– för ett levande Dalen

NUMMER1,1998,ÅRGÅNG3

– för ett levande Dalen

FöreningenFöreningen

• Dalentyckarna • Insändare • Miljö & boende • Middagstipset • Kåserier • Porträttet • På gång hos Svenska Bostäder • Nytt i centrum • Handikappad i Dalen • Att välja skola • Gästkrönikö­

ren • Julgransplundring • Barn & ungdom • Poesi • Luciakröning • Föräldravandring •

Barbro Trygg –Idag ställs

patienten i centrum!

Taha Mohammad –Kurderna har rätt till själv­

bestämmande i sitt eget land!

HistorienomDalen!

I skuggan av Dalens Sjukhus

I skuggan av Dalens Sjukhus

Nytorp–skolaiförändringNytorp–skolaiförändring

DA

LE

NS

FR

IAL

OK

AL

AT

IDN

ING

DA

LE

NS

FR

IAL

OK

AL

AT

IDN

ING

Dalenbladet 2 år! Och i bättre form än någonsin!

Dalenbladetnr1,mars1998

2

LedarenUtgivareFöreningen Dalenbladet, pg 461134-9

Ansvarigutgivare&fotoDanne Lundberg

Adressc/o Lundberg, Täppgränd 6, 121 33 Enskededalen (eller låda på ICA)

Telefonsvarare08 - 600 06 64

Emaildalenbladet@hotmail.com

Hemsidawww.algonet.se/~bigboy1/eld

RedaktionSerge Bokobza, tfn 08 - 659 73 17 (Lindgården)Ammi Helmadotter, tfn 08 - 648 19 64 (Hasselgården)Gunilla Hårdberg, tfn 08 - 39 20 66 (Körsbärsgården)Karin Lignell, tfn 08 - 649 40 88 (Hasselgården)Danne Lundberg, tfn 08 - 600 06 64 (Plommongården)Anneli Robertsson, tfn 08 - 648 19 82 (Hasselgården)Janne Svensson, tfn 08 - 659 33 60 (Poppelgården)

GästskribenterSara Lindhagen, Bruce Bringerud

Layout,redigering&sättningJanne Svensson

AnnonserTina Lundberg, tfn 08 - 600 06 64

TryckReklamtryckeriet, Köping. Tryckt på Silverblade och Scan Matt, miljövänligt papper.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, reducera och refusera material som inte beställts av oss.

Insp

irat

ion:

Bob

Dyl

an, ”

Tim

e O

ut O

f M

ind”

(C

D),

Cha

rlie

Par

ker

”Bir

d –

The

Sav

oy R

ecor

ding

s” (

LP)

, Nei

l You

ng ”

Aft

er T

he G

oldr

ush”

(C

D),

feb

erne

dsät

tand

e ta

blet

ter,

vadå

OS?

och

vår

en s

om k

omm

er!

InnehållLedaren ............................................................ 2

Nyårsbetraktelse 1998 ...................................... 4

Porträttet – Taha Mohammad ........................... 6

Luciakröningen 1997 ........................................ 8

Skola i förändring ............................................ 11

Julgransplundring för stora och små ............... 12

Kulturen i Dalen .............................................. 13

Insändare ........................................................ 14

Handikappad i Dalen ...................................... 15

Vanten som blev en tumme ............................ 16

Nytt i centrum ................................................. 19

Historien om Dalen ......................................... 20

Poesi ............................................................... 22

Kultur i Enskede kyrka .................................... 23

Middagstipset – alternativ påskmiddag .......... 23

Föräldrar på gång! .......................................... 24

Svenska Bostäder – bra, bättre, bäst? ........... 25

Dalentyckarna................................................. 25

Barn & ungdom .............................................. 26

Från sexårsverksamhet till förskoleklass ........ 28

På gång hos Svenska Bostäder ..................... 30

Hipp,hipphurraförDalenbladetsommeddettanummerfyller2år!

Detta är ju fantastiskt – vi har uppnått den aktningsvärda åldern av två år. Och med den stabilitet vi har i redaktionen, kommer vi säkert att fira många födelsedagar framöver. Alla är övertygade om att vi behövs och att vi gör en stor nytta i vår lilla stadsdel. Och mitt löfte till er är att vi kommer att fortsätta att vara till er tjänst!

Nu, 1998, är förändringens tid inne, så även för oss i Dalenbladet. Många förändringar kommer att märkas i detta nummer och med vår organisation. För det första kommer föreningen E.L.D. att gå i graven för att istället omorganiseras till en ”Föreningen Dalenbladet – för ett levande Dalen” som ni kanske lagt märke till på framsidan. Du, kära läsare, kommer inte att märka någon skillnad på tidningens utformning, tvärtom kommer den förhoppningsvis bli mer innehållsrik och läsvärd!

F.i E.L.D.I och med att Dalenbladet ombildas till en egen förening bildas en gren med namnet F.i E.L.D. Förkortningen står för ”Festkommittén i ett levande Dalen”. Den kommer att ledas av undertecknad med en stab av fest(!)liga människor som känner att det behövs mer drag och festligheter i Dalen. Vi kommer att jobba nära Dalenbladet, Svenska Bostäder och företagarna i Dalen. Är du en festprisse med en massa idéer om hur vi skall få igång vårt centrum med t.ex. marknader, trubaduraftnar, poesiaftnar mm, ska du absolut snarast höra av dig till mig. Vissa åtaganden ligger redan på vår lott som Dalendagen, Lucia och julgransplundringen. Men visst kan vi åstadkomma mer skoj i Dalen!? Är du intresserad av att hjälpa till att jobba med F.i E.L.D., hör av dig snarast, ju fortare du hör av dig, desto fortare kan vi åstadkomma någonting!

Vad bjuder då detta nummer på? Ett stort reportage om vad som händer bakom väggarna i Dalens sjukhus presenteras av Ann-Marie Helmadotter. En ny kolumn har vi från och med detta nummer – Fråga Yngve! Vår förvaltare svarar på alla frågor som ni önskar få svar på, fråga vad ni vill och han lovar att svara så gott han kan.

En nyårsbetraktelse serveras av Janne Svenssons vassa penna. Vårt tema om skolan återkommer Ann-Marie Helmadotter till i två artiklar och Serge Bokabza har intervjuat världens bästa (?) värd – Svenska Bostäder. Sara Lindhagen gräver i Dalens historia. Porträttet gestaltar Taha Mohammad från Kurdistan. Kulturen kommer även att få sitt utrymme.

Det här späckade nummer innehåller så mycket att det skulle ta hela sidan i anspråk för att tala om innehållet, så sätt dig tillrätta i finfåtöljen och läs Dalenbladet i lugn och ro, så hörs vi snart igen.

Dalenbladetnr1,mars1998

3

ICAPrivatVisesmestvarjedag,ikassan,vidköttdiskenelleruteiaffären.FörattrådabotpåanonymitetenfortsätterDalenbladetseriendärprofilernapåICApresenteras.

Gissa hur mycket frukt och grönsaker som säljs per vecka i ICA Dalen? Mellan 10 och 12 ton! Drygt 1 ton av det är potatis! Och lika mycket ba­naner! Per vecka!

Det är Stefan Pettersson och Patrik Theorin, tillsammans ansvariga för frukt­ och grön­saks avdelningen, som avslöjar detta otroliga faktum när jag träffar dem en fredag i feb ruari.

Stefan är 27 år och liksom Pat­rik en av veteranerna. En dag i början av 1988 hoppade han av en fordonsteknisk utbildning på Tyresö gymnasium för att da­gen efter börja på ICA. Och nu firar han 10­årsjubileum! På fri­tiden åker han gärna till Risebo i Småland eller till Fyrväpplingen i Uppsala för att pröva lyckan med flugfiske bland regnbåge och öring. Det personliga rekordet hittills är en på 3 kg.

Patrik är 26 år och har arbetat på ICA Dalen sedan 1987, då han började sin anställning med att jobba i mjölkkylen. Efter en pryoperiod i åttonde klass upptäckte han glädjen med att jobba i affär och på den vägen är det. Den 10 april firar han 11 år på ICA Dalen med att åka på semester

Stefan och Patrik – vänner och veteraner bland ICAs bananer!

Erbjudande vecka 10 –Svensk potatis 1.90:-/kg!

Avocado, 4 st 10:-, 1 st 3.90:-!Färska svenska kryddor 9.90:- st!

Svensk vitkål 2.50:-/kg!Franska äpplen 8.90:-/kg!

Granny Smith, Golden Delicious, Red Delicious

till Thailand tre veckor.

I framtiden drömmer han om en egen butik. På huvudkontoret i Västerås finns det kurser som han funderar på att gå. Tills dess ser han och Stefan till att vi får de frukter och grönsaker vi vill ha i diskarna.

I arbetet som ansvarig för frukt­ och grön­saks avdelningen ingår bl a inköp, prissättning, påfyllning och varuvård (att varorna håller hög­sta kvalité). ICA i Årsta levererar färsk frukt och grön saker sex gånger i veckan. Patrik berättar att näst intill allt går att specialbeställa om någon kund har önskemål.

Dessutom vet dom mycket om dalen bornas vanor vid inköp av frukt­ och grönsaker. De äldre köper, till skillnad mot de yngre, avsevärt mer rotfrukter. Stefan spe ku lerar i att det kan bero på att våra pensionärer hellre gör sin egen po­tatismos, rotmos och grönsakssoppa än köper den färdig. På väg ut får jag rådet av Patrik att tomater bör ligga framme minst 16 timmar innan man äter dom och helst inte förvaras i kylskåpet! Godast då!

Janne Svensson, foto: Danne Lundberg

Dalenbladetnr1,mars1998

4

Nyårsbetraktelse1998Trotsattmånadernasvun­nitsedannyårsfirandet,leverminnetkvaravfestligheternaiDalen.

Om du passerade torget på nyårsaftons morgon såg du att någon/några på eget bevåg tagit sig för att fälla den stora granen som, trots att den inte var någon skönhet, ändå representerade något. Eller stod (!) för något, om man så vill. Detta något skulle kunna vara gemenskap, julfrid eller respekt för högtiden som sådan.

Personligen anser jag att Dalens centrum skulle kännas betydligt fattigare om granen inte fanns där inför julen. Dessutom passar den väldigt bra som in-ramning för julgransförsäljningen, som i år ägde rum för sjuttonde året i rad. Och visst var vi många som bar hem en smålandsgran! Ingen vet vem som fällde granen, ingen vet varför. Och ingen lär någonsin få veta. Kanhända var det vinden som spelade ett spratt?

Vi som gick förbi resterna fick våra tankar om vanda-liseringens utbredning, brist på respekt för julfirandet och avsaknad av julstämning besannade. Det finns givetvis mer tragiska saker än en fälld gran att skriva om i samband med jul- och nyårsfirandet, men om granen symboliserar vår strävan efter gemenskap, respekt för gemensamma värden och julfrid, är det en tragedi. Det var inte bara granen som föll denna nyårsafton, det var också något mer.

Foto

: Dan

ne L

undb

erg

Vad pojkar vill ha?På nyårsaftonens morgon hängde molnen lågt och regnet föll i ymniga skurar. Det hindrade dock inte alla, huvudsakligen män och i bästa fall pappor med sina pojkar som försett sig med smällare och raketer, att skjuta av dessa både före, under och efter själva firandet. Kvällen före nyårsafton ringde en upprörd man på och frågade om det var min grabb som kastade smällare från balkongen. Han hotade med polisan-mälan, vädjade för sin skotträdda hund, småbarnen hemma i sängen och sig själv, sjuk som han var. Skarpa ordväxlingar mellan barn och ungdomar med fyrverkerier i händerna och upprörda äldre förekom oftare som regel än undantag. Utan att vilja vara en glädjeförstörare och missunna de som vill smälla av fyrverkerier, smällare och raketer på nyårsafton påstår jag att detta också är en fråga om respekt.

Svenska Bostäder satte inför helgen upp anslag i alla portar med en vädjan om respekt för alla de som inte uppskattar smällandet. Att det hör till på nyårsafton, vid tolvslaget, är självklart. Men allt det andra! Redan en vecka före och några dagar efter hördes detona-tioner mellan husväggarna.

– Nu får det vara nog! ropades från en balkong på nyårsdagens kväll. Men det uppmuntrade självklart enbart till ytterligare krevader.

Rester från festerEn promenad dagen efter mellan gårdarna avslöjade brutalt vad som föregått. Rester av firandet låg utspritt överallt. Flaskor som använts som avskjutnings-ramp till fyrverkeripjäser låg slängda på marken, på Lönngården krossade i sandlådan där barnen leker.

Dalenbladetnr1,mars1998

5

ber om ursäkt!Vårt förra nummer levererades från tryckeriet i beställd, or-dinarie upplaga. När alla tidningar distribuerats brukar vi ha knappt 100 ex kvar till arkivet och för reklamsyfte.

Av någon outgrundlig anledning räckte tyvärr inte upplagan av decembernumret till alla hushåll. Vi distribuerar själva tidningen och upptäckte att Videgårdens samtliga hushåll inte skulle räcka till alla.

Vi valde då att tillskriva hushållen, be om ursäkt och infor-mera om att de som ville kunde hämta sitt ex hos redaktio-nen eller läsa Dalenbladet på biblioteket.

Vårt mål är att alla boende i Enskededalen, företag, skolor och sociala inrättningar ska få ett eget exemplar av tidningen och kommer fr o m detta nummer höja upplagan till 2000 ex. Detta garanterar att vi kan förse alla med Dalenbladet.

Vill du medverka i arbetet med tidningen? Vi behöver dig! Det kan vara med artiklar, dikter, idéer om reportage, tips om vad som är på gång, skvaller, teckningar eller med distri-bution av tidningen på din gård!

Ingen i redaktionen jobbar på heltid eller för ekonomisk vinst med Dalenbladet, arbetet sker helt på ideell grund.

Varför? Jo, vi är övertygade om att vi boende i Enskede-dalen behöver Dalenbladet som en möjlighet, en politiskt oberoende kanal för tankar och åsikter om vardagen. Ingen historia är för liten för att berättas och tillsammans skapar vi framtiden!

Kontakta redaktionen på telefon 08-6000664, 08-6593360, lägg brev i vår låda på ICA Dalen eller skicka email på våra nya adress dalenbladet@hotmail.com

Redaktionen

Pappersförpackningar, plastmuggar, marschaller och förbrukade raketer. Några enstaka barn gick runt och lekte bland skräpet. Och regnet föll över Dalen nyårsdagen 1998. Tack Svenska Bostäder för den snabba städningen! Först på kvällen blev det lugnt. Sedan kom vardagen åter.

Det är samma sak varje år och Dalen är förmodligen inget undantag när det gäller firande av nyårsafton. Och självklart ska det firas! Men man får sig en tankeställare efter en promenad genom ett övergivet bostadsområde som Dalen var på nyårsdagen. Där det bara för några timmar sedan var fest och glam vilade nu en bedövande tystnad. Var fanns alla som befolkat torgen och gatorna några timmar tidigare? I soffan framför TV-n eller fortfarande i sängen.

Tystnaden bröts kontinuerligt av detonationer, några barn hade hittat eller sparat smällare och sköt nu njut-ningsfullt av dessa. Det kändes som om att vara med i en film av den ryske filmregissören Tarkovskij eller av den polske dito Kieslowski. Har du sett någon av deras filmer vet du vad jag menar. Öde landskap, över-givna människor, förort, detonationer i bakgrunden.

Snart är vi där igenEfter nyår är Påsk den näst största högtiden när det gäller försäljning av smällare och fyrverkerier. Om erfarenheten får tala blir det ännu en vecka med kre-vader både före och efter. Enligt säkra källor kommer varannan hund att bli skotträdd, åtskilliga människor kommer att skada både syn och hörsel p g a oförsiktig-het och fylleri, resterna kommer än en gång att ligga spridda på marken (om än inte i förhoppningsvis lika hög grad som på nyårsdagen).

Visste du att man behöver polistillstånd för att skjuta upp fyrverkeripjäser? Jodå, och det kostar 475:- att få det prövat. Lika mycket som en del stora satser. Och då är det inte ens säkert att det beviljas. Finner polisen att avskjutningen utgör risk för skada på egendom och/eller människor blir det inget. Gissa hur många som söker? Ingen! Men om din granne anser att du stör, kan han polisanmäla dig och då blir det förmodligen åtal av saken.

Pengar upp i rökOK, vad du vill göra med dina pengar är din ensak, det har ingen med att göra. Vill du elda upp dem – gör det! Gör vad du vill, vem bryr sig?! Men tänk vad vi tillsammans skulle kunna åstadkomma istället för att var och en köper stora fyrverkerisatser.

Tänk dig att samla en del av pengarna i en pott och satsa på ett stort, professionellt, sjujäkla fyrverkeri i Dalenparken nästa nyårsafton.

Det skulle synas över hela Stockholm och dessutom förena oss boende i Dalen runt ett evenemang. I stil med Vattenfestivalens fyrverkeri. Det skulle vi behöva.

Skulle det kunna vara något? Kontakta Dalenbladet om du har åsikter, skriv en insändare, håll med eller tyck annorlunda. Men gör något! Vi återkommer med en påminnelse i höstnumret!

God fortsättning på 1998 och glad påsk!

Janne Svensson

Dalenbladetnr1,mars1998

6

Porträttet–TahaMohammadYrke: lärare, arbetar för tillfället som administratör på en fotbollsförening.

Familj: hustrun Naz och barnen Rechin, 16 år, Hawgin, 12 år, och Azen, 6 år.

Bor i Dalen sedan ­96.FörlängesedandrömdeTahaomattseIngmarBergmanshemland.Atttvingasflyttahitförgotthadehandäremotknappasttänktsig.

Taha är kurd, född och uppväxt i den kurdiska delen av Irak. ”I Kur-distan”, rättar han mig. Officiellt är Kurdistan uppdelat mellan fyra na-tioner, men Taha vill kalla området Kurdistan. I bör-jan på 80-talet var han till slut tvungen att fly från Irak, efter att ha blivit trakasserad och förföljd av den irakiska regimen.

– Mitt politiska enga ge-mang var inte stort eller farligt för Irak. Men i Irak räcker det med att vara kurd för att bli förföljd. Jag spelade teater, jag sa öppet min åsikt: att kur-derna har rätt till själv-bestämmande i sitt eget land. Det var allt. Taha bodde i Sydkurdistan i staden Sulaimanja. Där var han med och startade en teatergrupp.

– Jag arbetade som lärare på dagarna, men all min fritid gick till teatern. Vi kom alla på eftermiddagen, efter våra jobb, och höll på till långt in på natten. Ofta arbetade vi åtta–tio timmar om dagen med teatern, ett helt ideellt arbete. Dessutom fick vi själva bekosta all dekor, kostymer osv. Vår repertoar bestod av både utländska och kur-diska pjäser och vi satte upp två - tre föreställningar varje år. En del av dem sändes i irakisk tv. Den lön

Fakta–Kurdistan

Från omkring 500 f Kr bestod Kurdistan av ett antal själv­styrande fursten­dömen.

I mitten av 1800–talet delades Kur­distan mellan det Ottomanska och det Persiska im­periet. I slutet av första världskriget delades landet yt­terligare en gång, då mellan Turkiet, Iran, Irak och Sy­rien. I dag är om­rådet for tfarande uppdelat mellan dessa länder. Hur många kurder som i dag bor i området är mycket osäkert. Siffror som bru­kar förekomma är 20 ­ 30 miljoner. Kurdiska tillhör den indoeurope iska språkgruppen.

– Vi spelade pjäser som folk uppskattade, de hand-lade om deras situation, fast i förtäckta ordalag.

de tappra skådespelarna fick var uppskattning av sin publik. Något stöd från staten förekom naturligtvis inte, de såg tvärtom teaterverksamheten som ett hot.

– Vi spelade pjäser som folk uppskattade, de hand-lade om deras situation, fast i förtäckta ordalag. Precis som under nazitiden spelade man allegorier av till exempel Bertold Brecht som häcklade makten. De styrande var misstänksamma, och i slutet av 70-talet blev Taha förflyttad från sin hemstad.

– De tvingade mig att flytta till den arabiska delen av Irak. Jag var tvungen att lämna min stad, mina vänner, min familj. Senare kom jag också till ett fångläger för kurder. Mitt brott var att spela teater och mitt engagemang för kurdernas rättigheter. Till slut blev situationen livshotande och jag var tvungen att fly.

Trots de fruktansvärda erfarenheter som Taha har låter han inte bitter eller uppgiven. Han drömmer om ett fritt Kurdistan, men han har själv alltid vägrat att ta till vapen. Att andra kurder gör det har han ändå

förståelse för.

– Kurderna har tvingats till det, vi måste försvara oss. Men själv kan jag aldrig varken döda el-ler tortera någon. Jag blir hellre torterad själv än torterar, hellre dö-dad än jag dödar någon. Jag lev de med gerillan i Kur distan i två år, men var aldrig beväpnad. Jag är pacifist. Teatern är mitt vapen. Det kan låta ro man tiskt och världs-frånvänt, men själv kall-lar sig Taha för realist. Viktigast i livet är: kärlek, ärlighet och fred. Och allt det kan praktiseras, levas, genom teater, säger Taha. En riktig konstnär älskar, är ärlig och är pacifist. Och en politiker, han är raka mot satsen. En politiker måste ljuga för att lyckas.

I Sverige har det också blivit en del teater.

– Jag var med och startade en kurdisk teatergrupp i mitten av 80–talet. Vi spelade pjäser på kurdiska, bl.a pjäser av Brecht, ”Utanför dörren”, skriven av en tysk dramatiker som heter Wolfgang Burchert. Och Ludvig Holbergs ”Jeppe på Berget”, där jag spelade Jeppe.

Dalenbladetnr1,mars1998

7

Pjäserna sattes upp på ABF–huset, Folkets hus på Medborgarplatsen och på teater Aurora. Gruppen spelade dessutom en pjäs på svenska, ”Bergens språk” av Harold Pinter. Den handlar om kurder i Turkiet.

Alla länder har olika strategier för sitt förtryck. I Turkiet förnekar regimen den kurdiska identiteten genom att tvinga kurder att byta ut sina namn. I Turkiet kallas kurder för bergsturkar.

Teatersällskapet finns inte längre, men Taha och några av de andra medlemmarna pratar om att starta en ny grupp. Taha är också intres-serad av att starta en teatergrupp i Dalen. Han har bott här i ett och ett halvt år och trivs bra. Men han tycker att människor har väldigt lite kontakt med varandra. Att arbeta tillsammans i en teatergrupp är ett bra sätt att umgås och lära känna varandra.

– När man arbetar med teater kan man lättare förstå varandra. Man lär sig att kommunicera och förstå andra kulturer. Själv är Taha rotad och trygg i det svenska samhället. Han släktingar och vänner i Stockholm, Uppsala och Göteborg. Han är väl insatt i det svenska samhället och kulturen. August Strindberg och Ingmar Bergman var favoriter redan innan han kom till Sverige. De tre barnen har växt upp här, de är svenskar. Ändå finns naturligtvis drömmen om att återvända till landet där han växte upp.

– Min dröm är att få komma tillbaka till ett fritt Kurdistan. Jag tror att alla människor har ett uppdrag i sitt liv. Mitt uppdrag är att kämpa för ett fritt Kurdistan. När det är ett fritt land, är mitt uppdrag slutfört. Då är jag beredd att dö.

Karin Lignell

Dalenbladetnr1,mars1998

8

Luciakröningen1997FörandraåretiradarrangeradeDalenbladet,SvenskaBostäderochICADalenomröstningochkröningavDalensLucia.AvdeniokandidaternautsågsKarolinaWibergtillLucia1997!

Karolina Wiberg – Enskedalens Lucia 1997!

Karolina färdades med häst och vagn genom Enskededalen under folkets jubel!

FaktaomLucia

S:ta Lucia, Syraku­sas skyddshelgon, led martyrdöden år 304. Enligt legenden blev en hednisk yng­ling förälskad i hen­nes vack ra ögon. Hon rev därför ut dem och sände dem till honom på ett fat, vartefter han blev kristen och Gud gav Lucia synen tillbaka.

Firandet av Lucia­dagen, 13 decem­ber, är en sed införd från Tyskland.Den finns belagd sedan 1600­talet i främst Västsverige. Firan­det tog särskild fart sedan Stockholms Dagblad 1927 börjat anordna Luciaval och Luciatåg.

Luciasången är en populär italiensk melodi till en nea­politansk folkvisa, svensk text av A. Rosén.

Källa: Bonniers Multime­dia Lexikon

Lördagen den 13 december samlades drygt 100 peroner i hörsalen för att vara med om årets kröning av Dalens Lucia. Något försenat anlände lucia-tåget och under ledning av Emma Persson inledde Skogås skolkör med ett antal stämningsfulla sånger.

Barnen längt fram satt andaktsfullt och tindrade med ljusen i ögonen när dagens konfrencier Danne Lundberg från Dalenbladet äntrade scenen för att avslöja vem som fått flest röster på röstsedlarna som funnits på ICA Da-len. De nio kandidaterna stod spända av förväntan, och när vinnaren pre-senterades gick ett sus genom loka-len. Två av flickorna hade fått exakt lika många röster och rösträknarna hade tvingats ta till lottdragning för att få fram en vinnare.

Detta fick en del kritik som vi snabbt tog åt oss. Nästa gång ska omröst-ningen vara klar och vinnaren utsedd när luciatåget presenteras. Flickorna ska slippa pressen som det medför att stå på scenen och vänta på att bli utvald. Dessutom ska rösträkningen ske med hjälp av någon utanför Dalenbladets redaktion. Allt för att inga tvivel ska uppstå om riktigheten

i omröstningen.

Karolina Wi-berg och hen-nes tärnor lät sig dock inte syn-bart påverkas, utan ceremonin genomfördes som planerat. Efter kröningen leddes häst och vagn fram och Karolina steg upp för att un-der folkets jubel färdas genom Dalen.

Förbanna inte mörkret – tänd ett ljus!

Janne Svensson

Dalenbladetnr1,mars1998

9

Helgen efter Lucia besöktes även biblioteket och restaurangen till besökarnas stora glädje!

Restaurangens gäster bjöds, förutom på sång och musik, också på några dikter av tärnorna!

Karolina trodde inte sina öron när vinnaren pre-senterades!

Foto: Danne L

undberg

Vinnare!

I vår tävling bland de röstande vann Eva Hammar, boende på Häss­le holmsvägen 16, första pris – en miljöväska skänkt av Sven ska Bo­städer.

Grattis!

Redaktionen

Dalenbladetnr1,mars1998

10

Husmanskost, á la carte, barnmeny, fullständiga rättighe-ter

Påskbuffé! Tfn 08 - 648 11 12, 648 39 25Öppettider: 8.30 -10.30 (frukost), 11.00 - 16.00 (lunch, middag)

Dalens Allé 10 (ingång Posten)

Ät dig mätt – Ta en fika – Rätt och slätt

Komtillossmeddinaondafötter!Vi behandlar liktornar, förhårdnader, nageltrång, gör avlastningar mm.

Du får dessutom ett härligt fotbad och massage.Boka in ett hembesök och/eller ge bort ett presentkort i julklapp.

Välkommen till Fotterapeuterna Inger och Greta!

Vi har 12 års erfarenhet och finns på Bersågränd 11 (Servicehuset bredvid biblioteket).

Tfn 08 ­ 648 22 20. T­bana Sandsborg.

Medlemmar i Svenska Fotterapeuters Riksförbund.

Dalenbladetnr1,mars1998

11

SkolaiförändringIsambandmedvalavsexårsverksamheteninbjödNytorps­skolansskolledning,rektorIngridBerglindochbiträdanderektorBritt­MarieKullerback,tillettinformationsmöteinförskol­start.Hela skolverksamheten står inför en stor förändring. En ny läroplan kom 1994 och enligt denna kom-mer skolans traditionella stadiein-delning att luckras upp. Detta ser man redan på lärarutbildningen idag där man utbildar tidigarelära-re åk 1-7 och senarelärare åk 4-9.

Antagligen kommer skiljelin-jen i framtiden att gå mellan åk 5 och 6. Vi får två stadier från för skole klass till år 5 och från år 6 -9.

Arbetslag och åldersintegrering kommer att genomsyra skolan mer och mer Skolan har vunnit mycket på att sexåringarna och förskolepe-dagogiken kom in, inlärning genom lek har fått en given plats i skolan, något som gynnar alla barn i de lägre åldrarna. På sikt kommer det vara vanligt att placera barnen i åldersintegrerade klasser där arbetslag bestående av olika yrkeskategorier samarbetar omkring barnet. Åldersblandningen gör att barnen har lättare att jobba utifrån sin egen utvecklingsnivå. Att jobba på detta sätt främjar framförallt barnet och Ingrid Berglind tror att arbetslagstanken även kommer att genomföras i de högre årskurserna.

Nytorpsskolan satsar på trygga eleverVisste du att Nytorpsskolan har en speciell arbetsplan för trygghet? Arbetsplanen är framarbetad av lärare på skolan. I den står bl.a. att

– alla som arbetar på skolan ska vara uppmärksamma på bråk både under raster och lektioner.

– minsta tecken på bråk och trakasserier avbryts och följs upp.

– personalen får kontinuerlig fortbildning i mobb-ningsproblematik.

– två elever i varje klass från åk 1-9 utbildas till rådgivare och ingår i skolans Trygghetsråd.

– årlig kartläggning av känslan av trygghet och triv-sel på skolan, avstämning sker terminsvis.

Trygghetsrådet och Trygghetsgruppen Trygghetsrådet består av minst två elever från varje klass. I trygghetsgruppen ingår personal från alla årskurser. Trygghetsrådet träffas kontinuerligt till-sammans med ”sin” vuxne från trygghetsgruppen. Träffarna handlar om vad som händer på rasterna, varför det blir bråk och hur man själv kan bidra till att det blir lugnare. Man pratar om stämningen i klassen och hur man kan hjälpa dem som inte har det bra i klassen.

Handlingsplan när det gäller mobbningOm mobbning upptäcks, kontaktas Trygghetsgrup-pen. En handlingsplan finns upprättad och är uppde-lad i olika steg så att man kan målmedvetet arbeta för att lösa situationen. Som förälder till mobbat barn blir man alltid informerad om vad som hänt, trygghetsrå-det pratar både med den som blivit mobbad och mob-baren. Trygghetsrådet gör sedan en bedömning på hur man skall gå vidare med ärendet. Ett sätt kan vara att göra ett ”muntligt” kontrakt med mobbaren om hur han eller hon skall uppföra sig i framtiden. Mobbaren får i uppgift att berätta vad som hänt hemma och be föräldrarna kontakta trygghetsgruppen. Uppföljning sker efter två -tre veckor. Vid misshandel och över-grepp sker en polisanmälan.

För mig som förälder känns det mycket bra att skolan klart och tydligt talar om var den står när det gäller mobbning. Tyvärr har inte alla skolor en ge-nomtänkt handlingsplan när det gäller dessa frågor, så tack Nytorpskolan för att ni sätter fingret på detta viktiga område.

Anne-Marie Helmadotter

Visste du att Nytorpsskolan har en speciell arbetsplan för trygghet? Arbetsplanen är framarbetad av lärare på skolan.

Foto

: Dan

ne L

undb

erg

Annonsera i Dalenbladet!Baksida 3000:­Helsida 1500:­Halvsida 750:­1/4­sida 500:­Utkommer med fyra nr/år till Enskededa­lens drygt 1500 hushåll.

Dalenbladetnr1,mars1998

12

JulgransplundringförstoraochsmåFörromårenarrangeradeSvenskaBostäderochICADalenjulgransplundringförDalensbarn.EngodtraditionsomnuDalenbladettagitupp!

För första gången på några år gavs tillfälle till en hejdundrande julgransplundring lördagen den 10 januari. Tyvärr hade tryckfelsnisse varit framme i Dalenbladet nr 4 -97, vilket fick till följd att en del familjer missade evenemanget. Vi gjorde vad vi mäk-tade och fick snabbt upp affischer med ursäkt och rätt datum. Än en gång ber vi om ursäkt för missen – det ska förhoppningsvis inte upprepas!

Många hade ändå hör sammat inbjudan – cirka 100 barn med föräldrar dansade, lek te, sjöng, åt godis och träffade tomten! En del barn ansåg att tomten hade gjort sitt och att det var konstigt att se ho-nom efter julens slut. När godis ut del ning en började försvann alla tvek sam heter runt hans närvaro – alla fick var-sin godispåse skänkt av ICA Dalen. Påsarna

Cirka 80 barn och föräldrar dansade, lekte, sjöng, åt godis och fick en gigantisk godispåse av tomten!

När godisutdelningen började försvann alla tveksam-heter runt tomtens närvaro!

För sprittande underhåll-ning stod spelmannen Jan-Åke Sundqvist.

som blev över såldes till hugade föräldrar för 20:- , ett gott alternativ ur ekonomisk synpunkt. Och pengarna som kom in gick direkt till Dalensbladets fortlevnad.

För sprittande underhållning och magiska konster stod spelmannen och trollkarlen Jan-Åke Sundqvist. som säkert återkommer fler gånger!

Förtäring fanns i form av kaffe, saft och bullar – El-

len Källström, Linnea Härjerud och Georg Källström skötte serveringen med bravur!

Slutet gott – allting gott. När allt var avklarat note-rade Dalenbladet många glada barn som nu får vänta ett år till nästa julgransplundring!

Janne Svensson

Foto

: Dan

ne L

undb

erg

Foto

: Jan

ne S

vens

son

Foto

: Jan

ne S

vens

son

Dalenbladetnr1,mars1998

13

KultureniDalenLördagenden24januarikomkulturentillEnskededaleniformavinvigningenavkulturhuvudstadsåretochattbiblioteketsdagfirades.

Vad är då kultur kan man fråga sig? Konst, litteratur och film? Jovisst, men det är mycket mer än så! Kultur är vårt förhållningssätt till livet. Kultur är vårt sätt att handskas med verkligheten och alla dess bottnar, vårt sätt att mötas, vårt sätt att utforska omgivningen. Vårt sätt att leva.

Kulturhuvudstadsåret är en manifestation av allt detta. Det sammanfattar sådant vi kanske inte alltid uppfattar till vardags som kultur. Och dessutom ger det oss en chans att mötas. Ur möten kan ljuvliga saker uppstå!

Lagom till invigningen hade en reklampelare place-rats på torget, där granen brukar stå. – Åh nej, tänkte jag! Inte reklam mitt på torget också. Räcker det inte med allt annat vi sköljs över av på tunnelbanan, i TV och tidningar. Hur kunde markägaren upplåta torget till nasarna? Men vid närmare beskådan framkom det att det var ett konstverk av Sapphos Döttrar (Lotti Malm, Ulla Nordenskjöld, Bitte Richardsson) som rests i anslutning till invigningen av kulturhuvud-stadsåret. Mellan den 24 januari och 25 mars pryder den torget! Tack för det!

Efter den spektakulära invigningen återstår nu var-dagen och man kan bara hoppas att ambitionen från arrangörerna håller året ut och att också vi i Enske-dedalen ”drabbas” fler gånger av kulturen!

Nedan återges Enskede stadsdelsnämnds politiska mål avseende kulturen i Enskede.

Janne Svensson

PolitiskamålförEnskedestadsdelsnämnd96­08­28Kulturen i Enskede – motor i samhällsutvecklingen”Genom olika kulturaktiviteter skall de offentliga mötesplatserna bejakas och dialog och debatt värnas. Kulturen skall ge möjligheter till vidgade kunskaper, särskilt via biblioteken, som garant för det kollektiva minnet.

Eget och aktivt skapande, särskilt för barn och ungdomar, bidrar positivt till individuell och social utveckling. Genom att pröva, jämföra och utveckla den egna kreativiteten kan kritisk hållning bearbetas till förståelse och acceptans.

Det gemensamma kulturarvet är i ständig föränd-ring. Det är viktigt att våra invånare både ges möjlig-het till tradition och förnyelse från olika kulturkretsar och inom kulturens olika områden. Genom detta er-hålles en bas för samhällelig tillhörighet och identitet.

Aktiviteter inom kulturområdet skall syfta till att väcka upplevelser hos utövare och nyttjare samt bidra till invånarnas totala livsmiljö.

Förskolan, skolan, institutioner och arbetsplatser har ett stort ansvar som bärare och utvecklare av kulturen.”

NyttmedborgarkontorinvigtTorsdagen den 22 januari invigdes Enskedes första medborgarkontor vid Sockenplan. Stadsdelsnämnden har även beslutat att öppna ett medborgarkontor i Dalen. Det sker senare under 1998.

Vid Sockenplan kommer två s k generalister samt en chef (också chef över Dalens medborgarkontor) att ar-beta för att ge oss medborgare information, vägledning och rådgivning. I första hand gäller servicen kommunal verksamhet, men även viss statlig verksamhet kan vi få hjälp med. Personalen till medborgarkontoret håller för närvarande på att anställas.

Källa: enskedenytt nr 3, december 1997

Foto

:Dan

ne L

undb

erg

– Åh nej, tänkte jag! Inte reklam mitt på torget också.Stadsdelsnämndens ordförande Gun Setréus invigde!

Dalenbladetnr1,mars1998

14

InsändareTackförallainsändareochvälkomnamedfler!

Och till Dalen!Till avdelning 22, Dalens sjukhem.

Vi, anhöriga till Jenny Johansson, vill på detta sätt framföra ett varmt tack för all den goda vård och omtanke vår mor fått under de drygt 10 år hon bott på Dalens sjukhem. Tack också för ert deltagande vid hennes bortgång. Det värmde!

Karin Olsson och Birgitta Wiman med familjer

Dagens ros.. vill jag ge till personalen på Dalens sjukhus av-delning 62, för att de gav min käre Magnus god omvårdnad och medmänskligt bemötande under hans sjukdom.

Hallfrid

Tack alla ni på Dalen för god vårdJag fick vård på Dalens sjukhus i 14 dagar. Kom till rehabliteringen av delning 72 i ett bedrövligt skick, knäplastik samt urinvägsinfektion, blödande magsår, men blev så väl omhändertagen.

Vi som kunde komma upp ur sängarna blev serve-rade god, vällagad och smaklig husmanskost som är kryddad så att alla kan äta. Vi blev serverade, varma tallrikar som på Grand Hotell. Nätterna var en plåga på grund av sendraget i det opererade benet, jag ha-sade fram i korridoren. Då värmde vårdarna mjölk och serverade mig med skorpor till. Detta är den bästa vård man kan få.

Sjukgymnasterna gjorde en stor insats för oss pa-tienter, då vi måste få våra lemmar att fungera efter tre veckor i sängen.

Ett stort tack till alla som vårdat mig med omsorg.

Karolina

Tack, DalenEfter allt gnäll på sjukvården vill jag komma med min positiva, motsägande uppfattning.

Jag vill varmt tacka avdelning 63 på Dalens sjukhus, specialavdelning för tumörsjuka, de skickliga läkarna Kerstin Andersson och Annelie Carlsson med hela sin stab av duktiga hjälpsamma medarbetare som alla gör en fantastisk insats för både patient och anhörig!

Tack också till terapiavdelningen som så omsorgs-fullt gjorde den fina trädgården till en skön tillflykts ort under trötta dagar!

Uje Collin

Dagens ros ...

... vill jag ge till min handledare Reza på avdelning 31 vid Dalens sjukhem. Tack för allt jag lärt mig under mina praoperioder!

Eleven Jennie

OvanståendeinsändarehargåttattläsatidigareiSöderomSöderochAftonbladet,mendåDalenbladetidettanummerbesökerDalenssjukhus,passadedetbraatt

återanvändademhärockså.Red.

Tillslut...Är vi som bor i Dalen andra klass?Under hösten har vi som jobbar med barnomsorg och skola i Enskede stadsdelsförvaltning fått utbildning i empati och hur viktigt det är för våra barn.

Fredag 23/1 hade vi en uppföljning av denna utbild-ning och då inledde stadsdelsdirektören med hur viktigt det var att samarbeta, barnomsorg och skola.

Senare var det dags för Nytorpsskolans rektor som hade en ensidig bild av medborgarna i Dalen. I hen-nes presentation framgick att hon tycker de som bor på andra sidan Nynäsvägen är mer välutbildade och goda familjer. Människorna som bor i Dalen består av 35 % invandrare, arbetslösa med ekonomiska och sociala problem.

Vad vi fick fram så menar rektorn att dom på ”andra sidan” bryr sig mer om sina barn därför blir dom tryggare. Hur kan man stå och säga så och klassa ner barnens föräldrar i Nytorpsskolan och vi örviga som bor i Dalen?

Dalenbo sedan 18 år

OvanståendeinsändarehargåttattläsatidigareiSö­deromSöder.Viansågattdenborde läsasocksåavDalenbladetsläsare.LäsintervjuninästanummermedNytorspsskolansrektorIngridBerglind.Red.

NoteratLiksom Dalenbladet firar Dalens Kulturnät sin två-årsdag i år. Redaktionen gratulerar och önskar fortsatt framgång med arbetet att aktivera oss boende i Dalen.

Vad fort man ändå vänjer sig! Systemet med kort till tvättstugan sitter som gjutet efter bara några månader. Synd bara att man inte kan boka alla fyra maskinerna om inte ”grannen” kommer! Och nu har vi fått nya maskiner också. Man tackar!

Från säkra källor på SL meddelas att det nya tun-nelbanetåget ”Vagn 2000” börjar sin ordinarie färd på ”vår” linje 18 söndagen den 15 mars!

forts på sidan 30!

Dalenbladetnr1,mars1998

15

HandikappadiDalenVintersport–någotförrullstolsbunden?!När jag sitter bak fönster och betraktar det ljuvligt vackra vita utanför vill jag fly till bergen, se de deras dova blånande färgprakt. Jag vill andas fjällens förvirrande dofter stå på bergets högsta topp och klappa mjuka moln som sakta far förbi. Känna deras bomullsaktiga svalka mot min handflata och ta deras fukt på mina kinder. Spänna skidan på och sitta försiktigt vägandes på kanten till backens fartsugande sluttning, dra ett djupt, av kylan svidande, andetag och sedan släppa alla hämningarna. Kasta mig ned! Hämningslöst, tjusande, virvlande, berikande, vansinnigt roligt.

Jag har provat. En gång har jag provat. Vad är det nu för speciellt med det, kanske du undrar. Jo jag har en skida och jag sitter i den. En s k ”sit-ski”. När benen inte vill fungera så finns det andra sätt att ta till och detta är det ena. Jag trodde aldrig det skulle fungera. Jag sittandes i en stol som satt som smetad runt höfterna med en pinne under mig och den fastsatt på en skida. Kändes patetiskt och skrämmande, rent skräckinjagande.

När jag satt där på kanten var det som om hela magen invaderades med miljoner små fjärilar i flykt. Det ilade och pirrade upp och ner. Svettades och frös, mådde illa och var lycklig. Lycklig för att jag var på top-pen, illamående för att jag nu verkligen tänkte ta steget rätt ut i backen.

Nej, jag kan inte, skrek det inombords, jag törs inte, aldrig. Hela mitt inre gjorde uppror mot vansinnet i att slänga sig ned på en skida för denna backen som verkade stupa rätt ned i ”Ingentinget”.

Men helt plötsligt infann sig ett lugn. Kan jag leva i rullstol så kan jag slänga mig nedför backen. Det kändes som om det skulle kvitta om jag gjorde mig illa. Jag satt ju redan och varför inte då skaffa lite extra krydda på tillvaron. Sagt och gjort. Mot kanten, sakta… försiktigt… och sedan iväg.

Slut, backen tog slut. Skandalöst, dåligt, rent oförskämt, nu måste jag ju ta mig upp igen. Det var så gudomligt härligt och fartfyllt och vansinnigt att jag måste göra det en gång till.

Gunilla Hårdberg

RapportfrånForumKvinnorochHandikappDen 13 september 1997 bildades föreningen Forum Kvinnor och Handikapp.

En förening som skall fortsätta projektets, med samma namn, arbete för kvinnor med funktions-hinder. Projektet startades 1988 i samband med förberedelserna av deltagande i den nordiska jäm-ställdhetskonferensen Nordiskt Forum i Oslo 1988. Projektets mål har varit att ”förbättra situationen för kvinnor med funktionsnedsättningar inom olika samhällsområden såsom arbetslivet, utbildning, familjelivet, rehabilitering, fritid och kultur”. Den främste finansiären har varit Allmänna arvsfonden.

Inom projektet arbetades bland annat fram boken ”Kvinnobilder”. Där framställdes även rapporter från seminarier och konferenser som behandlade frågor som våld och övergrepp, sexualitet, fritid och kultur, Europeisk integration. Projektet deltog även i FNs konferens om kvinnor i Beijing. Internationellt arbetades fram ett nätverk mellan Nordiska och Baltiska länder.

Att avsluta projektet kändes som en omöjlighet eftersom vi märkte vilket enormt behov det fanns av Forumet. Kvinnofrågor i funktionshinderperspektiv är något som allt för lite debatteras och bevakas. Så vi beslutade att fortsätta arbetet i föreningsform. Nu finns temagrupper inom områden som rör arbets-livet, våld och övergrepp, sexualitet, frågor inför riksdagsvalet, hälsa och rehabilitering, utbildning/empowerment, kultur och fritid etc.

Är du sugen på att delta? Du kanske inte vill delta ak-tivt, men sitter inne med en massa idéer. Ring då mig! Jag är projektledare för områdena våld och övergrepp mot funktionshindrade kvinnor samt sexualitet och funktionshinder. Två ämnen som man talar mycket tyst om och som jag funnit vara viktiga att belysa. I vårt samhälle ses kvinnor med funktionshinder fort-farande som könlösa individer, med andra ord kan vi inte ha förhållanden och alltså inte heller utsättas för våld i hemmet. Två uppfattningar så förlegade att det är skrämmande.

Kvinnor med funktionshinder fanns inte ens med i tankebanorna när man startade upp projektet ”Kvin-nofrid” inom polisen. Detta vill jag försöka ändra på genom att ge ut en bok i ämnet. Därför söker jag nu kvinnor med funktionshinder som varit utsatta för våld och övergrepp. Jag vill intervjua er och använda dessa samtal till ett bokmaterial som skall blandas med fakta om vart man kan t ex söka skydd. Vill du vara anonym är det en självklarhet och respekteras till fullo.

Boken skall kunna användas vid utbildningar inom t ex polisen, kvinnojourer etc, men samtidigt kunna bli en förebild för kvinnor med funktionshinder som lever med våld och övergrepp i sin vardag till ändra sina liv. Har du erfarenheter? Ring mig!

Gunilla Hårdberg

Villdublimedlem?Såväl enskilda kvinnor och flickor med funktionshinder som deras organisationer kan vara medlem­mar i föreningen. Stödmedlem­mar välkomnas också. Andra enskilda personer, alltså andra intresserade kvinnor och män med eller utan funktionsned­sättningar samt organisationer utanför handikapprörelsen, kan bli stödjande medlemmar. Hör av dig – bli medlem!

Medlemsavgifter1998Enskilda kvinnor och flickor med funktionsnedsättning – 100 kr

Handikapporganisationer – 250 kr

Stödmedlemmar: enskilda per­soner minst – 100 kr

Organisationer minst – 250 kr

Avgiften betalas in på postgiro 83855­7.

Ange tydligt den enskildes res­pektive organisationens namn, adress, telefon, fax samt om du/din organisation vill bli medlem eller stödmedlem.

Föreningen Forum, Kvinnor och Handikapp, c/o RNj, Box 9514, 102 74 Stockholm, tfn 08 668 96 93, fax 08 668 88 86

Ring mig om du är intresserad av att delta i mitt bokprojekt eller om de har några idéer som vi kan ha användning för i Forumet.

Dalenbladetnr1,mars1998

16

Vantensombleventumme–historienomDalensSjukhus

Barbro Trygg, sjukhemschef, berättar att Dalens sjuk-hus från början var ett åttavåningars långvårdsjukhus med 48 vårdplatser på varje avdelning. Då ställde man inte patienten eller den boende i centrum i samma utsträckning som idag.

med distriktsläkare och sköterskor, mödravård- och barnavård samt ett långvårdssjukhus med 384 platser.

Dalens sjukhus – mer än vårdcentralFör mig har kontakten med Dalens sjukhus mest bestått av ett evigt springande med sjuka barn till husläkare och öron-, näsa-, halsspecialist. Har man ett öronbarn så har man! Visst hade jag tankar och frågor omkring vad som fanns på de resterande åtta

våningarna. Men då jag inte hade ärende dit kän-des det inte angeläget att ta reda på mer. När jag så fick uppdraget att skriva något om sjuk-huset upptäckte jag en mängd saker som jag inte visste.

Jag träffade Barbro Trygg, sjukhemschef för avdelningarna som finns på de första fyra våningsplanen. Barbro, som hängt med från början då sjukhuset startade 1980, berät-tar att det från början var ett åttavåningars långvårdsjukhus med 48 vårdplatser på varje avdelning. Då ställde man inte patienten eller den boende i centrum i samma utsträckning som man gör idag. Det

innebar att patienterna låg i två- och fyrbäddssalar vil-ket inte gav den hemkänsla och integritet som man fak-tiskt behöver när man mer eller mindre bor heltid på

avdelningen. Under slutet av 80-talet organiserades sjukhuset om till 16 avdelningar, dvs två avdelningar per plan. Samtidigt minskades vårdplatserna till 20 per avdelning. Så småningom har fyrbäddssalarna blivit enkel och dubbelrum.

Dalens sjukhem – en trygg boende­form för dem med stort vårdbehovNär ÄDEL-reformen trädde i kraft 1992 delades sjukhuset upp så att Stockholms stad tog över de fyra understa planen, vilka bildade Dalens sjukhem.

”Skandalernassjukhusin­vigs”,skrevDagensNyheterifebruari1980,dåDalenssjukhusinvigdesmedpompaochståt.Detlättkanbegripasnärmanserattprojektetmedstorsjukhu­setvarenskandalsomkostadeskat­tebetalarna55miljoner.Vadhändeegentligennärvantenbleventum­me?

I slutet av 60-talet mo-tade man bort de 300 kolonister som hade sina kolonistugor och täppor på området där Dalens sjukhus och Dalens bostadsområde nu ligger. Tanken var att det skulle byggas ett jättestort under-visningssjukhus som skulle bli stans största och finaste sjukhus med 1300 platser. Vad man inte visste var att det på samma gång pro-jekterades för ett stort sjukhus i Huddinge. När Landstinget tog över sjukvården 1970 upp täcktes denna dubbelplanering och ett av storsjukhusen måste avvecklas. Huddinge blev undervisningssjukhuset och Dalens sjukhus blev långvårdssjukhus.

Eftersom kolonistugor och täppor hade fått ge plats till ett jättebygge som blev en fingertutt, frågade man sig nu vad som skulle byggas i denna gigantiska lergrop. Beslut fattades att ett nytt bostadsområde med simhall, butiker och bostäder skulle växa fram i skuggan av Dalens sjukhus som skulle serva området

Dalenbladetnr1,mars1998

17

Från vänster: Inger Landberg, Amelie, Gunvor Hallgren, Anneli och Ulla-Britt Sundström.

Foto

: Dan

ne L

undb

erg

forts från sidan 16!

På sjukhemmet vårdar man och rehabiliterar patien-terna under längre tid. Sjukhemmet har 168 platser fördelade på följande sätt – 60 av platserna är för boende med diagnosen senildemens, 20 platser för rehabilitering och 60 platser för sjukhemsboende. En av avdelningarna är en kortvårdsavdelning som förutom växelvård och avlastning tar emot ”yngre” sjuka som behöver sjukhemsvård. Det kan gälla personer med diagnoser som MS, ALS och cancer.

Geriatriska kliniken till för akut sjukaDe övriga fyra våningsplanen blev kvar i landstingets regi som geriatrisk klinik. Där tar man emot äldre människor som är akut sjuka. Flera läkare är knutna till kliniken och de finns tillgängliga dygnet runt. På kliniken har man också stora rehabiliteringsmöjlig-heter att tillgå. Kliniken och sjukhemmet samverkar för patientens bästa. Ett typexempel på hur kliniken och sjukhemmet arbetar ihop är när det handlar om hjärnblödningar. Den akut sjuke patienten kommer till geriatriska kliniken där observation och bedöm-ning görs av läkare. Rehabiliteringen påbörjas på kliniken och pågår tills patientens läge stabiliserats och vård- och rehabiliteringsbehov fastställts.

Behövs rehabilitering och vård under längre tid flyt-tas patienten över till sjukhemmet, där man fortsätter med rehabiliteringen. I de flesta fall åker patienten hem igen med utprovade hjälpmedel så att de kan klara sig själva hyfsat bra. Men en del blir kvar längre tider på grund av att de har svårt att klara av ett eget boende och får då en permanent plats på sjukhemmet.

ÄDEL­reformen – individen i centrum Barbro menar att det mest positiva med ÄDEL-

reformen var att man tvingade fram ett nytt synsätt på patienten vilket innebar att helhetssynen på den vårdtagande människan skulle vara framträdande. Konkret betyder det att vård och behandling skall ske i samråd med vårdtagaren och dennes anhöriga och ska så långt som möjligt vara anpassad efter varje person och dess önskemål.

Personlig integritet viktigtDe som är boende på sjukhemmet har möjlighet att ta med personliga saker att inreda sitt rum med, vilket många naturligtvis har gjort. Tyvärr har inte alla möjlighet att få ett enkelrum utan måste dela med någon. I tvåbäddsrummen finns det draperier att avdela rummet med, allt för att kunna skapa en egen vrå för de boende. Barbro berättar att de i möjligaste mån ser till att personkemin stämmer mellan dem som måste dela rum med varandra. För att ytterligare få det mera hemlikt är det viktigt att de som orkar kan vara med i vardagssysslor såsom t ex att baka och deltaga i andra lättare aktiviteter.

Pubaftnar mycket populäraDet finns möjlighet till arbetsterapi och fysisk träning på avdelningarna. En halvtidsanställd från arbetstera-pin ordnar olika former av aktiviteter för de boende. Till exempel pubkvällar med öl, cider eller portvin. Dessa kvällar är av naturliga skäl mycket populära. Musikcafé ett par gånger i månaden är också ett regel-bundet inslag på aktivitetsmenyn. Nere i sjukhusets entré finns det också ett bibliotek som är öppet för boende, anhöriga och personal. Även allmänheten kan låna böcker från biblioteket.

Anne-Marie Helmadotter

Dalenbladetnr1,mars1998

18

19%rabattpåklippningarunder19dagar!Mellan2–20mars!Gäller ej pensionärspris.

ExtraNovellspraymedpump35:­ (ord 71:­)

Refill29:­ (ord 59:­)

MatrixBiolageskumtillspecialpris!

Dalens centrum. Tfn 08­659 81 60Välkomna önskar Freddy, Monica, Lena och Åsa

Dalenbladetnr1,mars1998

19

NytticentrumEttkaféicentrum,ellerfleraffärer.Justdetsommångasaknar,kanbliverklighetnågongångihöst.

Stadsdelsförvaltningen vill göra sig av med hyreskon-traktet för Dalen träff, lokalen som ligger mittemot ICA. Lokalen är öppen för privatpersoner och för-eningar som vill hyra den för loppis, fest eller möte. Hyran per tillfälle är 5.000 kr, för ideella föreningar är det gratis. Men kontraktet kostar stadsdelsför-valtningen 700.000 kr per år, och lokalen utnyttjas mycket lite.

– Pensionärerna är de som använder den flitigast. De har sina möten där. Annars hyrs lokalen ut några enstaka gånger per år till villaföreningen, idrottsklub-bar och annat, säger Ulf Thörngren, chef för teknik och miljö på stadsdelsförvaltningen. För övrigt är det mest skolklasser som har loppmarknader.

Och staden kan inte subventionera loppisar, sä-ger Ulf Thörngren. Ekonomin i kommunen är inte densamma i dag som när Dalen byggdes. Då fick Svenska Bostäder i uppdrag att bygga en möteslokal, en sådan skulle finnas i varje område. Genom åren har den tidvis varit mer välanvänd än i dag, bl.a har det varit filmvisning på helgerna. Men nu måste alltså stadsdelsnämnden dra ned på sådant som ses som onödiga utgifter för att klara av kärnverksamheterna vård, skola och omsorg.

Stadsdelsförvaltningen vill bli av med sitt kontrakt så fort som möjligt. Någon gång efter sommaren öppnar det nya förvaltningskontoret och medborgarkontoret i Försäkringskassans gamla lokaler. Där kommer även en ny, mindre möteslokal att byggas. Den kommer dels att användas av tjänstemännen i förvaltningen, dels av allmänheten som ska kunna hyra den på samma sätt som hörsalen.

– För pensionärerna, som är de som har störst behov av en möteslokal, kommer det antagligen att bli gratis att hyra den nya lokalen.

Eftersom den nya möteslokalen kommer att ligga i anslutning till förvaltningskontoret, är det däremot tveksamt om det kommer att gå att hyra den på helgerna. Det är en fråga som återstår att lösa, säger Ulf Thörngren.

Kafé eller affär?Än så länge är det inte klart vem eller vilka som tar över kontraktet för hörsalen. Enligt Ulf Thörngren är det många som har visat intresse för lokalen, både affärsidkare och några kaféer.

Vad som däremot verkar vara klart är att väggarna mot allén kommer att byggas om. I dag är lokalens fönster förbyggda med plåt.

– Vi vill öppna upp mot gången så att det ser lite trevligare ut, säger Dalens förvaltare Yngve Persson. Ska det ligga affärs- eller kaféverksamhet i lokalen måste det byggas entréer mot gången, och plåten ska naturligtvis tas bort.

De som arbetar på SB Dalen har mycket att säga till om i fråga om vad som ska ske med lokalen, men det är Svenska Bostäder centralt som sköter kontrakts-skrivandet. Yngve och hans medarbetare är överens om att det ska vara en verksamhet som bidrar till att göra Dalens centrum mer levande. Gärna något som har öppet på kvällar och helger också. Sedan finns det olika idéer om exakt vad som skulle passar bäst.

– Några tycker att det ska vara ett kafé eller en res-taurang. Själv skulle jag gärna se en mataffär, kanske med lite udda, exotiska livsmedel. Vi har också talat om ett kafé som också är verkstad för konstnärer.

Karin Lignell

Dalendagen 1998 – en fest som sent kommer att glömmas!För tredje året i rad går i början av juni den hittills största festen i Enskededalen av stapeln. Svenska Bostäder, Dalenbladet och Dalens företagare bjuder in till tävlingar, framträdanden av kända artister, tävlingar mm! Reservera datumet redan nu, vi återkom-mer senare om den exakta tidpunkten.

Dalenbladetnr1,mars1998

20

Historienombostadsområ­detDalenärhistorienomettstyckevildmark,somblevkoloniträdgårdsområde,somblevennedbrändöken,somblevvårtbostadsområdeavidag.

Eftersom det länge var bara skog här, börjar vi vår berättelse med bebyggelsen omkring, som bl a gett namn åt tunnelbanestationerna och bostadsområdena omkring.

Namnet Dalen kommer från ett torp som låg här (vid nuvarande Bersågränd) på 1700-talet och som hörde till Enskede Gård. (Enskededalen kallas det villaområde som ligger söder om ”vårt Dalen”, och vi hör faktiskt inte dit utan till Gamla Enskede, trots vår postadress.)

Enskede Gård var en rik lantgård som omnämnts redan på 1500-talet. Många mindre gårdar, torp och krogar har hört till, t ex torpen Dalen, Glädjen, Åsen, krogarna Stora och Lilla Gungan mm.

Huvudbyggnaden Enskede Gård började uppföras år 1802 och finns fortfarande kvar, vill ni se den ska ni åka till station Enskede Gård och ta en pro-menad i Enskedeparken! Här var på 1800-talet ett mönsterjordbruk, lett av Axel Odelberg. Ridstallen som ligger intill parken är vad som finns kvar av ladugårdarna idag.

Den engelska parken anlades på 1840-talet, och det finns även ett koloniträdgårdsområde där idag.

Vi bor ju mellan tunnelbanestationerna Blåsut och Sandsborg. Var kommer de namnen ifrån? Jo, Blåsut,

Koloniträdgårdar i Enskededalen. Foto av I Nilsson omkring 1920. Storstockholms bebyggelsehistoria, © Ingemar Johansson, Gidlunds 1987.

HistorienomDalensom var ett skogvaktarställe, kommer faktiskt sig av att det var ett riktigt blåsigt ställe! Det finns andra orter i Sverige som också heter Blåsut. Det heter alltså inte så för att det låg nära det illaluktande slakthusområdet, och senare en soptipp, som man kanske skulle kunna tro...

Sandsborg var en krog, eller värdshus, som låg vid nuvarande Dalarövägen på tunnelbanevallen, cirka 100 meter norr om Sockenvägen.

En annan krog var Stora Gungan, som fanns redan på 1600-talet. Det namnet kom sig av det ”gungande” kärr som låg intill. Den byggnad som finns kvar idag, på Skansen, uppfördes 1801, mellan Blåsut och Sandsborg intill Nynäsvägen. När den skulle bort, samtidigt som det senare koloniträdgårdsområdet (som vi berättar mer om nedan) forslades det till Skansen där det nu står bland hantverkskvarteren.

Vägarna som ledde in till staden var förr kantade av krogar. Dels för att folk ju gick till fots eller red, och behövde en rast då och då, men också för att stockholmarna gärna åkte ut utanför staden och ”slog runt i det gröna”! Bellman och hans vänner gjorde det gärna, men åkte oftare till t.ex. nuvarande Klub-bensborg vid Mälarhöjden.

I det som numera kallas Gamla Enskede (villaom-rådet på andra sidan tunnelbanan) byggdes i början av 1900-talet Stockholms första s.k. trädgårdsstad –tanken var att där skulle även de som inte var så rika kunna bli ”egnahemsägare”. Bostadsbristen var svår i Stockholm redan då, här skulle arbetare kunna få köpa sig ett litet hus med trädgård, för fördelaktiga lån.

De första husen Stockholms stad lät uppföra var de s.k. ”engelska radhusen” som ännu finns kvar på Margaretavägen. Men de blev inte alls populära, ingen ville köpa dem, eller ens hyra dem! I fortsättningen

Dalenbladetnr1,mars1998

21

Krogen Stora Gungan som finns kvar idag, på Skansen, uppfördes 1801, mellan Blåsut och Sandsborg intill Nynäsvägen. När den skulle bort, samtidigt som det senare koloniträdgårdsområdet (som vi berättar mer om nedan) forslades det till Skansen där det nu står bland hantverkskvarteren. Storstockholms bebyg-gelsehistoria, © Ingemar Johansson, Gidlunds 1987.

En hustyp som lanserades var den s k ”Enskedevillan” som karaktäriseras av höga spetsiga gavlar med vita spjälmönster under nocken. En modell av huset ställdes ut som reklam på Djurgården i samband med världsutställningen 1909. Från Årsta till Farsta, © Olle Rydberg, Natur och Kultur 1979.

forts från sidan 20!

byggdes därför mest friliggande enfamiljshus och s.k. dubbelhus (”parvillor”).

En hustyp som lanserades var den s k ”Enskedevil-lan” som karaktäriseras av höga spetsiga gavlar med vita spjälmönster under nocken. En modell av huset ställdes ut som reklam på Djurgården i samband med världsutställningen 1909.

Många av husen uppfördes också efter beställning enligt köparnas egna önskemål, vilket har gett Gamla Enskede den individuella prägel som gjort det så populärt idag, bl a är det många arkitekter som vill bo där. Bland arkitekterna på den tiden ansågs det däremot ”oroligt” och rentav fult med den oenhetliga arkitekturen!

På området där vi bor idag, och som tidigare alltså mest var skog, anlades koloniträdgårdar år 1911. Idén med kolonilotter kom från början från Tyskland, där man redan på 1820-talet börjat utarrendera särskilda odlingslotter åt arbetare. Mot slutet av 1800-talet hade rörelsen spritt sig, och koloniträdgårdar fanns då i flera andra länder i Europa. I Stockholm anlades de första 1904, vid Värtan samt vid Stadshagen på Kungsholmen, och de följdes snart av många fler.

Men i takt med att Stockholms ytterområden be-byggdes försvann flera av de prunkande koloniträd-gårdsområdena. I Enskededalen sades kolonisterna upp 1965, för då var det tänkt att här skulle byggas ett jättelikt regionssjukhus! I april 1969 jämnades stugor och trädgårdar med marken. Man brände upp hela området, och hettan blev så stark att äppelträd i trädgårdarna intill slog ut i blom flera veckor tidigare än normalt!

Men sjukhusplanerna rann bokstavligt talat ut i sanden, det enda som återstod av de vackra koloni-trädgårdarna var en sandig öken i 10 långa år. Sedan byggdes istället det mindre Dalens sjukhus (se si-dan16) och så småningom vårt Dalen – men det är en annan historia!

Om ni blivit intresserade och vill läsa mer om vår hembygds historia rekommenderas bl a P.A. Fogel-ströms ”Söder om tullen”, Olle Rydbergs ”Från Årsta till Farsta ”, Söder om söder samt pärmen ”Enskede förr och nu” som finns på biblioteket!

Sara Lindhagen

Dalenbladetnr1,mars1998

22

PoesiHej alla dalenbladetfans!I förra numret undrade jag om vi kunde berika Dalen-bladet med lyrik. Eftersom vi kommer från så många olika håll här i världen skulle vi kunna leta fram en dikt från våra hemtrakter på biblioteket och skicka in. På så sätt lärde vi känna varandras poeter vartefter Dalenbladet kommer ut.

Hur gick det med det? Här har jag i alla fall letat fram en av Rainer Maria Rilke, 1875-1926.

Ellen Schölermann

PANTERN(I Jardin des Plantes, Paris)

Hans blick är trött av alla dessa stänger.Den fångar inget mera på sin färd.För honom finns det, så långt blicken tränger,blott galler — och bak dessa ingen värld.

Hans smidigt starka steg, den mjuka gången,där han sitt trånga, snåla kretslopp går,är krafters dans omkring en mitt, där fångenen halvt bedövad, väldig vilja står.

Blott sällan kan det underbara hända,att någon bild går in i hans pupill,går genom lemmarna, de stilla, de spända— och hör i hjärtat upp att vara till.

Översättning: Johannes Edfeldt

Förra numrets poet Mara Zvaigzne har liksom vete­ranen Pere Schröder bidragit med varsin dikt till detta nummer! Skicka in dina dikter du också!

Snö – 10 ° kallt, solskathannen försöker för andra veckani rad haka fast samma pinnei grenklykan

honan ser uppmuntrande påhan sträcker på sig och kacklar vilt

försöker han verkligen,eller låtsas han bara?är pinnen substitut för blommoroch parfym?

med den här fartenkommer äggen att trilla i backeni snönunder den förvirradeblommande busken som alltidsjälvmordsföraktandespricker ut i rosa i februari

eller försöker vi alla barahålla skenet uppe?det är vinter,fast det är vår

Mara Zvaigzne

Dom svaga gruppernakom hem till mig– dom utan ben,dom utan ordoch domutan hopp.

Vi log snett,rakt in i varann.Vi tog upp enspontan applådoch kastade lösnäsormellan oss.De rörde sigi vackra,självlysande bågar.Vi staplade kornav sanningoch kände oss utvalda,välsignade av nån.

Vi gick utpå våra gator;dom utan ordbardom utan benoch dom utan hoppvisade vägen.

Pere Schröder

Enskede Wärdshus Festvåning

Festvåning för 30 - 70 gästerBufféer från 170:-/person3-rätters från 250:-/person

Hyra, drink, kaffe & bra musik ingår!Catering: bufféer, canapéer, kaffe & wienerbröd

till oslagbara priser!

Ring omgående för fredag & lördag.Tfn 08-649 64 70, Fax 08-6590874

Restaurang Bar

VisaDalenbladetochfå10%på

allt!

Gäller ej lunch

Öppettider:Mån­tor10­22fre­lör10­24sön12­22

Dalenbladetnr1,mars1998

23

Middagstipset–alternativpåskmiddag

KulturiEnskedekyrkaKonsert ”Stabat Mater” av Joseph HaydnSöndag den 15 mars kl 18.00.

Karin Frölén, sopran. Martina Dike, alt. Ulrik Qvale, tenor. Karl-Magnus Fredriksson, bas. Enskede Kam-markör. Orkester ur Radiosymfonikerna. Dirigent: Eva Karpe. Inträde 50:-.

PianokonsertLördag den 18 april kl 16.00. Lena Johansson, piano. Musik av Beethoven och Brahms med flera.

VårkonsertTorsdag den 28 maj kl 20.00. Enskede Kammarkör. Musik av Bach, Poulenc, Olsson. Dirigent: Eva Karpe. Fri entré.

En kväll med MarkusMåndag 6 april kl 18.00. Vårt äldsta evangelium Markusevangeliet berättas och dramatiseras av skådespelaren Johan Bössman, prästen Anders Hedman och prästkandidaten Joakim Schröder. Paus med kaffeservering!

Påskägg6 hårdkokta ägg

1 burk redd champinjon- och tomatsoppa

0,5 dl vatten

1,5 dl gräddfil

100 gram rökt skinka i bitar

Gräslök

Skala äggen medan de är varma. Häll soppan i en kastrull och tillsätt vatten och gräddfil.

Skär skinkan i skivor, sedan i strimlor och lägg den i kastrullen. Värm såsen under omrörning men låt den inte koka. Dela äggen mitt itu på längden och lägg dem i såsen för att bli varma. Strö på gräslök.

Serveras med rostat bröd och eventuellt smör. Gärna också smörfräst spenat eller kokt broccoli. Det passar bra också med bara ris.

MandelkakaRiv 300 g mandelmassa grovt, blanda i 3 ägg. Vill du göra en större kaka, ta 5 ägg och 500 gram mandelmassa, o s v.

Blanda ihop och häll det i en smord och bröad form.

Sätt ugnen på 175 grader.

Låt kakan grädda i ungefär 45 minuter.

Simsalabim och det är färdigt!

Snygga till den med lite vispgrädde och kanske påskkycklingar el. dyl.

Serge Bokabza

Dalenbladetnr1,mars1998

24

Bad/simhall/lekBassäng 25 meter djup 0,7 - 1,4. Plaskdamm. Vattentemperaturen 30 grader alla dagar. Medtag eget hänglås eller köp hos oss.

MotionssimSolarium ”Drop in”2 st kroppsformade

Simskolasom erbjuder vattensäkerhet för allafrån Plask och Lek till vuxensim.Tfn simskolan 605 83 00 mån-tors 10-15.

Vattengympa och vatten-aerobicFriskvårdsmassageUnna dig en massage i samband med simning eller annat.Våra massörer/massageterapeuter (en kvninnlig och en manlig)finns hos oss dagtid och kvällstid. Boka en 30-min eller en 50-min mas-sage på tfn 648 9274 eller i kassan på badet.

Våra öppettiderMåndagar 13.00-20.00Tisdagar 06.30-20.00Onsdagar 15.00-20.00Torsdagar 13.00-20.00Fredagar 06.30-19.00Lördagar 08.00-14.00Söndagar StängtFör mer information ring tfn 648 92 74!

Föräldrarpågång! Vuxenvandrare är några vuxna som bryr sig om våra ungdomar och vårt bostadsområde. Man behöver inte vara förälder själv, bara en ansvarsfull, vuxen människa som vill engagera sig. Vi är inte poliser. Vi är inte ute för att patrullera eller spionera på ungdomarna. Vi vill finnas till som en resurs bland andra för att bidra till säkerheten i Dalen. Vi är inte heller barnvakter. Vi är inte ute som en ersättning för föräldrar. Men det kan vara tryggt för föräldrar att veta att det finns vuxna ute som bryr sig om deras barn.

Det är inte bara hårt arbete. Det är faktiskt kul. Man hinner prata om mycket med sina medvandrare under en kväll. Dessutom får man lite motion på köpet! En kvällsvandring bruka börja med en runda genom alla Dalens gårdar, och förbi tunnelbanestationerna Blåsut och Sandsborg. Sedan kan den sträcka sig från Gull-marsplan och Fryshuset till Björkhagen och Kärrtorp

Vi är några stycken och vi vill gärna vara fler. The more the merrier. Det skulle vara kul om du ville komma ut och vandra med oss någon kväll. Vi är ute på fredagkvällar. Vi samlas i Dalens kvartersgård klockan 21.30 (vi brukar få en kopp kaffe innan vi börjar). Sen går vi ut vid 22.00-tiden och vandrar tills klockan 01.00. Kom ut och vandra med oss, en gång eller fler, en timme eller fler!

Ring Helene Almqvist på kvartersgården 39 30 77 eller Bruce Bringerud 39 13 77 om du är intresserad. Hoppas vi ses snart!

Bruce Bringerud

Efterettparårsvilaärvuxen­vandringeniDalenpågångigen.VuxenvandringärettsättattskapaetttryggareDalen.

Genom att vara ute och synas hoppas vi att människor kan känna sig lite tryggare när de är ute på natten. Det kan vara skönt när man är på väg hem från tun-nelbanan sent en fredagskväll att se att det finns andra ute. Man behöver inte känna sig så en-sam. Våra ungdomar kan också känna sig lite tryggare när de är ute och roar sig sent på kvällen. Det kan vara lugnande att veta att det finns vuxna ute som kan hjälpa till i fall det behövs. Det är roligt också för oss som är ute och vandrar att få träffa ungdo-marna och få se vad de gör ute på kvällarna.

Dalenbladetnr1,mars1998

25

SvenskaBostäder–bra,bättre,bäst?SvenskaBostäderharunderdesenasteårenkallatsigmil­jövärden.

I en broschyr som finns bl a på områdeskontoret beskrivs hur glas, plast, metall, papper, och wellpapp ska hanteras. Broschyren är enkel och ger många bra tips om hur vi bör bära oss åt.

Tyvärr fungerar det inte lika bra i verkligheten. Miljöstugorna har varit överfulla, stökiga, med av-fall som inte står där det ska. Detta ger en känsla av att de boende egentligen inte bryr sig (och inte vår värd heller).

Jag träffade därför Joel Cialek och Yngve Persson på områdeskontoret för att höra hur vi ska kunna för-bättra användningen av miljöstugorna och dessutom vilka framtida projekt Svenska Bostäder har när det gäller dessa.

Enligt Joel och Yngve har miljöstugorna sina barn-sjukdomar och behöver kanske planeras om för att kunna användas på rätt sätt. Det är vi boende som är användare och därför är det vi som ska fundera över hur de ska kunna förbättras. Vi kan ge Svenska Bostäder råd om varför vi tror att det inte fungerar som avsett.

Joel och Yngve sade att de var öppna för alla förslag och förväntar sig att vi ska komma med några också. Ingenting är omöjlig!

Svenska Bostäder har dessutom en känsla av att vi boende inte bryr oss om vårt område, då det finns en informationsbroschyr på områdeskontoret som också distribuerats till hyresgästerna, men ingen verkar ha tagit sig tid att läsa den. Joel och Yngve betonade ”att vara miljövänlig är att samarbeta” och ”att de behöver hjälp av de boende i Dalen”. Och framför allt att alla förslag tas på allvar.

Man bör ta sig tid att sortera i stället för att slänga sina sopor när man har bråttom och är på väg till jobbet. Det skulle ge mer ordning och ge inspiration till fler att sortera. Svenska Bostäder, å sin sida, har anställda som gått runt i miljöstugorna för att rätta till, men det är inte alltid möjligt, speciellt under helgerna.

Joel och Yngve utlovade slutligen en skärpning från Svenska Bostäder sida – att till exempel tömma so-porna oftare så att det alltid ser rent och ordningsamt ut, men för att göra det måste det även finnas en vilja från de boendes sida!

Svenska Bostäder behöver, enligt min uppfattning,

Dalentyckarna1. HurlängehardubottiDalen?2. VadtyckerduärbramedDalen?3. Dåligt?4. Vadskulleduviljaändrapå?

Zenita Larsson, 32 år, Körsbärsgården1. 4 år.2. Lugnt, mycket barn,

nära till stan.3. Centrum, det tråkigaste

centrum som finns! Ventilationen i lägen-heten!

4. En samlingspunkt, typ kafé, fler marknader.

Ellen Källström, 10 år, Poppelgården1. Sedan 1990.2. .3. .4. .

Vilhelm Wessberg, 84 år, Plommongår-den1. Sedan 1982.2. Omgivningen – lugnt

och stilla.3. Inte roligt att i tid-

ningen läsa om det eventuella buslivet. Tror inte att det är så farligt som det skrivs!

4. Allt är bra.

Adam Döry, 20 år, Plommongården1. Sedan 1981.2. Det är mysigt med

uppbyggnaden av går-darna. Nära till stan.

3. De olika, dominerande gruppbildningarna. Man måste tyvärr se sig för var man sätter fötterna.

4. Fixa tennisbanorna.

forts på sidan 29!

Dalenbladetnr1,mars1998

26

Elvis-spaltenFortsättningpåserienomElvisPres­leybaseratpåenbokavNathalieBergman,11år.ElvisAronPresley,8januari1935–16augusti1977.

Elvis och hans familj blev tvungna att flyt-ta in till storstaden Memphis. År 1948 var Elvis 13 år och fick sin första gitarr. Beale Street var en så kallad ”bluesens ga ta”, här fanns klubbar och af-färer bara för svarta, men här sågs Elvis utanför ett skyltfönster 1952 och han var då 17 år. Han tittade på alla kläder och kostymer som fanns där på de svartasgata. Sådana kläder skulle bara de mörka bära.

Han lyssnade också på bluesen. Elvis blev strax en lastbilschauf-för. Han åkte runt i sin lilla Ford Pickup. Han tjänade 40 dollar i veckan (cirka 200 svenska kronor).

Det var en het som-mardag 1953 (Elvis var 18 år) och han kom farande i sin lilla lastbil. Nu stannade han framför ett litet te-gelhus, gick in och sa:

– Jag heter Elvis Presley, jag vill göra en skiva.Fortsinästanummer!

Barn&ungdomDethändersakerpåkvartersgården!Mellanstadiedisco Lördagen den 4 april kl 19.00 - 22.00, lördagen den 9 maj kl 19.00 - 22.00

LågstadiediscoFredagen den 13 mars kl 18.00 - 20.00, fredagen den 17 april kl 18.00 - 20.00

Parkdagpåkvartersgården!Söndagen den 19 april med korvgrillning, film, café, bazar, fiskdamm och en massa andra roliga aktiviteter!

ÖppettiderMån 13.30 - 17.00, 19.00 - 22.00Tis StängtOns 13.30 - 17.00, 19.00 - 22.00Tor 13.30 - 17.00, 19.00 - 22.00Fre 14.00 Grillning, 19.00 - 23.30Lör 13.30 - 17.00, 19.00 - 22.00Sön 19.00 - 22.00

DenlatetecknarenHan som ritade de här bilderna var en riktig latmask som ville göra det så lätt för sig som möjligt. Att gissa sig till motiven kan nog vara rätt knepigt, men vänder du på tidningen och läser vad teckningarna ska föreställa får du dig nog ett gott skratt!

Den första bilden föreställer en gris som går runt en lada. Han slinker just om hörnet, och du ser bara svansen av honom. Nästa bild visar en björn som klättrar uppför ett träd (sedd från andra sidan förstås). Det verkar som om han hade fem tassar, men den översta är ena örat. De följande bilderna föreställer: vatten som rinner ur ett badkar, en giraff som går förbi ett fönster (sedd inifrån rummet), och en liten cyklande pojke i en cowboyhatt (sedd ovanifrån).

DuddeochLudde–tvåklot,del1tecknad serie av Ellen Källström

Eftermiddagstid är alla åldrar hjärtligt väl-komna. Vi har café mm. Fredag eftermiddag är vi ute och grillar i parken, tag med dig eget eller köp av oss! På kvällen vill vi att våra besöäkare går i högstadiet! Välkomna alla i Dalen! Tfn 08 - 39 30 77.

Dalenbladetnr1,mars1998

27

Fjärde generationen Eriksson!

Ett litet smultronställe som håller på tradition!

Välkommen!

Enskede konditoriEnskedevägen 85, tfn 649 52 57

Nu tar vi emot nya patienter!Ring 659 41 53 och boka tid!Avgiftsfri vård för 0 - 19-åringar

Undersökning, 20 - 28-åringar, 295:-

TandläkarnaElisabet Guterstam Margareta Lindholm

Åsgärdesvägen 101, 121 31 EnskededalenTfn/fax 08 - 659 41 53

Sandsborgsgrillen erbjuder –

90 gram hamburgare med bröd + cola 33 cl, 29:­!

tunnbrödsrulle, kokt/grillad + räksallad + cola 33 cl,39:­!

Tag med kupong vid beställning!Tfn 08 ­ 659 08 06

Öppet 10.30 ­ 21.00

Hardutänktpåattstartaeget,

menaldrigvågat?

Jag ger dig en möjlighet att starta upp din egen verk-samhet, som du i framtiden kan leva gott på.

Genom att arbeta på hobbynivå och sedan utöka har du stora möjligheter att starta upp utan att avstå ditt nuvarande arbete.

Att arbeta hemifrån ger dig möjligheten att själv be-stämma takten och arbetstiden.

Är du intresserad av att veta mer?Ring Lime Garden, Stina Lindh.Oberoende distributör av Rosen Serien Biokosmetik.Tfn/fax: 08-648 12 61Mobil: 0708-74 12 12

Dalenbladetnr1,mars1998

28

FrånsexårsverksamhettillförskoleklassFöräldrarsomharbarnfödda1992harfåttenbroschyrsomheter”Attväljaskola”samtenanmälnings­blanketttillattväljasexårsverksamhetisinbrevlåda.Från1januari1998kallasverksamhetenförsko­leklassiställetförsexårsverksamhet.

Rent innehållsmässigt sker ingen större förändring, men genom att kalla det förskoleklass poängterar man att sexåringarna tillhör skolan och att utbildningen i klassen skall ligga till grund för fortsatt skolgång.

Förskoleklassen är en frivillig skolform som kan bedrivas i kommunal eller privat regi. Verksamheten pågår minst tre timmar per dag och utbildningen ska stimulera barns utveckling och lärande. I per-sonalgruppen ska det finnas minst en förskollärare och klassen skall ha nära samarbete med de skolans lägre årskurser.

Hur skall jag välja?Att som förälder välja verksamhet för sitt sexåriga

barn kan många gånger kännas svårt. De flesta för-äldrar vill naturligtvis sitt barns bästa, både när det gäller kamratrelationer och pedagogik. För en del föräldrar är valet helt självklart, för andra är det en stor känslomässig process att gå igenom. Får mitt barn sina kompisar från dagis med sig? Är det bra med åldersblandade klasser eller är det bättre med renodlad sexårsgrupp? Kommer mitt barn att klara av att blandas i stora klasser om 25 barn? Hur skall det gå på gymnastiken och i matsalen? Hur skall jag välja så att mitt barn får en bra start i skolan?

Nytorpsskolans olika förskoleklasserBritt-Marie Kullerback som är biträdande rektor för

förskoleklasserna på Nytorpsskolan poängterar att hon tar mycket stor hänsyn till föräldrarnas önskemål om barnets placering. Därför är det viktigt att vi som föräldrar fyller i blanketten efter bästa förmåga och uttrycker våra första-, andra-, och tredjealternativ. Vad finns det då att välja på? Nytorpskolan har fem olika förskoleklasser. Av dessa är tre åldersintegrerade och två åldershomogena verksamheter.

De åldershomogena verksamheterna är –

MåseskärHar ca 15-20 sexåringar i förskoleklass på förmid-

dagen. I förskoleklassen arbetar två förskollärare och målet är att förbereda barnen inför skolstarten. Sexåringarna på Måseskär tillhör redan från början en 1-3 klass och dessa träffar de några dagar i veckan. Verksamheten lägger stor tyngd på språket, detta gör man genom att berätta och läsa sagor. Leka med rim och ramsor, lyssna på stavelser mm. Här jobbar man även målmedvetet att lägga grunden för matemati-ken. Inlärning sker genom lek och temaarbeten, där färg och form finns med som ett naturligt inslag. På eftermiddagen övergår Måseskär från förskoleklass till fritidshem där det sammanlagt finns ca 50 barn i åldrarna 6-8 år. På fritidshemmet arbetar två barnskö-tare, en fritidspedagog, samt en resursperson med de 50 barnen. Till hösten kommer 15-20 nya sexåringar att placeras i Måseskärs förskoleklass.

Skrattmåsen Har ca 15-20 sexåringar i förskoleklass på förmid-

dagen. I förskoleklassen arbetar en förskollärare och en fritidspedagog. Genom att ha sexåringarna i en renodlad sexårsgrupp vill man skapa goda för-utsättningar för skolstarten året därpå. Sexåringarna på Skrattmåsen tillhör redan från början en 1-3 klass och dessa träffar de regelbundet framförallt under vårterminen. På Skrattmåsen arbetar man speciellt med att stärka det svenska språket genom lek, samtal, drama, sång, rim och ramsor. Förskolebarnen har även sin fritidshemsplats på Skrattmåsen, dit det kommer ytterligare ett 30-tal barn från åk 1-2 på eftermid-dagen. Personalen från förskoleklassen arbetar även

Dalenbladetnr1,mars1998

29

forts från sidan 28!

Tävling!Dalenbladet efterlyser din hjälp med att formulera en slagkraftig slo­gan för tidningen. Första pris är en telefon från Telia, andra och tredje pris en collagetröja med ovanstående tryck. Lägg ditt förslag i lådan på ICA alternativt skicka till Dalenbladet, c/o Lundberg, Täppgränd 6, 121 33 Enskededalen, senast den 15 april - 98!

Dalenbladet tackar lokala hyres­gästföreningen på Pärongården,

Plommongården, Lindgården och Hasselgården för bidrag till fortsatt

utgivning!

Med ert ekonomiska och moraliska stöd fortsätter vi att utveckla Dalen­

bladet till en läsvärd och innehållsrik lokaltidning!

Tack!

forts från sidan 25!

hjälp för att skapa en bättre och mer miljövänlig miljöstuga.

Jag tycker att vi borde visa vad vill ha och inte bara kritisera deras arbete. Det skulle förmodligen förbättra området och dessutom ge en känsla till vår hyresvärd att vi bryr oss, vilket kanske skulle sporra dem att i sin tur göra större insatser i vårt område.

I fortsättningen kan man ringa till Urban Wikström Yngve Persson eller Joel Cialek och ge förslag på hur vi vill ha det. Inget förslag är omöjligt om man tar sig tid att anpassa det, och det viktiga är är att se om Svenska Bostäder tar våra förslag på allvar ...

Serge Bokabza

på fritidshemmet. På fritidshemmet arbetar yt-terligare två fritidspedagoger. Till hösten kommer 15-20 nya sexåringar att placeras i Skrattmåsens förskoleklass.

De åldersintegrerade är –

StrutenEn helintegrerad verksamhet med sexåringar,

1:or och 2:or i två klasser med 25 barn i varje klass. Arbetslaget består av lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Struten har både skola och omsorgsdel. Struten arbetar temainriktat där det skapande får stor plats. Barnen är indelade i grupper om 10 barn och en vuxen. Dessa grupper planerar tillsammans hur de skall arbeta. Skapande ämnen har stor plats i verksamheten och teman illustreras genom att använda material som lera, färg, tyg, trä papier maché. Till exempel gör barnen egna böcker, dramatiserar och sjunger. Här får barnen utlopp för fantasi och skaparglädje vilket syns på väggarna i de olika rummet. Till hösten kommer ca 15 sexåringar att beredas plats i verksamheten.

EjdernOckså en helintegrerad verksamhet med 50 barn i

åldrarna 6-9 år, dvs år 0-3. I verksamheten arbetar lärare, förskollärare, fritidspedagog och barnskö-tare. På schemat finns naturanknytning, dialog, högläsning, drama/teater, bild och form, sagor,

rim och ramsor, bygga och konstruera. Ejdern är den verksamhet som är yngst i gården, de startade hösten -97, så arbetssätt och pedagogik är under uppbygg-nad. Cirka 15 platser finns till höstens sexåringar.

Kulturskolan RaketenFriskola år 1999? Raketen, kunde ni läsa om i de två

föregående numren av Dalenbladet. Verksamheten är åldersblandad, år 0-3. Skola och omsorg förenas i samma lokaler och idag finns 47 barn inskrivna. Undervisningen sköts av lärare och pedagoger med specialkunskaper i bild och form, drama och media, musik och rytmik samt natur och miljö. Inlärningen sker utifrån barnens egna frågor och kunskaper, deras individuella takt och behov utifrån inställningen att barn är forskare, uppfinnare och konstnärer. Hösttemi-nen 1998 tar kulturskolan emot 16 sexåringar. Skolan ligger utanför Nytorpsskolans område på Videgården i Dalen. Ansökan har lämnats till skolverket om att bli en friskola som skall omfatta både förskoleklass och upp till år 5. Förhoppningsvis kan man starta friskolan 1999.

Eventuellt, säger Britt-Marie, kommer även Må-seskär och Skrattmåsen att vara ålderintegrerade klasser 0-2 till hösten. Beslut tas lite längre fram.

Vill någon veta mera om förskoleklasserna, kontakta Britt-Marie Kullerback tfn 648 11 11.

Anne-Marie Helmadotter

Dalenbladetnr1,mars1998

30

Fråga Yngve

Den har spalten åter­kommerivarjenummer.HärkanduställafrågortillYngve Persson, för­valtare åt Svenska Bo­städer.SkickafrågortillYngvedirektellerläggilådanpåICA!

Jaghartröttnatpåtape­ternaiminlägenhet.Fårjagtapetseraellermålaomsjälv?

Du får tapetsera om själv. Tänk bara på att arbetet ska vara fackmässigt ut­fört. Annars riskerar du att tvingas göra om eller betala för tapetsering när du flyttar.

Att måla på tapeterna är alltid vanskligt, risken är att tapeterna lossnar och att allt måste göras om. Är arbetet snyggt gjort och färgen något så när diskret, godkänner jag normalt målade väggar vid besiktning i samband med avflyttning.

Tycker att idén medkompostering är bra!Finns den möjlighetenpåallagårdar?

Ja, förutsättningen är att minst fem hushåll är in­tresserade och att någon ställer upp som ansva­rig. SB håller då med kompostkärl, spån och annat som kan behövas. De som vill kompostera måste genomgå en kort utbildning innan de startar. Utbildningen ordnar vi. Kontakta Urban Wikström på områdeskontoret om du vill komma igång med kompostering på din gård!

Yngve Persson

PågånghosSvenskaBostäderUnder våren kommer nytt lås­ och inpasseringssystem att in­stalleras på samtliga parkeringshus. G1:an, Åstorpsringen, är redan igång. Låssystemet blir detsamma som sedan hösten ­97 används på alla tvättstugor.

Tvättmaskinerna byts ut mot modernare maskiner i de tvättstu­gor som har kvar de gamla maskinerna sedan husen byggdes.

Gårdsupprustningarna kommer att fortsätta med i första hand Äppel­ och Rönnbärsgårdarna. Mindre förbättringsåtgärder kommer även att genomföras på övriga gårdar.

Svenska Bostäder arbetar även aktivt med att starta upp en grannsamverkan mot s k vardagsbrottslighet, inbrott i källare, vandalisering, klotter m m.

Arbetet bedrivs tillsammans med polis, försäkringsbolag och de lokala hyresgästföreningarna.

Vi har även tagit initiativ till att få igång vuxenvandringar i om­rådet ( se sidan 24!).

I nästa nummer –Intervju med rektorn i NytorpsskolanI höst går vi till val – vad säger partierna?Attitydförändringar mot homosexuellaReportage från ValborgsfirandetBehövs Hyresgästföreningen?Vad gör du av din fritid?

forts från sidan 14 ”Noterat”!

Våraboxaregördetigen!Grattis Pala Sallah och Ali Fejli – BK Dalens första svenska juniormästare i box-ning! Tävlingen gick av stapeln i Köping under luciahelgen. BK Dalen kom två i klubbtävlingen, endast ett poäng efter Lunds BK, som också fick två segrare!

Söndagen den 22 mars i Dalens hörsal är det dags för historiens andra boxningsgala i Enskededalen!

Tjejer–dethändernågotPunkten!Nu har Punkten fått igång en tjejgrupp, ledd av Carola Ahlqvist. På tisdagar hål-ler de på med sång och musik, onsdagar ju-jutsu som leds av Charlotta Brandt, på torsdagar har Carola varit med gruppen på bio, Laserdome eller konsert. Tjej-gruppen består av tjejer födda -83 och senare. Välkomna!

Dalenbladetnr1,mars1998

31

Festsugna–sehit!Festkommittén FiELD (Festkommittén i Ett Levande Dalen) söker dig som vill vara med och organisera Dalendagen, julgransplundring, marknad, Luciakröning mm. Kontakta Danne Lundberg på tfn 600 06 64 eller lägg en lapp med namn och telefonnummer i lådan på ICA!

Det är vi som gör’et! Dalenbladets redaktion och medarbetare frän vänster – Anneli Robertsson, Karin Lignell, Janne Svensson, Ann-Marie Helmadotter, Danne Lundberg, Tina Lundberg, Sara Lindhagen, Serge Bokabza, Bruce Bringerud. Gunilla Hårdberg saknas tyvärr på bilden. Skål för två år med Dalenbladet!

Så här glada var vi i redaktionen när vi samlades för ett par veckor sedan för att fira två viktiga saker i Dalenbladets

korta historia! Vi fyller två år i och med detta nummer och vi har beslutat att ombilda ”För-eningen E.L.D. (Ett Levande Dalen) till ”För-eningen Dalenbladet – för ett levande Dalen”. Det senare bestämdes då redaktionen anser att Dalenbladet är det viktigaste i vår verksamhet, det vi alla kan ställa upp på, jobba för och samlas runt.

Det har inte alltid varit så. Ambitionerna har ibland satts alltför högt och orealistiskt.

Nåväl, för att göra detta på ett korrekt sätt ut-lyser vi härmed ett årsmöte med Föreningen E.L.D, söndagen den 15 mars kl 14.00 i Plom-mongårdens träfflokal. Då går officiellt den gamla föreningen i graven och upp stiger den nya! Plattformen är oförändrat mot våld och rasism, för kultur och granngemenskap!

Känner du att du kan bidra med något och vill engagera dig i den nya styrelsens arbete, i föreningen, i tidningens fortlevnad?

Kom! Vi väntar!

­2år!