í *

Hat iv ig Andersen

DAN MARK TALAR

D A G S P O L I T I K

D A N M A R K T A L A R

Ä v e n för den s o m s a k n a r s törre k ä n n e d o m o m d a n s k a förhå l landen el ler s o m b lo t t y t l i g t fö l j t u t v e c k l i n g e n i D a n m a r k s e d a n den 9 apri l 1940 h a r de s e n a s t e m å n a d e r ­nas h ä n d e l s e r icke k o m m i t s o m n å g o n överraskn ing . R e ­dan för f l era m å n a d e r s e d a n m ä r k t e s t y d l i g t a t t n å g o t låg i luf ten . S i t u a t i o n e n v a r m y c k e t spänd och a l la v ä n ­tade a t t n å g o t skul le ske .

N ä r de t y s k a t rupperna började ret irera i ö s t e r och neder lagen i A f r i k a k o m och s e d a n i n v a s i o n e n på de i ta l i enska öarna och s l u t l i g e n Musso l in i s fa l l •—• började det l jusna för a l la f ö r t r y c k t a folk, ä v e n för det danska . L a n d e t har v a r i t under t y s k o c k u p a t i o n i tre år. F o l k e t har f å t t pröva på hur denna ockupat ion är. T y s k a r n a s »tota la mobi l i ser ing» f ö r m ä r k t e s o c k s å i D a n m a r k och i s a m b a n d m e d det l jusnande f r i h e t s p e r s p e k t i v e t över­g ick också de t d a n s k a f o l k e t t i l l ak t ivare m o t s t å n d m o t de t y s k a ockupanterna .

D e t p a s s i v a m o t s t å n d e t förvand lades m e d e t t s l a g till ak t iv t m o t s t å n d var i s å g o t t s o m he la det d a n s k a fo lket tog del. H ä n d e l s e u t v e c k l i n g e n blev snabb och dramat i sk och D a n m a r k t i l ldrog s i g på e n g å n g he la v ä r l d e n s upp­m ä r k s a m h e t . A l l a de, och s ä r s k i l t a l la de m å n g a d a n s k a r i ut landet , s o m m e d oro hade fö l j t r e g e r i n g e n s pol i t ik m e n kände f o l k e t s ins tä l ln ing , drog e n l ä t tnadens suck den 29 august i . D e f ick rätt , s o m he la t iden hävdat , a t t D a n ­mark icke v a r det »möns terprotektora t» s o m t y s k a r n a pås tod och s o m vär lden i ö v r i g t i v i s s m å n trodde det var . L ä n g t a n e f ter f r ihe ten var e j n å g o t s o m bara sp irade djupt ned i det d a n s k a f o l k e t s h j ä r t a n . Ä v e n för d a n s k a r n a s tod det k lart a t t f r ihe ten icke är n å g o t m a n får t i l l s k ä n k s . K a m p e n kräver s ina offer, m e n det är f r ihe ten värd .

Danmarks politik före kriget.

D e t v a r » H v a d k a n det nyt te» -po l i t iken , s o m känne­t ecknade dansk pol i t ik före kr ige t och de t v a r denna s j ä l v u p p g i v e l s e n s pol i t ik s o m oundv ik l ig t förde ti l l den 9 april . R e g e r i n g e n s och r i k s d a g e n s h å l l n i n g e f ter de d y s t r a apr i ldagarna 1940 var på s i t t s ä t t en log i sk fort ­s ä t t n i n g av dansk förkr igspol i t ik . Man h a r i D a n m a r k of ta d i s k u t e r a t om, v e m s o m bar sku lden t i l l den ödes ­d igra s i tua t ion , D a n m a r k råkade i g e n o m den t y s k a ockupat ionen 1940 . Orsakerna t i l l den 9 apri l är s jä lv ­fa l l e t a t t s ö k a i s j ä l v a kr iget , v i lke t emel ler t id den dan­s k a r e g e r i n g e n in te g jorde n å g o t för a t t förhindra . S o m b e k a n t v a r den icke e n s a m h ä r o m . L i k s o m de ö v r i g a d e m o k r a t i s k a r e g e r i n g a r n a i V ä s t - E u r o p a unders tödde den icke den ko l l ekt iva s ä k e r h e t e n s polit ik, s o m v a r den enda s o m h a k u n n a t förhindra k a t a s t r o f e n . D e n för­r ä d i s k a i cke- inblandningspol i t iken , s o m förde t i l l Mün-c h e n ö v e r e n s k o m m e l s e n g a v Hi t l er fr ia händer och inne­bar n a t u r l i g t v i s den s t ö r s t a f a r a för H i t l e r t y s k l a n d s grannar .

Ockupat ionen a v Österrike och senare T j e c k o s l o v a k i e n v i sade den t y s k a f a s c i s m e n s avs ik ter . H o t e t m o t de s k a n d i n a v i s k a länderna ryckte n ä r m a r e u t a n a t t de a n s v a ­r iga s t a t s m ä n n e n s å g n å g o n a n n a n u t v ä g ä n a t t å t e r i g e n prok lamera s in »neutral i te t» .

Man kunde n a t u r l i g t v i s icke v a r a ove tande o m a t t den t y s k a f a s c i s m e n skul le b lankt s t r u n t a i s å d a n a förkla­r ingar . R e d a n då tyftes s lö jan över den t y s k a f a s c i s m e n s beräkningar . I e n t y s k publ ikat ion kunde m a n l ä s a :

»När en s t a t h a r e t t geopolit isk så v ik t ig t l äge som Dan­m a r k , m å s t e den r ä k n a med a t t bli k r i g s skådep l a t s i en k a m p mel lan s tö r r e m a k t e r . R ike t (d. v. s. Tysk land) l ä g g e r sä r ­skild v ik t vid a t t b e h ä r s k a Östersjön i och för os törd hande l med de skand inav i ska l änderna såväl i k r i g som i fred. Skan ­dinavien ä r en v ik t ig försör jningsbas för det t y s k a r ike t» .

D e n t y s k a f a s c i s m e n hade s ina planer och u t b y g g d e d e m s y s t e m a t i s k t . D e t var g a n s k a u t e s l u t e t m e d e t t upp-

repande av s i t u a t i o n e n f rån förra vär ldskr ige t , då D a n ­mark f ö r s å g båda de kr ig förande parterna m e d varor . D e t s tod k lar t l å n g t före k r i g e t a t t e t t kr ig förande T y s k ­land skul le g ö r a al l t f ör a t t po l i t i sk t och mi l i tär t b e h ä r s k a den s k a n d i n a v i s k a f ö r s ö r j n i n g s b a s e n och särsk i l t D a n ­mark. Man h a d e d e s s u t o m redan er farenheter av a t t f a s c i s m e n icke lä t s i g nö ja m e d råvaror och andra varor el ler a t t b e s ä t t a länder e n d a s t u t i f rån en m i l i t ä r s t r a t e g i s k nödvändighet , u t a n a t t den o c k s å skul le g ö r a al l t för a t t fu l lkoml ig t inordna d e s s a s t a t e r i s ina kr igsp laner och s tä l la d e m u n d e r t y s k t f r ä m l i n g s v ä l d e .

F o l k e t s j ä l v t b l ickade b e k y m r a t m o t f ramt iden . D e t blev icke bät tre då D a n m a r k s o m m a r e n 1939 a v s l ö t e n i c k e - a n g r e p p s p a k t m e d T y s k l a n d och S t a u n i n g v i d e t t s t u d e n t m ö t e i L u n d förk larade a t t D a n m a r k icke v i l le vara N o r d e n s b a n d h u n d m o t söder. Det ta tal u t t r y c k t e t y d l i g t a t t den d a n s k a r e g e r i n g e n icke i n s å g f a r a n och därför in te he l ler kunde g ö r a n å g o t för att a v v ä n d a den.

9 april 1940.

E n d a s t 1 0 m å n a d e r e f ter a t t i c k e - a n g r e p p s p a k t e n var under tecknad b e s a t t e s D a n m a r k av t y s k a trupper . D a n ­skarna hade g å t t t i l l s ä n g s på kvä l l en u tan den m i n s t a a n i n g o m a t t t y s k a enheter v a r på v ä g . K ö p e n h a m n a r n a v ä c k t e s f ö r s t a v f l y g m a s k i n e r n a s dån över h u s t a k e n . D å hade s t r iderna i Sönder -Jy l land redan upphört . U n d e r n a t t e n h a d e t y s k a trupper g å t t i land på F y e n och Sjä l ­land och k o m direkt t i l l K ö p e n h a m n , ö v e r a l l t bade d a n s k a trupper g j o r t m o t s t å n d och k ä m p a t tappert t i l l s order g a v s o m a t t m o t s t å n d e t skul le upphöra . D e t var kunden och r e g e r i n g e n s order. G e n o m f l y g b l a d f rån lu f t en erfor det d a n s k a fo lke t a t t t y s k a r n a ockuperat landet . F o r m u ­ler ingen v a r v i s s e r l i g e n en annan , n ä m l i g e n a t t T y s k l a n d hade t a g i t D a n m a r k under s i t t b e s k y d d och a t t det dan­ska fo lket borde g lädja s i g över a t t t y s k a r n a k o m m i t före

e n g e l s m ä n n e n , t y i a n n a t fa l l skul le D a n m a r k b o m b a t s sönder och s a m m a n av de t y s k a S t u k a s .

D e n 9 apri l in ledde det m ö r k a s t e k a p i t l e t i D a n m a r k s h i s tor ia . D e t d a n s k a fo lke t h a d e n u b e r ö v a t s en m e r ä n t u s e n å r i g s j ä l v s t ä n d i g h e t och fr ihet . D e t m e s t s o r g l i g a m e d den 9 apri l v a r emel ler t id a t t fo lke t g e n o m reger in ­g e n s pol i t ik v a r o förberet t och and l ig t a v v ä p n a t . D e t s t o d k r a f t l ö s t och rådvi l l t inför de v å l d s a m m a h ä n d e l s e r s o m t o g f a r t m e d b l ix tens h a s t i g h e t .

Ockupat ionen k o m icke l ika ö v e r r a s k a n d e f ö r de s t y ­rande . D o k u m e n t f rån de t d a n s k a u t r i k e s m i n i s t e r i e t dementerar den dåvarande r e g e r i n g e n s f ö r k l a r i n g a r o m a t t den i cke v a r förberedd på den t y s k a i n m a r s c h e n . Rappor ter a v D a n m a r k s m i n i s t e r i Berl in , k a m m a r h e r r e Zahle v i s a r de t ta . I en s t r ä n g t konf ident ie l l rapport , da­terad B e r l i n d e n 4 apri l 1940, skr iver Zahle bl. a . :

»Kl. 13 infann s ig den svenska marinattachén hos beskick­ningens marinattaché och meddelade i koncentrerad form föl­jande, som han hade fått från en absolut pålitlig källa inom försvarsmaktens överkommando:

1. En aggression förestår mot Danmark, vilken kommer att äga rum i nästa vecka;

2. Samtidigt eller möjligen något senare förberedes en inmarsch i Holland;

3. Det är tydligt att operationerna sedan fortsätter till södra Norge».

H e l a korrespondensen från Ber l in före d e n 9 apri l g a v t y d l i g t u t t r y c k för v a d s o m kunde v ä n t a s , m e n f o l k e t h ö l l s i o k u n n i g h e t o m det ta . D e t d a n s k a m o t s t å n d e t v i s a r emel l er t id a t t v i l j a n t i l l a t t f ö r s v a r a landet f a n n s ä v e n o m k a m p e n n a t u r l i g t v i s b lo t t kunde bli kor tvar ig . D e t v a r i cke f r å g a n o m huruv ida den l i l la d a n s k a h ä r e n kunde h ä v d a s i g m o t den ö v e r m ä k t i g a t y s k a f ienden, m e n o m e t t v ä l o r g a n i s e r a t m o t s t å n d kunde ha k u l l k a s t a t n å g r a a v t y s k a r n a s beräkningar . D e t var f ramföra l l t N o r g e det v a r f r å g a om. D e t n o r s k a f o l k e t s h j ä l t e m o d i g a för­s v a r beundrades i D a n m a r k . D å det t a l a d e s o m N o r g e hade var je dansk n å g o t av då l ig t s a m v e t e . D e t t a v a r

särsk i l t f a l l e t då e t t u t t a l a n d e a v genera l Kaupi sch , den förs ta överbe fä lhavaren för de t y s k a trupperna i D a n ­mark, b lev känt . Kaupi sch ' u p p f a t t n i n g g ick u t på a t t skul le f r a m s t ö t e n m o t N o r g e l y c k a s m å s t e D a n m a r k be­s ä t t a s på en dag . T y s k a r n a s j ä l v a hade r ä k n a t m e d tap­pert m o t s t å n d . H a d e m o t s t å n d e t icke upphört och k a m p e n dragi t u t b lo t t n å g r a d a g a r skul le de t ta i h ö g s t a g r a d h a inverkat på ockupat ionen a v N o r g e och m ö j l i g e n g j o r t a t t denna m i s s l y c k a t s . V e t s k a p e n o m d e t t a u t t a l a n d e blev n a t u r l i g t v i s icke u t a n v e r k a n på det d a n s k a fo lke t och f ick det a t t k ä n n a ännu m e r för det n o r s k a f o l k e t s hårda öde.

A t t D a n m a r k icke k o m i öppet kr ig m e d T y s k l a n d gjorde a t t f örhå l landena i l andet u tveck lade s i g annor­lunda än i andra ockuperade länder. Vid ockupat ionen a v g a v t y s k a r n a h ö g t i d l i g a lö f ten och förk lar ingar o m a t t de icke b e t r a k t a d e det d a n s k a fo lke t s o m f iender. D e vil le därför icke he l ler b landa s i g i inre danska förhå l lan­den. Men e f ter h a n d s o m t i d e n g ick blev det k lar t a t t T y s k l a n d s m a k t h a v a r e icke höl l s ina löf ten och a t t de aldrig godv i l l i g t v i l le s läppa s i t t grepp om D a n m a r k .

Danmark vid avgrundens rand.

D e t m e s t k a t a s t r o f a l a var d e n e k o n o m i s k a utp lundrin­gen av landet . G e n o m k r i g e t b lev D a n m a r k s u tr ikeshan­del p r a k t i s k t t a g e t o m h ä n d e r t a g e n av Hi t l er -Tysk land . Redan före kr ige t hade en f ö r s k j u t n i n g ä g t r u m i ex po r ten av lantbruksprodukter . E n g l a n d t o g h ä n s y n t i l l de brit­t i s k a domin ions och b e g r ä n s a d e inköpen i D a n m a r k . U n d e r loppet av 1939 s jönk s m ö r och ä g g e x p o r t e n t i l l E n g l a n d m e d t io r e s p e k t i v e tre procent , m e d a n expor ten t i l l Tysk ­land s t e g m e d 20 r e s p e k t i v e 2 2 procent . 1943 u t g j o r d e emel ler t id expor ten t i l l T y s k l a n d en l ig t t y s k a uppgi f ter 5 / 6 av h e l a lantbruksprodukt ionen . D e t v a r e t t icke r inga s töd för T y s k l a n d s l i v smede l s försör jn ing o m m a n räknar m e d a t t D a n m a r k m e d den å ter s tående s jä t t ede l en

skul le f ö r s ö r j a landet s fyra mi l joner m ä n n i s k o r och kunna upprät thå l la n å g o t s å när r iml iga ransoner . O m m a n t a r h ä n s y n t i l l a t t l i v smede l sransonerna i T y s k l a n d bara är hä l f t en så s t o r a s o m i D a n m a r k s å h a r t y s k a r n a m e d im­porten f rån D a n m a r k k u n n a t försör ja bor tå t 40 mi l joner m ä n n i s k o r .

Men D a n m a r k f ick icke b e t a l t f ör s ina leveranser . I s tä l l e t för d irekt be ta ln ing erhö l l s e t t t i l l godohavande , s o m bara kunde a n v ä n d a s för inköp av varor f r å n T y s k ­land i e n l i g h e t m e d c l ear ingavta l e t m e l l a n T y s k l a n d och den d a n s k a nat iona lbanken .

D å T y s k l a n d icke hade s å m y c k e t a t t u n d v a r a — det kunde in te e n s l everera D a n m a r k det kol det o u n d g ä n g ­l igen behövde — v ä x t e T y s k l a n d s skuld s t ä n d i g t och u tg jorde på c l ear ingkonto t 1941 490 mi l joner kronor, 1942 957 mi l joner och har i år u p p n å t t fyra mi l jarder kronor. V a d d e t t a be tyder för D a n m a r k s ekonomi f ö r s t å r m a n o m m a n t a r h ä n s y n ti l l a t t D a n m a r k s he la s t a t s s k u l d 1939 uppg ick ti l l knappt 1.600 mi l joner kronor.

Danmark måste själv betala ockupationen.

D a n m a r k h a r v a r i t t v u n g e t a t t bes tr ida al la u t g i f t e r för de objudna och o v ä l k o m n a gäs t erna . I den dansk­t y s k a c l ear ingen f inns e t t särsk i l t konto »Diverse Debi ­torer». Å r 1942 uppgick D a n m a r k s fordran enbart på d e t t a k o n t o ti l l 647 mi l joner kronor. D e t t a be lopp ut-g ö r e s a v ockupat ions truppernas u tg i f t er — leveranser t i l l dem och t i l l mi l i tära a n l ä g g n i n g a r — s a m t t i l l andra arbeten för t y s k a r n a s räkning .

T y s k l a n d h a r t v i n g a t N a t i o n a l b a n k e n a t t be ta la den d a n s k a expor ten t i l l axe l länderna, v i lke t k u n n a t ske en­dast g e n o m a t t s ä t t a n y a s e d e l m ä n g d e r i omlopp. S a m ­t id ig t h a r landet s v a r u l a g e r k r y m p t ihop, v i l k e t t i l l s a m ­m a n bi ldar en s tor f a r a för inf lat ion. H i t t i l l s h a r de t inneburi t en v å l d s a m p r i s s t e g r i n g i landet . 1942 medde-

lade l an tbruksmin i s t er Bording a t t ä g g e n s t i g i t m e d 90 procent, f l ä s k e t m e d 40, krea turspr i s erna m e d 150 och spannmål m e d 70 procent . B r ä n s l e t v a r 1942 f e m g å n g e r så dyrt s o m 1 9 3 9 — 4 0 . P r i s i n d e x e t h a r s t i g i t f rån 183 år 1939 t i l l 2 4 4 år 1943 . D e n n a sk i l lnad g e r dock i n g e n t i l l för l i t l ig bild av läget , då i n g a h ä n s y n t a g i t s t i l l varor­nas f ö r s ä m r a d e kva l i te t .

D e under den s e n a s t e t i d e n t i l lkomna förordn ingarna och b e s t ä m m e l s e r n a h a r d e s s u t o m g e t t t y s k a r n a r ä t t a t t expropriera al l s l a g s pr ivat e g e n d o m m o t g o t t g ö r e l s e , v i l ­ket innebär en n y åder lå tn ing av den d a n s k a nat ional ­f ö r m ö g e n h e t e n . D a n m a r k k o m m e r a t t v a r a ru inerat när freden k o m m e r . D e n f ö r e s t å e n d e v in tern e m o t s e s m e d s t ö r s t a oro av be fo lkn ingen . K ö e r n a u t a n f ö r l i v smede l s ­a f färerna blir a l l t längre och i n g e n v e t var m a n skal l s k a f f a n å g o t a t t e lda med. D e t är in te t under a t t dan­skarna för lorat tå lamodet .

Den tilltagande "nyordningen".

Men ä v e n på annat s ä t t b lev D a n m a r k s p ä n t för den t y s k a k r i g s m a s k i n e n . 1942 m å s t e d a n s k a r n a u t l ä m n a hä l f ten av s i n mi l i tära u t r u s t n i n g — s e x torpedbåtar och s tora de lar a v lu f tvärnet .

D e t t a var emel ler t id övergrepp s o m inte d irekt drabba­de b e f o l k n i n g e n s o m sådan . A n n a t v a r det m e d den t i l l ­t a g a n d e inb landn ingen i l andet s inre l iv och rä t t sordn ing . P r e s s e n censurerades kraf t ig t , redaktörer a v s k e d a d e s på t y s k order. D a n s k a m e d b o r g a r e s o m i ta l e l ler skr i f t g e t t u t t ryck å t s i t t d a n s k a s i n n e l a g arres terades och döm­des t i l l f ä n g e l s e . R e g e r i n g e n s s a m m a n s ä t t n i n g skul le även g o d k ä n n a s av t y s k a r n a . S a m l i n g s r e g e r i n g e n , s o m bi ldats av de f e m s t ö r s t a par t i erna i landet , f örändrades g å n g e f ter annan . D e n kände h ö g e r m a n n e n , l edaren för k o n s e r v a t i v a part ie t , Christmas Möller k n u f f a d e s bort, f örs t f rån h a n d e l s m i n i s t e r p o s t e n och sedan f r å n r iksda-

gen . D e n soc ia ldemokrat i ska r i k s d a g s g r u p p e n s ordföran­de Hartvig Frisch, s o m f ö r f a t t a t boken » P e s t o ver Europa» , s a m t den soc ia ldemokrat i ska part iordföranden Hedtoft Hansen b lev ä v e n t v i n g a d e a t t l ä m n a arenan.

E t t a n n a t l ed i de n a z i s t i s k a å t g ä r d e r n a v a r favor i s e -r ingen av de danska naz is tk l ickarna, s o m fick fr i t t spel­r u m och s t o r t e k o n o m i s k t unders töd . Mi l joner kronor k a s t a d e s i h a l s e n på den d a n s k a quis l ingen Frits Clausen. D e t r ivdes m e d s k y d d e t f rån de t y s k a bajonet terna , m e n i s tä l l e t för det ökade in f ly tande de h o p p a t s på, är de i dag på g o d v ä g m o t upplösn ingen . I n g e n t i n g h a r var i t d a n s k a r n a m e r motbjudande ä n de naz i s t i ska landsför­rädarna.

F ö r e t t år s e d a n v a r det ta l o m a t t den s. k. »Fr ikorps D a n m a r k » , en naz i s t i sk s a m l i n g av det v ä r s t a a v s k u m , skul le g ö r a po l i s t jäns t i landet , m e n det förh indrades ge ­n o m a t t de d a n s k a m y n d i g h e t e r n a kunde bev i sa a t t n ä s t a n al la av »kårens» m e d l e m m a r v a r i t s t ra f fade för kr imi­nel la brott . D e s s a förrädare uppträdde i t y s k uni form, var f r ä c k a och u tmanande . D e handlade och vand lade s o m de vi l le , överföl l och föro lämpade danska medborgare .

A l l a naz i f i er ings försök m i s s l y c k a d e s emel l er t id och t y s k a r n a s j ä l v a u p p g a v hoppet o m a t t v i n n a det d a n s k a fo lke t för den n a z i s t i s k a ideologin .

D e n a z i s t i s k a övergreppen under per ioden 9 apri l 1940 ti l l 22 juni 1941 , då T y s k l a n d överföl l Sovje tun ionen , var också s m å s a k e r i j ämföre l se m e d v a d s o m ägde r u m i andra ockuperade länder. I det s tora h e l a upprät thö l l s den d a n s k a admin i s t ra t ionen . Part ier , f ö r e n i n g a r och f a c k f ö r e n i n g s r ö r e l s e n t i l l ä t s a t t ex i s tera .

D e t d a n s k a fo lke t s lö t upp b a k o m reger ingen , s o m s t r ä v a d e e f ter a t t uppehål la l u g n och ordning i landet s a m t s å l ä n g e s o m m ö j l i g t upprät thå l la den d a n s k a s t y ­re lsen. D e n n a hå l ln ing d ik terades av o c k u p a t i o n e n s spe­cie l la karaktär . Därt i l l k o m m e r också a t t det in te s läpp­t e s i n n å g r a naz i s t er i den d a n s k a reger ingen , e n d a s t e n s t a k a t y s k v ä n n e r . R e g e r i n g e n g a v vä l e f t er för t y s k a önskningar , m e n den gjorde det icke u t a n pro te s t och g å n g

ef ter a n n a n försäkrade den, a t t det f a n n s en g r ä n s för des s t i l lmöte sgående . D e t l u g n a d e fo lket .

Men i och m e d a t t r e g e r i n g e n ö v e r h u v u d t a g e t g a v ef ter för t y s k a krav, a n t i n g e n under pro te s t e l ler e j , blev den t v u n g e n a t t g ö r a al l t s törre och s törre e f t erg i f t er och i verkligheten prisgav regeringen till slut folkstyrelsens bärande principer.

Danska grundlagen sattes ur kraft.

I juni 1 9 4 1 in leddes andra per ioden av ockupat ionen . D e t var i s a m b a n d m e d T y s k l a n d s angrepp på Sovje tun io ­nen. D e n d a n s k a po l i sen mobi l i s erades för a t t g e n o m f ö r a skändl iga d r ä n g t j ä n s t e r å t t y s k a r n a — h ä k t n i n g a v dan­ska medborgare . R e g e r i n g e n g a v pol isen, i en l ighe t m e d en reso lu t ion a v s t a t s m i n i s t e r n , order a t t s t o p p a e t t lag­l igt part is , D a n m a r k s K o m m u n i s t i s k a P a r t i s v e r k s a m h e t . Par t i e t s , p a r t i p r e s s e n s och k o m m u n i s t i s k a u n g d o m s f ö r ­bundets expedi t ioner , r edakt ioner och andra lokaler be­s a t t e s av po l i sen och h ä k t n i n g a r n a började. S a m m a n l a g t arres terades c irka 500 personer, av v i lka u n g e f ä r hä l f t en senare f ö r s a t t e s på fri fot . Man försökte på al l t s ä t t heml ighå l la d e s s a v å l d s h a n d l i n g a r och förbjöd t idn ingarna a t t o m n ä m n a dem. F ö r s t t v å m å n a d e r senare , den 20 a u g u s t i 1941 , a n t o g r i k s d a g e n en lag o m förbud m o t k o m ­m u n i s t i s k v e r k s a m h e t och s t r ä n g a straff för den s o m överträdde lagen .

D e h ä k t a d e representerade a l la samhäl l s lager . D e t var den g a m l e s to l t e f ö r f a t t a r e n Andersen Nexö, f ö r f a t t a r e n Hans Kirk s a m t f ö r f a t t a r e n och målaren Hans Scherfig. A n d e r s e n N e x ö , s o m var sjuk, behandlades m y c k e t i l la under den f ö r s t a fänge l s e t iden , m e n f ö r s a t t e s s e n a r e på fri fot . E n he l rad k ä n d a f a c k f ö r e n i n g s m ä n , s å s o m Inger Gamburg, ordförande i de kv inn l iga m e t a l l a r b e t a r n a s fackfören ing i K ö p e n h a m n , s t a d s f u l l m ä k t i g e l e d a m ö t e r n a Johannes Hansen och Frode Danielsen s a m t r i k s d a g s m a n ­nen Martin Nielsen be fann s i g b land de häktade . D e s o m

l yckades u n d g å a t t bli häktade , där ibland de k o m m u n i s ­t i s k a r i k s d a g s m ä n n e n Aksel Lar sen, k o m m u n i s t i s k a par­t i e t s ordförande , och Alfred Jensen och m å n g a andra ja ­g a d e s s o m vi l lebråd. A k s e l L a r s e n i n f å n g a d e s s enare och har nu i e t t år s u t t i t i den t y s k a avde ln ingen i V e s t r e F ä n g s e l i K ö p e n h a m n , fu l lkoml ig t pr i sg iven å t Ges tapo . D e f ö r s t a t v å m å n a d e r n a hö l l s h a n oavbrute t i mörk arrest .

H ä k t n i n g a r n a s tod i skarpas te m o t s ä t t n i n g t i l l grund­lagen, och m e d d e m f ick den d a n s k a r ä t t s o r d n i n g e n s i t t f ör s ta g r u n d s k o t t .

D e h ä k t a d e över fördes senare t i l l k o n c e n t r a t i o n s l ä g r e t »Horseröd» på Nords jä l land . S o m k o m m u n i s t e r n a redan hade f ö r u t s a g t var d e s s a h ä k t n i n g a r e n d a s t in l edn ingen t i l l de övergrepp på andra partier , det arbetande f o l k e t s o r g a n i s a t i o n e r och a l la d a n s k a r s d e m o k r a t i s k a r ä t t i g h e t e r s o m skul le fö l ja . V i l k e n s o m h e l s t v e r k s a m h e t i de t dan­s k a f o l k e t s i n t r e s s e k o m a t t s t ä m p l a s s o m » k o m m u n i s ­t i sk v e r k s a m h e t » .

K o m m u n i s t e r n a v ä g r a d e emel l er t id a t t ins tä l la s i t t ar­bete för D a n m a r k s fr ihet , därför a t t de b l iv i t o l a g l i g t förbjudna. D e f o r t s a t t e s in v e r k s a m h e t m o t de f a s c i s ­t i s k a för tryckarna . I en publ ikat ion » D a n s k e Toner» , s o m var den f ö r s t a i l l ega la h ä n v ä n d e l s e n t i l l det d a n s k a folket , h e t t e d e t :

»Om det finns aldrig så många soldatstövlar i Danmark i dag, om de danska nazisterna är aldrig så bredkäftade, om regeringen kryper aldrig så inför våra förtryckare och vilka metoder man än använder i förföljelserna mot oss, så ger vi ändå aldrig upp kampen, ty vi vet att segern blir folkets, att Danmark skall bli fritt igen».

A r t i k e l n s lu tade m e d orden:

»Vi framlägger vår sak för det danska folket, det folk som uncfer tusen år inte tolererat något främmande välde i landet, som fostrade en Skipper Klement, en Niels Ebbesen som en Hörup. Det danska folk som alltid förstått att hålla samman i svåra stunder, att behandla landsförrädare efter förtjänst, att s tå enat och handla gemensamt. Vi uppmanar det danska folket att i denna historiska tid ta landets öde i egna händer. Leve ett fritt Danmark».

Motståndet mot de fascistiska inkräktarna organiseras.

K o m m u n i s t e r n a t o g i n i t i a t i v e t t i l l b i ldandet a v det danska f o l k e t s na t ione l la front . Öppet och l e g a l t kunde fo lket in te g e s in är l iga m e n i n g t i l lkänna och därför började en rad i l l ega la t idn ingar se d a g e n s l jus, a l la m o t ­t a g n a m e d s t ö r s t a e n t u s i a s m . D e underrät tade fo lke t o m v a d s o m f ö r s i g g i c k b a k o m kul i s serna , de s t imulerade , uppmuntrade och organ i serade fo lke t t i l l k a m p för fri­heten, de a n k l a g a d e och avs lö jade förrädarna och m a n a d e t i l l e n i g h e t och f a s t h e t i leden. K ä n d a d a n s k a personl ig ­heter av o l ika pol i t i sk å s k å d n i n g t o g in i t ia t ive t t i l l u t ­g ivandet av en av de s t ö r s t a och m e s t populära i l l ega la t idningarna, »Fr i t D a n m a r k » .

I s a m b a n d m e d senare h ä k t n i n g a r a n k l a g a d e s för m e d -arbetarskap i »Fr i t D a n m a r k s » redakt ion b land andra höger ledaren Christmas Möller ( n u m e r a i L o n d o n ) , den soc ia ldemokrat i ska b ib l io teksd irektören Dössing, profes ­sor Chiewitz, s o m var ledare för den danska a m b u l a n s e n i F in land under v interkr iget , a d v o k a t e n Prytz och r iks­d a g s m a n Aksel Lar sen. D e g r u n d l ä g g a n d e förhandl in­g a r n a om r ikt l in jer för t i d n i n g e n och röre l sen fördes mel lan Christmas Möller och Aksel Lar sen. D e t s a m a r ­bete, s o m in leddes på h ö s t e n 1941 , har spelat en viktig roll för den eniga hållning som det danska folket intagit under frihetskampens skilda aktioner, in te m i n s t under den s e n a s t e t idens hände l ser . I jun inumret 1943 av »Frit Danmark» h e t e r det i en ar t ike l :

»I alla länder har man funnit kommunisterna i första ledet för den nationella frihetskampen, sida vid sida med kämpar från alla politiska partier . . .

Det torde inte vara obekant för 'Frit Danmarks' läsare att det bästa samarbete från första dagen har pågått med kom­munisterna såväl inom rörelsens centrala ledning som inom de olika grupperna, och tidningen har upprepade gånger haft anledning att uttrycka sin glädje över detta samarbete, som varit av stor betydelse för rörelsens utveckling och därmed för det stadium den nationella kampen har nått i dag.

I denna kamp gäller det internationellt som nationellt: Ju större enhet i de kampandes led, desto tyngre slag mot fien­den».

P å h ö s t e n 1942 l y c k a d e s G e s t a p o t y v ä r r h ä k t a några m e d l e m m a r a v »Fr i t D a n m a r k s » redakt ion . A k s e l Larsen , D ö s s i n g , Chiewi tz och andra inspärrades i den t y s k a fän­g e l s e a v d e l n i n g e n och s a m t i d i g t u t s ä n d e s s i g n a l e m e n t på och u t l o v a d e s en be lön ing på 5.000 kronor för gr ipandet av den kände nevro logen , professor Mogens Fog, s o m an­k l a g a s för m e d a r b e t a r s k a p i »Fr i t D a n m a r k » . D e t t a kunde emel l er t id inte t a död på t idn ingen . D e n f ick n y a medarbetare och u t k o m m e r ännu.

D e n i l l ega la pres sen har v a r i t e t t m ä k t i g t mede l i den d a n s k a f r i h e t s k a m p e n . S a m m a n l a g t u t k o m m e r c irka 30 i l l ega la t idn ingar i landet . D e s t ö r s t a av d e m är »Fr i t D a n m a r k » , »Fr ie Danske» , »Land o g Folk» ( k o m m u n i s ­t i s k a p a r t i e t s t i d n i n g ) , » D a n s k Tidende». U p p l a g o r n a räcker inte , f a s t de är m y c k e t s t o r a — i n å g r a fa l l ända ti l l 50 .000 ex . — för a t t t i l l f redss tä l la e f ter frågan , v i lke t är det b ä s t a b e v i s e t för deras popular i te t och be tyde l se .

Ä v e n böcker h a r u t g e t t s i l legal t . S te inbecks »Månen har g å t t ned» u t k o m i en dupl icerad u p p l a g a och f ick m y c k e t s t o r a v s ä t t n i n g .

F ö r u t o m a l l m ä n pol i t i sk u p p l y s n i n g och or ienter ing , s o m var i t den i l l ega la pres sens ändamål , h a r clessa t id­n i n g a r ä v e n h ä n s y n s l ö s t avs lö ja t och b e k ä m p a t landsför­rädarna.

Kampen mot landsförrädarna.

V a r e n d a i l l ega l t idn ing publ icerar f ö r t e c k n i n g a r och u p p l y s n i n g a r o m f ö r s t u c k n a naz is ter , o m folk s o m u m g å s m e d den t y s k a mil i tären, om f l ickor s o m inte hål ler s i g på t i l lbör l ig t a v s t å n d f rån t y s k a soldater . V a r j e person s o m bl iv i t f ö r e m å l för sådan u p p m ä r k s a m h e t i den i l l ega la pressen , k a n v a r a säker på a t t han el ler hon får bära f ö l j -

derna av s i t t beteende . S å l u n d a h i t t a d e s en m a n d r u n k n a d i en s jö på Sjä l land. D e t kunde inte bli ta l o m s jä lvmord . D e t v i sade s i g s e n a r e a t t m a n n e n var ident i sk m e d en person s o m hade a n g e t t en patr iot . F ö r a f färs fo lk h a r brott m o t so l idar i t e ten b e t y t t bojkot t , för andra a v s k e d från a r b e t s p l a t s e n och där det v a r i t n ö d v ä n d i g t h a r hår­dare mede l k o m m i t t i l l a n v ä n d n i n g . D e t d a n s k a fo lke t to lererar inte landsförrädare och s t ra f far d e m s jä lv t .

D e t »danske Lune» spe lade i cke n å g o n l i ten roll i det s. k. p a s s i v a m o t s t å n d e t s period, f rån den 9 apri l 1940 t i l l D a n m a r k s a n s l u t n i n g ti l l a n t i k o m i n t e r n p a k t e n på h ö s t e n 1941, då m o t s t å n d e t t o g f o r m a v organ i serade akt ioner . D a n s k a r n a v a r m y c k e t uppf in ingsr ika i de t ta avseende och det f i n n s m y c k e n s a n n i n g i p å s t å e n d e t a t t d a n s k a r n a har s i t t e g e t s ä t t a t t v i s a s i t t s inne lag . B a r n s å v ä l s o m v u x n a d e m o n s t r e r a d e d a n s k h e t e n g e n o m s å n g t e x t e r , ak­tuel la paroller, mössor , skärp , skor s a m t k läder i b låt t , v i t t och rött , s o m är f ä r g e r n a i e n g e l s k a f l y g v a p n e t s känne tecken och i den n o r s k a f l a g g a n . D e t t a irr i terade t y s k a r n a t i l l s lu t s å m y c k e t a t t j u s t i t i e m i n i s t e r i e t m å s t e u t färda en förordning m e d förbud a t t bära kläder m e d denna f ä r g s a m m a n s ä t t n i n g .

D e n d a n s k a n a t i o n a l k ä n s l a n och den patr io t i ska s to l t ­heten, s o m a n n a r s in te u t m ä r k t den d a n s k a fo lkkaraktä ­ren i särsk i ld h ö g grad, v ä x t e f r a m u n d e v ockupat ionen och smidde fo lke t s a m m a n i en g e m e n s a m front .

"Ned med förrädaren! Ned med Scavenius!"

D e t var det d a n s k a f o l k e t s h ä l s n i n g til l D a n m a r k s då­varande u tr ikesmin i s t er , när h a n å t e r k o m från Ber l in ef ter a t t h a under tecknat a n t i k o m i n t e r n p a k t e n på h ö s t e n 1941 . Särsk i l t i K ö p e n h a m n ägde då s tora d e m o n s t r a t i o ­ner rum, s o m u t v e c k l a d e s t i l l b lod iga s a m m a n s t ö t n i n g a r mel lan po l i s och demons tranter . H u n d r a t a l s personer

h ä k t a d e s . D e t v a r u n g d o m e n s o m anförde den akt ionen , s o m v ä c k t e h e l a d a n s k a f o l k e t s s y m p a t i .

V i d denna t id började fo lket t v i v l a på r e g e r i n g e n s för­m å g a och v i l ja a t t f ö r s v a r a D a n m a r k s sak, och h a d e Scavenius v a r i t impopulär förut s å blev h a n det ännu m e r ef ter denna resa . Med under tecknandet av a n t i k o m i n t e r n -p a k t e n fö l jde en rad förpl ikte lser . Man g e n o m f ö r d e en s k ä r p t pol i t ik m o t a l la försök a t t »s töra lugne t och ord­ningen» i landet . Ges tapo kunde h ä m t a och h ä k t a d a n s k a medborgare u t a n a t t po l i sen kunde g ö r a n å g o t däråt . T y s k a r n a kunde v idare k r ä v a s t ra f f skärpn ing . Samt i ­d igt s a t t e s a l l t f l era f ö r e t a g a t t arbeta för T y s k l a n d . Det danska folket började inse det ovärdiga i att stå som pas­siv åskådare till en politik, som gjorde Danmark till Tysk­lands bundsförvant.

Dit t i l l s h a d e m a n u n d g å t t de t f ruktade »norska t i l l ­s tåndet» , m e n pr i se t därför kunde också b e t a l a s för dyrt . D a n s k a patr io ter började s in par t i sankamp, s a b o t a g e ­v e r k s a m h e t e n . D e n n a v e r k s a m h e t blev i s i t t in ledande s t a d i u m inte m ö t t av s y m p a t i f rån he la det d a n s k a fo lket . Gick det in te i l ika h ö g grad u t över d a n s k a i n t r e s s e n ? D e t var den f r å g a m å n g a s tä l lde s i g och r e g e r i n g e n och pres sen underb lås te denna t a n k e g å n g s a m t u p p m a n a d e b e f o l k n i n g e n t i l l k a m p m o t sabotörerna m e d den m o t i v e ­r ingen, a t t det v a r dansk egendom, dansk f ö r s ö r j n i n g och d a n s k a arbetare s o m led skada . Men enbart s a b o t a g e ­v a k t e r n a s närvaro bev i sade a t t de t var t y s k a i n t r e s s e n s o m skul le t i l l vara tagas , det f ö r s t o d o c k s å senare det d a n s k a fo lket .

Vi bombar själva, så slipper engelsmännen var parol len . Sabotörerna, s o m rekry terades f rån al la s a m h ä l l s s k i k t , arbetare , s tudenter , t j ä n s t e m ä n , och m e d ski lda po l i t i ska uppfa t tn ingar , konservat iva , part i lösa ,

kommunis ter , t o g s t ö r s t a h ä n s y n t i l l m ä n n i s k o l i v v i d ut­förandet av s ina d järva g ä r n i n g a r . E n d a s t v i d m y c k e t få t i l l fäl len, då n a z i s t i s k a s a b o t a g e v a k t e r s tä l l t s i g h ind­rande i v ä g e n och när s a b o t ö r e r n a s e g e t l iv s t å t t på spel , har de gr ip i t t i l l vapen .

R e g e r i n g e n s m a n i n g a r och v a r n i n g a r om a t t t a av­s tånd från s a b o t a g e n har v a r i t verkn ings lö sa . M å n g a s tora och v i k t i g a f ö r e t a g h a r s t o p p a t s . D e d a n s k a arbe­tarna f ö r s ö k t e l ika ledes a t t m i n s k a arbe t s takten , för­sämra k v a l i t e t e n och fördröja l everanserna t i l l den t y s k a k r i g s m a k t e n .

På sommaren 19^3 hade sabotageverksamheten nått sådan omfattning att den allvarligt hotade leveranserna till Tyskland. D e n d ö d s d o m och de t v å l iv s t idss tra f f s o m utdömdes m o t tre sabotörer , t v å f. d. span ienfr iv i l l i ga och en k o m m u n i s t , v e r k a d e in te a v s k r ä c k a n d e på de dan­ska patr ioterna .

Kampen kräver sina offer.

Under m e d v e t a n d e om s i t t a n s v a r inför D a n m a r k s folk gjorde d a n s k a patr ioter s in p l ikt och bev i sade a t t D a n ­mark inte är n å g o n u t l e v a d nat ion , där ensk i lda in te vore beredda a t t o f fra s ina l iv för den sak, de hå l ler he l ig . F l era patr ioter h a r b l iv i t dödade under s in r i skabla verk­samhet . E n s k ö t s i g s j ä l v för a t t in te rö ja andra under den t y s k a tor tyren , när h a n f ö r s t o d a t t h a n in te kunde undkomma. U n d e r u n d a n t a g s t i l l s t å n d e t i s ep tember 1943 verks tä l ldes en t id igare fä l ld d ö d s d o m m o t en p a t r i o t från A a r h u s . D e s s a m ä n v a r m e d v e t n a o m r i sken i k a m ­pen. D e var so ldater i d e m o k r a t i n s armé och delade s ina kamraters öde i de a l l ierade k ä m p a r n a s led. D e of frade s i t t l iv för a t t spara andra l a n d s m ä n s l iv och för a t t hå l la den d a n s k a n a t i o n e n s ära och f a n a högt .

Aktiv kamp mot tyskarna.

D e n a k t i v a k a m p e n m o t t y s k a r n a och deras v å l d s r e g i m är den enda v ä g e n för a t t å t erv inna e t t f r i t t och lyck l ig t Danmark . Til l denna ö v e r t y g e l s e k o m det d a n s k a fo lke t e f ter r i k s d a g s v a l e t i m a r s 1943 , då det s å s tors t i l a t kun­gjorde s in a n s l u t n i n g t i l l d e m o k r a t i n s och f o l k s t y r e l s e n s sak. R i k s d a g s v a l e t g e n o m f ö r d e s på t y s k ö n s k a n och det var a v s e t t a t t u t n y t t j a s i den t y s k a p r o p a g a n d a n s t j ä n s t s å s o m e t t bev i s för, v i lka s t o r a r ä t t i g h e t e r det fo lk har, s o m »fredl igt s a m a r b e t a r m e d o c k u p a t i o n s m a k t e n » .

V a l e t s r e s u l t a t blev det v ä n t a d e : en m ä k t i g m a n i f e s t a ­t ion f rån det danska f o l k e t s s ida för demokrat in . F o l k e t rös tade m o t ty skarna , och v a l d e l t a g a n d e t var s törre än n å g o n s i n t id igare . C lausens naz i s ter hade b e s p e t s a t s i g på en vä ld ig f r a m g å n g . Men de l y c k a d e s inte m e r än be­hå l la s ina f a t t i g a tre m a n d a t i r iksdagen , v i lke t i före­l i g g a n d e fa l l m å s t e b e t e c k n a s s o m e t t f örkros sande neder­lag, då de h a d e al la medel för p r o p a g a n d a och a g i t a t i o n . D e t naz i s t in f luerade bondepart iet , s o m representerar v i s s a s torbondegrupper , f ick v i d k ä n n a s en för lus t på m e r än hä l f t en av s in t id igare rösts i f fra , f rån 50 .000 ti l l 24 .000, och t v å mandat . S a m m a n l a g t f ick des sa t v å naz i s tpar t i er f e m m a n d a t m o t förut s ju och d e r a s s a m m a n l a g d a rös t ­s i f f ra s jönk ihop från 81 .000 ti l l 67.000.

Efter valet.

S o m m a n i n o m den pa tr io t i ska röre lsen f r u k t a t t o g t y s ­karana v a l r e s u l t a t e t ti l l i n t ä k t för s in pol i t ik och s o m ett erkännande åt Scaveniusregeringens samarbete med de tyska makthavarna. M å n g a u t ta lade därvid s i n för try te l ­se över a t t h a a v g e t t s in rös t för e t t reger ingspar t i . K o m ­m u n a l v a l e n s o m ägde r u m e n m å n a d senare , g a v därför e t t annat u t s l a g . I n ä s t a n al la s täder upps tä l ldes oav­h ä n g i g a kandidat l i s tor . D e ka l lades »Fr ia Arbetar l i s tan» , » O a v h ä n g i g a Borgar l i s tan» o. s. v. D e g a v u t t r y c k för

at t m a n ö n s k a d e se n y a m ä n i de k o m m u n a l a organen , m ä n s o m f ö r s t o d s i n p l ikt s o m danskar .

P å des sa l i s tor s a t t e m a n u p p n a m n på personer , s o m var kända s o m redbara danskar . D e t var m å n g a fackför ­en ingsmän, soc ia ldemokrater och part i lösa , s o m in te var en iga m e d den off ic ie l la reger ingspo l i t iken . K ä n d a kom­munis ter kunde på g r u n d a v förbudet m o t k o m m u n i s t i s k v e r k s a m h e t in te s t ä l l a s upp s o m kandidater . P å den fr ia arbetar l i s tan i A a l b o r g blev 10 represen tanter va lda , i E s b j e r g 3 o. s. v. D e t t a v a r e t t resul tat , v a r s b e t y d e l s e ingen kunde t a fel på.

Arbetarklassen under ockupationen.

Mer än n å g o n annan har arbe tarna m å s t bära den t u n g a bördan av kr ig och ockupat ion . Storbönder , f r ia f ö r e t a g a ­re, indus tr iägare och t o r v f a b r i k a n t e r n a h a r h a f t g y l l e n e tider, v a r s l ike m a n inte s å g e n s under f ö r s t a vär ldskr i ­g e t s gu laschper iod . P r i s e r n a s t e g u t a n a t t den av rege ­r ingen t i l l sa t ta pr i skontro l lnämnden ingrep. Genom spe­ciell k r i s l a g s t i f t n i n g s a t t e s ö v e r e n s k o m m e l s e n o m kom­pensa t ion å t arbe tarna för p r i s h ö j n i n g a r ur kraft . Arbe ­t a r n a s rea l löner h a r därför sjunkit med mer än 20 pro­cent. S o c i a l l a g s t i f t n i n g e n s b e t y d e l s e förr ingades g e n o m en rad n y a b e s t ä m m e l s e r . A r b e t a r n a t v i n g a d e s t a erbjudet arbete av v a d s l a g det v a r a månde , v i d r i sk a t t e l jes t få a r b e t s l ö s h e t s u n d e r s t ö d e t indraget . D e t v a r o f ta nöd­hjä lpsarbete m e d icke a v t a l s e n l i g lön och det v ä r s t a var depor ter ingarna t i l l T y s k l a n d , , s o m f r a m t v i n g a d e s på s a m m a sä t t . A r b e t a r n a s fami l j er var t v u n g n a g å ti l l f a t t i g v å r d e n för a t t f å s i t t n ö d t o r f t i g a s t e uppehäl le . D e n b i t tra nöden höl l s i t t i n t å g i m å n g a d a n s k a hem. D e s tora d irekta och indirekta s k a t t e r n a t r y c k t e hår t på de breda m a s s o r n a s redan i f ö r v ä g låga l evnadss tandard . D e s s a förhå l landen bidrog t i l l a t t m å n g a d a n s k a ar­betare t o g arbete i T y s k l a n d s o m en s i s t a u t v ä g . D e f l e s ta blev emel ler t id djupt besv ikna . L ö f t e n a o m arbe-

t e t s a r t och f ö r t j ä n s t e n s v e k s och därt i l l k o m deras m o t ­vi l ja m o t a t t m e d v e r k a i den f a s c i s t i s k a kr ig fören ingen . M å n g a v ä n d e därför å ter t i l l D a n m a r k , för a t t t r o t s al la s v å r i g h e t e r f ö r s ö k a s lå s i g f r a m där.

S o c i a l d e m o k r a t i s k a par t i e t s och l a n d s o r g a n i s a t i o n e n s l edn ingar bär e t t s t o r t a n s v a r för denna u tveck l ing . D e r e a k t i o n ä r a akt ioner , s o m g e n o m f ö r t s m o t arbetarna , skul le in te h a l y c k a t s u t a n deras hjä lp . D e a g i t e r a d e a t t v i a l la s a t t i s a m m a båt , a t t vi a l la g e m e n s a m t skul le bära bördan, a t t arbe tarna m å s t e bära s i n andel . Pckf ören ings -m e d l e m m a r n a höjde emel ler t id o f t a s in p r o t e s t m o t denna pol i t ik. O t a l i g a är de reso lut ioner och deputa t ioner s o m s k i c k a t s t i l l den centra la f a c k l i g a l edningen m e d k r a v o m ändrad kurs .

Kommunisterna främst i ledet.

P å v i n t e r n 1942 t o g k o m m u n i s t e r och soc ia ldemokra­t i ska arbe tare in i t ia t ive t t i l l inkal lande av t v å f a c k l i g a konferenser . D e n för s ta s a m m a n t r ä d d e p å . J y l l a n d och representerade 125.000 arbetare . P å den andra s o m höl l s i K ö p e n h a m n v a r 46 f a c k f ö r e n i n g a r m e d 54.000 arbetare representerade . B å d a konferenserna m o t a r b e t a d e s ener­g i s k t a v l edn ingarna för s o c i a l d e m o k r a t i s k a part i e t och landsorgan i sa t ionen . K ö p e n h a m n s k o n f e r e n s e n a n t o g en­hä l l i g t t v å reso lut ioner — en r ik tad t i l l r e g e r i n g e n och en t i l l LO- ledn ingen — m e d k r a v o m ö k a t d y r t i d s t i l l ä g g och ö v e r h u v u d t a g e t en polit ik, s o m t o g s ik te på a t t t r y g ­g a arbe tarnas levnadsvi l lkor .

T r o t s a t t m å n g a k o m m u n i s t i s k a och andra fackför­e n i n g s m ä n h ä k t a t s låter s i g arbetarna in te h e j d a i s in kamp. D e e ländiga lönerna och arbetsv i l lkoren s a m t ut-p lacer ingarna av t y s k a v a k t p o s t e r på e n rad arbe t sp la t ser u t lö s t e t id e f ter annan »olagl iga» s tre jker . LO- ledningen kunde på v å r e n 1943 k o n s t a t e r a a t t det ä g t r u m över ett hundra sådana arbetsnedläggelser enbart under vintern

19Jf2—^3. D e t t a är e t t g o t t bev i s för a r b e t a r m a s s o r n a s kampvi l ja .

T y s k a r n a krävde på de t e f t e r t r y c k l i g a s t e a t t reger in­g e n och d e n centra la f a c k l i g a l edn ingen skul le förh indra arbet sned lägge l ser , m e n s t r e j k e r n a har f o r t s a t t t r o t s de s tora böter, s o m s å v ä l f a c k f ö r e n i n g a r s o m ensk i lda m e d ­l emmar bl iv i t ådömda. A r b e t a r n a på A a l b o r g s s k e p p s ­varv nedlade arbe te t tre, f y r a g å n g e r i loppet a v e t t par månader . V i s s a s o c i a l d e m o k r a t i s k a l edares raser i m o t de » k o m m u n i s t i s k a bråkmakarna , s o m vi l le föra landet i o lycka», t j ä n a d e e n d a s t a t t s v e t s a arbe tarna ä n f a s t a r e s a m m a n . D e t b ä s t a s a m a r b e t e råder m e l l a n de k o m m u ­n i s t i ska och s o c i a l d e m o k r a t i s k a arbetarna på arbe t sp la t ­serna. I och m e d de »o lag l iga» s t r e j k e r n a g ick arbetar­m a s s o r n a in i det a k t i v a m o t s t å n d e t s period.

Socialdemokratin under ockupationen.

D e n d a n s k a soc ia ldemokrat in har g å t t s ina e g n a v ä g a r under ockupat ionen . V i r ä k n a r därv id e n d a s t m e d f ler­ta le t av de s o c i a l d e m o k r a t i s k a ledarna. O m n å g o n har h o p p a t s a t t d e s s a ledare skul le lärt n å g o t av u t v e c k l i n g e n i E u r o p a och a t t de skul le s t ä l l a s i g i s p e t s e n för arbetar­n a s nat ione l la f r i h e t s k a m p , s å h a r den bl iv i t d jupt besv i ­ken. D e n s o c i a l d e m o k r a t i s k a par t i l edn ingen har v a r i t den m i n s t a k t i v a i den nat ione l la f r i h e t s k a m p e n . D e n h a r inte endas t forme l l t u t a n o c k s å ree l l t t a g i t a v s t å n d f rån sabo­t a g e v e r k s a m h e t e n och har g e n o m f ö r t e n v å l d s a m h e t s m o t k o m m u n i s t i s k a part ie t och dess anhängare . N ä r l a g e n o m förbud m o t k o m m u n i s t i s k a part ie t hade a n t a g i t s a v r iksdagen krävde e x e m p e l v i s de soc ia ldemokrat i ska ledar­na a t t al la f a c k f ö r e n i n g s m e d l e m m a r , s o m kunde f ö r m o d a s vara k o m m u n i s t e r e l ler k o m m u n i s t i s k a s y m p a t i s ö r e r skul le t v i n g a s n e d l ä g g a s ina för troendepos ter .

D e t k a n i n t e s ä g a s k r a f t i g t nog , hur s k a d l i g t det cir­kulär är, s o m den n u v a r a n d e s o c i a l d e m o k r a t i s k a part i ­ledaren Alsing Andersen i par t i l edn ingens n a m n u t s ä n d e

under u n d a n t a g s t i l l s t å n d e t i bör jan av s e p t e m b e r 1943 , där h a n l ä g g e r a n s v a r e t för o c k u p a n t e r n a s v å l d s d å d på de » k o m m u n i s t i s k a b r å k m a k a r n a och C h r i s t m a s Möl lers e n g e l s k a agenter» .

Om en H e d t o f t H a n s e n el ler en H a r t v i g Fr i sch , då de ef ter t y s k p å t r y c k n i n g t v i n g a d e s dra s i g t i l lbaka t i l l en lärar- r e s p e k t i v e d irektörssto l , in te nöj t s i g m e d detta , u t a n t a g i t u p p k a m p e n öppet el ler i l legal t , s å s o m Chris t ­m a s Möller gjorde, hade soc ia ldemokrat in i d a g s t å t t m y c k e t s t a r k a r e i dansk pol i t ik.

D e t förhål landet , a t t f lera soc ia ldemokrater h a f t s ä t e och s t ä m m a i r eger ingen under ockupat ionen , t y n g e r l ika­ledes s o c i a l d e m o k r a t i n s a n s v a r för v a d s o m ske t t .

A n s t r ä n g n i n g a r n a f ö r a t t f å a r b e t a r m a s s o r n a a t t g o d ­k ä n n a den soc ia ldemokrat i ska e f t erg i f t spo l i t iken har emel ler t id m i s s l y c k a t s och d e s s ledare h a r u n d e r den s e n a s t e t idens hände l ser i h ö g g r a d för lorat s i t t inf ly­tande. T r o t s a l lvar l iga v a r n i n g a r och hote l ser , t r o t s so ­c i a l d e m o k r a t i s k a min i s t erbesök i f lera s t ä d e r g r e p s tre jk­röre l sen o m k r i n g s ig , för a t t i v i s s a fall , s o m i E s b j e r g och Odense , u tveck la s ig t i l l fu l l s tänd iga genera l s t re jker .

Den nationella fronten.

S a m m a n s v e t s a t i en g e m e n s a m front res te s i g det dan­s k a fo lke t ti l l protest , när det b lev bekant a t t t y s k a r n a hade för a v s i k t a t t s t r a m a å t greppe t o m D a n m a r k . V i har h ä r i k o r t h e t re la tera t hur s i t u a t i o n e n u t v e c k l a t s i D a n m a r k under tre års ockupat ion , h u r lö f tena o m D a n ­m a r k s i n t e g r i t e t på det inrepol i t i ska området , v i lke t var v i l lkore t för det d a n s k a f o l k e t s f o g l i g a hå l ln ing under den f ö r s t a ockupat ions t iden , bröts g å n g på g å n g och hur landet u t n y t t j a t s i f a s c i s m e n s kr ig . Till s lu t arbetade var­enda l i ten s m i d e s v e r k s t a d för ty skarna , t y s k a un i former s y d d e s i a l la skräddarverks täder . P e r m i t t e r a d e t y s k a sol­dater t ö m d e b u t i k s l a g r e n på varor . P å s e n s o m m a r e n 1943 var det o m ö j l i g t a t t k o m m a över en köt tb i t , o m m a n in te

s t o d bland de f ö r s t a i k ö n på m o r g o n e n . Ä g g e n f ö r s v a n n , f i sk f a n n s he l l er in te och t o b a k kunde inte uppdr ivas för pengar . D e t bör a n m ä r k a s a t t i n g e n a v d e s s a v a r o r v a r i t föremål för r a n s o n e r i n g e l ler a n n a n reg ler ing . H a n d l a r n a har f å t t förde la de t t i l l g ä n g l i g a s å g o t t de kunnat .

H a t e t m o t o c k u p a n t e r n a v ä x t e f r å n d a g t i l l dag . D a n ­s k a r n a h a r därt i l l h a f t u t m ä r k t a m ö j l i g h e t e r a t t f ö l j a v ä r l d s h ä n d e l s e r n a s u tveck l ing . F ö r e u n d a n t a g s t i l l s t å n ­det kunde de rege lbundet l ä s a s v e n s k a t idn ingar och h ö r a enge l ska , r y s k a och s v e n s k a rad ionyheter . A l l a fö l jde m e d hopp och beundran R ö d a a r m é n s s e g e r r i k a f r a m ­marsch . S t a l i n g r a d s h j ä l t e m o d i g a f ö r s v a r e n t u s i a s m e r a ­de och under d e s s a d a g a r kunde m a n övera l l t i D a n m a r k läsa år ta l e t 1918 på plank, t e l e fons to lpar , i f ö n s t e r o c h på t ro t toarerna . F l y g b l a d m e d bara s i f f ran 1918 s p r e d s i m a s s o r över h e l a landet . D e t f a s c i s t i s k a n e d e r l a g e t f ramför S t a l i n g r a d t ä n d e h o p p e t s g n i s t a och de f ö l j a n d e f r a m g å n g a r n a både på ö s t f r o n t e n och i N o r d a f r i k a s t ä r k t e m a s s o r n a s t i l l förs ikt .

Med s a b o t a g e t s o m v a p e n g i ck f o l k e t t i l l k a m p m o t s i n a för tryckare . H o s t y s k a r n a , s ä r s k i l t b land de m e n i g a sol ­daterna, s p å r a d e s en t i l l t a g a n d e nervos i t e t . D e t berodde på den h a t f y l l d a ky la , s o m s l o g e m o t dem f r å n de t d a n s k a fo lket , n e d e r l a g e n v i d f r o n t e r n a och oron in för den v ä n ­t a d e i n v a s i o n e n i väs t er . Med febri l b r å d s k a u p p f ö r d e s b e f ä s t n i n g a r v i d de d a n s k a kus terna . I k u s t s t ä d e r n a s tä l lde m a n u p p s p a n s k a r y t t a r e o c h m a s k i n g e v ä r i g a t ­hörnen, s a m t i d i g t s o m s törre t y s k a t r u p p k o n t i n g e n t e r an lände t i l l a l la delar a v landet . L a n d e t ö v e r s v ä m m a d e s av Ges tapofo lk och regu l jära po l i s s tyrkor .

D e t d a n s k a fo lket , o m v a r s in s tä l ln ing i n g e n t v e k a n kunde råda, v ä n t a d e a t t r e g e r i n g e n s t å l a m o d skul le t a s lut . U n d e r t i d e n f ö r ö v a d e s a l l t f ler s a b o t a g e och s tre jk­röre lsen g r e p o m k r i n g s ig .

D e n t y s k a be fu l lmäkt igen , dr Bes t , g jorde s i t t b ä s t a för a t t h e j d a denna u t v e c k l i n g . H a n är e n av f a s c i s m e n s m e s t s l ipade och raf f inerade g e s t a l t e r . H a n h a d e s ina e g n a teor ier o m hur e t t ockuperat fo lk ska l l b e h a n d l a s

och v i n n a s . G e n o m a t t g e fo lke t v i s s a fr iheter s a m t f r a m ­för a l l t g e det in tryck av a t t det s j ä l v t kunde b e s t ä m m a hände l se för loppet , g e n o m a t t lå ta landet s e g e n r e g e r i n g g e n o m f ö r a den för T y s k l a n d n ö d v ä n d i g a pol i t iken, sku l l e o c k u p a t i o n s m a k t e n g e n o m f ö r a s ina planer u t a n de s v å r i g ­heter , s o m den hade s t ö t t på i andra ockuperade länder . Och D a n m a r k rek lamerades inför he la vär lden s o m de t b ä s t a bev i s e t för » n y t t a n av f red l ig t s a m a r b e t e m e d ocku­panterna» .

R i k s b e f u l l m ä k t i g e Werner B e s t hade emel l er t id g j o r t upp r ä k n i n g e n u t a n värden . H a n u n d e r s k a t t a d e det dan­s k a f o l k e t s och den d a n s k a a r b e t a r k l a s s e n s n a t i o n e l l a m e d v e t a n d e .

D e m a k t h a v a n d e i Ber l in m o t t o g m e d s t i g a n d e oro med­de landena o m den ökade s a b o t a g e v e r k s a m h e t e n i D a n ­m a r k och krävde a t t den omede lbart skul le s t o p p a s . S o m lämpl iga m o t m e d e l r e k o m m e n d e r a d e s dödsstraff f ör sabo­törer och a t t de t i l l f ä n g e l s e d ö m d a skul le avtjäna sina straff i Tyskland. D e t t a begärde m a n a t t r e g e r i n g e n sku l l e g o d k ä n n a . S a m t i d i g t sände m a n u t v a k t m a n s k a p t i l l a l la s t ö r r e före tag , fabr iker och skeppsvarv . U n d e r de d a g a r n a förhand l ingarna me l lan dr B e s t och r e g e r i n g e n påg ick o m d e s s a f r å g o r nådde s a b o t a g e v e r k s a m h e t e n s i n hö jdpunkt .

Danmark säger nej.

R e g e r i n g e n v ä g r a d e t i l l m ö t e s g å de t y s k a k r a v e n o c h S c a v e n i u s förk larade s i g beredd a t t a v g å , v i lke t ö v r i g a r e g e r i n g s m e d l e m m a r inte h a d e n å g o t a t t i n v ä n d a e m o t . D r B e s t b lev n e r v ö s . S c a v e n i u s skul le under i n g a o m ­s t ä n d i g h e t e r f å a v g å . F r å g a n o m d ö d s s t r a f f e t s in förande och u t l ä m n i n g e n a v danska f å n g a r ti l l T y s k l a n d skul le n o g lö sas senare . F r a m f ö r a l l t m å s t e S c a v e n i u s s t a n n a på p o s t e n s o m s t a t s m i n i s t e r . Så a v b r ö t s förhandl ingarna , t y B e s t v i l l e in te a t t h a n s »möns terprotektora t» skul le g å i s töpet . M e n herrarna i Ber l in var av a n n a n u p p f a t t -

ning . D e ka l lade h e m h r B e s t , v i l k e n snar t å t e r k o m t i l l K ö p e n h a m n m e d s a m m a k r a v på f ickan, s o m h a n t i l l s v idare lå t i t fa l la , och därt i l l ännu e t t : den d a n s k a r e g e ­r ingen skul le förk lara u n d a n t a g s t i l l s t å n d i l ande t o c h t a g a k o n s e k v e n s e r n a av det .

Med s in k ä n n e d o m o m det d a n s k a f o l k e t s i n s t ä l l n i n g och s tående inför en g r o v k r ä n k n i n g av den d a n s k a r ä t t s ­ordningen v ä g r a d e t. o. m. s c a v e n i u s r e g e r i n g e n i v ä n d ­n ingen . D e n v i s s t e a t t g r ä n s e n för f o l k e t s t å l a m o d v a r nådd.

Den 29 augusti 1943.

D e n 28 a u g u s t i 1943 a v b r ö t s a l la D a n m a r k s förb inde l ser med y t t e r v ä r l d e n och den 29 a u g u s t i förk larades l ande t vara i mi l i tär t u n d a n t a g s t i l l s t å n d . N u började terrorn . Al l t tydde på a t t det he la k o m m i t o v ä n t a t för t y s k a r n a . Man s k ö t planlöst på K ö p e n h a m n s gator . T a n k s k ö r d e s runt på g a t o r n a . A l l a v i k t i g a b y g g n a d e r b e s a t t e s a v t y s k a soldater . H u n d r a t a l s k ä n d a d a n s k a personl igheter , pol i ­t i s k a ledare och p r e s s m ä n h ä k t a d e s . D ö d s d o m k a n f ä l l a s för prakt i sk t t a g e t v i lke t »brott» s o m he l s t . Men v i be­höver inte i n g å på deta l jer för a t t l ä saren ska l l f ö r s t å på e t t u n g e f ä r v a d s o m f ö r s i g g i c k under d e s s a dagar . E x e m p e l fran andra ockuperade länder, N o r g e i cke m i n s t , u t g ö r t i l l räckl iga bev i s för »herrefo lkets» f ramfar t .

D e t är emel l er t id inte s å m y c k e t de l idanden och pröv­n ingar s o m g å t t u t över och s o m föres tår det d a n s k a folket , s o m g ö r a t t m a n inte ska l l g l ö m m a 2 9 a u g u s t i 1943 . V i ska l l k o m m a i h å g denna dag f a s t m e r för den skull , a t t d a n s k a r n a då s k a f f a d e s i g r ä t t e n a t t s e he la vär lden i ö g o n e n m e d en fre jd ig blick, därför a t t de de l tog i s tr iden för r ä t t v i s a och demokrat i .

D e n d a n s k a hären och f l o t t a n förs törde i t id a l l t s o m kunde bli t y s k a r n a t i l l n y t t a . D e f l e s ta av f l o t t a n s far ­t y g , s o m inte kunde t a s i g över t i l l Sverge , s ä n k t e s av de e g n a b e s ä t t n i n g a r n a . Mi l i tärdepåer och h e l a ö r l o g s h a m -

n e n s p r ä n g d e s i lu f ten . V a r j e d a g h ö r s exp los i t ioner . Sabotörerna h a r in te ins tä l l t s i n v e r k s a m h e t , v a r k e n i K ö p e n h a m n el ler landsorten .

Kampen fortsätter. D e t h a r h i t t i l l s in te l y c k a t s för t y s k a r n a a t t f i n n a nå ­

g o n brukbar dansk Quis l ing a t t s ä t t a s o m » r e g e r i n g s ­chef» . D e s o m skul le k u n n a t a n v ä n d a s har avböj t . F r i t s Giausens naz i s t er h a r de t y s k a m y n d i g h e t e r n a för l ä ng e sedan v ä g r a t a n v ä n d a ti l l a n n a t ä n po l i s t jäns t och sp ioner i mot fo lke t . A l l a anbud från t y s k s ida o m e f t erg i f t er för a t t f å t i l l s t å n d en dansk r e g e r i n g eller e t t d a n s k t admi-n i s t r a t i o n s r å d har a v v i s a t s . D e n o r s k a q u i s l i n g a r n a s då­l iga a n s e e n d e och m e d v e t a n d e t o m det f ö r e s t å e n d e t y s k a neder lage t är e n b idragande orsak ti l l d e s s a s v å r i g h e t e r för ockupanterna . S å å t er s tår in te t a n n a t va l ä n »protek­torate t» .

Men oberoende av v a d s o m k o m m e r a t t ske , s å k o m m e r det d a n s k a fo lke t f o r t s ä t t a m e d f ö r s v a r e t av s ina nat io ­nel la och soc ia la rä t t i ghe ter . D e n n a k a m p k o m m e r sä ­ker l igen a t t k r ä v a m å n g a offer, m e n h e l a det d a n s k a fo lke t k o m m e r a t t i ä n f a s t a r e e n i g h e t f o r t s ä t t a k a m p e n m o t de f r ä m m a n d e härskarna .

Tr.-a.-b. Västermalm. Sthlm 1943

Av serien

DAGSPOLITIK h a r hitt i l ls u t k o m m i t :

N : r 1. Sven Linderot: Huvudf rågor i svensk polit ik

N : r 2. H. Hagberg: F ö r freden — för fr iheten

N : r 3. LO:s nya p r o g r a m

N : r 4. Hilding Hagberg: Arvf iender?

N.T 5. E. Lancet: Index och löner

N : r 6. Karl Wirén: Svensk nazism u t a n m a s k

N : r 7. Erik Åström: A r b e t a r e och småbönder

N : r 8. Knut Senander: Vem för folkets t a l an ?

N : r 9. E. Lancet: Kr igsv ins te r och löner

N : r 10. Hilding Hagberg: Lönestopp, pr iss topp, inflation ?

N : r 11. Sven Linderot: Bönder och a r b e t a r e

N : r 12. Helge Eriksson: Vem b ä r ansva re t

N : r 13. Hi lding H a g b e r g : F r i h e t e n — D e m o k r a t i n —Social ismen

N : r 14. A r b e t a r n e s enhet vägen till seger

N : r 15. Sven Linderot: N y k u r s !

N : r 16. Fritjof Lager: Norden och nordismen

N : r 17. H. Andersen: D a n m a r k t a l a r

Pris 25 öre