Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 1 (24)

Cykel och kollektivtrafik Ett branschutvecklingsprojekt våren 2017

Idag är mobilitet ett ord på mångas läppar i hela världen. Ökad hållbarhet är helt enkelt en

förutsättning för att de växande storstäderna ska klara av framtidens transporter. I det

sammanhanget spelar kollektivtrafiken och persontransporter med cykel en roll som

knappast kan överskattas. Kan man hitta effektiva lösningar som underlättar och kopplar

ihop kollektivtrafik med cykel blir såväl samhällsekonomi som klimat stora vinnare.

Genom att kombinera cykel och kollektivtrafik uppnår man fördelar i form av minskad

miljöpåverkan, minskad resursanvändning, ökad folkhälsa, minskad stress i samband med

exempelvis arbetsresor och en betydande potential för att reducera samhällets kostnader

för transportinfrastruktur. Det finns även en regional utvecklingspotential om vi kan få till

bättre lösningar, inte minst vad gäller transport av cyklar.

Ämnet för den här sammanställningen kräver kontinuerlig uppföljning. Kollektivtrafiken idag är inte vad den var igår. Eller kommer att vara imorgon. Nya aktörer, tjänster och

resekombinationer är en naturlig del i en vardag som blir allt mer mobil. Allt detta öppnar

för nya möjligheter och intressanta samarbeten på ett bredare plan.

Cykel är en viktig pusselbit för att möjliggöra resor med delade resurser hela vägen från

start till mål. I detta branschutvecklingsprojekt har vi fokuserat på hur

kollektivtrafikbranschen på ett mer effektivt sätt kan inkludera cykeln som en naturlig del

i resekedjan. Arbetet kan ses som en utvecklingstrappa där den här sammanställningen

utgör ett första steg. Målet är att på ett kostnadseffektivt sätt kunna uppnå kundvänliga

och långsiktigt hållbara lösningar utifrån ett Hela-resan-perspektiv.

Stockholm den 7 maj 2017

Katarina Bergstrand Sweden by Bike AB

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 2 (24)

Dokumentinformation

Detta dokument innehåller en sammanställning av information i form av faktainsamling

och intervjuer, rekommendationer och förslag till nästa steg. Det finns även hänvisning till

ett urval av artiklar, rapporter och presentationer för ökad kunskap och som inspiration.

Beskrivning av hur dokumentet är tänkt att användas:

I det här skedet har det behövts en inventering för att försöka få fram den mest aktuella

informationen inom området. Ofta avslutas varje avsnitt med en länk till artiklar,

rapporter och presentationer. Den strukturen har jag valt eftersom materialet ofta

innehåller ett bildmaterial som är viktigt att få tillgång till för läsaren.

Innehåll

DOKUMENTINFORMATION .................................................................................................................... 2

INNEHÅLL ............................................................................................................................................... 2

1. BESKRIVNING AV UPPDRAGET ......................................................................................................... 3

1.1 BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING ................................................................................................................ 3 1.2 FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV BLAND DELTAGANDE FÖRETAG/ORGANISATIONER ................................................ 4 1.3 UPPDRAGSBESKRIVNING OCH REESULTAT .................................................................................................... 5

2. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTGÅNGSLÄGE ......................................................................................... 6

2.1 VAD ÄR VIKTIGT FÖR KUNDEN? FINNS NÅGRA KÄNDA FRAMGÅNGSFAKTORER? ................................................... 6 2.2 LAGKRAV, REGELVERK OCH EN NATIONELL CYKELSTRATEGI .............................................................................. 9 2.3 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN .............................................................................................................. 10

3. CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK ........................................................................................................ 11

3.1 LÅNECYKELSYSTEM ............................................................................................................................... 11 3.2 CYKELPARKERINGAR ............................................................................................................................. 14 3.3 DIGITALA RESEPLANERARE ..................................................................................................................... 15 3.4 TRANSPORT AV CYKLAR .......................................................................................................................... 16

4. INSPIRATION, GODA EXEMPEL OCH NÅGRA IDÉER ......................................................................... 18

4.1 HUR HAR MAN GJORT I DANMARK? ......................................................................................................... 18 4.2 SKÅNE - LÅNGT FRAM I SVERIGE.............................................................................................................. 20 4.3 VISUALISERING OCH DESIGN ................................................................................................................... 21

5. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL NÄSTA STEG ..................................................................... 23

5.1 SAMMANFATTNING .............................................................................................................................. 23 5.2 FÖRSLAG TILL NÄSTA STEG ..................................................................................................................... 23

6. BILAGOR ......................................................................................................................................... 24

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 3 (24)

1. Beskrivning av uppdraget

1.1 Bakgrund och målsättning

Cykel är en viktig pusselbit för att kunna resa från start till mål med delade resurser. Genom

att föra upp cykel och kollektivtrafik på den gemensamma agendan kan vi bidra till ökad

kundnytta och att Samtrafikens ägarbolag och övriga intressenter tillsammans kan

identifiera och tillämpa goda exempel, initiera och utvärdera olika former av lösningar,

piloter etc som ett steg på vägen.

Följande områden omfattas av uppdraget, med en första kartläggning av tidigare arbete

inom området, pågående initiativ, aktiviteter och goda exempel. Vi har även försökt att

uppmärksamma skillnader mellan storstad/mindre orter/landsbygd.

Lånecykelsystem

Cykelparkering vid kollektivtrafiknoder

Digitala reseplanerare

Transport av cyklar

Beslut om genomförande togs den 15 december 2016, och projektet avslutas april 2017.

Genomförandet har delats in i en förstudie och forum för kompetensutveckling.

Projektdeltagare: Västtrafik, Region Örebro, Blekingetrafiken, Trafikförvaltningen

Stockholms läns landsting, Hallandstrafiken, Skånetrafiken, Värmlandstrafiken, Västra

Götalandsregionen, VL Kollektivtrafikförvaltningen och Trafikverket. Även Svensk

Kollektivtrafik och Cykelfrämjandet är viktiga deltagare i projektet som bidragit med sin

kompetens.

Projektägare: Marcus Weiland, Samtrafiken Projektledare: Katarina Bergstrand, Sweden by Bike AB Målet är att deltagande parter får en orientering inom kunskapsområdet för att kunna

implementera kundvänliga och långsiktigt hållbara ”cykellösningar” i sin egen verksamhet

utifrån ett Hela-resan-perspektiv.

I nästa steg hoppas vi kunna arbeta vidare med ett antal utvalda samarbets- och

forskningsprojekt, förutsatt att det finns ett intresse och en finansiering.

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 4 (24)

1.2 Förväntningar och behov bland deltagande företag/organisationer

För att ta reda på förväntningar och behov inför branschutvecklingsprojektet

genomfördes först av allt intervjuer av företrädarna för deltagande företag och

organisationer. Direkta citat återfinns längre ner på sidan.

Först kommer en sammanställning av det som projektdeltagarna upplevde som det viktigaste;

öka antalet resor i kollektivtrafiken

inkludera cykeln i ”hela-resan-perspektivet”

få förslag på lösningar för olika behov och ta del av bra exempel

hitta branschgemensamma lösningar

utbyta erfarenheter och bygga nätverk

uppmärksamma skillnader mellan storstad och landsbygd

Utifrån detta delades genomförandet in i en förstudie och ett forum för

kompetensutveckling, dels för att uppnå ökad kunskap inom ämnet, men också för att

möjliggöra nätverkande och erfarenhetsutbyte.

Här följer ett antal utvalda citat: ”Ett tydligt mål för oss är att öka antalet resor i kollektivtrafiken och "hela-resan-perspektivet". Vi ser möjligheter att bättre kunna kombinera tåg + buss med cykel i ena änden. Om det här kan bidra till en sådan ökning så ser vi bara fördelar. Det blir win-win för alla. Dessutom är cykel bra för hälsan” ”Viktigt att man verkligen kommer fram till konkreta saker som vi kan använda i vår verksamhet. Det är också bra att kunna ta del av branschgemensam information kring detta” ”Identifiera lösningar för olika kundbehov och vad man ska tänka på som trafikhuvudman. Viktigt att inkludera "hela-resan-tänket". Att det fungerar hela vägen” ”Det är viktigt att branschen har en gemensam inställning till cykel i kollektivtrafik. Det ger till exempel ökad tydlighet för våra resenärer, men även för oss själva. Idag ser det väldigt olika ut. Vi har många gånger praktiska och fysiska problem med cykel, och vill hitta bättre lösningar”

”Kan vara på lite olika nivåer. Vi ser en möjlighet att få stöd från ett nationellt projekt för att kunna

driva frågan på regional nivå. Viktigt med konkreta saker, kunna ta del av best practice, men också

viktigt att beakta att stora och mindre städer har olika behov vilket kräver olika lösningar. Vi ser

också en fördel med själva nätverket som gör det möjligt att hitta" rätt personer" bland de som

jobbar med frågor som berör cykel i kollektivtrafik”

”Det vore intressant om vi kunde få någon slags branschstandard/grundnivå, och en samsyn hur

man löser detta på bästa sätt. Vi vill också få inspiration till tekniska/administrativt smarta

lösningar. Det är lätt för oss att se en regional utvecklingspotential och ekonomiska fördelar om vi

kan få till bättre lösningar”

”Det handlar inte bara om att göra investeringar i infrastruktur. För oss är det viktigt att även titta på IT-tjänster som viktiga möjliggörare. Reseplanerare, jobba mer visuellt. Kanske med cykelkartor som i London, i anslutning till hållplatserna. Ett problemområde som jag ser är ansvarsfrågan mellan operatörer/kommuner/väghållare”

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 5 (24)

1.3 Uppdragsbeskrivning och resultat

Uppdraget har genomförts enligt Samtrafikens process för branschutvecklingsprojekt.

Nedan följer uppdragsbeskrivningen i punktform:

Formulera förslag till projektidé, budget, tidplan och målsättning

Erhålla stöd från minst tre personer i ledande befattning bland Samtrafikens ägarbolag

Säkerställa gemensam finansiering av projektet i sin helhet

Projektleda arbetet enligt Samtrafikens process för branschutveckling

Avgränsning: Uppdraget har inte omfattat leverans av specifika lösningar.

1. Forum för kompetensutveckling: Den 6 april 2017 genomfördes en

inspirationsdag med temat ”Cykel och kollektivtrafik” i Kollektivtrafikens hus i

Stockholm. Moderator för dagen var Wille Jansson, branschutvecklingsstrateg,

Samtrafiken. Wille har bidragit med sin stora praktiska erfarenhet och sina

teoretiska kunskaper inom området.

2. Förstudierapport: En skriftlig rapport med sammanställning av information,

analys, rekommendation och förslag till nästa steg för att förbättra kombinationen

av cykel och kollektivtrafik.

https://samtrafiken.se/kalendarium/2017/04/06/cykel-och-kollektivtrafik/

https://samtrafiken.se/samverkan/branschutveckling/cykel-och-kollektivtrafik-2017/

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 6 (24)

2. Förutsättningar och utgångsläge

2.1 Vad är viktigt för kunden? Finns några kända framgångsfaktorer?

Behoven för den som vill kombinera cykel och kollektivtrafik skiljer sig åt, både utifrån olika personliga preferenser men också beroende på om man reser till skolan/jobbet, eller vill göra längre resor i arbetet eller under semestern. Det är stor skillnad på om man använder sin cykel i princip dagligen, eller om man väljer att cykla en längre sträcka (och ofta på annan ort) under sin semester. Dessutom kan det uppstå situationer som gör att man måste ändra sina planer, eller välja en lösning som man inte tänkt från början. För cyklisten som vill kombinera cykel med kollektivtrafik är det viktigt att kunna planera sin kombinerade resa på ett smidigt sätt, att snabbt och enkelt ta sig till stationen/hållplatsen/bytespunkten och att enkelt kunna ”läsa” platsen, att parkera sin cykel säkert nära (och gärna väderskyddat) i angöringsriktningen, att ha tillgång till ett väl fungerande lånecykel-/hyrcykelsystem och ha möjlighet att kunna transportera cykeln. Allt beroende på aktuell situation och det behov som gäller för stunden. Dessutom kan det uppstå situationer som gör att man måste ändra sina planer, eller välja en lösning som man inte tänkt från början.

För att göra allt detta möjligt så behövs samarbete och samordning mellan trafikföretag, markägare, fastighetsägare och infrastrukturhållare. Och det är inte alltid helt enkelt. Här finns två presentationer som ger intressanta infallsvinklar och förslag till lösningar från seminariedagen den 6 april 2017: Omvärldsspaning - lösningar att inspireras av, Jakob Hammarbäck, Trafikutredningsbyrån och Lars Strömgren, Cykelfrämjandet https://samtrafiken.se/wp-content/uploads/2017/04/Presentation-Jakob-Hammarba%CC%88ck-Lars-Stro%CC%88mgren.pdf Cyklistens behov från A till Ö, Krister Isaksson, Sweco https://samtrafiken.se/wp-content/uploads/2017/04/Krister-Isaksson-Cyklistens-konkreta-behov-fr%C3%A5n-A-till-%C3%96-Krister-Isaksson-170406.pdf

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 7 (24)

Framgång är sällan en slump. De som lyckas har ofta kombinerat olika åtgärder till en fungerande helhet. Trafikkontoret, Göteborgs stad har gjort en sammanställning av erfarenheter från framgångsrika cykelstäder. Här kan man se att bra cykelparkeringar och hög integration med kollektivtrafiken är viktiga framgångsfaktorer.

En av Sveriges bästa cykelstrategier kommer från Trafikkontoret i Göteborg: Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 (mars 2015): https://goteborg.se/wps/wcm/connect/538134e2-844e-4e46-acc4-fe74a673cefb/Cykelprogram_antagen_web_FINAL.pdf?MOD=AJPERES

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 8 (24)

Det finns flera rapporter med beskrivningar av cyklistens behov i stadsplaneringen. Nedan finns utdrag ur en rapport från ECF (European Cyclist Federation) där man har sammanställt behoven för den som vill kombinera cykel med en längre tågresa på ett enkelt och övergripande sätt.

Bikes and trains - 7 basic services that give cyclists a smile gavs ut dec 2016 av ECF, European Cycling Federation: https://ecf.com/sites/ecf.com/files/ECF%20Report_Bikes%20and%20trains-%207%20basic%20services%20that%20give%20cyclists%20a%20smile.pdf

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 9 (24)

2.2 Lagkrav, regelverk och en nationell cykelstrategi

Följande lagkrav gäller för cykel i kollektivtrafik:

”Transportören skall tillhandahålla information om möjligheten att medföra cyklar och villkor för detta”

Lag (2015:953) om kollektivtrafikresenärers rättigheter, §7 pkt 6. Transportörens

informationsskyldighet

Följande regler gäller för järnväg:

Regleras ej i ”TTJ” (Trafikverkets Trafikbestämmelser för Järnväg)

Operatören själv bestämmer vilka regler som ska gälla

Följande riktlinjer och rekommendationer gäller för buss:

”R107” - basplatta hur bussen ska utformas

”Buss 2014” - nationell standard o Cykelns plats exteriört

o Buss ska vara förberedd för att montera på cykelställ x

Operatören själv bestämmer vilka regler som ska gälla

Regeringen har precis beslutat om En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling,

och den nya strategin presenterades den 28 april 2017.

”Regeringen vill stimulera långsiktigt hållbara transportlösningar inom bland annat

kollektivtrafik, gång och cykel. En ökad och säker cykling kan bidra till att minska resandets

miljöpåverkan och trängseln i tätorter samt bidra till en bättre folkhälsa. Regeringen satsar

sammanlagt 100 miljoner kronor på en extra cykelsatsning under 2016-2017.

Denna nationella cykelstrategi är den första i sitt slag, och har som övergripande syfte att

främja en ökad och säker cykling. Strategin ger uttryck för regeringens ambitioner inom

cykling med inriktning på att hjälpa berörda aktörer att ta sitt ansvar. Den ska fungera som

en plattform för det fortsatta gemensamma arbetet och ska både följas upp och

vidareutvecklas. Det fortsatta arbetet och förverkligandet av strategin utgår från dagens

ansvarsfördelning och är därför beroende av berörda aktörers vilja och förmåga att bidra”

Den nationella cykelstrategin är indelad i fem insatsområden:

1) Lyft cykeltrafikens roll i samhällsplaneringen

2) Öka fokus på grupper av cyklister

3) Främja en mer funktionell och användarvänlig infrastruktur

4) Främja en säker cykeltrafik

5) Forskning och innovationer

Här finns den nationella cykelstrategin:

http://www.regeringen.se/498ee9/contentassets/de846550ff4d4127b43009eb285932d

3/20170426_cykelstrategi_webb.pdf

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 10 (24)

2.3 Kollektivtrafikbarometern

I Kollektivtrafikbarometern finns även information om cykel, och man kan bland annat

utläsa hur många som uppgett att de valt cykel som huvudsakligt färdmedel, och syftet

med resan. Observera att Stockholm och Sörmland inte ingår i statistiken.

Andel resor fördelat per huvudsakligt färdmedel och kön under 2016:

Syftet med resan för den som cyklar, fördelat på olika åldersgrupper under 2016:

Källa: Svensk kollektivtrafik

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 11 (24)

3. Cykel och kollektivtrafik

3.1 Lånecykelsystem

Att tillhandahålla lånecyklar är en viktig pusselbit för att kunna resa hela vägen med

delade resurser från start till mål, och därmed bidra till att öka det kollektiva resandet.

Systemen för att tillhandahålla lånecyklar har utvecklats snabbt, och lånecykeltrenden

växer lavinartat runtom i världen. Den tekniska utvecklingen har gått från smarta system

till smarta cyklar, med mobila lösningar och större flexibilitet för användaren och trenden

är att även erbjuda el-assisterade cyklar. Det finns även olika former av incitamentssystem

(bland annat i USA), som innebär att om någon flyttar en lånecykel tillbaka till en

lånecykelstation får man förmåner eller extradagar att nyttja. Om man däremot lämnar

cykeln på ett ”dåligt” ställe blir det dyrare eller innebär färre förmåner.

Den vanligaste formen för lånecykelsystem är så kallade fasta system där man låser fast

sin cykel i ett fysiskt ställ, men det finns även lösningar med flytande cykelpooler där

cykeln är oberoende av en station. Användandet för lånecyklar är vanligtvis begränsat till

några timmar eller max ett dygn.

Systemen finansieras ofta med en kombination av finansieringslösningar såsom

användaravgifter, reklam på cyklar och stationer, genom medel från privata aktörer såsom

större företag eller från offentliga medel. Generellt är att ett lånecykelsystem sällan eller

aldrig är självfinansierat genom användaravgifter. Det pågår även försök med utlåning av

så kallade ”vikcyklar” att kombinera med resan.

Lånecykelsystem fungerar bäst i landets mer tätbefolkade delar. Minst lika viktigt är att få

tillgång till cykelparkeringar (för egen cykel) vid bytespunkter, och att kunna ta med cykel

på fordon.

En intressant Omvärldsstudie kring lånecykelsystem av Anastazia Kronberg,

projektledare Hållbara transporter på Trafikkontoret, Göteborgs stad:

https://samtrafiken.se/wp-content/uploads/2017/04/Anastazia-Kronberg-

Omv%C3%A4rldsstudie-l%C3%A5necyklar.pdf

I Gävle genomförde man under våren 2016 ett regionalt försök med en sluten grupp som

fick tillgång till ett system om totalt 20 cyklar utplacerade vid järnvägsstationerna i Gävle,

Söderhamn och Hudiksvall. Bokning skedde via en mobilapp (danska Donkey Republic)

och cykeln skulle återlämnas på den plats där den hyrts.

Det innebär förstås en del begränsningar vad gäller flexibilitet men är intressant utifrån

flera perspektiv, och kan vara ett bra alternativ för mindre orter och besökande turister

eftersom man har möjlighet att hyra en och samma cykel under flera dygn. Det är också en

grupp som generellt sett har en högre betalningsvilja.

Testperioden var framgångsrik och visade att flexibla system möjliggör hyrcyklar även i

små och medelstora städer. Det visade också att systemet kan möjliggöra en förlängning

av traditionell kollektivtrafik på sådana orter. Här finns en presentation om Sveriges

första regionala hyrcykelsystem av Love Sjöberg, Miljöstrateg på Region Gävleborg:

https://samtrafiken.se/wp-content/uploads/2017/04/Love-Sj%C3%B6berg-Sveriges-

f%C3%B6rsta-regionala-hyrcykelsystem.pdf

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 12 (24)

Lånecyklar: Nu kommer Kina

Denna artikel är i sin helhet hämtad från 2030-sekretariatets hemsida.

Siffrorna är stora nog att få vem som helst att drabbas av lycko-yrsel.

Lånecykelsystemet i Shanghai har 149 000 cyklar, i Wuhan 90 000 cyklar, Hangzhou

86 800 och Taiyuan 50 000. Och nu kommer de kinesiska lånecykeljättarna till

Europa. 2030 har tittat närmare på dem.

Brittiska Cambridge är första anhalt när kinesiska Ofo, världens största

cykeldelningsföretag, under 2017 ska börja etablera sig i Europa. Utanför Kina finns Ofo

redan i Singapore och Silicon Valley, i Kina finns de i 34 städer med uppemot tre miljoner

användare om dagen.

Utan cykelställ

Ofos koncept är unikt för lånecyklar; det ska inte finnas några cykelställ där man hämtar

och lämnar cyklarna - du hittar cyklar överallt och lämnar cykeln där det passar dig.

Systemet är likt Drive Nows, med en app i mobilen som visar var närmaste cykel finns. Sen

knappar du in cykelns unika nummer, får en kod skickad till dig och låser med den upp

cykeln. När du är klar, ställer du bara ifrån dig cykeln och låser. Kostnaden i Cambridge

blir £0.50 per cykeltur oavsett hur långt eller hur länge du cyklar. Kritiker undrar var alla

cyklarna ska ställas; till tider kommer det att stå väldigt många utanför katedralen eller

universitet.

Ofo har växt otroligt snabbt; i september 2015 placerade de ut sina första 2 000 cyklar på

Beijings universitet. Nyligen fick de ett kapitaltillskott på nästan en miljard kronor från

bl.a. Didi, Kinas mycket framgångsrika motsvarighet till Uber.

För att minska risken att cyklarna stjäls, är alla stöldbegärliga delar märkta och försedda

med mikrochip så att man kan följa var de befinner sig, vilket också behövs när Ofo ska se

till att det finns lagom med cyklar på alla platser.

Dålig luft-paradoxen

Kina må vara känt som ett cykelland, men ett stort hinder för lånecykelsystemens

framgång har varit att unga kineser inte lärt sig cykla. Det första lånecykelsystemet kom

2005, nu finns det enligt Transport Research Bureaus konferens lånecyklar i 143 kinesiska

städer.

Fallstudier från bl.a. Mengwei Chen vid Zhejiang universitet visar att lånecyklarna främst

används för att ta sig till och från arbetet samt för att cyklar hem för att äta lunch.

Genomsnittsanvändaren är kring 30 år och tjänar något mindre än genomsnittet. Nästan

hälften av användarna av lånecykelsystemet har tillgång till bil, något färre har tillgång till

egen cykel. En genomsnittlig resa är en knapp halvtimma, vilket i flertalet av de kinesiska

städer som har lånecyklar är gränsen för att få cykla gratis.

En annan forskare, Mengwei Chen, slår fast att den dåliga luftkvaliteten försvårar för

lånecyklarna. När luften är särskilt dålig vintertid, tar man hellre bilen eller bussen, vilket

blir en självförstärkande negativ spiral. Det gäller särskilt kvinnor, äldre och de med högre

inkomst - ska de använda lånecykel måste luftkvaliteten förbättras parallellt. Inte heller

vill man använda lånecykeln om det är över 30 grader eller under sex grader varmt, om

det regnar eller blåser.

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 13 (24)

Framgångsrika lånecykelsystem

Experterna bakom Bikesharingmap.com, som sammanställer alla större lånecykelsystem,

har för 2030-sekretariatet listat framgångsfaktorer för lånecykelsystem:

”Go big or go home”. Den största rörliga kostnaden är att flytta runt cyklarna, större system minskar administrationen per cykel och ökar sannolikheten att

tillgången på cyklar balanseras.

Enhetliga cyklar. Mervärdet av att erbjuda olika typer av cyklar motsvaras inte av den extra kostnaden och administrationen.

Enkelt betalsystem. Det ska gå att betala med kreditkortet eller via en app utan att behöva bli medlem eller gå med ett helt år.

Fokusera mer på turister, de är mindre priskänsliga. Exempelvis är första halvtimman gratis i nästan alla amerikanska system, regelbundna användare

cyklar i snitt drygt 20 minuter, turister 40, vilket de betalar dyrt för.

När experterna får välja, lyfter de fram systemen i London, Portland och Baltimore (läs

mer om lånecyklar för ekonomiskt utsatta i Baltimore här). De bedömer att elcyklar

kommer, att cyklarna i sig kostar förvånansvärt lite extra men att laddinfrastruktur och

troligen service blir dyrt. De är övertygade om att de stora kinesiska aktörerna kommer

att etablera sig på bred front i USA och Europa, bland annat just för att de satsar stort

direkt och för att de är uthålliga – ”ingen tjänar pengar på lånecyklar de första åren”.

Burning cash first, making money later? Ett videoklipp där man berättar om

affärsmodellerna i Kina: https://youtu.be/Fu7YmN9JkHE

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 14 (24)

3.2 Cykelparkeringar vid kollektivtrafiknoder

Säkra, väderskyddade cykelparkeringar i strategiska lägen har visat sig vara en

framgångsfaktor för att underlätta kombinationsresor med cykel. Tryggt, nära och

tillgängligt är viktiga nyckelord. Affärsmodellerna skiljer sig åt för betalplatserna, men det

är viktigt att parkeringstjänsten är tillgänglig - både rent tidsmässigt och för olika

resenärsgrupper.

Nedan en bild av det nyligen öppnade cykelgaraget på plattformen i Katrineholm.

Källa: Boken Cykelgarage, utgiven av Malmö Stad

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 15 (24)

3.3 Digitala reseplanerare

För att cykeln ska bli en integrerad del i det kollektiva resandet behöver den inkluderas

som en naturlig del i digitala reseplanerare. Idag finns olika lösningar, definitioner och

krav för vad en sådan digital tjänst ska innehålla.

Nedan finns en bild av Skånetrafikens reseplanerare, med flera olika ”cykelval”:

Här är en bild från trafikplaneraren i Göteborg:

Den tekniska utvecklingen går snabbt, men vi har inte kunnat hitta några senare studier

inom området än en rapport från 2013, framtagen av forskningsprojektet CyCity i

samarbete med Öresund som cykelregion och med hjälp av Malmö stad:

http://www.cycity.se/docs/DP11_Cykelreseplanerare_slutrapport.pdf

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 16 (24)

3.4 Transport av cyklar

Transport av cyklar är nog det mest komplicerade delområdet inom området att lösa.

Behoven liksom de olika lösningarna skiljer sig åt beroende på om det är en lång eller kort

sträcka, och själva syftet med resan. Det är dock ett viktigt område att förbättra för att öka

det kollektiva resandet (se punkt 4.1 Hur har man gjort i Danmark?).

Möjligheterna att ta med sin cykel varierar. Bloggaren Jan-Erik Kaiser, ”Årskort Guld” har

gjort en video där han sammanfattar situationen: https://youtu.be/qV3JEgB0NNs

Skånetrafiken har gjort en video som på ett enkelt sätt beskriver vad som gäller ombord

på deras bussar och tåg: https://youtu.be/XAY-hyUN3As

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 17 (24)

Enligt Emma Morin, Kollektivtrafikstrateg på Region Skåne är den absolut vanligaste

synpunkten bland trafikföretagen vikten av ökad tydlighet gentemot resenärerna.

Dagens regelverk upplevs ofta som otydligt. Några trafikföretag för regionbussar föreslår

ett tydligare och generösare regelverk, medan andra trafikföretag är mer tveksamma till

detta och anser att riskerna är för stora både vad gäller trafiksäkerhet som

arbetsmiljöproblem och förseningar i trafiken. Alla är dock överens om vikten av tydlighet.

Det ökande intresset för cykling ställer högre krav inom kollektivtrafiken, där intresset för

att ta med cyklar ombord på bussar och tåg ökar. Cykelturismen är ett område som växer

snabbt i flera regioner och kan enligt studier vara av regionalekonomisk betydelse, men

inför alla förändringar som innebär utökade möjligheter för cyklar ombord är det viktigt

att ha ett helhetsperspektiv. Vi kan dock konstatera att cyklar ombord på bussar och tåg är

något som vi måste hantera och i högre grad än tidigare ha med oss i framtida arbete. I

framtida upphandlingar av nya bussar och tåg bör cykelns plats ombord tydligt studeras

för att i största möjliga mån kunna möta en ökande efterfrågan från framförallt

fritidsresenärer.

Läs mer i rapporten Cyklar ombord på tåg och buss i Skåne (april 2016) av Emma

Morin, Region Skåne, där hon beskriver ett antal utvecklingsmöjligheter och möjliga

lösningar: https://samtrafiken.se/wp-content/uploads/2017/05/Rapport_Cykel-

ombord_160422.pdf

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) skrev 2013 en rapport i samarbete med

Trivector Traffic AB och RTS (Rese- och turistnäringen i Sverige) som heter Hållbara

turistresor inom Sverige, Hinder och möjligheter för resor med tåg och buss .

Studien har omfattat en analys av möjligheter att resa med allmänna kommunikationer,

restider och reskostnader, intervjuer av turister och andra aktörer och en åtgärdsanalys,

samt utmynnar i ett översiktligt underlag för planering av hållbara turistresor. Rapporten

berör delvis området ”transport av cyklar”, och här finns rapporten i sin helhet:

https://www.vti.se/sv/Publikationer/Publikation/hallbara-turistresor-inom-

sverige_670668

Det finns även andra möjligheter att transportera cykeln när man reser kollektivt med

delade resurser. Taxi Stockholm erbjuder t ex en särskild tjänst som heter ”Cykel

medföljer”, där man kan boka en taxi som transporterar cykeln och 1-2 passagerare mot

ett pristillägg.

För den som vill använda hyrbil eller är ansluten till en bilpool är det en stor fördel att

kunna boka cykelhållare som tillval (jämför med bilbarnstol). Det finns även andra

transporttjänster som är intressanta för i huvudsak turister och fritidsresenärer, att

köpa i kombination med själva resan.

Att transportera cykeln på så kallade pendelbåtar är ett etablerat transportalternativ i

Göteborg, och kan utvecklas och erbjudas på fler orter i landet som även kan innebära

möjlighet till både genare och mindre trafikerade cykelvägar.

Här finns en intressant presentation av Anders Rörby, Våga kollektivtrafik som visar

på möjligheterna med att kombinera cykel och båt: https://samtrafiken.se/wp-

content/uploads/2017/04/Anders-R%C3%B6rby-Cykel-pendelb%C3%A5t-20170406-

ver-0.3.pdf

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 18 (24)

4. Inspiration, goda exempel och några idéer

4.1 Hur har man gjort i Danmark?

I en intervju i Svenska Dagbladet den 27 mars 2017 menar Morten Kabell, kommunalråd i

Köpenhamn att han hellre vill cykla mellan möten i city istället för att åka bil, trots att han

som kommunalråd har tillgång till en bil med chaufför. Inte för att han är så himla

ideologisk och grön, säger han, men av samma anledning som många andra

köpenhamnare väljer sin cykel - det går snabbare.

- Köpenhamnarna är lika lata som alla andra, men det är utan tvivel det mest effektiva sättet

att ta sig fram.

Nyligen kom nyheten om att Köpenhamns centrum numera har fler cyklar än bilar.

- Man måste bara sätta igång. Alla kan bli som Köpenhamn. När jag är ute på konferenser

frågar andra storstadspolitiker hur vi har råd med alla dessa cykelsatsningar - då svarar jag

bara hur har ni INTE råd?, säger Morten Kabell.

Den medvetenheten och de ekonomiska satsningarna från politikerna har varit viktig för

Köpenhamns utveckling på cykelområdet menar Klaus Bondam, VD för den danska

motsvarigheten till Cykelfrämjandet. Men också att man i Köpenhamn ser att alla cyklar,

från barnen till direktörer, politiker - och kungafamiljen.

En annan viktig faktor är att man i hela huvudstadsområdet får lov att ta med sin cykel gratis på den danska tunnelbanan, S-toget, där man satsat stort på cykelvagnar i tåget. Det har fått fler köpenhamnare att ta med cykeln - och passagerarantalet har ökat med åtta procent, enligt DSB.

- Man kan cykla vidare till sin destination - eller så cyklar man ena vägen till jobbet och tar tåget hem. Det är kombinationen av kollektivtrafik och cykling som skapar flexibiliteten.

Om man ska välja ut något projekt som betytt mer än andra i Köpenhamn så väljer både

Morten Kabell och Klaus Bondam de många cykelbroar som gör det lätt att ta sig mellan de

olika öarna i den danska huvudstaden. Särskilt ”Cykelslangen” som löper genom ett

industriområde och ett köpcenter omgivet av motorvägar som man tidigare fick gå runt

har visat sig bli en succé.

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 19 (24)

- Ibland ska man bara våga bygga så kommer cyklisterna. Vi räknade med 3 000 personer

om dagen på Cykelslangen, nu är siffran uppe på 15 000 personer, säger Morten Kabell och

berättar att enligt Visit Copenhagens undersökningar är det många som anger just

cyklingen som orsak till deras besök i den danska huvudstaden.

Framgången kan också gå för fort. Idag är vissa danska cykelstråk rena motorvägar i

rusningstid, och det går framförallt ut över de cyklande barnen. Det kommande året satsar

Köpenhamns kommun 140 miljoner på att utveckla nya cykelbanor som ska avlasta de

existerande. Det låter som mycket pengar, men det är så mycket billigare än bilvägar att

det är svårt att jämföra. Om man sedan räknar in miljömässiga och folkhälsovinster, menar

Klaus Bondam att det bara finns en väg att gå.

- Om vi jämför det vi satsat under tolv års intensivt arbete på att göra Köpenhamn till en

bättre cykelstad, så är det bara hälften av vad vi satsat på en enkel ringväg norr om

Köpenhamn, säger Morten Kabell.

Cykelstaden Köpenhamn:

45 % av alla som jobbar i Köpenhamn, även invånare från omkringliggande kommuner

cyklar dagligen till och från jobbet/utbildningen

64 % av alla invånare i Köpenhamn cyklar dagligen till, och från jobbet/utbildningen

74 % av cyklisterna känner sig trygga på cykelbanan

70 % av köpenhamnarna tycker att cykelturen påverkar stadslivet och atmosfären

positivt

Norrebrogade är en av de mest trafikerade cykellederna, här passerar dagligen 42.600

cyklister

Sedan 2005 har Köpenhamns kommun satsat drygt 1,4 miljarder danska kronor på att

utveckla cykelstaden

Källa: Cykelregnskabet 2014 från Köpenhamns kommun. En ny utvärdering väntas 2017.

Andreas Røhl, Gehl Architects Köpenhamn berättade på inspirationsdagen den 6 april

2017 om Människan som nav i den cykelanpassade staden, (se bilaga)

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 20 (24)

4.2 Skåne - långt fram i Sverige

Region Skåne har tagit fram en Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050.

Strategin tar sin utgångspunkt i Det öppna Skåne 2030, och är tänkt att vara vägledande för

framtida satsningar i befintlig infrastruktur och nyinvesteringar i Skånes transportsystem.

Man skriver på hemsidan att ”Den nödvändiga omställningen till ett mer hållbart

transportsystem kräver en kombination av ny infrastruktur, satsningar på cykel- och

kollektivtrafik och så kallade mobility management-åtgärder som bidrar till att beteenden och

transportval förändras”.

Johan Raustorp, Strateg Hållbara transporter på Region Skåne menar att vi måste se till

potentialen i resandet. Och det handlar om stora pengar. Om man lyckas uppnå målet

om tre procentenheters ökad färdmedelsandel för cykel så kan det på sikt innebära en

vinst på 1,8 miljarder kronor om året till följd av en förbättrad folkhälsa i Skåne. Till detta

kommer bland annat intäkter från cykelturism.

Inom ramen för detta arbete har man gjort en detaljerad inventering av hela Skånes

arbetande befolkning, totalt 580 000 personer, och tagit reda på vilken som är den

bästa kombinationen av olika färdslag mellan hemmet och arbetsplatsen. I arbetet

undersökte man olika förslag på rutter och kombinationer av färdslag till alla dessa

580 000 personer. Potentialen är stor, och på 30 min kan ca 50% av Skånes befolkning

cykla till jobbet. Idag cyklar ca 16-17 %. Fler skulle kunna nå sin arbetsplats på kortare tid

om man cyklar, och den största vinsten är att cykla till kollektivtrafiken.

Med hjälp av materialet har man kunnat identifiera felande länkar med stor potential för

cykel. Johan menar att det är viktigt med bättre uppskattningar av behovet av

cykelparkeringar, och behovet finns även vid den minsta hållplats. Man måste också hitta

lämpliga platser för lånecykelsystem som inte går att nå med kollektivtrafiken. Samma sak

gäller även turism - när man får bättre koll är det lättare att planera för kombinationen av

cykel och kollektivtrafik för turismen.

Att kunna ta med sin cykel ombord är förstås en viktig fråga, men sett till volymen är det

enligt honom allra viktigast att kunna cykla till kollektivtrafiken och erbjuda säkrare

cykelparkeringar och bättre lånecykelsystem.

Här finns Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050:

http://utveckling.skane.se/publikationer/strategier-och-planer/remiss-strategi-for-ett-

hallbart-transportsystem-i-skane-2050/

Här finns en presentation av Emma Morin och Johan Raustorp, Region Skåne:

https://samtrafiken.se/wp-content/uploads/2017/04/Emma-Morin_Johan-Raustorp-

Cykel-och-kollektivtrafik_20170406_att_visa.pdf

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 21 (24)

4.3 Visualisering och design

Emma Gradin har skrivit ett intressant examensarbete 2017 som heter ”Design för

snabbcykelvägar” för Masterprogrammet Sustainable urban planning and design, KTH.

Hennes mål med arbetet har varit att utveckla ett designkoncept för snabbcykelvägar i

Stockholms län. Arbetet är skrivet på ett metodiskt och ambitiöst sätt, med tydliga

kopplingar mellan teori och praktik.

Visionen om ”den goda cykelupplevelsen” har legat till grund för att utveckla

designkonceptet. Forskningsteorier har tillsammans med empiriska studier resulterat i

ett antal kriterier som kan antas skapa en ‘god cykelupplevelse’. Kriterierna är

trygghet, kontinuitet och attraktivitet. Från kriterierna har sedan ett antal design- och

gestaltningsprinciper utvecklats som delats in i följande kategorier: Form, Utsikt,

Upplevelse och Ordning. De fyra kategorierna med dess design- och

gestaltningsprinciper har sammanställts i en “toolbox” (verktygslåda).

Principerna i detta arbete kan med fördel även användas att utveckla bytespunkter,

stationsområden, hållplatser, cykelparkeringar och andra närliggande områden.

Nedan följer några utdrag ur hennes examensarbete, i form av de verktygslådor som

Emma Gradin har utarbetat.

Utdrag 1(2) ur examensarbete ”Design för snabbcykelvägar”

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 22 (24)

Utdrag 2(2) ur examensarbete ”Design för snabbcykelvägart”

Utdrag 2(2) ur examensarbete ”Design för snabbcykelvägart”

Här finns Emma Gradins examensarbete Design för snabbcykelvägar (2017):

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:921321/FULLTEXT01.pdf

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 23 (24)

5. Sammanfattning och förslag till nästa steg

5.1 Sammanfattning

Arbetet i detta branschutvecklingsprojekt har koncentrerats till fyra områden kopplade

till cykel och kollektivtrafik; lånecykelsystem, cykelparkering vid kollektivtrafiknoder,

digitala reseplanerare och transport av cyklar.

Nedan följer en kort sammanfattning och förslag till nästa steg:

För att öka det kollektiva resandet är det viktigt att förbättra cykelmöjligheterna

till/från kollektivtrafiken, utöka möjligheterna att parkera sin cykel vid hållplatser

och bytespunkter och att tillhandahålla välfungerande lånecykelsystem.

När det är lätt och tryggt att cykla till kollektivtrafiken gör det också att det kollektiva

resandet ökar och att kollektivtrafiken når ut till fler. Det låter självklart, men inventering

av cykelstråk, identifiera platser, sträckor etc är viktigt för att kunna planera för

rätt lösning på rätt plats.

Framgångsrika cykelstäder som Köpenhamn har jobbat konsekvent och målinriktat med

dessa frågor, och gjort långsiktiga investeringar. Idag har Köpenhamn centrum fler cyklar

än bilar. Cykelbanor är billigare att bygga än vägar och som Köpenhamns

kommunalråd Morten Kabell uttryckte det hela i en tidningsintervju - hur har ni INTE råd

att göra dessa cykelsatsningar?

Säkra, väderskyddade cykelparkeringar i strategiska lägen har visat sig vara en

framgångsfaktor för att underlätta kombinationsresor med cykel.

Lånecykelsystem är en viktig funktion som fungerar bäst i tätbefolkade områden,

men Region Gävleborgs test med ett regionalt hyrcykelsystem kan vara ett bra

alternativ för små och medelstora städer samt besökande turister eftersom man har

möjlighet att hyra en och samma cykel under flera dygn.

Det är också viktigt att erbjuda möjligheter att transportera cykeln. Dagens regelverk kring att kunna ta med cykeln på bussar och tåg i Sverige upplevs ofta som otydligt. En

studie bland trafikföretagen i Skåne visar att vikten av tydlighet gentemot resenärerna

är den absolut vanligaste synpunkten, och därför viktig att förbättra.

I Danmark har man skapat förutsättningar för att ta med cykeln i kollektivtrafiken. Enligt DSB ökade passagerarantalet med åtta procent när köpenhamnarna fick ta med cykeln gratis på den danska tunnelbanan, S-toget. Man kan ställa sig frågan om det fanns ledig kapacitet i Danmark och att det var därför de vågade ta steget? Nej, det var ett strategiskt val att få in cyklisterna i kollektivtrafiken.

Alla vill ha bra cykelreseplanerare och tekniken gör det mesta möjligt, men frågan är hur ”kravspecen” ser ut. Här vore det bra med tillgång till ytterligare forskning för att verkligen förstå beteenden och behov på djupet.

Cykel och kollektivtrafik kräver många gånger ett samarbete mellan olika parter. För att komma framåt är det dessutom viktigt att koppla ihop kollektivtrafik med cykel, inte diskutera bara cykel eller bara kollektivtrafik.

Cykel och kollektivtrafik 2017 Sid 24 (24)

5.2 Förslag till nästa steg

Det är svårt att föreslå en fortsättning och nästa steg i det här arbetet, eftersom det egentligen inte finns någon aktör som driver frågan på ett övergripande plan.

En kostnads- och tidseffektiv fortsättning på detta projekt kan därför vara att genomföra en eller två branschgemensamma workshops hösten 2017 för att gemensamt diskutera dessa frågor, göra ett antal överväganden och en första prioritering. Vissa saker är säkert lite enklare att ta beslut om och genomföra, medan andra kräver investeringar och ytterligare forskning/djupare analys inom respektive område.

6. Bilagor

De flesta bilagorna anges som webblänkar direkt i dokumentet. Följande information

finns som separata bilagor:

Människan som nav i den cykelanpassade staden (apr 2017), presentation av Andreas

Røhl, Gehl Architects Köpenhamn