Arbetarrörelsens kunskapstidning om EU • våren 2009

Mona Sahlin:Höger-vänster-val 7 juni

Wanja Lundby-Wedin:Vi möts med respekt i Europa

Olle Ludvigsson:Jag tror på EU-idén

Marita Ulvskogs-ledarei Europa

Dagens EuropaDagens Europa

Det är, på ett sätt, lätt att förstå om mångainte tycker att valet till Europaparlamentetverkar så viktigt. Sverige väljer 18 ledamöterav totalt 785, i ett parlament med begränsa-de befogenheter. Spelar det så stor roll vilkasom sitter på de där 18 platserna?

Jo, faktiskt gör det det. Parlamentet har visserligen ”bara” medbe-

slutanderätt i frågan om EUs lagstiftning –men ”medbeslutande” betyder alltså att ingaEU-direktiv blir giltiga utan godkännandeav parlamentet. Den politiska färgen på EU-parlamentet är alltså betydelsefull, alldelessärskilt när det gäller frågor kring löntagares(och konsumenters) rättigheter i förhållandetill producentintressena.

Flera gånger har parlamentet här skärptkraven i förhållande till de förslag sombehandlas av ministerrådet. Det så kalladetjänstedirektivet fick efter parlamentetsbehandling en betydligt bättre utformningfrån löntagarsynpunkt. Ett förslag till för-sämringar av arbetstidsdirektivet avvisades avparlamentet, något som för övrigt tycks störaden svenska borgerliga regeringen.

För att nu nämna några exempel.Europaparlamentet kan ha betydelse även

i de fall det inte har beslutanderätt, eftersomdet förstås är svårt för EU:s övriga organ attdirekt gå emot viljeyttringar från parlamen-tet. När Europaparlamentet förra höstenuttalade att det efter Laval-domen krävdesett ökat skydd för kollektivavtalen och defackliga rättigheterna för att återställa denbalans mellan anställda och företagare somdomen rubbat, var det av flera skäl en myck-et viktig markering.

Hänsynen till producentintressena domine-rar ofta tydligt i ställningstaganden bådeinom kommissionen, ministerrådet ochdomstolen. Att parlamentet markerar attockså andra intressen är viktiga och måsteskyddas av EU bildar en tung motvikt tillden inställningen, som på olika sätt kanpåverka både kommissionen och domstolen.

Domstolens beslut är, formellt, bara enföljd av den lagstiftning som gäller inomEU; som alla domstolar ska den döma efterlagen, inte efter åsikterna om den. Men EU-

lagstiftningen är många gånger tämligenluddig i sina formuleringar och ger alltså ettibland ganska stort tolkningsutrymme.Många bedömare har konstaterat att dom-stolen, i enlighet med de tydligt marknadsli-berala signalerna från ministerrådet ochkommissionen, också valt att tolka lagstift-ningen i den riktning man uppfattat varalagstiftarnas vilja.

ANNE-MARIE LINDGREN har ordet om EU

INNEHÅLL Dagens Europa

2 Dagens Europa 2009

Ledare: Anne-Marie Lindgren ……………………………………………………… 2-3

Intervju med Mona Sahlin ……….....................……………………………………… 4-5

EU-parlamentsval i juni. Vad handlar valet om? ……………………………………… 6-9

Europa&Miljö&Energi: Reportage från Piteå ………………………………………… 10-11

Facket&EU: Samtal med Wanja Lundby-Wedin och Åsa Törnlund …………………… 12-13

Intervju med Marita Ulvskog ….................................……...........…………………… 14-15

Intervju med Olle Ludvigsson ……......................................………………………… 16-17

S-kandidaterna på valsedeln presenteras ………………………………………… 18-19

Rött och blått i EU och Europa …………………………………………………… 20-21

Europakalendern och kontaktlista ….………………………………………………… 23

Jan Andersson ………………............……………………………………………… 24

Jo, det spelar roll

124

14 16

Den politiska färgen på EU-parlamentet är ligt bättre utformning från löntagarsynpunkt

Foto

: Pe

ntti

Karp

pine

n/Ai

Bild

Att lagstiftarna i Europaparlamentet tyd-ligt signalerar att denna tolkning är fel, ochatt lagstiftningen måste bli tydlig på denpunkten, är alltså mycket betydelsefullt.

Och det är därför det är viktigt vilka somsitter i Europaparlamentet. Det är därfördet är viktigt att de politiska grupper i par-lamentet, som representerar vänsterstånd-punkter, förstärks med fler företrädare.

Och det är därför det är viktigt för allasocialdemokrater attrösta i valet tillEuropaparlamentet.

3Dagens Europa 2009

Mobilisera all tänkbaragitationskraftSkulle Socialdemokraterna kunna få tioplatser i valet till Europaparlamentet?Alltså mer än hälften av de 18 mandatsom står på spel. Ja, varför inte?

Det som behövs är att mer än 50 pro-cent av de som går och röstar lägger sinröst på S-valsedeln. Och det enda somkrävs för att det ska ske är att Socialdemo -kra terna, alltså partiets enskilda valarbetareoch organisationer de företräder, gör ensjusärdeles strong och intensiv valkampanj.

Det som då behöver göras är;1. Mobilisera all tänkbar politisk och

facklig agitationskraft.2. Söka upp varenda tänkbar S-röstare.3. Övertyga dem om att de ska gå och

rösta.

Om dessa presumtiva S-röstare går ochröstar, röstar de ju på Socialdemokraterna,i alla fall nästan varenda en. Om likamånga sossar röstar i detta val som i riks-dagsvalet 2006 blir de drygt 1,9 miljonerstycken. Jämför det med förra EU-valet dåendast 0,6 miljoner väljare valde S.Matematiken talar sitt tydliga språk: Om Smobiliserar och gör ett något bättre resul-tat än i riksdagsvalet 2006, samtidigt somövriga partier tar EU-tillställningen medsedvanlig gäspning så får Socialdemokra -terna garanterat över 50 procent.

Pratar jag i det blå? Givetvis. Det önsk-värda är inte det sannolika. För att CarinaOhlsson och Börje Vestlund, på platserna9 och 10 på S-valsedeln, ska få rum i par-lamentet krävs nog ett under.

Men det kanske går att nå hyfsad fram-gång – låt säga en ökning av väljarandelenfrån de blygsamma 24,6 procent S fixade i2004 års EU-val och de inte särskilt impo-nerande 35 procent S tog i 2006 års riks-dagsval, upp till en nivå värdigt ett partivars opinionsnivå ligger stabilt kring 40procent.

Så varför inte sju mandat där JensNilsson från Östersund och HilleviLarsson från Malmö snyggt och prydligtglider in i Europaparlamentet, vars maktoch betydelse ökat sedan det inrättades för50 år sedan? Dessutom, om irländarnasläpper igenom Lissabon-fördraget blir deten utökning från 18 till 20 svenska parla-mentsplatser. I det läget öppnas kanskeporten även för Ardalan Shekarabi på S-plats 8. Låt oss jobba för det!

Ove AnderssonArbetarrörelsens Tankesmedja

ove.andersson@ts.lo.se

Kunskapstidning nummer 3/2009 om EUDagens Europa ges ut av Arbetarrörelsens Tankesmedja på uppdrag av Socialdemo kraterna, LO och ABF. Dagens Europa har som kunskaps- och diskussionstidning målet att stimulera debattoch aktivitet inför Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 bland fackligt och politiskt aktivainom arbetarrörelsen.

Redaktörer: Ove Andersson och Anne-Marie Lindgren.Arbetarrörelsens Tankesmedja, Barnhusgatan 16, 3 tr, 111 23 Stockholm www.arbetarrorelsenstankesmedja.se, info@ts.lo.se, 08-796 25 00

Rådgivande grupp: Lars Nyberg, LO, Peter Öhman, SAP, Roger Berzell, SAP, PaulaBurrau, Europaparlamentets svenska s-kansli.Grafisk form: Maria Lilja, AiP Media Produktion AB, januari 2009Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås, januari 2009. ISBN: 978-91-976756-5-9

Dagens Europa nr 1, 2 och 3 kan beställas som tryckta tidningar hos Socialdemo kra -ternas EU-regionombudsmän (se sidan 23) och hos LOs fackförbund eller som PDF påwww.socialdemokraterna.se, www.lo.se, www.abf.se eller på www.arbetarorelsens-tankesmedja.se. En studiehandledning, framtagen av ABF, om det som står i DagensEuropa, kan även beställas i PDF-format på dessa www-adresser.

Anne-Marie LindgrenArbetarrörelsens Tankesmedja

anne-marie.lindgren@ts.lo.se

Den politiska färgen på EU-parlamentet är betydelsefull. Det så kallade tjänstedirektivet fick efter parlamentets behandling en betyd-ligt bättre utformning från löntagarsynpunkt och ett förslag till försämringar av arbetstidsdirektivet avvisades av parlamentet.

4 Dagens Europa 2009

Mona Sahlin varnar för risken att främlingsfientliga Sverigedemokraterna får så pass många röster att de kommer in i Europaparlamentet.

Foto: Ove Andersson

– Låt oss fira blågult på Sverigesnationaldag 6 juni och dagen eftergå och rösta rött i Europaparla -mentsvalet, manar Mona Sahlin,som både hoppas och räknar medatt kunna leda den socialdemo-kratiska valarbetarkåren till ettbetydligt bättre valresultat än2004 då endast 617 000 väljarestödde partiet.

2004 kunde Socialdemokraterna tala om ettkatastrofval. Inte ens 38 procent av de röstbe-rättigande deltog och av dem var det knapptvar fjärde som stödde S-listan.

Mycket är annorlunda i årets Europaparla -mentsval.

2004 pågick en intensiv intern träta i parti-et om ja eller nej till EU. Då hade Social -demokraterna haft regeringsmakten i tio år.Partiledaren Göran Persson led av vikandeopinionsstöd. Då stormade EU-skeptiskaJunilistan fram och upplevdes av många, ävenSocialdemokrater, som ett alternativ till deetablerade partierna.

2009 är förutsättningarna annorlunda.Mycket av ja- och nej-linjerna är utsuddade.Nu finns flera EU-skeptiker på S-valsedeln,till exempel förstanamnet Marita Ulvskog.

Mona Sahlin varnar dock för en otäck risk:att främlingsfientliga Sverigedemokraternafår så pass många röster att de kommer in iEuropaparlamentet:

– Opinionsmätningarna ger dem visserligeninget chockartat stort stöd. Men problemet äratt deras möjligheter att få in sina kandidaterökar om våra sympatisörer väljer sofflocketframför att gå och rösta. Därför handlar valetväldigt mycket om att övertyga så många sommöjligt att verkligen delta.

Mona Sahlin är själv starkt engagerad ochledande i den europeiska debatten, som hon

kopplar tätt ihop med det som sker i politikeninom landet. Alldeles särskild tonvikt läggerhon på behovet av en global gränsöverskri-dande hållbar miljö- och klimatpolitik. Därhar EU en nyckelroll och där, menar MonaSahlin, gör det mycket stor skillnad om Euro -peiska Unionen styrs av de röda eller de blåa:

– Vi märker hela tiden på alla nivåer hur deborgerliga partierna manövrerar för att göra sålite som möjligt åt till exempel koldioxidut-släppen. Det är vi på politikens röd-grönaplanhalva som ständigt trycker på och krävermer. Vi ser också att en stark klimatpolitiksom ställer om EU kan skapa många nya jobb,något som behövs i den kris som EU står mittupp i. Att vi trots underläge i både minister-rådet och parlamentet ändå får fram en delhyggliga beslut beror ju på att det folkligatrycket hjälper oss på vägen.

– Jag ledde den miljö- och klimatpolitiskaarbetsgrupp som inrättades av EuropeiskaSocialdemokraters Parti och vi har ett braprogram som vi lyfter fram både i det gemen-samma europeiska manifestet och i vårt egetsvenska S-valprogram, berättar Mona Sahlin.Påpekas kan att Göran Persson har motsva-rande uppdrag som ledare tillsammans medChiles före detta president Ricardo Lagos förSocialistinternationalens klimatarbetsgrupp.Det säger en del om att svensk socialdemo-krati har gott rykte när det gäller rödgrön mil-jöpolitik och att man i andra länder gärna villveta mer om och pröva det som genomförts iSverige.

Mona Sahlin lyfter även fram en annanfråga där hon tydligt kan se att de styrandespolitiska färg är av vikt – och inte minst då iEuropaparlamentet:

– Vi har upplevt en process i EU där vårföreställning om hur arbetsrätten borde fun-gera fått sig en törn av EG-domstolens besluti Laval-målet. På politisk väg måste vi få tilländringar så att vi fullt ut kan värna våra fack-liga avtal, som i fallet där Byggnads satte detlettiska företaget under ett bygge i Vaxholm iblockad när det inte ville betala sina arbetarekollektivavtalsenliga löner.

– Den svenska lag, Lex Britannia, som gerfacket rätt att blockera utländska företag närde inte följer svenska avtal i Sverige var detfaktiskt jag som la på riksdagens bord 1991.Den vill nu moderate arbetsmarknadsminis-tern Sven-Otto Littorin ”anpassa” till EG-domen, alltså urholka. Ännu ett skäl varför vimåste vinna terräng både i Europaparla -mentet och här hemma i riksdagsvalet 2010,konstaterar Mona Sahlin. Som förklarar sigmycket belåten med den laguppställningSocialdemokraterna presenterar i Europa -parla mentsvalet och inte minst med de tvåsom toppar partiets valsedel:

– Det ger oss extra tyngd i EU om vi väljerin företrädare av Marita Ulvskogs och OlleLudvigssons kaliber. Man lyssnar faktiskt liteextra i Bryssel på en person som likt Maritahar suttit i regeringen i tio år och dessutomvarit socialdemokraternas partisekreterare.Precis som de kommer att ha stor respekt förOlle Ludvigsson med hans gedigna fackligabakgrund i det globalt välkända Volvo.

– Jag är övertygad om att det blir ett höger-vänsterval söndag 7 juni och där de ideologis-ka skillnaderna kommer fram i de stora frå-gorna om välfärden, om jobben och om sats-ningarna på att lösa klimatkrisen. Det borde fåfler socialdemokrater att ta sig till vallokalen 7juni eller förhandsrösta jämfört med hur detvar för fem år sedan, säger Mona Sahlin. !

5Dagens Europa 2009

”– Vi märker hela tidenpå alla nivåer hur deborgerliga partiernamanövrerar för att göraså lite som möjligt åt till exempel koldioxid -utsläppen.

Foto: Ove Andersson

Det blir ett tydligthöger-vänsterval

6 Dagens Europa 2009

VALPLATTFORM

I valet till Europaparlamentet står sammavärderingar mot varandra som i andra val iSverige. För borgerligheten handlar valet omatt öka klyftorna och ge marknaden störreutrymme. Socialdemokraterna, däremot, villföra den politik som gjort Sverige till ettframgångsrikt land med fler trygga jobb, sats-ningar på ny miljövänlig teknik och mer soli-daritet.

Socialdemokraterna tar i valplattformen sinutgångspunkt i att jobbtillväxten har brutitsoch arbetslösheten och varslen ökar – och attden ekonomiska otryggheten ökar och välfär-den drabbas av nedskärningar för att betalaborgerliga skattesänkningar för dem som tjä-nar mest.

S-plattformen understryker att inget landkan stå ensamt i dagens kamp mot arbetslös-

het, finans- och klimatkris, brottslighet ochkonflikter:

– I en värld som blir allt mer gränslös behö-ver demokratin bryta igenom för att påverkaglobalt. Därför är det inte mer av borgerligpolitik Sverige och Europa har behov av.

Men det är inte bara marknaden som får ettstörre utrymme på demokratins bekostnad.Att också juridiken, i form av en allt mäktiga-re EG-domstol, får ett större inflytande ärenligt Socialdemokraterna ett problem. I val -plattformen konstaterar Socialdemokraternaatt många beslut om vår framtid inte lämparsig för beslut i Bryssel:

– EU måste bli spetsigare, öppnare och merdemokratiskt. Politikens makt ska öka i för-hållande till juridiken.

Dessutom, tillägger man, måste EU bättre

spegla det faktum att hälften av Europas be -folk ning består av kvinnor. Denna till synesenkla sanning är fortfarande politiskt svår -smält i en rad EU-länder och i EUs institutio-ner, där man på många håll avundas hur passlångt Sverige nått på jämställdhetsområdet.

Första huvudblocket i S-valplattformen,”Fler trygga jobb – inte ökad otrygghet”,resonerar kring vad som krävs för att nå fullsyssel sättning. Där påpekas att Social demo -kraterna ser arbete som en rättighet – och attdelta i arbetslivet efter förmåga som en skyl-dighet.

– Vår samhällsmodell kräver att alla är medoch hjälps åt för att utveckla välfärden ochdärför är Sveriges och Europas viktigasteutmaning att skapa nya jobb.

Fler trygga jobb, offensiv klimatpolitik och ett solidariskt Europa. Det är kärnan i socialdemokraternas valplattform inför valet tillEuropaparlamentet 7 juni 2009. Detta val, som genomförs samtidigt i27 europeiska länder, handlar om en klassisk konflikt mellan höger och vänster, om hur olika syn på människan är det verkligt ideologisktsärskiljande mellan de politiska blocken och partierna.

Ett rött Europa

Vår samhällsmodell kräver att alla är med och

Att krisen slagit till i bilindustrin och andrabranscher får direkta konsekvenser för svens-ka jobb och ekonomin. Då krävs både inter-nationellt samarbete och att den egna ekono-miska politiken används för offensiva inve-steringar i forskning, utbildning, infrastrukturoch klimatomställning. Det är raka motsatsentill den moderatstyrda borgerliga politiken,som lägger tonvikten på skattesänkningar föri första hand höginkomsttagarna.

Valplattformen utvecklar arbetarrörelsenssyn när det gäller hur samarbetet över grän-serna ska gå till:

– En gemensam arbetsmarknad i Europa ärviktig, men får inte utnyttjas för att pressa vill-koren neråt eller hota rätten att teckna kollek-tivavtal. Europas socialdemokrater kan aldrigacceptera att löntagare diskrimineras och får

lön beroende på varifrån man kommer. Likalön för lika arbete enligt lagar och avtal är enprincip som ska gälla i hela Europa.

– Den borgerliga regeringens passivitet ris-kerar att slå sönder vår arbetsmarknadsmo-dell, varnar Socialdemokraterna, som redannu ser hur klyftorna till följd av moderatpoli-tiken ökar i Sverige.

– Inte heller på den europeiska arenan harden svenska regeringen visat något intresse attta strid för den svenska modellen, konstaterasi valplattformen där man noterar att såvälsvenska borgerliga regeringen som andrahögerregeringar i Europa istället öppnar förlönedumpning och sämre arbetsvillkor.

Andra huvudblocket i S-valplattformen, medrubriken ”Europa ska ta täten i klimatarbetet”,

tar upp det globala perspektivet och under-stryker att EU måste ta täten om det ska blimöjligt att häva klimatkrisen:

– Sveriges och EUs företag måste bli världs-ledande på miljöhänsyn och energi- och mil-jöteknik och för det krävs omfattande inve-steringsprogram både i industrin och tjänste-sektorn.

Socialdemokraterna påpekar i valplattfor-men att den önskade och för välfärden så vik-tiga tillväxten inte kan skapas utan att miljönförbättras. Samtidigt krävs medborgarnasstöd för att åstadkomma hållbar utveckling,för klimatomställning kostar. Det är bara detatt om man inte gör något så blir det i slutän-den ännu dyrare. Det som borde ge folkligtstöd och övertygar människor om det kloka iny hållbar produktion är att den blir en posi-

7Dagens Europa 2009

hjälps åt för att utveckla välfärden och därför är Sveriges och Europas viktigaste utmaning att skapa nya jobb, skriver Socialdemokraterna.

Foto:Johan Flanke/AiBild

tiv kraft i skapandet av miljontals nya grönajobb:

– Den som är först ur fossilsamhället ochkan utveckla den nya miljö- och energitekni-ken kommer att klara både jobben, den socia-la sammanhållningen, klimatet och miljön.

Vi vill att EU blir en union som sätter håll-bar utveckling främst.

Socialdemokraterna lyfter fram kravet omatt höja nuvarande EU-ambition när det gäl-ler hur mycket EU-ländernas växthusgasut-släpp ska minskas fram till år 2020. Där sägerEU för närvarande 20 procent, men Social -demo kraterna tycker att 30 procent bordevara målet.

Det internationella handelssystemet medutsläpps rätter har visserligen Socialdemo kra -ternas stöd, men de vill reformera och effekti-visera det.

När utvecklingsländerna ska få sina ekono-mier att växa måste det ske på ett sätt som göratt inte deras utbyggnad ökar belastningen påklimatet. För det krävs att EUs medlemslän-der delar med sig av sitt forsknings- och tek-nikkunnande och för över miljövänlig teknikoch produktionsmetoder till de fattigare län-derna.

Socialdemokraterna vill att EU ska gå itäten och starta en utvecklingsfond förteknik överföring och börja ge klimatlån förinvesteringar i miljöteknik.

På den socialdemokratiska dagordningenstår också ett reformprogram för klimatpolitiksom berör varje samhällssektor, inom energi,jordbruk, livsmedel, byggande, infrastrukturoch transport och för breda investeringspro-gram i industrin. Ska sådana reformer kunnagenomdrivas behövs, menar man i valplattfor-men, ”en ny majoritet i Europaparlamentet”.

När framtidens energisystem ska få stödfrån EU vill Socialdemokraterna att förnyba-ra energikällor prioriteras framför gas och

olja, och därför säger plattformen nej till denplanerade tysk-ryska gasledningen i Öster-sjön. Kritiken riktas mot gasledningen ocksåför att den riskerar att skada Östersjöns käns-liga ekosystem.

Grön el och förnyelsebar energi är någotEuropaparlamentet måste arbeta för och därtycker Socialdemokraterna att EU ska införaett gemensamt certifikatsystem för grön el,vilket blir en stimulans av produktion av för-nybar energi.

Med en titt i backspegeln kan Socialdemo -kraterna peka på mycket positivt som redangjorts på miljöpolitikens område inom EU. Ivalplattformen skriver de:

– Svenska socialdemokrater har varit ledan-de i arbetet för en ambitiös miljöpolitik i EU,både i ministerrådet, kommissionen ochEuropaparlamentet. Resultat: Världens mestambitiösa kemikaliepolitik, nya kraftfulla reg-ler för tryggare livsmedel, för renare luft ochvatten. Nu måste vi gå vidare med kampen förbiologisk mångfald och effektiva åtgärder motklimatförändringarna.

Tredje huvudblocket i Socialdemokraternasvalplattform inför Europaparlentsvalet harrubriken ”Ett solidariskt Europa – ökad orätt-visa är inte lösningen” och behandlar bådeEUs egen utvidgning och EUs relationer medvärlden utanför EU, inte minst det faktum attunionen är världens största biståndsgivare.

– Få hade väl efter andra världskriget kun-nat drömma om att direktvalda parlamentari-ker från 27 länder i Europa skulle samlas föratt fatta gemensamma beslut. I dag har vi denmöjligheten. Det vill vi Socialdemokrater tavara på, skriver partiet i valplattformen ochpekar på vad som återstår att göra för attdenna del av världen ska bli mer säker ochtrygg, bortom kärnvapenhot, terrorism ochorganiserad brottslighet. Men man konstate-

8 Dagens Europa 2009

Foto:Dynaw

ind AB

Ny hållbar produktion blir en positiv kraft i skapandet av miljontals nya gröna jobb: Här tillverkas vindkrafttorn.

Fler trygga jobbFler trygga jobb – inte ökad otrygghet

• Sätt löntagare före marknaden. Vi vill se en bättrebalans mellan EUs ekonomiska och sociala dimen-sion.• Stärk kollektivavtalen. Ändra EU-lagstiftningen såatt det inte blir några fler Laval-fall.• Investera för framtiden i utbildning, forskning ochtillväxt. Fasa ut EUs jordbruksstöd, använd pengarnaför utbildning, forskning och framtidssatsningar iindustrin.• Kontrollera finansmarknaderna. Finanskrisen visarbehovet av strikta globala regler, de europeiska soci-aldemokraterna jobbar för bättre samordnad kontrollav banker, hedgefonder och andra finansinstitut.• Samordna minimiskatter på nyckelområden.Exempel: alkohol-, miljö- och energiskatter. Det kanske när EU-besluten är enhälliga.• Sätt tydliga gränser för EUs makt. Låt bli politik -områden som är nationella och lokala, till exempelsjukvård, bostadspolitik, kollektivavtal, presstöd ochjaktfrågor. Och ge inte EU egen beskattningsrätt.• Stärk konsumenternas ställning i EU. Förbjud livs-medelstillsatser som inte bevisligen är ofarliga, stop-pa farliga kemikalier i barns leksaker – och förbjudtv-reklam riktad till barn!• Stärk arbetet mot diskriminering. • Ändra EUs alkoholpolitik. Sätt stopp för lågpris-konkurrens på alkoholvaror, höj minimiskatterna påöl, vin och sprit. Sänk Sveriges införselkvoter.• Öka insynen i EUs arbete. Reformera EU så att detblir öppnare och insynen ökar. Handlingar och doku-ment ska vara offentliga och lättillgängliga för allamedborgare.• Arbeta för ett jämställt Europa. Stärk EUs jäm-ställdhetslagstiftning.• Stärk kampen mot organiserad brottslighet.• Förbjud skatteparadis. Inför striktare EU-regler motskattedumpning, skatteflykt och ekobrottslighet.• Stoppa människohandel och prostitution. Sättpress på medlemsländerna att som i Sverige förbjudasexköp.• Stärk arbetet mot främlingsfientlighet och rasism. • Stärk den personliga integriteten.• Stärk barns och ungas rättigheter inom EU genomaktivt arbete med barnkonventionen.

rar även att EU inte ska militariseras, att EUtill skillnad från Nato inte är någon militäral-lians.

Socialdemokraterna är välvilliga till att EUfortsätter att utvidgas och har ett konkret skältill detta:

– EUs utvidgning har varit ett viktigt bidragtill bevarad fred i Europa. Hoppet om ettframtida EU-medlemskap har redan lett tillreformer i Turkiet och västra Balkan. Vi är

övertygade om att det europeiska samarbetethar allt att vinna på att få Turkiet och länder-na på Balkan och i Östeuropa som medlem-mar, på samma sätt som de behöver EU.

Utöver krav på rättvisare handelsvillkor ochmer sund konkurrens till fattiga länders fördelvill Socialdemokraterna i sin plattform strykaunder hur viktigt det är med en fungerandemigrationspolitik:

– EU måste samlas kring en fungerande

gemensam migrationspolitik där vi gemen-samt tar ansvar för rätten att upprätthålla rät-ten till asyl. Det är inte värdigt att människorförtvivlat riskerar sina liv i rangliga båtar överMedelhavet, från det fattiga Nordafrika tilldet rika Europa. Vi vill se en gemensam flyk-ting- och invandringspolitik inom EU somvärnar rätten till asyl och präglas av humani-tet, internationell solidaritet och rättssäker-het.

9Dagens Europa 2009

Läs merHela valplattformen går att hämta påwww.socialdemokraterna.se/Vart-parti. Finns under ”Valet till Europaparlamentet 2009”

Solidariskt EuropaEtt solidariskt Europa – ökad orättvisa är inte lösningen

• EU och Sverige ska vara en solidarisk röst i världen.• Stärk EU som en fredsaktör. Vår inriktning ska varanedrustning i världen, EU ska inte bli en militärallianslikt Nato.• Fortsätt EUs utvidgning.• Skapa en rättvis världshandel.• Satsa på en hållbar global utveckling.• Öka EUs bistånd till 0,7 procent av BNP.• Öka EUs stöd till demokrati. Förstärk EUs samarbe-te med och stöd till demokrati i Vitryssland, Ukraina,Georgien och Moldavien. Det är lika viktigt att kritikenmot Rysslands utveckling tas på allvar som attRyssland inte isoleras.

Offensiv klimatpolitikEuropa ska ta täten i klimatarbetet

• Stärk EUs klimatpolitik. EU ska bana väg för ettnytt globalt klimatavtal redan i år.• Anta skärpta klimatmål. Minska växthusgasernamed 30, inte 20, procent till 2020.• Investera i ett hållbart jordbruk och fiske.Avveckla EUs jordbrukssubventioner och stoppautfiskningen.• Investera i tågtrafik. Europa behöver ett bättrejärnvägsnät med höghastighetståg, effektiva gods -korridorer och kombiterminaler. EU ska ha gemen-samt tågbokningssystem samt förnya satsningarna påtågluffarkort och biltåg.• Minska EUs egna resor. Stoppa flyttkarusellen mellan Bryssel och Strasbourg.• Säg nej till nya olje- och gasledningar. Investera iförnybara energikällor. Dags för andra generationensbiobränslen, dags för satsningar på vind- och sol-kraft.• Rädda Östersjön. EU ska göra Östersjön till ettrenare innanhav, bland annat genom stärkt sam -arbete med Ryssland.• Miljökrav för sjötransporter. EU ska agera för attmotverka utarmning av haven.• Inför ett särskilt upphandlingssystem som tarhänsyn till alla hållbarhetskriterier.

Foto:EU-kom

missionen

Socialdemokraterna vill att EU ska gå i täten och starta en utvecklingsfond för teknik -överföring och börja ge klimatlån för investeringar i miljöteknik.

Socialdemokraterna vill öka EUs biståndet till 0,7 procent av BNP, här är en familj iGeorgien som fått stöd från unionen.

Foto:EU-kom

missionen

– Det här är alldeles klart ett europeiskt pro-jekt, och ett nationellt, och ett norrbottniskt,och, förstås, ett projekt för Piteå, säger BjörnBerglund, Socialdemokratisk ordförande iPiteå kommuns miljö- och byggnadsnämnd –och sedan många år lokal miljöpolitisk pådri-vare.

– För några år sedan var det kanske lite kär-vare att få med sig till och med partivänner på

satsningar i miljöpolitiken, men det har verk-ligen svängt. Och nu gör vi massor med brasaker, bland annat planerar vi för att bygga enav världens största vindkraftsparker.

Men tillbaka till Solander Science Park, förjust det handlar om helt andra saker än vind-kraft. Till exempel om hur man håller på attutveckla nya bilbränslen från cellulosa. Där ärdet svartlut, en biprodukt i pappersmassatill-

verkningen, som utgör råvaran. Därför börjarman bygga världens första fabrik som ska till-verka drivmedlet DME (dimetyleter) avsvartlut från Smurfit Kappas massafabrik iPiteå.

Följaktligen ligger Solander Science Parkprecis i kanten av Smurfit Kappas fabriksom-råde, i samma hus som forskningslabbet ETCoch utvecklingsbolaget Chemrec. Båda dessa

10 Dagens Europa 2009

Foto: Ove Andersson

I norrbottniska Piteå fick de en idé. Låt oss starta ett centrum för utveckling av framtidens klimatsmarta entreprenörer. Sagt och gjort. Med 5,2 miljoner kronor från EUs regionala utvecklingsfond och lika mycketnorrbottniska pengar därtill finns det nu där: Solander Science Park, ett projekt ägt av Piteå kommun ochsom drivs hand i hand med ortens skogsindustri och lokala forsknings- och utvecklingsföretag och med två norrländska universitet.

Framtidens klimatsmarta entreprenörer finns i Piteå

På kommunägda Solander Science Park, strategiskt placerad intill Smurfit Kappas massafabrik i Piteåoch ekonomiskt uppbackad av bland andra EU, forskas och utvecklas nya miljövänliga biobränslen.

arbetar med att skapa biobränslen, alltsåträsprit, från pappersindustrins råvaruspill.Den globala potentialen för teknologin mot-svarar över 45 miljoner liter bensin – två pro-cent av världsförbrukningen av drivmedel.Det reducerar de årliga koldioxidutsläppenmed 100 miljoner ton.

Och lågkonjunkturen till trots har Chemrecnyligen lyckats fullfölja en nyemission av akti-er, som ger ett kapitaltillskott på 160 miljonerkronor – och därmed fortsatta möjligheter attförbättra sin högeffektiva förgasningsteknolo-gi som möjliggör omvandling av svartlut tillförnyelsebara motorbränslen eller el.

Grundtanken är att med hjälp av avanceradteknikutveckling skapa nya jobb. Och Piteå-satsningen har Europas ögon på sig. Den somtittar är AER (Assembly of EuropeanRegions), en interregional samarbetsorganisa-tion med 270 medlemsregioner från 33 län-der, däribland de flesta svenska landstingen.AER letar aktivt efter de goda jobbskapandeexemplen och har hittat just Solander SciencePark i Piteå.

– För oss i Norrbotten är det här ett viktigtprojekt och det är med stolthet vi visar uppSolander Science Park, förklarar LarsSandström, Norrbottens läns landsting, iPiteå kommuns nättidning energinytt.se.Detta sedan han på plats fått visa upp sats-ningen för AERs projektledare Bob Pels. Hanska skriva en rapport till EU-kommissionenom hur europeiska regioner försöker utvecklaregional politik för bioenergisatsningar. Därkommer det högst sannolikt att stå en hel delpositivt om Piteås biobränsleforsknings -centrum.

– Det är utmärkt att kunskapen omSolander Science Park på det här viset spridsi Europa, konstaterar Solander-chefen RobertBergman. Som dock inte nöjer sig med sats-ningar i ett europeiskt perspektiv. I fjol besök-te han USA och träffade där guvernören iMichigan, Jennifer M Granholm (demokrat),som lovade att hon ska komma till Solandersinternationella energisymposium i Piteå inovember 2009.

Piteå har ett utbyte med Michigan. Enanläggning för svartlutsförgasning byggs vid

ett av delstatens pappersbruk. Där ska använ-das processen, som Piteå utvecklat.

Den svenske kungen fanns på plats närRobert Bergman träffade guvernörGranholm. Kung Carl Gustaf passade då påatt också han anmäla sig till Piteå-symposiet.

Hur är det då med vindkraften? Kommunensmiljö- och byggnadsnämndsordförande BjörnBerglund berättar om ett enormt projekt pågång, världens i särklass största vindkraftpark:

– I ett stort skogsområde i kommunen,Markbygden, med gynnsamma vindar, plane-rar vi för byggande av 1.101 vindkraftverk,säger Björn Berglund. Detta gigantiskaindustriprojekt, ett av Europas största ochsom beräknas kosta 60 miljarder kronor under15 års byggtid, ger ett energitillskott någon-stans mellan 8 och 12 TWh (terawattimmar)motsvarande vad som kommer ut av tvåsvenska kärnkraftsreaktorer, eller en utbygg-nad av fyra älvar: Pite-, Kalix-, Byske- ochÅbyälven. Markbygden kommer fullt utbyggdatt leverera mer än en tredjedel av all svenskvindkraft som produceras år 2020.

En försmak av vad Björn Berglund talar omfår vi när han visar upp en något mindre vind-kraftpark på Bondön nära centrala Piteå. Därligger 14 stycken 80 meter höga kraftverkglest inbäddade i tallskogen.

– Markbygdens vindkraftpark ger ju ett fan-tastiskt miljövänligt energitillskott, men ocksåhundratals nya jobb, först byggjobb, under de10-15 år som de byggs och sedan ett parhundra permanenta arbetstillfällen för drif-ten, påpekar Björn Berglund och visar uppännu ett trumfkort för Piteås vidkommande:

– Vi gör en EU-ansökan som ska etablerakommunen som vindkraftcentrum i Barents -regionen och vi ska förhandla med exploatö-rerna om att skapa lokala fonder för bygdeut-veckling och årlig avkastning till kommunen.

– Dessutom håller vi på att förbereda enansökan om EU-bidrag för att bygga ut ham-nen vid Haraholmen. Där kan vi då etableraen ny fabrik för tillvekning av vindkrafttorn.

Att för Piteå och Norrbotten skapa nya jobboch klimatsmart energitillförsel, det är vadBjörn Berglunds politiska arbete i mycket gårut på. Bygdens egna idéer och initiativ, javisst,men också samarbete med inhemska myndig-heter och företag och en god portion upp-backning från Europeiska Unionen – och denamerikanska delstaten Michigans guvernör! –är vad som behövs.

– Förr var jag mer EU-skeptisk, men nume-ra ser jag hur mycket positivt, inte minst påmiljöpolitikens område, som EU-medlem -skapet ger Sverige, säger Björn Berglund. !

11Dagens Europa 2009

– Här på Bondön har vi en försmak av vad som komma skall. Här har man byggt 14 nyavindkraftverk inne i en tallskog, men uppe i Markbygden ska det bli 1 101 torn inbäddade iett enormt skogsområde, berättar Piteå kommuns Björn Berglund (t.v.) och Per Lidström.

Foto: Ove Andersson

12 Dagens Europa 2009

Båda kan sitt Bryssel. Åsa Törnlund hararbetat i Europaparlamentet, Wanja Lundby-Wedin presiderar i Europafacket, EFS, somhar sitt huvudkontor i Bryssel. De är såledesordentligt insatta i vad EU handlar om och,inte minst, vad EU borde göra mer och bättre.

– Det vi sett senaste tiden i form av utslag iEG-domstolen i det så kallade Laval-måletskapar förstås oro inom facket och bland lön-tagarna. De kan inte acceptera att löntagaresom kommer från andra EU-länder och till-fälligt arbetar i Sverige får lägre lön och sämrearbetsvillkor än vad de fackliga avtalen säger.Vi slåss för att våra svenska avtal ska gälla allasom arbetar i Sverige. Och är det då så attEG-domstolen gör sin tolkning på ett sättsom försvagar fackets möjligheter att ta stridtvingas vi gå till de folkvalda, både här hemmaoch i EU, och kräva att de gör lagstiftningentydligare, säger Wanja Lundby-Wedin ochfortsätter:

– Men det är en dubbel match. Det räckerinte att enbart ändra i EU-lagstiftningen, vimåste dessutom övertyga den svenska rege -ringen och riksdagsmajoriteten att anpassasvensk lag så att vi får tillbaka de fackliga rät-tigheter som kom med Lex Britannia 1991.Men den Moderatledda regeringen är heltpassiv, den gör inget vare sig på hemmaplaneller driver de här kraven i EU-sammanhang.Sven-Otto Littorin upprepar ständigt att hanär för den svenska modellen, men lyfter inteett finger i EU för att värna den. Det är inteett trovärdigt agerande.

- Till styvende och sist handlar hela fråganom solidaritet, rättvisa och vilken människo-

syn vi har. För oavsett varifrån löntagarnakommer ska de, när de arbetar i Sverige, hasamma löner, rättigheter och villkor som allaandra. Det är den fackliga grundbulten ochdet är vad vi kämpar för, både på hemmaplanoch i Bryssel, säger Åsa Törnlund.

– Detta är just vad ledamöter från det soci-alistiska blocket i EU fattat och därför stöttatoss i Europaparlamentet. Även vissa borgerli-ga ledamöter har sympatiserat med våra frå-gor – dock inte de svenska moderaterna,påpekar Åsa Törnlund.

– Här har vi i Europafacket kunnat spela enviktig roll och påverkat parlamentsledamöteratt backa upp vår linje när det gäller hur det såkallade utstationeringsdirektivet ska tolkas,säger Wanja Lundby-Wedin.

Det är mer än ”bara” lönerna som står på spelnär arbetare kommer för att jobba i Sverige:

– Vi menar att de också ska ha samma för-säkringsskydd som sina svenska kolleger. Ochom de utländska företagen säger att de harlikvärdiga villkor så förstår jag inte varför viinte ska ha rätt att kräva att de tecknar avtalmed oss, säger Wanja Lundby-Wedin.

Åsa Törnlund menar att det finns anledningför facken att andas viss optimism och lyfterfram ytterligare ett område där det visar sigatt just Europaparlamentet i dagarna lyckatsförhindra ministerrådets föreslagna försäm-ringar för arbetstagarnas arbetstider.

– Europaparlamentet insåg vikten av att fåbort ett undantag från arbetstidsreglerna. Detundantaget skulle innebära en arbetstid påupp till 65 timmar/vecka. Jag vill påstå att det

är just sådana här undantag som riskerar atturholka våra system och som enbart leder tillen nedåtgående konkurrensspiral mellan ossarbetstagare, säger Åsa Törnlund.

Mycket tack vare att Wanja Lundby-Wedinär ordförande i Europafacket kan svenskafacket trycka på beslutsfattarna i Bryssel, vil-ket innebär att det ofta fått gehör för sina syn-punkter. Även Åsa Törnlund vittnar om attdet finns flera fackliga betydelsefulla kontakt-vägar in till politikerna i Europas huvudsäte:

– Till exempel använder SEKO sina europe-iska federationer för att bredda vägen för defackliga frågorna. Via dem håller vi kontaktmed både kommissionen och Europa par -lamentets ledamöter. De behöver vår hjälp föratt sätta sig in i svåra frågor och få vettiga argu-ment som gör att de kan stödja arbetstagarna.

– Jag tycker att vi från svensk sida har brainflytande i våra Europaorganisationer, vi

De är båda djupt involverade i det europeiska arbetet och tror att derasfackliga arbete, tillsammans med politiken, kan göra skillnad så att vifår ett mer rättvist Europa. De är rörande överens om att uppmanamedlemmarna att rösta i Europaparlamentsvalet den 7 juni. Men de ärlångt ifrån okritiska till det som sker i EU. Wanja Lundby-Wedin, ordfö-rande i LO, tillika ordförande i Europafacket, och Åsa Törnlund,ombudsman och EU-koordinator i LO-förbundet SEKO, samtalar om EU,framtiden och jobben.

Åsa Törnlund och Wanja Lundby-Wedin menar att Lissabonstrategin inte är bara en lovsång till de fria marknadskrafterna, utan också innehållertunga skrivningar om social sammanhållning och hållbar miljö.

Wanja och Åsakan sitt Bryssel

13Dagens Europa 2009

”I de här frågorna är intearbetsmarknadsministerSven-Otto Littorin trovärdig.Han upprepar ständigt atthan är för den svenskamodellen, men lyfter inteett finger i EU för att värnaden.

möts med respekt för att man vet att vi harkommit långt i det fackliga arbetet på vårhemmaplan, säger Wanja Lundby-Wedinsom dessutom påminner om att facket iEuropa faktiskt inte bara består av vänsterfö-reträdare:

– Vi samarbetar inom EFS med en radandra fackliga organisationer, många näraknutna till de europeiska kristdemokratiskakatolska partierna. Det är viktigt att poängte-ra att de europeiska Kristdemokraterna skiljersig markant från de Kristdemokrater vi har iSverige.

– Det nya fördraget ger parterna rätt attdelta i lagstiftningsprocessen. Kan parternaenas i ett avtal kring någon socialfråga upp-höjs detta avtal till gällande lag, säger ÅsaTörnlund.

Både Wanja Lundby-Wedin och Åsa Törn -lund pekar på ett i svensk debatt något förbi-

sett inslag i EU-projektet, nämligen den såkallade Lissabonstrategin, som ska ge Europahögre tillväxt och ökad sysselsättning. Tankenmed den har varit att bättre matcha den tidi-gare positiva jobbutvecklingen i USA:

– Lissabonstrategin är inte en lovsång till defria marknadskrafterna, avregleringar och denfria rörligheten. Faktum är att Lissabon stra -tegien innehåller tunga skrivningar om socialsammanhållning och hållbar miljö. Strateginska medverka till att minska sociala klyftor,konstaterar Wanja Lundby-Wedin

– Ett starkt skäl för oss att verkligen rösta 7juni är att Europaparlamentet på senare år fåttökad makt och med det en allt viktigare rollinom EU. Då är det än viktigare för oss lön-tagare att vi lyckas välja in fler röda än blå idetta parlament. Om inte vårt folk röstar såkommer de mindre partiernas röster att vägatyngre. Bara tanken på att Sverigedemo -kraterna kommer in i parlamentet på grund av

att många Socialdemokrater avstår från attrösta gör att vi måste aktivera oss än mer. Vimåste helt enkelt få upp valdeltagandet,menar Wanja Lundby-Wedin.

Åsa Törnlund framhåller att Socialdemo kra -terna och facket nu måste driva en valrörelsedär det syns tydligt på vilka sätt medborgarnai Sverige påverkas av EU-beslut.

– 60 till 80 procent av alla EU-beslut påver-kar oss i vardagen och då behöver vi besluts-fattare i Bryssel som står på löntagarnas sida.

– Vi i facket ser ju att det är Socialdemo -kraterna som i sin valplattform tar ställningför löntagarnas rättigheter i Europa. Så noghar LO-förbundens medlemmar all anled-ning att se till så att vi får en ny löntagarvän-lig majoritet i Europaparlamentet, sägerWanja Lundby-Wedin.

Men vad säger du till en arbetare som integillar EU, ska han eller hon då verkligen deltai valet?

– Det är ingen som helst skillnad om detgäller EU, riksdagen, landstinget eller kom-munen. Ingenstans förs det väl politik somman allt igenom gillar, man kanske inte ensvill att landstingen ska finnas kvar – menändå, det faktum att de finns och att de styröver våra liv gör det ju till en självklarhet attförsöka påverka hur de styrs. Och det gör mangenom att rösta.

Åsa Törnlund får slutrepliken:– Sedan handlar det till syvende och sidst

om vi ska ha ett blått eller rött styre. Och jufler valskolkare, desto större risk att EU fort-sätter att styras av det blå laget. !

Åsa Törnlund och Wanja Lundby-Wedin menar att Lissabonstrategin inte är bara en lovsång till de fria marknadskrafterna, utan också innehållertunga skrivningar om social sammanhållning och hållbar miljö.

Foto: Ove Andersson

Marita Ulvskog är naturligtvis ordentligtmeri terad – och kvalificerad! – för att gesdenna topposition i Europapolitiken. Men,ändå, du har gjort dig känd som EU-kritikeroch förknippas med svensk inrikespolitik. Såvarför gör du detta?

– Kom ihåg att också EU-arbetet handlarom vår inrikespolitik, det som beslutas i kom-mission, ministerråd och parlament ska

genomföras även hos oss, precis som i vart ochett av EUs 27 medlemsländer. Så i denmeningen behöver jag ju inte byta uppgift, jagfortsätter att arbeta för mina hjärtefrågor, fasti en annan position. Dessutom, att vara EU-kritiker är inte detsamma som att hävda att viinte ska tillhöra och verka i EU. Vi är medsedan 15 år tillbaka och vi ska givetvis alltidgranska det som görs i EU med kritiska ögon,

stort som smått. EU ska inte lägga sig ismåsaker och EU ska inte heller fortsätta medde enorma subventionerna till jordbruket!

Marita Ulvskog tänker i de stora linjerna närhon i dag ser på Europa-politiken och hongör det i perspektivet att det som är bra förSverige också är bra för Europa:

– Den svenska modellen ser jag gärna att viutvecklar till att bli den nya europeiskamodellen, att våra synsätt på till exempelmiljö- och klimatpolitiken blir hela Europas,att vårt sätt att tänka när det gäller tryggheteni arbetslivet också kommer att slå igenom iövriga EU-länder.

– EU är en bra nivå att arbeta från om vi skakunna tygla hyperkapitalismen och få stopppå dess avarter som leder till snabbt ökandemassarbetslöshet och växande klassklyftor.

Marita Ulvskog menar att en väg ut ur eko-

14 Dagens Europa 2009

EU-valet är inrikes politik

S-kandidat nr 1/Marita Ulvskog

Marita Ulvskog på presskonferens tillsammans med Mona Sahlin.I Första maj-tåget i Smedjebacken 2001.

Efter att ha varit minister i tio år bytte hon överraskande jobb och blevSocialdemokraternas partisekreterare. Nu, fem år senare, är det återdags för ett något oväntat karriärbyte: Hon lämnar både partikansliet iStockholm och sin plats på riksdagens dalabänk och får nya kontor iBryssel och Stras bourg – 7 juni kandiderar norrbottniskan MaritaUlvskog, 57, som socialdemokraternas förstanamn iEuropaparlamentsvalet.

Foto

: Ulla

Ric

hter

/AiB

ild

Foto

: M

athi

as B

ohm

an/A

iBild

nomins kräftgång och lösning av klimatkrisenhandlar om att den Europeiska Unionen enaskring nya stora jobbskapande och miljömäs-sigt hållbara infrastruktursatsningar:

– Vi kan göra massor för att få fram ett heltnytt och modernt europeiskt järnvägsnät medplats för snabbtåg och en massiv överföring avgodstransporter från landsväg till järnväg. Tilloch med personbilarna kommer vi att kunnalasta ombord på tågen för de långväga trans-porterna.

Just när det handlar om värdet av samhälleli-ga satsningar på tunga investeringar lyfterMarita Ulvskog gärna fram det som blevNorrbottens räddning i början av 1980-talet:

– Den borgerliga regering som väljarnaavsatte 1982 hade i princip redan dödförklaratde norrbottniska malmfälten, LKAB ochSSAB. Borgarna tyckte att man kunde låtadet gå för malmen och stålet som det hadegått för varven.

– Men Socialdemokraterna såg framtids-möjligheterna och utarbetade före 1982 årsval den särskilda utvecklingsplanen förNorrbotten. Det var Ingvar Carlsson somledde det jobbet och när Olof Palme sedanutsåg honom till vice statsminister och hananställde mig som pressekreterare fick jag varamed om det spännande uppdraget att genom-föra miljardsatsningarna, som räddade de norr - bottniska basindustrierna. Visst var det myck-et pengar som pumpades in, men sedan desshar LKABs och SSABs goda vinster betalattillbaka till staten och regionen flera gångerom vad de fått i stödpengar.

– Används samma politiska metod på euro-peisk nivå kan det bli fart på den sysselsätt-ningspakt som brukar kallas för Lissa -bonstrategin och som är tänkt att ge Europa

tillväxt och nya jobb. Men då krävs flervänsterpolitiker och mer vänsterpolitik i detEU som just nu domineras av högern, fastslårMarita Ulvskog, som gärna själv bidrar till attdet blir en politisk omsvängning:

– Får vi till en kanonbra valrörelse och lyck-as öka antalet Socialdemokrater som röstar 7juni, ja då blir det mer vänster i Europa -parlamentet. Och så småningom, tack varedet, ett bättre Europa. !

15Dagens Europa 2009

– Den svenska modellen ser jag gärna att vi utvecklar till att bli den nya europeiska model-len, att våra synsätt på till exempel miljö- och klimatpolitiken blir hela Europas, att vårt sättatt tänka när det gäller tryggheten i arbetslivet också kommer att slå igenom i övriga EU-länder, säger Marita Ulvskog.

Foto

: Be

ngt

Carls

tröm

/AiB

ild

MARITA ULVSKOGAktuell som: S-kandidat till Europaparlamentet i valet7 juni 2009.Född: 1951, uppvuxen i Luleå.Familj: Gift med Mats, två döttrar.Utbildning: Examen på Journalisthögskolan.Tidigare jobb: Journalist på Norrländska Social demo -kraten och LO-tidningen. Pressekretare hos IngvarCarlsson 1982-90. Chefredaktör Dala-Demokraten1990-94. Civilminister 1994-96. Kulturminister 1996-2004. Partisekreterare 2004-09.

EU-valet är inrikes politik

16 Dagens Europa 2009

Olle Ludvigsson hade inga planer på att göranågot annat än att fortsätta arbeta för sinafackliga kamrater i LO i Västsverige, ledaVolvos verkstadsklubb på Hisingen och varaIF Metalls ordförande i Göteborg – och annatsom följer med dessa förtroendeposter, tillexempel att sitta i AB Volvos styrelse. Men såkom erbjudandet.

– Är det inte rätt fantastiskt att efter så härlång tid i facket plötsligt få en chans till någothelt nytt, att få börja arbeta politiskt påEuropa-nivå – med allt det som jag hittillsjobbat fackligt över nationsgränserna? frågarOlle Ludvigsson retoriskt där vi sitter på hans

arbetsrum i verkstadsklubbens lokaler vidTorslanda-fabriken. Det märks tydligt att hanverkligen gillar denna utmaning, att som 60-åring starta en helt ny karriär.

Varför just detta? För socialdemokraternaoch LO var det viktigt att kunna ”värva” enverkligt tongivande facklig profil att placerahögt på valsedeln till Europaparlamentet ijuni 2009. Och de lyckades.

För Olle Ludvigsson blev valet inte så svårt:– Visst, jag pratade förstås med familjen

först, men sedan sa jag ja tack direkt. Jag villverkligen det här. Jag vill kunna påverka och

förändra. I det här nya uppdraget tar jag medmig de kunskaper och erfarenheter jag fåttunder mina många år i facket. Jag kan fortsät-ta att arbeta med mina hjärtefrågor, fast i etthelt annat sammanhang. Och politik är ingetnytt för mig. Kommunalpolitiskt engageradhar jag ju alltid varit, suttit i kommunfullmäk-tige hemma i Öckerö. Och jag leder det fack-lig-politiska utskottet i partidistriktets styrelse.

– Dessutom trodde jag på EU-idén tidigt,förstod genom engagemanget i en världsom-spännande och så starkt exportberoende kon-cern som Volvo betydelsen av att samarbetamellan länder.

Fackets man tror på Fadern hemma i den göteborgska skärgården sa ifrån: ”Olle, bli inte fiskare som jag”. Det rådet lydde han,blev i stället springpojke i Konsum, gick sedan verkstadsskola, tog jobb på propellerfabrik, sades upp på grund av arbetsbrist – och därefter har det hunnit bli 40 års arbete på Volvo, först som karosseri-arbetare i personbilstillverkningen, sedan som justerare på lastvagnsfabriken – och massor med fackligtarbete i Volvos verkstadsklubb. Men nu bär det av bort från Volvo. Göteborgs ledande fackföreningsmanbyter bana och blir Europa-politiker.

S-kandidat nr 2/Olle Ludvigsson

17Dagens Europa 2009

Inte minst har Olle Ludvigsson lärt sig dettagenom uppdraget i Volvos bolagsstyrelse ochtack vare ordförandeskapet i Volvo EWC(European Work Councils), det europeiskaföretagsråd, som enligt EU-lag måste finnas ialla företag med minst tusen anställda ochsom har minst 150 i två länder. EWC genom-för årliga tredagars-konferenser. Dessutomfinns inom Volvo ett globalt koncernfackligtsamarbete där alla bolagets fackföreningarvärlden över håller kontakt med varandra ochträffas åtminstone vartannat år.

– Det går hela tiden i den riktningen att alltfler av samhällets beslut helt enkelt måste fat-tas över nationsgränserna. Miljöfrågorna ärdet kanske allra mest tydliga exemplet just nu,men det gäller i allt fler frågor allt mer.

För Olle Ludvigsson är miljö inte den endahjärtefrågan, självklart kommer han att enga-gera sig i arbetslivsfrågor, fackliga rättigheteroch, inte minst, industripolitik.

– Sedan kan det givetvis bli andra områdenockså, det är ju något vi får diskutera i grup-pen när vi väl är valda och på plats. Först skavi se till att verkligen bli valda…

Olle Ludvigsson kan nog känna sig rättsäker på att få en plats, han står som nummertvå på listan, efter nuvarande s-partisekretera-ren Marita Ulvskog. I dag har socialdemokra-terna fem av 19 platser och det borde inte varaomöjligt att bättra på den kvoten – även omantalet svenskar i parlamentet krymper till 18.För övrigt blir det åter en utökning, då till 20svenska mandat, om och när Lissabon-fördra-get träder i kraft.

Just i det ögonblick vi sitter och resonerar omEU och de världsomspännande biltillverkarnaär det bara minuter kvar till dess regeringentänker hålla presskonferens för att avslöjainnehållet i räddningspaketet för fordonsin-dustrin, en mycket svår och prövande tid fören förtroendevald fackföreningsman, varsfrämsta uppgift är att företräda och försvaratusentals Volvo-anställdas jobb och villkor.

Inte tu tal om annat, Olle Ludvigsson kän-ner sig pressad och erkänner att han just i denhär situationen har lite svårt att koncentrerasig på det Europaparlamentsval han ska kan-didera i om ett knappt halvår. Ändå vet hanatt det snart nog är dags att kasta sig ut i

valarbetet, oavsett vad som kommer att händamed Volvo. Kan han bara lämna allt detta justi det här läget?

– En sak var helt avgörande för om jag skul-le kunna tacka ja till att bli kandidat. Och detvar att jag kände mig säker på att det finnsfolk här på Volvo beredda att ta över och föradet fackliga jobbet vidare. Där är jag helttrygg. De människorna har vi här i verk-stadsklubben, alltså kan jag kliva av detta,säger Olle Ludvigsson.

Mobilen ringer oavbrutet, journalister beratt få komma och göra intervjuer, fackligakolleger behöver stämma av hur man ska görasig beredda att kommentera och agera.

Olle Ludvigsson låter lugn och samlad. Hantar av sig sitt headset till telefonen och säger:

– Jag sover i alla fall fortfarande gott omnätterna, hur tufft det här än känns.

Innan medieanstormningen bryter ut tarhan sig tid att beskriva hur han ser på utsik-terna att nå valframgång i kampen om man-daten i Europaparlamentsvalet:

– Ska vi lyckas förmå människor att gå ochrösta 7 juni måste vi kunna förklara på vilketsätt vi alla som medborgare berörs av besluteni Europeiska Unionen. Vi ska peka ut konkre-ta frågor som påverkar vår vardag och där dethar betydelse vilka som faktiskt styr i EU. Vimåste också visa hur EU har utvecklats till attbli en beslutsnivå där just det direktvaldaEuropaparlamentet successivt fått mer ochmer makt. Det är alltså viktigt vilka Europa -parlamentariker vi väljer i juni.

Väl på plats i Bryssel vet Olle Ludvigssonvar han ska ta sig fram:

– Tack vare arbetet inom LO, IF Metall ochVolvo har jag ju redan ett brett kontaktnätbland fackförenings- och industrifolk. Det skajag dra nytta av i det politiska arbetet. Därförtror jag att jag kan bidra positivt i den social-demokratiska gruppens arbete. !

å EU-idén

Foto: Ove Andersson

”Jag vill verkligen dethär. Jag vill kunnapåverka och förändra. I det här nya uppdragettar jag med mig dekunskaper och erfaren-heter jag fått undermina många år i facket.Jag kan fortsätta attarbeta med mina hjärtefrågor.

18 Dagens Europa 2009

S-kandidat nr 3Namn: Åsa WestlundÅlder: 32 årBor: HaningeYrke: Magisterexamen i stats-vetenskap. Tidigare politisksekreterare på partiexpeditio-nen, Europaparlamentarikersedan 2004.Politiska uppdrag: Europa -parlamentariker, ordinarie

ledamot i Europaparlamentets utskott förmiljö, livsmedelssäkerhet och folkhälsa, ordina-rie ledamot i klimatutskottet och ersättare iutskottet för utvecklingsbistånd. Tidigare för-bundsordförande för S-studenter, tidigare för-troendevald till olika uppdrag i Stockholms länslandsting, Haninge kommun och Västra Göta -landsregionen, samt i olika studentorganisatio-ner, bland annat styrelseledamot i SFS.Familj: Gift med Anders, sonen Erik, 1 år.Fritidsintressen: Utomhusaktiviteter medfamiljen och att läsa deckare.Viktigaste frågan att driva i Europa parla -mentet: Stoppa klimatförändringarna, förhind-ra lönedumpning och se till att EUs röst inter-nationellt används för en rättvisare värld.Driver du egen krysskampanj, hur då? Ja,genom att berätta vilka frågor jag brinner för

och vill fortsätta jobba för. Väljarna måste fåreda på att det gör stor skillnad för miljön ochklimatet om Sverige företräds av en Moderateller Socialdemokrat.

S-kandidat nr 4Namn: Göran FärmÅlder: 59 årBor: NorrköpingYrke: Journalist, utredare,tidigare chef för LOs när-ingspolitiska enhet, Europa -parlamentariker 1999-2004och återigen sedan 2007.Politiska uppdrag: utöverEuropaparlamentet, kommun-

fullmäktige i Norrköping (tidigare kommunal-råd) och Socialdemokratiska rådslagsgruppenVår Värld.Familj: Hustru Mary-Ann, två vuxna barnsamt katten Lisa, 18 år.Fritidsintressen: Musik, idrott (åskådare),matlagning, resor (gärna Balkan) samt pysslamed trädgården.Viktigaste frågan att driva i Europaparla -mentet: Att arbeta tillsammans i Europa föratt få stopp på krisen utan att gå högerns väg.De vill få oss att tro att krisen kräver lägre mil-jökrav, sämre fackliga villkor, mer marknadslös-

ningar. Jag menar tvärtom: Vi måste få ettlångsiktigt hållbarhetsperspektiv även på jobboch ekonomi. Krisen kräver mer forskning ochutbildning, mer investeringar i infrastruktur,stora satsningar på gröna jobb och framtidensbilar, att politiken sätter gränser för företagensfrihet på till exempel finansmarknaderna – inteatt vi klamrar oss fast vid olje- och kolsamhället.Driver du egen krysskampanj, hur då? Ja,jag bygger nätverk bland vänner över hela lan-det som sedan jobbar för mig. Har startat nyblogg (http://kryssafarm.blogspot.com/), harFaceBookgruppen ”Kryssa Färm”, och ny kryss-hemsida.

S-kandidat nr 5Namn: Anna HedhÅlder: 42 årBor: Mörbylånga, ÖlandYrke: Politisk sekreterare ochfritidsgårdsföreståndare, EU-parlamentariker sedan 2004.Politiska uppdrag: Ledamoti Mörbylånga AK-styrelse,fullmäktigeledamot i Mörby -långa, Ordförande för intres-

seföreningen socialdemokratiska EU-kritikeroch ledamot av förtroenderådet.Familj: Man och 3 barn.

ÅsaWestlund.

AnnaHedh.

GöranFärm.

VAL TILL EUROPAPARLAMENTET

Arbetarepartiet-SocialdemokraternaDu får bara markera en av dessa anmälda kandidater

� 1 Marita Ulvskog, Solna

� 2 Olle Ludvigsson, Göteborg

� 3 Åsa Westlund, Haninge

� 4 Göran Färm, Norrköping

� 5 Anna Hedh, Mörbylånga

� 6 Jens Nilsson, Östersund

� 7 Hillevi Larsson, Malmö

� 8 Ardalan Shekarabi, Nacka

� 9 Carina Ohlsson, Lidköping

� 10 Börje Vestlund, Stockholm

� 11 Monica Theodorsson, Vänersborg

� 12 Niklas Karlsson, Landskrona

� 13 Carina Hägg, Värnamo

� 14 Jonas Gunnarsson, Skoghall

� 15 Monica Haider, Älmhult

� 16 Per-Erik Johansson, Umeå

� 17 Mona Kanaan Seifkhani, Eskilstuna

� 18 Lars-Erik Soting, Örebro

� 19 Hanna Westerén, Visby

� 20 Magnus Johansson, Karlskrona

� 21 Susanne Andersson, Kalix

� 22 Josef Erdem, Borlänge

� 23 Yoomi Renström, Ovanåker

� 24 Jana Nilsson, Varberg

� 25 Catarina Bråkenhielm, Orust

� 26 Sven Jansson, Enköping

� 27 Anna Olofsson, Sundsvall

� 28 Ulf Olsson, Borås

� 29 Evin Cetin, Södertälje

� 30 Lars Eriksson, Västerås

Socialdemok till Europa p

19Dagens Europa 2009

Fritidsintressen: Böcker, jag älskar att läsa.Viktigaste frågan att driva i Europaparla -mentet: Att sätta människan före marknaden.Vi måste arbeta för att den svenska modellenöverordnas den fria rörligheten på den inremarknaden. Driver du egen krysskampanj, hur då? Ja,Jag har blåst liv i min gamla kampanj från2004. Det är viktigt att få så många som möj-ligt att gå och rösta på Socialdemokraterna,även de som är mer kritiska till EU.

S-kandidat nr 6Namn: Jens NilssonÅlder: 60 årBor: ÖstersundYrke: Kommunalråd, tidigareombudsman i Hyresgästföre -ningen.Politiska uppdrag: Kom -mun styrelsens ordförande iÖstersund, ordförande iSocialdemokratiska parti-

distriktet Jämtlands län, EUs regionkommitté,Europa rådets Kongress.Familj: Hustru Annmari och dottern Kata, 15år.Fritidsintressen: Läsa böcker, plocka svamp,långa hundpromenader.

Viktigaste frågan att driva i Europaparla -mentet: EUs politik för stöd till lokal och regi-onal utveckling, det vill säga regionalpolitik. Driver du egen krysskampanj, hur då? Själv -klart kommer jag att uppmana människor attkryssa mig i EU parlamentsvalet. Jag ska varaså aktiv och synlig jag kan för att så mångasom möjligt ska rösta på vårt parti. Det är enSocialdemokrat som ska företräda människornai skogslänen – det kan inte ett högerparti göra.Däremot driver jag ingen egen kampanj medvare sig egna eller andras pengar för att på detsättet få så många kryss som möjligt. Mittarbete sker helt inom partiets ram.

S-kandidat nr 7Namn: Hillevi LarssonÅlder: 34 årBor: MalmöPolitiska uppdrag: Ledamoti riksdagens civilutskott (medansvar för bland annatbostads politik, familjerätt ochkonsumentpolitik), i S-kvin-nors förbundsstyrelse, ordfö-rande för S-kvinnor i Malmö.

Varit ordförande i Republikanska föreningen itre år, var ledamot i kommittén för EU-debatttills borgarregeringen lade ner den.

Familj: Mannen Pelle, dottern Ärla (6 måna-der) och katten Pytt.Fritidsintressen: Ärla är mitt största intressenu!Viktigaste frågan att driva i Europaparla -mentet: Den sociala dimensionen måsteutvecklas och överordnas den fria rörlighetensamt prägla EUs förhållande till resten av värl-den. Social dumpning och svartarbete skabekämpas. Kollektivavtal och strejkrätt måstegälla fullt ut. Rätt till fackliga sympatiåtgärderöver gränserna bör införas. Diskriminering skabekämpas på alla nivåer. Jämställdhet, somhandlar om mänskliga rättigheter, ska integre-ras i alla politikområden. Konsumenternas rät-tigheter ska överordnas kapitalintressena.Driver du egen krysskampanj, hur då? Ja,för en skånsk röst i Europaparlamentet! Det ärviktigt att mobilisera väljarna i syd för att fåupp valdeltagandet.

S-kandidat nr 8Namn: Ardalan ShekarabiÅlder: 31 årBor: Nacka och ÄlvkarlebyYrke: Jurist med EU-rättsin-riktning. Gör min notarie-tjänstgöring i Gävle just nu.Politiska uppdrag: TidigareSSU-ordförande. Kom mun -politiker i Nacka.Familj: Sambo, mamma,

pappa och en bror.Fritidsintressen: Är galen i fotboll, var påEM i somras!Viktigaste frågan att driva i Europaparla -mentet: Att slåss för att svensk arbetsrätt ochsvenska kollektivavtal ska gälla i Sverige.Högern försöker att använda EU-rätten till attgenomdriva nyliberala samhällsförändringar iSverige. Vi måste stoppa detta! EU ska värnalöntagarnas intressen! Driver du egen krysskampanj, hur då? Ja,jag vill jobba för att få så många som möjligtatt rösta i EU-valet! Med ett högt valdeltagan-de kan vi stoppa Sverigedemokraterna från attkomma in!

HilleviLarsson.

ArdalanShekarabi.

Jens Nilsson.

o kraternas kandidater a parlamentsvalet

Foto: Europaparlamentet

Om Europa ska kallas rött ellerblått är inte alldeles enkelt attreda ut.

Formellt är svaret klart: Blått. Majoriteten iEuropaparlamentet är borgerlig, och deabsolut flesta av de 27 medlemsländerna harborgerliga regeringar. Socialdemokratiskapartier/socialistpartier regerar för närvarande,ensamma eller i koalition, endast i elva EU-länder.

I verkligheten är bilden litet mer svårfång-ad. Kanske ska man säga blå-rödfläckig, fastmed dominans av blått?

Europeiska rådet – oftast kallat minister-rådet – består ju av företrädare för de olikamedlemsländernas regeringar och är alltså

för närvarande stabilt borgerligt. Men skiftenmellan vänster- och högerregeringar har varittäta inte minst i de västeuropeiska medlems -länderna alltsedan 1980-talet, och kommertroligen att fortsätta att vara det.

Väljarna är rörliga, och både ”blåa” och”röda” majoriteter kan skifta snabbt ochbytas i sin motsats.

Nationella intressen spelar dessutom minstlika stor – ibland större – roll för hur rege -ringsföreträdarna agerar i ministerrådet.Ibland tar det över de ideologiska hänsynen;ett tydligt exempel är hur den franske presi-denten Sarkozy – som tillhör det konservati-va partiet UMP – drev på för ingripandenmot den globala finanskrisen.

I jordbrukspolitiken är det uppenbartnationella intressen, inte partifärg, som avgör

ställningstagandet. Nettobetalare till EU –som Storbritannien och Sverige – är starktkritiska till jordbrukspolitiken, oberoende avfärg på regeringen. Nettomottagare, somSpanien och Grekland, slår vakt om den –också oavsett färg på företrädarna.

Omvänt kan ideologi och nationella intres-sen förstärka varandra. Det gäller, dessvärre,ofta i miljöpolitiken, där en konservativ/nyli-beral ovilja mot att ingripa mot företagar -intressen kopplas till behov att slå vakt omden egna inhemska industrin, och den egnaekonomiska tillväxten.

Europaparlamentet kan i färghänseendebeskrivas som melerat. Majoriteten i parla-mentet är som sagt, borgerlig, men det finnsändå öppningar för det man kan kalla

20 Dagens Europa 2009

Rött och blått i EU

ANALYS: Anne-Marie Lindgren

vänsterfrågor. Motsättningen går snarastmellan högern och nyliberalerna på ena sidanoch som Göran Färm skriver i FolkensEuropa ”ett brett fält av gröna, center- ochvänsterinriktade moderna krafter”. Parla -men tet har flera gånger medverkat till merradikala beslut i frågor kring sociala rättighe-ter eller miljö. Från socialdemokratinsutgångspunkter kan man visserligen iblandönska att dessa beslut kunnat bli ännu bättre,men de är ändå klara förbättringar i förhål-lande till de ursprungliga förslagen.

Dessa öppningar åt vänster kan förklarasmed att omröstningarna inte, som i densvenska riksdagen, följer benhårda block-gränser, där en ”blå” fraktion alltid står moten ”röd” eller ”rödgrön”. Företrädare för kon-tinentala kristdemokratiska partier, medderas socialkonservativa prägel, är exempelvisinte alltid beredda att stödja marknadslibera-la åtgärder som mer gynnar företagare änanställda. Liberala företrädare är ofta enga-gerade i jämställdhetsfrågor och frågor kringmänskliga rättigheter – även när det kräveringripanden mot ”marknaden”.

Samtidigt bör det sägas att dessa segrar

inte vinner sig själva. Det ligger ofta hårtarbete bakom: för att ta fram fakta, för attbilda opinion inom parlamentet och få medsig andra parlamentsgrupper än den egna, föratt förhandla med kommissionens företräda-re, för att få andra grupperingar utanför själ-va parlamentet att agera påtryckande ochopinionsbildande. Den socialdemokratiskapartigruppen i parlamentet, ESP, som hör tillde bäst politisk organiserade av parlaments-grupperna gör i de här avseendena ett erkäntmycket gott arbete.

Och visar att det inte är betydelselöst vilkadet är som sitter i parlamentet.

Det finns ytterligare en dimension på fråganom ”rött” eller ”blått” utöver den som hand-lar om besluten i enskilda sakfrågor. Och detär frågan om själva politikens roll och bety-delse – i förhållande till marknaden, och iförhållande till juridik och expertkunskap.

Det finns, som allt fler börjat notera ochkritisera, en tydlig tendens inom EU-orga-nen att sätta juridikens och marknadens rollframför politikens. ”Den fria rörligheten” blirargumentet för att tränga tillbaka politiskt

likaväl som fackligt inflytande över ekono-min, och vad ”den fria rörligheten” kräveruttolkas av domstolen – inte av de politisktansvariga organ som stiftat lagarna.

Mot detta står EU-parlamentet som envärnare just av politikens, väljarnas, rätt tillinflytande över det som bestämmer bådesamhällsutvecklingen i stort och villkoren ivardagen.

Rätten till väljarinflytande över samhälls -utvecklingen stavas också demokrati. Ochdemokrati har alltid varit ett vänsterprojekt.

Demokratin inom EU är, givetvis, enmycket sammansatt fråga, som också handlarom medlemsstaternas rörelsefrihet i förhål-lande till unionen. Men att det också handlarom politikens och demokratins roll inomEUs egna organ är viktigt att komma ihågden 7 juni i år.

Eller tidigare ändå, omman nu föredrar att för-handsrösta. !

21Dagens Europa 2009

Foto: EU-kom

missionen

Anne-Marie LindgrenUtredningschef

Arbetarrörelsens Tankesmedja

22 Dagens Europa 2009

Europaparlamentsvalet är inte rik-tigt på var mans läppar när mörk-ret sänker sig över Linköpingdenna torsdagskväll. Men tillvåren ska östgötarna få reda påvarför de ska gå och rösta 7 juni – och varför de bör rösta social -demokratiskt.

Hur det ska gå till tänker arbetarekommu-nens valledningsgrupp klura ut. De tre kvin-norna och tre männen i gruppen är i full färdmed att förbereda en trestegsraket. FörstEuropa valet på försommaren, sedan höstenskyrkoval och till slut finalen med val till riks-dag, landsting och kommun i september 2010.

– Vi har riktigt bra förutsättningar för attlyckas. Vi har våra lokala förtroendevalda medpå vagnen, beredda att göra bra jobb i valrö-relserna och vi som finns i valledningsgruppenfår en gedigen valkampanjsutbildning, somordnas av partidistriktet på Marieborgs folk-högskola i Norrköping.

Det förklarar valledningsgruppens ordfö-rande Martin Tollén, till vardags civilingenjörvid flygplanstillverkande Saab och aktivsjukvårdspolitiker i landstinget. Att MartinTollén i höstas dessutom åkte över till USAoch jobbade aktivt i Barack Obamas presi-dentvalskampanj ger förstås en del extra kom-petens till det lokala valarbetet.

Diskussionen är intensiv och uppslagsrike-domen stor när gruppen samlas i arbetare-kommunens kök kring kaffe, pepparkakor och(alkoholfri) glögg. Mötet gästas av arbetare-kommunens studieledare Anna Larsson, somdriver på och ger goda råd. Att ett viktigtinslag i förberedelsearbetet handlar om attutbilda de egna valarbetarna går inte att tamiste på. De flesta fritidspolitikerna iLinköping, liksom annorstädes, arbetar ju intespecifikt med EU-frågor under de fem år somförflyter mellan Europaparlamentsvalen.

Därför behöver EU-kunskaper uppdateras,valbudskapet pluggas in och argumentationenfinslipas. Valarbetarna ska ges en chans att påett bra sätt kunna förklara för kommunensinvånare varför de bör utnyttja sin demokra-tiska rättighet att rösta 7 juni.

– I höstas körde vi en tvåveckors kampanjute i större bostadsområden, bland demSkäggetorp (ett så kallat miljonprogramområ-de). Det gav oss värdefulla erfarenheter, så nuvet vi på ett ungefär hur vi behöver valarbeta,påpekar Kristina Edlund, anställd på arbeta-rekommunens expedition.

”Hemligheten” heter gårdsmöten. De boen-de i bostadshusen kring en gård får i förvägveta när ett gårdsmöte ska hållas hos dem. Dekan då passa på att träffa politikerna somfinns där ute på gården.

– Det är inte alltid det blir precis köbildningnär vi är där, men ibland är det många somkommer och är nyfikna. De kan ju fråga omvad som helst i politiken och de får möta våraledande företrädare. Några har till och medskrivit in sig i vårt parti under gårdsmötena,berättar Effat Mirsafdari, som i valledningenrepresenterar s-kvinnoklubben.

Gruppens möte denna kväll har som mål attkomma närmare framskrivningen av en kon-kret valplan som ska vara klar i februari.Martin Tollén noterar på sin lap top och närmötet är över renskriver han ett dokumentsom gruppen processar vidare med på ytterli-gare ett par träffar.

– Jag tycker vi måste ringa runt till alla s-föreningar och se till att de snarast utser egnavalledare, om de inte redan gjort det, inskär-per Roger Edblom, fackligt aktiv inomLivsmedelsarbetarna.

Ett ord som ofta återkommer kring det lin-köpingska köksbordet är ”mobilisera”.

– Ja, ska vi ha minsta chans till framgångbehöver vi först och främst få våra egna trog-na socialdemokrater att verkligen rösta. Alltför lågt valdeltagande gynnar Junilistan ochrent av Sverigedemokraterna. Men chansenatt vi bättrar oss är nog rätt hygglig den härgången, vi behöver inte som tidigare ha envalrörelse som handlar om ja eller nej till EU.Vi är med i EU, ändå kan man vara mer ellermindre kritisk mot sådant som EU gör. Menlika fullt behöver vi så många som möjligtmed socialdemokratiska värderingar på plats iEuropaparlamentet, framhåller JessicaEricsson, valledare i sin s-förening.

– Vi har en jättestor utmaning i att lyckasgöra våra egna kandidater kända bland väljar-na. Marita Ulvskog, i listans topp, vet nog deflesta vem hon är, men inte ens vårt eget öst-götanamn, norrköpingsbon Göran Färm, ärnågon superkändis i Linköping, erkännerElias Aguirre Hammarlund, valgruppensSSU-representant.

– Vi måste också kunna berätta hur EU-politiken mer konkret påverkar oss iLinköping. Då blir det lättare att motiveramänniskor att engagera sig även i det härvalet, säger Kristina Edlund. !

FAKTAI Linköping var valdeltagandet i 2004 års Europa -parlamentsval 41 procent. Socialdemokraterna blevstörsta parti med 22 procent. I riket röstade 38 pro-cent av de valberättigade, socialdemokraterna erhöll25 procent.

Valvinnarna i Linköping

Valledningsgruppen i Linköping har samlats för att processa fram en konkret valplan införEuropaparlamentsvalet.

Foto

: Ove

And

erss

on

Svenska socialdemokrateri EuropaparlamentetSvenska Socialdemokrater i EuropaparlamentetASP 14G 302047 Bryssel, BelgienBesöksadress: Rue Wiertz, Bryssel

Kansli- och presschef: Paula BurrauE-post: pse.delegationsv@europarl.europa.euTelefon: +32 2 283 71 99Hemsida: www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/EU/EU-delegationen/Hem2/

Socialdemokraternas regionala EU-ombudsmänNorra skogslänen Lenita Karlsson, tel: 0920-698 49E-post: lenita@norrbotten.sap.se

Södra skogslänen Eric Clifford, tel: 054-17 57 01E-post: eric@varmland.sap.se

Mälardalen Lars Johansson, tel: 011-28 59 64E-post: lars@ostergotland.sap.se

Stockholms stadKenneth Strömberg, tel: 08-791 11 12E-post: kenneth.stromberg@stockholm.sap.se

Stockholms länIngrid Rudin, tel: 08-791 11 80 E-post: ingrid.rudin@lenet.sap.se

Västsverige Kent Kling, tel: 0708-53 53 83E-post: kent.kling@skaraborg.sap.se

Sydsverige Marianne Dahlberg, tel: 0480-45 84 05E-post: maia@socialdemokraterna.nu

EU-ansvarig funktionär socialdemokraterna Peter Öhman, tel: 08-08-700 26 08E-post: peter.ohman@socialdemokraterna.se

EU-ansvarig funktionär LOLise-Lotte Lenberg, tel: 08-796 25 00E-post: lise-lotte.lenberg@lo.se

EU-ansvarig funktionär ABFAnders Selin, tel: 08-613 50 37E-post: anders.selin@abf.se

EU-ansvariga i LO-förbundenByggnads: Hans Tilly, telefon: 08-728 48 00E-post: hans.tilly@byggnads.se

Elektrikerna: Sven Lindberg, telefon: 08-412 82 20E-post: sven.lindberg@sef.se

Fastighetsanställdas: Anders Bergsten, tel: 08-696 11 73E-post: anders.bergsten.fk@fastighets.se

Grafiska fackförbundet: Leif Mettävainio, tel: 08-791 16 46E-post: leif.mettavainio@gf.se

Handels: Stina Josefsson, tel: 08-412 68 28E-post: stina.josefsson@handels.se

Hotell och Restaurang: Jan Sparrman, tel: 08-781 02 18E-post: jan.sparrman@hrf.net

IF Metall: Mats Ågren, tel: 08-786 53 63E-post: mats.agren@ifmetall.se

Kommunal: Anders Jonsson, tel: 08-728 30 27E-post: anders.jonsson@kommunal.se

Livs: Pauli Kristiansson, tel: 08-796 29 39E-post: pauli.kristiansson@livs.se

Musikerna: Jan Granvik, tel: 08-587 060 000E-post: jan.granvik@musikerforbundet.se

Målareförbundet: Theres HeidrichTelefon: 08-587 274 09

Pappers: Christer Larsson, tel: 08-796 61 36E-post: christer.larsson.fk@pappers.se

SEKO: Åsa Törnlund, tel: 08-791 41 58E-post: asa.tornlund@seko.se

Skogs- och Träfacket: Leif Johansson, tel: 08-701 77 85E-post: leif.johansson.fk@skogstrafacket.org

Transport: Martin Viredius, tel: 010-480 30 00E-post: martin.viredius.fk@transport.se

23Dagens Europa 2009

20091 januari-30 juni: Tjeckien ordförandeland i EU.

Mars: Valmyndigheten skickar brev till alla EU-med-borgare som är folkbokförda i Sverige. De kan anmälaom de vill finnas med i den svenska röstlängden vidvalet till Europaparlamentet.

19-20 mars: Toppmöte Europeiska rådet.

April: Valmyndigheten skickar ut information ochbrevröstningsmaterial till alla utlandssvenskar.

23 april: Brevröst får göras i ordning och skickas frånutlandet.

8 maj: Rösträtten bestäms efter de uppgifter om folk-bokföring som finns i Skatteverkets register. Sistadatum för utlandssvenskar som varit utvandrade i merän tio år att lämna in anmälan till Skatteverket om devill tas upp i röstlängden. Unionsmedborgare som villrösta i Sverige ska ha anmält sig till röstlängden.

14 maj: Svenska ambassader och konsulat får börjata emot röster. Första dagen som budröst får göras iordning.

20 maj: Förtidsröstningen startar. Väljare som ärbosatta i Sverige bör ha fått sitt röstkort.

4-7 juni: Val till Europaparlamentet i de 27 med-lemsländerna.

6 juni: Länsstyrelsen ska senast den här dagen med-dela tid och plats för den slutliga rösträkningen.Röster som tagits emot på svenska ambassader ochkonsulat ska vara framme hos Valmyndigheten.

7 juni: Valdag i Sverige. Rösterna räknas en förstagång i vallokalen. Resultaten från valnatten är prelimi-nära.

8 juni: Länsstyrelsen börjar den andra räkningen avrösterna, det vill säga den slutliga rösträkningen. Dåräknas även personrösterna.

22-23 juni: Toppmöte Europeiska rådet.

1 juli-31 december: Sverige ordförandeland i EU.

14 juli: Nyvalda Europaparlamentets första session iStrasbourg.

5-6 november: Toppmöte Europeiska rådet.

17-18 december: Toppmöte Europeiska rådet.

20101 januari-30 juni: Spanien ordförandeland i EU.

1 juli-31 december: Belgien ordförandeland i EU.

Europa-kalendern

Tankesmedjaför röda laget

Arbetarrörelsens Tankesmedja startades 2006 av LO, Socialdemokraterna och ABF. Tankesmedjans uppdrag är att på olika sätt stimulera debatten om uppgifter ochutmaningar för arbetarrörelsen. Debatt ska föras självständigt och värderingarna omfrihet och jämlikhet ska hävdas med utgångspunkt i sakliga analyser av utvecklingen.

Läs mer: www.arbetarrorelsenstankesmedja.seinfo@ts.lo.se 08-796 26 00Barnhusgatan 16, 3 tr, 111 23 StockholmKanslichef: Ove AnderssonUtredningschef: Anne-Marie Lindgren

Dagens Europa nr 3Arbetarrörelsens kunskapstidning om EU • Våren 2009

www.socialdemokraterna.se • www.lo.se • www.abf.sewww.arbetarrorelsenstankesmedja.se • www.europaparlamentet.socialdemokraterna.se

Socialdemokraten Jan Anderssonär den verklige veteranen i svenskeuropapolitik. Bara han ochmoderaten Charlotte Cederschiöldär kvar som Europaparla menta ri -ker från starten, vid Sveriges EU-inträde 1995.

Jan Anderssons ambition när han kom tillEuropaparlamentet var att förbättra villkorenför funktionshindrade och bekämpa knarkli-beralismen. Men det blev större uppgifter änså. 2005 valdes han till den inflytelserika ord-förandeposten i Utskottet för sysselsättningoch sociala frågor.

– Jag hade aldrig kunna tänka mig att jagskulle bli ordförande i ett av parlamentetsutskott, säger Jan Andersson, under vars led-ning sysselsättningsutskottet de senaste årenhar arbetat intensivt med löntagarnas arbets-villkor i Europa.

Mest uppmärksammat är förstås debattenkring löntagarnas rättigheter på den öppnaeuropeiska arbetsmarknaden och den så kalla-de Lavaldomen. EG-domstolen kom fram tillatt fackförbundet Byggnads använde otillåtnastridsåtgärder mot det lettiska företaget Lavalun Partneris skolbygge i Vaxholm. Laval väg-rade att ge de lettiska arbetarna svenska löneroch arbetsvillkor. Enligt principerna som gälltoch gäller på svensk arbetsmarknad skulle defrån Lettland utstationerade byggjobbarna hasamma arbetsvillkor som sina svenska kolle-ger. När de inte fick detta satte Byggnads detlettiska företaget i blockad.

Men i höstas röstade Europaparlamentetmed stor majoritet för Jan Anderssons rap-port, som säger att likabehandlingsprincipenoch lika lön för lika arbete ska vara vägledan-de.

– Det är egentligen inte så svårt. Lika -behandling av alla – oavsett nationalitet – skagälla. Om den politiska viljan fanns skulle vi

genom en ändring i EUs så kallade utstatio-neringsdirektiv få denna likabehandling.

Jan Andersson konstaterar att löntagarnasrättigheter på senare år inte stått högst påEUs dagordning. Europaparlamentet ochEuropas regeringar domineras i dag av bor-gerliga politiker. Regeringen Reinfeldt bidrar

till den negativa utvecklingen.– Jämfört med sina borgerliga kolleger i

Danmark och Frankrike har Sveriges arbets-marknadsminister Sven-Otto Littorin (m)varit förbluffande passiv när det gäller arbets-tagarnas rättigheter. Av alla de möten medEUs arbetsmarknadsministrar som jag hardeltagit i har Littorin inte en enda gång tagitupp Lavaldomen.

Jan Andersson spar inte på krutet när detgäller Moderaternas påstådda politiskaomsvängning till ”arbetarparti”:

– Moderaterna kör med dubbla budskap.Deras Europaparlamentariker Gunnar Hök -mark och Charlotte Cederschiöld är defrämsta representanterna för traditionellmoderat högerpolitik, som innebär sämre vill-kor för löntagare. Charlotte Cederschiöld hartydligt sagt att utstationerad arbetskraft iandra länder ska ha sämre villkor.

Varför har inte arbetsmarknadsministerLittorin agerat?

– Littorin säger sig vara rädd för att det kanbli försämringar för löntagare om utstationer-ingsdirektivet skulle rivas upp. Men Europa -parlamentet kommer absolut inte att accepte-ra att det försämras. Det visar ju det massivastödet för min rapport! Den godkändes avmitt utskott med röstsiffrorna 38-0!

– Littorin gömmer sig bakom en argumen-tation som inte håller. Antingen förstår haninte den lagstiftande processen eller så bluffarhan.

Vad krävs för att Socialdemokraterna ska fåfler att rösta i valet till Europaparlamentet 7juni?

– Socialdemokraterna måste vara tydliga isakfrågor som miljön, arbetslösheten och rätt-visa arbetsvillkor. Och väljarna ska känna igensig både i årets Europaval och nästa årsinhemska val. Samtliga handlar om val mellanhöger och vänster, avslutar Jan Andersson, somefter Europaparlamentsvalet i juni i år avslutarsin 14-åriga Bryssel-sejour. !

Moderaterna kör med dubbla budskap

– Socialdemokraterna måste vara tydliga isakfrågor som miljön, arbetslösheten ochrättvisa arbetsvillkor, menar Jan Andersson.

Foto: Alf Benavente