Da

Uppstartsdokument

lkulla förskola 2008

2

En hälsofrämjande förskola/skola Är en förskola/skola där barn och vuxna: • Upplever tillvaron och verksamheten som meningsfull. • Förstår vad som händer och varför. • Ser sammanhang. • Känner att de har möjlighet att påverka sin tillvaro och utveckling. • Tar hänsyn till varandras olikheter. • Känner sig trygga och uppskattade. • Medverkar till att stärka elevernas självkänsla och ansvarstagande. • Tillsammans skapar en positiv inlärningsmiljö. • Utvecklar goda relationer. • Upplever trygghet och gemenskap. • Gemensamt skapar en inbjudande och trivsam atmosfär. 5-stegs modellen i Hälsofrämjande förskola/skola 1. Vision (skapa en gemensam vision om en hälsoskola). 2. Prioritering (välj något eller ett par uppslag att börja arbeta med). 3. Handlingsplan (upprätta en realistisk och konkret handlingsplan). 4. Genomförande (verkställ planen). 5. Utvärdering/firande (reflektera, utvärdera och celebrera insatserna). Den röda tråden Kan användas som diskussionsunderlag vid t ex arbetslagsträffar: Hur • kan vi jobba vidare med en gemensam värdegrund på skolan? • utvecklar vi KASAM med våra insatser? • delger vi varandra vad vi gör? • skall vi utvärdera och dokumentera? • skapar vi barn/elevmedverkan? • skapar vi föräldramedverkan? • när och hur skall vi fira det vi gjort?

Detta kan hälsopedagogen hjälpa till med: Erbjuda fortsatt stöd genom att: • handleda och fungera som bollplank i det hälsofrämjande arbetet • ge tips och idéer om material och metoder Vi lånar även ut vårt Upplevelserum på Folkhälsoenheten för hälsoaktiviteter med klassen (max 15 personer). Välkomna att kontakta mig! Linda Jacobsson Hälsopedagog, Folkhälsoenheten Tel. 0430-153 89 linda.jacobson@laholm.se

Dokumentation - uppstart Dalkulla Förskola

28/3 2008

Bakgrund Minnesanteckningar från uppstarten av Hälsofrämjande skolutveckling för Dalkullas förskola den 28/3 2008. Arbetet pågick under en dag och var förlagd till Upplevelserummet på Folkhälsoenheten. Deltagarna bestod av förskolans personal, rektor och Folkhälsoenhetens hälsopedagog samt folkhälsoutvecklare och en praktikant. Aktiviteterna under dagen dokumenterades skriftligen och med hjälp av digitalkamera. Syftet med dagen var att Dalkullas förskola i samarbete med Folkhälsoenheten skulle utveckla sitt hälsofrämjande arbete genom att börja arbeta enligt modellen Hälsofrämjande skolutveckling.

Dagen 28/3 2008

Inledning/presentation Stolarna i upplevelserummet var placerad i en cirkel och i mitten stod ett fat med stenar och tända ljus som en symbol för lägerelden. På varje stol fanns en mapp som innehöll bl. a fakta om Hälsofrämjande skolutveckling, Laholms folkhälsopolicy och Folkhälsocentrums broschyr. Deltagarna placerade sig fritt på platserna kring lägerelden. Linda Jacobsson, hälsopedagog och Janet Harrysson, folkhälsoutvecklare från Folkhälsoenheten hälsade välkommen. Upplägg och innehåll av dagen beskrevs samt information gavs om det material och rekvisita som finns till utlåning på Folkhälsoenheten. Personalen fick också möjlighet att titta på material och böcker samt den sockerutställning som finns till utlåning.

3

Presentationsövning Varje deltagare hade fått i uppgift att ta med sig två personliga saker som skulle beskriva dem som person. Var och en fick berätta om dessa för övriga i gruppen.

Eivor: Cykel, gillar idrott och håret som fladdrar på sommaren. En tavla med ordspråket ”Fråga inte mig om svårigheter, fråga om möjligheter”, att se till det positiva. Lena: Handarbete, gillar att sy och brodera. En minigroda, har en grodsamling. Tycker också om att läsa böcker, vara ute i naturen och att vara med sin familj. Siv: Golfboll, älskar golf och att vara ute. Foto på familjen och hunden som är viktiga för henne. Marlene: Ett bokmärke (en nalle). Tycker om nallar och att läsa böcker. Läser ofta böckerna i ett sträck. Nycklar, de berättar vem man är. En nyckel hem, en nyckel till föräldrarna, ett hjärta som symboliserar familjens betydelse, en flasköppnare, ett KK-märke som symboliserar Knäred. Eva: Mynt, gillar at resa och speciellt med motorcykeln då man reser spontant. Bok, tycker om att gå ut i naturen. En tröja, gillar att dansa och det sociala det för med sig. Lena: Boklöv, älskar att vara i skogen, speciellt bokskogen i Skåne. Skosnöre, gillar att springa. Maria: Poesibok, minnen och barnbarn som gör att hon tänker tillbaka i tiden. Kort i ett halsband, på barnen, tänker på dem. Jennie: Almanacka, planerar för att känna mindre stress i vardagen. Löparskor, gillar att springa och gå. Linda: En teckning på huset hon nyss har skaffat, älskar att vara hemma i sitt hus, skönt att vara hemma, representerar också att familjen är viktig i hennes liv. Kalender, är en strukturerad och ordningsam tjej. Janet: Tog med en teckning på huset, gillar inredning och håller på att renovera sitt nya hus. En liten staty/figur som kommer ifrån Kina, gillar att resa.

Lena tycker om grodor, naturen,

handarbete och böcker

Siv tycker om golf, familjen och hunden

Eivor är ofta ute och då får cykeln gärna följa med, boken

symbolisera en tavla med ordspråk

Efter presentationen beskrev Janet Folkhälsocentrum, Folkhälsoenhetens funktion, bemanning och uppdrag.

4

Teoriavsnitt 1. Bakgrunden till Hälsofrämjande skolutveckling globalt, nationellt och lokalt i Laholm 2. Femstegsmodellen som Hälsofrämjande skolutveckling bygger på:

- skapa en gemensam vision - välj och prioritera bland goda idéer - upprätta handlingsplan - verkställ planen - utvärdera och celebrera

3. Framgångsfaktorer/konkret om Hälsofrämjande skolutveckling: - starta där vi är - delaktighet - elever, personal, föräldrar - helhetstänkande - enkelt, konkret, roligt - satsa på det friska och positiva

4. Salutogena perspektivet - satsa på det friska och positiva - Aaron Antonovsky -

5. Känsla av sammanhang (KASAM): - begriplighet - hanterbarhet - meningsfullhet

4. Friskfaktorer t.ex. goda nätverk, stabil miljö, bli sedd, familj och vänner. 5. Hälsa i läroplanerna - Lpfö 98. Det är viktigt att koppla ihop hälsa och skolutveckling

och att utgå från skolans vision och värdegrund. Att se hälsa i de olika styrdokument som finns i förskolan/skolan. Dalkulla har sin målbild som en vision att utgå ifrån, se bilaga 1.

6. Folkhälsoenhetens stöd i form av handledning, hjälp vid uppstart, material m.m.

Linda berättade också om arbetet med att ta fram kriterier för Hälsofrämjande skolutveckling och gick igenom de olika faser som processarbetet innerhåller.

5

Förankringsfas

Uppstartsfas

Utvärderings- och fortsättningsfas

Uppföljningsfas

Erbjudandefas

Förankringsfas

Uppstartsfas

Utvärderings- och fortsättningsfas

Uppföljningsfas

Erbjudandefas

KASAM Känslan av sammanhang (KASAM) kan vara en bidragande orsak till att människor håller sig friska och mår bra. Deltagarna fick en genomgång av KASAM och de tre komponenter begreppet innerhåller. Därefter fick gruppen diskutera i bikupor kring en av komponenterna, nämligen meningsfullhet. Som stöd för diskussionen användes följande nyckelord:

Fö

Känsla av sammanhang (KASAM)

Begriplighet Förutsägbarhet Förståelse Insikt Förklaring Information Upplysning Tydlighet Struktur o regler Tydlighet Benämningar Regelbundenhet Hanterbarhet Resurser Möjligheter Kontroll Bemästra Behärska Tillgångar Kunskap Påverka Optimism Tillit Trygghet Meningsfullhet Framtidstro Delaktighet Positiva illusioner Engagemang Gemenskap Tillhörighet Sammanhang Lust & Glädje Intresse Motivation

ljande fram

• Uppmu• Att vi ä• Medvet• Jobba m• Se barn• Stärka • Arbeta • Barnen• Se barn• Konflikt• Metode• Benäm• Delakti• Visa at• Det är r• Motivat

Hur skapar vi meningsfullhet i vår verksamhet?

6

kom:

ntran och beröring r nära, ser barnen i ögonen, möta varje barn på deras nivå enhet och lyfta det som är friskt ed tankevändor, det är lönt att förbättra

en barnen positivt mer med delaktighet, gemenskap s intresse- att utgå ifrån det en- fina fisken hantering r för att bryta konflikter na barnen även om de är borta g i leken t det är roligt att vara vuxen oligt att vara där- barnen är våra kompisar ion stärker barnen positivt

• Lyfta barnen själva som förebilder • Använda barnen som hjälp • Barnen blir sedda • Ta emot i hallen- se varje barn • Respekt för barnen • Måste ibland tänka på att prata med föräldrarna

Siv och Marlene diskuterar hur Dalkulla arbetar med meningsfullhet i verksamheten

Mer diskussion kring KASAM

7

Sedan fick deltagarna titta på en film, ”När självkänslan växer” som handlar om hälsofrämjande arbete på olika individuella program.

Efter filmen var det dags för en välbehövlig fikapaus och under tiden kom det fram reflektioner från filmen.

• Skolan är för traditionell idag och passar inte olika inlärningsstilar • Vi måste tidigt fånga barn och ungdomar som har svårt i skolan • Hemförhållanden är viktiga • Vuxna är viktiga, att det finns många som kan se barnen • Barnen behöver se meningen med varför de lär sig • Viktigt att tänka på värderingar i skolan • Ta hänsyn till alla, vi har olika tankar • Anpassa resurser till alla

Idégenerering Efter fikapausen berättade Janet om dagens fortsatta arbete och metoden Metaplan som leder deltagarna från vision till konkret handlingsplan. Janet visade följande skiss: Konkret Resultat Målgrupp Förskolepersonal handlingsplan Rektor Hälso- Förutsättningar främjande Personal förskola Barn Föräldrar Dalkulla

8

5-stegs modellen Friskfaktorer Delaktighet

Frågeställningar Vilka är vi?

Vad är hälsa? Vad är hälsofrämjande skolutveckling?

Vad vill vi jobba vidare med? Praktisk övning/Uppvärmning Som uppvärmning genomfördes övningen med Colaflaskan. Instruktionen löd: Du befinner dig på en öde ö och enda tecknet på liv är en coca-cola flaska. Skriv ner så många idéer som möjligt om vad man kan använda flaskan till.

Eivor och Lena: Flaskan är tom innan. De hittar flaskan på ön. Man kan tända en eld med flaskan. Man kan ha den som en vattenflaska och som vattenpost (flaskpost). Siv och Marlene: Dricka ur den. Göra eld av glasflaskan. Samla vatten med den. Lena, Maria och Eva: Använda flaskan som redskap. Man kan äta ur den. Använda som fälla till levande skalbaggar. Skicka sol signaler till flygplan. Flaskpost. Öppna kokosnötter med den. Stycka orm, fisk och andra djur med den.

Brainstormning och prioritering Denna fas inleddes med frågeställningen:

Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola?

Gruppen fick följande instruktioner:

- arbeta parvis - skriv endast ett förslag per kort - skriv en kort mening - skriv så många förslag som möjligt - texta stort och läsbart

Eivor och Maria diskuterar vad som kännetecknar en Hälsofrämjande förskola 9

Mer tankar om vad som kännetecknar en Hälsofrämjande förskola

När grupperna var klara samlades alla kort in, lästes upp och fästes på tre skärmar som ställts upp. Deltagarnas uppgift var att göra grupperingar av korten efterhand som de kom upp på skärmarna. De kort som hade en gemensam innebörd hamnade i en grupp och kort som inte hörde ihop med något annat fick stå för sig själv tillsvidare. När alla kort satts upp fick personalen frågan om de ville byta plats på något kort och det skedde en viss omorganisering bland korten. Därefter formulerade Janet tillsammans med deltagarna en rubrik över varje grupp med kort. Följande rubriker framkom:

Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola? ○ Mat/matsituation ○ Rörelse ○ Empati ○ Självkänsla ○ Vuxna förebilder ○ Ha roligt ○ Föräldrakontakt ○ Varva ner ○ Inspirerande miljö ○ Utevistelse ○ Samverkan med omvärlden ○ Tydliga regler ○ Bryta/vända negativa trender

10

Prioriteringsfas Så var det dags för prioriteringsfasen i metaplanmetoden. Utifrån frågeställningen: Vilka av dessa områden är viktigast att arbeta vidare med?

Varje deltagare fick 4 klistermärken var att fördela på de olika områdena och varje person fick placera max två av dessa klistermärken på samma område, se bilaga 2-4 . Följande områden prioriterades som viktigast att arbeta vidare med:

● ●●●

Em EftDeha LuEftpro

●●●●●●●

pati och bemötande Insp

er diskussioner valde gruppen at bestämdes också att avdelningndlingsplan.

nch + promenad er prioriteringen var det dag för menad fråga kring föräldrar och

Hur skulle en föräldraträff shos er om ni utgår från tank

med Guldsisten?

• Att man kan använda ”giraff• Att använda en bra samtals• Att skriva en personlig inbju• Föräldrar ska känna sig duk• Lösningen finns redan hos f

●●●●

irerande miljö Vuxna förebilder

tt arbeta vidare med området Inspirerande miljö. arna Kotten och Stubben tillsammans skulle göra en

lunch på Gröna Hästen och innan vi gick fick gruppen en Guldsisten.

11

Redovisning av promenadfråga När lunch och promenad var över fick gruppen kort redovisa promenadfrågan:

• Det är viktigt att tänka på hur vi bemöter föräldrar.

• Målbilden är viktig och att man kan sitta med föräldrar i smågrupper och fika när man pratar och diskuterar.

• Fråga föräldrarna vad dem vill ta upp som berör deras barn.

• Vi ska ha föräldraträff nästa vecka och då ska vi prata om att vad vi har gjort idag på denna kick-off.

e ut arna

-språket”, att det negativa inte behöver tänkas negativt. teknik. dan ut till föräldrarna. tiga, få dem att själva förstå hur de ska kunna bli bättre. öräldrarna, gäller att få dem att själva upptäcka den.

Tillitsfulla relationer till barnens föräldrar ”Guldsitsen” Guldsitsen är ett förhållningssätt i hur man kan skapa tillitsfulla relationer mellan förskolan/skolan barnens föräldrar.

Guldsitsen Många är överens om att barnens möjligheter att lyckas och må bra i skolan/förskolan hänger ihop med hur personal och föräldrar förhåller sig till varandra. Med ett förtroendefullt och tydligt mandat från föräldrarna kan vi förverkliga det vi alla vill, att barnen trivs och mår bra och når kunskapsmålen. Ett nära samarbete och dialog mellan skolan/förskolan och föräldrar är nyckeln till framgång och det är då man kan hamna i en guldsits som lärare och pedagog. Källa: Magnus Waller, Precens, Stockholm.

Handlingsplan Sedan var det dags att påbörja det konkreta arbetet med att ta fram en handlingsplan inom det valda området Inspirerande miljö. Janet gick igenom instruktionerna för att göra en konkret handlingsplan och arbetet utgick från följande rubriker:

• Välj område • Formulera 1-2 Mål för området • Enas om konkreta insatser/aktiviteter

under läsåret • Formulera syfte med insatsen • Utse ansvarig • Tillsammans med • När skall aktiviteten genomföras. • Hur skall vi utvärdera vårt arbete? • Hur involverar vi barnen? • Hur involverar vi föräldrarna? • Hur involverar vi nyanställda?

12

Fika

Dagens eftermiddagsfika var exotiska fruktspett tillsammans med nötter, kokos och en dip bestående av gräddfil, citron och honung. Mums! Redovisning av handlingsplanen

Maria redovisade handlingsplanen som en presentation på kommande föräldramöte, se bilaga 5

13

Hälsopedagogens roll Linda informerade om att hälsopedagogens roll i det hälsofrämjande arbetet är att vara ett stöd i processen och hjälpa till med material och metoder. Arbetslaget skall boka en tid för uppföljning genom att höra av sig till Folkhälsoenheten. Avslut Reflektionsrunda Ett hjärta av bergskristall skickades runt och alla deltagare fick reflektera utifrån följande: Detta tar jag med mig från dagen: Följande framkom: • Eivor: Trevlig dag. Ha känts positivt. Jobbat bra i hop i ar

lösningar. • Lena: Trevlig och rolig dag. Tänker lika allihop och fått ih• Siv: Håller med Lena. Kul att komma hem och se hur det

träffas. • Marléne: Trevlig dag och avkopplande. Jobbat på bra oc

Vill veta mer om KASAM. • Eva: Roligt att träffas alla. Vi har lika tänk. Synd att vi inte

och Linda att de lyfter fram oss. Att de lyfter upp föräldrar• Lena: Behöver instrument. Svårt att tydliggöra annars, m

tycker olika men det hänger ihop. En trevlig dag. • Maria: Skönt att känna att vi behöver varandra. Skönt att• Janet: Det finns något i Knäred. Jobbat med omgivning o

Intressant att det är liknande tänk i Knäred. En röd tråd oav alla möten.

• Linda: Härlig grupp. Känt det hela vägen. Mycket ni vill satt klara detta själva.

• Jennie: Intressant. Det man läser om i teorin stämmer. Hse att alla är entusiastiska. Kul dag, det har gått fort. God

Därefter fick deltagarna fylla i en skriftlig utvärdering om dag Linda och Janet tackade för en trevlig dag och som avslutninmed ett bildspel som berörde självkänsla tillsammans med toGabriellas sång. Se texter till bildspelet i bilaga 7.

betslagen och kommit med bra

op det. ta kommer fungera. Roligt att

h gjort mycket bra saker. God mat.

träffas så mycket. Tack till Janet na. en blev enkelt och tydligt här. Vi

vi har varandra. ch miljön med många i Knäred. ch sammanhang. Lär mig mycket

om ni har fått stöttning och hjälp av

alland är duktiga på detta. Kul att mat.

en, se bilaga 6.

g fick alla en stunds avkoppling ner från Helene Sjöholm och låten

14

Bilaga 1

15

Bilaga 2

16

Bilaga 3

17

18

Bilaga 4

Mars – 2008 Bilaga 5 Handlingsplan för arbetslag: Kotten/Stubben Namn: Eivor, Maria, Lena, Eva, Siv, Marlene Område: Inspirerande och utmanande miljöer Mål: Väcka barnens nyfikenhet och lust,

utmana och främja meningsfulla sysselsättningar Konkreta insatser under läsåret: Möblera om inom avdelningarna

Syfte: Det ska vara spännande, roligt och utmana det gamla invanda

Ansvarig: Marlene Eivor

Tills. med: Övriga

När/den: 1 april

Fortbildning, studiebesök, erfarenhetsutbyte av andra förskolor

Få inspiration

Lena A, Lena och Eva

Övriga

1 gång/termin

Vi dukar upp ”lekmaterial” och byter ut mot material från förråd

Att inspirera till nya lekar och aktiviteter

Maria Lena

Övriga

1 gång/månad

På våra planeringar diskuterar vi kring material och förändringar

Alla ska vara delaktiga

Eva Siv

Övriga

Varje vecka på planeringen

Vi involverar föräldrarna på föräldramöten

Föräldrarna ska känna sig delaktiga

Maria

Övriga

1 gång/termin

19

20

Hur utvärderar vi?

• Veckovis avstämning med minnesanteckningar • Dokumentering av barnens lek direkt efter förändringen • Intervju med barnen • En större sammanställning av utvärderingarna vid terminens slut

Hur involverar vi eleverna?

• Barnen får vara med att önska/ välja material • Vi känner av och lyssnar av vad barnen tänker och vill

Hur involverar vi föräldrarna?

På föräldramötet arbeta med föräldrarna kring frågeställningar som

• ”Vad är inspirerande miljö för dig?” • Hur kan ni hjälpa till med att skapa en inspirerande miljö?”

Hur involverar vi nyanställda?

Vi informerar och involverar vikarier om vårt arbete och prioriterade områden genom samtal och att låta dem läsa vår introduktionspärm

Utvärdering Dalkulla 28/3 2008 Antal enkäter: 7 st 1. Jag upplevde att mål, syfte och upplägget för uppstartsdagen var Oklart/otydligt klart/tydligt 1 2 3 4 5 6 1 st 6 st Kommentarer:

• Är själv mer nyfiken på teoretisk grund för KASAM

• Visste inte riktigt vad dagen gick ut på • Ni var väldigt positiva och gav mig

väldigt stor lust att jobba med detta • Väl förberett

2. Jag upplevde att jag kände mig delaktig under uppstartsdagen i mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 1 st 6 st Kommentarer:

• Alla fick säga vad de tyckte • Ni var tydliga vad som var vad • Vi fick diskutera i smågrupper och i

stor grupp • Självklart mest på eftermiddagen

3. Uppstartsdagen har gett mig nya infallsvinklar i mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 2 st 2 st 3 st Kommentarer:

• Särskilt när det gäller sambandet mellan läroplanen och hälsofrämjande skolutveckling och vårt arbetssätt samt verksamhet som vi redan har

• Mitt sätt att tänka kring hur förskolan kan arbeta med olika hälsofrämjande faktorer

• Hälsofrämjande innebar många olika infallsvinklar och olika från person till person

• Att vi jobbar så bra tillsammans när det gäller

• Synliggjort att vi gör så mycket hälsa redan

• Vad hälsofrämjande skola är

Bilaga 6 4. Jag upplever att jag har fått med mig konkreta verktyg om hur vi kan arbeta vidare på hemmaplan i mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 1 st 6 st Kommentarer:

• Vi har skrivit ner våra tankar kring hur vi ska jobba och vem som har ansvaret och det känns som vi kan kunna hålla fast vid det

• Vår miljö 5. I sin helhet upplevde jag uppstartsdagen som givande och stimulerande i mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 7 st Kommentarer:

• Bra samarbete mellan oss alla • Bra promenad • God mat • Glad, lugn och lärande • Mycket bra upplägg, bra handledare

krävs för att komma fram i diskussionerna, samt slippa anteckna själv

6. För att komma vidare med handlingsplanen ser jag det som viktigt att:

• Få tid och ev. ”kritiska” blickar på det vi gjort

• Vi får tid till diskussioner och reflektioner regelbundet (alla tillsammans)

• Alla skall vara ”positiva” i arbetet • Alla arbetar för att vi följer

handlingsplanen • ”Vi eldar medan glöden är varm” • Att vi följer upp vårt arbete och

utvecklar det • Att föräldrarna och barnen känner sig

delaktiga • Jobba efter det vi bestämt • Känner oss positiva till varandra och

att alla gör sitt bästa för att få en inspirerande miljö

• Fortsätter att diskutera var och en och alla får berätta vad en inspirerande och utmanande miljö är

• Vi hjälps åt på stället att genomföra det vi skrivit ner samt vidareutvecklar arbetet (”sparka” till varandra)

• Vi håller oss till sak • Vi gör alla ett bra arbete och

samarbetar avdelningarna tillsammans, för barnens skull

21

Texterna från Lindas bildspel Självkänsla är något vi föds med Var rädd om den känslan! Självförtroende och självkänsla är olika begrepp. Självkänsla handlar om vem jag är. Självförtroende handlar om mina prestationer. Självkänsla handlar om att: vara medveten om sina behov kunna be om hjälp ha tillit till sina känslor kunna ge och ta bekräftelse Våga visa känslor! Alla känslor är likvärdiga och bra Gör saker med känsla! När intellekt och känsla möts kommer vi ihåg Sätt ord på dina behov: Våga be om något Ge något tillbaka Var inte rädd för att känna sorg, vi behöver den känslan för att kunna känna glädje

Bilaga 7

Livet mäts inte i sekunder utan i ögonblick som tar andan ur en! Njut av livet! Var bara här och nu Våga bara vara Vänner kan hjälpa dig att se det positiva när det inte går så bra... Det är bra att lära sig att förlora, först då kan vi bli bra på att vinna För att stärka barns självkänsla är det viktigt att vi vuxna hjälper barnet att hitta sitt JAG Människan är egoistisk, vi måste ta hand om oss själva för att kunna hjälpa andra Det är helt ok att vara en sund egoist och glöm inte att du är unik!

22