I~ltmilj • ~embt)gb • ~iiberneslanbl

CU-VliJ.,t:TNaaMaaSla!liKTlVt:aa1'1T1i ~V"U_

RlKS-4as-

••·MOTt:T

Baste sverigedemokrat!Vi i partistyrelsen onskar dig en god fortsattning pa 1999.

1998 var ett ar fullt med hart arbete ochdet forsta halvaret 1999 kommer aU seungefar likadant ut fram t.o.m. valdagenden 13 juni. oarefter kommer vi av alltaU doma att anordna sommaraktivitetermed betoning pa trivsel, ideologi, kultur,varvning av aktivister, medlemmar, pre-numeranter, sponsorer, konsulter m.m.

oet kanns mycket gladjande att kunnaberatta att det har blivit en helt annanfart pa SO jamfort med efter valet 1994.Da var det manga som var trotta pa detideella partiarbetet och det fanns i stortsett inga flygbladsutdelningar att rap-portera om. Samtidigt hade den ekono-miska verkligheten kommit ikapp ossoch partiet var i stort sett konkursmas-sigt. Generosa bidrag fran medlemmaroch sympatisorer raddade SO dengangen och kampen kunde ga vidare.

Idag ar laget helt annorlunda. Det ringeraktivister fran manga hall i landet ochviII bestalla flygblad for att dela ut tillhushallen i sina kommuner. For narva-rande ligger SO i startgroparna infOrden stundande EU-valkampanjen ochmed den fransktryckta valfoldern och"strutsenflygbladet" i farskt minne har viater gjort en forsta bestallning av1000 000 Anti-EU-flygblad i fyrfarg somskall delas ut innan valdagen den 13juni.

SD-Haninge har forresten redan tjuv-startat valrorelsen med en massiv flyg-

bladsutdelning till alia hushall i helaHaninge kommun pa en och sammadag. Den 10 januari samlades c:a 70aktivister som denna underbart frostbi-tande men soliga sondag tillsammanskampade med postlador och brevinkastfOr att avsluta med socialt samkvam itrivsam miljo.

Du som inte varit med pa nagon aktivi-tet tidigare kan med fordel yanda dig tilldin lokalavdelning eller till SD-Riks ochmeddela ditt intresse sa formedlar vikontakten med en lokal organisator.

Och Du, har Du intebetalt medlemsav-giften for 1999 saber vi dig att fylla idet bifogade inbe-talningskortet.En sak till! Det ar hog tid att stalla sinavanner och bekanta mot vaggen ochfraga vilken sida de valjer! Stodjer dedet mangkulturella valdssamhalletsfOresprakareeller ett homogent samhal-Ie i harmonisk utveckling med en ekolo-gisk grundsyn.

Xamyen vinner vi 8eoom art satsa mer arbete, tid ochyen8ar an vara motstandare!

Inflytande medeller utan media

SiBtel pa vi/kel samhiHlets olika fenomen exponeras ellerinte exponeras genom kvallstidningarnas val av bilder ochrubriker. saml de Slorre TV-kanalernas skildringar. utgoren oerhort maktig opinionspaverkan. Manga medborgaregar overhU\udlagel inle djupare iin sa for att finna infor-mation. men iiven tor de som slar i sig mangder med infor-malion blir kViillslidningarnas och TVs nyhelsformedlingofta en minsta gemensamma nanmare.

Varje samhallsut\'eckling innebar i nagon mening attbegreppsvarlden maste forenklas. Pri\'ilegiet altgeneralisera och forenkla ligger i stor man hosjournalistkaren. Den rorelse som journalistkaren lyfterbehOver inte "ara omfangsrik for att fa infly1ande. Denrorelse som maste arbeta mot journalistkaren har daremoten mycket tuff uppgift och kan inte lyckas utankombinationen stark organisation och banmde ideunderlag.Var eget parti ar ett tydligt exempel pa arbete imediamot\ind. Vi hade troligen \'arit etablerade redan ommedia behandlat oss sakligt.

Nu ar medias negativa behandling av SD inte enbart avondo. Vi har anstrangts till det y1tersta vad galler savillpen gar. arbetsinsatser som fysiskt mod. Det arbetande SDhar bestatt provet sa langt. SD-aktivister kannetecknasframst av en hog grad a\' idealism. Idealismen sam ledandeprincip ar god grund att bygga pa. Narvi blir ett etableratpani. behOvs de som arbetar inom SD idag som en garantfor ideologisk trohet och som skydd mot karriarism ochkorruption. Media har hetsat mot SD for att forgora oss.det man astadkommit illvisserligen en fdrdrojning av SD:sgenombrott men ocksa tillblivelsen av en stark ochsammansvetsad politisk gruppering med hogt moralisktsjillvfdrtroende. Ett parti som kan Iyckas utan media omsa kravs. Lat oss fdrvalta detta pund!

Trustbildning inom mediaMisstroendet mot media ar utbrett bland gemene man. deflesta inser att manga reportage ill slarvigt sammanstillidaeller medvetet felvinklade. Dock har val fa insikt om denpolitiska samordning som faktiskt sker inom mediasfaren.Man ta U1vskoghar a regeringens vagnar klagat pa agande-koncentrationen inom svensk media. Det ill mycket riktigtett viktigt sporsmal. Viktigare tycks for mig anda den po-litiska vansterkantringen blandjournalisterna vara.

"8R% m'"journalisrernn .'ympatiserade meds, vpk, flip ellerfp. Farav hela ]]% pa I'pk. ..rRiksdag & DeparteJllenr 1990: 17i

··.·/r 1979 rostade -13.9% av Goteborgs lldningssknvarepa I'pk. 23.3% rostade pa sossarna ".fCnders6kning gjord pa Goteborgs journa/islhogskola.SI'D 1980. /1]-1)

Att kommunisterna haft en medveten strategi att besattamedia ar klan. Om det finns det vittnesmal (las Makt &Media 5/95 och Den Svenska Marknaden 2/95). Vittnes-mal Finns det ocksa faktiskt om den politiska media-samordningen. Den hah1Urkiske Magnus Karavelli haravs16jat Publicistklubben som beredelseforum fdr bredamediakampanjer. Aven pa depanementsn.iva forekommertata massmediala kontakter och massmedial styrn.ing. Ci-tatet nedan ar ur en offentlig handling rorandes enregeringsledd kampanj. Kampanjen resulterade i en flod2' vinklade inslag inom TV. reklam och film till formantOr iden om en mangkulturell stat.

"Det SOfllor problemet med 11:'kampanjer or all ide flestafall visar en acceptabel efJektil'ilel nar del galler all for-Jucdla kunskap. J!en nor det galler G[!!drdndta hur folkfaktiskt beler Slg I'erkar det swirare all kOlllma (lJ ...

... om en person lar sig och ut/or ell beteende. e.fter all haobsenJerar art det ger positiva efJekter. men sen i11lemo-ler den forl'dl1lade efJekten sa llpphor beteendel..rCil'ildeparremel1let - .-lrbetsgrllppen for en llngdoms-kampanj mOlframlingsjientlighet och rasism -.-lrbelsplan199-1.09.0-1)

Gar det art leta fram moral hos media?Hur skall man fdrhalla sig till denna snedvridning inommedia? Sjalv ar jag i viss man optimist. For det forsta harsacialismen fallit. Moskva och Peking-varianten savill somSAP:s svenska projekt. Utan ideologiskt hopp fallerrasocialisternas natverk samman till slut till fdrman fOrenny historisk tid. Vanstern kommer att omgruppera. menanda. For det andra hyser de allra flesta joumalister engrundmoral. de hansynslost agerande och helt lognaktigajournalisterna ar en klar minoritet. SD:s politiska ambitiongar hand i hand med en positiv manniskosyn. Vi har intevajt for svara fragor. infor vilka andra politiker ofta har enprofessionell asikt och parallellt en privat hell anan asikt.Journalisterna kommer till slut att ge oss vart utrymme.aven om det kan vara motvilligt.

MikaeI JanssonPartiordf. Sverigedemokraterna

Insdndare:

Med anledning av Stieg Larssons "Euronat"

Orsaken till att detta skrivs ar SD:s europeiskasamarbete med partier ute pa kontinenten. (Detbar namnas att samarbetet med Le Pens FrontNational pa intet satt betvivlas). Som vanlig SD-medlem i en smastad ar det synnerligen frappe-rande att SD lat sig, utan nagon som heist de-batt associera sig med partier som t.ex. ForzaNuova (Italien). EuranatlEuranat-ungdoms sam-arbetena har konsekvenser som ar langt gravarean t.ex. revideringen av partipragrammet. Andasa foregicks beslutet av obefintliga overlagg-ningar i SD-bulletinen/Kuriren. Att ta reda pade "vanliga" medlemmamas asikter verkar maninte ens ha overvagt!

Ar det inte skrymtaktigt att lagom efter de sista"radikala elementen" inom partiet uteslutits,borja frottera sig med liknande personer pa in-ternationeli niva? Man far onekligen imrycketav att en liten klick inom partiet tagit sigorattmatiga friheter. Behover det papekas att lik-nande fromlande attityder bidrog kraftigt till NyDemokratis implosioner?

Nu har anden till slut slunkit ur flaskan och"extrernistexperten" Stieg Larsson skrivit en bokom detta, lagom till ED-valet. Ett battre politisktslagtra emot SD har val aldrig fOrekommit tidi-gare? Genom "guilt by association" riskerar nuSD att ime bara buntas ihop med allskons mini-partier. vars politik ar langt mer samhiillsom-valvande an var egen. SD kan aven tvingas for-svara dessa partiers upptradande och politiskastandaunkter i media. Det yore katastra fait &utomordentligt tragiskt om Larssons bok, somexisterar till foljd av vissa otillrakneliga perso-ners bradstortande agerande, odelade partietsstundande genombrott den 13 juni.

Jag foresprakar att en sanningskomrnission till-satts med uppdrag att hiirleda de personers age-rande, som ledde till samarbete med partier somingen visste nagm om.

Det finns bara ett syfte med Stieg Larssons skrift,och det ar att smutskasta SD med sanningar,halvsanningar och rena logner.

Vara motstandare har en ny taktik som gar utpa att man fortfarande inte bemoter oss i sak.Det som media och motstandarna nu fOrso-ker pasta ar:- att SD ar ett oseriost pani som ime forvaltarsina kommunala mandat val. "De ar inga riktigapolitiker" har sossen Staffan Holmberg sagt omSD:s ledamoter i Haninge fullmaktige, for art taett exempel.- att det skapas osakerhet och konflikter dar SDvaxer sig starkt.

- art manga SD:are ar domda for diverse olikabratt- att SD har en hernlig, intern nazi-debatt- att SD:s hemliga extremistasikter visar sig ivalet av utliindska broderpartier.

Sanningen ar aU- de forsta kommunala mandaten i partiets his-toria inte forvaltades pa ett professionellt satt.Unga ledamoter och brist pa kommunalpolitiskerfarenhet var orsaken till derta. Idag har vi enbetydligt mer slagkraftig kommunal representa-tion, vars arbete forsvaras pa vissa haIl genomatt vissa etablerade partier bedriver en

"utfrysningstaktik" for att hindra SD:s repl'esen-tantel' fran att delta i al'betet i styl'elsel' oeh namn-der- den eventuella osakel'het som skapas bel'ol' somregel pa att SD:s odemokl'atiska motstandal'e paext l'em- vanstel'kanten (AFA, Rattvisepartietm.t1.) al'l'angel'al'motdemonstl'ationel' o.dy!. motSD:s kommunpolitiska al'bete.- det har funnits personel' i SD som varit stl'af-fade for olika brott. men det finns det i alia ol'ga-nisationel'. Ser man proeemuellt ar det en obe-tydlig minoritet som varit straffade for nagot.- det ime finns nagon hemlig nazism i SD. Detal' en myt som vara motstandare fOrsoker miss-tankliggora oss med. I Stieg Larssons skrift stardet till oeh med att SD inte ar nagot nazi-parti,men att det finns "kopplingar", bland annat tasdet som bevis att en nazist stod bland ahorarnada Mikael Jansson hall ett tal utanforRiddarholmskyrkan. Formodligen finns det na-zister bland ahorarna aven da andra partier haI-ler utomhusmoten. De fattiga exemplen pa SD:s"nazism" visar hur litet det finns att ta pa forvara motstandare.- det enda parti som SD egentligen har samarbe-tat med an sa lange ar franska From NationaLDet samarbetsprojekt som KallasEuronat har intebildats annu, varfor det inte finns nagra sakrauppgifter om vilka som kan komma att inga oehvilken form av samarbete som ar tankt. Vi inomSD har varit myeket positiva till detta nya pro-

jekt. men vi Kommer naturligtvis inte att ans-lutas oss torbehallslost till vilka organisationersom heist. Ett forsta steg pa vagen mot Euronatar bildandet av Euronat-ungdom. Det ar endastungdomstorbunden som ingar i detta samarbete.Det kan vara bra att ungdomsorganisationernaffir tillfalle att utbyta kontakter oeh erfarenheteroeh darmed lara kanna varandra utan att moder-partierna ar inblandade.

Sverigedemokraternas installning till Euronatpaverkas naturligtvis av hur ungdomsprojektetutveeklas. Om vi skulle upptaeka att det finnsalltfor stora ideologiska skillnader mellan oss oehnagra av de andra partierna tar vi omprova vartdeltagande. Vara motstandare forsoker sa splitemellan vara partier, detta ar helt uppenbart. I enfransk dagstidning forsokte man angripa FrontNational for att de hade samrore med det "oppetrasistiska oeh antisemitiska partiet Sverige-demokraterna". Kallan ar formodligen de poli-tiska mytomanerna pa Expo-redaktjon~n: Vi ut-gar fran det .., i:en •.!som vi far av de andra parti-erna oeh lyssnar pa de andra partiemas repre-sentanter, darefter gar vi Val'bedomning. .

Nagon "sanningskomrnission" tarde inte varanodvandig eftersom SD faktiskt ime ingar i ml-gon samarbetsorganisation annu, forutom Nord-Nat. Det enda parti vi har samarbetat med an salange ar From National. Numerafinns det tvaFront National, sa val' det hela slutar ar minstsagt osakert.

Skicka in material till bulletinen!Vad vill du se i bulletinen? Skicka in forsiag pa ytterligare avdeiningar ibulletinen! Skicka aven in sadant som du vill ha in i de avdeiningar sombeskrivs ovan!

AlIa aktiviteter som gors lokalt skall rapporteras in till bulletinen, eller tillkansliet. Dels for att det ar viktigt att styrelsen och VU kanner till vad somhander ute i landet, deis for att det ar intressant for andra mediemmar att faen overblick over all aktivism som pagar runt om i landet.

Vi kommer inte att kunna skriva om precis varenda aktivitet, men for att viskall kunna bygga vidare pa organisationen, och for att styrelsen skall kunnafatta bra beslut om var vi skall satta in vara resurser, maste det finnas ett safullstandigt beslutsunderlag som mojligt.

Standigt detta Balkan!Balkanhalvon har sedan manga hundra ar varitett mfmgkulturellt/mangetniskt horn av Europa.Detta har inte gjort att regionen har blomstrat ikulturellt och ekonomiskt hiinseende, vilket manannars skulle kunna torledas tro som nyhets-konsument i hjarntvattens Sverige.

Det ar forvisso inte bara den komplicerade et-niska mosaiken som har vallat krig och konflik-ter pa Balkan, det geopolitiska laget ar inte detbasta for den som saker lugn och roo Balkan harfungerat som genomfartsomrade tor det ro-merska imperiets handelskaravaner, for att se-nare fungera som buffert mellan det osmanskariket och det kristna vasterlandet. Balkan varinsprangt mellan Ryssland, bsterrike-Ungernoch Turkiet intOr det forsta varldskriget och detvar ett av nyckelomradena i det andra varldskri-gets totala krig, med grannar som Sovjetimperiet,det fascistiska Italien och det brittiska kolonial-valdets dorninans i Medelhavet. Med historiens

tacit kan man inte komma ifran att det geogra-tlska laget har spelat en odesdiger roll for folkenpa Balkan.

Granserna pa Balkan har sallan dragits medhansyn till var de olika folken bor, utan snarareefter olika stormakters onskemaI och intressen.Vissa folkgrupper har ocksa varit utspridda, vil-ket ytterligare forsvarat gransproblematiken.Ett skrammande exempel pa detta ar den nuva-

rande konflikten i Kosovo. I Serbien betraktasKosovo som "den serbiska nationens vagga" Pagrund av en stor inflyttning av albaner med enmycket hog nativitet, har serberna blivit i mino-ritet i Kosovo. Grovt oversatt till svenska for-hallanden ar detta som att svenskarna skullehamna i minoritetsstallning i Malardalen.

am inget gors at dagens svenska massin-vandring, kan vi i dagens jugoslaviska tragedise framtidens Sverige i losa konturer. I sanningen riktig skrackspegel!

Nej till krigetmot Jugoslavien!Bar foijer SD:s officiella uttalande av vice ordf Johan Rinderheim

med anledning av USA:s/NATO:s bombningar i Jugoslavien:

Det ar med stor bestortning som Sverige-demokraterna har konstaterat att "forsvarsallian-sen" NATO. sedan den 23:e mars 1999, inlett ettanfallskrig mot den suverana nationen Jugosla-vien. Anledningen uppges vara att man vill tOr-hindra brutalitet mot den kosovoalbanska folk-gruppen i den jugoslaviska regionen Kosovo. Debombningar som hittills agt rum har skordatmanniskoliv och okat polariseringen mellan destridande folkgrupperna i Jugoslavien. Vasteu-ropas relation till Ryssland har dartill tOrsam-rats avsevart. NATO-aggressionen star ocksa helti strid med folkratten och FN-stadgan. Kosovoar en erkand del av den suverana nationen Jugo-slavien. Skulle denna aggression bli ett prejudi-kat tOr NATO att agera "varldsdomstol", kom-mer tIer sma stater sakerligen att drabbas avsamma ode. Ytterst star varldsfreden, nationer-

nas suveranitet och folkens trihet pa spel. Skulleexempelvis separatistiska terrorister ockuperaStockholm, riskerar vi att bomb as av USA!NATO ifall vi skulle ta tillbaka vad som ar vart.Det har forekommit overgrepp mot denkosovoalbanska befolkningen i Kosovo. Det harocksa forekommit overgrepp mot serber iKosovo. Sverigedemokraterna vill inte ta stall-ning for nagondera parten i inbordeskrigets Ju-goslavien. Sverigedemokraterna kraver att densvenska regeringen anvander sig av det lilla in-flytande den har i EU for att forsoka stoppaNATO-aggressionen mot Jugoslavien. Sverigehar ett ansvar att solidarisera sig med sma ochutsatta nationer da de utsatts tOr stormakters hotoch angrepp. Stoppa mordandet i Jogoslavienl

Stoppa NATO och US A-imperialismen! For-svara Jugoslaviens suveranitet!

Radio-SO var Ijuspunkt i det mang-kulturella morkrets radioeter

Arbetet med Radio-SD i Stoekholms nar- skall ta prata i Radio. Det enda syftet medradio lltveeklas alltmer. I dagsHiget san- den kartlaggning som Kulturdepartementetder tre radiognlpper dar var oeh en har lltlovat, oeh som vi forvarnade om i forraansvaret fOr en sandning var tredje veeka. bulletinen, ar att SD skall stoppas i radion.De SD:are som bor inom raekhall for Sa lange SD fortfarande var en liten obe-Stoekholms narradio pa 88 MHz kan kon- tydlig organisation var det politiskt ofarligtstatera att radiosandningarna haIler en allt att lata oss tala. Nar vi nu med all sanno-hogre klass. Nagot som saknas ar emeller- lilillet ar det stbrsta partiet utanfor Sveri-tid roster fran andra haIl i landet. Sand- ges Riksdag, mobilis eras det etableradeningar som gars av stoekholmare for stoek- samhallets alIa krafter for att sla mot oss.holmare blir latt stoekho1msinriktade. Samma sak var detinnan Front NationalDet yore bra om SD:are ute i landet kunde slog igenom i Frankrike. Da talade den

bista med lokala intervjuer med medlem- forharskande mediavanstem om att detmar eller andra intressanta personer, lokalt yore fel att lata Le Pen tala i TV, eftersomprodueerad musik eller annat som kan vara detta yore att "utsatta opinionen for fara".av intresse for vara radiosandningar. Samma sak kan horas i den svenska de-

Det som kravs ar en studio eller atmins- batten. Man sager oppet att SD inte bar tatone en stereomikrofon. Om det blir ojmr.n. . Iiagot utrylnme i media. Samtidigt sagerljudstyrka pa olika roster gar det ingen- man att det ar ett uttryek for en paranoidting, det rattas till i den studio som sander konspirationsteori att tro att massmediemaut programmet. oeh de etablerade partiema forsoker stoppa

Radion ar ett maktigt vapen i det poli- oss! Logiken haltar betankligt.tiska arbetet. Sa lange vi har mojlighet att Naval, SD vaxer oeh vi gar styrkta i kam-tala direkt till vara landsman skall vi gora pen, i trygg forvissning om det riktiga idet basta vi kan for att fora ut vArt bud- var Sak' Nar motstandarna aldrig bemoterskap. sakargument, utan istallet forsoker hindraProblemet ar att ju battre sandningar vi gor, dig fran att tala, da vet du, att du har ratt!desto starkare ljuder kraven pa att vi inte JR

Radio-SD tar tacksamt ernot bidrag av inspelade reportage, insandare eller debattinHi.gg.Insiagen bor vara inspelade pa kasettband. AlIa kan rnedverka pa detta satt. Alltsa avenmediernrnar som bor i andra delar av vlirt vackra fosterland!

SD:s niirradio siinder i Stockholm po. 88 MHzvarje lordag klockan 14.00-15.00,

repris torsdagar klockan 21.30-22.30.

For ett fritt EuropaNu har SD gatt ut med ett Europapolitiskt mani-fest som heter "F or ett fritt Europa". Manifestetkan bestallas i sin helhet fran SD-rikskansliet(SD-Riks, Box 200 85, 104 60 Stockholm) ellerbeskadas pa SD:s alltid lika informativa hemsida:www.sverigedemokraterna.seHar foljer en kort sammanfattning av manifestet:

Sammanfattning

A. Sverigedemokraterna verkarfor:...att Sverige skalliamna EU, ~vida inte en awecklingav de overstatliga funktionerna kan p~borjas....att Sverige inte skall delta i EMUjECB, VEU, GUSP,RIF, CAP,EUROPOL, ENFOPOLeller SChengenunionenens som observator....att tillsammans med andra EU-kritiker f~ EU-parlamentet nedlagt....att svenskarna skall f~ omprova EU-medlemskapeti en folkomrostning ....att de politiska partierna i EU-parlamentet inte skallta over beslutanderatten fr~n partierna i varje land....att Sverige skall samarbeta mellanstatligt med andranationer i Europa och varlden kring fr~gor avgransbverskridande karaktar, exv. sakerhet, miljo ochteknisk standard....att det mellanstatliga samarbetet skall vara overvagtoch reducerat, framst inriktat ~ global verkan genomFN-organen....att de mellanstatliga beslut svenska ministrar armed och fattar, alltid skall godkannas av riksdagen iefterhand....att mellanstatliga beslut aldrig g~r fore svenskgrundlag....att inga avtal skall kunna stalla Sveriges regeringinfor n~gon form av internationell domstol Uamformed det strandade OECD:s MAI-avtal)....att Sverige skall vara en rustad, alliansfri nation medett trovardigt forsvar, utgorandes en buffert mellanRyssland och Atlantkusten.... att NATO:s roll skall betraktas som utagerad....att upplosa USA:s militara inflytande i Europa....att etniska konflikter skall forhindras genomfredsbevarande och fredsskapande insatser av FN,dock aldrig genom angrepp p~ en sjalvstandignation ....aU forst~elsen for etniska konflikters inremekanismer ersatter teorin om den m~ngkulturellastaten som princip for hjalp vid inbordeskrig....att utlandsk polis inte f~r operera fritt i Sverige,och att den svenska polisens informationssamarbetesker genom Interpol.

...att jordbrukspolitiken skall vara inhemsk ochinriktas mot oppna landskap, lonsamhet utan storabidrag, minskad besprutning och handelsgOdsling ....att fast anstallda tjanstemannastaber kan finnasfor verkstallande av mellanstatliga beslut, men aid rigfor egeninitierad verksamhet....att teknisk standard bestammes genom ISO ellergenom de organisationer som genom utvecklingeninom sarskilda omr~den forvarvar auktoritet....att svensk bis~ndspolitik skall ske genom sttid tillsvenska frivilligorganisationer....att Sveriges granskontroller effektivt f~r eftersbkanarkotika, vapen och illegala invandrare....att varldskonkurrensen om investeringskapitaletses som en positiv utmaning, dar valfard ochutbildade medborgare ar dragande faktorer....att utbytesprogram for studenter gynnas i syfteatt oka deras kunskaper om andra folk och kulturer .

B. Sa Langesom Sverige ar med i EU verkarSverigedemokraterna for:...att besluten i ministerr~det tas enhalligt....att beslutskraft inte flyttas fr~n nationalstaternatill EU:s organ ....att beslutskraft inte f1yttas fr~n ministerr~det tillEU-parlamentet....att d~ beslutskraft for tillfallet ar overstatlig verkafor sunda nationaldemokratiska beslut med generellverkan inom unionen....att varje medlemsnation forsakras tillsatta enkommissionar ....att EU inte utvidgas d~ delta okar overstatligheten ....att EU:s samtliga beslutsprotokoll ar offentligttillgangliga p~ svenska....att EU-namnden laggs ned, d~ den ar resultatlos ....att EU-kritikerna soker representation i EU-parlamentet....att problemet med nepotism och korruption inomEU:s organ angrips ....att en uttradesparagraf infors i Fordraget om deneuropeiska unionen ....att flexibel integration inte skall till~tas, dar n~gramedlemslander integreras snabbare ....att EU:s institutioner inte f~r bestraffamed lemsla nder....aU EU:s nationalstatsattribut avskaffas: EU-flaggan, EU-hymnen, Europadagen ochunionsmed borgarska pet....att minska den utomeuropeiska invandringen tillEU-Ianderna ....att allman personkontroll till~ts mellannationalstaterna for att hindra i1legala invandrareatt komma till Sverige ....att EU:s djurskydd och halso- och miljopolitik Iyftsupp till svensk niv~ ....att Sverige upphor vara nettobidragsgivare tillEU-ekonomin.

Nytt fran kommunforeningarna:

HaningeI Haninge holls pa mandagen 26 april aterigenett kommunfullmaktigemote. Som vanligt hadeRattvisepartiet socialisterna mobiliserat for attmotdemonstrera mot att SO far sitta i fullmakti-ge. Polisen hade satt upp ett litet kravallstaketbakom vilket vara motstandare fick sta ochskrika. Intressant ar att de blir yngre och yngrefor varje motdemonstration. oenna gang fannsknappt nagon med som sag ut att vara over 20ar och snittaldern torde ligga runt 14-15 ar.Antalet imponerade knappast heller, de var ca30-40 stycken. oet ar emellertid endast iHaninge som det arrangeras regelbundna anti-So-manifestationer.

I fullmaktige besvarades en kritisk interpella-tion fran SO om stodet till den vansterextre-mistiska "kulturforeningen" Levande Zon.Foreningen uppfyller de krav som kommunenstaller pa foreningar som erhaller kommunaltstod, ansag kultur- och fritidsnamndens ordfo-rande. Inte ett ord om de groteska beskyllning-ar om fascism, rasism och nazism som Zonenriktat mot foretradare fran moderaterna, nydemokrati, miljopartiet och Sverigedemokra-terna. Inte ett ord om den stora affischkampanjmot SO i forra arets valrorelse som utgick franLevande Zon. Inte ett ord om de kopplingar tillvaldsorganisationer som AFA. Med en sadankulturpolitik ar det inte konstigt att kulturen haren svag stallning i kommunen.

HoorPa fullmaktigemotet 31 mars i Hoor lade SOfram ett yrkande om forlangning av komunensplan for barnomsorg och utbildning. Yrkandetlod: "Kulturella inslag i verksamheterna ar avvasentlig betydelse for elevers och barnsutveckling. Sarskild vikt bor laggas pa att foravidare och skapa intresse for den folkligt foran-krade nordiska kulturen. Barnomsorg ochskola skall bibringa barn och elever trygghet itoch respekt for hembygden och dess kultur.oet ar ocksa Iika betydelsefullt att lara utrespekt for andra landers kulturer och dettaskall ocksa vara en viktig del. i verksamheten.I de lokala arbetsplanerna redovisas hur varjeenhet tar tillvara kulturaktiviteter, som erbjudslokalt och regionalt. " oetta forslag skapade endel rubriker i tidningarna, bland annat iSydsvenska oagbladets C-bilaga pa paskaf-ton. Liksom i andra fullmaktige som SO tagitplats i ar So-Hoor utestangt fran styrelser ochnamnder av den styrande majoriteten. SO-Hoor har darfor motionerat om att fa observa-torsplatser i namnderna. (oet har SO gjortaven i de andra kommunerna)

So-Hoors yrkanden, motioner och debattin-lagg i fullmaktige kan lasas pa dess hemsida:

Nationaldagsfirande paGlimmingehus

Sondag 6 juni - samling pa Glimmingehus, bsterlen

Arets nationaldagsfirande borjar med en lunsch pa Glimmingehus (pris: 70 kr).Darefter samakning till demonstration och nationaldagstal "nagonstans i Skane"!

aBS! Anmal ditt intresse SENAST DEN 15 MAJ till ordforande Jan-Ake Isaksson:010-660 39 72. Samakning fran hela Skane/Blekinge/Halland till Glimmingehusoch hem igen!

I "KRAFTSAMLI NG TI LL 1000" IAr Du redo att gora en insats mot EU och for Sverige? Nu narmarsig valdagen med stormsteg oeh det ar hog tid att intensifierainsamlingen till EU-valfonden. For att effektivt kunna motarbeta"smaItdegelsprojektet" EU, mAste vi komma in i EU-parlamentet.

"GE ass CHANSEN NU !"Sverigedemokraterna ar utan tvekan Sveriges viktigaste och mestbehovda parti, oeh i EU-parlamentsvalet den 13 juni i ar har vimojligheten att slA igenom rejaIt oeh genom detta samtidigt eta-blera oss i svensk politik. Denna valrorelse ar troligen den vikti-gaste som Sverigeaemokraterna har medverkat i oeh det ar Dusom gor det mojligt genom Din insats. En fraga man maste staIlasig ar, hur manga fIer ehanser vi kommer att fa? Ge oss chansennul

"KRAFfSAMLING TILL 1000"PA vAr partiledare Mikael Janssons intiativ har det instiftats ettdiplom. Sverigedemokraterna ger for forsta gangen ut exklusivadiplom, personligt underteeknade av SD-ordf. Mikael Janssonoeh viee ordf. Johan Rinderheim, till dem som gor en insats forSverige. Med start den 25 mars 1999 erhaIler Du vid en insats paminst 500 kronor (pg. 6293270- 2) ett av dessa myeket vaekra omdekorativa diplom. Men inte nag med detta, ar Din insats pa 1000kronor eller mer deltar Du i "KRAFTSAMLING TILL 1000" oeherhaIler, forutom detta myeket exklusiva dip 10m, en ehans i drag-ningen av en resa till Strasbourg eller Bryssel * for ett studiebes6Kpa Sverigedemokraternas kontor i EU-parlamentet.

"Se EU inifran" ar, som sagt, ett rrojekt som vi skall starta nar vitar plats i EU-parlamentet. Vi viI att vanligt folk skall ha mojlig-heten att besoka oss oeh helt enkelt fAchansen att se EU fran insi-dan. Nar vi nu, med Ditt stod, "skriver historia" den 13:e juni, idrtusendets sista val, blir det kanske DU som kommer att vinnadenna minst sagt eftertraktade resa!

Redovisning sker har nedan i en separat stapel, med borjan idenna bulletin. For varje tusenlapp Du bidrar med erhaIler Duen lott t.ex. 2000 kr = 2lotter o.s.v. GBS! Glom inte att skrivanarnn, adress oeh garna telefonnummer pa inbetalningskortet.

*Dragningen sker nar SDsitter i EU-parlamentet.

EU-VALFONDENFr.o.m. 99 02 06 har 250 000

foljande bidrag inkommitpa postgirokonto: 240 000

Stefan, Bra 150:-Pensionar, Laholm 100:-Mikael, Laholm 200:-Andreas, Laholm 200:-Gosta, Laholm 200:-Anneli, Halmstad 200:-Kristian, Halmstad 200:-Ulf, Angelholm 200:-Emil, Orkelljunga 200:-Rikard, Orkelljunga 200:-Michael, Arsta 250:-Roland, Rejmyre 100:-MMen, Stockholm 200:-Leif, Trollhattan 200:-Steve, Trollhattan 200:-Ingegerd, V~rby 200:-Kurt, HUddlnge 500:-Edit, Visby 100:-Kurt, Vaddo 100:-Valborg, Torslanda 500:-Stig, Vallingby 100:-Hans, Save 100:-Martin, Stockholm 150:-Per, Norrahammar 500:-Bo, Sundbyberg 1000:-Sven, Stockholm 100:-Arne, Visby 120:-Michael, 6rkelljunga SOO:-Gun, Skarholmen 200:-Bengt, Johanneshov 100:-Ake, Nykoping 200:-Dan, Uddevalla 200:-Erik, Vaster~s 400:-Goran, Goteborg 50:-Tage, Alings~s 75:-Niklas, Vaxjo 100:-Ethel, Orkelljunga 200:-Anders, Stockholm 500:-Anonym bldragsglvare 1000:-Lars, Varekil 20:-Kent, Saltsjobaden 30:-Gun, Solna 50:-Tore, Stockholm 200:-Stig, Taby 200:-Anneli, Stockholm 300:-Peter, Lund 500:-Kenneth, KAvllnge 500:-Lars, Moklinta 200:-Lennart, Fjar~s 50:-Astrid, Hagersten 200:-Birgitta, Ekero 200:-Paul, Enskede G~rd 200:-Peter, NorrkOplng 505:-Eskil, Torslanda 250:-Gun, Skarholmen 35:-Mattias, Bjuv 100:-Dagny, Gnesta 100:-Andreas, Lund 150:-

Mariana, Malmo 200:-Erik, Nora 500:-Patrik, Goteborg 100:-Mikael, 6rebro 100:-Pawel, MalmO 500:-Joakim, Goteborg 100:-Monica, Kungsbacka 100:-M~rten, Stockholm 550:-Steve, Trollhattan 200:-Erik, Vaster~s 260:-Bengt, Uddevalla 300:-Jan-Ake, KOpingebro 1000:-Kurt, Hudiksvall 100:-Stig, Goteborg 50:-Sven, Stockholm 100:-Birgit, Skondal 100:-Joakim, Goteborg 100:-Erik, Vaster~s 460:-Monica, Jarfalla 50:-Ake, Nykoping 200:-SO-Lund, Lund SOO:-Hardy, Alem 100:-Greta, VAsterhanlnge 500:-Gosta, Huddinge 100:-

Summa 99 04 22128 313 kronor.

Foljande bidragsgivarekommer all fa diplomhemskicl<at:

Kurt, HuddingeValborg, TorslandaPer, NorrahammarBo, SundbybergMichael,Orkelljunga

Anders, StockholmAnonym bidragsgivarePeter, LundKenneth, KavlingePeter, NorrkopingErik, NoraPawel, MalmoMarten, StockholmJan-Ake, KopingebroSO-LundGreta, Vasterhaninge

Lyckad EngelbrektsmanifestationArets Engelbrektsmanifestation halls den 24 sjongs nationalsangen. Den hogtidliga stam-april. En tapper skara letade sig ut pa rangliga ningen var inte att to. miste pa. "Pa tappre manspangar i Goksholms sumpiga terrang for att se tappre faders andar ned" heter det i textensamlas vid Engelbrekts minnesplats. Tal halls till Bjorneborgarnas marsch, en strof som tack-av Mikael Jansson varefter dikten Svea lastes er in den kansla man far som besokare paupp av Jakob Eriksson. Johan Rinderheim denna odesmattade plats. Ett tillagg for denavslutade med ett tal om traditionens betydel- moderne svensken ar att pa tappra kvinnor sese. En krans nedlades framfor en jarntavla sakerligen ocksa tappra modrars andar ned!som rests till Engelbrekts minne och darefter

Arsmotet och den nya styrelsenArets ordinarie arsmote den 25:e april sam ladei vanlig ordning ombuden fran de olika distrik-ten runt am i hela landet.

Den gamle SD-veteranen och Radio-SD:s"grand old man" Tomas Johansson inleddeevenemanget med ett mycket intressant talsom utgjorde en god analys av det politiskalaget i Sverige. I talet pekade Johansson ut denuvarande politikernas fixering vid ytfenomen."Vi lever i en tid dar yta och forpackning ofta arviktigare an innehall och kvalitet" menadeJohansson.

En annan tendens i tiden som JohanssonIyfte fram var "fortingligandet" av manniskorsrelationer till varandra. "Vi ser val 0.110. i var nar-het hur forhallanden och relationer ofta brytsoch nya inleds pa ett lattvindigt satt, utan tankepa konsekvenserna for motpart, barn eller ovri-go. i omgivningen" sade Johansson och mena-de att detta far mango. negativa konsekvensertill foljd - familjeupplosning, aborter, misshan-del och valdtakter, bland annat.

Som en tredje tendens i tiden angavJohansson den allt allvarligare "fordummning-en" av svenska folket. Kvalitetssankningen avvar svenska skola ar en realitet som straffar sigpa sikt.

Forytligande, fortingligande och fordummningleder till forslumning och civilisationsf6rfall. Foratt motverka fa rfallet hoppades Johanssonavslutningsvis pa en nationell panyttfodelse.

Den tidvis hart kritiserade "kvoteringsparagra-fen" i SD:s stadgar som gar ut pa att ge forturtill kvinnliga styrelsekandidater rostades bort.Sverigedemokraternas installning ar ju annarsatt en sann jamstalldhet ar att man och kvinnorskall tavla pa lika villkor. Alia former av kvote-ring ar ju ytterst ett erkannande att kvinnor inteskulle kunna klara sig av egen kraft.

Den sittande styrelsen omvaldes.till stora delarmen en del nya namn kom ocksa till.

Har foljer den nya styrelsen:Partiordforande: Mikael Jansson, brebroForste vice ordf. Johan Rinderheim, HaningeAndre vice ordf. Anders Westergren, HoarPartiorganisator: Tor Paulsson, HaningeSekreterare: Jakob Eriksson, FalunPartikassor: Arnold Bostrom, Huddinge6vriga ledamoter:Per Emanuelsson, GoteborgGun-Britt Holmgren, Alv-KarlebyMartin Karlsson, EsiovTorbjorn Kastell, EkeroEva Nyman, UppsalaPaul Svensson, YstadJimmy Windeskog, BorlangeArne Andersson, TimraMichael Andersson, MolndalSuppleanter:Steve Ahlberg, StockholmChristian Andersson, TrollhattanJan-Ake Isaksson, YstadRichard Johansson, HelsingborgJoakim Larsson, brbyhusSteve Larsson, UddevallaMats Spjuth, TrollhattanAnders Steen, HaningeTomas Soderberg, SundsvallVavra Suk, Stockholm

Den nya styrelsen kommer med all sannolikhetatt fungera utmarkt. Det finns mycket kraft ochenergi bland de nya styrelseledamoterna somkommer val till pass i arets valrorelse. Kommerdet nya verksamhetsaret att inrymma likamycket SD-aktivism som det farra, sa kommerSD to.ytterligare flera steg framat.

Tomas JohanssonhaIler sitt bejubladeinledningtal innanriksclrsmotetoppnades.

Pa smala spangarover den sumpig-aste terrang tog vioss ut till platsenmed minnesmar-ket over Engel-brekt.

Val pa plats monte-rade vi upp en hog-talare och tick ahoraflera tal. Pa bildentalar Johan Rinder-heim, med tva fan-barare i bakgrun-den.

Frihetshjalten Engelbrekt Engelbrektsson mordades fegt den 27 april 1436.