Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i associationsrätt 30 högskolepoäng

Corporate Governance enligt CRD IV

Reglering av styrelsens allmänna duglighet, sammansättning och mångfald Författare: Aina Drima Rasool Handledare: Professor Daniel Stattin

 

Aina Drima Rasool

   

3  

Innehållsförteckning  

Innehållsförteckning ...................................................................... 3  

Förkortningar ................................................................................. 5  

1.   Inledning .................................................................................. 7  1.1 Bakgrund ................................................................................................................. 7  

1.2 Syfte ........................................................................................................................ 8  

1.3 Avgränsning ............................................................................................................ 8  

1.4 Disposition ............................................................................................................ 10  

2.   Vad är Corporate governance? ............................................... 11  2.1 Inledning ............................................................................................................... 11  

2.2 Definition och perspektiv ...................................................................................... 11  

2.3 Det centrala corporate governance problemet ...................................................... 13  

2.3.1  Principal/agent-­‐problematiken  ..................................................................................  13  

2.3.2  Principal/agent-­‐teorin  ................................................................................................  14  

2.3.3  Intressekonflikten  ......................................................................................................  17  

2.4 Team production-teorin ........................................................................................ 19  

2.5 Styrelsens roll enligt Team Production-teorin ...................................................... 21  

2.6 Sammanfattande kommentarer ............................................................................. 22  

3.   Vad är CRD IV? ..................................................................... 23  3.1 Inledning ............................................................................................................... 23  

3.2 Kapitaltäckningsdirektivet - CRD IV ................................................................... 23  

3.3 Sammanfattande kommentarer ............................................................................. 25  

4.   Styrelsen ................................................................................. 26  4.1 Inledning ............................................................................................................... 26  

4.2 Svenska aktiebolag och bolagsorgan .................................................................... 26  

4.3 Styrelsens sammansättning ................................................................................... 28  

4.4 Styrelsens övervakande funktion .......................................................................... 29  

4.5 Sammanfattande kommentarer ............................................................................. 32  

5.   Corporate governance enligt CRD IV .................................... 33  5.1 Inledning ............................................................................................................... 33  

Aina Drima Rasool

   

4  

5.2 Styrelsens allmänna duglighet och avsättande av tillräcklig tid ........................... 34  

5.3 Begränsning av antalet styrelseuppdrag ................................................................ 35  

5.4 FI och Kollegiet för svensk bolagsstyrning om bestämmelserna ......................... 37  

5.5 Allmänt om mångfaldspolicy och könskvotering ................................................. 40  

5.6 Införande av en mångfaldspolicy .......................................................................... 41  

5.7 Könskvotering till bolagsstyrelser ........................................................................ 43  

5.7.1  Förslagets  förenlighet  med  subsidiaritets-­‐  och  proportionalitesprincipen  ................  46  

5.8 Mångfaldspolicy och könskvotering - Inskränkning av äganderätten? ................ 48  

5.9 Sammanfattande kommentarer ............................................................................. 50  

6.   Slutsats och avslutande kommentarer .................................... 51  6.1 Inledning ............................................................................................................... 51  

6.2 Principal/agent-problematiken .............................................................................. 51  

6.3 Corporate governance enligt CRD IV – effektivt? .............................................. 52  

6.4 Avslutande kommentarer ...................................................................................... 55  

Käll- och litteraturförteckning ..................................................... 57  

Aina Drima Rasool

   

5  

Förkortningar  

ABL Aktiebolagslagen (2005:551)

BFL Bokföringslagen (1999:1078)

CEO Chief Executive Officer

CRD IV Capital Requirement Directive IV

EBA European Banking Authority

FI Finansinspektionen

LBF Lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

OECD Organisation for Economic Co-operation and Development

SCB Statistiska centralbyrån

VmpL Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554)

Aina Drima Rasool

   

7  

1. Inledning  

1.1 Bakgrund  

Börskraschen som satte punkt för det glada tjugotalet och inledde den stora

depressionen år 1929 har satt sin prägel på världsekonomin. Den onda spiralen

påverkade bolag, banker, hushåll och resulterade i stor arbetslöshet. Som en följd av

depressionen och för att motverka liknande återfall inrättades övervakande institutioner

under ledning av presidenten F D Roosevelt.1 De övervakande institutionerna har dock

inte fullständigt kunnat motverka ytterligare finanskriser. Mellan åren 2007 och 2009

pågick det som anses vara den värsta krisen sedan den stora depressionen.2 I litteraturen

har krisen refererats till som en ”ekonomisk Pearl Harbor” och än idag är det få som

inser hur nära världen var en ekonomisk katastrof.3

Den senaste finanskrisen gav bland annat upphov till det av EU-Kommissionen

(kommissionen) utgivna kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV/direktivet)”.4 Direktivet

syftar till att förstärka finansiella institut för att motverka ytterligare finanskriser, dels

genom att reglera hur kapital ska hanteras, dels genom reglering av corporate

governance5.6 Direktivet omfattar långtgående krav på funktion och ansvar för

styrelseledamöter och ledning i banker och andra finansiella institut.

Corporate governance är ursprungligen ett amerikanskt begrepp som främst relaterar till

problematiken kring distansen mellan aktieägarna och ledningen av publika bolag.7 Idag

används begreppet flitigt över hela världen och täcker in hela systemet av faktorer och

regleringar som berör styrning av bolag.8 Corporate governance debatten är högst

                                                                                                                         1  Bland annat inrättades United States Securities and Exchange Commission (SEC), vilken än idag är den 2 Roubini, Rogoff, Behravesh, “Three Top Economists Agree 2009 Worst Financial Cricis Since The Great Depression; Risks Increase if Right Steps are Not Taken, Business Wire, 27 feb 2009. I den vidare framställningen refereras till denna kris som den “senaste finanskrisen”. 3  Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 10.  4 Directive 2013/36/EU of the European Parliament and of the Council of 26 June 2013 on access to the activity of credit institutions and the prudential supervision of credit institutions and investment firms, amending Directive 2002/87/EC and repealing Directives 2006/48/EC and 2006/49/EC. 5 Begreppet corporate governance används i denna uppsats då det svenska begreppet bolagsstyrning inte är helt motsvarande. 6 Direktiv 2013/36/EU, skäl 34. 7 Isaksson & Skog (red.), The Future of Corporate Governance, s 5. 8 Isaksson & Skog (red.), The Future of Corporate Governance, s 5.  

Aina Drima Rasool

   

8  

aktuell och den syftar till att finna lösningar på de problem associationer av olika slag

står inför, vilket i exempelvis bankers fall kan påverka hela samhällsekonomin.

 

1.2 Syfte

Denna uppsats behandlar utvalda corporate governance-frågor reglerade i CRD IV. Den

del av direktivet som berör corporate governance omfattar bland annat bestämmelser

om styrelsens egenskaper och sammansättning, för att styrelsen ska fungera optimalt.9

Syftet med denna uppsats är att utröna huruvida utvalda corporate governance-frågor

rörande styrelsen i direktiv CRD IV är behövliga och effektiva, för att uppnå direktivets

avsedda ändamål.

I samband med corporate governance diskuteras ofta principal/-agent-problematiken i

litteraturen, vilket utgör ett grundläggande corporate governance-problem. För att utreda

om de i direktivet stadgade bestämmelserna är effektiva görs en analys i samband med

agent-teorin.

1.3 Avgränsning

CRD IV uppkom som ett resultat av den senaste finanskrisen och syftar till att förstärka

den finansiella marknaden för att motverka ytterligare kriser. CRD IV utgörs av en

förordning och ett direktiv, det är dock endast utvalda corporate governance-

bestämmelser i direktivet som faller inom omfattningen av denna uppsats.

Bestämmelserna berör överlag bolagsstyrelser och deras sammansättning. De

bestämmelser som behandlas är de om styrelsens allmänna duglighet, att styrelsen

måste avsätta tillräcklig tid för sina åtaganden och begränsningen av antal

styrelseuppdrag en ledamot får inneha samtidigt. Dessutom behandlas bestämmelsen

om införandet av en mångfaldspolicy vid nominering av styrelser. Samtliga nämnda

bestämmelser är reglerade i artikel 91 CRD IV. I samband med frågan om mångfald

diskuteras även den högst aktuella frågan om könskvotering till bolagsstyrelser, vilken

med anledning av förslaget till direktiv om en jämnare könsfördelning bland

                                                                                                                         9 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Remissyttrande avseende betänkandet Förstärkta kapitaltäckningsregler, s 2.

Aina Drima Rasool

   

9  

styrelseledamöter i börsnoterade bolag och den pågående samhällsdebatten givits stort

utrymme i denna framställning.10 Övriga corporate governance-bestämmelser i

direktivet nämns endast kortfattat eller lämnas utanför omfattningen av denna uppsats.

Principal/agent-problematiken utgör ett centralt corporate governance-problem, varför

agent-teorin ligger till grund för denna framställning. Agent-teorin sätts dock i relation

till team production-teorin, med avsikt att ytterligare belysa agent-problematiken och

bevisa att den faktiskt är den fundamentala i sammanhanget. Corporate governance har

emellertid givit upphov till fler teorier, dessa behandlas dock inte.

CRD IV riktar sig huvudsakligen mot banker och andra finansiella institut. Med

anledning av att flera bankers aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,

föreligger det en risk att reglerna i CRD IV även kommer att påverka börsnoterade

bolag i allmänhet.11 Med anledning av detta avser framställningen inte endast styrelser i

banker och finansiella institut, utan i börsnoterade bolag överlag.

Corporate governance diskuteras i denna uppsats främst ur ett svenskt perspektiv, varför

hänsyn i första hand tas till svenska börsnoterade bolag och relevant svensk lagstiftning.

Det ska dock påpekas att corporate governance-debatten är internationell och samtliga

medlemsstater inom EU, och även stater utanför EU, har adopterad rekommendationer

och infört koder för att försöka lösa de föreliggande problemen. Med relevant svensk

lagstiftning åsyftas i första hand aktiebolagslagen (2005:551), vilken samtliga

aktiebolag i Sverige är underkastade. I lagen regleras styrelsen och dess uppgifter

ingående, vilket är centralt för denna uppsats. Vidare tas ledning av bokföringslagen

(1999:1078), årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsbolag. Dessutom beaktas Svensk kod för bolagsstyrning. Börsnoterade bolag

är underkastade lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på

aktiemarknaden. Denna lag beaktas dock inte, med anledning av att den i huvudsak

reglerar offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier.

                                                                                                                         10 COM (2012) 614 final, Proposal for a directive of the European Parliament and of the Council on improving the gender balance among non-executive directors of companies listed on stock exchanges and related measures.  11 Exempelvis genom att reglerna i CRD IV även implementeras i regelverk för börsnoterade bolag i allmänhet.

Aina Drima Rasool

   

10  

1.4 Disposition

I kapitel två bekantas läsaren inledningsvis med begreppet corporate governance. Med

anledning av att corporate governance definieras på flera olika sätt i litteraturen, anses

det önskvärt att initialt klargöra vilken definition som används i uppsatsen. Därefter

diskuteras det fundamentala corporate governance-problemet, nämligen principal/agent-

problematiken. Det redogörs för både agent-teorin och team production-teorin. Därefter

presenteras direktiv CRD IV i kapitel tre. I kapitel fyra redogörs för svenska aktiebolag

i syfte att klargöra bolagsorganens funktioner. Diskussion förs kring styrelsens

övervakande funktion och jämförelser görs med Tysklands dualistiska bolagsstruktur. I

kapitel fem diskuteras och analyseras de utvalda corporate governance-bestämmelserna

i CRD IV och könskvotering till bolagsstyrelser. Avslutningsvis uppfylls syftet med

uppsatsen i kapitel sex, då slutsatserna för denna framställning presenteras.

1.1 Metod

Med anledning av att CRD IV började gälla den 1 januari 2014 föreligger ännu ingen

praxis att studera, varför utredningen görs genom en litteraturstudie och delvis

rättsdogmatisk metod, då relevant nationell lagstiftning behandlas och jämförs med

bestämmelserna i direktivet. Uppsatsen innehåller dessutom komparativa inslag, då

mindre jämförelser görs med andra stater. Vidare görs en tillämpning och analys av

team production- och agent-teorin.

För att belysa andelen kvinnor och män i börsnoterade bolagsstyrelser har statistik från

Statistiska centralbyråns undersökning år 2013 utnyttjats.12 Det ska dock påpekas att

statistik inte helt överensstämmer med verkligheten i alla avseenden, utan ska beaktas

kritiskt. I denna uppsats syftar statistiken främst till att bevisa att kvinnor är

underrepresenterade i bolagsstyrelser.

                                                                                                                         12  SCB, Kvinnor och män i näringslivet 2013.  

Aina Drima Rasool

   

11  

2. Vad är Corporate governance?

2.1 Inledning

Associationer av olika lag har existerat sedan urminnes tider. Problematiken kring

corporate governance har därmed funnits länge, även då begreppet är relativt nytt.13

Som ovan nämnts används det amerikanska begreppet i denna uppsats, då den svenska

översättningen inte är fullständigt motsvarande. I Sverige används ofta termen

”ägarstyrning”,14 vilken direkt relaterar till ägarna och deras styrning av ett bolag.15

Denna term kan emellertid anses vara för snäv, då corporate governance idag omfattar

fler frågor. Corporate governance utgörs nämligen av ett system vilket omfattar

samtliga faktorer som påverkar styrningen av ett bolag.16

I detta kapitel diskuteras inledningsvis begreppet corporate governance, då det är av vikt

för den vidare framställningen att läsen är införstådd med dess innebörd. Därefter

presenteras det centrala corporate governance-problemet, nämligen principal/agent-

problematiken. Vidare behandlas agent-teorin och team production-teorin i syfte att

analysera lösningar på problematiken.

2.2 Definition och perspektiv

I litteraturen används olika definitioner av begreppet corporate governance.

Anledningen till detta kan vara att de faktorer som faktiskt påverkar ett bolag är

omfattande och varierar beroende av det perspektiv corporate governance diskuteras

utifrån. I samband med den ständiga utvecklingen av ekonomi och företagande,

uppkommer dessutom kontinuerligt ytterligare frågor som bör omfattas av begreppet.

Med anledning av det ovan anförda förefaller definitionen som stadgats i Cadburys

”Report on the Financial Aspects of Corporate Governance”17 passande. I rapporten

definieras corporate governance som ”the system by which companies are directed and                                                                                                                          13 Tricker, Corporate Governance, s 7. 14 Eller bolagsstyrning. 15 Carlsson, Ägarstyrning, s 33. 16 Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 4. 17 Cadbury, Report of the Committee on the Financial Aspects of Corporate Governance.

Aina Drima Rasool

   

12  

controlled”.18 Det kan emellertid diskuteras om denna definition inte är alltför bred. Å

andra sidan är det av vikt att ha en bredare definition, vilken kommer att vara aktuell

även då nya corporate governance-frågor uppstår.

Det kritiska rekvisitet i Cadburys definition är ”the system”. Vad utgörs detta system av

och hur vidsträckt är det? För att få klarhet och besvara frågan tas ledning av en annan

definition av Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD);

“Corporate governance is the system by which business corporations are directed and controlled. And by specifying the distribution of rights and responsibilities among the different participants to the corporation the corporate governance framework comprise elements that are essential for a successful outcome at all stages in the investment process.”19

Denna mer utvecklade definition påvisar hur begreppet skiljer sig ifrån den svenska

motsvarigheten. När man talar om ägarstyrning avses hur bolaget styrs av ägarna,

medan den utvecklade definitionen av corporate governance är mer vid. Corporate

governance utgörs av ett system som omfattar samtliga nyckelpersoner, deras rättigheter

och även skyldigheter i ett bolag samt övriga faktorer som kan ha en påverkan.

Ovan har två olika definitioner av begreppet corporate governance presenterats, vilka är

förklarande och passande för ändamålet med denna uppsats. Det ska dock nämnas att

det i litteraturen förkommer fler. Även det centrala corporate governance-problemet

varierar, beroende av perspektivet det diskuteras utifrån. Det kan exempelvis diskuteras

utifrån ett finansiellt, politiskt eller miljöperspektiv. Ur ett finansiellt perspektiv är

relationen mellan ett bolag och dess aktieägare i fokus. De centrala frågorna rör

exempelvis aktieägarnas rättigheter och personliga intressen, vilket med anledning av

deras ägande är direkt kopplat till bolagets välbefinnande. Politiker tenderar att istället

fokusera på hur bolaget påverkar samhället och corporate social responsibility (CSR)20,

vilket bland annat omfattar miljö-, etik- och moralfrågor.21 I denna uppsats diskuteras

corporate governance främst ur ett finansiellt perspektiv, med fokus på styrelser.

                                                                                                                         18 Cadbury, Report of the Committee on the Financial Aspects of Corporate Governance, s 14.  19 Isaksson, Investment, Financing and Corporate Governance: The Role and Structure of Corporate Governance Arrangements in OECD countries, s 4. 20 May, Cheney, Roper, The debate over corporate social responsibility, s 5. CSR är liksom corporate governance ett begrepp som är svårt att definiera. 21 Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 4.      

Aina Drima Rasool

   

13  

2.3 Det centrala corporate governance problemet

I samtliga former av bolag är det naturligt att intressekonflikter uppstår.22 Systemet i ett

bolag utgörs av flera olika aktörer, exempelvis anställda, styrelseledamöter och ledande

befattningshavare, vars intressen inte alltid sammanfaller. Intressekonflikter inom bolag

kan påverka dess framgångar om de inte hanteras. Det är vitalt att de medverkande i

bolaget arbetar mot ett gemensamt mål, eftersom att samtliga faktorer i detta system

påverkar varandra. En intressekonflikt som blivit föremål för omfattande diskussioner är

den så kallade agent-problematiken, vilken diskuteras i följande avsnitt.

2.3.1 Principal/agent-problematiken

Ett utav de centrala problemen ur ett finansiellt perspektiv, och även det som kanske

blivit mest omdiskuterat, är intressekonflikten mellan de som faktiskt äger bolaget och

de som styr det. Detta problem kallas ”the agency problem” (agent-problemet).23 Agent-

problemet innebär att agenten (av ägare tillsatt) handlar för principalens (ägarens)

räkning.24 Principalens tillgångar hamnar alltså i agentens förvar och frågan som

uppstår är hur principalen kan försäkra sig om att agenten hanterar tillgångarna på ett

önskvärt sätt. Adam Smith identifierade detta problem redan på 1700-talet enligt

följande;

”The directors of such companies, however, being managers of other people’s money than of their own, it cannot well be expected that they should watch over it with the same anxious vigilance with which the partners in a private copartnery frequently watch over their own”.25

För att exemplifiera problemet kan relationen mellan en mäklare och en säljare

analyseras. Säljaren anställer mäklaren vid försäljning av sitt hus. Hon vill att mäklaren

gör sitt bästa för att hitta rätt köpare och förhandla fram ett högt pris. Mäklaren kan å

andra sidan ha ett flertal projekt på bordet samtidigt och prioriterar eventuellt ett annat.

Han kanske inte avsätter tillräcklig tid på att finna rätt köpare, utan väntar istället på att

                                                                                                                         22 Mobius, Corporate Governance – Responsibilities of Fund Managers and Institutional Investors, s 406. 23 Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 6. 24 Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 6. 25 Smith, An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, Book V, Part III, article 1.  

Aina Drima Rasool

   

14  

rätt köpare ska dyka upp. Säljaren har i detta fall svårt att avgöra om mäklaren faktiskt

ägnar erforderlig tid åt uppgiften som hon betalar honom för, vilket innebär att det

förutom en intressekonflikt dem emellan även föreligger en informationsasymmetri.

Med det senare menas att mäklaren besitter mer information kring situationen än

säljaren.26 Informationsasymmetri föreligger ofta mellan en principal och agent, vilket

också försvårar för principalen att påverka agenten i utförandet av hans arbete.

Agent-problematiken föreligger inte endast mellan ägare och deras tillsatta styrelse,

utan det kan också förekomma längre ner i företagshierarkin. Problemet kan exempelvis

även existera mellan styrelse och ledande befattningshavare.

2.3.2 Principal/agent-teorin

Den efterföljande frågan är hur agent-problemet ska hanteras, det vill säga, hur

principalen kan försäkra sig om att agenten handlar på ett önskvärt sätt. Det föreligger

flera olika lösningar, som exempelvis övervakning, sanktioner och

incitamentsprogram.27 Problematiken med nämnda lösningar är att samtliga är

bristfälliga, även om de till viss del är effektiva.

Övervakning, vilken diskuteras närmre i avsnitt 4.4, tenderar att bli för kostsamt för

aktieägarna. Uppgiften tillfaller ofta styrelsen i detta avseende och utgör inte ett

omfattande arbete. Det föreligger en risk att aktieägarna utbetalar stora löner till

styrelseledamöterna, utan att någon större motprestation ges i utbyte. Det kan även

diskuteras om problemet inte endast skjuts upp en nivå med denna lösning; vem ska då

kontrollera att övervakaren övervakar agenten? Problemet fångas av poeten Juvenal’s

kända fråga ”quis custodiet ipsos custodes?”, vilket betyder ”vem vaktar väktarna?”.28

Av detta följer att även den högsta ledningen måste kontrolleras av någon annan

mekanism.

Att istället använda sig av ett sanktionssystem kan vara effektivt, denna åtgärd medför

emellertid konsekvenser som inte är önskvärda. CRD IV innehåller regler om införande

av ett sanktionssystem, vilket inte kommer att genomgå en djupare analys i denna

                                                                                                                         26 Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 16. 27 Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 17. 28 Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 5.

Aina Drima Rasool

   

15  

uppsats.29 Sanktionsbestämmelserna innebär att Finansinspektionen (FI) ska kunna

besluta om administrativa sanktionsavgifter mot fysiska personer i finansiella institut

vid överträdelser av någon form av handlingsnorm. Det förutsätts att det föreligger

särskilda skäl för att ett sådant beslut ska kunna tas, dock ges ingen tydligare

beskrivning av rekvisitet. Bestämmelsen innehåller inte något subjektivt rekvisit och

straffsanktionen kan uppgå till högst fem miljoner euro.30 Med anledning av att varken

överträdelsen eller rekvisitet definieras ytterligare, föreligger det risk för godtyckligt

beslutstagande av FI. Det kan dock antas att denna risk inte är särskilt stor. FI måste

vara restriktiv vid tillämpning av bestämmelsen, eftersom att sanktionen är så pass

ingripande för den enskilde. I det fall FI ändå anser att särskilda skäl föreligger måste

myndigheten tydligt beskriva på vilka grunder sanktionen utdöms, då det därefter

kommer att utgöra praxis för vidare tillämpning. Konsekvensen med införandet av

denna regel är att styrelseledmöter i finansiella institut kan avskräckas ifrån att göra det

de betalas för att göra, nämligen att ta riskfyllda beslut. Om regeln inte tillämpas

restriktivt kan det i värsta fall leda till att banken eller bolagets utveckling stagnerar,

eftersom att marknaden för dessa utgörs av risktagande. Styrelseledamöter bör därför

ges en felmarginal, för att våga utföra sina arbeten utan att riskera straffsanktioner. I

USA gäller principen om ”the business judgement rule”, vilken innebär att en chief

executive officers (CEO) affärsbeslut anses riktig tills motsatsen är bevisad.31 En

hänsynslös investering vilken föranleder rättegång leder inte till någon fällande dom,

förrän det bevisats att handlingen bortom rimligt tvivel skadat aktieägarna.32 Denna

regel ger ledande befattningshavare stort handlingsutrymme inom vilket de enkelt kan

gå fria ifrån ansvar, med anledning av den omvända bevisbördan.

Vid utnyttjande av incitamentsprogram till kontrollmekanism, får styrelseledamöter

belöning för goda prestationer.33 I fråga om banker och finansiella institut kan det

föreligga ett starkare intresse för ett välkonstruerat incitamentsprogram, än i andra

privata aktiebolag. Detta på grund av att risknivån i en bank är hög och tillgångsmassan

utgörs av riskabla tillgångar. Banker har en stor mängd inlåningar och utlåningar, varför

en konkurs inte endast påverkar banken i fråga, utan samtliga banker denne har

förbindelser till. Då ett privat aktiebolag går i konkurs påverkar det primärt bolaget                                                                                                                          29 Direktiv 2013/36/EU, art. 66.  30 Direktiv 2013/36/EU, art. 66. 31 Moles & Terry, The Handbook of International Financial Terms. 32 Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 18. 33 Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 6.

Aina Drima Rasool

   

16  

självt och möjligtvis dess borgenärer. Då en bank går i konkurs kan det däremot påverka

hela samhällsekonomin, på grund av det ovan nämnda. Med anledning av detta kan det

vara bra med införande av ett incitamentsprogram, det är emellertid viktigt att

programmet är välkonstruerat. Incitamentsprogram har nämligen i litteraturen kritiserats

för att inte vara välkonstruerade, vilket är anledningen till att de inte varit

framgångsrika.34 Styrelseledamöterna kommer att ta riskfyllda beslut eftersom att det

ger avkastning i form av bonus, varför det är viktigt att man i programmet reglerar

risktagandet i sig. Vidare ska det nämnas att både ägare och styrelser i banker ofta kan

vara benägna att ta större risker än ägare och styrelser i börsnoterade aktiebolag, med

anledning av att stater ofta täcker upp stora förluster i banker för att motverka en

samhällsekonomisk kris.35

Enligt Jaap Winter, professor i corporate governance vid Duisenberg school of finance i

Amsterdam, beror dålig corporate governance i huvudsak på nyckelpersoners beteenden

i bolag. Med nyckelpersoner avser han aktieägare, styrelseledamöter och ledande

befattningshavare.36 Han resonerar att det är individuella drivkrafter som leder till

bristande corporate governance och att dessa inte kan elimineras genom reglering.

Winter menar att individer kan ta gränsöverskridande beslut och till och med handla

ohederligt, för att gynna sina egenintressen. Ett sådant intresse kan exempelvis vara en

attraktiv bonus, som styrelseledamöter inte skyr några medel för att tilldelas.37 Av

denna anledning kritiserar även Winter incitamentsprogram, eftersom att de enligt

honom får motsatt effekt.38 Vidare menar Winter att aktieägarnas ensidiga vinstintresse

är en faktor som kan påverka bolagen negativt. Aktieägarna föredrar nämligen stort

risktagande, eftersom att det ökar chanserna till hög avkastning.39 Inställningen att i

huvudsak sträva efter största möjliga avkastning kan skada sundheten i bolagsstyrning

och leda till att fundamentala faktorer överses. Det förefaller vara självklart att samtliga

bolag strävar efter vinst, det är dock vitalt att vinstintresset balanseras mot övriga frågor

i syfte att upprätthålla god långsiktig corporate governance.

                                                                                                                         34 Se exempelvis Bebchuck & Fried, Pay without performance – The Unfulfilled Promise of Executive Remuneration, och Jensen & Murphy, Remuneration: Where we’ve been, how we got there, what are the problems and how we fix them. 35 Mallin, Corporate Governance, s 365. 36 Winter, The Financial Crisis: Does Good Corporate Governance Matter and How to Achieve it?, s 4. 37 Winter, Corporate Governance Going Astray: Executive Remuneration Built to Fail. 38 Winter, The Financial Crisis: Does Good Corporate Governance Matter and How to Achieve it?, s 6. 39 Winter, The Financial Crisis: Does Good Corporate Governance Matter and How to Achieve it?, s 5.  

Aina Drima Rasool

   

17  

Det föreligger även vissa naturliga kontrollmekanismer, såsom exempelvis tillit och

rykte. Det är viktigt för agenten att upprätthålla ett gott anseende för karriären och

framtida anställningar. De naturliga kontrollmekanismerna verkar dock inte ensamt

effektiva, då praxis visar att de inte förhindrat styrelseledamöter ifrån att agera

ohederligt eller vårdslöst vid utförandet av sina uppgifter.40

Även då det ovan anförda påvisar att corporate governance behöver stärkas, kan det

ifrågasättas om lagstiftning på området är önskvärt, då den finansiella marknaden

florerat utan sådan reglering.41 En stor del av arbetet i ett finansiellt institut utgörs som

ovan nämnt av risktagande, vilket är svårt att reglera. Styrelseledamöter kan behöva en

viss felmarginal för att kunna, eller rättare sagt våga, ta riskfyllda beslut.

2.3.3 Intressekonflikten

Agentproblematiken uppstår som ovan nämnt genom att ägande och ledning separeras.

Skulle de som styr bolaget även vara ägare av det, skulle förmodligen problematiken

försvinna. En ägare har ett naturligt intresse av att maximera vinsterna för bolaget,

eftersom att det innebär att hans egen förmögenhet ökar. En styrelseledamot eller annan

ledande befattningshavare som inte äger aktier i bolaget har å andra sidan inte samma

naturliga intresse, varför en intressekonflikt uppstår.

Ur aktieägarnas perspektiv är den ideala styrelseledamoten exempelvis en kreativ

entreprenör som arbetar hårt och levererar resultat. Han handlar ekonomiskt med

aktieägarnas pengar och undersöker varje situation noga innan han tar riskfyllda beslut.

I verkligheten föreligger flera olika typer av styrelseledamöter och olyckligt nog väljer

principalen inte alltid rätt agent. För att exemplifiera detta uppmärksammas den stora

investmentbanken Lehman Brothers, vilken ansökte om konkurs den 15 september år

2008.42 Konkursen orsakades enligt kritiker bland annat på grund av att styrelsen inte

var kompetent nog att styra ett bolag av Lehmans storlek. En stor del av styrelsen var

nämligen pensionärer och verksamma inom områden irrelevanta för bank och finans.

Exempelvis var en av styrelseledamöterna teaterproducent och en annan chef för Röda

                                                                                                                         40 Ribstein, Perils of Criminalizing Agency Costs, s 2. Exempelvis Enron och Worldcom. 41 Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 6. 42 Fleming & Sarkas, The Failure Resolution of Lehman Brothers, s 1.  

Aina Drima Rasool

   

18  

Korset i USA och flickscouterna. Med beaktande av styrelseledamöternas ålder och

verksamhetsområden ifrågasätts om de var kompetenta nog för styrelseuppdragen.43

Vid tillsättande av styrelser är det sannolikt att aktieägaren initialt går igenom

kandidatens meriter och referenser, men bortsett från det kan han med säkerhet inte veta

hur arbetet kommer att utföras.44 När kandidaten därefter ges förtroendeuppdraget

besitter han mer information om sina egna intressen och ambitioner och

informationsasymmetrin framgår. Det är inte ovanligt att agenten agerar vårdslöst,

kriminellt eller ohederligt. Han kan exempelvis handla oekonomiskt med aktieägarnas

pengar och ta sådana beslut om investeringar som gynnar honom själv.45 Då agenten

handlar ansvarslöst med principalens kapital kan utgifterna i stora bolag bli betydliga.

Medan vissa utgifter är självklara, såsom kontorstillbehör, kan andra ifrågasättas.

Exempelvis kan det anses vara onödigt med dyra klientmiddagar, lyxiga inventarier och

transportutgifter. Visserligen kan utgifterna försvaras genom att man menar att en

lyxbetonad miljö ger ett professionellt intryck och att det är enklare att sluta avtal med

klienter över en dyr middag. Det är dock en gråzon och gränsdragningen är inte tydlig.

Det ska i samband med intressekonflikten mellan en principal och dennes agent också

nämnas att aktieägare självfallet alltid kan besluta att avsätta en styrelseledamot vars

insats inte möter förväntningarna, då styrelseuppdraget är ett förtroendeuppdrag. Vid

självklara fall vore detta eventuellt rätt tillvägagångssätt, men det kan dock ifrågasättas

om ett avsättande är den mest ändamålsenliga lösningen varje gång en agent gör en

dålig affär. Det ingår i en styrelseledamots arbete att ta riskfyllda beslut och det är inte

säkert att de alltid blir lyckade, även då försiktighet iakttagits. Den finansiella

marknaden är osäker, vilket innebär att det inte hör till ovanligheterna att beslut kan

komma att bli misstag. Misstag av detta slag måste därför anses höra till arbetet. Skulle

styrelseledamöter riskera att bli avsatta om de gör en felbedömning, skulle det bli svårt

att fylla positionerna i ett bolag, alternativt att styrelseledamöterna avskräcks ifrån att ta

risker.46 Det senare vore eventuellt värre för bolaget, då ett upphörande av risktagande

kan leda till att dess utveckling stagnerar.47 Det är viktigt att skilja mellan ett ärligt

                                                                                                                         43 Hammar, Lehmans styrelse sågas, Realtid 2008-09-17 (2014-07-06), http://www.realtid.se/ArticlePages/200809/17/20080917082731_Realtid478/20080917082731_Realtid478.dbp.asp 44  Då rekrytering sker genom kontakter kan aktieägarna ha mer information om kandidaten.  45 Gopalan, Skilling’s Martydrom: The Case for Criminalization without Incarceration, s 1. 46  Enriques & Zetzsche, The Risky Business of Regulating Risk Management in Listed Companies, s 21.  47 Thomsen & Conyon, Corporate Governance – Mechanisms and Systems, s 18.  

Aina Drima Rasool

   

19  

misstag och ett medvetet felaktigt eller vårdslöst beslut. Med misstag avses välgrundade

beslut som inte visar sig vara framgångsrika, vilka bör falla inom ramen för styrelsens

felmarginal. Till skillnad från dessa är de medvetet felaktiga, vårdslösa eller ogrundande

besluten klanderbara.48

2.4 Team production-teorin

Då intressekonflikter diskuteras i samband med agent-problematiken faller fokus på

aktieägarnas intresse och sättet det kan tillfredsställas på. Ägarnas primära intressen

tillgodoses då deras aktier ökar i värde, vilket bortsett från yttre påverkande faktorer

beror på hur bolaget drivs.

Enligt principen om ”the shareholder value”,49 mäts ett bolags framgångar i aktiernas

värde. Denna princip har i litteraturen kritiserats för att sända fel budskap till de olika

befattningarna i ett bolag.50 Genom att framgångarna endast mäts i finansiell vinst, blir

faktorer som personlig integritet och pålitligt handlande mindre viktiga. Team

production-teorin motsätter sig därför shareholder value-principen och ifrågasätter

därmed även principal/agent-teorin, eftersom att den går ut på att minska glappet mellan

ägare och styrelse så att deras intressen sammanfaller. Resultatet blir strävan efter ökad

vinst.

Enligt team production-teorin löses inte det centrala corporate governance problemet

genom att lösa principal/agent-konflikten. Team production-teorin riktar sig istället mot

de interna förhållandena i ett bolag, det vill säga mot ett ”team production problem”.

Detta problem blir framträdande då en grupp individer (medlemmar) arbetar

tillsammans i ett komplext institut som ett bolag, där det är svårt att redan i förväg

besluta om vad varje individ ska tillföra institutet och få tillbaka.51 Med medlemmar

åsyftas samtliga deltagare i bolaget, från anställd till aktieägare.

Vissa medlemmar kommer att behöva investera tid, pengar och idéer i bolaget.

Investeringar är riskfyllda, vilket innebär att det inte är säkert att medlemmarna kommer

att få någon utdelning för sin insats. Det är i och med den enskilda individens insats som                                                                                                                          48  Macey, Agency theory and the criminal liability of organizations, s 330.  49 Lazonick & Sullivan, Maximizing shareholder value: a new ideology for corporate governance, s 14. 50 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 70. 51 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 67.  

Aina Drima Rasool

   

20  

team production-problemet uppstår, eftersom att hon i samband med insatsen gör sig

sårbar inför övriga medlemmar. Sårbarheten grundar sig delvis i risken, men även i de

andra medlemmarnas eventuella handlande. Exempelvis kan någon hålla tillbaka

bolaget genom hot att dra tillbaka sin insats om hon inte får en större andel av

intäkterna. Detta förhindrar ett gott samarbete och därmed även bolagets utveckling.52 I

mindre bolag är det enklare för medlemmarna att ha tillit och skapa goda relationer.

Medlemmarna kan gemensamt komma överens om de villkor som ska gälla i bolaget

utan att utarbeta corporate governance och regler därtill. Det tillvägagångssättet

fungerar dock inte i större bolag med ett stort antal medlemmar, utan då krävs någon

form av grundläggande reglering för att underlätta samarbetet. Det ska dock nämnas att

förespråkarna av teorin ändå inte föreslår reglering genom lag.

Enligt team production-teorin betraktas som nämnt samtliga medlemmar som en del av

bolaget, vilken hypotetiskt sett inte anses ha någon ägare. Samtliga investeringar och

insatser som görs av medlemmarna blir en del av bolaget och dess produktion. I

samband med detta förlorar medlemmarna kontroll över investeringen eller insatsen,

och de kan därmed inte längre utnyttja den för att hålla tillbaka bolaget. Istället ersätts

medlemmarna för sina prestationer, exempelvis får anställda löner eller annan

kompensation, leverantörer får en fordran och aktieägarna äger aktier.53 På detta vis

anses samarbetet mellan medlemmarna underlättas genom att de blir mindre sårbara

inför varandra, eftersom att de inte kan hota med att dra tillbaka sina bidrag då de blivit

en del av produktionen. Detta synsätt utgör en stor skillnad ifrån principal/agent-teorin,

enligt vilken aktieägarna faktiskt är ägare av bolaget och tillsätter i sin tur diverse

individer som ska leda bolaget åt dem.54

Att bolaget enligt team production-teorin inte anses ha några ägare kan vara positivt, då

medlemmarna på något vis likställs. Arbetet sker inte för att tillfredsställa annans

(ägarnas) vinstintresse, utan för bolaget som enhet. Ägande kan dock, med anledning av

den enskilda individens egenintresse, förbättra medlemmars uppförande. Det är

sannolikt att en styrelseledamot förbättrar sin egen prestation och insats, om han

förvärvar en del av ett bolag. Utifrån ett vinstperspektiv förefaller det vara ganska

logiskt, i och med att även hans andelar ökar i värde då bolaget är framgångsrikt.

                                                                                                                         52 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 67. 53 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 68. 54 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 68.

Aina Drima Rasool

   

21  

Styrelseledamoten kommer förmodligen handla mer försiktigt och eftertänksamt vid

beslut om investeringar, i enlighet med Jaap Winters ovan nämnda teorier om

individuella drivkrafter och det faktum att individer oftast handlar bäst då det gynnar

dem själva. Samtidigt kan det innebära att större risker tas, eftersom att det ger högre

avkastning.

2.5 Styrelsens roll enligt Team Production-teorin

Styrelsen har enligt team production-teorin givits det rättsliga ansvaret att handla för

bolagets räkning, då det inte kan rättshandla självt. Medlemmarna i bolaget har kommit

överens om att ge ultimat kontroll över bolaget till styrelsen.55 Avsikten med denna

överenskommelse är att förhindra medlemmarna ifrån att ta tillbaka kontrollen.

Styrelseledamöterna har i sin tur till uppgift att underlätta samarbetet mellan samtliga

bolagsmedlemmar, genom att fungera som medlare och lösa de konflikter som kan

uppstå i bolaget.56 För att denna teori ska fungera och för bolagets långsiktiga mål, är

det viktigt att styrelsen framstår som pålitlig och rättvis.

Team production-teorin anses som ovan nämnt inte kunna upprätthållas genom

reglering i lag. Förespråkarna till teorin understryker istället vikten av naturliga

kontrollmekanismer, såsom exempelvis tillit, vilket de anser är förutsättning för

långvariga affärsrelationer. För att relationerna inom bolaget ska fungera ges ansvaret

att föregå med gott exempel till styrelsen. Genom att ha integritet, god kunskap och ett

gott omdöme ska styrelsen få övriga befattningshavares tillit. Lyckas nyckelpersonerna

på bolaget med detta, kommer enligt teorin samtliga medlemmar i gruppen att påverkas

och tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål.57

Team production-teorin kan anses vara naiv och mjuk i den hårda företagsvärlden.

Visserligen identifieras ännu ett centralt corporate governance-problem, dock förefaller

teorin vara bristande. Att goda relationer medlemmarna emellan är en förutsättning för

gott samarbete och därmed framgångsrikare resultat är inte omstritt. Lösningen som

presenteras är dock inte ultimat och är svår att upprätthålla i praktiken. Liksom enligt

agent-teorin återstår återigen frågan om hur ett visst uppträdande eller uppförande kan                                                                                                                          55 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 68-69. 56 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 69. 57 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 71.  

Aina Drima Rasool

   

22  

främjas. I agent-teorin söker man eliminera glappet mellan principal och agent för att

deras intressen ska sammanfalla och för att team production-teorin ska fungera krävs att

samtliga medlemmar arbetar mot samma mål. Eftersom att mänskliga drivkrafter,

exempelvis egenintresse, ofta spelar in, kan det konstateras att det senare är svårt att

upprätthålla. Till detta anses enligt team production-teorin att reglering på området inte

är effektivt, utan det gäller att styrelsen tar på sig ansvaret och främjar önskvärt

beteende genom att själva agera på ett specifikt sätt. Detta löser dock inte ovan nämnda

problem, utan istället uppkommer två agent-relationer. I första hand måste styrelsen

uppmuntras till att agera på önskvärt sätt, vilket konstituerar en principal/agent-relation

mellan ägare och deras tillsatta styrelse. Därefter uppstår samma relation mellan

styrelsen och dess underställda. Även om team production-teorin anses vara motsatsen

till agent-teorin, förefaller det slutliga problemet för de båda vara densamma, nämligen

en prinipal/agent-problematik som måste lösas för att teorierna ska fungera i praktiken.

2.6 Sammanfattande kommentarer

I detta kapitel har begreppet corporate governance definierats. Vidare har det redogjorts

för det centrala corporate governance-problemet ur ett finansiellt perspektiv, nämligen

den intressekonflikt som uppstår mellan ägare och underordnad.58 För att illustrera

problemet har läsaren bekantas med två teorier inom området; principal/agent-teorin och

team production-teorin. De två enligt litteraturen motsägande teorierna har genomgått

analys, vilken resulterade i slutsatsen att även team production-teorin står inför en

agent-problematik. Det centrala corporate governance-problemet utgörs alltså av ett

agent-problem. Detta kapitel ligger till grund för uppsatsen i helhet och den slutliga

analysen i synnerhet.

                                                                                                                         58 Styrelseuppdraget är dock inte en anställning utan ett förtroendeuppdrag.

Aina Drima Rasool

   

23  

3. Vad är CRD IV?

3.1 Inledning

Den senaste finanskrisen synliggjorde brister i den tidigare regleringen och

övervakningen av banksystemet både på europeisk och global nivå. Finansiella

institutioner gav sig in i krisen med kapital av bristande kvalitet och kvantitet,59 vilket i

många länder ledde till att staten var tvungen att stödja banker för att upprätthålla en

stabil samhällsekonomi.60 Detta gav upphov till det nya kapitaltäckningsdirektivet

utgivet av kommissionen, vars mål är att stärka banksektorn och finansiella institut så

att de blir stabila nog att kunna hantera ekonomiska kriser.61 I detta kapitel redogörs för

direktiv CRD IV och anledningen till dess tillkomst.

3.2 Kapitaltäckningsdirektivet - CRD IV

I samband med finanskrisen avslöjades brister i finansiella institut och andra bolag.

Medan somliga institut var stabila nog att kunna hantera krisen, mötte andra med

liknande kapitalnivå stora svårigheter. Viktiga skillnader dessa bolag emellan har

identifierats, vilka anses vara orsaken till att utfallen blivit olika, nämligen kvaliteten

och nivån på kapitalbasen, tillgång till kapitalbasen och corporate governance.62

Finanskrisen föranledde en granskning av redan föreliggande normer av The Basel

Committee on Banking Supervision (BCBS), vilket resulterade i den senaste Basel-

överenskommelsen, kallad Basel III. Som nedan förklaras, implementeras Basel III av

det så kallade CRD IV paketet.

BCBS har till uppgift att utveckla internationella miniminormer för bank

kapitaltäckning.63 BCBS har sitt säte i Schweiz och dess medlemmar utgörs av flera

                                                                                                                         59 Exempelvis kapital som inte är fritt kapital, utan låst i fordringar etc. 60 MEMO/13/690, Capital Requirements – CRD IV/CRR – Frequently asked questions, s 1. 61 Direktiv 2013/36/EU, skäl 34. 62 MEMO/13/690, Capital Requirements – CRD IV/CRR – Frequently asked questions, s 1. 63 MEMO/13/690, Capital Requirements – CRD IV/CRR – Frequently asked questions, s 3.  

Aina Drima Rasool

   

24  

länder. Dess observatörer är kommissionen, the European Banking Authority (EBA)

och the European Central Bank.64

I juli år 2011 publicerade kommissionen ett förslag till ändring av det då rådande

kapitaltäckningsdirektivet ”Capital Requirement Directive III” (CRD III). Förslaget är

uppdelat i ett direktiv (CRD IV) och en förordning (CRR) som tillsammans utgör CRD

IV paketet. Förslaget har i sin ordning genomgått rättsliga prövningar innan det

slutgiltiga paketet kom till stånd och började gälla den första januari år 2014. I CRD IV

paketet ges EBA mandat till att utveckla ”binding technical standards” (BTS), riktlinjer

och rekommendationer vilka sammantaget formar ”the single rule book”.

CRR är med anledning av sin karaktär direkt tillämplig, dock måste direktiv CRD IV

införlivas i nationell rätt senast år 2019. De utgör tillsammans en ramlag gällande tillsyn

över banker, kreditinstitut och värdepappersbolag.65 Förordningen omfattas inte av

denna uppsats, utan framställningen berör endast utvalda corporate governance-frågor i

direktivet.

Av direktivet framgår att brister i institutioners corporate governance i flera fall lett till

alltför oförsiktigt risktagande i banksektorn, vilket föranlett att bolag gått i konkurs. De

tidigare icke-bindande generella bestämmelserna, till syfte att stärka bolags corporate

governance, har inte givit önskat resultat. I vissa fall föranledde frånvaron av effektiv

kontroll av verksamheten till bristande översyn av ledningens besluttagande, vilket

förvärrade kortsiktig och alltför riskfylld förvaltningstrategi. Behöriga myndigheters

otydliga roll gällande tillsyn av verksamheters corporate governance, gav inte utrymme

för tillräcklig tillsyn av effektiviteten av den interna governance-processen.66

Vid en jämförelse av bolag världen över framgår betydande skillnader vad gäller

respektive bolags corporate governance och bolagsstruktur. Enligt litteraturen beror

dessa skillnader främst på olika länders institutionella infrastruktur. Med det avses

respektive lands befintliga institutioner och regelverk, samt hur de påverkar bolagen

som befinner sig inom respektive lands gränser.67 Exempelvis kan en effektiv finansiell

                                                                                                                         64 MEMO/13/690, Capital Requirements – CRD IV/CRR – Frequently asked questions, s 3. 65 Direktiv 2013/36/EU, skäl 2. 66 Direktiv 2013/36/EU, skäl 53. 67 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 66-67.  

Aina Drima Rasool

   

25  

marknad, en oberoende revision, effektiva säkerhetsregleringar och ett okorrupt

domstolsväsende vara påverkande.68

I de fall ovan nämnda faktorer existerar och fungerar föreligger en flexibilitet till att

skräddarsy corporate governance för varje enskilt bolag. Då anses detaljer kring

bolagets struktur, styrelsens sammansättning och bolagsledningen mindre viktiga.69 Det

föreligger alltså inte en ultimat mall som passar samtliga bolag, utan det bör utarbetas

för varje enskilt fall. Det ska tilläggas att även i de fall bolagsstrukturen är skräddarsydd

kan den vara bristfällig och måste eventuellt omarbetas.70 Av detta framgår att det inte

nödvändigtvis föreligger behov av att i lag reglera nämnda detaljer, såsom styrelsens

sammansättning. I CRD IV sätts emellertid detaljerade krav på styrelsen, avseende dess

kompetens, bakgrund, uppgifter och handlande. Det kan ifrågasättas om denna reglering

är önskvärd i stater där övriga myndigheter och institutioner är upprättade enligt ovan.

Det kan eventuellt vara mer framgångsrikt att utforma corporate governance för varje

enskilt bolag och i de fall bolaget ändå misslyckas, existerar statliga myndigheter som

kan ingripa.

3.3 Sammanfattande kommentarer

I detta kapitel har CRD IV paketet och anledningen till dess tillkomst presenterats.

Vidare har statliga myndigheter och instituts påverkan på bolag och corporate

governance uppmärksammats. I kapitel fem redogörs för de ändringar som tillkommit

med anledning av direktivet, dessförinnan bekantas dock läsaren med svenska

aktiebolag och styrelser.

                                                                                                                         68 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 66.  69 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 66-67. 70 Blair, Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance, s 67.  

Aina Drima Rasool

   

26  

4. Styrelsen  

4.1 Inledning

En stor del av corporate governance debatten ur ett finansiellt perspektiv, utgörs av

bolagsstyrelsers arbete. Med anledning av den senaste finanskrisen har kommissionen

genom direktiv CRD IV satt högre krav på styrelseledamöter, med anledning av att det

för bolagens framgång är vitalt att styrelsearbetet fungerar väl. I detta kapitel

presenteras inledningsvis det svenska aktiebolagets struktur och sammansättning,

därefter diskuteras styrelsens övervakande funktion.

4.2 Svenska aktiebolag och bolagsorgan

Ett aktiebolags huvudorgan utgörs av bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och

revisor, vilka följer en hierarkistruktur. Bolagsstämman är bolagets högst beslutande

organ och består av samtliga bolagets aktieägare. Bolagsstämman har till uppgift att

tillsätta bolagets styrelse.71 Styrelseuppdraget är ett förtroendeuppdrag och inte en

anställning, vilket innebär att bolagsstämman när som helst kan avsätta styrelsen och

därmed välja en ny. Styrelsen ansvarar för förvaltningen av bolagets angelägenheter,

företräder bolaget och tecknar dess firma. Det är även styrelsens uppgift att utse

bolagets verkställande direktör. I privata aktiebolag föreligger dock inget krav på

verkställande direktör,72 till skillnad från publika.73 Den verkställande direktören

ansvarar för den löpande förvaltningen i bolaget, i enlighet med styrelsens riktlinjer och

anvisningar.74 Slutligen ska bolagets revisorer granska den verkställande direktörens

och styrelsens förvaltning samt bolagets räkenskaper. Revisorns granskning ska vara så

ingående och omfattande som god revisionssed kräver.75

Som ovan nämnt svarar styrelsen för både bolagets organisation och förvaltning av dess

angelägenheter, enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen. Styrelsens arbetsuppgifter kan

                                                                                                                         71 8 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) 72 8 kap. 27 § aktiebolagslagen (2005:551)  73 8 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) 74 8 kap. 29 § aktiebolagslagen (2005:551) 75 9 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551)

Aina Drima Rasool

   

27  

indelas i fyra huvudområden, nämligen styrelsens ansvar för bolagets verkställande

ledning, styrelsens strategiskt styrande roll, styrelsens informationsuppgift och

styrelsens kontrollfunktion.

Styrelsen leder bolaget tillsammans med den verkställande direktören, dock är deras

uppgifter åtskilda. För att gränsdragningen ska bli korrekt utfärdar styrelsen en skriftlig

instruktion med den verkställande direktörens uppgifter. Den verkställande direktören

ska enligt 8 kap. 29 § ABL sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer

och anvisningar. Han får även, i de fall styrelsens beslut inte kan avvaktas utan

väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet, utan styrelsens bemyndigande vidta

åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolaget är av ovanligt slag eller

av stor betydelse. Den verkställande direktören ska vidare vidta de åtgärder som är

nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i enlighet med lag och för att

medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Styrelsen arbetar med strategiska frågor, vilka ska bidra till bolagets värdeutveckling.76

Till grund för styrelsens strategiskt styrande roll ligger aktieägarens eller aktieägarnas

intressen. Styrelsen arbetar utifrån aktieägarnas syfte med att driva verksamheten, sätter

upp de mål som måste nås och väljer strategi. De uppsatta målen beskriver hur styrelsen

vill styra bolaget och ger även den verkställande direktören tydliga krav på vad som ska

uppnås. Arbetet kan, förutom att sätta upp mål och riktlinjer, innebära att styrelsen

arbetar med bolagsledningen i strategiarbetet eller att den aktivt deltar i

strategiformuleringen och även uppföljningen.77 Den enskilda ledamoten måste sätta

krav på material och även vara ifrågasättande under presentationer och i diskussioner

för att säkerställa att ett strategiskt viktigt beslut fattas på riktiga och väl avvägda

grunder. Utöver detta ska en ledamot även väcka strategiskt angelägna frågor. Det är

dock viktigt att skilja mellan styrelsen och den operativa ledningen i det strategiska

arbetet. Det strategiska tänkandet tillfaller styrelsen, medan den verkställande ledningen

ansvarar för det faktiska strategiska arbetet.78 Detta diskuteras vidare i avsnitt 4.4.

En annan viktig uppgift för styrelsen är att se till att information och rapporter från

bolaget är korrekta. Ägare, anställda, leverantörer och kunder samt övriga intressenter

vill ha en fullständig och rättvisande bild över bolagets finansiella ställning. Genom att                                                                                                                          76 Ahlgren & Henningsson, Professionellt styrelsearbete, s. 40. 77 Ahlgren & Henningsson, Professionellt styrelsearbete, s. 40.  78 Ahlgren & Henningsson, Professionellt styrelsearbete, s. 40.

Aina Drima Rasool

   

28  

begära in rapporter från den verkställande direktören och bolagets ledning, följer och

utvärderar styrelsen den löpande verksamheten. Styrelsen kontrollerar och övervakar

bolagets finansiella ställning, hur redovisning och finansförvaltning fungerar, om

bolagets riskexponering förändras samt på vilket sätt bolaget presterar på väg mot de

uppsatta målen. Det ska tilläggas att denna del av styrelsens kontrollfunktion även

tillfaller revisorn.79

4.3 Styrelsens sammansättning

I svensk associationsrättslig lagstiftning föreligger i dagsläget inga detaljerade krav på

hur styrelsen ska vara sammansatt. I 8 kap. 1 § ABL anges endast ett storlekskrav,

enligt vilket ett aktiebolags styrelse ska bestå av en eller flera ledamöter. I publika

aktiebolag ska emellertid antalet styrelseledamöter uppgå till minst tre, enligt 8 kap. 46

§ ABL.

Man kan fråga sig varför frågorna kring styrelsens sammansättning är så viktiga att

kommissionen anser att de behöver regleras i lag. Svaret förefaller vara rationellt, då

styrelsen är det organ som svarar för både bolagets organisation och förvaltning av dess

angelägenheter, enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen. Styrelsen ska även fortlöpande

bedöma bolagets ekonomiska situation och se till att organisationen är utformad så att

bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt

kontrolleras på ett betryggande sätt. Vidare ska styrelsen, om uppgifter delegeras,

fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas.

Styrelens sammansättning må vara viktig, men det kan ifrågasättas om det existerar en

ultimat styrelsesammansättning som fungerar i alla sorters bolag. Det enskilda bolagets

uppgifter och mål måste ligga till grund för bedömningen av den ultimata

sammansättningen. Beroende av verksamhetens syfte måste man finna de ledamöter

vars egenskaper är bäst lämpade för att uppfylla de mål bolaget har. Det är svårt att

finna en enskild ledamot som besitter all den kunskap som krävs för att på bästa sätt

utföra styrelsens uppgifter, det kan därför anses vara viktigt att tillsätta ledamöter med

olika egenskaper och kompetenser för att bilda en stark enhet. Den samlade kunskapen

                                                                                                                         79 För revisorns uppgifter, se 9 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551).  

Aina Drima Rasool

   

29  

och erfarenheten ger djupare och bredare diskussioner, vilket leder till att mer

genomtänkta beslut tas. En styrelse som är sammansatt av personer med olika bakgrund

och kunskapsområden blir även en resurs för bolaget på grund av ledamöternas

respektive branschnätverk, som kan komma att utnyttjas till bolagets fördel.80 En

diversifierad styrelse leder enligt kommissionen till att styrelsen undkommer ett så

kallat ”grupptänk”, då ledamöterna kommer att kunna ifrågasätta varandras

ståndpunkter och på så vis tillsammans ta ett välgrundat beslut.81

Å andra sidan kan det argumenteras för att en diversifierad styrelse inte är den ultimata.

I det fall det anses att den bäst lämpade styrelseledamoten är den som har många års

erfarenhet inom branschen, kan det anses att den ultimata styrelsen är en

sammansättning av ledamöter med samma bakgrund. De har tidigare handskats med

liknande uppgifter, de kan med hjälp av sina erfarenheter göra en god bedömning av

den aktuella situationen och det faktum att de tänker likadant leder säkerligen till ett gott

samarbete mot ett gemensamt mål. Styrelsen som helhet måste utgöras av en väl

fungerande grupp, för att fungera optimalt.82

4.4 Styrelsens övervakande funktion

Konsekvenserna av dålig corporate governance kan som känt bli förödande och skada

den nationella, men även internationella, ekonomiska stabiliteten. Det är därför av vikt

att med god företagsledning bygga upp förtroendet för marknaden i helhet.

Aktieägarnas kontrollmöjligheter av bolag utgör därför en viktig fråga i sammanhanget.

I detta avsnitt diskuteras övervakning som kontrollmekanism.

I avsnitt 2.3.2 diskuterades övervakning som en lösning till agent-problematiken. I det

fallet åsyftades emellertid övervakning av styrelsen. I detta avsnitt avses i huvudsak

styrelsens övervakning av det operativa organet, nämligen ledningen. Direktiv CRD IV

sätter höga krav på styrelsen och dess ledamöter, vilka måste uppfyllas för att det inte

straffsanktioner ska aktualiseras. Kraven sammantagna kan utgöra en risk för att

                                                                                                                         80 Ahlgren & Henningsson, Professionellt styrelsearbete, s. 41. 81  Direktiv 2013/36/EU, skäl 60.  82 Ahlgren & Henningsson, Professionellt styrelsearbete, s. 50.  

Aina Drima Rasool

   

30  

styrelser tar sig an även ledningens uppgifter och blir mer operativa samt därmed brister

i sin övervakande funktion.

Styrelsen svarar som ovan nämnt för bolagets organisation och förvaltning av dess

angelägenheter.83 Den verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen i

bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer.84 Det är viktigt att styrelsen inte tar

sig an de operativa frågorna, utan att den istället koncentrerar sig på strategiska frågor

och uppgifter av övergripande karaktär. Anledningen till detta är att styrelsen ska kunna

upprätthålla sin övervakande funktion, vilken riskerar att brista om styrelsen arbetar för

nära den verkställande direktören och företagsledningen. Det föreligger nämligen behov

av ett utomstående kritiskt organ som kan upptäcka brister och identifiera risker. De

operativa frågorna bör därför tillfalla ledningen. Vidare får inte ett bolagsorgans

uppgifter ändras till den grad att organets funktion blir lidande.85

I artikeln ”Does the Team Leverage the Board´s Decisions” presenteras två olika

styrelser; den passiva och den aktiva.86 Den passiva styrelsen anses endast existera för

att granska och godkänna strategiska beslut, medan styrelseledamöterna i den aktiva

betraktas som kompetenta medarbetare som tillsammans med bolagsledning och

verkställande direktör genererar strategiska riktlinjer för bolaget.87 Den passiva

övervakande styrelsen har oftast ingen social relation till den verkställande direktören.88

Eftersom att den enskilda individen enligt principal/agent-teorin är egoistisk och sätter

sina egna intressen framför andras, föreligger det ett behov av en kontrollerande styrelse

som kan övervaka ledningens handlande.

Det föreligger olika bolagsstrukturer världen över. Ett aktiebolag kan antingen vara

organiserat enligt ett monistiskt eller ett dualistiskt system. I Sverige präglas

bolagsrätten av ett monistiskt system, vilket innebär att det endast finns en styrelse som

även utövar kontroll och övervakning över bolaget. Styrelsen i publika bolag måste

emellertid utse en verkställande direktör, vilket innebär att ledningsfunktionen är

delad.89 Av denna anledning kan bolagsstrukturen i svenska bolag jämföras med den

                                                                                                                         83 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551) 84 8 kap. 29 § aktiebolagslagen (2005:551) 85 Prop. 1975:103, s 236. 86 Castro, m.fl., Does the Team Leverage the Board’s Decisions?, s 745. 87 Castro, m.fl., Does the Team Leverage the Board’s Decisions?, s 745. 88 Castro, m.fl., Does the Team Leverage the Board’s Decisions?, s 746.  89 8 kap. 23 § aktiebolagslagen (2005:551)

Aina Drima Rasool

   

31  

tyska. Tysklands Aktiengessellschaft90 präglas av ett dualistiskt system.91 I det

dualistiska systemet föreligger det två styrelser; en insiderstyrelse (Vorstand) och en

outsiderstyrelse (Aufsichtsrat). Insiderstyrelsen utgörs av den verkställande ledningen,

medan outsiderstyrelsen övervakar den löpande verksamheten.92 Vorstand kan liknas

vid den svenska verkställande direktören, medan Aufsichtsrat motsvarar den svenska

styrelsen.

Den stora skillnaden mellan den svenska och den tyska strukturen är den strikta och

tydliga uppdelningen mellan insiders och outsiders. Styrelseledamöterna i Vorstand får

exempelvis inte ingå i Aufsichtsrat, och omvänt. Med anledning av detta minimeras

risken av att det övervakande organet även tar sig an operativa frågor, vilket är ett

problem i det monistiska systemet på grund av att övervakningen blir lidande. Å andra

sidan föreligger det även konsekvenser med det dualistiska systemet som kan påverka

övervakningen negativt. Den strikta uppdelningen försvårar för den övervakande

styrelsen att ha insyn i den löpande verksamheten och vara insatt i de frågor som de

arbetar med. Har inte det övervakande organet god insyn och kunskap om den löpande

verksamheten bortfaller syftet med det, eftersom att det då inte kan analysera frågorna

och identifiera riskerna. Med anledning av detta anses det svenska systemet vara

fördelaktigare i detta avseende, under förutsättning att bolagsorganen håller sig till de

uppgifter de blivit tilldelade enligt ABL. Ett sätt att även i Sverige få en tydligare

ansvarsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör, är att i lag stadga att den

verkställande direktören inte får ingå i styrelsen.93 En annan fördel med den svenska

monistiska strukturen är att bolagen undkommer stora kostnader som uppstår genom att

tillsätta en styrelse som endast existerar för att övervaka verksamheten.

Det är med anledning av det ovan anförda av vikt att dessa frågor uppmärksammas i

samband med implementeringen av CRD IV och att man söker motverka att

styrelseledamöter blir mer operativa.

                                                                                                                         90 Aktiengessellschaft är publika bolag i Tyskland. Privata bolag benämns Geshelschaft mit beschränkter Haftung (GmbH), de kan dock inte marknadsnoteras. Aktiebolagslagens tyska motsvarighet är Aktiengesetz (AktG). 91 Lidén, Vad kan man lära av styrelsearbete i andra länder?, s 58. 92 Lidén, Vad kan man lära av styrelsearbete i andra länder?, s 58. 93 Lidén, Vad kan man lära av styrelsearbete i andra länder?, s 97.  

Aina Drima Rasool

   

32  

4.5 Sammanfattande kommentarer

I detta kapitel har inledningsvis det svenska aktiebolagets styrelse,

styrelsesammansättning och funktion presenterats. Den vidare analysen av

bestämmelserna i direktiv CRD IV görs delvis mot bakgrund av de föreliggande

nationella bestämmelserna. Diskussion har förts kring huruvida den optimala styrelsen

är homogon eller diversifierad, för vilka både för- och nackdelar identifierats. Slutligen

uppmärksammades styrelsens övervakande funktion och hur denna påverkas av att

styrelsen tar sig an operativa frågor. I samband med detta jämfördes det svenska

monistiska systemet med det tyska dualistiska och det argumenterades för att det

monistiska systemet är att föredra både ur ett kostnads- och effektivitetsperspektiv.

Slutsatsen var att bolagsstyrelser inte bör ta sig an operativa frågor, i syfte att

upprätthålla sin övervakande funktion.

Aina Drima Rasool

   

33  

5. Corporate governance enligt CRD IV  

5.1 Inledning

Corporate governance-reglerna i CRD IV har givit upphov till omfattande diskussioner.

Bestämmelserna har dels välkomnats, dels blivit föremål för kritik. Samtidigt som

reglerna anses vara behövliga i ett förebyggande syfte, för att motverka ytterligare

finanskriser och öka mångfalden i bolagsstyrelser, anses de utgöra en inskränkning i

aktieägarnas äganderätt. I samband med diskussion om ökad mångfald i bolagsstyrelser

aktualiseras även frågor om jämställdhet och könskvotering till bolagsstyrelser.

Den 16 september år 2013 publicerades SOU 2013:65 (”utredningen”).94 Syftet med

utredningen var att framföra förslag på de lagändringar som erfordras i svensk rätt för

genomförandet av direktiv CRD IV. Av utredningen framgår att FI är ansvarig

myndighet för direktivets genomförande. Vidare ska EBA enligt artikel 91.12 CRD IV

utfärda riktlinjer om de begrepp som framgår av direktivet för tydliggörande.

Detta kapitel består av två delar. I första delen (avsnitt 5.2-5.4) analyseras

bestämmelserna om styrelsens allmänna duglighet, avsättande av tillräcklig tid och

begränsningen av antalet styrelseuppdrag en styrelsemedamot får inneha samtidigt.

Därefter jämförs bestämmelserna med svensk nationell rätt och FI:s ställningstagande

framförs. I samband med detta diskuteras även Kollegiet för svensk bolagsstyrnings

(kollegiet) ståndpunkt till bestämmelserna i CRD IV.

I kapitlets andra del (avsnitt 5.5-5.8) analyseras bestämmelsen om införande av en

mångfaldspolicy och förslaget om könskvotering till bolagsstyrelser. Inledningsvis

presenteras båda frågorna gemensamt i avsnitt 5.5 och därefter utreds de enskilt i

följande två avsnitt. I avsnitt 5.7.1 diskuteras könskvotering till bolagsstyrelsers

förenlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Avslutningsvis förs

diskussion kring båda frågornas relation till äganderätten i avsnitt 5.8.

                                                                                                                         94 SOU 2013:65, Förstärkta kapitaltäckningsregler, 16 september 2013.

Aina Drima Rasool

   

34  

5.2 Styrelsens allmänna duglighet och avsättande av tillräcklig tid

I artikel 91.1 CRD IV ställs krav på styrelsens allmänna duglighet, vilket innebär att

styrelsemedlemmarna i alla avseenden ska besitta tillräckliga kunskaper, ha tillräckligt

gott anseende, färdigheter och erfarenheter för att kunna utföra sina plikter.

“Members of the management body shall at all times be of sufficiently good repute and possess sufficient knowledge, skills and experience to perform their duties. The overall composition of the management body shall reflect an adequately broad range of experiences. Members of the management body shall, in particular, fulfil the requirements set out in paragraphs 2 to 8”.95

Vidare ska en styrelseledamot enligt artikel 91.2 CRD IV avsätta tillräcklig tid till att

utföra sina uppdrag. Samtliga rekvisit i artikel 91.1 och 91.2 utmärker viktiga

egenskaper hos en styrelseledamot och är därför önskvärda. Frågan är dock om det är

nödvändigt eller om ens effektivt att i lag införa sådana detaljerade regleringar.

Rekvisiten i bestämmelserna förefaller dessutom vara otydliga och svagt formulerade.

Begreppet ”tillräcklig” kan tolkas olika beroende på situation och det kan exempelvis

uppstå svårigheter med att finna enighet kring vad som faktiskt utgör ”tillräcklig tid”.

Detta problem kan emellertid lösas genom att EBA utfärdar riktlinjer om förtydligande

av rekvisiten, dock föreligger ytterligare svårigheter med tillämpningen av

bestämmelsen i praktiken. Inledningsvis kan påpekas att även om riktlinjer utfärdas

härom, måste rekvisiten hållas generellt utformade på grund av att personliga

egenskaper är individuella och varierar mellan olika individer. Exempelvis är det svårt

att tydligare beskriva rekvisitet ”tillräcklig tid”, mot bakgrund av att definitionen måste

vara generellt utformad med hänsyn till uppdragens art och omfattning samt

styrelseledamotens personliga arbetsförmåga.

Överlag kan det vara svårt att bevisa att en styrelseledamot uppfyller de uppsatta kraven

i direktivet. Det går inte att i förväg mäta en styrelseledamots kunskaper, färdigheter

eller goda anseende, utan det är faktorer som utmärks senare vid ledamotens utförande

av sina uppdrag och även då kan det föreligga svårigheter med att dra paralleller mellan

resultat och personliga egenskaper. En styrelseledamot kan nämligen ha mycket goda

kunskaper och tillsätta den tid han anser vara nödvändig för uppdraget, men ändå inte

                                                                                                                         95 Direktiv 2013/36/EU, art. 91.1. De punkter som inte nämns i uppsatsen faller inte inom avgränsningen.

Aina Drima Rasool

   

35  

uppnå önskat resultat. Detta behöver nödvändigtvis inte innebära att styrelseledamoten

inte uppfyller de uppsatta kraven i direktivet och således är inkompetent, utan i denna

bedömning måste risktagande och den osäkra finansiella marknaden vägas in. Med

anledning av att personliga egenskaper är svåra att mäta, kontrollera eller förutse,

föreligger en risk att denna reglering förblir någon form av symbollagstiftning och

därmed ineffektiv. Detta innebär dock inte att regleringen förväntas vara helt utan

verkan, eftersom att förekomsten av krav i lag kan vara handlingsdirigerande och

fungera som mål att sträva efter.

I nationell rätt föreligger dessutom redan liknande krav som de stadgade i artikel 91.1

CRD IV. Enligt 3 kap. 2 § 4 p. lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF)

och 3 kap. 1 § 5 p. lag (2007:528) om värdepappersmarknaden (VmpL) ska

styrelseledamot eller verkställande direktör ha tillräcklig insikt, erfarenhet och i övrigt

vara lämplig för sådan uppgift som de står inför. Om inte dessa lämplighetskrav

uppfylls ska FI återkalla kreditinstitutets tillstånd, enligt 15 kap. 2 § LBF. En

förutsättning för återkallelse är att FI först beslutar att anmärka på att personen i fråga är

styrelseledamot eller verkställande direktör. Om han eller hon fortfarande är kvar på sin

post efter att en av FI bestämd tid om högst tre månader passerat, ska FI återkalla

tillståndet.96

5.3 Begränsning av antalet styrelseuppdrag

I artikel 91.3 CRD IV begränsas antalet uppdrag en styrelseledamot får inneha

samtidigt. Antalet uppdrag ska vara avhängigt av omständigheterna i det enskilda fallet,

arten och komplexiteten hos institutets verksamhet. Om inte personen sitter i en styrelse

vilken representerar medlemsstaten, begränsas antalet uppdrag han får inneha samtidigt

till antingen ett uppdrag som verkställande ledamot, tillsammans med två uppdrag som

icke verkställande ledamot enligt artikel 91.3 a, eller fyra uppdrag som icke

verkställande ledamot enligt artikel 91.3 b. Detta gäller styrelseledamöter i ett institut

som är betydande i fråga om omfattning och komplexitet, intern organisation och

verksamhetens art samt storlek. Enligt artikel 91.6 CRD IV får emellertid behörig

myndighet i medlemsstaten ge en styrelseledamot tillåtelse att inneha ytterligare ett

                                                                                                                         96 Dock högst 3 månader.

Aina Drima Rasool

   

36  

styrelseuppdrag i ett ledningsorgan utan verkställande funktioner. EBA ska regelbundet

informeras om sådana tillstånd. Vidare undantas styrelseledamöter i statliga organ från

bestämmelsens tillämpningsområde, enligt artikel 91.3 CRD IV.

I nationell rätt föreligger för närvarande ingen begränsning av antal uppdrag en

styrelseledamot får inneha samtidigt. Det kan diskuteras om begränsningen kan falla in

under rekvisitet ”i övrigt är lämplig” i 3 kap. 2 § 4 p. LBF. FI anser emellertid att det

förefaller vara långsökt att anta att begränsningen omfattas av rekvisitet, varför det är

oklart om en överskridning av begränsningen ger FI befogenhet att ingripa med stöd av

15 kap. 2 § LBF.97 Enligt utredningen anses att direktivets specifika krav på antal

styrelseuppdrag inte lämpar sig för lag, utan istället bör implementeras genom

föreskrifter från FI. FI motsätter sig dock denna uppfattning och menar att motiven till

att använda en flexiblare regleringsform än lag är svaga. Enligt FI bör begränsningen av

antalet styrelseuppdrag införas i lag, eftersom att bestämmelsen i direktivet redan är

detaljerad och det inte föreligger något utrymme för att den ska förändras. Vidare menar

FI att bestämmelsen i hög grad är ingripande för den enskilde styrelseledamoten, varför

det rätta vore att implementera den genom lag.98

Denna begränsning har gett upphov till omfattande diskussioner bland berörda.

Bestämmelsen innebär en stor förändring för svenska styrelser och kommer i många fall

leda till att styrelseledamöter blir tvingade till att avgå från diverse styrelseposter. Idag

är det inte ovanligt att en styrelseledamot har flera styrelseposter samtidigt, varför

kommissionens krav på begränsning av antal uppdrag kommer att få stor påverkan.99

Det kan diskuteras om denna väldigt specifikt utformade reglering är nödvändig.

Direktivet sätter redan krav på att styrelseledamöter avsätter tillräcklig tid för sina

åtaganden, varför denna bestämmelse kan anses vara överflödig eller för långtgående.

Dessutom kan det enligt kollegiet bli administrativt krångligt att upprätthålla den.100

Även om syftet med regeln är att söka förhindra att en styrelseledamot tar på sig för

många styrelseuppdrag och därmed inte avsätter tillräcklig tid för något utav dem,

föreligger starka motargument. Det är nämligen inte garanterat att antalet                                                                                                                          97 Om inte lämplighetskraven stadgade i 3 kap. 2 § LBF uppfylls ska FI återkalla kreditinstitutets tillstånd, enligt 15 kap. 2 § LBF. 98 Finansinspektionens remissvar, Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65), s 10.  99 Vidlund, S, LO-basen har 25 styrelseuppdrag, Aftonbladet 2009-03-25 (2014-06-13) Tillgänglig via: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11723367.ab 100 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Remissyttrande avseende betänkandet Förstärkta kapitaltäckningsregler, s 3.  

Aina Drima Rasool

   

37  

styrelseuppdrag är den faktorn som tar en styrelseledamots tid i anspråk. Kommissionen

tar inte hänsyn till övriga intressen, såsom familj, hobbyn eller annat som en

styrelseledamot kan välja att disponera sin tid över. Vidare föreligger många

styrelseuppdrag som inte är tidskrävande och en effektiv styrelseledamot kanske utan

vidare svårigheter kan inneha flera sådana poster samtidigt. Som ovan nämnt i samband

med bestämmelsen om avsättande av tillräcklig tid, är en ledamots arbetsförmåga och

effektivitet något som varierar mellan olika individer. Det kan eventuellt vara tillräckligt

att i lag kräva att en ledamot avsätter tillräcklig tid, varför ytterligare bestämmelse om

begränsning av antal uppdrag inte är nödvändig. Å andra sidan återstår problemet hur

man bedömer att en ledamot faktiskt avsätter den tid som ett åtagande kräver. Det kan

argumenteras för att det föreligger behov av att begränsa antalet uppdrag en

styrelseledamot får ha samtidigt, i syfte att upprätthålla bestämmelsen om avsättande av

tillräcklig tid. Samtidigt kan det inte säkerställas att en styrelseledamot disponerar den

tid som blir över på de få uppdrag han besitter, utan han kan eventuellt välja att istället

upprätthålla sina övriga intressen.

5.4 FI och Kollegiet för svensk bolagsstyrning om bestämmelserna

Finansinspektionen

I svensk rätt föreligger som redan nämnt liknande krav på styrelseledamöter som

bestämmelserna i direktivet. Även då rekvisiten i nationell rätt inte sammanfaller helt

med rekvisiten i direktivet, kan det ifrågasättas om det är nödvändigt med ytterligare

reglering. FI anser emellertid att nationell rätt bör harmoniseras med vad som framgår

av artikel 91.1 i direktivet, i synnerhet med anledning av att rekvisiten ”kunskap,

färdighet och erfarenhet” ska förtydligas och definieras ytterligare av EBA.101 Vidare

menar FI att bestämmelserna i 3 kap. 2 § 4 p. LBF och 3 kap. 1 § 5 p. VmpL inte

innehåller något uttryckligt krav på att den verkställande direktören eller

styrelseledamöter ska avsätta tillräcklig tid för utförande av sina uppdrag, varför de

anser att det i nationell rätt även bör införas en bestämmelse som motsvarar artikel 91.2

CRD IV.102

                                                                                                                         101 Finansinspektionens remissvar, Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65), s 8.  102 Finansinspektionens remissvar, Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65), s 9.  

Aina Drima Rasool

   

38  

De nämnda kraven som anges i artikel 91.1 CRD IV ska enligt artikel 121 CRD IV

också gälla för medlemmarna i ett finansiellt holdingbolag respektive ett blandat

finansiellt holdingbolag. Enligt FI bör det därför uttryckligt framgå i lag att reglerna

även ska tillämpas på dessa. Artikel 121 hänvisar emellertid till artikel 91.1, som i sin

tur hänvisar till 91.2-8. Det är inte helt tydligt om även de mer specifika kraven i

punkterna 91.2-8, om bland annat tillräcklig tid och begränsning av antal

ledningsuppdrag, även ska tillämpas på finansiella holdingbolag eller blandat finansiella

holdingbolag. FI gör tolkningen att det endast är de krav som ställs i artikel 91.1 som

ska tillämpas på dem, dock önskar myndigheten ett klargörande från regeringen.103

Vidare återstår frågan huruvida även den verkställande direktören omfattas av kraven på

anseende, kunskaper, erfarenhet och färdighter i artikel 91.1 CRD IV samt

begränsningen av antalet uppdrag i artikel 91.3 CRD IV. FI anser att det är rimligt att

även den verkställande direktören omfattas av kraven stadgade i artikel 91.1, dock

förefaller det oklart huruvida det även gäller begränsningen av antalet uppdrag i artikel

91.3. I artikelns andra mening åsyftas ledamöterna i ett ledningsorgan, vilken verkar ta

sikte på en styrelse.104 Även utredningen antyder att begränsningen endast gäller för

styrelseledamöter, vilket FI mot bakgrund av skälen till direktivet och med beaktan av

den aktuella artikeln anser är en rimlig tolkning. FI understryker dock att även då det

föreligger omständigheter som talar för att endast styrelseledamöter omfattas av

begränsningen, går det inte att utesluta den verkställande direktören. Mot bakgrund av

syftet med direktivet och att den verkställande direktören ansvarar för den löpande

förvaltningen i ett bolag,105 bör även han omfattas av begränsningen. Bestämmelsens

tillämpningsområde förefaller dock vara oklar, varför förtydliganden härom önskas.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning

Kollegiet inrättades år 2005 och har till uppdrag att främja god bolagsstyrning i svenska

börsnoterade bolag.106 En av kollegiets huvuduppgifter är att förvalta Svensk kod för

bolagsstyrning (koden). Kodens regler är tillämpliga på svenska och utländska bolag

vars aktier är upptagna till handel på en svensk reglerad marknad. Med anledning av att

flera bankers aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad och att reglerna i

                                                                                                                         103 Finansinspektionens remissvar, Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65), s 9.  104 Direktiv 2013/36/EU, art. 91.3, andra meningen. 105 8 kap. 29 § ABL. 106 Om Kollegiet, 2014-07-08: http://www.bolagsstyrning.se/om-kollegiet  

Aina Drima Rasool

   

39  

CRD IV förmodligen kommer att gälla börsnoterade bolag i allmänhet inom en snar

framtid, har kollegiet kommenterat direktivet, även då det huvudsakligen riktas mot

banker och andra finansiella institut.107 Kollegiet anser att de corporate governance-

regler som stadgas i direktivet huvudsakligen är till för att främja önskvärt beteende hos

styrelseledamöter. Enligt kollegiets uppfattning är kraven både otjänliga och skadliga

för aktuella institut och dess ägare. Överlag verkar kollegiet anse att det inte är upp till

kommissionen, FI eller staten att bestämma hur en styrelse ska vara sammansatt och

bedöma dess samlade kompetens och erfarenhet. Kollegiet menar att FI tar över en av

aktieägarnas viktigaste uppgifter då de tar sig an uppdraget att pröva

styrelseledamöternas duglighet. Vidare menar kollegiet att det är ägarnas rätt att

bestämma vilka de vill ska förvalta deras tillgångar, eftersom att det är dem som bär den

slutliga risken för styrelsens misslyckande. Kollegiet argumenterar vidare att om staten

med FI i spetsen får till uppgift att pröva styrelsens samlade kompetens och erfarenhet,

bör densamma vara skyldig att ta på sig ansvaret om aktieägarna lider skada på grund av

att styrelsen senare inte visar sig vara tillräckligt kompetent eller erfaren.108

Kollegiet är sammansatt av en ordförande, en vice ordförande och högst tolv

ledamöter.109 För närvarande består det av personer verksamma inom bland annat

juridik och ekonomi. Flera av dem sitter även i andra styrelser, varför de personligen

påverkas av kraven i direktiv CRD IV.110 Med anledning av detta kan det diskuteras om

kollegiets starka motstånd till direktivet inte grundar sig i ett egenintresse. Motiven till

direktiv CRD IV är att söka undvika att bolag går i konkurs, varför de egentligen ur ett

aktieägarperspektiv bör välkomnas. Detta är dock sällan fallet, eftersom att regleringar

av CRD IV:s karaktär anses inskränka akteägarnas äganderätt. Detta argument verkar

ligga till grund för kollegiets ståndpunkt och diskuteras mer ingående nedan i samband

med frågorna om införande av en mångfaldspolicy och könskvotering till

bolagsstyrelser.

                                                                                                                         107 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Remissyttrande avseende betänkandet Förstärkta kapitaltäckningsregler, s 1. 108 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Remissyttrande avseende betänkandet Förstärkta kapitaltäckningsregler, s 2. 109 Kollegiets sammansättning, 2014-07-08: http://www.bolagsstyrning.se/om-kollegiet/sammansattning 110 Kollegiets ledamöter, 2014-07-08: http://www.bolagsstyrning.se/om-kollegiet/ledamoter  

Aina Drima Rasool

   

40  

5.5 Allmänt om mångfaldspolicy och könskvotering

Artikel 91.10 CRD IV ställer krav på valberedningarna111 att beakta en bred

uppsättning kunskaper och egenskaper vid utnämning av styrelseledamöter, i syfte att

framtvinga mer diversifierade bolagsstyrelser. Detta ska ske genom att de finansiella

instituten inför en mångfaldspolicy som ska prägla valberedningens arbete.   Den

bakomliggande tanken till denna bestämmelse är att kommissionen anser att en

homogent sammansatt styrelse medför ett ”grupptänk”, vilket leder till att styrelsen blir

mindre mottaglig för nya idéer. De kriterier man vill att valberedningen ska ta hänsyn

till vid utnämning av en styrelse är ålder, kön, utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet

och geografisk spridning.112

Idag talas det ofta om ”jämställdhet” i den allmänna samhällsdebatten. Jämställdhet

innebär att kvinnor och män har lika förutsättningar, möjligheter och skyldigheter. Kön

ska inte vara avgörande för en individs framgångar i näringslivet eller i samhället i

övrigt. I Sverige värnas det om jämställdheten och det strävas efter ett samhälle där

kvinnor och män har lika rätt. Generellt består den svenska arbetsmarknaden av ungefär

lika många kvinnor som män.113 Statistiken är dock inte representativ för ledande

befattningar och börsnoterade bolagsstyrelser. Detta har föranlett debatt om

könskvotering till bolagsstyrelser, då de beslutsfattande organen i regel domineras av

män. Den låga andelen kvinnor i styrelserummen och i ledande positioner anses vara till

nackdel för både samhället i stort och för bolagen, då värdefull kompetens går förlorad.

Artikel 91.10 CRD IV tar inte endast sikte på ökad jämställdhet i bolagsstyrelser, utan

valberedningar uppmanas som ovan nämnt till att beakta en rad olika kriterier vid

sammansättning av styrelser. Den 14 november år 2012 presenterades emellertid ett

förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i

börsnoterade bolag av kommissionen (”förslaget”).114 Bakgrunden till förslaget är den

enligt kommissionen stora obalansen mellan kvinnor och män i börsnoterade

                                                                                                                         111 Vilka ska inrättas enligt artikel 88.2 CRD IV, kolla upp, berör inte vidare. Kollegiet och Utredningen anser att det inte behöver införas i svensk rätt då en svensk bolagsstyrelse inte har något inflytande över urvals- och utnämningsprocessen avseende styrelseldamöter.  112 Direktiv 2013/36/EU, skäl 60. 113 SCB, Kvinnor och män I näringslivet 2013, s 5. 114 COM (2012) 614 final,Proposal for a directive of the European Parliament and of the Council on improving the gender balance among non-executive directors of companies listed on stock exchanges and related measures.

Aina Drima Rasool

   

41  

bolagsstyrelser, då endast 13,7 procent av positionerna är tillsatta av kvinnor.115 Syftet

med förslaget är att dels uppnå en jämnare könsfördelning, dels fullständigt utnyttja

föreliggande kompetenser. Förslaget avses slå ned de barriärer kvinnor möter då de

söker sig till styrelsepositioner. Detta ska uppnås genom att bolagsstyrelser senast år

2020 ska bestå av minst 40 procent kvinnor.116

Förslaget föreskriver en minimal harmonisering och omfattar aktiebolagsrättsliga

bestämmelser om hur styrelseledamöter i stora börsnoterade bolag ska utses.117

Bolagens rekrytering av nya styrelseledamöter ska ske med i förhand faställda och

neutralt utformade kriterier.118 Vid liknande meriter gällande lämplighet, kompetens och

yrkeserfarenhet ska företräde ges till det underrepresenterade könet. Det motsatta könet

får ges företräde om det vid en objektiv bedömning av samtliga kandidaters meriter ges

vid handen. Om kandidaten av det underrepresenterade könet inte får uppdraget och gör

gällande att hon är lika meriterad som den av motsatt kön, har bolaget att bevisa att det

inte brutit mot reglerna.119 Förslaget blir mer ingripande med anledning av den omvända

bevisbördan, då den som påstår någonting vanligtvis har bevisbördan för det.120

Förslaget ger därmed utrymme för det underrepresenterade könet att anklaga ett bolag

för diskriminering, även om så inte varit fallet. Förutom att ett sådant anklagande kan

skada bolagets anseende, kan det även bli kostsamt om det leder till rättegångsprocesser.

Vidare ska medlemsstaterna införa effektiva, proportionerliga och avskräckande

sanktioner som ska påföras i det fall bestämmelserna överträtts.121

5.6 Införande av en mångfaldspolicy

En homogen styrelse utgörs av en grupp individer med liknande erfarenheter och

bakgrund. Svenska bolagsstyrelser utgörs överlag av homogent sammansatta grupper av

män, vilka med anledning av sina gemensamma intressen och egenskaper i många fall

                                                                                                                         115 COM (2012) 614 final, s 2. 116 COM (2012) 614 final, s 5.  117 Förslaget omfattar inte små och medelstora bolag, då åtgärderna kan innebära oproportionerligt stor administrativ börda för dem. 118 COM (2012) 614 final, s. 5. 119 Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM33, Könsfördelningen i bolagsstyrelser, s 8. 120 RH 1996:116, Huvudfrågan i rättsfallet var om fast pris var avtalat eller om den skedde på löpande räkning, vid en entreprenad. Det ansågs att den part som påstod fast pris hade lättare att säkerställa bevisningen, varför bevisbördan placerades på denne. 121 COM (2012) 614 final, s 13.

Aina Drima Rasool

   

42  

även har vänskapliga band. De har ofta en nära arbetsrelation och liknande affärstänk,

vilket förmodligen är anledningen till att kommissionen anser att den homogena

styrelsen måste upphöra att existera.122 En nära arbetsrelation, i synnerhet vänner

emellan, kan leda till att det kritiska tänkandet hämmas. Det förefaller inte vara långsökt

att påstå att en ledamot i vissa fall till och med kan ha identifierat risker med ett angivet

förslag, men avstår ifrån att presentera dessa i syfte att upprätthålla den goda

arbetsrelationen. Vidare kan ett liknande affärstänk leda till att ledamöterna föreslår

liknande lösningar på problem, varför ett kritiskt tänk helt uteblir.

Det kan inte med säkerhet påstås att en diversifierad styrelse är lösningen på de ovan

nämnda problemen. Det är å ena sidan av allmän kännedom att individer med olika

bakgrund och intressen ser ur skilda perspektiv. En styrelse sammansatt av personer

med olika kompetenser och erfarenheter bör därför rationellt sett vara mer innovativ,

kritisk och därmed starkare.123 Å andra sidan föreligger risken att den diversifierade

styrelsen inte samarbetar lika väl som den homogena, på grund av styrelseledamöternas

olikheter.

Kommissionen nämner vidare att ett annat problem med en homogen styrelse är att den

inte kan utmana bolagsledningen eller övervaka densamma, på ett sätt som en

diversifierad styrelse skulle kunna.124 Det föreligger även studier som styrker

kommissionens uppfattning, men det motarbetas ändå av kollegiet.125 De menar att det

krävs kunskap och integritet för att en styrelseledamot ska kunna utmana och övervaka

en kraftfull bolagsledning i ett börsnoterat bolag, samt att den kunskapen kommer ifrån

egna erfarenheter av tjänst i bolag med motsvarande dignitet. Kollegiet menar därmed

att personer som tidigare arbetat i en bolagsledning i många fall är de mest lämpade

styrelseledamöterna när det gäller att utmana den verkställande direktören, då ledamöter

med annan bakgrund kan finna svårigheter med att kritiskt granska informationen från

bolagsledningen.126

                                                                                                                         122  Direktiv 2013/36/EU, skäl 60.  123  Carter, Simkins, Simpson, Corporate governance, board diversity, and firm value, s 5.  124 Direktiv 2013/36/EU, skäl 60.  125  Carter, Simkins, Simpson, Corporate governance, board diversity, and firm value, s 6. Se även Adams & Ferreira, Women in the boardroom and their impact on governance and performance och Schwartz-Ziv, Does the gender of directors matter?  126 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Remissyttrande avseende betänkandet Förstärkta kapitaltäckningsregler, s 6.

Aina Drima Rasool

   

43  

Kollegiet motsätter sig införande av en mångfaldspolicy i enlighet med artikel 91.10

CRD IV. Enligt kollegiet föreligger inga vetenskapliga bevis på att en homogent

sammansatt styrelse medför ett sådant grupptänk eller trångsynthet som leder till att

styrelser tar sämre beslut och inte fungerar optimalt, varför de anser att kraven i CRD

IV saknar grund.127 Kollegiet menar vidare att kommissionen visar en anmärkningsvärd

brist på insikt i styrelsens ansvar och arbetsformer, då det enligt kollegiet inte föreligger

en generellt optimal styrelsesammansättning som fungerar i alla bolag. Styrelsen måste i

det enskilda fallet bestämmas med hänsyn till den fas bolaget befinner sig i. Enligt

kollegiet är det viktiga att styrelsens kompetens i helhet tillfredsställer bolagets behov

och åtnjuter ägarnas förtroende.128 Med anledning av att varje bolag är unikt kan anses

att kollegiets kritik mot kommissionen är välgrundad. Det kan inte garanteras att en

diversifierad styrelse är optimal för samtliga bolag, det föreligger emellertid studier som

bevisar att mångfald har en positiv påverkan på styrelsearbetet.129

5.7 Könskvotering till bolagsstyrelser

På senare tid har det flitigt debatteras huruvida könskvotering till bolagsstyrelser ska

regleras genom lag. Den allmänna uppfattningen kring frågan är delad; det anses å ena

sidan att tvingande könskvotering bland annat utgör ett oacceptabelt ingrepp i

äganderätten, medan det å andra sidan anses att lagstiftning på området är behövligt för

att komma tillrätta med underrepresenationen av kvinnor i bolagsstyrelser.

I svensk rätt föreligger inga detaljerade krav på styrelsens sammansättning. I ABL,

vilken är den huvudsakliga lagstiftningen som svenska aktiebolag är underkastade,

anges endast det lägsta antalet styrelseledamöter privata respektive publika aktiebolag

ska ha.130 Svenska bolag är dock även underkastade andra lagar, ur vilka ledning i

frågan om könsfördelning kan hämtas. Problematiken med följande regleringar är dock

                                                                                                                         127 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Remissyttrande avseende betänkandet Förstärkta kapitaltäckningsregler, s 3. 128 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Remissyttrande avseende betänkandet Förstärkta kapitaltäckningsregler, s 5. 129  Se exempelvis Carter, Simkins, Simpson, Corporate governance, board diversity, and firm value, Adams & Ferreira, Women in the boardroom and their impact on governance and performance och Schwartz-Ziv, Does the gender of directors matter?  130 8 kap. 1 § och 8 kap. 46 § aktiebolagslagen (2005:551).  

Aina Drima Rasool

   

44  

att de antingen är dispositiva, inte sanktionerade eller endast är rekommendationer,

varför de inte blir verkningsfulla.

Enligt 6 kap. 1 § 1 st. bokföringslagen (BFL)131 ska svenska aktiebolag för varje

räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning. Årsredovisningen ska

offentliggöras i enlighet med bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen

(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsbolag. Syftet med redovisningen är att

bolagets intressenter ska ha en möjlighet att erhålla sådan information som kan vara av

betydelse vid värdering av bolagets ekonomiska förhållanden och

utvecklingsmöjligheter.132 Enligt 5 kap. 18 § ÅRL ska uppgift om medelantalet anställda

personer under räkenskapsåret och uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män

lämnas. I det fall bolaget har anställda i flera länder, ska även medelantalet anställda och

fördelningen mellan kvinnor och män anges för varje land. Detta krav på uppgift är

emellertid inte förenat med särskild sanktion, vilket innebär att kravet riskerar att inte

bli slagkraftigt därmed är enkel att förbigå. Vidare stadgas det i 5 kap. 18 b § ÅRL att

uppgift ska lämnas om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter,

verkställande direktör och andra personer i bolagsledningen. Fördelningen bland

styrelseledamöter och övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Detta

redovisningskrav föreligger dock inte, enligt paragrafens andra stycke, för bolag vars

medelantal anställda under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till

högst tio.

Svenska börsnoterade bolag är även underkastade Svensk kod för bolagsstyrning

(koden). Koden bygger på principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att avvikelser

från reglerna ska motiveras.133 Denna reglering uppställer i relation till svensk nationell

lagstiftning högre krav på jämställdhet i bolagsstyrelser. Det stadgas exempelvis att

styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och

förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och

bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Vidare stadgas det

uttryckligen att en jämn könsfördelning ska eftersträvas.134 Med anledning av kodens

                                                                                                                         131 Bokföringslagen (1999:1078). 132 Prop. 2002/03:56 Redovisning av könsfördelningen i bolagsledningar, s 12. 133 Svernlöv, Svensk kod för bolagsstyrning – med kommentarer för praktisk tillämpning, s 38. 134 Regel 4.1 svensk kod för bolagsstyrning.  

Aina Drima Rasool

   

45  

dispositiva karaktär föreligger dock en stor möjlighet för bolagen att frångå reglerna om

motiverat, vilket innebär att bestämmelserna kan riskera att bli ineffektiva.

Tidigare har det vidtagits andra åtgärder på nationell nivå för att öka jämställdheten i

börsnoterade bolag, exempelvis har medlemsstater adopterat rekommendationer och

uppmuntrat till självreglering.135 Åtgärderna har dock inte uppnått önskad effekt.

Förändringarna sker ytterst långsamt och varierar mellan de olika medlemsstaterna. Den

genomsnittliga ökningen de senaste åren har endast varit 0.6 procentenheter.136 De

största framstegen har skett i de medlemsstater och andra länder som infört tvingande

lagstiftning, exempelvis Norge. I Sverige har inte debatten föranlett lagstiftning och

anmärkningsvärda förändringar har hittills inte förekommit. Utvecklingen genom

självreglering går långsamt och idag består ungefär endast en femtedel av de svenska

börsnoterade bolagens styrelseledamöter av kvinnor.137 I Norge skedde en markant

ökning från 18 procent kvinnor i bolagsstyrelser år 2006 då lagen infördes, till 40

procent inom loppet av endast tre år.138 Självreglering har inte kommit i närheten av

denna anmärkningsvärda ökning, varför kommissionen påstår att det utan tvingande

lagstiftning kommer ta upp till flera decennier innan ökad balans uppnås mellan kvinnor

och män i bolagsstyrelser.139

Att könskvotering till bolagsstyrelser leder till ökad jämställdhet är inte omstritt. I

samband med könskvotering är det emellertid intressant att diskutera om en jämnare

könsfördelning även leder till ökad lönsamhet för bolaget. Enligt kommissionen går

potential till ekonomisk tillväxt förlorad, genom att inte hela rekryteringsbasen utnyttjas

vid rekrytering av bolagsstyrelser.140 Ett allmänt känt argument mot könskvotering är

emellertid att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor att tillsätta i

bolagsstyrelser, eventuellt på grund av att kvinnor i allmänhet utbildar sig inom andra

                                                                                                                         135 96/694/EC: Council Recommendation of 2 December 1996 on the balanced participation of women and men in the decision-making process och 84/635/EC: Council recommendation of 13 December 1984 on the promotion of positive action for women. 136 COM (2012) 614 final, s 2.  137 SCB, Kvinnor och män i näringslivet 2013,s. 6. I genomsnitt bestod styrelserna av 23 procent kvinnor och 77 procent män. 138 COM (2012) 614 final, s 2, not 5. 139 COM (2012) 614 final, s 2. 140  COM (2012) 614 final, s 3.  

Aina Drima Rasool

   

46  

yrkesområden. I Norge blev dock bolagsstyrelserna i genomsnitt mer välutbildande efter

införandet av lagstiftning om könskvotering.141

Det föreligger ännu inga studier som påvisar att könskvoteringen i Norge även föranlett

ökad vinst för bolagen, eftersom att det förlutit kort tid sedan lagen blev tvingande.142 I

princip förefaller det vara omöjligt att fastställa kausaliteten mellan könskvotering och

vinstresultat. Det är nämligen svårt att bevisa att det är styrelsens sammansättning som

givit upphov till ökad vinst, när det föreligger flera faktorer som har en påverkan,

exempelvis den finansiella marknaden. Av studier framgår dock att en jämnare

könsfördelning i bolagsstyrelser medför positiva effekter på styrelsearbetet.143 En

anledning till detta är att kvinnors beteende skiljer sig från mäns, exempelvis är kvinnor

mer närvarande i styrelsearbetet, vilket enligt studier även leder till att även männen är

det.144 Den positiva effekten av detta är att fler styrelseledamöter är delaktiga i

beslutstagandet. Vidare anses kvinnor enligt studier vara mer benägna att ta sig an

uppgiften att övervaka och utmana ledningen, vilket även medför att det operativa

organets arbete förbättras.145 Överlag anses att ett ökat antal kvinnor i bolagsstyrelser

har en positiv påverkan på styrelsearbetet, vilket teoretiskt därmed även leder till ökad

lönsamhet.146

5.7.1 Förslagets förenlighet med subsidiaritets- och proportionalitesprincipen

I Sverige är meningarna delade kring förslaget om könskvotering till bolagsstyrelser.

Den gemensamma inställningen är självfallet strävan efter jämställdhet, men frågan om

ifrågavarande lagstiftningsåtgärd bör vidtas är omstridd. Regeringen anför att fortsatt

arbete på nationell nivå är mer effektivt och kommer därför motarbeta förslaget i

förhandlingarna.147 Samtidigt visar statistiken att självreglering inte varit effektivt och

                                                                                                                         141  Thorburn, Könsbalans leder till mer engagerad styrelse, s 7.  142  Lagen om könskvotering i Norge blev tvingande år 2008.  143  Se exempelvis Carter, Simkins, Simpson, Corporate governance, board diversity, and firm value, Adams & Ferreira, Women in the boardroom and their impact on governance and performance och Schwartz-Ziv, Does the gender of directors matter?  144  Adams & Ferreira, Women in the boardroom and their impact on governance and performance, s 292.  145  Adams & Ferreira, Women in the boardroom and their impact on governance and performance, s 292.  146  Carter, Simkins, Simpson, Corporate governance, board diversity, and firm value, s 22 och Adams & Ferreira, Women in the boardroom and their impact on governance and performance, s 307.  147 Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM33, Könsfördelningen i bolagsstyrelser, s 2.

Aina Drima Rasool

   

47  

arbetet på nationell nivå inte uppnått önskat resultat, varför regeringen i sådana fall bör

föreslå alternativa åtgärder.

Ett av regeringens motargument till förslaget är att det inte är förenligt med

subsidiaritets- eller proportionalitetsprincipen.148 Subsidiaritetsprincipen tillämpas på de

områden där EU och medlemsstaterna delar rätten att fatta beslut, därmed inte inom

områden där EU har exklusiv befogenhet att fatta beslut. Frågan är om och i hur stor

utsträckning en till EU given befogenhet ska utnyttjas. Principen tillämpas för att avgöra

huruvida en fråga ska beslutas på nationell eller EU-nivå och går ut på att beslut ska

fattas på ett effektivt sätt och så nära medborgarna som möjligt.149

Ett av de viktigaste ändamålen med proportionalitetsprincipen är att upprätthålla

rättssäkerheten. I detta sammanhang innebär principen att åtgärder som vidtas av staten

eller EU inte ska gå utöver vad som är nödvändigt för att uppfylla ett ändamål.150 Detta

motargument kan emellertid ifrågasättas, med tanke på att ytterligare åtgärder tydligen

krävs för att uppfylla önskat ändamål. Kommissionen argumenterar för att förslaget är

förenligt med principen, då det endast innebär en minimal harmonisering. Det föreligger

därmed utrymme för medlemsstaterna att på nationell nivå avgöra hur de uppsatta målen

ska uppnås, varför hänsyn kan tas till nationell lagstiftning och praxis vid rekrytering av

bolagsstyrelser.151 Kommissionen anför vidare att de åtgärder som vidtagits på nationell

nivå, exempelvis genom självreglering, kraftigt varierar mellan olika medlemsstater.

Medan vissa stater infört tvingande lagstiftning, har andra med mycket få kvinnor i

bolagsstyrelser inte vidtagit några åtgärder alls, vilket också talar för förslagets

genomförande.152 Kommissionen uppmärksammar emellertid att andelen kvinnor i

styrelserummen inom EU enligt prognoser utan tvingande reglering kan väntas öka från

13,7 procent år 2012 till 20,4 procent år 2020. Nämnda ökning och takt anses dock vara

otillfredsställande ur ett jämställdhetsperspektiv och uppnår heller inte det mål som

krävs för att påverka bolagens resultat positivt.153 Kommissionen påpekar dessutom att

det föreligger en risk att medlemsstater avstår ifrån att reglera frågor om likabehandling

                                                                                                                         148 Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM33, Könsfördelningen i bolagsstyrelser, s 1-2. 149 Hydén & Hydén, Rättsregler – En introduktion till juridiken, s 116.  150 Hydén & Hydén, Rättsregler – En introduktion till juridiken, s 117. 151 Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM33, Könsfördelningen i bolagsstyrelser, s 8. 152 Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM33, Könsfördelningen i bolagsstyrelser, s 8. 153 Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM33, Könsfördelningen i bolagsstyrelser, s 8.

Aina Drima Rasool

   

48  

på en nationell nivå, om de anser att sådan reglering kan innebära nackdelar för bolaget

ur ett konkurrensperspektiv.154

Avslutningsvis menar kommissionen att ett splittrat rättsläge och skillnader mellan

nationella bestämmelser kan leda till problem på den inre marknaden. Det kan enligt

kommissionen försvåra handeln, exempelvis genom att bolag avskräcks ifrån att göra

gränsöverskridande investeringar. Anledningen anses vara att olika regler om

rekrytering har betydelse för corporate governance och för investerarnas bedömning av

bolagsledningar, vilket därför kan föranleda att den inre marknaden fungerar sämre.

Med anledning av det ovan anförda anser kommissionen att endast samordnade insatser

på EU-nivå kan bidra till förebyggandet av praktiska problem i affärslivet och leda till

konkurrens på lika villkor inom EU. 155

5.8 Mångfaldspolicy och könskvotering - Inskränkning av äganderätten?

Regler och praxis kring rekrytering av bolagsstyrelser har en stor påverkan på

bolagsledningen. Företagsledningen och styrelsen representerar bolaget och förvaltar

tillsammans dess tillgångar. För externa intressenter utgör därför information om

rekrytering och regler därtill en viktig grund för bedömning av bolaget och dess framtid.

Därmed kan anses att kommissionen identifierat en viktig påverkande faktor för

bolagens framgångar och handeln i övrigt. Det är av stor vikt att bolagen tillsätter en

ultimat kompetent styrelse bestående av ett brett urval av individer.

Aktieägarna äger bolaget och har till viktigaste uppgift att tillsätta och avsätta sin

styrelse. Detta utgör deras rätt och kan i många avseenden anses vara en självklarhet.

Enligt debatten är det främsta problemet med införande av en mångfaldspolicy och

könskvotering att de inskränker aktieägarnas äganderätt. Äganderätten ska värnas om

och det kan tyckas att det inte är upp till staten att tillsammans med EU bestämma hur

en ägare ska förvalta sin egendom. Ägare av bolag bör själva kunna avgöra vilka de

anser vara kompetenta nog att styra det åt dem. Det förefaller vara riktigt att påstå att

samtliga aktieägare har ett starkt vinstintresse, vilket självfallet påverkar deras

bedömning vid tillsättande av en styrelse. Det vore irrationellt att tillsätta icke                                                                                                                          154 Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM33, Könsfördelningen i bolagsstyrelser, s 8. 155 Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM33, Könsfördelningen i bolagsstyrelser, s 8.  

Aina Drima Rasool

   

49  

kompetenta individer i ledande positioner, då det sannolikt kommer att innebära en

förlust för bolaget. Mot bakgrund av äganderätten kan det anses att aktieägarna till och

med bör ha rätten att tillsätta icke kompetenta styrelseledamöter om de så önskar. Ett

bolag med en sådan styrelse kommer förmodligen att gå i konkurs, men det är

aktieägarnas personliga förlust. Aktieägarna är dock inte alltid de enda som påverkas av

ett bolags misslyckande. Som redan nämnt var världen nära en ekonomisk kollaps i

samband med den senaste finanskrisen. Då banker eller större börsnoterade bolag går i

konkurs påverkas inte endast aktieägarna, utan i värsta fall blir det en förlust för hela

samhällen, varför en inskränkning av äganderätten i denna fråga kan motiveras.

En inskränkning av äganderätten kan även motiveras med hänsyn till ett bolags externa

intressenter, exempelvis investerare. Det kan tyckas att investerare själva ansvarar för

att studera ett bolag väl och ha underlag inför en investering. Marknaden är riskfylld

och samtliga investeringar utgör risktaganden. Innan beslut om investering tas bör

bolagets ledning och corporate governance studeras. Beslutar en intressent sig för att

investera kan det därför anses att denne själv ansvarar för sitt beslut och får ta med en

eventuell förlust i beräkningarna. En dålig investering bör inte belastas ägarna av

bolaget. Å andra sidan kan det argumenteras för en inskränkning av äganderätten

gällande bolag av stort samhällsintresse, exempelvis banker. Dessa har ett

samhällsansvar, vilket fångas upp av bolagens corporate social responsibility (CRS).

CRS innebär att bolag ska ta ansvar för hur de påverkar ett samhälle, bland annat från

ett ekonomiskt perspektiv.156 Återigen kan Lehman Brothers nämnas för exemplifiering,

då investmentbankens undergång utgjorde en stor påverkade faktor till den senaste

finanskrisen. Direktiv CRD IV tar i första hand sikte på banker och finansiella institut,

varför inskränkningen direktivet innebär kan anses vara proportionell till ändamålet,

mot bakgrund av att bankers förlust kan innebära förödande konsekvenser för hela

världsekonomin.

Motargumenten till införande av en mångfaldspolicy och könskvotering till

bolagsstyrelser med hänsyn till enskilda individens äganderätt är många. Det som inte

verkar diskuteras är dock att den grundlagsskyddade äganderätten i 2 kap. 15 § 1 st. RF,

har inskränkts i många andra sammanhang med hänsyn till det allmännas intresse.

Paragrafen lyder ”vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå

                                                                                                                         156 Enligt CRS ska bolag även ta ansvar för hur de påverkar samhällen ur miljö- och socialt perspektiv.

Aina Drima Rasool

   

50  

sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något

annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark

eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen”.

Denna rättighet är även skyddad genom Europeiska konventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.157 Det stadgas därmed

uttryckligen att staten exempelvis har möjligheten att ta en individs hem, om det är av

allmänt intresse att nyttja marken huset står på för annat ändamål. För att ta ett exempel

som står närmre diskussionen om könskvotering kan arbetsrättslagstiftningen beaktas.

En arbetsgivare är nämligen underkastad bestämmelser och inskränkningar som

exempelvis förhindrar honom från att avskeda en anställd utan saklig grund.158 Detta

kan också anses utgöra en inskränkning i arbetsgivarens äganderätt, i de fall han också

äger företaget eller liknande. I dessa fall har dock inte debatten om äganderätten varit

lika lyhörd, utan det är oftast vid diskussion om könskvotering. Generellt kan sägas att

samtliga fri- och rättigheter enskilda åtnjuter kan inskränkas genom lag om det är av

allmänt intresse och proportionerligt till ändamålet. Frågan är då varför en inskränkning

med anledning av just könskvotering är så främmande, när det råder enighet om att ett

jämställt samhälle är önskvärt och statistiken visar att ändring måste ske för att uppnå

målet.

5.9 Sammanfattande kommentarer

I detta kapitel har de utvalda corporate governance-bestämmelserna i direktiv CRD IV

och frågan om könskvotering till bolagsstyrelser diskuterats och analyserats ur olika

perspektiv. Direktiv CRD IV började gälla den 1 januari 2014, varför det ännu inte

diskuterats i litteraturen i större utsträckning. Till grund för diskussionen har emellertid

finansinspektionens och Kollegiets motstående ståndpunkter till direktivet presenterats.

Jämförelser har gjorts med svensk nationell rätt i syfte att avgöra om det föreligger

behov för ytterligare reglering.

                                                                                                                         157 Europeiska konvenstionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, art. 1, tilläggsprotokoll 1.  158  7 § lag (1982:80) om anställningsskydd. Se även Sigeman, Arbetsrätten, s 199.  

Aina Drima Rasool

   

51  

6. Slutsats och avslutande kommentarer

6.1 Inledning

Direktiv CRD IV tillkom som ett resultat av den senaste finanskrisen. Kommissionen

anser att banker och andra finansiella institut behöver regleras hårdare, i syfte att

motverka ytterligare finanskriser. CRD IV reglerar dels ekonomiskt företagande, dels

corporate governance. Bristande corporate governance må inte ensamt ha föranlett

finanskrisen, dock utgör det en stor påverkande faktor. Som redan nämnts omfattar

begreppet corporate governance samtliga faktorer som påverkar styrningen av ett bolag,

dock är det främst bolagsstyrelser som uppmärksammas i direktivet.

Syftet med denna uppsats är att utröna huruvida de utvalda corporate governance-

bestämmelserna i direktiv CRD IV är effektiva och behövliga. I kapitel fem har

bestämmelserna analyserats och diskuterats ur olika perspektiv. I detta kapitel uppfylls

syftet med denna framställning, nämligen att avgöra huruvida bestämmelserna efter

diskussion och analys anses vara effektiva och behövliga.

6.2 Principal/agent-problematiken

I samband med corporate governance diskuteras ofta principal/agent-problematiken,

vilken ligger till grund för denna framställning. Glappet mellan en principal och dennes

agent utgör ett stort problem för ett bolag, då det för bolagets framgångar är vitalt att

principalens och agentens intressen sammanfaller. I ett bolag måste styrelsen och

aktieägaren tänka långsiktigt och betrakta bolaget som en enhet. Detta är dock sällan

fallet, då den enskilda individens egenintresse kan komma i konflikt med övriga parters

intressen. Aktieägaren vill ha maximal avkastning och styrelseledamoten vill eventuellt

ta sådana beslut som i första hand gynnar honom själv. Lösningen på agent-

problematiken är simpel i teorin, dock svår att genomföra i praktiken. Lösningen är

nämligen att eliminera avståndet mellan principalen och agenten. Detta skulle dock

innebära att samtliga styrelseledamöter även måste vara aktieägare, vilket inte är

representativt för bolagsstyrelser i allmänhet.

Aina Drima Rasool

   

52  

Det föreligger dock även andra lösningar på agent-problematiken, exempelvis att på

något vis försöka främja önskvärt beteende hos styrelseledamöterna. Detta kan

exempelvis ske genom övervakning, sanktionering eller belöning. Samtliga alternativ är

emellertid förenade med nackdelar. Övervakning tenderar att bli för kostsamt,

sanktionering riskerar att hämma risktagande, vilket innebär att bolagets utveckling

stagnerar och att belöna en styrelseledamot för goda resultat kan innebära att han

motiveras till att ta alltför stora risker för att få en bonus.

6.3 Corporate governance enligt CRD IV – effektivt?

Kommissionen försöker stärka bolagsstyrelser genom att reglera corporate governance i

CRD IV. De utvalda bestämmelserna i direktivet som omfattas av denna uppsats, syftar

inte i samma utsträckning till att främja ett visst beteende som de ovan nämnda

lösningarna på agent-problematiken. Kommissionen anser istället att tillsättande av en

diversifierad styrelse av tillräckligt kompetenta och dugliga individer leder till förbättrat

styrelsearbete, vilket påverkar företagets resultat positivt. Det leder till en intern

övervakning, genom att styrelseledamöter med olika bakgrund och från olika

verksamhetsområden kan uppmärksamma och kritisera varandras brister.

Styrelsens allmänna duglighet

Med kommissionens krav på att styrelsen ska vara allmänt duglig i artikel 91.1 CRD IV,

menas att styrelsemedlemmarna i alla avseenden ska besitta tillräckliga kunskaper, ha

tillräckligt gott anseende, färdigheter och erfarenheter för att kunna utföra sina

uppgifter. På ett övergripande plan kan anses att kommissionen med denna bestämmelse

reglerar något som bör vara en självklarhet för aktieägare då de tillsätter sina styrelser.

Det bör vara i samtliga aktieägares intresse att tillsätta en styrelse som uppfyller kraven

stadgade i arikel 91.1 CRD IV, då en sådan styrelse ur ett teoretiskt perspektiv leder

företaget med framgång.

Bestämmelsen kan dock vara svår att upprätthålla, dels på grund av att rekvisiten inte är

tydligt definierade, dels för att det är svårt att bevisa att en styrelseledamot uppfyller

kraven. Vidare återstår agent-problematiken, då även en styrelseledamot som uppfyller

samtliga krav och därmed är tillräckligt kompetent kan ha ett egenintresse som i

Aina Drima Rasool

   

53  

praktiken prioriteras. Det är svårt för aktieägaren att ha kunskap om detta då denne

tillsätter en styrelseledamot, varpå informationsasymmetrin framgår. Med anledning av

det anförda anses att bestämmelsen inte kommer att vara direkt effektiv, utan riskerar att

förbli någon form av symbollagstiftning. Regleringen kan dock ändå vara behövlig, då

symbollagstiftning i viss grad är handlingsdirigerande och förekomsten av krav på

styrelsens allmänna duglighet i lag kan utgöra mål att sträva efter.

Avsättande av tillräcklig tid och begränsning av antalet styrelseuppdrag

I artikel 91.2 CRD IV stadgas att en styrelseledamot ska avsätta tillräcklig tid för

utförandet av sina uppdrag och i artikel 91.3 CRD IV begränsas även antalet uppdrag en

styrelseledamot får inneha samtidigt. Båda bestämmelserna verkar vara ämnade att lösa

ett gemensamt problem, nämligen att styrelseledamöter inte avsätter erforderlig tid för

sina styrelseuppdrag. Med anledning av att styrelseledamöter i praktiken tar sig an

många styrelseuppdrag, kan grunden till bestämmelserna motiveras, dock kan effekten

av dem diskuteras.

Inledningsvis kan rekvisitet ”tillräcklig tid” ifrågasättas. Vad som utgör ”tillräcklig tid”

är inte tydligt definierat, vilket sannolikt även kommer att vara fallet efter utfärdande av

riktlinjer härom av EBA. Det är svårt att i förväg bestämma vad som utgör ”tillräcklig

tid”, med anledning av att det måste bestämmas utifrån arten och omfattningen av varje

enskild uppift. Dessutom måste den enskilda styrelseledamotens personliga egenskaper

vägas in, då effektivitet varierar från person till person. Medan somliga endast kan

upprätthålla några få styrelseuppdrag samtidigt, finns andra som faktiskt klarar av att

inneha flera. Vidare föreligger styrelseuppdrag av mindre omfattning, vilka inte tar

mycket tid i anspråk. Begränsningen av antal uppdrag en styrelseledamot får inneha

samtidigt säkerställer inte heller att styrelseledamoten avsätter mer tid för de få uppdrag

han tagit sig an, utan han kan eventuellt välja att disponera sin tid över annat,

exempelvis sitt sociala liv och andra intressen. Med anledning av det anförda anses att

den detaljerade bestämmelsen om begränsning av antal uppdrag varken är effektiv eller

behövlig. Det bör räcka med bestämmelsen om avsättande av tillräcklig tid, även då den

är otydlig och därmed svår att upprätthålla. Även om båda bestämmelserna förväntas

vara ineffektiva i praktiken, kan den senare utgöra symbollagstiftning och vara

handlingsdirigerande.

Aina Drima Rasool

   

54  

Mångfaldspolicy och könskvotering

I artikel 91.10 CRD IV ställs krav på att de finansiella instituten inför en

mångfaldspolicy. Vid rekrytering av bolagsstyrelser ska ålder, kön,

utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet och geografisk spridning beaktas. Syftet är att

framtvinga diversifierade bolagsstyrelser för att enligt kommissionen undvika ett

”grupptänk”. I denna uppsats har främst rekvisitet ”kön” givits uppmärksamhet, med

anledning av förslaget om kvotering till bolagsstyrelser och den allmänna

samhällsdebatten därom.

Det främsta argumentet mot både införandet av en mångfaldspolicy och könskvotering

till bolagsstyrelser, är att de inskränker aktieägarnas äganderätt. Det förefaller vara

sannolikt att diversifierade styrelser i stora bolag leder till att mer genomtänkta beslut

tas och att risktagandet blir mer kontrollerat, eftersom att styrelseledamöternas olika

tänk gör det möjligt för dem att uppmärksamma och kritisera varandras brister. Studier

visar även att diversifierade styrelser med jämnare könsfördelning har en positiv

påverkan på styrelsearbetet.159

Denna framställning avser stora börsnoterade bolag, banker och andra finansiella

institut, vilka samtliga har en påverkan på samhällen i synnerhet, men även den

finansiella marknaden i allmänhet. Med anledning av det anförda anses att det föreligger

ett behov av införande av en mångfaldspolicy enligt CRD IV, då de svenska

börsnoterade bolagsstyrelserna generellt är homogena. Bestämmelsen kan dock i

praktiken vara svår att upprätthålla, då rekrytering av bolagsstyrelser och deras

sammansättning därmed måste kontrolleras, vilket även föranleder en kostnadsfråga.

Rekvisiten är dock tydliga, då de till skillnad från bestämmelsen om

styrelseledamöternas allmänna duglighet är objektiva. Med ”objektiva” menas i detta

sammanhang att rekvisiten avser utmärkande egenskaper, det vill säga sådana som

framgår vid en objektiv bedömning av en kandidats meriter.

Förslaget om könskvotering till bolagsstyrelser utgör en minimal harmonisering och

införandet av en mångfaldspolicy uppmanar endast till beaktande av olika kriterier vid

rekrytering av bolagsstyrelser. Den grundlagsskyddade äganderätten kan inskränkas om

                                                                                                                         159  Se exempelvis Carter, Simkins, Simpson, Corporate governance, board diversity, and firm value, Adams & Ferreira, Women in the boardroom and their impact on governance and performance och Schwartz-Ziv, Does the gender of directors matter?  

Aina Drima Rasool

   

55  

det är proportionerligt mot ändamålet med inskränkningen och i enlighet med det

allmännas intresse. Vid dessa typer av juridiska avväganden ska inskränkningen vägas

mot ändamålen och det ska avgöras vilket intresse som är starkast. Med anledning av att

ökad jämställdhet och motverkande av finansiella kriser bör vara i enlighet med det

allmännas intresse, anses den aktuella inskränkningen i aktieägarnas äganderätt vara

motiverad.

CRD IV började gälla i januari år 2014, varför det ännu inte föreligger praxis att

studera. I detta stadie förefaller det vara oklart huruvida bestämmelsen om införande av

en mångfaldspolicy kommer att vara effektiv. Det kan emellertid mot bakgrund av det i

uppsatsen anförda, antas att om bestämmelsen upprätthålls kommer den att även

uppfylla sitt avsedda syfte, nämligen att eliminera ett grupptänk i stora börsnoterade

bolag, banker och andra finansiella institut.

6.4 Avslutande kommentarer

Med anledning av att det centrala corporate governance-problemet anses vara

principal/agent-problematiken, är den intressanta frågan om CRD IV utgör en lösning

på problemet. Som diskuterats ovan elimineras inte glappet mellan en principal och

dennes agent i samband med införandet av bestämmelserna i CRD IV. Den enskilda

individens egenintresse riskerar fortfarande att prioriteras, vilket utgör ett problem som

är svår att avvärja genom reglering. Mot bakgrund av denna utredning anses att

egenintresset för samtliga aktörer i det system ett bolag utgörs utav, måste

tillfredsställas för att maximera god corporate governance. Egenintresset kan dock även

utnyttjas för att främja önskvärt beteende, eftersom att den enskilda individens intresse

av vinst förmodligen är jämbördig intresset av att undvika en sanktion. Sanktioner kan

dock som resonerats hämma risktagande och leda till att ett bolags utveckling stagnerar.

Det faller inte inom omfattningen av denna uppsats att finna en lösning på

principal/agent-problematiken, det kan dock ändå antas att lösningen befinner sig i

intersektionen mellan att tillfredsställa egenintresset och att på något vis samtidigt

sanktionera det.

I detta kapitel har slutsatserna för denna framställning presenterats. Effektiviteten av

samtliga corporate governance-bestämmelser i CRD IV, som faller inom omfattningen

Aina Drima Rasool

   

56  

av denna uppsats, har ifrågasatts. Inställningen till CRD IV är emellertid positiv, mot

bakgrund av syftet med direktivet och det faktum att reglerna kan vara

handlingsdirigerande. Bestämmelserna reglerar dock främst bolagsstyrelser, vilket kan

kritiseras mot bakgrund av att det för god corporate governance är vitalt att samtliga

aktörer i bolaggsystemet arbetar väl och mot ett gemensamt mål. Fokusen på

bolagsstyrelser kan dock förklaras med följande kända citat från den grekiska filosofen

Platon; ”I den goda staten skall ledningen anförtros personer som enbart har hela

nationens väl för ögonen”.160 För god corporate governance krävs nämligen att

styrelseposterna anförtros personer som enbart har hela bolagets väl för ögonen och inte

endast sina egna.

                                                                                                                         160 Larsson, Corporate Governance och Hållbar Affärsutveckling, s 17.

Aina Drima Rasool

   

57  

Käll- och litteraturförteckning  

Offentligt tryck

Propositioner

Prop. 1975:103, Regeringens proposition med förslag till ny aktiebolagslag m.m.

Statens offentliga utredningar

SOU 2013:65, Förstärkta kapitaltäckningsregler, 16 september 2013

Promemorior

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM33, Könsfördelningen i bolagsstyrelser, Justitiedepartementet, 2012-12-19

Yttranden

Finansinspektionens remissvar, Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65), Fi2013/3294

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Remissyttrande avseende betänkandet Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65), Fi 2013/3294, 20 november 2013

Europeiskt offentligt tryck

Direktiv

COM (2012) 614 final, Proposal for a directive of the European Parliament and of the Council on improving the gender balance among non-executive directors of companies listed on stock exchanges and related measures

Directive 2013/36/EU of the European Parliament and of the Council of 26 June 2013 on access to the activity of credit institutions and the prudential supervision of credit institutions and investment firms, amending Directive 2002/87/EC and repealing Directives 2006/48/EC and 2006/49/EC

Rekommendationer

84/635/EC: Council Recommendation of 13 December 1984 on the promotion of positive action for women, Official Journal L 331, 19-12-1984

Aina Drima Rasool

   

58  

96/694/EC: Council Recommendation of 2 December 1996 on the balanced participation of women and men in the decision-making process, Official Journal L 319, 10-12-1996

Litteratur

Adams, R, Ferreira, D, ”Women in the boardroom and their impact on governance and performance”. I: Journal of Financial Economics 2009, Volym 94 nummer 2, s 291-309

Ahlgren, A, Henningsson, L, Professionellt styrelsearbete – Om samspel och integritet som vägar till framgång, Nordstedts Akademiska Förlag 2008

Bebchuck, L, Fried, J, Pay without performance – The Unfulfilled Promise of Executive Remuneration, Harvard University Press 2004

Blair, M, “Shareholder Value, Corporate Governance, and Corporate Performance”. I: Cornelius, P, Kogut, B (red.), Corporate Governance and Capital Flows in a Global Economy, Oxford University Press 2003, s 53-82

Cadbury, A, Report of the Committee on the Financial Aspects of Corporate Governance, Burgess Science Press, 1 december 1992

Carlsson, R, Ägarstyrning – Om Corporate Governance från Wallenbergsfär till offentlig sektor, Ekerlids Förlag, Stockholm 1997.

Carter, D, Simkins, B, Simpson, G, Corporate governance, board diversity, and firm value, Oklahoma State University Working Paper, 2002. Tillgänglig via: http://ssrn.com/abstract=304499

Castro, C, De La Concha, M, Gravel, J, Periñan, M, “Does the Team Leverage the Board’s Decisions?”. I: Corporate Governance: An International Review, Blackwell Publishing Ltd 2009, Volym 17 nummer 6, s 744-761

Enriques, L, Zetzsche, D, The Risky Business of Regulating Risk Management in Listed Companies, Center for Business and Corporate Law 2013.

Fleming, M, Sarkas, A, “The Failure Resolution of Lehman Brothers”. I: Economic Policy Review - Federal Reserve Bank of New York, Volym 20 nummer 2, 1 mars 2014

Gopalan, S, Skilling’s Martydrom: The Case for Criminalization without Incarceration, 3 november 2009. Tillgänglig via: http://ssrn.com/abstract=1499256

Hydén, H, Hydén, T, Rättsregler – En introduktion till juridiken, Studentlitteratur 2011

Isaksson, M, Investment, Financing and Corporate Governance: The Role and Structure of Corporate Governance Arrangements in OECD countries, Organisation for

Aina Drima Rasool

   

59  

Economic Co-operation and Development, Seminar on Corporate Governance in the Baltics, Vilnius, 21-22 oktober 1999

Isaksson, M, Skog, R (red.), The Future of Corporate Governance – The Stockholm Symposium 2004, Elanders Gotab AB 2004.

Jensen, M, Murphy, K, “Remuneration: Where we’ve been, how we got there, what are the problems and how we fix them”. I: Financial Working Paper, nummer 44/2004

Larsson, L, Corporate Governance och Hållbar Affärsutveckling, Ekerlids Förlag 2005

Lazonick, W, O’Sullivan, M, “Maximizing shareholder value: a new ideology in corporate governance”. I: Economy and Society, Volym 29 nummer 1, February 2000, s. 13-35

Lidén, L, ”Vad kan man lära av styrelsearbetet i andra länder?”. I: Hägg, I (red.), God styrelsesed, SNS Förlag 1996, s 55-98

Macey, J, “Agency theory and the criminal liability of organizations”. I: Boston University Law Review, Volym 17:315, 1991, s. 315-340

Mallin, C, Corporate Governance, 4 uppl, Oxford University Press 2013

May, S, Cheney, G, Roper, J, The debate over corporate social responsibility, Oxford University Press 2007

Mobius, M, “Corporate Governance – Responsibilities of Fund Managers and Institutional Investors”. I: Cornelius & Kogut (red.), Corporate Governance and Capital Flows in a Global Economy, Oxford University Press 2003, s 401-412

Moles, P, Terry, N, The Handbook of International Financial Terms, Oxford University Press 2005

Ribstein, L, Perils of Criminalizing Agency Costs, Illinois Law and Economics Working Papers Series, Working Paper No. LE06-021, Juli 2006

Roubini, N, Rogoff, K, Behravesh, N, “Three Top Economists Agree 2009 Worst Financial Cricis Since The Great Depression; Risks Increase if Right Steps are Not Taken”. I: Business Wire, 27 februari 2009

Schwartz-Ziv, M, Does the gender of directors matter?, Edmond J. Safra Working Papers, Nr 8, 2 maj 2013. Tillgänglig via: http://ssrn.com/abstract=2257867

Sigeman, T, Arbetsrätten – En översikt, 5 uppl., Norstedts Juridik 2010

Smith, A, An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, 1 uppl. Liberty Classics, Indianapolis 1776

Svernlöv, C, Svensk kod för bolagsstyrning – med kommentarer för praktisk tillämpning, 3 uppl., Norstedts Juridik AB 2008

Aina Drima Rasool

   

60  

Thorburn, K, Könsbalans leder till mer engagerad styrelse, SNS Analys nummer 9, mars 2013

Tricker, B, Corporate Governance, Oxford University Press 2009

Winter, J, “Corporate Governance Going Astray: Executive Remuneration Built to Fail”. I: Festschrift for Klaus Hopt, Walter de Gruyter 2010, s. 1521-1535

Winter, J, “The Financial Crisis: Does Good Corporate Governance Matter and How to Achieve it?”. I: DSF Policy Paper Series, nummer 14, augusti 2011

Periodica

Hammar, I, Lehmans styrelse sågas, Realtid 2008-09-17 (2014-07-06), Tillgänlig via: http://www.realtid.se/ArticlePages/200809/17/20080917082731_Realtid478/20080917082731_Realtid478.dbp.asp

Vidlund, S, LO-basen har 25 styrelseuppdrag, Aftonbladet 2009-03-25 (2014-06-13) Tillgänglig via: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11723367.ab

Övrigt

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Hemsida: http://www.bolagsstyrning.se/

MEMO/13/690, Capital Requirements – CRD IV/CRR – Frequently asked questions, Europeiska Kommissionen, Bryssel, 16 juli 2013

Statistiska centralbyrån, Kvinnor och män i näringslivet 2013, Regeringskansliet 2013