co2-redovisning fÖr Årstidernas produktion av … · 2021. 1. 8. · av växthusgaser, öka...

CO2-REDOVISNING FÖR ÅRSTIDERNAS PRODUKTION AV

MATKASSAR2015-2019

CO2-RAPPORT FÖR ÅRSTIDERNA 2019

1.0 INLEDNING 1.1. Var kommer utsläppen från?

2.0 NYCKELTAL 2.1. Fler kassar ger större totalt CO2-utsläpp2.2. Mindreutsläppper1000(DKK)omsatta2.3. FördelningavCO2-utsläppperdropochper1000kr.omsatta

3.0. VARUTRANSPORT

4.0. PERSONTRANSPORT

5.0. ENERGI

6.0. EMBALLAGE

7.0. PAPPER

8.0. SAMMANFATTNING

9.0. INSATSER FÖR ATT MINSKA VÅRA CO2-UTSLÄPP

10.0. BILAGOR Bilaga A – Dansk andelBilagaB–TransportformerBilaga C – Utsläppsfaktorer

34

6779

11

13

14

17

22

24

27

29

INNEHÅLL


INLEDNING

1.0 INLEDNING HosÅrstidernaharvifokuseratpåmiljöochklimatändafrånbörjan–oavsettomvibefinnerosspååkern,iköketellerutepåvägarna. Företaget grundades helt enkelt på idén attgöramiljö-ochklimatomsorgtillvardagsmatoch etablerades 1999 som en 100 % eko-logiskverksamhet.RedanföremillennieskiftetexperimenteradeÅrstidernasmedgrundareThomasHarttungmedattminimerautsläppenavväxthusgaser,ökalagringenavkolämnenochgörajordenmerfruktbar,vilketblandannatleddetillatthanår2009utsågstillHeroofTheEnvironment av Time Magazine.

SedanÅrstidernasstartharvipraktiseratennofly-policysominnebärattingavarorfraktasmedflyg.År2015utarbetadevitillsammansmedtankesmedjanConcitoenrapportomolikamatvarorsklimatavtryckförattbättreförståsambandetmellankostochklimat.DenanalysenharsedanvaritvårträttesnöreochpräglatdebeslutsomvipåÅrstidernafattatiklimat-ochmiljöfrågor.

När FN:s globala mål introducerades rådde det därföringentvekanomattmålnr13”Bekämpaklimatförändringarna”skullevaraettavdemålsomvipåÅrstidernavillefokuserapåochbidraliteextratill. Nuharviberäknatvårtklimatavtryckiöverettdecennium.Degörviförattföljautvecklingenochidentifierabådestoraochsmåförbättringsmöjligheterochförattkunnafattanödvändiga,strategiskabeslut.Denhärrapporten visar utvecklingen för våra CO2-ut-släppfrån2015till2019.RapportenvisarpåengenerellökningsetttillhurmångakiloCO2visläpperut.År2015uppmätteÅrstidernasutsläpp2129tonCO2.Ensiffrasom2019stigittill5337ton;enökningmedknappa30%.Undersammaperiodharomsättningenstigitmed37%frånknappt429milj.DKKår2015till586milj.DKKår2019.Enmerrättvisandebildavutveck-lingenärdärföratttittapåhurmycketCO2visläpperutvarjegångviomsätterför1000kr.(DKK).Härsermanettfallpå5%CO2-utsläppfrån2015till2019.

GLOBAL UPPVÄRMNING OCH CO2-EKVIVALENTER:CO2 – även kallat koldioxid eller karbondioxid – spelar en helt central roll för den globala uppvärmningen.HaltenavCO2iatmosfärengörnämligenattatmosfären”hållerkvar”värmeneftersomdenblockerarjordensvärmeutstrålning.Iställetskickasendelavvärmentillbakatilljordytanochdetärdettasomutgörväxthuseffekten.EnförhögkoncentrationavCO2iatmosfärenfårtemperaturenattstigameränvadsomärlämpligt,ochdetresulterarienglobaluppvärmning.

DetärdockintebaraCO2sombidrartilldenglobalauppvärmningen.Detfinnsdetocksåandraväxthusgasersomgör,somt.ex.metan,lustgasochfreon.DessagaserbidrardockintelikamyckettillväxthuseffektenochdärförmätermangasernasbidragisåkalladeCO2-ekvivalenter(CO2e).T.ex.påverkarutsläpppå1kgmetandenglobalauppvärmningenlikamycketsom25kgCO2.Därförsägermanatt1kgmetanmotsvarar25kgCO2-ekvivalenter,medanfreonhamnarpåhela1300CO2-ekvivalenter.GenomattanvändaCO2-ekvivalentersommåttenhetärdetlättareattjämförahurmycketdeolikagasernaförorenariförhållandetillvarandra.

IdennarapportärallauträkningarbaseradepåCO2-ekvivalenter.FörattsäkraenstabilvetenskapliggrundförCO2-beräkningarnasamarbetarvimedDengrönatankesmedjanCONCITOsomharlevereratdeCO2-utsläppsfaktorersomanvändstillberäkningavCO2-ekvivalent(CO2e)-utsläppenfrånrespektiveområde(sebilagaC).EttstorttacktillkunskapschefTorbenChrintzfördennaovärderligahjälp.UträkningarnaavCO2e-utsläppenäruppskattadeöveren5-årsperiod(2015-2019).IställetförattanvändadentekniskatermenCO2e-utsläppsåtalarviirapportenom”CO2-utsläpp”eller”CO2-avtryck”somsynonymertillCO2e-utsläppisyfteattförenklaläsningen.


1.1. VAR KOMMER UTSLÄPPEN FRÅN?IrapportenservinärmarepåföljandekällortillCO2-utsläpp:

• Intransport(varansvägfrånleverantörtillvårtpackeri på Barritskov)• Mellantransport (från packeriet på Barritskov tillvåralokalaterminaler• Sluttransport(fråndenlokalaterminalentillkundens dörr)• Energi(el,agrodieselocholja,gasochky-lmedel)• Emballage(frigolit,inliner,plastbyttor,absorbent och diverse-emballage)• Papper(trycksakerocht.ex.nyhetsbrev,receptochkopieringspappersamtaktiverings-kampanjer)• Pendling(personbilellerkollektivtrafik)

• Tjänsteresor(tjänstebilar,körningiegenbil,tåg,flygochövernattningar

Isambandmeddettaärdetviktigtattunder-strykaattvåramätningargällerdetCO2-utsläppsomgenererasfråndetattvihämtarenvarahosenleverantörtilldessattkassarnalandarpåkundens trappa. Det CO2 som släpps ut under självaproduktionenavvaran,d.v.s.pååkern,iladugården,iväxthuset,påmejeriet,igrönsakspackeriet,ikvarneno.s.v.ärintein-räknat.Vademballagebeträffarharviräknatindetemballagesomvisjälvapackariochintedetemballage som våra leverantörer använder sig av omdet.ex.levererarmoröttertillossienpåse.

FigurennedanvisarhurstorandelavÅrstidernastotalaCO2-utsläppsomderespektivekällornastår för.

Figur 1: Procentfördelning av olika källors CO2-utsläpp år 2019

DetframgårtydligtattvarutransportenärdenabsoluttyngstapostenivårCO2-rapport.Sammantagetutgörintransport,mellantransportochsluttransport55%avvåratotalautsläpp.Ommanläggertillpersontransportiformavtjänsteresorochpendlinghamnarutsläppfråntransportpåhela56%-alltsåtvåtredjedelarav

våra samlade utsläpp. En annan förhållandevis stor post är utsläpp som härstammar från vår energiförbrukningiformavel,gas,diesel/oljaochkylmedelsomstårförnästan20%avvåratotala CO2-utsläpp. Användningen av emballage står för nästan 14% av utsläppen medan pappers-förbrukningen står för under 2%.

INLEDNING


SEDAN ÅRSTIDERNAS START HAR VI PRAKTISERAT EN

NO FLY-POLICY SOM INNEBÄR ATT INGA VAROR

FRAKTAS MED FLYG.


NYCKELTAL

2.0 NYCKELTALFörattgåmerpådjupetkringsiffrornabakomfigurenovanvisartabell1utvecklingenitotalt

antal kg CO2-utsläpp från de olika källorna under åren2015-2019samtfördelningenavdessa.

Avtabellenframgårattdenprocentuellafördelningen ligger någorlunda stabilt med enstakaförskjutningarlängsvägen.År2019harprocentandelenfrånemballage,energiochpendlingstigitjmfr.med2018medan

denharfallitförintransport.PåsammasätthartotaltantalkgutsläpptCO2stigitgenomårentrots fallet 2019. Det är en naturlig konsekvens avÅrstidernastillväxtvilketbeskrivsnärmareiföljandeavsnitt.

Tabell 1: Varutransport, persontransport, energi, emballage och pappers bidrag till kg CO2 i perioden 2015-2019 samt procentandel för respektive post.

2015-2016 2015 2016 Kg CO2 % Kg CO2 %

Intransport 1.428.179 34,6% 1.808.231 35,7%Mellantransport 281.161 6,8% 371.905 7,3%Sluttransport 773.139 18,7% 907.193 17,9%Tjänsteresor 113.846 2,8% 144.357 2,8%Pendling 207.845 5,0% 251.429 5,0%Energi 851.199 20,6% 1.069.569 21,1%Emballage 431.268 10,4% 451.713 8,9%Papper 42.205 1,0% 64.141 1,3% Totalt 4.128.841 100,0% 5.068.538 100,0%

2017-2019 2017 2018 2019 Kg CO2 % Kg CO2 % Kg CO2 %

Intransport 1.974.892 35,5% 2.209.396 38,6% 1.810.354 33,9%Mellantransport 486.989 8,7% 503.306 8,8% 436.713 8,2%Sluttransport 1.033.559 18,6% 737.317 12,9% 683.838 12,8%Tjänsteresor 188.231 3,4% 173.985 3,0% 156.232 2,9%Pendling 299.025 5,4% 356.755 6,2% 378.883 7,1%Energi 993.740 17,8% 1.082.211 18,9% 1.053.181 19,7%Emballage 508.922 9,1% 572.529 10,0% 730.666 13,7%Papper 83.276 1,5% 83.424 1,5% 87.604 1,6%Totalt 5.568.634 100,0% 5.718.923 100,0% 5.337.471 100,0%


NYCKELTAL

FLERA KASSAR GER STÖRRE TOTALT CO2-UTSLÄPPUndermångaårharviupplevtettstortintresseförvåramatkasselösningarmenflerkunderochflersåldakassarinnebärocksåattvårttotalaut-släppavCO2stiger.Viblirflermedarbetare,tarhemflervaror,körflermil,användermerenergi

ochemballage,skriverutflerrecept,packarflerakassariettkonstantväxandepackeri,fårökadebehovavkylkapaciteto.s.v.FigurennedanvisartydligtattvårttotalaCO2-utsläppstigerochsjunkeritaktmedomsättningen.

UtmaningenärnaturligtvisattminimeraCO2-ut-släppensamtidigtsomviväxer.IrestenavrapportenvisarvidenrelativautvecklingenuttrycktiCO2-utsläpppr.drop(ettdrop=ettstopphosenkund)ochisynnerhetförvarje1000kr.(DKK)viomsättereftersomdetgerdentydligastebildenavutvecklingengenomåren.

När vi i denna rapport mäter våra CO2-utsläpp ärdetdärförfyraparametrarsomåterkommerivårtsättattmäta:

• Totalt antal kg CO2-utsläppt• Procent av de totala CO2-utsläppen• CO2 pr. drop.• CO2pr.1000kr.omsatta(DKK).

2.2.FALLANDE UTSLÄPP PR. OMSATTA 1 000 KR. (DKK).Fördelningen av vårt totala CO2-utsläpp visas i figur1ochitabell1.Tabellennedangerenförsta överblick över de övriga parametrarna – totalt antal ton CO2 samt kg CO2 pr. drop och pr.1000kr.(DKK)omsatta(räknati2015-årsväxelkurs).

Figur 2: : Omsättning i relation till totalt antal kg utsläppt CO2

UTMANINGEN ÄR NATURLIGTVIS

ATT MINIMERA CO2-UTSLÄPPEN SAMTIDIGT SOM

VI VÄXER

0

1.000

2.000

3.000

4.000

5.000

6.000

7.000

2015 2016 2017 2018 20190

100.000

200.000

300.000

400.000

500.000

600.000

700.000

Tota

lt an

tal t

on C

O2

Om

sätt

ning

dan

ska

2015

-kr.

[t.k

r.]

Omsättning vs. totalt antal tons CO2 emission

Omsättning danska 2015-kr. [t.kr.] Total t antal ton CO2


Tabell 2: Översikt med omsättningstal i 2015 års DKK, totalt antal utsläppta ton CO2, kg. CO2 pr. drop samt kg. CO2 pr. omsatta 1 000 kr. (2015 DKK) från 2015-2019. Dessutom ett index som visar den relativa utvecklingen.

Omsättning och CO2-utsläpp 2015 2016 2017 2018 2019

Omsättningdanska2015-kr.[t.kr.] 428.747 521.152 611.302 617.575 586.286Index (omsättning jfr. 2015-års omsättning 100 122 143 144 137

TotaltantaltonCO2 4.129 5.069 5.569 5.719 5.337Index (utveckling av totalt antal kg CO2) 100 123 135 139 129

kgCO2pr.drop 3,25 3,40 3,28 3,32 3,34Index (utveckling av kg CO2 pr. drop) 100 105 101 102 103

KgCO2peromsatta1000kr.(DKK) 9,63 9,73 9,11 9,26 9,10Index (utveckling av kg CO2 pr. 1 000 kr.) 100 101 95 96 95

NYCKELTAL

MEDAN VI 2015 SLÄPPTE UT 9,63 KG CO2 VARJE

GÅNG VI OMSATTE FÖR 1000 KR. (DKK) SLÄPPTE

VI ISTÄLLET UT 9,10 KG CO2 ÅR 2019 VILKET

MOTSVARAR ETT FALL PÅ 5%.

SomvitidigarenämntfinnsetttydligtsambandmellanvåromsättningochdentotalamängdCO2somvisläpperut(sefigur2).År2015om-satteviförknappt429milj.DKKochsläppteut4129tonCO2,medanviår2019omsatteför586milj.DKKochsläppteut5337tonCO2.Medanomsättningenharstigitmed37%underdesenastefemårenharCO2-utsläppetstigitmed29%.Detvisarattdetfinnsvissafördelarmedattgåuppivolymochlevereratillflerkunder.Näromsättningenstigerkanvianvändavårtpackeri,vårdistributionochövrigafaciliteterpåettoptimaltvis.Detbidrartillentydligresurs-besparing.

Huruvidafalletunder2019ärettuttryckförstordriftsfördelarärsvårtattsägaeftersommani perioden också har vidtagit många åtgärder för attreducerautsläppen.

Tabell2visarattutvecklingenförutsläpptCO2pr.drop ligger någorlunda stabilt genom åren. Här sesenlitenstigningjämförtmed2018vilketblandannatberorpåattviår2019såltflerakassartill1person vilket ökar vårt utsläpp pr. drop.

AttdetgenerelltsynsennedgångiCO2-utsläppunderperioden2015-2019blirtydligtnärviser på hur många kg CO2 vi släpper ut pr. 1 000 omsattakr.(DKK).Därvi2015släppteut9,63kgCO2varjegångviomsatteför1000kr.släppteviiställetut9,10kgCO2år2019viketmotsvararettfallpå5%.

Stigningenfrån2017till2018berorbl.a.påattviibörjanav2018sloguppdörrarnatillvår“GrönaVerkstad”somärenproduktionsenhetdärvitillverkarkomponentertillmatkassarnasomtärnade,strimladeochhackadegrönsak-er,toppings,salladsblandningarm.m.Detharresulteratimeraktivitet,flermaskinerochenstörreförbrukningavegetemballageeftersomvisjälvapackarkomponenterna.D.v.s.packningsomtidigaresköttesavandraharflyttatstillÅrs-tiderna.Dessutomharviunder2019haftbehovavattutvidgaområdenamedkylfacilitetervilketockså märks på klimatkontot.


NYCKELTAL

2.3. FÖRDELNING AV CO2-UTSLÄPP PR. DROP OCH PR. OMSATTA 1 000 KR. (DKK)IföljandefigurerserviåterigenhurCO2-utsläppenfördelarsigöverdeolikakällorna.HärundersökervihurmångakgCO2somderespektivekällornastårförräknatpr.dropochdärefterpr.omsatta1 000 kr. (DKK).

Sammantagetrördetsiginteomnågrastoraförändringaröveråren.Mestiögonfallandeärettfalliintransportsamtenstigningiemballagevilketviåtervändertillsenare.Pendlingstegstötvisnärviblevfleranställdamedanutsläppenfrånenergiförbrukningtoppadeår2016närpackerietexpanderade. Var och en av dessa källor beskrivs mer ingående nedan men först tar vi en närmare tittpåfördelningenpr.1000kr.omsatta(DKK).

Figur 3: Respektive källors utsläpp mätt i kg CO2 pr. drop

Figur 4: Olika källors utsläpp mätt i kg CO2 pr. omsatta 1 000 kr. (DKK)

3,33 3,47 3,23 3,58 3,09

0,66 0,71 0,800,81

0,74

1,80 1,74 1,69 1,191,17

0,48 0,48 0,49 0,58 0,65

1,99 2,05 1,63 1,75 1,80

1,01 0,87 0,83 0,93 1,25

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

2015 2016 2017 2018 2019

Kg C

O2

per1

000

kr o

msa

tta

(DKK

)

kg CO2 per omsatta 1000 kr (2015-DKK)

Intransport Mellantransport Sluttransport Tjänsteresor Pendling Energi Emballage Papper

1,12 1,21 1,16 1,28 1,13

0,220,25 0,29

0,290,27

0,610,61 0,61 0,43

0,43

0,090,10 0,11 0,10

0,100,16

0,17 0,18 0,210,24

0,670,72 0,58 0,63

0,66

0,340,30

0,30 0,33 0,46

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

2015 2016 2017 2018 2019

kg C

O2

per d

rop

kg CO2 per drop

Intransport Mellantransport Sluttransport Tjänsteresor Pendling Energi Emballage Papper

CO2-REGNSKAB FOR AARSTIDERNE 2019 10

NYCKELTAL

CO2-utsläpppr.omsatta1000kr.(DKK)visargenerelltpåettfallunderperioden2015-2019.Iförhållandetill2018serviår2019enstigningföremballage,energiochpendlingochettfallförin-ochmellantransport.VadintransportenbeträffarberordettaförmodligenpåattvihämtathemfärrevarorfrånSydeuropa.

Den mest markanta förändringen under 2019 är ökningen i utsläpp från emballage vilket beror påvårökadeaktivitetpåDenGrönaVerkstadensamtattvitaremotflervaroristorapartiersomvisjälvapackar.Bådadelarnaäruttryckförattvihartagithemellerfasatinuppgiftersomtidigarelåg hos våra leverantörer.

PÅ SENARE ÅR HAR VI UPPLEVT ETT STORT INTRESSE FÖR VÅRA

MATKASSELÖSNINGAR MEN FLER KUNDER OCH FLER

SÅLDA KASSAR INNEBÄR OCKSÅ ATT VÅRT TOTALA UTSLÄPP AV CO2 STIGER.


VARUTRANSPORT

3.0. VARUTRANSPORTIdennarapportskiljervimellanvarutransportoch persontransport. Varutransporten är upp-deladiintransport,mellantransportochslut-transport.Persontransportentäckertjänsteresorochpendlingochstårförenbetydligtmindreandel.

Figur5visarutvecklingenförvårintransportunder de senaste fem åren. När vi får fraktat varorna från våra leverantörer i Danmark och andraländertillvårtpackeriiBarritskovskerdetmedlastbil,båtellertåg.

Figur 5: Intransport med lastbil, båt och tåg – utsläpp av kg CO2 per omsatta 1 000 kr. (DKK)

Somtydligtframgårifigurenärdetfraktenmedlastbil som står för den övervägande andelen utsläpp.SjälvatransportformenharstortinflytandepåCO2-avtrycket(sebilagaBomtransportformerochbilagaComutsläppsfak-torer).Transportmedlastbilsläpperut0,107kgCO2pr.ton*km,därdäremotbåttransportbarasläpperut0,00243kgCO2pr.ton*km.DärförkandetinnebäraettmindreCO2-utsläppattväljavarorsomärproduceradenärahamnom-rådeniDominikanskarepublikenellerArgentinaframförattkörademilastbilfrånt.ex.Syditalien(båttransportfrånArgentinagenererarungefärsamma utsläpp som lastbilstransport från Nantes i Frankrike – se bilaga B om transportformer).

Detförhållandevislillautsläppetfrånbåttrans-portsynstydligtifigur5vilketsamtidigtförklararvarfördenexotiskafruktenilådornalångtifrånär den värsta klimatboven.

DET FÖRHÅLLANDEVIS LILLA UTSLÄPPET FRÅN

BÅTTRANSPORT SYNS TYDLIGT I FIGUR 5 VILKET

SAMTIDIGT FÖRKLARAR VARFÖR DEN EXOTISKA

FRUKTEN I LÅDORNA LÅNGT IFRÅN ÄR DEN

VÄRSTA KLIMATBOVEN.

-

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

2015 2016 2017 2018 2019

kg C

O₂ p

er 1

000

kr o

msa

tta

(DKK

)

Kg CO2 frän intransport per 1000 kr omsatta (2015 års kurs, DKK)

Intransport lastbil Intransport båt Intransport tåg


VARUTRANSPORT

Underåren2015-2017fraktadevivarormedhjälpavgodstågfrånVeronaiItalieneftersomtåg släpper ut långt mindre CO2 än samma sträcka körd med enbart lastbil (se bilaga B om transportformer).Dådetharförekommitstoravägarbetenpåsträckanhardettaienperiodtyvärrintevaritettrealistisktalternativ,mennuhar användandet av godståg återupptagits. Intransportenbefinnersigår2019påsinlägstanivåuttrycktpr.1000kr.(DKK)underfemårs-perioden.

Figur5handlaruteslutandeomintransport.Figur6visarpåförskjutningarnamellanintrans-port,mellantransportochsluttransportgenomåren. Om vi ser på hur många kg CO2 de res-pektivetretransportkategoriernabidrartillperomsatta1000kr.(DKK)blirdetigentydligtattintransportenärdentyngstaposten.

Figur 6: Utveckling i kg CO2 från varutransport pr. omsatta 1000 kr. (2015 års kurs, DKK)

IntransportensbidragtillCO2-utsläppenstegfrån2017till2018menfölligenunder2019.Mellantransporten ligger stabilt och utsläppen frånsluttransportenharsjunkit.Detberorbl.a.påattviunderdenmyckettorrasommareniDanmark2018toginflerutländskavaror.Under2019stegandelendanskakött-ochgrönsaks-produkter igen (se bilaga A) vilket minskar ut-släppen från intransporten.

Sluttransportenberäknasgenomattvårachaufförermätersinakörmönsterunderenvissperiodsåattvikanräknauthurmångakmsomkörsmedvarjekasse/ellerförvarjekund.Dettagjordesår2015.Dessatalharsedananväntstillattberäknaslutdistributionunderperioden2014-17.År2018gjordesennyregistreringsomanvändesförberäkningarnamellan2018och

-19. På senare år har man arbetat med ökad ruttoptimering,iDanmarkhartorsdagarfasatsutsomleveransdag,vikörmycketmeromnattendåtrafikenärglesareochförstochfrämstlevererarvimångaflerkassarvilketgerkortaresträckor mellan kunderna. Denna metod innebär attdenfinaminskningiutsläppsomviserfrån2017isjälvaverketomfattarengradvisut-vecklingsomharskettsedan2015.Förattund-vikaliknande”hopp”iberäkningenavslut-transporten bör vi framöver notera förarnas körmönster med större regelbundenhet.

Figurenvisar,attävenomviöverlagharsläpptut mer CO2 från varutransport under åren som ettresultatavökadförsäljning(jfr.grafen),såharvåraCO2-utsläppminskatsetttillCO2-utsläpppr.omsatta1000kr.(DKK).

0

500.000

1.000.000

1.500.000

2.000.000

2.500.000

-

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

2015 2016 2017 2018 2019kg

CO

2

kg C

O2

per 1

000

kr o

msa

tta

(DKK

)

kg CO2 från varutransport per omsatta 1000 kr (2015 års kurs, DKK)

Intransport Mellantransport Sluttransport Varutransport totalt kg CO2


PERSONTRANSPORT

4.0. PERSONTRANSPORT Till skillnad från varutransporten handlar den här posten om transport av medarbetare och inte av varor. Persontransport inkluderar bl.a. pendling iformavdendagligatransportentillochfrånarbetet.Isambandmedenundersökning2015och2018frågadevivåramedarbetarehurlångtdehartilljobbetochhurdetarsigdit(meddieselbil,bensinbil,samkörning,kollektivtrafikellercykel/gång).Sedanmultipliceradeviantaletmedarbetaremeddetgenomsnittligatransport-

mönstret.CO2-utsläppetfrånpendlingstigerdärförproportionelltmedantaletmedarbetarevilkettydligtillustrerasifigur7.

Persontransportinkluderarocksådeflyg-tågresorochövernattningarsomvåramedarbetaregörisambandmedaffärsresoroch möten. Körning inom arbetet i egen bil eller tjänstebilutöverdendagligapendlingenärocksåinräknad.

Sammantagetstårpendlingochtjänsteresorför7%respektive3%avdetotalaCO2-utsläppenår2019(Sefigur1).Från2018till2019stegut-släppenfrånpendlingeftersomvigickfrån269till296heltidsanställda.

Å andra sidan ses en reducering av utsläppen frånflygresortrotsettökatantalmedarbetareeftersomvimedvetetharförsöktminimeralängdochantalflygresorochdessutomvaltattan-vändaossavtågistörreutsträckningäntidigare.Kravenförtjänstebilarharskärptsochnyaavtalkommeratttecknasförel-hybrid-ellerandraalternativabränsletyper.

Figur 7: Kg CO2-utsläpp från persontransport och övernattningar.

KRAVEN FÖR TJÄNSTE-BILAR HAR SKÄRPTS

OCH NYA AVTAL KOMMER ATT TECKNAS FÖR EL- HYBRID- ELLER

ANDRA ALTERNATIVA BRÄNSLETYPER.

0

50

100

150

200

250

300

350

-

100.000

200.000

300.000

400.000

500.000

600.000

2015 2016 2017 2018 2019

Anta

l FTE

ans

tälld

a

kg C

O2

Kg CO2-utsläpp från persontransport och övernattningar

Pendling Flygresor person Tjänstebilar - diesel Tjänstebilar - el

Övernattningar Tågresor person Arbetskörning (egen bil) Antal FTE anställda


ENERGI

5.0. ENERGI EftervarutransportärenergidenpostiCO2-redovisningensomtaruppmestplatseftersomknappt 20% av våra utsläpp kommer härifrån (se figur1).Energiinkluderarelförbrukningenivåraolikalokaler,agrodiesel(tilljordbruksmaskiner)ocholjeförbrukningtillen

oljepannasomanvändsnärvårfliseldadepannaärurfunktion.Ävenkylmedeltillvårkylanläggningsamtdennatur-ochflaskgasvianvändertilluppvärmning,truckarochkökingåri posten energi.

Figur8visarattdettotalaCO2-utsläppetfrånvårenergiförbrukningharstigitstabiltunderperioden2015-2019.Härstårelförbruknigenfördenklartstörstaandeleneftersomvianvändermycketelföratthållavarornakallapåvårtpackeri och på våra terminaler där de packade kassarna förvaras innan de levereras. Stigningenielförbrukningberordärförpåattvisäljerflervarorochdärförharbehovförattkylaflerkvadratmeterlager.CO2-utsläppenfrånkylmedelvarierarmycketberoendepåomdetharvaritnödvändigtattfyllapåmedkylmedelideolikaanläggningarna.År2016fylldevipåkylmedeliennykylanläggningpåBarritskov.

Vårkylanläggningdrevstidigaremedfrämstfreonmeneftersomfreonharenhögutsläpps-faktor(sebilagaC–utsläppsfaktorer)bytteviislutetav2017ochbörjanav2018utenstordelavanläggningarnasåattdenudrivsmedCO2.

Figur 8: Kg CO2-utsläpp från energi.

VI HAR UNDERSÖKT MÖJLIGHETERNA FÖR ATT FÖRBÄTTRA VÅR ELLEVERANS OCH HAR SKRIVIT UNDER ETT AVTAL OM LEVERANS AV GRÖN EL MED START 2020.

643.688

814.348 861.034

933.590 922.515

45.200 34.669 31.251 40.531 43.456

117.446

183.590

47.912 34.796

23.56044.865 36.96153.543 73.294 63.650

-

100.000

200.000

300.000

400.000

500.000

600.000

700.000

800.000

900.000

1.000.000

2015 2016 2017 2018 2019

Kg CO2 utsläpp från energi

El-förbrukning Agrodiesel och oljeförbrukning Kylmedel Gas totalt


ENERGI

Utsläppenfrångasanvändningharstigitnågotpåsenareåreftersomviistörreutsträckninganvändergastilluppvärmning.Trotsattdettotalautsläppetfrånenergistigermedårenitaktmedutvidgadelager-ochkylfaciliteterserbildenannorlunda ut när vi mäter CO2-utsläppen från energiper1000omsattakr.(DKK).

Här ser man en nedåtgående tendens – dock medenlättökningmellan2017-2019pågrundav högre elförbrukning.

Viharundersöktmöjligheterförattförbättravåra leveranser på el-området och skrivit under ettavtalomleveransavgrönelmedstart2020.

Figur 9: kg CO2 per 1 000 kr. (DKK) omsatta från el, agrodiesel/olja, gas och kylmedel.

CO2 SOM KYLMEDEL:CO2varfaktisktettavdeursprungligakylmedelsomanvändesistorutsträckningfrånslutetav1800-taletmensomfasadesutisambandmedinförandetavsyntetiskakylämnenvidtidenförandravärldskriget.NärdetblevkäntattdeflourhaltigaCFC-kylmedlenhadeenförödandeeffektpåozon-lagretochattdeavlösandeHCFC-ochHFC-kylmedlenbidrogtilldenglobalauppvärmningenuppstodettnyttintresseförCO2somkylmedel.

1,50 1,56 1,41 1,511,57

0,11 0,070,05

0,07 0,070,10 0,07

0,09 0,12 0,11

0,27 0,35

0,080,06 0,04

-

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

2015 2016 2017 2018 2019

kg C

O2

per 1

000

kr o

msa

tta

(DKK

)

Kg CO2 per 1000 kr omsatta (DKK) från el, agrodiesel/olja, gas och kylmedel

El-förbrukning Agrodiesel/oljeförbrukning Gas totalt Kylmedel totalt


EMBALLAGE

6.0. EMBALLAGE Somtidigarenämnthardetbaravaritmöjligtattinkluderadetemballagesomvisjälvaanvändeross av. Det emballage som våra leverantörer användernärdelevererarblåbärtillossismåaskarellermorötteripåsaringårinteivåraberäkningar.

Viarbetarkontinuerligtmedattreduceramängdenemballagesamtidigtsomviskavillvarasäkrapåattkundenfårlevereratenfräschvara,vilketkräverfleraolikatyperavemballage–sevåramestanvändaemballagetypernedan.

Förutom den grå frigolitlådan som särskilt under de varma månaderna innehåller en absorbent (uppsugningsmatta),såanvänderviensåkalladinliner vilket är den stora plastpåsen som håller varornasamladeiträlådanochsamtidigthållerfukteninneochsolljusochskadedjurute.

Nereilådanhittarmanoftavåraflowpack-påsar.Detärdesmå,genomskinligapåsarnamedt.ex.couscous,risochnötter.Vifårvarornalevereradeilösviktochpackardemsjälvaipor-tionsstorlekar.Derassyfteärförståsatthållaisärprodukternaocheftersomlösalinserellergrynilådaninteskullevarasärskiltpraktiskt.

BägareiplastärförstochfrämstdebyttorsomvianvänderosaviDenGrönaVerkstaden,tillexempeltillvårablandningaravstrimladegrön-saker.

En del frukt och grönsaker får vi levererade i storalådorsåattvisjälvakanpackademfärskairättportioner.Dessapackasismåplastpåsarsomfallerunderkategorindiverse-emballage.Idennakategori ingår även de bruna pappers-påsar som kunderna får om de t.ex. beställer enfruktpåse,enpåsepaprikaellerandravarorutövermatkassen,samtdepappaskarsomt.ex.användstilltomaterochsomärgjordaavåter-använd pappersmassa.

Figur 10 och 11 visar totalt antal kg CO2 utsläppt frånvårtemballagesamthurmycketCO2emballagetståttförpr.1000omsattakr.(DKK).

Våra mest använda emballagetyper

Trälåda med inliner

Askar i återvunnen pappersmassaFrigolitlåda Flowpack-påsar

Bägare i plastPlastpåse Absorbent


EMBALLAGE

Figur 10: Kg CO2 utsläppt från emballage

Figur 11: Kg CO2 per 1 000 kr. (DKK) omsatta från emballage

216.095 196.036 241.720 263.104 246.843

147.537 124.087

152.739 151.412 202.355

--

-23.574

95.565

25.144 51.972

45.709 48.431

59.334

22.624 27.751

38.329 44.282

84.504

19.868 51.868

30.42629.850

30.100

-

100.000

200.000

300.000

400.000

500.000

600.000

700.000

800.000

2015 2016 2017 2018 2019

kg C

O2

Kg CO2 från emballage

Frigolit Inliner Bägare plast Diverse emballage Flowpackplast Absorbent

0,50 0,38 0,40 0,43 0,42

0,34

0,24 0,25 0,25

0,35

-

- -0,04

0,16 0,06

0,10 0,07 0,08

0,10 0,05

0,05 0,060,07

0,14

0,05

0,10 0,05 0,05

0,05

-

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

2015 2016 2017 2018 2019

kg C

O₂ p

er 1

000

kr o

msa

tta

(DKK

)

Kg CO2 per 1000 kr (DKK) omsatta från emballage

Frigolit Inliner Bägare plast Diverse emballage Flowpackplast Absorbent


EMBALLAGE

Ifigur10sermanattdettotalaCO2-utsläppetfrånemballagestegfrån2015till2018tillföljdavökadomsättning.Från2018till2019harutsläppendockstigitmättbådeitotaltantalkgCO2ochiutsläppper1000omsattakr.(DKK)trotsettfalliomsättning.Detkanvidenförstaanblickverkaunderligteftersomviundersammaperiodharhaftettstortfokuspåbättreresurs-utnyttjandeochpåattreduceravåranvändningavemballage.Dockinkluderardessatalflerahändelser:

• Vipackarenstörreandelavvårakassartill1-och 2-personers hushåll vilket ger ökad emballageanvändning. • Vifårflervarorlevereradeoinpackadeistorapartier(bulk)(isynnerhetömtåligavarorsomörtkryddor,spenatochbönor)somvisjälvapackarförattkunnaanvändamindremängderplastochförattkunnakontrollerahållbarhetenbättre.SomtidigarenämntärdetbaradevarorsomvisjälvapackarsomingårivårCO2-rapport.Därför uppnår vi större utsläpp när vi packar själva,ävenomsyftetärattminskamängdenemballage i kassarna. • Packningen av varor i Den Gröna Verkstaden bidrartillsammautveckling.Detgerossmeremballage men annars skulle varorna packas någon annanstans.

Av de åtgärder vi har infört under de senaste två årenförattminimeramängdenemballagekanföljandenämnas:

• Efteromfattandetesteravhållbarhetenharviplockatbortplastenfrånbl.a.broccoli,gurkaoch tomater från våra fasta leverantörer. Det händerdockattdessavarorfortfarandelevererasiplast–dettaärnärvårafastahandlareintekanleverera,ochvidärförmåstehittavarornanågonannanstans.• Fleravarorsomtidigarekomipåsarfrånleverantörenkommernutillvårtpackeriibulksåattvisjälvkansamlademmedettgummibandeller lägga dem löst i lådan. • Närvisjälvapackarråvaroriportionsstorlekar(t.ex.ris,bulgurellerärtskott)använderviensålitenochtunnpåsesommöjligt.Förvissaavdessa påsar har vi reducerat plastmängden med upptill50%.

•Viharvaltattpackastrimladegrönsakerfrån vårt egen Gröna Verkstad i genomskinliga PET-byttortillverkadeav90%återanvändPETfrånblandannatgamlaläskflaskor.Detärenmaterialtypsomförutomatthjälpatillattskyddavåraråvarorpåbästamöjligasättocksålämparsigsynnerligenvältillåteranvändning.•Vihartagitframennyfrigolitlådasomärhälftensåstorochsomvianvändertilldeminstamatkassarna – se nedan.

Överlagservi–paradoxaltnog-attviaktivtre-ducerat vår emballageanvändning och mängden emballagesomkundenmottarsamtidigtsomvårt CO2-utsläpp från emballage har ökat.

ÖVERLAG SER VI – PARADOXALT NOG - ATT

VI AKTIVT REDUCERAT VÅR EMBALLAGEANVÄND-

NING OCH MÄNGDEN EMBALLAGE SOM KUNDEN TAR EMOT SAMTIDIGT SOM VÅRT CO2-UTSLÄPP FRÅN

EMBALLAGE HAR ÖKAT.


EMBALLAGE

Frigolitlådornaanvändstillallakylvarorsompackastillsammansmedisförattsetillattdehållerkylskåpstemperaturtillskundenpackarupp dem. Under 2019 tog vi fram en mindre ver-sion av lådan som kan stå på högkant längs ena sidanienträlådapåsåvisattt.ex.1-person-kassenkanpackasiettkolliiställetförtvå.Detgermindreatttransporteraochgörleveransenlättareatthanteraförbådechaufförochkund.

FrigolitlådornasomkommertillbakatillossgenomstrålasmedUV-ljusochrengörs.Antingenkommerdeuttillkundernaigenellersåskickarvidemtillåtervinning.

Våra klassiska trälådor är inte inräknade i ovan-ståendefigurereftersomträetärenförnybarkälla.Sedan2016(2015förfrigolitlådorna)harvi dock räknat på hur många gånger kassarna återanvändsigenomsnitt–setabell3.

Påsenareårharvilyckatshöjaåtervinnings-faktorn för både trä- och frigolitkassar. Under 2019sågvidockettfall.Viharingenlogiskförklaringtilldetta.

NärträlådornablivitförslitnablirdetillflissomanvändsförattvärmauppvårtpackeripåBarritskov.

SEDAN 2016 HAR VI RÄKNAT UT HUR MÅNGA GÅNGER VÅRA LÅDOR ÅTERANVÄNDS I GENOMSNITT.

Återanvändning av lådor 2015 2016 2017 2018 2019

Trälådor - 3,5 3,7 3,9 3,2

Frigolitlådor 3,3 3,9 4,2 4,1 3,9

Tabell 3: Antal gånger våra kassar återanvänds


PAPPER

7.0. PAPPERImatkassarnaläggervinyhetsbrev(pappers-trycksaker)ochrecept(kopieringspapper)ochdessutomgörviaktiveringskampanjersomtidningsbilagorochutskick.

Alltihopkräverpapperavolikaslagsamtkostnaderförtryck.Ifigur12sesutvecklingenihurmycketCO2somsläppsuttotalttillföljdavvår pappersförbrukning.

Figuren visar på en ökning i utsläppen från vår samladepappersförbrukingsedan2015.Detberorbl.a.påattviharfåttflerkunderochdärförhartrycktflerrecept.Frånochmed2016inkluderarvitrycksakertillaktiveringskampanjersomennypost,därförharennystapeltill-kommit.

Figur 13 visar hur många kg CO2 vår pappers-förbrukning har bidragit med i utsläpp per 1000omsattakr.(DKK).Härsestydligtattut-släppenlegatpåenmycketstabilnivåunderdesenastetreårenochattpappersförbruk-ningen inte upptar en särskilt stor del av CO2-för-brukningen,dåviärnerepåutsläppsnivåerpå1,15kgCO2pr.1000omsattakr.(DKK).

Figur 12: Kg CO2 utsläppt från papper

Figur 13: Kg CO2 pr. 1000 kr omsatta från papper

36.404

10.911

12.

388

12.384

11.095

5.801

24.498

27.530

28.

097

27.579

28.733

43.357

42.942

48.930

-

10.000

20.000

30.000

40.000

50.000

60.000

70.000

80.000

90.000

100.000

2015 2016 2017 2018 2019

kg C

O 2

Kg CO2 från papper

Papper – trycksaker Kopieringspapper Aktiveringskampanjer

0,08

0,02 0,02 0,02 0,02

0,01

0,05 0,05 0,05 0,05

- 0,06 0,07 0,07 0,08

-

0,02

0,04

0,06

0,08

0,10

0,12

0,14

0,16

0,18

0,20

2015 2016 2017 2018 2019

kg C

O2

per 1

000

kr o

msa

tta

(DKK

)

Kg CO2 per 1000 kr omsatta (DKK) från papper

Papper – trycksaker Kopieringspapper Aktiveringskampanjer


PAPPER

Oavsettomdetrörsigomtrycksaker,kopierings-papperelleraktiveringskampanjeranvänderviossuteslutandeavFSC-certifieratpapper.Dessutomärvårttryckeri,KLSPurePrint,CradletoCradle-certifierat.

FSC-MÄRKET:FSC-märketindikeraretthållbartpappersvalochstårförForestStewardshipCouncilvilketärettglobaltsamarbetemellanskogsägare,trä-industrinochmiljö-ochsocialaorganisationer.IenFSC-märktskogfällsinteflerträdänvadskogenhinnerreproducera.Djur-ochväxtlivskyddasochdemänniskorsomarbetariskogenärgaranteradeutbildning,säkerhetsutrustningoch skäligt betalt.

CRADLE TO CRADLE:Ärenavvärldensmestambitiösamiljö-certifieringarmedhögakravpåhelaproduktenslivscykel.Bådepapperochtryckfärgerärtill-verkadeutanskadligakemikalier,tungmetallerellerhormonstörandeämnen(somannarstyvärrärrättvanligaitryckbranschen).DetinnebärattdetrycksakervifårfrånKLSiprincipkankomposteras och användas som gödning i naturen.


8.0. SAMMANFATTNINGDenstigandeomsättningsomviharupplevtgenomårenharresulteratiattvitotaltsettharökatvårtCO2-avtryckmättiantalkgutsläpptCO2.

År2015uppmättevietttotaltutsläpppå4129tonCO2–ensiffrasomår2019hadestigittill5337ton.Detökadetotalutsläppetär,somvitidigareförklarat,ennaturligföljdavattviharblivitfleranställda,tarhemflervaror,körflerkilometer,användermerenergiochemballage,printarflerrecept,packarflerkassariettväxande packeri och har ökat behov av kylkapacitet.

EnmerrättvisandebildavutvecklingenärdärförattsepåhurmångakgCO2visläpperutvarjegångviomsätterför1000kr.(DKK).Härsermanettfallpå5%underperioden2015till2019(från9,63kgCO2per1000kr.omsattatill9,10kgår2019). Under de senaste tre åren har vi legat på ungefär samma nivå med de två kommentar-ernaatt2018årstorrasommarleddetillenökadimportavutländskavarorochattviunder2018med fullt genomslag 2019 fasade in en rad uppgiftermedpackningavvarorochför-arbetning i Den Gröna Verkstaden vilket bidrar tillÅrstidernasegnautsläppavCO2.

NärvisernärmarepådeolikakällornatillCO2-utsläppenservitydligtatttransportenstårför den största andelen. Bara varutransporten (intransport,mellantransportochsluttransport)stårför55%avvåratotalautsläpp.Ommanläggertillpersontransportenifromavpendlingochtjänsteresornårutsläppenfråntransportupppåhela65%–alltsånästantvåtredjedelarav de totala utsläppen. En annan förhållandevis stor post är utsläppen från vår energiförbrukning iformavel,gas,diesel/oljaochkylmedelsomutgör knappt 20% av våra totala CO2-utsläpp medan användning av emballage står för en stigandeandelmednästan14%,varavpappers-förbrukningen står för knappt 2 %.

Den procentuella fördelningen ligger som beskrivetirapportenrelativtstabiltöverfemårsperioden;dockmedvissaförskjutningarpåvägen.År2019serviattandelenfrånenergi,pendlingochemballagestigitiförhållandetill2018medandensjunkitförvårintransport.

Nedanstående tabell ger en överblick över de olika källornas utveckling baserat på en jämförelseavtotaltantalCO2utsläpptaunder2018respektive2019.

SAMMANFATTNING

DET KRÄVER FLERA OLIKA VARAKTIGA OCH LÅNGSIKTIGA INITIATIV

FÖR ATT REDUCERA VÅRA CO2-UTSLÄPP OCH VI

FOKUSERAR KONTINUERLIGT PÅ HUR VI KAN FÖRBÄTTRA OSS.


SAMMANFATTNING

Tabell 4: Jämförelse av totalt antal utsläppta kg CO2 från olika källor år 2018 resp. 2019.

Omsättning

Källa till CO2-utsläpp

Intransport

Mellantransport

Sluttransport

TjänsteresorPendling

Energi

Emballage

Papper

2018:617.575miljkr.

Totalt kg CO2 2018

2.209.396

503.306

737.317

173.985

356.755

1.082.211

572.529

83.424

2019586.286miljkr.

Totalt kg CO2 2019

1.810.354

436.713

683.838

156.232

378.883

1.053.181

730.666

87.604

Ettfallpå5%

Utveckling 2018-2019

Ettfallpå18%

Ettfallpå13%

Ettfallpå7%

Ettfallpå10%

Enökningmed6%

Ettfallpå3%

Enstigningpå27%

Enökningmed5%

Vad beror utvecklingen på?

Enstörreandeldansktköttochgrönsaker resulterade i mindre lastbilskörning

Pallar staplas högre och införandet av liten frigolitlåda

Ruttoptimering,enleveransdagmindre och kortare avstånd mellan kunderna

Färreaffärsresormedflyg Fler anställda

Mer av packningen hanteras inhouse (bl.a i Den Gröna Verkstaden)ochflerkassartill1person ger mer emballage

Relativthögreförbrukningtillkampanjer

DetärnaturligtvispositivtattvitotaltsettserettfallivåraCO2-utsläppmättperomsatta1000kr.(DKK)iperioden2015till2019.Dockinserviattdetfinnsutrymmeförförbättring.Detkräverfleraolikaihållandeochlångsiktigainitiativför

attreduceravåraCO2-utsläppochvifokuserarkontinuerligtpåhurvikanförbättraoss.Nedankan du se exempel på vad vi gör – och gärna vill görameraviframtiden.


INSATSER FÖR ATT MINSKA VÅRA CO2-UTSLÄPP

9.0. INSATSER FÖR ATT MINSKA VÅRA CO2-UTSLÄPP

Islutetav2019lovadeviattredanfrån2020kunna uppvisa en balanserad CO2-rapport. Nedanföljerettlitetsmakprovpådeinitiativsom vi arbetar med.

När det gäller varutransport har både vi och våra externachaufförerstortfokuspåattfyllabilarnaheltochoptimerarutten.(Avsammaanledningkanmaninteväljainomvilkettids-intervallvarornalevereras.JuflergångerviskaköranedförsammagatajumerbränsleochCO2släpperviut,ochdärförfungerardetintevarkenmiljömässigtellerekonomisktomenkundvillhasinleveranskl.14ochenannankl.17.)Utöverdiverseruttoptimeringsinitiativsomspararmycketbränsleochkördakilometerarbetarviocksåpåatthittavarubilarsomanvänderalternativabränslensomelochgas.Utmaningenäratthittalämpligafordon,särskiltvadlastningstid,lastningskapacitet,räckviddochkyllösningarbeträffar.År2018testadeenavvårachaufförerengasdrivenbilmeneftersomkörningenintelevdeupptillvårabehovkändeviosstvungnaattletavidare.Idecember2019fick

vi en av de två för-sta lastbilarna från Mercedes som är 100% eldriven. Den har en räckvidd på100kmpåettfulladdatbatterioch håller nu på attkörasinmeddagliga uppdrag mellan våra lokaler i Köpenhamns-området. En av de

storautmaningarnaärdenbegränsadetillgångentillsnabbaladdstationerochdenmåstedärförståstillai11timmarförattvarafulladdadföljandemorgon.

Hösten2019fickvimöjlighetenattodlagrönsak-erienlitendelavettouppvärmtväxthusutan

konstgjortljusidanskaKøgeochhärexperimeterar vi med hur många danska blad-grönsakerviharmöjlighetattproduceraunderårets kallare månader. Vår preliminära slutsats ärattförmångavarorsomsallat,örtkryddor,spenat och liknande kan vi förlänga den danska säsongenmedupptill8-10veckor.Dåsäsongennormaltsträckersigöverdrygt20veckorinnebärdettaenmarkantförlängning.Omprojektetlyckasbordedetinomdekommandeårenmärkasiformavettmindrebehovavintransportoch därmed färre kilometer körda med lastbil.

För persontransport har vi på vårt gemensamma intranet (podio) en app för samkörning. Med huvudkontor både i Barritskov och i Humlebæk kan en del körning mellan de två orterna inte undvikassåävenhärförsökerviattfyllabilarnasågottdetgår.SamtidigtställervikravpåvåratjänstebilaromattdeskahaenergiklassAellerhögre. Från och med 2020 blir det även obligatorisktattallanyatjänstebilarhosÅrstidernaskavarahybriderellerrenaelbilarmed energiklass A+++. Vi har minimerat våra tjänsteresormedflyg,meneftersomvisamtidigtgärna vill uppleva odlingsmetoder och arbets-förhållanden hos t.ex. bananproducenterna i Dominikanska republiken med egna ögon är personresormedflygiblandnödvändiga.

Vadenergiförbrukningenbeträffarharviunderdesenastefemårenstartatuppfleranyainitiativ.ViharbyttutenäldrefliseldadspisiBarritskovdäruttjäntaträlådoranvändstillattvärmaupppackeriettillennyaremodellsamtfåttennygasspisivåralokalerpåKrogerup.Kyl-anläggningenharocksåbyttsutochdrivsnutillvissdelmedhjälpavCO2vilketärbetydligtmermiljövänligtändetfreonsomtidigareanvändes.

Somtidigarenämntäremballageettavdeområdendärviharhaftettstortfokuspåattreduceraplastmängden.Underledorden”Getridofplastic”harviblandannatarbetatmedattheltgöraossavmedemballagetpåflervaror,samtattreducerabådetjocklekochmängdpådet emballage vi använder oss av.

I SLUTET AV 2019 LOVADE VI ATT

REDAN FRÅN 2020KUNNA UPPVISA EN-

BALANSERAD CO2-RAPPORT.


INSATSER FÖR ATT MINSKA VÅRA CO2-UTSLÄPP

Närdetgällerpapperanvändervisomtidigarenämnt endast FSC-märkta produkter och vårt tryckeri,KLSPurePrintärdessutomCradle2Cradle-certifierat.År2015bytteviocksåformatpåvårtnyhetsbrevfrånentresidigtryck-saktillenenkelflyer.

IdennarapportharviuteslutandetittatpåvåraegnaCO2-utsläppfrånattvihämtarenvarahosenleverantörtillsattkassarnalandarpåkundenstrappa. Den mängd CO2 som släpps ut under självaproduktionenavvaranärintemedräknad.

Detinnebärattjufleruppgiftervitarhem–desto större blir vårt totala CO2-utsläpp. När vi t.ex.påbörjarproduktionavkomponentertillmat-kassarna hos Den Gröna Verkstaden eller insisterar påattpackavåravarorsjälvitunnareknytpåsarframförattt.ex.fådemlevererade i plastbackar såstigersiffrornaivårCO2-rapport.Alternativethadevaritattfåvarornatillverkadeellerpackadehos en leverantör vilket troligtvis skulle haresulterat i likartade eller högre CO2-utsläpp.

Detärettdilemmaattjumerviomsätterför,destomerstigerCO2-utsläppen.Igrundochbottentrorvinämligenpåattjumerviomsätterför–desto mer minskar den globala uppvärmningen. Alternativettillattfåkassarnalevereradefrånossskullevaraattköpaliknandevaroriaffärenellerienannaninternetbutik.Omsåvorefalletskulle en annan förhandlare ha fraktat varorna tillSkandinavien–kansketillochmedluftvägen

–ochsedankörtdemmedlastbiltilllagerochvidaretillbutikdärkundernasedankanköpademmedbil–ellerkanskepåcykelellergåendes– och det skulle ha resulterat i en något större samladbelastningenbarttillföljdavnågotstörreresursspill på vägen.

Dessutomansträngerviossförattkomponeramåltidersominnehållermergrönsakerochmindrekött.Viharvaltattdranerpåköttetochöka användningen av vegetabiliska proteiner och ivårakassarhittarmanavsevärtmindreköttäni

engenomsnittligskandinavisk vardagskost.

Visträvarefterattsättaihopmåltiderbaseradepåvår80/20-principdärenergin från animaliska källor(kött,fågel,fiskochmejeri)stårförmindreän20 % av den totala energin imåltidenmedanenerginfrån vegetbiliska källor ut-görmerän80%.År2019etablerade vi en metod förattmätakcal-sam-mansättningenikassarna.En normal dansk kvälls-måltidharvanligtvisenfördelningpå60/40–d.v.s60%avenerginkommerfån växtriket och 40% från djurriket.Ettgenomsnittav våra kassar var redan år2018på74/26,såvi

befinnerossintelångtifrånvårtmålpå80/20.Vivetattvårakunderfårengrönaremåltidnärdebörjarmedvåramatkassar.

Justdetta;attinspireravårakunderattätamergröntärfaktisktenavdestörstainsatsersomvigör för klimatet. På så vis arbetar vi dagligen med attgöraklimat-ochmiljöomsorgtillvardagsmat.

DET ÄR ETT DILEMMA ATT JU

MER VI OMSÄTTER FÖR, DESTO MER STIGER

CO2-UTSLÄPPEN.

I GRUND OCH BOTTEN TROR VI

NÄMLIGEN PÅ ATT JU MER VI OMSÄT-TER FÖR – DESTO

MER MINSKAR DEN GLOBALA


BILAGOR

Bilaga A – Dansk andel:

Bilag B - Transportformer:

Dansk andel 2015 2016 2017 2018 2019

Danskfrukt[ton] 301 287 181,1 211,5 58,4

Danskandelavfrukt[%] 9,1 7,8 6,2 6,8 2,2

Nordeuropeisk(dansk&tysk) 741,7 679,2 721,7 507,5 389,0frukt[ton] Nordeuropeisk(dansk&tysk) 22,4 18,4 24,8 16,3 14,8andelavfrukt[%] Danskagrönsaker[ton] 2.222,3 2.278,0 2.710,3 2.770,4 2.141,6

Danskandelavgrönsaker[%] 41,4 34,5 38,9 33,7 35,0

Dansktkött[ton] 383,8 510,9 503,8 371,2 529,6

Danskandelavkött[%] 70 65,5 60,3 49,1 69,0

Kg CO2 för intransport pr. ton varor från utvalda länder med olika transportmedel

0

50

100

150

200

250

300

350

Danmark Holland Dominikanskarepubliken

Argentina New Zealand Frankrike Spanien -Murcia

Italien - Bari GodstågItalien

Tåg, kg CO₂ Lastbil, kg CO₂ Båt, kg CO₂


BILAGA

Bilaga C - Utsläppsfaktorer:

UtsläppsfaktorerfrånConcitoanvändaförattberäknautläpputtrycktiCO2-ekvivalenter(Co2e)fördeolikaanvändamaterialenochförtransport,pendling,energi,emballageochpapper.

Transport kg/enhet BeskrivningIntransportochmellantransport 0,107 Lastbil>32ton[ton*km]Intransport–medbåt 0,00243 Fartygstransport[ton*km]Intransport–godståg 0,05 Tåg[ton*km]Sluttransport 0,28 Varubil[km]Tjänstebil–diesel 0,13 Personbil[km]Tjänstebil–Tesla 0,08 Elektriskpersonbil[km]Flygresor 250 Flyg[pr.time/passagerare]Övernattningar 60 Hotell[pr.nat]Tågtransport 0,05 Tåg[km]Transport–Egenbil 0,14 Bil(gns.avdieselogbensin)[km]

Pendling kg/enhet BeskrivningPersonbil–Bensin 0,15 Bil[km]Personbil–Diesel 0,13 Bil[km]Tåg 0,05 Tåg(person)[km]

Energi kg/enhet BeskrivningElförbrukning 0,50 El[kWh]Oljeförbrukning 2,80 Oljatilluppvärmning[L]Gastilluppvärmning 2,20 Naturgas[M3]Gastillkökochtruckar 2,90 Flaskgas[kg]Kylmedel–HFC 1774 HFC[kg]Kylmedel–Freon 1300 Freon[kg]Kylmedel–R404A/R744 3922 R404A/R744[kg]Kylmedel–CO₂ 1,00 CO₂[kg]

Emballage kg/enhet BeskrivningFrigolitlådor 3,50 Polystyren[kg]Plastbägare 4,40 Polypropylen/rPET[kg]Inliner,flowpackochetiketter 3,07 HDPE(highdensitypolyethylen)[kg]Plast-ochtransferfolie 2,50 LLDPE(polyetylen)[kg]Strapex 4,20 Polypropylen[kg]Bärbackarochpapperspåsar 0,30 Brunpapp[kg]Absorbent 2,01 30%polypropylen&30%polyetylen

Papper kg/enhet BeskrivningPapper–trycksaker 1,30 C2Cpapper[kg]Kopieringspapper 0,82 C2Cpapper[kg]

co2-redovisning fÖr Årstidernas produktion av … · 2021. 1. 8. · av växthusgaser, öka...

Documents