterpanel sparar tid och pengar.

Ytterpanel av gran för bästa kvalitet

GRUNDMÅLAD PANEL sparar också tid, pengar och arbete. Vi ordnar med den tidskrävande grundmålningen, så att du slip-per måla det obehandlade träet. Grundmålningen ger ett bra under-lag och säkrar att täckfärgen som du slutmålar med, fäster med god kvalitet. Ditt jobb blir att slutmåla panelen med två lager täckfärg.

Med dold spikning syns inte några spikhål och panelen håller längre.

Mer information om produkterna och var

du kan köpa dem hittar du på www.smarttimber.com

27DIN SKOG • 2.2018

Trall av tall håller i längden

SMARTA TRÄPRODUKTER

FÄRDIGKAPAT KAPAR TIDENKonstruktionsvirke i färdig kapade CC60-längder är en så självklar produkt att man kan undra varför det inte har funnits tidigare. Med färdigkapat virke sparar du tid samtidigt som du slipper spill. Vårt konstruktionsvirke tillverkas av norrländsk gran.

99 % KÄRNFURUTRALL ger både vacker yta och är bra för miljön. Trallen innehåller utvalt kärnvirke som ger ett naturligt och effektivt skydd mot röta. Man kan säga att trallen är impregne-rad av naturen själv. Det betyder att du får mer tid över för annat, eftersom det inte krävs något större underhåll.

En finess med SCAs kärnfuru-trall är också den kupade ovan-sidan som gör att vattnet rinner av plankan.

Med 99 % kärnfurutrall får din altan ett vackert utseende och håller länge. Den här trallen är två år gammal och har fått en vacker grånad yta.

X-RAYTRALL är norrländsk hightech med noga utvalt och röntgat virke som har tryckim-pregnerats. Du får rakare och jäm-nare plankor, slipper vassa kvistar och får färre och mindre sprickor – det underlättar monteringen och minskar spillet av virke.

ROYALTRALL är både impregnerad och kokad i linolja. Det ger högsta möjliga mot-ståndskraft mot röta, och gör att trallen behåller sin form. Och du slipper lägga så mycket tid på underhållsarbete.

28 DIN SKOG • 2.2018

Många fjärilsarter har det tufft i dag, men SCA har inlett en räddnings insats tillsammans med länsstyrelserna i Jämt-land och Västernorrland. I Jämtkrogens fjärilslandskap ska soliga skogsgläntor och blommande väg kanter få sällsynta arter att återhämta sig. TEXT: KERSTIN OLOFSSON FOTO: HÅKAN BLOMQVIST

De flesta dagfjärilar minskar kraftigt i antal i Sverige. Det beror främst på att de örter som fjärilarna är beroende av, både för att hitta mat och för att reproducera sig, har

minskat i takt med att böndernas slåttermetoder har förändrats.

– Förr fanns det många ängar som slogs sent på sommaren, efter att örterna hunnit gå i blom. Nu för tiden sker slåttern innan blomningen och växterna

plastas direkt in i balar, säger Håkan Blomqvist, SCAs naturvårdsspecialist i Jämtland.

MÅNGA ARTER FÅR HJÄLPVissa fjärilsarter påverkas även av skogsbruk och man tror också att en del missgynnas av bekämpnings medel som används inom jordbruket. Ett par av arterna som har det tufft är trolldruvemätaren och den violetta guldvingen. De räknas båda som starkt hotade i Sveri-ge, men nu får de hjälp.

– Att vi fokuserar på just de här arterna beror på att de finns med på Sveriges lista över ÅGP-arter, en lista med hotade eller sällsynta arter som kräver särskilda åtgärdsprogram för att återhämta sig. Men självklart är det även många andra fjärilar och insekter som drar nytta av de insatser som görs här, säger Håkan.

ÖPPET OCH SOLIGTJämtkrogen ligger längs med E14, på gränsen mel-lan Jämtland och Medelpad. Området är känt bland fjärilsintresserade i hela Sverige eftersom det finns så många arter här. Det som gör området speciellt är att

Fjärilar

Blommande vägkanter räddar fjärilar

TrolldruvemätareI Jämtkrogens fjärilslandskap finns Sveriges största kända popu-lation av trolldruvemätare. Den är beroende av växten trolldruva som inte trivs där det är solbelyst. Själv vill fjärilen däremot ha det soligt och varmt, så det finns inte så många ställen som lever upp till kraven.

En åtgärd som gynnar troll-druve mätaren är att hugga upp luckor i skogen, så att det finns både soliga och skuggiga platser i närheten av varandra.

29DIN SKOG • 2.2018

marken är ovanligt kalkrik. Det gör att många örter trivs här och de lockar i sin tur hit fjärilarna. Och man behöver inte traska särskilt långt för att se dem – många finns alldeles intill E14.

– I brist på ängar söker sig fjärilarna till vägrenar-na. Här är det öppet, soligt och ofta gott om blom-mande örter. Men även vägrenarna brukar slås tidigt på året och det drabbar fjärilarna hårt, säger Håkan.

SKAPAR LUCKOR I SKOGENAtt anpassa skötseln av vägkanterna är därför en viktig insats. SCA har anpassat skötseln längs sina skogsbilvägar i området och Trafikverket anpassar sin skötsel längs E14. Det gäller bland annat att slå väg-kanterna så pass ofta att det inte hinner komma upp buskar och att göra det i rätt tid på sommaren.

– Slår man för tidigt har växterna inte hunnit blomma och slår man för sent så gynnar man gräset i stället för örterna, förklarar Håkan och fortsätter:

– Vi har också huggit bort träd på olika ställen i skogen för att skapa små luckor och huggit upp längs stigar. På så vis skapas korridorer där fjärilarna kan få värme och solljus.

SATSAR PÅ SÄLGEn annan viktig åtgärd är att se till att det alltid finns hyggen som är i rätt ålder för att passa fjärilarna. Fyra-fem år efter en avverkning brukar det finnas gott om örter och blommor.

– I stället för att avverka större områden på en gång delar vi upp avverkningen över flera år, så att det hela tiden ska finnas bra ställen för fjärilarna, förklarar Håkan.

I området görs även många andra insatser för att gynna växter och djur. Bland annat satsar man på sälg för att gynna humlor och andra pollinerare. Sälgen blommar allra först på våren och hjälper många arter att överleva.

Arbetet i området började så smått för fem år sedan, redan innan SCA och länsstyrelserna hade ut-sett det till fjärilslandskap, och det har gett ett tydligt resultat.

– Länsstyrelsen har inventerat antalet trolldruve-mätare både före och efter insatserna och det är roligt att se att den har ökat. Troligen har många andra arter också gynnats, avslutar Håkan.

Blommande vägkanter räddar fjärilar

Violett guldvingeDen violetta guldvingen är bero-ende av växten ormrot för sin fort-plantning. Den lägger äggen på undersidan av bladen och sedan äter larverna av växten.

Ormrot var vanligare förr när det fanns mer slåtterängar. Nu växer den ibland i vägkanter. För att gynna den violetta guld-vingen är det viktigt att inte slå vägkanterna förrän fjäril-arna har hunnit förpuppa sig.

Välkommen hit!

Fjärilslandskapet ligger precis vid gränsen mellan Medelpad och Jämtland,

längs med E14.

30 DIN SKOG • 2.2018

Har du en väg på dina marker? I så fall kan du göra en viktig insats för fjärilar. De behöver varma, soliga ställen med gott om blommande örter – och det kan du hjälpa dem med längs vägkanterna!

Så här gör du:• Slå eller buskröj vägkanterna tillräckligt ofta för att hålla bus-

kar och trädplantor borta. Kontakta din virkesköpare så får du hjälp att anlita en entreprenör som kan göra jobbet.

• Se till att den trädfria vägkanten är tillräckligt bred, gärna fem meter på varje sida. Ju mer öppen yta, desto mer blom-mor och fjärilar blir det. Dessutom får du en väg som torkar upp snabbare på våren.

• Vänta med att slå tills de flesta örterna har blommat klart, men vänta inte till sent på hösten för då gynnas olika grässorter i stället för örter.

• Om du inte slår vägkanten varje år spelar det mindre roll när på säsongen du gör det. Ett alter-

Hjälp fjärilarna – gör så att blommorna blommar

Naturvårdstipset

nativ kan vara att slå den ena sidan av vägen ett år och den andra sidan nästa år. Då finns det alltid örter kvar för fjärilarna.

• Om du vill vara riktigt ambitiös kan du ta reda på buskar och gräs som har slagits. Det är ett rejält jobb, men kanske kan du göra det på en kortare sträcka? Fördelen med att ta bort grä-set är att det inte ligger kvar och gödslar marken. Gödsling missgynnar en del av de blommor som fjärilarna uppskattar.

• Det är störst chans att få till en artrik vägkant närmast en by eller ort där det finns eller har funnits artrika ängsmarker, så lägg ner störst möda där.

• Håll lupinerna borta! Många av de örter som fjärilarna är be-roende av klarar inte konkurrensen från dem.

• Var rädd om lövträd och framför allt sälg intill vägkanterna. Hugg gärna bort andra träd som står nära sälgarna, så att de

får växa fritt.

FO

TO

: H

ÅK

AN

BL

OM

QV

IST

31DIN SKOG • 2.2018

H Ö R T O C H S E T T

I BOKHYLLAN

Lägereldens mat AV ALF ANDERSSON OCH JUHAS RANKINEN

Den här vildmarkskokboken passar alla som älskar friluftsliv. Här beskrivs den svenska naturen och allt som du kan använda, tillaga och äta. Du får t  ex lära dig eldkunskap, olika till-lagningsmetoder, att torka livs-medel och laga mat över eld med steg-för-steg-bilder.

FO

TO

: O

LL

E H

ED

VA

LL

Regeringen tillsätter en särskild utredning för att se över artskyddsförordningen.

Skogsnäringen liksom Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har länge begärt en översyn av artskyddsförordningen, som har gett markägare avverkningsförbud till följd av att man till exempel har hittat bombmurkla, lavskrika eller tjäder på deras marker. Mark-ägarna har nekats ekonomisk ersättning i samband med förbuden.

Miljöminister Karolina Skog konstaterar i en intervju med SR att det behövs ett tydligt regelverk så att markägare som sköter

sin skog på ett sätt som bevarar hotade arter ska kunna kombi-nera det med god ekonomi i sin näringsverksamhet.

ORIMLIG SITUATIONSCAs skogsvårdschef Ola Kårén välkomnar utredningen.

– Det är bra att frågan utreds och får en lösning. Det har upp-stått en orimlig situation där skogsägare tvingas skydda skog, helt utan ersättning och ofta på vaga grunder. Otydligheten i lagstiftningen har tyvärr ökat på den polarisering som vi har sett i debatten kring skogsbruk, äganderätt och naturskydd. Man måste förstå att en stor del, mer än hälften av den skyddade skogen, är avsatt på frivillig basis. En fort-satt otydlig lagstiftning kan urgröpa viljan hos det stora flertalet skogsägare, vilket vore mycket olyckligt.

Utredningen kommer inte att vara klar före valet i höst.

Fjällnära skog till domstol Frågan om statlig ersättning till skogsägare som har nekats att avverka i fjällnära skogar är så juridiskt komplex att det måste till klargöranden från både domstol och regering. Det visar Skogssty-relsens utredning som nu lämnas över till domstol. Alla ersättnings-ärenden kommer att vara vilande hos Skogsstyrelsen tills dess att domstolen har gjort sin prövning.

App för skogspromenaden

16,4 miljarder kr – så mycket investerade svensk skogsindustri under 2017.

Artskydds-förordningen ses över

iNaturalist hjälper dig att identifiera väx-ter och djur runt omkring dig. Du blir med-lem i en grupp med över 400 000 forskare och naturälskare som kan hjälpa dig att lära dig mer om naturen! Genom att ladda upp och dela dina observationer, bidrar du samtidigt med information för forskare för att bättre förstå och skydda naturen.

Bombmurkla

32 DIN SKOG • 2.2018

AGNES KÄLLMAN virkesköpare i Piteå Bor i: Svensbyn, Piteå. Bakgrund: Jägmästare. Tidigare aspirant på Norrbottens skogsför-valtning. Familj: Min ettåriga jämthund Ina. För mig betyder skog: Avkopp-ling! På fritiden är det där jag finner ro med antingen jakt eller promenader. Det bästa med sommaren är: Att det är ljust längre. Vill gärna prova på: Att jaga älg i Kanada. Har jag alltid i resväskan: Linser och linsvätska. Om jag vore en bil skulle jag vara: En bubbla. Mitt råd till dig som äger skog: Ta hand om den och gör skogsåtgär-derna i tid. Person jag beundrar: Tilde de Paula Eby. N

ya an

sikte

nANDREAS WINTERQVIST virkesköpare i Sollefteå/Helgum Bor i: Strinne utanför Sollefteå. Bakgrund: Har gått skogsbruks-skola och jobbat som skotar- och skördarförare. Var tidigare aspirant på SCA. Familj: Frun Erica, dottern Vilja och tre hundar. Det gör livet gott att leva: Familjen, vänner, jobb, träning och friluftsliv. Om jag var ett träd skulle jag vara: Lite som en tall, med frisk och stabil kärna, omtyckt i samhället och kla-rar av lite blåsväder emellanåt. Det här vet inte många om mig: Jag gillar mat och matlagning och tycker att jag klarar mig ganska bra i köket. Om jag vann en miljon kronor skulle jag: Lägga en del av peng-arna på bygget av familjens fjäll-stuga samt spara/placera en del. Tre ord som beskriver mig: Glad, social och aktiv.

” Tänk att få vara Klaebo för en dag.”

TävlingVINN FJÄLLVANDRARENS TROLLGUIDEStäll en fråga till SCAs experter. Vi drar fem vinnare som får var sin signerad bok. Mejla din fråga och din adress till: info.skog@sca.com senast den 6 augusti. Du kan fråga om allt från skogsvård till markjuridik. Några av frågorna besvaras sedan i kommande nummer av Din Skog.

FINA FRAMTIDSSKOGAR!Tack för alla härliga teckningar av framtidens skogar – som vi efterlyste i förra numret.

Vi har lottat fem vinnare som får var sitt paket. Grattis till Tyko Enebjörk, Klara Holm,

Malte Edin Lilja, Ida Goldheim och Ester Byström.

FREDRIK LUNDGRENvirkesköpare i Matfors Bor i: Hamre, utanför Sundsvall. Bakgrund: Har jobbat som snick-are och maskinförare och utbildat mig på Skedoms skogsbruksskola. Familj: Jag är gift och har två barn samt hundar, hästar och katter. Finns alltid i resväskan: Tand-borste.

Det bästa med sommaren: Att det snart är höst. Gör mig glad: Min familj, våra djur och att få vara i skogen. På fritiden tycker jag om: Att jaga. Person jag vill vara för en dag: Johannes Hoesflot Klaebo, norsk skidåkare.

33DIN SKOG • 2.2018

Hit längtar jag!

Har du någon plats i skogen som du längtar till? Mejla till oss på info.skog@sca.com så kanske du får visa upp din favoritplats i Din Skog.

Vart längtar du?

Margareta Andersson, pensionär från Piteå, längtar till skogsbacken i Övre Kågedalen. Där har hon och maken sommarhus och den trolska skogen bjuder på vackra blomster.

Det var min mans farfar som byggde huset och då var det ett litet jordbruk med åkermark runt omkring, men nu har skogen tagit över. Här bodde min man under sina första år och nu försöker vi så gott vi kan förvalta det hus och den skog som ligger inom området. Visst blir det en hel del arbete men det gör inget, vi är ju pensio närer.

Jag trivs väldigt bra här och vi har båda blivit mer och mer fästa vid stället. Jag är inte så involverad i skogsskötseln, men går gärna i skogen, plockar bär och njuter. Jag känner en stor samhörighet med naturen och på sådär en hundra meters avstånd från huset finns det både norna och guckusko. Vi sitter så att säga på första parkett!

Om man lyckas komma sig upp en tidig mor-gon kan man höra många av skogens alla ljud – jag gissar att det bland annat är en del större rovfåglar som håller sin morgonkonsert. Här finns även älg, rådjur och till och med björn. Skogen är lite trolsk och nästan lite skrämmande! Men den väcker min nyfikenhet och min förundran.

Jag kan också nämna att skogen växer så att det knakar i denna skogsbacke!

FOTO

: JO

NA

S W

ESTL

ING

SCA har startat ett förprojekt för att utreda en produktionsökning vid Obbola pappers-bruk.

– Efterfrågan på förpackningspapper har ökat kraftigt, bland annat på grund av den ökande e-handeln, och därför undersöker vi olika utvecklingsmöjligheter för pappersbru-ket, säger projektdirektör Per Strand.

Det som utreds är en produktionsökning

SCA UTREDER PRODUKTIONSÖKNING I OBBOLAfrån dagens 450 000 ton kraftliner per år till 850 000 ton per år.

– Inga beslut är tagna än, utan förprojektet ska leverera ett beslutsunderlag till slutet av februari 2019. Vi har också startat en process för miljöprövning, eftersom miljövillkoren är en viktig faktor för att kunna bedöma olika utvecklingsalternativ, säger Per.

Per Strand, projektdirektör vid Obbola pappersbruk.F

OT

O:P

ER

-AN

DE

RS

SJ

ÖQ

UIS

T

34 DIN SKOG • 2.2018

Fäboden anlades i slutet av 1800-talet och hade kor på bete fram till 1942. Större delen av fäboden ligger på mark som ägs av SCA sedan elva år tillbaka.

– När vi tog över marken växte det planterad tall på platsen och byggnaderna syntes inte från vägen. 2015 avverkade vi skogen för att få tillbaka den spe-ciella växtlighet som finns kring gamla fäbodar. Vi har också lagt ett nytt papptak, bytt åsar och renoverat golvsocklar på den lilla stugan, säger Ulf Hallin, som är naturvårdsspecialist på SCA i Västerbotten.

Arbetet för att bevara och återställa fäboden har gjorts i samarbete med Länsstyrelsen, Länsmuseet i Västerbotten och Avasjö samfällighetsförening.

DJUR PÅ FÄBODEN I fjol sommar kunde fäboden återinvigas och den huserade då en fäbodstinta liksom en tupp, hönor, kor och får. I sommar hålls det öppet igen och samma fäbodstinta, Kristina Lindgren, guidar besökarna.

– Det bästa sättet att få tillbaka de klassiska fäbodväx-terna är att det finns djur på plats och betar. Men det är samtidigt viktigt att de inte betar för hårt, säger Ulf som snart hoppas få se mer av arter som kattfot, blåklockor,

Nu blomstrar Antesbodarna igen

prästkragar och rödocker vid Antesbodarna. Det finns kvar några få exemplar av en del arter

och nu får de chansen att sprida sig igen.

JOHANNAS ANDE LEVER KVARFäboden anlades av paret Anders ”Ante” Persson och Johanna Svensdotter. Att platsen fick namnet Antes-bodarna är egentligen lite missvisande, eftersom det i själva verket var Johanna som styrde och ställde här, berättar Ingegerd Danielsson och Staffan Östman som är barnbarnsbarn till Johanna och Ante och mycket engagerade i byaföreningen.

– Johanna har satt sin prägel på vår familj. Hon var en arbetarkvinna som hade mentaliteten att man inte skulle sitta och hänga – och den inställningen lever fortfarande kvar i släkten, säger Ingegerd.

Johanna, Ante och deras tre barn bodde på fäboden över somrarna, men eftersom Johanna hade sysslor att göra även hemma på gården gick hon varje dag den fem kilometer långa stigen till byn.

– Hon gick barfota och med djuren efter sig. Och hon var känd för att hon stickade samtidigt som hon traskade stigen fram, med konten på ryggen, berättar Ingegerd.

Antesbodarna, som står på SCA-mark i Avasjö utanför Åsele, är den enda levande fäboden i Västerbotten

just nu. Byggnaderna höll på att förfalla och ängarna hade växt igen, men nu har de åter väckts till liv.

Det hade säkert glatt Johanna Svensdotter, den driftiga kvinna som en gång var med och anlade

fäboden.TEXT: JOHANNA LINDQVIST • FOTO: HENRIK OLOFSSON

Antesbodarna

35DIN SKOG • 2.2018

Fäbodstintan Kristina Lindgren guidar besökare på Antesbodarna.

– Det är roligt för hela byn att fäboden får finnas kvar, tycker Staffan Östman och Ingegerd Danielsson som är barnbarnsbarn till paret som anlade fäboden. Ulf Hallin (t h) är naturvårds-specialist vid SCA.

I det gamla bo-ningshuset har tiden stått stilla. Det finns fortfa-rande torrvaror i skåpen.

36 DIN SKOG • 2.2018

Antesbodarna

Fäbodarna var ett komple-ment till gårdarna i byn, genom att boskapen gick på skogsbete där under somrarna. Marken vid gårdarna kunde då använ-das till odling av grödor och vinterfoder.

Det var viktigt att marken vid fäbodarna kunde erbjuda bra

Chans till revansch för växtlighetenbete och skörd. Genom att rensa bort träd och buskar hjälpte man till att få fram vilda foderväxter.

Korna vallades eller gick lösa i skogen över dagen. Eftersom korna kunde beta över stora arealer fick fäbodvallarna en stor inverkan på landskapet. Dess-utom ägnade man sig ofta åt slåtter, röjning och bränning och tillsammans skapade det en ny

typ av kulturlandskap, med en speciell växtlighet. En växtlighet som nu får chansen att återupp-stå vid Antesbodarna.

Ur biologisk synvinkel är det viktigt att bevara den här typen av miljöer. De är mycket artrika, med bland annat en mångfald av olika örter som skapar förutsätt-ningar för många insekter, som i sin tur lockar till sig fåglar.

TYPISKA VÄXTER SOM FINNS VID FÄBODAR:

Prästkrage

Hushållsuppgifter som att mjölka, sila, ysta och ibland koka mese var sådant som sköttes av Johanna och döttrarna. Någon gång i veckan skulle de även veva separatorn för att göra smör av grädden. De hade också hand om matlagning och såg efter djuren. Ante och sonen skötte bland annat om redskap, skogshugg-ning och körning med hästen.

TIDEN HAR STÅTT STILLAStaffan har själv bott på fäboden när han var liten.

– Ja, jag bodde här med vår farmor ibland. Och jag planterade skog här för första gången när jag var åtta- nio år, berättar Staffan.

Boningshuset användes senast 1964 och fungerade då som skogskoja åt en släkting som var skogsarbeta-re. Sedan dess har huset stått tomt och att kliva över tröskeln till det lilla köket med spis, skafferi, soffa och bord är som att gå in i en tidskapsel. Här finns fotogen lagrad i gamla flaskor för att kunna tända kökslampan, och gamla torrvaror som har förvarats i skåpen.

– Det är som om någon gått ut härifrån och bara lämnat allt, säger Staffan.

BARNEN TOG KORNA PÅ BETEPå dörrar och på husets timmerstockar har människor under årens lopp skrivit och ristat in sina initialer, som en slags gästbok.

– Vår far Eine har skrivit ”Sista året som jag jobba-de som getare 1934” på en skåpdörr, säger Staffan.

Getare var något som barnen fick tjänstgöra som från fem års ålder ungefär. De fick ta med sig korna ut i skogen på dagarna för att de skulle få beta och sedan ta dem tillbaka till den lilla ladan på kvällarna.

– Tänk dig att skicka ut en femåring i skogen hela

dagarna. Utan mobiltelefon eller något, säger Ingegerd.– Getarna lekte med varandra i ”roligbacken” – en

lekplats i skogen, men oftast var de ensamma och då fick de roa sig själva, säger Staffan.

Skogs- och jordbruket ligger i hans och Ingegerds gener, och de fortsätter förvalta arvet genom att de

Korna hjälper till att återskapa den uni-ka växtligheten som fanns vid gamla fäbodar. Det skulle nog ha uppskattats av Ante och Johanna som anlade Antes-bodarna under 1800-talet.

37DIN SKOG • 2.2018

Förra sommaren fanns fäbodstintan Kris-tina Lindgren på Antesbodarna för att ta emot intresserade besökare. Det blev en succé och nästan 900 personer kom för att lära sig mer om livet på fäboden. I sommar håller fäboden öppet igen.

I år finns Kristina på plats mellan 25 juni och 29 juli. Kom gärna hit och hör henne berätta om Johanna Svensdotter, Ante Persson och om livet de levde ute i skogen om somrarna! Under den här perioden kommer det också att finnas djur på fäboden.

I fjol lockade Antesbodarna mycket besökare.– Det var folk här från Sverige, Holland, Tyskland

och till och med Sydamerika. Mest var det barnfamil-jer. Barnen var intresserade av djuren, var mjölk och ägg kommer ifrån, och de vuxna var intresserade av historia, säger Kristina.

TYPISKA VÄXTER SOM FINNS VID FÄBODAR:

Grässtjärnblomma Vitmåra Ängssyra Åkerbär

båda driver egna företag inom branschen. Att bevara och återställa sin farmorsmors plats på jorden är ett sätt för dem att föra historien in i framtiden.

– Intresse för att bevara saker har alltid legat i vår släkt. Jag hoppas det kan så ett frö vidare till nästa generation, säger Staffan.

Upplev fäbodlivet!

Läs mer på fäbodstintans

dagbok: nouw.com/fäbodstintan

Hitta hit:sca.com/omoss/varskog

38 DIN SKOG • 2.2018

Mejla ditt svar till: info.skog@sca.comSkriv ”Korsord” i ämnesraden.

Eller skicka ditt svar till:SCA Skog ABKorsordMarknad851 88 Sundsvall

Vinn trisslotter!Lös korsordet och skicka in orden som står i de grå rutorna.Bland dem som svarar rätt drar vi tre vinnare som får två trisslotter var(OBS! Du måste ha fyllt 18 år för att kunna delta.)Skicka in svaret senast den 6 augusti.

39DIN SKOG • 2.2018

FOTO

: SARA

ADELHULT

Fråga en expert ?

Ställ en fråga till SCAs experter inom t ex skogsvård, markjuridik och naturvård! Mejla till info.skog@sca.com. Vad vill du veta?

I nästa nummer!

FOTO

: ED

WA

RD S

JÖD

IN

Vad gör en sommar-jobbare hos SCA Skog?Hej,Hur många sommarjobbare tar SCA Skog in och vad är det för arbetsuppgifter de får göra?

Greppa skogen gör en skogsbruksplan Fascinerande fakta om nya Östrand Pinus contorta in på livetLockrop gör jakten roligare

Vad gör jag med gamla odlingar?

Hej,Vad kan man göra med gamla odlingar där man förr slog hö, men där det oftast är rätt sank mark?

 KATARINA

Askia Sandberg, naturvårdsspe-cialist vid SCAs skogsförvaltning i Ångermanland:Du kan antingen satsa på att plan-tera skog eller på naturvård. Om du

satsar på skog bör du välja gran eller lövträd. De klarar sig bra även på sank mark, så man brukar inte behöva dika. Vill du ha lövträd kommer de upp av sig själva, alternativt kan du så björk och röja och så småningom gallra fram ett fint lövbestånd som du sedan kan gallra kontinuerligt eller avverka. Under tiden är det ett fint bestånd där fåglar trivs bra.

Skapa gärna lite död ved genom att kapa eller ringbarka en del löv-träd. Då ordnar du bostäder åt bl a mesar, hackspettar och skalbaggar.

Om du vill göra en ännu större insats för naturvår-den kan du satsa på att återskapa den fina ängs-

marken som området en gång var. Ängsmarker där man förr bedrev slåtter med lie och hässja

var viktiga livsmiljöer för många insekter och ängsblommor. När slåttern sedan upp-hörde minskade arterna successivt. För att återskapa miljön för de här arterna gäller det att se till att ängen inte växer igen. Det är också viktigt att korta gräset

regelbundet – antingen genom slåtter med lie eller slåtterbalk eller genom att ha djur som

betar där, helst får eller hästar. Slåttern bör göras när växterna har blommat ut

och hunnit fröa av sig. Ta reda på höet efteråt, eftersom växterna inte trivs om det blir för mycket gödning och för hård

konkurrens om ljuset. När du gör naturvårdande insatser i skogen kan du få bidrag från

Skogsstyrelsen!

Lästips: Skötselåtgärder i ängs- och betesmarker (Länsstyrelsen i Jämtlands län), Skogsstyrelsens hemsida.

Malin Granzell, HR-partner på SCA Skog: Hej! SCAs affärsområde Skog tar in ca 80 personer som arbetar under sommaren, och en del

arbetar även en bit in på hösten. Sommar-jobbarna kan till exempel arbeta med att

kontrollera plantor inför leverans, inven-tera skog, med skogsvårdsuppföljning, gallringsplanering, återväxtkontroll, plantering och transportledning av våra virkestransporter från skogen till industrier och sågverk.

DIN SKOG SCA SKOG AB851 88 SUNDSVALL