checklista gällande tillgänglighet och mångfald i...

Checklista gällande tillgänglighet och mångfald i muséer

Checklista gällande tillgänglighet och mångfald i muséerServicen Kultur för allas publikationer 2/2021

Redaktörer: Outi Salonlahti och Sari SalovaaraFörfattare: Christine Langinauer, Aura Linnapuomi, Martina Marti, Outi Salonlahti och Sari SalovaaraÖversättning: Panda Eriksson

Utgivare: Servicen Kultur för alla / För kultur på lika villkor rfIllustratör: Kristina VasilevaGrafisk design av PDF-versionen: Arbetsgruppen Re:Start, restart.metropolia.fi

1. utgåvanISBN 978-952-6677-69-9 (DOCX)ISBN 978-952-6677-70-5 (PDF)ISSN 2341-913X

Texten i denna utgåva är licensierad enligt Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell -licensen. Licensen kan granskas på creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/deed.sv. Creative Commons -licensen innefattar inte utgåvans grafik eller grafiska design. Illustration och grafisk design innefattas alltid av upphovsrätten.

https://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/deed.sv

http://restart.metropolia.fi/

InnehållInledning...............................................................................................................................

Hur använder du checklistan?..........................................................................................Vad innebär tillgänglighet i museivärlden?.......................................................................Vad innebär det att respektera mångfald i museivärlden?...............................................Checklistans olika delområden........................................................................................Tack.................................................................................................................................

1 Strategiskt arbete och personal.......................................................................................2 Budgetering och införskaffningar.....................................................................................

2.1 Budgetering..............................................................................................................2.2 Införskaffningar och köpta tjänster...........................................................................2.3 ICT-införskaffningar, exempelvis nätsidor och mobilapplikationer...........................

3 Utställningar, samlingar och arkiv...................................................................................4 Publikarbete....................................................................................................................

4.1 Guidningar och workshops.......................................................................................4.2 Evenemang..............................................................................................................

5 Kundservice.....................................................................................................................5.1 Att skola kundservicepersonalen.............................................................................5.2 Språk och kommunikation........................................................................................5.3 Betjäning..................................................................................................................5.4 Assistans..................................................................................................................5.5 Hjälpmedel och tillgänglighetslösningar...................................................................5.6 Utställningsvakter.....................................................................................................

6 Prissättning......................................................................................................................7 Kommunikation................................................................................................................

7.1 Språkalternativ och klart språk.................................................................................7.2 Grafisk design..........................................................................................................7.3 Tillgänglighetsinformation och annan central information........................................7.4 Information för olika sinnen......................................................................................7.5 Mångfald och att undvika stereotypier.....................................................................7.6 Nätsidan...................................................................................................................

Expertbedömning och test.........................................................................................Nätsidans tydlighet....................................................................................................Länkar och bildernas alternativtexter.........................................................................Nätsidans funktioner..................................................................................................Nätsidans filer, videon och blanketter........................................................................

7.7 Elektroniska nyhetsbrev och webbutiker..................................................................8 Museiområdet, utrymmen och möbler.............................................................................

8.1 Att anlända till muséet..............................................................................................8.2 Skyltning..................................................................................................................8.3 Att röra sig i museiutrymmet....................................................................................

8.4 Sinnesomgivningen..................................................................................................8.5 Den byggda utställningen.........................................................................................8.6 Utställningstexter......................................................................................................8.7 Tillgänglighetsperspektiv på muséets räddningsplan...............................................

Ordlista...............................................................................................................................Alt-text/alternativ text/bildbeskrivning.............................................................................Assistenter och tolkar.....................................................................................................Deltagande.....................................................................................................................Diskrimineringslagen......................................................................................................EU:s direktiv gällande tillgänglighet...............................................................................Funktionshinder.............................................................................................................Induktionsslinga.............................................................................................................Jämlikhet/likabehandling................................................................................................Kulturlotsar/kulturkompisar.............................................................................................Kultursensitivitet/kulturell känslighet..............................................................................Lag om tillhandahållande av digitala tjänster.................................................................Lätt språk/lättläst............................................................................................................Mångfald........................................................................................................................Normer...........................................................................................................................Ordkarta.........................................................................................................................Rimliga anpassningar.....................................................................................................Skrivtolkning...................................................................................................................Social berättelse............................................................................................................Stereotypier....................................................................................................................Syntolkning....................................................................................................................Textning.........................................................................................................................Tillgänglighet..................................................................................................................Tjänster på teckenspråk eller tolkade till teckenspråk....................................................Tryggare utrymmen/safer spaces; principer för tryggare utrymmen..............................WCAG 2.1/webbinnehållstillgänglighet..........................................................................

5 / 77

Inledning

Avsikten med denna checklista är att hjälpa museipersonal i att självständigt bedöma och utveckla tillgängligheten och mångfalden i muséet. Genom att sörja för tillgänglighet och mångfald i all verksamhet kan muséer göras till så trivsamma och betydelsefulla platser som möjligt.

Checklistan är en uppdaterad expansion av den tidigare utgivna Museoiden esteettömyyden tarkistuslista (Sari Salovaara och Tuuli Rajavuori / Servicen Kultur för alla 2004).

Hur använder du checklistan?Checklistan fungerar som ett stöd för minnet och för egna idéer. Den kan användas som ett verktyg i muséets vardag. Du kan ta delar av listan och modifiera dem så att de bättre passar dina egna behov, till exempel som stöd i att planera kommunikation eller utställningar, som en checklista i kundservicen, som material till nya arbetstagare och så vidare. Märkväl att det finns både en publicerad, ombruten PDF-version som en tillgänglig DOCX-

6 / 77

version. Det är lättare att klippa ut delar och modifiera dem för egna behov ur DOCX-versionen.

I checklistan används följande skala: Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Då du kruxat för de alternativ som bäst motsvarar situationen kan du göra en konkret verksamhetsplan för tillgänglighet och mångfald enligt dessa. Då kan du även skriva in målsättningar, sätta tidtabeller och namnge ansvarspersoner. Checklistan kan gärna tas med även i årsplaneringen. Det lönar sig att återkomma till den med bestämda mellanrum och följa med hur målsättningarna uppnås.

Checklistan är omfattande och detaljerad, då tanken är att en med hjälp av den ska kunna nå grundläggande praktiska frågor på gräsrotsnivå. Om målsättningarna i all sin helhet känns som ett överväldigande jobb lönar det sig att minnas att det endast krävs små steg för att komma igång. Det är också värt att fira även de minsta framsteg man gör på vägen!

Redaktörerna har strävat till att använda ett tydligt språk, men checklistan är inte gjord på så kallat lättläst språk. Nyckelorden tillgänglighet och mångfald förklaras i introduktionen. Som bilaga till checklistan hittar du även en ordlista som förklarar annan terminologi som används i checklistan.

Mer info om tillgänglighet, mångfald och jämlikhet hittar du till exempel på Servicen Kultur för allas hemsida: www.kulturforalla.fi.

Vad innebär tillgänglighet i museivärlden?Museiverksamheten görs mer tillgänglig då man tar i beaktande hur individuella både kunder och arbetstagare är. God tillgänglighet ökar möjligheterna att göra själv, delta, uppleva, få information och lära sig nytt.

Ett museum som satsar på sin egen framtid och på jämlikhet håller tillgänglighetstemat nära i allt sitt strategiska arbete och till exempel i

http://www.kulturforalla.fi/

7 / 77

planeringen av utställningar. Muséets kommunikation når olika människor på sätt som är tillgängliga för publiken. Alla har ekonomisk möjlighet att använda sig av muséets tjänster. Muséets utrymmen är tillgängliga. Det är behagligt att besöka muséet tack vare en jämlik kundservice och öppen attityd. Information och upplevelser erbjuds via olika sinnesfunktioner. Med hjälp av olika språkalternativ och olika sätt att lära sig tar man aktivt bort eventuella hinder för besökaren att förstå.

På finska används två olika ord om tillgänglighet: saavutettavuus och esteettömyys. På svenska talas endast om tillgänglighet. I servicen Kultur för alla används esteettömyys för att hänvisa till den byggda omgivningens tillgänglighet, medan saavutettavuus används som en paraplyterm för andra aspekter av tillgänglighet.

Vad innebär det att respektera mångfald i museivärlden?Mångfald används som en term för att beskriva hur alla människor har otaliga egenskaper, tillhör olika grupper, har olika bakgrund och olika identiteter. När ett museum respekterar mångfald syns det i personalen, i publiken och i verksamheten. Då kan många olika sorters människor känna sig välkomna som en del av muséets verksamhet. Organisationens atmosfär har utvecklats för att vara så öppen och respektfull som möjligt, vilket kan innefatta t.ex. medvetna val inom museiarbetet för att känna igen de normer som styr våra val. Man kan lära sig känna igen omedvetna normer exempelvis genom att delta i utbildningar.

Att respektera mångfald är grunden för jämlikhet. Människan har flera olika egenskaper så som exempelvis kön, sexuell läggning, socioekonomisk ställning, ålder, fysiska egenskaper, funktionsvariationer, utseende, religion, språk, kulturskillnader, etniska drag, politiska åsikter eller olika ideologier och övertygelser. Respekt för mångfald innebär att allas skillnader respekteras i en trygg och positiv atmosfär i all verksamhet, från muséets rekryteringsprocesser till utställningar, tjänstedesign och annan verksamhet.

Checklistans olika delområdenChecklistan är uppdelade i följande delområden:

1. Strategiskt arbete och personal

8 / 77

2. Budgetering och införskaffningar 3. Utställningar, samlingar och arkiv 4. Publikarbete5. Kundservice6. Prissättning7. Kommunikation8. Museiområdet, utrymmen och möbler

I de första fyra kapitlen koncentrerar vi oss på planering och innehåll, varefter vi förflyttar oss till kundservice, prissättning och kommunikation. Till slut granskar vi muséets fysiska utrymmen och lokaler. Checklistan kan ändå användas i vilken ordning som helst, till exempel så att man fokuserar på det som känns aktuellt i det egna arbetet.

Vi rekommenderar varmt att bekanta sig med hela checklistan, men delområdena kan även utnyttjas separat. På grund av detta upprepas endel saker i ett flertal delområden. Genom upprepning försöker vi försäkra att ingenting förbises.

TackServicen Kultur för alla tackar varmt alla experter som granskat checklistan i olika skeden av processen: Art for Equ(al)ity -koordinator Jenni Ki Nurmenniemi; Anja Olavinen och Erica Othman från Konstmuséet Ateneums publikarbete; Jaana Simula från Globe Art Point; Susanna Eskola från Hyvinges stadsmuseum; Johanna Hätönen, Ari Kurppa, Noora Piipponen och Satu Wäre-Åkerblom från Invalidförbundets Tillgänglighetscentrum ESKE; Hanna Forssell, Roosa Katiskoski, Hanna Korhonen, Anne Paulasuo, Elisa Sarpo, Anni Shepherd, Viktor Sohlström, Tiitus Uusoksa och Sanna Valoranta-Saltikoff från Nationalmuséets publikarbete; Kehitysvammaliittos Tapio Haanperä (Papunet) och Raisa Rintamäki (Selkokeskus); Päivi Ronkanen från Lusto - Finlands Skogsmuseum; Tuuli Rajavuori från Finlands Museiförbund; Eija Liukkonen från Museiverket; Julian Owusu, Marika Räty och Esa Vienamo från Centret för Konstfrämjande; Pia Hovi, Bengt Selin, Johanna Seppä, Eveliina Tammi, Maiju Tuisku och Mika Väyrynen från Åbo museicentral; Erja Salo från Finlands Fotografiska Museum; samt Hanna Dufva. Er insats har varit viktig!

9 / 77

Vi tackar också Elin Sundell från Föreningen Luckan för kommentarer gällande den svenska översättningen, samt Johanna von Rutenberg från LL-Center för hjälp gällande begrepp kring lätt språk.

10 / 77

1 Strategiskt arbete och personal

Tillgänglighet, mångfald och jämlikhet är centrala värden i vårt museum. Hela vår personal förstår dessa termer och de har förbundit sig att utveckla och vid behov ändra på sina vanor för jämlikhetens skull.

Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Tillgänglighet, mångfald, jämlikhet och hållbar utveckling är centrala utgångspunkter i vårt planeringsarbete och de finns nedskrivna i vårt museums strategier, visioner, verksamhetsplaner, målsättningar och andra strategiska dokument samt i vår budget.

Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.

11 / 77

Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Som en del av vårt planeringsarbete reserverar vi resurser, såsom tid och pengar, för att utveckla tillgängligheten och respektera mångfald. Se även kapitel 2 Budgetering och införskaffningar.


I vårt museum har vi skapat en beslutsfattningsstruktur där hela personalen har möjlighet att påverka på olika nivåer av planeringsprocessen, exempelvis på vilka frågor prioriteras i budgeten.


Vi har gjort en likabehandlings-, tillgänglighets- och/eller mångfaldsplan för vårt museum där vi har definierat målsättningar, åtgärder, tidtabell och ansvarspersoner. Vi övervakar årligen hur planen genomförs som en del av budgetförberedelserna.


Vi strävar till att göra vårt museum till ett rum som är tryggt och icke-diskriminerande för alla.

Vi har skapat principer för ett tryggare rum (se ordlista).

Vi har förbundit oss till Område fritt från diskriminering -kampanjen (se yhdenvertaisuus.fi/sv/frittfrandiskriminering.fi).

Vi har tagit Yhdenvertaista palvelua kaikille -märket i bruk (se www.yhdenvertaistapalvelua.fi).

http://www.yhdenvertaistapalvelua.fi/

https://yhdenvertaisuus.fi/sv/frittfrandiskriminering.fi

12 / 77


Vid rekrytering anses sökandes expertis inom tillgänglighet, mångfald och jämlikhetsfrågor vara en fördel.


Vi förväntar oss att vår personal fortbildar sig i frågor om kultursensitivitet och mångfald.


Vi organiserar personalskolning i frågor som tillgänglighet och mångfald. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Tillgänglighets-, mångfalds- och jämlikhetsperspektiv gås igenom med nya arbetstagare. Målsättningen är att arbetstagaren både förstår dessa allmänt och att hen känner till vårt museums lösningar och praxis. Denna checklista kan användas som stöd i processen.


13 / 77

Denna checklista har tagits i ständigt bruk av personalen till exempel vid planering av utställningar.


Vi rekryterar aktivt med strävan till mångfald inom vår personal, och vi justerar krav på språkkunnighet, utbildning eller tidigare erfarenhet så att vår personal återspeglar det omgivande samhällets demografi.


Alla våra anställda har jämlika möjligheter att utvecklas och gå framåt i sin karriär oberoende av personliga egenskaper (till exempel kön eller minoritetsstatus).


Alla våra anställda mår bra i sitt arbete. Speciell uppmärksamhet fästs vid hur väl de arbetstagare mår som tillhör en minoritet.


Inom vårt strategiska arbete, verksamhetsplanering, utförande och utvärdering gör vi samarbete med experter från olika grupper i samhället, såsom till exempel kultur- och språkminoriteter, människor med funktionsvariation samt med könsminoriteter och sexuella minoriteter.

14 / 77

Samarbete och interaktion med olika grupper hör till arbetsuppgifterna för åtminstone en del av vår personal.

Vi ser till att vi har tidsresurser bokade för samarbete.

Vi ser till att vi har finansiella resurser bokade för samarbete. Vi budgeterar till exempel in lön för erfarenhetsexperter.


Vårt museum erbjuder olika, tillgängliga sätt för personalen, publiken och samarbetspartners att ge feedback, även anonymt. Till exempel en elektronisk, anonym enkät är bra att göra åtminstone en gång i året.


Egna anteckningar, idéer, åtgärder:

15 / 77

2 Budgetering och införskaffningar

2.1 BudgeteringVi har innefattat utvecklingen av tillgänglighet i vår budget.


I våra projektbudgeter öronmärker vi pengar för tillgänglighetsfrågor. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

I vår budget öronmärker vi pengar för tillgänglighetsfrågor som möjliggör att både personalen och publiken bättre kan delta - i form av både

Förändringar i den byggda miljön.

Införskaffningar, såsom hjälpmedel.

Uppnås väl.

16 / 77

Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

I vår budget öronmärker vi pengar för att införskaffa experttjänster och erfarenhetsexpertis i frågor som rör tillgänglighet, mångfald och jämlikhet.


I vår budget öronmärker vi pengar för personalens fortbildning och införskaffning av information i frågor som rör tillgänglighet, mångfald och jämlikhet.


Vi budgeterar för tolkning av guidningar, seminarier, samarbetsmöten och evenemang i form av teckenspråkstolkning, skrivtolkning och/eller syntolkning.


2.2 Införskaffningar och köpta tjänsterVi beaktar tillgängligheten i alla våra införskaffningar.


17 / 77

När vi köper tjänster och produkter ber vi om offerter från olika etiskt agerande tjänsteleverantörer som representerar mångfald på olika sätt. Mångfald representeras till exempel av föreningar och företag vars ägare eller arbetstagare har funktionsvariationer och/eller tillhör en språk- eller kulturminoritet.


När vi väljer en tjänsteleverantör betonar vi mångfald. Till exempel kan mångfald vara en bidragande faktor i att välja en leverantör över en annan om de annars är sinsemellan jämnstarka alternativ.


2.3 ICT-införskaffningar, exempelvis nätsidor och mobilapplikationer

När vi ber om offerter för digitala produkter, tjänster och nätsidor skriver vi specifikt in att dessa bör fylla tillgänglighetskrav. OBS! Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster förutsätter bland annat offentliga sektorns muséer samt muséer vars finansiering till över 50 % består av offentliga medel ska ordna sina nättjänster så att de uppfyller tillgänglighetskraven. Det är god service att uppfylla kraven även om muséet inte innefattas av lagtexten. Mer info: www.tillganglighetskrav.fi.

Vi förutsätter redan i offertstadiet att produkten/tjänsten/nätsidan uppfyller Web Content Accessibility Guidelines 2.1 -rekommendationerna (WCAG 2.1) till nivå A eller AA.

Vi förutsätter redan i offertstadiet att produkten/tjänsten/nätsidan uppfyller även andra tillgänglighetskriterier, till exempel Papunets kriterier för nätsidor som är lätta att använda (endast på finska). Detta för att WCAG 2.1 inte innefattar alla aspekter av tillgänglighet, då de fokuserar på tekniska egenskaper.

http://papunet.net/saavutettavuus/helppokayttoiset-verkkosivut


https://www.w3.org/TR/2018/REC-WCAG21-20180605


http://www.tillganglighetskrav.fi/

18 / 77


Då vi väljer tjänsteleverantör för digitala tjänster granskar vi att tjänsteleverantören har kunskap inom tillgänglighetsfrågor.


Då vi väljer en grafiker granskar vi att tjänsteleverantören känner till principerna bakom tillgänglig grafisk design.


Då vi väljer en färdig nättjänst, nätsida eller plattform för elektroniska enkäter granskar vi följande saker:

Plattformen uppfyller WCAG 2.1:s A- och AA -nivåer (se ordlista).

Plattformen uppfyller Papunets kriterier för nätsidor som är lätta att använda (endast på finska).


Då vi gör införskaffningar budgeterar vi tid och pengar för

Genomföring av tillgänglighet och användarvänlighet.

Expertbedömning av tillgänglighet och användarvänlighet.




19 / 77

Testning av tillgänglighet och användarvänlighet (till exempel via användartest, där människor med olika funktionsvariationer testar tjänsten, för konkreta råd se till exempel Tillgänglighetsrekommendationer för allmänna bibliotek kapitel 9.3.2 Användbarhetstestning).


Vi har gjort en expertbedömning av produktens/tjänstens/nätsidans tillgänglighet och användarvänlighet.


Vi har testat tillgängligheten och användarvänligheten av de produkter/tjänster/nätsidor vi har i användning (till exempel med hjälp av användartestmetoden).


Vi har införskaffat en utomstående expertbedömning av vår produkt/tjänst/nätsida med fokus på att de ska vara lätta att använda, även med tanke på personer som behöver lättläst språk.



https://www.kommunforbundet.fi/publikationer/2017/1877-tillganglighetsrekommendationer-allmanna-bibliotek

20 / 77

3 Utställningar, samlingar och arkiv

I vår samlingspolitik och i våra utställningar och vårt material strävar vi efter jämlikhet:

Det finns mångfald både i materialet och bland upphovspersonerna.

Motiveringen bakom de val som görs är transparenta.

Processerna baserar sig på öppenhet och interaktion.


Vi skapar diskussion mellan det föränderliga samhället och de ämnen vi lyfter fram i utställningar och annat material.

Uppnås väl.

21 / 77


I utställningar och annat material undviker vi att förstärka stereotypier och förhandsuppfattningar om minoriteter eller om kön.


Vi är medvetna om att den expertis museiverksamheten behöver hittas på olika ställen, på olika nivåer av samhället och utanför muséet. Vi använder oss av mångfaldig expertis och minoritetsexpertis i vårt museum.


När vi gör införskaffningar eller sörjer för våra samlingar beaktar vi sådant material som handlar om minoriteter. Vi försäkrar att vi hör personer som tillhör minoriteten för att säkerställa att materialet faktiskt representerar dem.


Vi observerar mångfalds- och jämlikhetssynvinkeln även i den nutida dokumentationen. Till exempel införskaffar vi material/konst som handlar om olika minoriteters liv till våra samlingar.


22 / 77

Vi beaktar mångfald när vi skapar nyckelord och öppnar upp olika sammanhang.


Vi är medvetna om den kulturella tillhörighet vi själva har, och att den påverkar vårt arbete. Våra experter representerar mångfald och vi lyfter fram och behandlar olika sorters traditioner samt gör rum för alla att våga ifrågasätta normer.



23 / 77

4 Publikarbete

Det publikarbete vi gör, såsom utställningar, föreställningar, evenemang, digitala tjänster samt läromaterial och andra material återspeglar samhällets och människors mångfald.


Vårt publikarbete når ett brett spektrum och en mångfald av deltagare. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

24 / 77

Vi erbjuder guidningar, workshops, vernissage, föreläsningar, konstnärsträffar och andra evenemang som beaktar tillgängligheten.


Vårt digitala publikarbete är tillgängligt. Se nättillgänglighetens kapitel 7 Kommunikation samt 2.3 ICT-införskaffningar.


Våra tjänster är så tillgängliga som möjligt och de skräddarsys enligt behov. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Våra publikarbetare har erhållit skolning i hur de bäst kan iaktta tillgänglighet och mångfald.


Vi gör publikarbete i samarbete med olika aktörer i samhället, även minoriteter. Vi bjuder in olika aktörer att planera, förverkliga och utvärdera publikarbetet.


25 / 77

Vårt museum planerar och förverkligar publikarbete i samarbete även med socialarbetare och socialtjänstklienter.


Vi ordnar evenemang även utanför museiomgivningen.

Vårt museum tar sig till exempel till skolor, olika institutioner såsom vårdanstalter, äldreboende eller andra boenden, mottagningscentraler och fängelser.


Vi ordnar verksamhet vid olika tidpunkter, till exempel dagtid, kvällstid, på vardagar och på veckoslut.


4.1 Guidningar och workshopsVi erbjuder guidningar på flera olika språk, även sådana med syntolkning, på teckenspråk eller med teckenspråkstolkning, och på lätt språk.


På våra guidade evenemang finns det hjälpmedel till hands, såsom stolar som går att bära med sig, rollatorer, rullstolar, barnvagnar, käppar, förstoringsglas,

26 / 77

skyddshandskar (för att röra vid saker/konstverk), ficklampor och hörselhjälpmedel.


I vårt museum finns det möjlighet att lyssna på bandade guidningar, som publiken kan lyssna på endera via muséets apparat eller med kundens egna apparat online.

De inbandade guidningarna innehåller syntolkning, dvs att museiföremålen eller konstverken beskrivs muntligt.

Det är även möjligt att lyssna på guidningen på lätt språk.

De inbandade guidningarna är lätta att använda - även personer med funktionsvariationer kan hitta till exempel vilka knappar som ska tryckas på.


Enligt behov skräddarsyr vi våra workshops för att vara så tillgängliga som möjligt för deltagare med olika behov. Till exempel kan workshopens längd varieras, olika behov kan tas i beaktande med flera handledare eller allmänna assistenter, och verktyg och tekniker kan modifieras enligt behov.


Vi tar olika inlärningssätt i beaktande i våra workshops. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:

27 / 77

Målsättningen är att fixa innan:

4.2 EvenemangUnder våra evenemang kan man få olika sorters tolkning, till exempel till teckenspråk eller skrivtolkning.


Vi ordnar våra evenemang i tillgängliga utrymmen. Om muséet har både tillgängliga och otillgängliga utrymmen ordnar vi våra evenemang i de tillgängliga.


Vi använder oss av ljudöverföringssystem (till exempel induktionsslinga) under våra evenemang.


Våra museievenemang är gratis, förmånliga eller inkluderade i museibiljettens pris.


Vi använder oss av principer för tryggare rum (se ordlista) och vi lyfter fram dem även under evenemang.

28 / 77


Muséet förbinder sig till Område fritt från diskriminering -kampanjen och vi sätter synligt upp Område fritt från diskriminering -skyltar under våra evenemang.


Vi går igenom våra principer för tryggare rum och/eller Område fritt från diskriminering -principerna även med utomstående personer som ordnar program i vårt museum.


I vår evenemangsinfo, såsom pressmeddelanden, berättar vi även om tillgängligheten.


Under evenemang är vi beredda att ordna med allmänna assistenter vid behov. Till exempel kan dessa vara utbildade frivilliga eller museiarbetare, som kan hjälpa med att öppna dörrar, med ytterkläderna eller med workshops. På så sätt kan vi möjliggöra att personer som behöver assistans kan delta i evenemanget.



29 / 77



30 / 77

5 Kundservice

5.1 Att skola kundservicepersonalenI början av sitt arbetskontrakt skolas varje arbetstagare till att bemöta alla kunder med respekt oberoende av deras egenskaper, såsom funktionsvariation, kön eller sexualitet samt hur de ser ut eller klär sig.


Vår kundservicepersonal har bekantat sig med de tillgänglighetslösningar och tillgänglighetsfrämjande tjänster vi har i vårt museum.

Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:

31 / 77


Vår kundservicepersonal har fått skolning i interaktion och bemötande. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vår kundservicepersonal och annan personal har fått instruktioner i hur de ska reagera på osaklig behandling.


Vår personal känner igen situationer där kunder eller kollegor blir behandlade osakligt och de reagerar på dessa.


Kunderna kan låna hjälpmedel från vår servicedesk och hela vår personal är utbildad i hur de hjälpmedlen fungerar.


Om vi har en induktionsslinga vet personalen hur den fungerar. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

32 / 77

5.2 Språk och kommunikationVi betjänar kunder på olika språk. Vi kommunicerar åt våra kunder vilka språk vi kan ge betjäning på.


Vår kundservicepersonal har kunnande i teckenspråk. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vår kundservicepersonal kommunicerar direkt med kunden även om hen har en tolk eller personlig assistent med sig.


Vår kundservicepersonal är beredd på att använda olika kommunikationsmedel, till exempel att skriva på papper, lätt språk och bildkommunikation.


5.3 BetjäningI vårt museum kan man få personlig kundservice på många olika sätt, till exempel ansikte mot ansikte, via telefon, via e-post och via chat.

Uppnås väl. Uppnås någorlunda.

33 / 77

Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vårt museum har flexibla öppethållningstider. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vid behov är det möjligt att bekanta sig med vårt museum så att det inte finns andra besökare.


Vårt museum tillhör det lokala kulturlots-/kulturkompisnätverket. Det kan sänka den sociala tröskeln om man kan besöka muséet tillsammans med en frivillig kulturlots.


I vår café-/restaurangverksamhet beaktar vi olika dieter och allergier. Specialdieter finns klart utmärkta i menyn.


Kunden kan vid behov ta med sig sin assistanshund eller så erbjuder vi hunden en säker plats att vänta på.


34 / 77


I vårt museum finns även lugnare utrymmen med mindre stimuli dit man kan gå vid behov.


5.4 AssistansVår kundservicepersonal är redo att hjälpa kunder med olika funktionsvariationer.


Vi är beredda att ordna med allmänna assistenter vid behov. Till exempel kan dessa vara utbildade frivilliga eller museiarbetare, som kan hjälpa med att öppna dörrar, med ytterkläderna eller med workshops. På så sätt kan vi möjliggöra att personer som behöver assistans kan besöka muséet.


5.5 Hjälpmedel och tillgänglighetslösningarVid vår kundservicedesk har vi hjälpmedel till låns, såsom rollatorer, rullstolar, käppar, stolar man kan bära med sig, barnvagnar, förstoringsglas och ficklampor. Dessutom lånar vi vid behov ut skyddshandskar (för att röra vid saker/konstverk) och hörselhjälpmedel vid guidade rundturer. Våra guider kan handleda i användningen av dessa.

35 / 77


Tillgänglighetslösningarna, till exempel det att vi har hjälpmedel till låns lyfts aktivt fram och erbjuds åt våra kunder.


Vi informerar våra kunder om våra tjänster, såsom hjälpmedlen, vid servicedisken till exempel med hjälp av bilder och/eller symboler.


Induktionsslingan och andra ljudöverföringssystem

Det finns en induktionsslinga eller motsvarande ljudöverföringssystem i vår kundservicedesk. Personalen vet hur man använder denna.

Vi berättar om vår induktionsslinga eller motsvarande ljudöverföringssystem med hjälp av skyltning överallt, där systemet är i bruk. Skyltarna innefattar också storleken på området där slingan fungerar.

Vi ser till att vår induktionsslinga eller motsvarande ljudöverföringssystem regelbundet får service.


36 / 77

I våra museiutrymmen finns det en miniatyr eller en taktil reliefkarta av museibyggnaden, -området och -utrymmena samt den omgivande terrängen. Denna gynnar speciellt besökare med synnedsättning.


På vår nätsida finns det en ord-/ljudkarta, vilket speciellt gynnar besökare med synnedsättning. Personalen berättar för besökarna om möjligheten att använda ordkartan. Ordkartan beskriver muntligt utrymmena och gångrutterna, och hjälper därmed i att hitta relevanta tjänster.


Vid vår kundservicedesk finns det museikartor som besökarna kan ta med sig. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

5.6 UtställningsvakterUtställningsvakterna agerar hövligt och sensitivt. De vet hur de ska kommunicera med besökarna.

Utställningsvakterna kan ge utrymme för besökarens upplevelse.

Utställningsvakterna ger råd vid behov och frågar även besökare om de behöver hjälp.


37 / 77


38 / 77

6 Prissättning

Assistenters och tolkars inträde och biljetter är gratis. Personalen kräver inga bevis på om assistenten eller tolken är nödvändig, utan vi litar på kundens egna utsago. Se Finlands museiförbunds rekommendation för assistenters gratis inträde (endast på finska).


Stödpersoners (till exempel hos minnessjuka eller personer som återhämtar sig från psykisk ohälsa) inträde och biljetter är gratis. Personalen kräver inga bevis på om stödpersonen är nödvändig, utan vi litar på kundens egna utsago.


Vi kommunicerar öppet på muséets nätsida om assistenters, tolkars och/eller stödpersoners fria inträde.

https://museoliitto.fi/jasentiedotteet.php?aid=12543


39 / 77


Vårt museum tillhör det lokala kulturlots-/kulturkompisnätverket. I vårt museum och våra evenemang är det nedsatt pris för besökare som har med sig en frivillig kulturlots. Vi erbjuder fritt inträde åt kulturlotsen.


Inträdet och biljettpriserna i vårt museum är rimliga. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

I vårt museum har vi olika prisnivåer i inträdet och biljettprisen (till exempel nedsatt pris för studerande, arbetslösa och pensionärer).


Vi erbjuder grupprabatt, även åt små grupper. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vi erbjuder familjebiljetter åt familjer, till exempel två vuxna och barn. (Obs! Det får inte innefatta förutfattade meningar om föräldrarnas kön eller barnens antal).

40 / 77


I vårt museum finns regelbundna tider, evenemang eller program som är gratis för alla.


Vårt museum har specialinriktade kostnadsfria tjänster:

Personer med låg inkomst och familjer har möjlighet att skaffa gratis inträde och biljetter till exempel med Kaikukortti eller andra, liknande system. Mer info: www.kaikukortti.fi.

Vi erbjuder gratis inträde för personer med låg inkomst till exempel via socialtjänsten.

Vi erbjuder osålda evenemangsbiljetter till exempel till socialtjänstens klienter.


I vårt museum finns det möjlighet till kostnadsfri garderob. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

I prissättningen i muséets andra tjänster, såsom restaurang, café eller butik har också familjer och personer med snäv ekonomisk situation tagits i beaktande.

http://www.kaikukortti.fi/

41 / 77


Det finns även utrymme att äta eget medhavt mellanmål i vårt museum. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Det kostar inte att låna muséets hjälpmedel. Till exempel är ljudguidningen gratis för en person med synnedsättning, eftersom den bandade informationen ersätter det att besökare skulle läsa textbaserad information om till exempel utställningen.



42 / 77

7 Kommunikation

Vi använder oss av en mångfald av olika kommunikationskanaler, till exempel nätsida, sociala media och tryckta broschyrer.


Vi skapar riktad kommunikation till olika minoritetsgrupper, såsom föreningar för personer med funktionsnedsättning, språk- och kulturminoriteter eller andra organisationer som representerar mångfald.


43 / 77

Vi informerar olika fokusgrupper om tillgängligheten och hur vi respekterar mångfald i våra tjänster och vårt innehåll.


Vi berättar om tillgängligheten och hur vi respekterar mångfald i våra tjänster och vårt innehåll även i det material som riktar sig till allmänheten.


7.1 Språkalternativ och klart språkVi använder även andra språk än finska och svenska i vår kommunikation.


Vi använder olika språk i eventuella ljudmeddelanden. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vi använder klarspråk, alltså tydligt och enkelt allmänspråk, i vår kommunikation.


44 / 77

Vi använder lätt språk i vår kommunikation. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vi använder teckenspråk i vår kommunikation. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

7.2 Grafisk designVårt material är grafiskt och visuellt klart.

Vi använder en lättläst och tillräckligt stor font.

Vi väljer färgerna så att det finns tillräckligt god kontrast mellan text och bakgrund. Kontrasten kan kontrolleras till exempel via WebAims Contrast checker.

Vi undviker att sätta texten ovanpå en bild eller en mönstrad bakgrund.


Vi använder oss av bilder som stöder textförståelsen i vår kommunikation. Dessa kan exempelvis vara tecknade bilder eller fotografier.


https://webaim.org/resources/contrastchecker/

https://webaim.org/resources/contrastchecker/

45 / 77

Om vi använder oss av grafiska instruktioner som inte passar ihop med tillgänglighetsguidelines ändrar vi dessa så att tillgängligheten förbättras. Om instruktionerna kommer utifrån, till exempel från stad/kommun, försöker vi påverka så att dessa kan ändras.


7.3 Tillgänglighetsinformation och annan central informationDen viktigaste informationen såsom öppethållningstider, address, biljettpris och personalens kontaktuppgifter är lätt att hitta och förstå.


Vi berättar om vårt museum och dess verksamhet ur tillgänglighetssynvinkel på vår nätsida och i broschyrer. Vi använder oss av både symboler och text. Mer information via: Hur är det med tillgängligheten? Anvisningar gällande ett kulturobjekts tillgänglighetsinformation.


Vi berättar om eventuella brister i tillgängligheten på vår nätsida och i broschyrer.


http://www.kulttuuriakaikille.fi/tillganglighet_guider_kommunikation


46 / 77

Vi namnger personer som kan berätta mer om tillgängligheten på vår nätsida, i broschyrer och i annat material. Vi sätter även ut deras kontaktuppgifter.


Vi berättar om tillgängligheten i vårt museum och också vid eventuella evenemang även via sociala media. Vi lägger till exempel till tillgänglighetsinformationen när vi postar om evenemang via Facebook eller Instagram.


Om en utställning eller ett evenemang innefattar hårda ljud, blinkande ljus, rök eller starka dofter berättar vi om detta på vår nätsida, i broschyrer samt på plats.


Vi har gjort en så kallad social berättelse, det vill säga ett så kallat bildmanuskript om hur ett besök hos oss går till (se ordlista).

Den sociala berättelsen finns tillgänglig på vår nätsida.

Vi skickar den sociala berättelsen på förhand till grupper.


47 / 77

I vår kommunikation berättar vi när muséet ofta är livligt och när det typiskt är en mindre mängd besökare.


7.4 Information för olika sinnenVid behov finns det även information på punktskrift.


Vi erbjuder möjligheten att få eventuella ljudmeddelanden visuellt, till exempel på en skärm eller på ett papper.


På vår nätsida finns det en ord-/ljudkarta, vilket speciellt gynnar besökare med synnedsättning. Personalen berättar för besökarna om möjligheten att använda ordkartan. Ordkartan beskriver muntligt utrymmena och gångrutterna, och hjälper därmed i att hitta relevanta tjänster.


48 / 77

7.5 Mångfald och att undvika stereotypierI vårt material och bland de illustrationer vi använder är mångfald representerat till exempel i form av olika kön, sexuella läggningar, funktionsvariationer, hudfärger och religion.


Vi undviker stereotypier och normer i vår kommunikation. Det innebär till exempel att vi inte förstärker heteronormen.


Vårt museum följer principer för tryggare rum (se ordlista) och vi lyfter fram dessa i vår kommunikation och i våra utrymmen.


Vi har förbundit oss till Område fritt från diskriminering -kampanjen och vi har Område fritt från diskriminering -skyltar framme i vårt museiutrymme.


7.6 NätsidanAtt beställa nätsidan: Se kapitel 2.3 ICT-införskaffningar.

Vår nätsida är skapad enligt WCAG 2.1.

https://www.w3.org/TR/2018/REC-WCAG21-20180605/


49 / 77


Expertbedömning och test

En utomstående expert har utvärderat vår nätsidas tillgänglighet. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

En utomstående expert har utvärderat hur enkel och fungerande vår nätsida är att använda för personer som behöver lätt språk.


Vår nätsida har testats med ett så kallat användartest, där testarna har varit personer med olika sorters funktionsvariation.


Vi testar regelbundet att vår HTML-kod är felfri, till exempel med hjälp av W3C-validatorn.


https://validator.w3.org/

50 / 77

Nätsidans besökare har möjligheten att ge feedback om nätsidan på olika sätt, till exempel via nätblankett, e-post och telefon.


Vi samlar regelbundet in feedback av sidans besökare. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Nätsidans tydlighet

Nätsidan innehåller en rimlig mängd innehåll och information. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Det är lätt att hitta information på vår nätsida. Nätsidans layout är tydlig.

Besökaren hittar enkelt nätsidans mest relevanta information, huvudinformationen.

Navigationslänkarna, det vill säga huvudnavigationen och undernavigationen är tydligt urskiljbara.

Navigationslänkarna, språkmenyn och andra menyer hålls alltid på samma ställen när besökaren rör sig på nätsidan.


51 / 77

Vår nätsidas uppbyggnad är logisk och konsekvent. Informationen är uppdelad och har en klar hierarki.


Nätsidans rubriker är tydliga och beskriver innehållet. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Nätsidans rubriker har en klar hierarki och de är utmärkta som rubrikelement (H1 dvs. Heading 1, H2 osv.).


När besökaren klickar på en specifik del av nätsidan syns detta även visuellt i menyn.


Länkar och bildernas alternativtexter

Länkarna är informativa, vilket innebär att länkarna i sig själv innehåller tillräckligt med information om vart länken för. (“Läs mer” är inte en informativ länktext.)


52 / 77


Vi använder inte understreckade texter på nätsidan på andra ställen än vid länkar.


Om länken är en bild berättar vi i metadatan vart länken för. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vi använder bildalternativtexter (alt-texter, se ordlista) i våra bilder på nätsidan. Dekorativa bilder behöver ingen alt-text.


Vi erbjuder samma information i textformat som vi erbjuder i bildformat, speciellt i bilder med mycket information (exempelvis infografik, grafer och diagram).


Nätsidans funktioner

Vår nätsida fungerar väl ihop med hjälpmedelsteknologi, såsom skärmläsarprogram.

53 / 77


Vår nätsida fungerar på olika skärmar, även smarttelefoner. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vår nätsida har en responsiv layout. En responsiv layout anpassar sig enligt skärmen, vilket innebär att den passar både dator, surfplattor och smarttelefoner.


Texten på vår nätsida går att förstora. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vår nätsida har en funktion som gör att man kan lyssna på texterna. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vår nätsida har en sökfunktion. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.

54 / 77


Vår nätsida har en webbplatskarta. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vår nätsida hittas lätt med hjälp av en sökmotor. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vår nätsida är lätt att använda även utan mus, med hjälp av tangentbordet. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vår nätsidas färgsättning går att ändra så att man även kan bekanta sig med innehållet i så kallad negativtext.


Det finns inga blinkande ljus som kunde orsaka sjukdomsanfall hos besökare på vår nätsida eller annan kommunikation.


55 / 77

Vi undviker självstartande videon på vår hemsida. Rörelsen stör läsandet. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vi undviker självuppdaterande innehåll på vår hemsida (till exempel automatiska bildkaruseller och nyhetsflöden). Bildkaruseller är svåra att utföra tillgängligt: de har ofta för lite tid för läsning och det kan vara omöjligt eller ologiskt att navigera dem med hjälp av tangentbord eller mobil.


Nätsidans filer, videon och blanketter

Eventuella PDF-filer finns även i andra format (HTML, DOC, RTF) på vår nätsida. Det lönar sig använda PDF-filer endast för information som är avsedd för utskrift.


Eventuella DOC- och PDF-filer på vår hemsida är skapade på ett tillgängligt sätt. Instruktioner: Grunderna i hur du skapar tillgängliga dokument (tillgänglighetskrav.fi), Kommunförbundets Tillgänglighetshandbok, kapitel 7. Tillgängliga filer och Webbinarium om tillgängliga dokument (YouTube, endast på finska).


https://youtu.be/XPuE9JAUP8g

https://youtu.be/XPuE9JAUP8g

https://www.kommunforbundet.fi/statistik-och-fakta/webbhandbocker/tillganglighet/2-7-tillgangliga-filer

https://www.kommunforbundet.fi/statistik-och-fakta/webbhandbocker/tillganglighet/2-7-tillgangliga-filer

https://www.tillganglighetskrav.fi/grunderna-i-hur-du-skapar-tillgangliga-dokument

https://www.tillganglighetskrav.fi/grunderna-i-hur-du-skapar-tillgangliga-dokument

56 / 77

Eventuella videon på vår hemsida är textade. Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster förutsätter att offentliga organisationer textar sina videon. Mer information: Tillgänglighetskrav.fi: Videor och ljudsändningar.


Eventuella videon på vår hemsida har syntolkning. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Eventuella videon på vår hemsida har teckenspråkstolkning. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Vår hemsida innefattar videon på teckenspråk. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Blanketterna på vår hemsida är tillgängliga. Mer information: Papunet: Planera tillgängliga blanketter (endast på finska).


https://papunet.net/saavutettavuus/suunnittele-selkeita-lomakkeita

https://papunet.net/saavutettavuus/suunnittele-selkeita-lomakkeita

https://www.tillganglighetskrav.fi/lagar-och-standarder/videor-och-ljudsandningar

57 / 77

7.7 Elektroniska nyhetsbrev och webbutikerVåra elektroniska nyhetsbrev är tillgängliga och lätta att använda.


Vår eventuella webbutik uppfyller WCAG 2.1 -instruktionerna och är lätt att använda.

En utomstående expert har utvärderat vår webbutik.

Vår webbutik har testats med ett så kallat användartest, där testarna har varit personer med olika sorters funktionsvariation.




58 / 77

8 Museiområdet, utrymmen och möbler

8.1 Att anlända till muséetVårt museum är tillgängligt på olika anländningssätt, såsom med kollektivtrafik, taxi, personbil, cykel och gående.


Det finns kostnadsfria, tillgängliga parkeringsplatser som är korrekt utmärkta nära den tillgängliga ingången.


59 / 77

Huvudingången är tillgänglig. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Huvudingången är inte tillgänglig, men rutten till den tillgängliga ingången är utmärkt med skyltning och rullstolssymbol.


8.2 SkyltningRutten till muséets ingång är tydligt skyltad.


Det är lätt att hitta det man söker efter i vårt museum. Skyltningen är tydlig, tillräcklig och utplacerad på synliga platser. Se även instruktioner angående utställningstext (kapitel 8.6).


I våra museiutrymmen finns det en miniatyr eller en taktil reliefkarta av museibyggnaden, -området och -utrymmena samt den omgivande terrängen. Denna gynnar speciellt besökare med synnedsättning.


60 / 77


8.3 Att röra sig i museiutrymmetMan kan röra sig tillgängligt i vårt museiutrymme. Detta berör entré, alla kund- och utställningsområden, byggda delar av utställningen samt personalens utrymmen:

Dörröppningarna är minst 850 mm breda.

Dörrhandtagen, dörröppningsknapparna samt dörrklockor och -telefoner är på en höjd av 850–1100 mm.

Gångvägarna är tillräckligt breda. Det finns tillräckligt med utrymme för att man ska kunna svänga med rullstol (1500 mm bredd minst var 15. meter).

Gångvägarnas ytmaterial är hårda, släta och halksäkra även då de är våta.

Trösklarna är högst 20 mm.

Dörrarna är lätta att öppna eller automatiserade.

Eventuella ramper har en lutning på högst 8 %, de har ledstänger på var sida och kanterna har avåkningsskydd.

På höjdskillnader över 1000 mm finns det vid sidan om trappor även en ramp, lyft eller ramphiss.

Mellan våningar finns det vid sidan om trappor även en tillgänglig hiss som fyller minimimåtten (fri bredd minst 1100 mm och djup 1400 mm).

Servicepunkterna, såsom biljettförsäljning och info, är designade så att man kan använda dem både sittande och stående, det vill säga att bordsytan är på 1200 mm:s och 750–800 mm:s höjd, och att det finns ett minst 670 mm stort utrymme för knäna under dem.


I vårt museum finns det tillgängliga toaletter både för kunder och för personalen. Dessa är väl utrustade och fyller tillgänglighetsregleringarna. För att kunna svänga behöver en rullstol ett område som är minst 1500 mm i

61 / 77

diameter. WC-sätet bör ha minst 800 mm ledigt utrymme bredvid sig. Se handbok Tillgängliga byggander och deras omgivningar (PDF): kapitel Tillgängliga toaletter, sidor 71–79, statsrådets förordning om byggnaders tillgänglighet och Invalidförbundets anvisningar gällande tillgängliga toaletter (endast på finska).


I vårt museum finns det könsneutrala toaletter både för kunder och för personalen. Könsneutrala toaletter tar könsmångfald i beaktande och därtill möjliggör de att personer med funktionsvariation kan använda toaletten med assistans av en person av annat kön.


Alla trappor och ramper har ledstänger. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

I vårt museums alla utrymmen finns det stolar, varav endel är stadiga 500–550 mm höga med rygg- och armstöd. I utställningsutrymmen finns stolar så att man kan uppleva utställningen sittande.


I vårt museums alla utrymmen, även i möjligt café, restaurang eller butik, är möblemanget tillräckligt luftigt så att gångvägen är minst 900 mm bred. Detta

http://www.invalidiliitto.fi/esteettomyysjulkinen-rakennus/yleinen-esteeton-wc

http://www.invalidiliitto.fi/esteettomyysjulkinen-rakennus/yleinen-esteeton-wc

https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2017/20170241

https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2017/20170241

https://www.ym.fi/download/noname/%7BE0CF95AC-D45F-40AF-B2DF-FF227DAA215D%7D/144310

62 / 77

är för att möjliggöra att man kan besöka utrymmet även med hjälp av hjälpmedel.


8.4 SinnesomgivningenVi beaktar olika sinnen i våra utställningar och vi erbjuder information och upplevelser på olika sätt.


I vårt museum använder vi oss av färg- och kontrastskillnader för att hjälpa till att kunna urskilja och uppfatta utrymmet. Till exempel är har golvet och väggen en tillräckligt god kontrast.


Möblemang och ytmaterial samt färgsättning är valda så att till exempel dörrarna är lätta att urskilja från väggen och stolarna kan urskiljas från sin bakgrund.


Nivåskillnader, såsom trappsteg och början/slutet av en trappa är utmärkta för att de ska uppfattas. Detta kan göras med upphöjda mönster eller färgkontrast.

Uppnås väl.

63 / 77


Belysningen är tillräckligt stark och jämn i alla utrymmen, men den bländar inte.


Gångvägarna och till exempel skyltningen och utställningstexterna är tydligt belysta både inomhus och utomhus.


Det finns vägledande markering utmärkt på golvet som känns med foten eller med käpp. Markeringen har testats av en synskadad person. Markeringen märker även ut var gångvägarna korsas.


Det finns inget störande bakgrundsljud eller eko i vårt museum. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

Då det finns video, ljudinstallationer eller liknande i våra utställningar använder vi oss av system där ljudet går att justera. Till exempel personer som är känsliga för ljud kan behöva kunna sänka ljudnivån.

64 / 77


Vi har en induktionsslinga eller motsvarande ljudöverföringssystem i vårt museum.


Vi förverkligar multisensoriska lösningar så tillgängligt som möjligt. Vi erbjuder möjligheter att se, höra och röra på ett enkelt sätt, och vi undviker att överbelasta sinnena till exempel med blinkande ljus, starka dofter eller överraskande ljud.


Vi sörjer för god luftkvalitet i vårt museum. Detta görs med hjälp av effektiv luftkonditionering och genom att använda till exempel doftfria byk- och tvättmedel samt handtvål.


Vi handleder kunder och personal i att komma till muséet utan starka dofter. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:

65 / 77

8.5 Den byggda utställningenVi har tillgänglighetsinstruktioner som vi ger våra utställare för att de enkelt ska kunna granska tillgänglighetsdirektiv för att röra sig, se, höra och förstå.


I våra utställningar kommer man nära verk och föremål även med hjälp av hjälpmedel, eftersom det lämnas ett tomrum kring dessa. Gångvägarna hålls 900–1500 mm breda.


Föremål och konstverk placeras så att de föremål som ska granskas på nära håll finns på 800–1600 mm:s höjd.


Enskilda utställningsföremål urskiljs med hjälp av sin kontrast ur bakgrunden. De placeras så att de inte utgör en risk för kollision.


Vitriner har tillräckligt tomt utrymme kring sig så att man kan nå dem även med hjälpmedel. De bör vara på en höjd av 750–800 mm och ha utrymme för knäna under sig. Utrymmet bör vara minst 800 mm brett, 600 mm djupt och 670 mm högt.

Uppnås väl.

66 / 77


Man kan även nå skärmar med hjälpmedel och en del av dem är placerade på 750–800 mm:s höjd med 670 mm rum för knäna under dem.


8.6 UtställningstexterVåra utställningstexter är lättlästa, både till sitt utseende och sitt innehåll.

Vi använder tydligt språk och känner till principerna bakom lätt språk.

Sådana utställningstexter och verkskyltar som är ämnade att läsas på nära håll placerar vi på en höjd av 1000–1200 mm från golvet, så att de även kan läsas från sittande höjd.

Vi ser till att texterna är väl belysta.

Vi undviker att sätta texterna på glansiga ytor eller under en glansig yta för att undvika att reflektionerna stör läsandet.

Vi ser alltid till att texten är tydlig och läsvänlig.

Vi ser till att det finns tillräckligt stark kontrast mellan text och bakgrund.

Vi använder tillräckligt stor font (minst 15–25 mm när man kan komma precis bredvid texten för att läsa den).

Vi ser till att raderna inte blir för långa (max 90 tecken per rad, rekommendationen är 55–60 tecken).

Vi uppmärksammar att det är lättare att läsa en text skriven med små bokstäver än versaler (STORA BOKSTÄVER).

Vi använder lättlästa fonter, såsom Arial och Helvetica Medium.

Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:

67 / 77


8.7 Tillgänglighetsperspektiv på muséets räddningsplanVi har tagit personer med funktionsvariationer i beaktande i muséets räddningsplaner och andra säkerhetsrelaterade dokument.


Nödutgångarna i vårt museum är så tillgängliga som möjligt. Personer med funktionsnedsättning kan självständigt ta sig ut eller förflytta sig till andra utrymmen via nödutgångar vid behov.


Brandlarmet är multisensoriskt: man kan både se och höra larmet, till exempel genom en blinkande lampa och ett ljudlarm.


Utgångarna och nödutgångarna är tydligt utmärkta och belysta. Uppnås väl. Uppnås någorlunda. Uppnås inte.Att fixa:Målsättningen är att fixa innan:


68 / 77

Ordlista

I denna ordlista har vi använt oss av Servicen Kultur för allas och Luckans Hur är det med tillgängligheten? Anvisningar gällande ett kulturobjekts tillgänglighetsinformation (Linnapuomi och Salonlahti 2015). Andra källor är separat utmärkta.

Alt-text/alternativ text/bildbeskrivningMed hjälp av en alternativtext kan man förmedla visuell information åt personer som för någon orsak inte kan se bilden. Alternativtexter kan användas till exempel vid bilder på webbsidan, på bilder som publiceras på sociala medier eller vid bilder i Word-, PDF- och PowerPoint -filer. Alt-text och alternativtext betyder samma sak. Ibland används även andra termer, såsom alternativ beskrivning eller bildbeskrivning. Alternativ text, det vill säga alt-text, är inte samma sak som den bildtext eller rubrik som syns åt alla användare. Källa: Saavutettavasti.fi: Alternativa bildtexter (på finska), besökt 12.8.2020

Assistenter och tolkarAssistenter kan användas till exempel av personer med rörelsehinder, synnedsättning eller med intellektuell funktionsnedsättning. Tolkar kan exempelvis tolka till teckenspråk, eller erbjuda skrivtolkning eller taltolkning.

Om besökaren hamnar betala inträde för sin assistent eller tolk hamnar hen i en ojämlik ställning, eftersom hen tvingas betala dubbelt inträde. Se Finlands Museiförbunds rekommendation: Gratis inträde för museibesökares assistenter (på finska).

DeltagandeDeltagande kan beskrivas till exempel genom en indelning i tre nivåer: Deltagande är att 1) höra till någon community, 2) vara aktiv inom sin community och 3) erfarenheten av att tillhöra communityn och ens egen betydelse som en medlem av communityn (Kiilakoski et al., 2012, 252). En annan del av deltagande är att påverka: deltagande kan definieras som




https://www.saavutettavasti.fi/kuva-ja-aani/kuvat




69 / 77

möjligheten att kunna påverka sin egen näromgivning samt beslutsfattandet i saker som rör en själv (Virolainen 2015, 18).

Hur väl deltagande förverkligas kan granskas till exempel genom THL:s (finskspråkiga) sida Edistääkö toiminta osallisuutta? 24 apukysymystä.

Källor:

Kiilakoski, Tomi, Nivala, Elina, Ryynänen, Aimo, Gretschel, Anu, Matthies, Aila-Leena, Mäntylä, Niina, Gellin, Maija, Jokinen, Kimmo & Lundbom, Pia (2012): Demokratiaremontin työkaluja. Ur Gretschel, Anu & Kiilakoski, Tomi (red.) Demokratiaoppitunti. Lasten ja nuorten kunta 2010-luvun alussa. Julkaisuja 118. Nuorisotutkimusverkosto/Nuorisotutkimusseura, Helsinki, 249–272.

Jutta Virolainen 2015. Kulttuuriosallistumisen muuttuvat merkitykset. Katsaus taiteeseen ja kulttuuriin osallistumiseen, osallisuuteen ja osallistumattomuuteen (PDF). Cuporen verkkojulkaisuja 26. Besökt 12.8.2020.

DiskrimineringslagenSyftet med diskrimineringslagen är att främja likabehandling och förebygga diskriminering. I lagen föreskrivs bland annat om vad som avses med diskriminering, vad som avses med tillåten särbehandling, vilken gottgörelse och vilka påföljder som kan dömas ut med stöd av lagen samt skyldigheten att främja likabehandling. Enligt diskrimineringslagen får ingen diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Myndigheterna, utbildningsanordnarna och arbetsgivarna ska i sin verksamhet främja och bedöma förverkligandet av likabehandling. Källa: Justitieministeriet: Diskrimineringslagen-broschyr (PDF), besökt 12.8.2020.

EU:s direktiv gällande tillgänglighetEU:s tillgänglighetsdirektiv, det vill säga Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer trädde i kraft år 2016. Direktivet förutsätter att EU-staternas offentliga myndigheters webbplatser och mobila

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32016L2102&qid=1608125950354&from=EN



https://yhdenvertaisuus.fi/documents/5232670/5376058/Yhdenvertaisuuslakiesite+ruotsi/a7d1ec6f-a506-2706-4260-007c577aa256/Yhdenvertaisuuslakiesite+ruotsi.pdf


https://www.cupore.fi/images/tiedostot/kulttuuriosallistumisenmuuttuvatmerkitykset_000.pdf



https://thl.fi/fi/web/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-johtaminen/osallisuuden-edistaminen/heikoimmassa-asemassa-olevien-osallisuus/osallisuuden-osa-alueet-ja-osallisuuden-edistamisen-periaatteet/edistaako-toiminta-osallisuutta-24-apukysymysta

https://thl.fi/fi/web/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-johtaminen/osallisuuden-edistaminen/heikoimmassa-asemassa-olevien-osallisuus/osallisuuden-osa-alueet-ja-osallisuuden-edistamisen-periaatteet/edistaako-toiminta-osallisuutta-24-apukysymysta

70 / 77

applikationer är tillgängliga. I Finland genomförs direktivet genom lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. Källa: Kommunförbundet: Tillgänglighetshandbok, besökt 11.6.2020.Inom den Europeiska unionen förbereds det också ett tillgänglighetsdirektiv som ställer tillgänglighetskrav på centrala tjänster och produkter, såsom nätbutiker. Direktivet kommer att gälla både offentliga och privata tjänsteleverantörer. Källa: Papunet: Tillgänglighetsdirektiv (på finska), besökt 12.8.2020.

FunktionshinderEn person med funktionshinder har en tillfälligt eller bestående nedsatt förmåga att röra sig och/eller leva självständigt på grund av sjukdom, skada eller annan orsak. Man kan också tänka att omgivningen utgör hindren istället för personen. Till exempel utgör en byggnad eller tjänst som inte är trygg, fungerande eller behaglig ett hinder, till exempel i form av rörelsehinder.

Källa: Kommunförbundet 2017. Tillgänglighetsrekommendationer för allmänna bibliotek, s.9.

Induktionsslinga En induktionsslinga eller annat ljudöverföringssystem används av personer med hörselapparat. Rösten hos den som talar, till exempel guiden eller kundservicepersonalen, förflyttas med hjälp av mikrofon via induktionsslingan direkt in i hörselapparaten på tillräckligt hög ljudnivå. Biljud stör på så sätt inte hörseln. Mikrofonen är nödvändig för att induktionsslingan ska vara av nytta.

Induktionsslingor kan installeras till exempel vid kundservicedisken och biljettjänstdisken, i utställningsutrymmen samt i läktaren (Linnapuomi, Paqvalén, Salovaara och Turpeinen 2014, 6). Induktionsslingan kan vara fast installerad i utrymmet. Det finns också flyttbara induktionsslingor som kan flyttas från servicepunkt till servicepunkt, samt batteridrivna bärbara induktionsslingor.

Källa: Linnapuomi, Aura; Paqvalén, Rita; Salovaara, Sari; Turpeinen, Iida 2014.Teater för alla! En handbok i tillgänglig verksamhet för teatrar, Servicen Kultur för alla / För kultur på lika villkor rf och Finlands teatrar rf.

http://www.kulttuuriakaikille.fi/tillganglighet_guider_teatrar



https://papunet.net/saavutettavuus/esteettomyysdirektiivi-accessibility-act

https://www.kommunforbundet.fi/tillganglighetshandbok/i-4-tillganglighetsdirektivet-i-korthet

https://www.kommunforbundet.fi/tillganglighetshandbok/i-4-tillganglighetsdirektivet-i-korthet

71 / 77

Jämlikhet/likabehandlingLikabehandling betyder att alla människor är lika värda och att ingen får diskrimineras till exempel på grund av ålder, hudfärg, sexuell läggning eller någon annan personlig egenskap. I ett rättvist samhälle ska alla ha lika möjligheter att utbilda och utveckla sig, få tjänster och avancera. Källa: Justitieministeriet: Diskrimineringslagen-broschyr (PDF), besökt 12.8.2020.

Kulturlotsar/kulturkompisarEn kulturlots eller kulturkompis är en utbildad frivillig som kan komma med till exempel på museibesök. Verksamheten är ämnad för personer som saknar eller behöver sällskap eller stöd för att kunna besöka kulturinstitutioner. Kulturlotsverksamheten uppehålls av kommuner eller föreningar. Källa: Kulturlotsarnas nationella webbplats (Kansalaisareena, på finska), besökt 11.6.2020.

Kultursensitivitet/kulturell känslighetMed kultursensitivitet eller kulturell känslighet avses att ta hänsyn till kunders och medarbetares kulturella bakgrund genom känslighet, kunskap, färdigheter och attityder. Det hänvisar även till att kunna agera i en varierad, mångkulturell omgivning. Kultursensitivitet handlar inte endast om att kunna tala olika språk utan om en bredare kulturell förståelse för tankesätt, attityder, normer, förebilder, olika sätt att agera samt effekterna av samhällsförändringen på kulturella förhållanden. Källa: Heikkilä, Lydia 2011. Kulttuurisensitiivisyys palvelutuotannon haasteena (PDF, på finska). PaKaste-seminariet 4.10.2011, besökt 29.7.2020.

Lag om tillhandahållande av digitala tjänsterLagen om tillhandahållande av digitala tjänster (även kallad digitjänstlagen) ställer krav på organisationer inom den offentliga sektorn och en del av den privata sektorn att de ska uppfylla tillgänglighetskrav. Kraven i lagen är i praktiken A- och AA-nivåkraven från den internationella WCAG 2.1 -instruktionen (Web Content Accessibility Guidelines). Lagen genomför de så kallade tillgänglighetsdirektiven i Finland. Både lagen och direktiven baserar sig på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Källa: Tillgänglighetskrav.fi: Lagar och standarder. Besökt 11.6.2020.

https://www.tillganglighetskrav.fi/lagar-och-standarder

http://www.sosiaalikollega.fi/uutiset/Heikkila_Lydia4.10.2011.pdf

http://www.sosiaalikollega.fi/uutiset/Heikkila_Lydia4.10.2011.pdf

http://kansalaisareena.fi/luotsit


72 / 77

Lätt språk/lättlästLätt språk är enklare än allmänspråk både vad gäller ordförråd, uppbyggnad och innehåll. Lätt språk och lättläst, som ibland också kallas LL, riktar sig till personer som har svårt att läsa eller förstå allmänspråk. (LL-center 2021.) Dessa kan vara till exempel personer med intellektuell funktionsnedsättning eller personer som lär sig språket (Selkokeskus 2021). Muséet kan till exempel erbjuda guidningar, broschyrer, webbinformation, väggtexter eller utställningspublikationer på lättläst språk.

Källor:

LL-Center 2021. LL-Center: Om lättläst, besökt 1.2.2021

Selkokeskus 2021. Selkokeskus - på svenska, besökt 14.1.2021.

MångfaldMångfald innebär att varje människa har otaliga egenskaper, att vi tillhör olika grupper och att vi har olika bakgrund och identitet. Människor har olika egenskaper som handlar om till exempel kön, sexuell läggning, socioekonomisk status, ålder, fysiska egenskaper, funktionsvariation, utseende, religion, språk, kulturella skillnader, etniska drag, politiska åsikter eller olika ideologier och övertygelser. Att beakta mångfald är att respektera olikheter i en trygg och positiv atmosfär.

NormerNormer är oskrivna regler och tankesätt i både kultur och samhälle. De är ofta osynliga och icke-medvetna. Normerna synliggörs först när någon bryter mot dem. Speciellt normer som handlar om sexualitet, kön, etniska drag, kroppen och funktionsvarians är sådana som orsakar friktion. (Bryt normen! 2014; Seta 2020.)

Till exempel gör vithetsnormen att vita personer är privilegierade (Keskinen, Näre & Tuori 2015, 2). Cisnormen låter förstå att alla människor upplever det kön de tilldelats vid födseln som rätt och eget, och att de uttrycker detta kön entydigt (alltså att de är cispersoner). Heteronormen igen antar att alla är heterosexuella, och att heterosexualitet är mer önskvärt, mer naturligt och bättre än andra läggningar. (Seta 2020) På grund av detta kan sexuella minoriteters historia förbli osynlig inom museivärlden. Funktionsnormer igen

https://selkokeskus.fi/pa-svenska/om-lattlast/

https://ll-center.fi/svenska/om_lattlast/om_lattlast2

73 / 77

kan skapa en bild av att alla kroppar är likadana och att ingen har funktionsnedsättningar. Till exempel kan arbetsintervjuer ordnas i icke-tillgängliga rum då arbetsgivaren antar att sökandena inte har funktionsvariationer.

En strävan till att känna igen och bryta de normer som påverkar verksamheten skapar jämlikheten i muséet, både som arbetsplats och för kunderna.

Källor:

Bryt normen -projektet (2014). Anta int’! Ett normkritiskt material om likabehandling, att motverka diskriminering och friheten att få vara sig själv. Besökt 15.7.2020

Keskinen, Suvi Päivikki; Näre, Lena Margareta och Tuori, Salla (2015) Valkoisuusnormi, rodullistamisen kritiikki ja sukupuoli (PDF, på finska). Sukupuolentutkimus, 28:4, 2–5, besökt 15.7.2020.

Seta rf:s regnbågsordlista (på finska) , besökt 15.7.2020.

Endel termer hittas även på svenska via THL:s ordlista gällande jämställdhet och Seta rf:s översatta svenskspråkiga regnbågsordlista.

OrdkartaOrdkartor är ljudkartor. De består av talade råd och rutter som är relevanta, till exempel hur kunden hittar till toaletten, olika salar, restauranger och så vidare. Kunden kan lyssna på ord-/ljudkartan via hemsidan och även ladda ner den inför sitt besök. Personer med synnedsättning kan till exempel använda den för att hitta fram. Källa: Markkula, Eija-Liisa 2014. E-postintervju 5.5.2014. Intervjuare Aura Linnapuomi.

Rimliga anpassningarMyndigheter, utbildningsanordnare, arbetsgivare och de som tillhandahåller varor eller tjänster ska enligt diskrimineringslagen göra rimliga anpassningar för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra till exempel kunna använda tjänster och arbeta.

Anpassningarna ska motsvara personens behov. Anpassningarna kan förverkligas på olika sätt i olika situationer. Det är inte meningen att

https://sv.seta.fi/lhbtiq-fakta/

https://thl.fi/sv/web/jamstalldhet/framjande-av-jamstalldhet/ordlista

https://thl.fi/sv/web/jamstalldhet/framjande-av-jamstalldhet/ordlista

https://seta.fi/sateenkaaritieto/sateenkaarisanasto

https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/236695/Keskinen_et_al_2015.pdf?sequence=1&isAllowed=y

https://www.dropbox.com/s/4dvkhb2pjk4f0la/AntaInt-WEB.pdf?dl=0



74 / 77

anpassningarna ska skapa orimligt finansiellt eller annat besvär. Till exempel kan det krävas mindre anpassningar av ett litet museum än ett stort museum.

Inom arbetslivet kan anpassningarna innebära att arbetspunkten eller -verktygen installeras eller ändras på ett sätt som gör att arbetstagare med funktionsnedsättning kan arbeta. Att vägra anpassningarna är diskriminering.

Källa: Diskrimineringsombudsmannen: Rättigheter för personer med funktionsnedsättning, besökt 14.1.2021.

SkrivtolkningSkrivtolkning innebär att allt tal skrivs ut i läsbar textform i realtid. Skrivtolkningen kan vara synlig för alla till exempel under ett evenemang. På så sätt kan alla som har svårt att höra det som sägs dra nytta av tolkningen. Skrivtolken kan också tolka så att texten endast syns på den egna datorskärmen. Då kan endast några personer åt gången följa med tolkningen. Muséer kan erbjuda skrivtolkning till exempel under vernissage, seminarier eller diskussionstillfällen. Skrivtolkning tjänar personer med nedsatt eller ingen hörsel, samt personer som lär sig språket.

Social berättelseEn social berättelse är en berättelse som med hjälp av både bild och text berättar hur någon specifik social situation går till. Berättelsen kan till exempel beskriva ett museibesök. Det är viktigt att beskriva i vilken ordning och var allting händer. Den sociala berättelsen kan hjälpa med att koncentrera sig på själva kulturupplevelsen. Med hjälp av berättelsen kan man på förhand skapa sig en uppfattning om när situationen börjar och när den slutar, vilket kan hjälpa mot osäkerhet. Berättelsen gör att kunden kan förbereda sig på de sociala situationerna, vilket gör dem säkrare och mer bekanta.

Källor:

Korhonen, Aku / Autismisäätiö 2015. E-postintervju, intervjuare Outi Salonlahti.

Senso-hanke 2020. Sosiaaliset tarinat (på finska). Besökt 15.7.2020.

http://www.sensonet.fi/sosiaaliset+tarinat/

https://syrjinta.fi/sv/rattigheter-av-personer-med-funktionsnedsattning

https://syrjinta.fi/sv/rattigheter-av-personer-med-funktionsnedsattning

75 / 77

StereotypierStereotypier är generaliserande mönster, uppfattningar, tolkningar, förväntningar och antaganden om hurdana egenskaper eller beteendemönster som hör ihop med specifika människor. De är delade, djupt rotade bilder vi alla har och handlar ofta om frågor, saker, personer eller människogrupper som inte är riktigt bekanta för oss. Stereotypier har vi ofta omedvetet. De innehåller negativa eller positiva förhandsuppfattningar. Muséer har sin egen roll i att förstärka och å andra sidan bryta ner stereotypier. Källa: Kansalaistopistojen Liitto: Ennakkoluulot ja stereotypiat (på finska), besökt 17.8.2020.

SyntolkningEn syntolk berättar hur till exempel ett museiföremål eller ett konstverk ser ut på ett sätt som gör att en synskadad person kan få en så lika uppfattning som en seende person som möjligt. Syntolkning innebär alltså att tolka visuellt förmedlad information till tal (Alanen & Hirvonen 2013, 85). På guidade turer kan syntolken till exempel berätta om hur byggnaderna, föremålen eller konstverken ser ut: storlek, form och färg. Källa: Alanen, Anukaisa & Hirvonen, Maija 2013. Esipuhe: Erityisryhmien viestintä ja viestinnän esteettömyys. Puhe ja kieli (på finska), 33:3, 85–89. Besökt 29.7.2020.

TextningTextning kan vara inomspråklig eller interspråklig. Inomspråklig textning innebär att textningen görs på samma språk som det talade språket (till exempel svensk textning till en svenskspråkig video). Inomspråklig textning gynnar till exempel personer med nedsatt hörsel samt personer som lär sig språket. Interspråklig textning innebär att texten är översatt från det talade språket (till exempel finsk textning till en svenskspråkig video).

TillgänglighetMuseiverksamheten görs mer tillgänglig då man tar i beaktande hur individuella både kunder och arbetstagare är. God tillgänglighet ökar möjligheterna att göra själv, delta, uppleva, få information och lära sig nytt.

Ett museum som satsar på sin egen framtid och på jämlikhet håller tillgänglighetstemat nära i allt sitt strategiska arbete och till exempel i

https://journal.fi/pk/article/view/9429/6718

https://journal.fi/pk/article/view/9429/6718

https://peda.net/kol/foorumi/m/mkk/t2kk/ejs

https://peda.net/kol/foorumi/m/mkk/t2kk/ejs

76 / 77

planeringen av utställningar. Muséets kommunikation når olika människor på sätt som är tillgängliga för publiken. Alla har ekonomisk möjlighet att använda sig av muséets tjänster. Muséets utrymmen är tillgängliga. Det är behagligt att besöka muséet tack vare en jämlik kundservice och öppen attityd. Information och upplevelser erbjuds via olika sinnesfunktioner. Med hjälp av olika språkalternativ och olika sätt att lära sig tar man aktivt bort eventuella hinder för besökaren att förstå.

På finska används två olika ord om tillgänglighet: saavutettavuus och esteettömyys. På svenska talas endast om tillgänglighet. I Servicen Kultur för alla används esteettömyys för att hänvisa till den byggda omgivningens tillgänglighet, medan saavutettavuus används som en paraplyterm för andra aspekter av tillgänglighet. Termen hänvisar alltså förutom omgivningen även exempelvis till hur tillgängliga tjänsterna och kommunikationen är.

Tjänster på teckenspråk eller tolkade till teckenspråkTjänster på teckenspråk hänvisar till tjänster vars ursprungsspråk är ett teckenspråk. Till exempel guidningar eller videon kan göras på teckenspråk, eller så kan kunder betjänas på teckenspråk. Tjänster på teckenspråk kan tolkas till talat språk.

Tjänster kan också tolkas till teckenspråk. I tolkade guidningar, diskussionsevenemang eller videon finns det en teckenspråkstolk som tolkar det talade språket och andra ljud till publiken i realtid.

I Finland finns det två officiella teckenspråk: det finska och det finlandssvenska teckenspråket. Förutom teckenspråk finns det även andra sätt att uttrycka sig på som innefattar tecken, till exempel internationella tecken och tecknat tal.

Tryggare utrymmen/safer spaces; principer för tryggare utrymmen

Med tryggare utrymmen avses en gemensam strävan till att skapa principer som gör att alla som besöker och deltar i muséets verksamhet kan känna sig trygga. I praktiken innebär det att muséets/evenemangets personal strävar till att ta ansvar för svåra situationer: konflikter behandlas istället för att de bara tolereras. Ordet “tryggare” används istället för “trygga” på grund av att det aldrig går att garantera ett helt säkert rum för alla. Principer för tryggare

77 / 77

utrymmen kan skapas tillsammans med besökarna (vilket gjordes till exempel i centrumbiblioteket Ode/Oodi; Principer för ett tryggare rum) och hållas framme i museiutrymmet och på hemsidan.

Konceptet för tryggare rum härstammar från underground- och alternativkulturer, speciellt från evenemang för könsminoriteter och sexuella minoriteter. Dessa har strävat efter att alla besökare kan vara sig själva, utan rädsla för att bli nedvärderade, diskriminerade eller till och med bemötta med våld.

Källa: Ruskeat Tytöt: Principer för tryggare utrymmen (på finska), besökt 11.6.2020.

WCAG 2.1/webbinnehållstillgänglighetWCAG, det vill säga Web Content Accessibility Guidelines är internationella instruktioner för webbinnehållstillgänglighet. Endel muséer faller även under lagen för tillhandahållandet av digitala tjänster. Dessa muséer bör följa WCAG:s nyaste version, WCAG 2.1, i sina webbplatser, webbtjänster och mobila applikationer till A- och AA-nivån. WCAG-instruktionerna kan gärna appliceras även vid muséer som inte lagen gäller. Källa: Tillgänlighetskrav.fi: WCAG 2.1, besökt 11.6.2020.

https://www.tillganglighetskrav.fi/lagar-och-standarder/wcag-2-1/

https://www.tillganglighetskrav.fi/lagar-och-standarder/wcag-2-1/

https://www.w3.org/TR/2018/REC-WCAG21-20180605/

http://www.ruskeattytot.fi/turvallisempien-tilojen-periaatteet-/-rt-live

https://www.oodihelsinki.fi/sv/tjanster-och-lokaler/principer-for-ett-tryggare-rum/

checklista gällande tillgänglighet och mångfald i...

Documents