delårsrapport 2, 2019 · förutsättningar och förmåga att använda digital teknik för att...

Kommunfullmäktige

Delårsrapport 2, 2019

1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning ................................................................................................................................................... 1

1 Inledning ........................................................................................................................................................... 4

1.1 Viktiga händelser ........................................................................................................................................ 4

1.2 Förväntad utveckling .................................................................................................................................. 5

2 Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort .................................................................................................... 6

2.1 Vision - Lidköping en välkomnande och hållbar kommun ........................................................................... 7

2.1.1 Lidköping 2030 .................................................................................................................................. 7

2.1.2 Lidköping 2030 .................................................................................................................................. 8

2.1.3 Lidköping 2030 .................................................................................................................................. 8

2.1.3.1 Strategi: Kunden/Brukaren i fokus ................................................................................................. 8

2.1.3.2 Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i centrum.......................................................... 8

2.2 Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv ........................................................................................ 9

2.2.1 Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil ................................................................................ 9

2.2.2 Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad ............................................................... 10

2.2.3 Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv ....................................................................... 10

2.2.4 Framgångsfaktor: Varierat boende i attraktiva miljöer ..................................................................... 11

2.2.5 Framgångsfaktor: Bra kommunikationer .......................................................................................... 11

2.2.6 Framgångsfaktor: En attraktiv destination ....................................................................................... 12

2.3 Strategi: En organisation i framkant .......................................................................................................... 12

2.3.1 Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet ................................... 12

2.3.2 Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger utanförskap .................................. 13

2.3.3 Framgångsfaktor: Gränsöverskridande samverkan ......................................................................... 13

3 Ekonomi ......................................................................................................................................................... 14

3.1 Ekonomisk ställning .................................................................................................................................. 14

3.1.1 Årets resultat .................................................................................................................................... 14

3.1.2 Resultatprognoser koncern .............................................................................................................. 14

3.1.3 Pensionskostnader .......................................................................................................................... 14

3.1.4 Borgen ............................................................................................................................................. 15

3.1.5 Finansnetto ...................................................................................................................................... 15

3.1.6 Soliditet ............................................................................................................................................ 15

3.2 God ekonomisk hushållning ..................................................................................................................... 15

3.2.1 Verksamhetens utveckling ............................................................................................................... 15

3.2.2 Ekonomisk utveckling ...................................................................................................................... 16

3.2.3 Balanskravsresultat ......................................................................................................................... 16

3.3 Finansiell analys av kommunens ekonomi ............................................................................................... 16

3.3.1 Sammanfattande analys .................................................................................................................. 16

3.4 Kommunkoncernen i ett finansiellt perspektiv .......................................................................................... 17

3.4.1 Sammanfattande bedömning ........................................................................................................... 17

3.5 Driftredovisning......................................................................................................................................... 18

3.6 Investeringsredovisning ............................................................................................................................ 18

2

3.7 Kapitalförvaltning ...................................................................................................................................... 19

3.7.1 Innehav ............................................................................................................................................ 19

3.7.2 Utveckling på de finansiella marknaderna ....................................................................................... 20

3.7.3 Värdesäkring Gullspångskapitalet ................................................................................................... 20

3.8 Skuldförvaltning ........................................................................................................................................ 20

3.8.1 Upplåning och räntenivå .................................................................................................................. 20

3.8.2 Finansieringsrisk .............................................................................................................................. 21

3.8.3 Ränterisk.......................................................................................................................................... 21

3.8.4 Derivatinstrument ............................................................................................................................. 21

4 Personal ......................................................................................................................................................... 22

4.1 Personalöversikt ....................................................................................................................................... 22

4.1.1 Antal anställda ................................................................................................................................. 22

4.1.2 Antal heltidsanställda ....................................................................................................................... 22

4.1.3 Sjukfrånvaro ..................................................................................................................................... 22

4.1.4 Bemanning ....................................................................................................................................... 23

4.1.5 Anställningsvillkor ............................................................................................................................ 23

4.1.6 Samverkan ....................................................................................................................................... 23

5 Nämndredovisning.......................................................................................................................................... 24

5.1 Kommunfullmäktige .................................................................................................................................. 24

5.2 Kommunens revisorer .............................................................................................................................. 24

5.3 Överförmyndare........................................................................................................................................ 24

5.3.1 Viktiga händelser och resultat .......................................................................................................... 24

5.4 Kommunstyrelsen exkl Intern service ....................................................................................................... 24


5.5 Kommunstyrelsen, Intern service ............................................................................................................. 25


5.6 Vård- och omsorgsnämnd ........................................................................................................................ 26


5.7 Barn- och skolnämnd ................................................................................................................................ 26


5.8 Utbildningsnämnd ..................................................................................................................................... 27


5.9 Social- och arbetsmarknadsnämnd .......................................................................................................... 28


5.10 Samhällsbyggnadsnämnd .................................................................................................................... 29


5.11 Kultur- och fritidsnämnd ....................................................................................................................... 30


5.12 Miljö- och byggnämnd .......................................................................................................................... 30


5.13 Teknisk servicenämnd ......................................................................................................................... 31


3

5.14 Räddningsnämnd ................................................................................................................................. 32


6 Räkenskaper .................................................................................................................................................. 33

6.1 Redovisningsprinciper .............................................................................................................................. 33

6.2 Resultaträkning......................................................................................................................................... 34

6.3 Balansräkning ........................................................................................................................................... 34

6.4 Notförteckning .......................................................................................................................................... 35

4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

1 Inledning

1.1 Viktiga händelser

Arbetet med Hamnstaden fortsätter

Detaljplan 2 är inne i granskningsskedet och kan förhoppningsvis antas innan årets slut. Planen ger möjlighet till Framnäs strandpark. Området blir mer tillgängligt för såväl boende som besökande och kontakten med Vänern ökar.

Ett förslag till utformning av Torggatans förlängning har tagits fram. Den ska förankras politiskt under hösten. Med en mer stadsliknande miljö på sträckan stärks kopplingen mellan Hamnstaden och Lidköpings centrum.

Bostadsbyggande i Hamnstaden förutsätter att nuvarande reningsverk flyttas. Vatten-Avlopp har under våren bedrivit ett intensivt arbete med att omarbeta och sammanställa de tre, sedan förra året, återkallade tillståndsansökningarna till Länsstyrelsen för byggandet av det nya avloppsreningsverket Ängen.

En ny ansökan skickades i juni in till den högre instansen Mark- och miljödomstolen. Förhoppningen är att det blir en kort handläggningstid för att sedan kunna gå vidare med detaljprojektering och byggnation av det nya avloppsreningsverket.

Utredningsuppdrag till Lidköpings Energi AB

Den styrande majoriteten har tagit initiativ till ett politiskt direktiv kring Lidköpings Energi ABs verksamhet och dess fortsatta inriktning och omfattning, vilket fastställdes av kommunfullmäktige.

Bolaget ska utreda förutsättningarna för att satsa på förnybar elproduktion, utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon, vätgasproduktion och att bedriva elhandel.

Fortsatt kärv ekonomi för social- och arbetsmarknadsnämnden

Social- och arbetsmarknadsnämnden rapporterar fortsatt underskott jämfört med tilldelad budget. Nämnden har lämnat en begäran till kommunstyrelsen om utökad budget för innevarande år. Anpassning till beslutad budget fortsätter. Förslag till åtgärder prövas av nämnden men bedöms inte ge tillräcklig effekt för att nå en budget i balans.

Ökade kostnader inom barn och unga är en bidragande orsak till fortsatt underskott. Detta är inte unikt för Lidköpings kommun utan kan observeras inom många av landets kommuner.

Företagsklimatet ett förbättringsområde

Svenskt näringslivs enkätundersökning, där företagare betygsätter näringslivsklimatet, pekar inte åt önskad utveckling.

Undersökningen som presenterades i maj ger kommunen ett betyg på 3,0 jämfört med 3,4 som är genomsnittet i landet. Detta är en försämring jämfört med föregående mätning som då landade på 3,39.

Ett förbättrat samarbete med företagen prioriteras. Det är även ett utpekat område i det politiskt antagna styrkortet som antogs av kommunfullmäktige i juni.

Lidköpings kommun har, som ett led i arbetet med att förbättra företagsklimatet och hur kommunen uppfattas utåt, genomfört en förstudie kallad ”En väg in”. Fokus var då att underlätta och förenkla företagens kontakter med kommunen när flera förvaltningar är inblandade och i större grad uppleva kommunen som en organisation.

5

1.2 Förväntad utveckling

Lidköpings kommun delar utmaningarna framöver med flertalet av landets kommuner. En förändrad demografi, en avmattning av konjunkturen och samtidigt stora investeringsbehov ställer krav på ett högre utvecklingstempo. Ändrade arbetsmetoder som innebär att mindre tid behöver läggas på ren informationsförflyttning kan bidra till att klara bemanningsbehoven framöver.

Många prognosmakare inklusive SKL gör bedömningen att den långa högkonjunktur som varit nu nått och passerat toppen. För kommunen innebär det en långsammare utvecklingstakt på skatter och statsbidrag än de senaste åren. För att bibehålla en stark ekonomi krävs att kostnadsutvecklingen följer intäktsutvecklingen. Lägre ökningstakt på intäktssidan måste följas av lägre ökningstakt på kostnadssidan för att resultatet ska kunna upprätthållas.

Arbetet med en tioårig investeringsplan fortsätter. Genom att ta in större objekt även om de ligger utanför den treårsperiod som investeringsbudget och plan utgör finns möjligheter att fördela investeringarna jämnare och prioritera inte bara mellan olika objekt utan även mellan olika tidpunkter för genomförande. Den påverkan på driftbudgeten som investeringarna innebär behöver vara väl känd och finansierad inom kommunens driftbudget. Här ligger en utmaning framöver att hitta investeringar som kan sänka driftkostnaderna framöver.

Lidköpings kommun har två väsentliga fördelar som ger fog för en optimistisk hållning. En positiv befolkningsutveckling lägger grunden till att leverera god kvalitet till medborgarna. Utmaningen blir att växa och investera i rätt omfattning. Den andra stora fördelen är att kommunen har ett stort kapital som bidrar med resurser. Värdet på kommunens kapital har vuxit stadigt även om enstaka år uppvisat negativa resultat. Med de investeringsvolymer som kommunen behöver finansiera infinner sig frågan om någon del av kommunens kapital ska användas för att finansiera investeringar och i så fall vilka. Sett över tid överträffar värdeökningen på kapitalet vida kostnaderna för kommunens upplåning.

Sammanfattningsvis kan man säga att det kommer att krävas ett större mått av prioritering framöver. Ändrad demografi, långsammare intäktsökningar på grund av konjunkturavmattning, stora investeringsbehov och ambitiösa målsättningar för kommunens utveckling gör att förändrade arbetsmetoder med effektivare användning av arbetstiden i kombination med förändring av kommunens service och leveranssätt för denna service behövs.

6

2 Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun

För att närma oss visionen ”Lidköping – en välkomnande och hållbar kommun” samt uppnå målbilderna för år 2030 har kommunens politiker valt tre strategier som är prioriterade att arbeta med:

Kunden/Brukaren i fokus

Lokal utveckling i ett globalt perspektiv

En organisation i framkant

Det finns också tio framgångsfaktorer som anger vad som krävs för att Lidköping ska lyckas nå vision och målbilder. Indikatorerna visar om vi är på rätt väg.

Summering av styrkortet utifrån målbilderna

Målbild 1 Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköping och vi är minst 45 000 Lidköpingsbor.

Lidköping växer och det blir allt mer sannolikt att nå målet om att vara minst 45 000 Lidköpingsbor 2030. Andelen personer i ålder 0-19 år och antal personer 65 år och äldre i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder har ökat och prognoser visar att den demografiska utvecklingen kommer försämras ytterligare vilket kommer innebära stora utmaningar för kommunen.

Livskvalitet och hälsosam miljö

Andelen av befolkningen i Lidköping med eftergymnasial utbildning ökar och är högre jämfört med snittet i Sverige.

Lidköping får plats 18 i årets miljörankning.

Utsläppen i geografiska Lidköping minskar inte i den hastighet som skulle behövas för att nå det övergripande miljömålet för 2020.

Det sker mycket arbete med miljömärkta livsmedel, solceller, gatubelysning och energioptimering i byggnader. Övergång till förnybar diesel har gett stort genomslag med en reducering på cirka 70 procent men nu har trenden tyvärr vänt med högre användning av fossila bränslen och målet med noll utsläpp från fossila bränslen år 2020 kommer inte uppnås.

Bra service

Det pågår mycket arbete för att kunna ge bra service till invånarna. Bland annat genom en ny teknisk plattform för självservice (e-tjänster). Den nya plattformen ökar användarvänligheten och det är enklare att följa sina ärenden. Digitaliseringen fortsätter och under hösten kommer bland annat e-bokning av familjerådgivare och en ny funktion för tomtköhantering att lanseras. Digitaliseringsprogrammet som antogs under våren innehåller strategiska utvecklingsområden som syftar till att öka kommunens förutsättningar och förmåga att använda digital teknik för att förbättra service och jobba smartare.

Målbild 2 Lidköping är en mötesplats som har fördubblat antalet besökare.

Det kommer bli en utmaning att nå målet om att år 2030 ha 110 000 gästnätter (hotell, stugbyar och vandrarhem) per år. Antalet gästnätter bedöms bli drygt 70 000 under 2019.

Målbild 3 Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköping och kommunikationer till och från Lidköping så man kan ta sig till och från utbildning och arbete.

Arbetslösheten är relativt låg men Arbetsförmedlingens prognoser visar att konjunkturtoppen har passerats.

7

Tillgång på kommunikationerna är mycket viktiga för Lidköping men också en stor utmaning för kommunen då ansvaret ligger hos annan myndighet.

I styrkortet redovisas uppföljningen av indikatorerna på följande vis.

2.1 Vision - Lidköping en välkomnande och hållbar kommun

2.1.1 Lidköping 2030

Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköping och vi är minst 45 000 Lidköpingsbor.

KF INDIKATORER

Titel Ingångsvärde Utfall 2018 Målvärde 2019 Bedömning Trend

KF Befolkningsutveckling, antal

347 373 440

Kommentar: 30 juni 2019 bodde det 40 127 personer i Lidköping vilket är en ökning med 248 personer jämfört med 31 december 2018 då det bodde 39 879 personer i kommunen. Ökningen är större än samma period 2018 då kommunen ökade med 230 personer.

Enligt prognosen som SCB gjort för 2019-2032 så kommer det bo 40 176 personer i kommunen 31 december 2019. Det kommer bli svårt att nå målvärdet med en befolkningsökning på 440 personer under året.

KF Antal nybyggda lägenheter och småhus per 1000 invånare

1,70 6,50 2,20

Kommentar: Det har varit 51 startbesked under 2019.

KF Medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att leva och bo på, nöjd-region-index (0-100)

73 75

Kommentar: Medborgarundersökningen kommer att göras under hösten 2019.

KF Medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (index 0-100)

65 68


KF Andel anvisade som bor kvar i kommunen efter avslutad etableringstid, %

79 53 100

Kommentar: Mätningen gäller nyanlända som anvisades till kommunen 2017. Indikatorn har tidigare haft en negativ trend men prognosen visar på ett trendbrott då en högre andel av de nyanlända stannar kvar i Lidköping jämfört med tidigare år.

8


Lidköping är en mötesplats som har fördubblat antalet besökare.

KF INDIKATORER


KF Gästnätter (mål till 2030: 110 000 gästnätter/år)

55 000 70 268 76 500

Kommentar: Prognosen för 2019 är att antalet gästnätter (hotell, stugbyar och vandrarhem) kommer bli liknande som för 2018.


Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköping och kommunikationer till och från Lidköping så man kan ta sig till och från utbildning och arbete.

KF INDIKATORER


KF Inpendling, % -6,0 -7,0

Kommentar: Utfall 2017 (-5) indikerar en nedåtgående trend. Förbättrade möjligheter till pendling krävs för att målvärdet ska nås.

KF Utpendling, % 28,0 29,0

Kommentar: Utfall 2017 (28) indikerar en något svagare tendens att bo i Lidköping och pendla till andra städer/orter. Skälen kan vara flera, till exempel att företagen i Lidköping rekryterar fler som därmed avstår från att pendla ut.

KF Demografisk försörjningskvot

0,79 0,82 0,78

Kommentar: Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer i ålder 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer mellan 20-64 år. Försörjningskvoten i Lidköping har ökat de senast 10 åren och kommer fortsätta att öka kommande år enligt kommunens befolkningsprognos.

KF Skattekraft, % 96,5 97,4 97,1

Kommentar: Bedömningen bygger på det antagande som görs för att prognosticera skatter och statsbidrag enligt Sveriges kommuner och landstings modell. Denna modell har visat sig träffsäker historiskt. Utvecklingen visar en svag förbättring som ser ut att stå sig även 2019.

KF Arbetslöshet, % 7,2 4,8 6,0

Kommentar: Den totala arbetslösheten i Lidköpings kommun (16-64 år) kommer sannolikt fortsatt vara lägre än målvärdet och i nivå med förra året. Prognosen från Arbetsförmedlingen visar dock att konjunkturtoppen har passerats.

2.1.3.1 Strategi: Kunden/Brukaren i fokus

2.1.3.2 Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i centrum

KF INDIKATORER


KF Medborgare som upplever det lätt att komma i kontakt med kommunens personal (index 0-100))

7,0 7,5


KF Medborgare som upplever att de har delaktighet och inflytande (index 0-100)

51 53

Kommentar:

Medborgarundersökningen kommer att göras under hösten 2019.

9

KF Medborgare som upplever bra bemötande av kommunens personal (index 0-100)

7,4 7,5


KF Kundundersökning genomförd, %

66 91 100

Kommentar: Samtliga förvaltningar utom en har gjort eller kommer göra kundundersökningar under 2019. I vissa fall har inte alla enheter gjort någon kundundersökning.

KF Tillgänglighet telefoni, %

80,0

Kommentar: Mätningen genomförs inte längre eftersom mätningen av andelen ärenden som löstes direkt av kontaktcenter ger bättre information.

KF Andel ärenden som löstes direkt av kontaktcenter, %

45,0 50,0

Kommentar:

Kontaktcenter har en lösningsgrad på 45 procent. Målet är satt att mäta avslut för kund vid första kontakt och då vet vi att andelen är större eftersom vissa ärenden avslutas på förvaltningen. Den nya kundundersökning som genomförs, där kunderna själva får uppskatta lösningsgraden, visar på en lösningsgrad på 78 procent.

KF eblomlådan, digitala välfärdstjänster och självservice (medelvärde 0-3) (iv 2015)

1,8 2,1 2,1

Kommentar: En ny teknisk plattform för självservice (e-tjänster) är lanserad. Den nya plattformen är lättare att använda och medborgaren kan själv följa sina ärenden, bokningar och köplatser via ”Mina sidor”. Hösten 2019 kommer e-tjänstefunktionen att lansera e-bokning av familjerådgivare samt ny funktion för tomköhantering, där medborgaren kan se sin tomtköposition och kommunicera med handläggare via "Mina sidor". Nationella initiativ och lösningar inom området kommer att öka. Dessa kommer dock inte att ge resultat på kort sikt utan får ses i ett längre perspektiv. Ett projekt för nationellt boknings- och bidragssystem är ett konkret exempel som Lidköpings kommun deltar i.

KF eblomlådan, ledning, arbetssätt och metoder för digital utveckling

1,8 1,8 1,9

Kommentar: Ett digitaliseringsprogram har antagits av fullmäktige under våren. Nu går arbetet vidare med programmets strategiska utvecklingsområden som syftar till att öka kommunens förutsättningar och förmåga att använda digital teknik för att förbättra service och jobba smartare.

2.2 Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv

2.2.1 Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil

KF INDIKATORER


KF Klimatpåverkan 0 2

Kommentar: Helhetskommentar 2019 - Det övergripande målet ser inte ut att uppnås till 2020.

Samhället i geografiska Lidköping minskar inte utsläppen i den hastighet som skulle behövas för att nå det övergripande målet 2020.

KF Miljöranking 52 23 20

Kommentar: Lidköpings kommun hamnar på plats 18 av 290 i årets kommunrankning. Det är en förbättring jämfört med plats 23 i förra årets

rankning. Länsplacering: 2 av 49 i Västra Götalands län. * Placering i kommungrupp: 1 av 136 mindre städer och landsbygdskommuner.

KF Medborgare som känner sig trygga (index 0-100)

68 68


10

KF Medborgare som är nöjda med möjligheterna till fritidsaktiviteter (index 0-100)

74 73


KF Antal individer utan bostad

34 35

Kommentar: Ingen mätning av antalet individer utan bostad under 2019.

KF Ohälsotal 20-29 år

19,0 19,9 19,0

Kommentar: Statistiken uppdateras årsvis. 2018 var värdet 19,9 dagar.

KF Antal personer per 1000 invånare vårdade i slutenvård pga skada (iv 2013)

11,2 10,2

Kommentar: Senaste tillgängliga värde är 10.3 från 2017.

KF Sjukpenningtal, 16-64 år (kvinnor)

12,0 15,6 14,0

Kommentar: I maj 2019 var utfallet 15.8.

KF Sjukpenningtal, 16-64 år (män)

6,6 7,9 8,0

Kommentar: I maj 2019 var utfallet 8.1.

2.2.2 Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad

KF INDIKATORER


KF Utbildningsnivå, andel med eftergymnasial utbildning 25-64 år, %

34,9 37,4 39,0

Kommentar: Resultat för 2018 är 37,4 procent (jmf riket 43,2 procent).

KF Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gym-nasieutbildning, %

63,8 74,0

Kommentar: Senast publicerade resultat gäller år 2017 då resultat var 76,6 procent (jmf riket 75,4 procent).

För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden ska årslönen vara 191 800 kr.

KF Ungdoms-arbetslöshet, %

16,1 7,7 14,0

Kommentar: Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) i Lidköpings kommun är enligt prognosen fortsatt mycket lägre än det uppsatta målvärdet.

2.2.3 Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv

KF INDIKATORER


KF Antal nya företag per 1000 invånare

4,2 4,7 5,0

Kommentar: De senaste 5 åren har det varit en svag positiv utveckling.

KF Antal nya etableringar

10 20

Kommentar: Indikatorn behöver ses över och mätningen behöver förbättras.

11

KF Företagsklimat (NKI, Insikt)

68 72 75

Kommentar: Resultatet 72 publicerades 2019 men avser 2018.

KF Näringslivs-ranking (Svenskt näringsliv)

79 177 65

Kommentar: Senaste värde är från 2018. Bedömningen är att det kommer bli svårt att nå målvärdet för 2019 och utvecklingen har de senaste åren varit negativ.

2.2.4 Framgångsfaktor: Varierat boende i attraktiva miljöer

KF INDIKATORER


KF Medborgare som är nöjda med hur det planeras för bostäder (index 0-100)

5,8 6,0

Kommentar:


KF Antal lägenheter som är trygghetsbostäder

106 229 318

Kommentar: Utfall per 2019-07-31 är 229 lägenheter som är trygghetsbostäder, målvärdet för år 2019 bedöms inte uppnås. I målvärdet ingår bedömningen att befintliga Pensionärslägenheter byggts om för att motsvara standard för trygghetsbostäder. Trenden visar dock på god utveckling av trygghetsbostäder. Planering för ytterligare trygghetsbostäder pågår kontinuerligt.

2.2.5 Framgångsfaktor: Bra kommunikationer

KF INDIKATORER


KF Medborgare som är nöjda med kommunikationer (index 0-100)

57 63

Kommentar:


KF Antal resande kollektivtrafik, tätort

239 087 259 200

Kommentar: Det är inte längre möjligt att få dessa uppgifter från Västtrafik.

KF Antal resande med Kinnekulletåget

360 627 386 000


KF Antal resande med region och lokaltrafik

832 088 795 000


KF Antal resande med Expressbuss Linje 1

647 694 619 000


12

2.2.6 Framgångsfaktor: En attraktiv destination

KF INDIKATORER


KF Handelsindex 105 105 110

Kommentar: Senaste tillgängliga resultat 105 publicerades 2018 men avser 2017.

KF Ranking Sveriges Frilufts-kommun (iv 2014)

59 66 5

Kommentar: Resultatet för 2019 års undersökning var plats 47 med 27 poäng av max 32 poäng. Naturvårdsverkets undersökning ställer frågor om kommunens planering för friluftsliv, information och samarbete om friluftsliv samt aktiviteter för friluftsliv. Förbättringsområden är planering för friluftsliv och information och samarbete.

2.3 Strategi: En organisation i framkant

2.3.1 Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög

kvalitet

KF INDIKATORER


KF Miljöledning sammanvägd indikator

2 2

Kommentar: De flesta underliggande indikatorer går åt rätt håll och ligger i fas med prognos för att nå målen. Det har skett ett bra arbete med miljömärkta livsmedel, solceller, gatubelysning och energioptimering i byggnader. Övergång till förnybar diesel har gett stort genomslag med en reducering på cirka 70 procent men nu har trenden tyvärr vänt med högre användning av fossila bränslen och bedömningen är att målvärdet med noll utsläpp från fossila bränslen år 2020 inte kommer uppnås.

KF Medarbetarengagemang, HME

82 79

Kommentar: Nästa medarbetarundersökning kommer att göras 2020.

KF Möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna (index 0-5)

3,7


KF Sjukfrånvaro, % 5,8 6,0

Kommentar: Sjukfrånvaro för juni, 12 månader tillbaka, var 5,8 procent.

KF Andel tillsvidareanställda med en heltidstjänst i grunden, %

63 91 85

Kommentar: Andel heltidsanställda av totalt antal tillsvidareanställda var 90 procent i juli.

KF Ledarskapsindex (index 0-5)

4,0 4,0


KF Överskott skatter och bidrag, %

-2,8 4,2 1,0

KF Budgetföljsamhet +/-, %

1,3 0,7 1,0

Kommentar: Nämndernas prognoser för nettokostnaderna vid årets slut visar på en avvikelse med +0,23 procent på kommunnivå. De flesta nämnder har en avvikelse på mindre än +/- 1 procent. Större avvikelser har social- och arbetsmarknadsnämnden där prognosen visar en avvikelse med -11,6 procent kommunstyrelsen +7,7 procent och avsatta medel för löneökningar +21 procent. Samhällsbyggnadsnämndens avvikelse beräknas till -2,3 procent, räddningsnämnden -1,7 procent och utbildningsnämnden +2,0 procent.

13

KF Internkontroll genomförd, %

100 73 100

Kommentar: Samtliga förvaltningar har för avsikt att genomföra internkontrollen under året.

KF Resultat Kommunkompassen

549

Kommentar: Kommunkompassen kommer sannolikt att genomföras under 2020.

2.3.2 Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger

utanförskap

KF INDIKATORER


KF Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i SV, Sv2 och MA, kommunala skolor, %

65 65 78

Kommentar: Uppgifterna blir tillgängliga i slutet på november.

KF Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), kommunala skolor, %

83,0 81,8 95,0

Kommentar: Uppgifterna blir tillgängliga i slutet på oktober.

KF Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, lägeskommun, %

84,7 72,4 84,0

Kommentar: Uppgifterna blir tillgängliga i slutet på september.

KF Närvaro i grundskolan, %

93,0 84,0 95,0

Kommentar:

Närvaron var cirka 80 procent under våren 2019. Observera att av dessa är det endast 6 procent som är giltig eller ogiltig frånvaro. Resterande 12 procent är lektionstid som är oregistrerad i systemet. Läraren har alltså inte fyllt i närvaro eller frånvaro för lektionen.

KF Närvaro i gymnasieskolan, %

86,1 85,3 88,6

Kommentar:

Resultatet avser närvaron på samtliga program i alla gymnasiala skolformer under våren 2019. Närvaron för samtliga elever är 86,3 procent, för kvinnor 85,9 procent och för män 86,8 procent.

2.3.3 Framgångsfaktor: Gränsöverskridande samverkan

14

3 Ekonomi

3.1 Ekonomisk ställning

3.1.1 Årets resultat mnkr Utfall 2018-08 Utfall 2019-08 Budget 2019 Prognos 2019 Avvikelse

Verksamhetens intäkter 548,7 523,7 1 274,2 1 274,2 0

Verksamhetens kostnader -1813,3 -1 868,4 -3 420,5 -3 415,2 5,3

Avskrivningar -85,7 -97,4 -157,4 -157,4 0

Verksamhetens nettokostnader -1350,3 -1 442,7 -2 303,7 -2 298,4 5,3

Skatteintäkter 1 213,5 1 256,4 1 878,0 1878,4 0,4

Generella statsbidrag 244,6 259,8 388,5 388,2 -0,1

Verksamhetens resultat 107,8 73,6 -37,2 -31,8 5,4

Finansiella intäkter 82,5 315,0 87,0 321,2 234,2

Finansiella kostnader -12,9 -15,7 -32,3 -21,7 10,6

Resultat efter finansiella kostnader

69,6 373,0 54,7 267,7 250,2

Extraordinära kostnader

Årets resultat 177,4 373,0 17,5 267,7 250,2

3.1.2 Resultatprognoser koncern

Kommunens fyra helägda bolag lämnar helårsprognoser som ligger på budget eller överträffar budget. Resultatprognosen för kommunen påverkas kraftigt av den stora avvikelsen från budgeterat finansnetto. Med tidigare metod för beräkning av finansnetto skulle prognosen för helåret 2019 landa på 35 mnkr vilket för kommunkoncernen innebär en prognos på ett positivt resultat på 116,3 mnkr.

Med resultat enligt prognos innebär det att kommunen såväl som de kommunala bolagen förbättrar sin ekonomiska ställning.

mnkr Budget Prognos Avvikelse

Lidköpings kommun 17,5 267,7 250,2

AB Bostäder i Lidköping 50 55 5

Lidköping Energi AB 15,8 16,2 0,4

Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 8 8 0

Lidköping/Hovby Flygplats AB 2,1 2,1 0

Summa 93,4 349 255,6

3.1.3 Pensionskostnader

Kommunen har beslutat att så stor del som möjligt av den avgiftsbaserade avtalspensionen skall disponeras av de anställda som individuella delar. Detta medför att avsättningarna i balansräkningen blir måttliga och inklusive den så kallade pensionsskatten beräknas uppgå till 166,2 mnkr (160,6 mnkr 2018).

Pensionsförpliktelserna för tiden för 1998 skall enligt den kommunala redovisningslagen inte redovisas som skuld utan enbart som ansvarsförbindelse. Kostnaderna belastar resultatet det år som utbetalningarna sker och kommer successivt att öka i takt med att allt fler av kommunens anställda uppnår pensionsåldern. Beräkningen av pensionsskuld följer rekommendation 17.2 från Rådet för kommunal redovisning.

Kommunen har inga särskilda tillgångar redovisade för pensionsavsättningarna utan pensionsmedlen har återlånats och används i kommunens samlade verksamhet.

15

mnkr 2018 Prognos 2019

Pensionsåtagande från och med 1998 133 144,6

Löneskatt från och med 1998 32,3 35,1

Pensionsåtagande till och med 1997 672 653,2

Löneskatt till och med 1997 163,0 158,5

Summa pensionsförpliktelser 1 000,3 991,3

3.1.4 Borgen

Inga nya borgensåtaganden har tillkommit. Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet till 110,2 mnkr.

3.1.5 Finansnetto

Finansnettot avviker kraftigt från budget. Främsta orsaken är att ny lagstiftning om kommunernas redovisning har börjat gälla från årsskiftet. Den nya lagen innebär bland annat att finansiella tillgångar ska värderas till verkligt värde på balansdagen, att jämföra med tidigare regelverk där värdet skulle anges till det lägsta av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet. För Lidköpings kommun som har betydande finansiella tillgångar innebär denna ändring stor påverkan på resultatet.

Totalt avviker finansnettot från budget med 244,8 mnkr. Regeländringen påverkar finansnettots intäktssida med en värdeökning på 283,3 mnkr. I slutet av april skedde en omallokering inom kapitalförvaltningen som resulterade i att en vinst om 14,6 mnkr realiserades. Då kapitalet fortfarande är placerat och inte realiserat är detta enbart en bokföringsteknisk intäkt. I budget ligger en realisation om totalt 65,1 mnkr, i prognosen är denna sänkt till att omfatta enbart de 14,6 mnkr som redan realiserats. Under övriga finansiella intäkter är den största enskilda posten en utdelning som skett från Kommuninvest på 5,7 mnkr.

Avvikelsen på finansnettots kostnadssida beror främst på lägre räntekostnader än budgeterat till följd av lägre upplåning samt lägre snittränta.

Med den tidigare redovisningsmetoden skulle avvikelsen på finansnettot ha bestått av 12,0 mnkr i sin helhet beroende på lägre finansiella kostnader.

Finansiella intäkter och kostnader, mnkr Avvikelse

Kapitalförvaltningen +232,8

Övriga finansiella intäkter +7,9

Borgensavgift -1,7

Ränteintäkter internbanken -3,9

Summa finansiella intäkter 235,1

Räntekostnader kommunen -5,7

Övriga finansiella kostnader -0,1

Räntekostnader internbanken -3,9

Summa finansiella kostnader -9,7

Finansnetto 244,8

3.1.6 Soliditet

Soliditeten uppgår efter åtta månader till 50,3 procent. Som en följd av en ny redovisningslag för kommunerna påverkas soliditeten av hur marknadsvärdet på kommunens kapital utvecklas. Beräknat enligt nuvarande redovisningslag var soliditeten vid ingången av året 46,4 procent. Förändringen förklaras av värdeuppgången på kommunens kapital. Ingen prognos på soliditeten på helåret görs.

3.2 God ekonomisk hushållning

3.2.1 Verksamhetens utveckling

Sammantaget innehåller styrkortet 59 indikatorer. Det har varit möjligt att rapportera ett utfall eller bedöma en prognos för 34 av indikatorer det vill säga 59 procent. Det är ovanligt många indikatorer som det inte går att rapportera vilket bland annat beror på att resultatet från medborgarundersökningen och nationell statistik för skolresultat kommer senare under hösten. Resultat från medarbetarundersökningen kommer först 2020 och att Västtrafik kan inte bidra med någon tillförlitligt statistik om kommunikationer längre.

16

Av de 34 indikatorer som är bedömda i styrkortet har 15 indikatorer ha en positiv utveckling och 4 indikatorer en negativ utveckling.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det sker en positiv eller bibehållen utveckling för merparten av indikatorerna men för några få indikatorer sker det en negativ utveckling.

3.2.2 Ekonomisk utveckling

Positiva indikationer vad gäller befolkningsutvecklingen och en stabil värdeutveckling på kommunens placerade kapital bidrar till att helåret i det här läget ser ut att bli starkt. Justeras prognosen med regeländringarna inom kommunal redovisning är resultatet 35 mnkr att jämföra med budgeterade 17,5 mnkr vilket motsvarar en avvikelse på 17,5 mnkr. Nämndernas samlade överskott samt lägre kostnader för kommunens upplåning bidrar till resultatet. Kommunfullmäktige har satt ett mål för det ekonomiska resultatet och angett att resultatet i genomsnitt på en treårsperiod ska uppgå till minst 1 procent av skatter och statsbidrag. För att göra bedömningen om målet nås görs jämförelsen utifrån de tidigare lagreglerna och uppgår till 3,3 procent.

Nämndernas prognoser för helåret 2019 pekar mot ett överskott jämfört med budget om än litet. Budgetavvikelsen för nämnderna skulle för helåret landa på 0,23 procent vilket ligger inom målet om en budgetföljsamhet om +/- 1 procent.

De två finansiella mål som kommunfullmäktige har satt bedöms därmed båda kunna uppfyllas.

Årets resultat tillsammans med avskrivningar och avsättningar uppgår de tre senaste åren till cirka 690 mnkr. Investeringsvolymen under samma period låg på 1 350 mnkr, vilket innebär att självfinansieringsgraden uppgår till drygt 50 procent. Investeringsvolymen är enligt prognos cirka 500 mnkr vilket ger en självfinansieringsgrad på cirka 40 procent. I det styrkort som kommunfullmäktige antog i juni 2019 för perioden 2020-2023 anges att den långsiktigt hållbara nivån på investeringar uppgår till ca 200 mnkr årligen.

Inget uttryckligt mål finns för kommunens soliditet. Måttet beskriver kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och anger hur stor del av kommunens anläggningar som har finansierats med egna medel. Soliditeten har försvagats de senaste åren och med en investeringsvolym enligt prognos kommer detta gälla även 2019.

3.2.3 Balanskravsresultat

Kommunallagens minimikrav på god ekonomisk hushållning är det så kallade balanskravet där grundregeln är att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Prognosen för resultat enligt balanskravet uppgår till -30,2 mnkr. Skulle det fastställda resultatet i bokslutet vara negativt ska en handlingsplan upprättas för att inom tre år återställa underskottet. Vid tidigare underskott har kommunfullmäktige hänvisat till kommunens starka ekonomiska ställning och menat att det utgör synnerliga skäl för att besluta att inte återställa det uppkomna underskottet.

Avstämning mot balanskravet mnkr

Prognos resultat 2019 267,7

Reavinster kapitalförvaltningen -14,6

Orealiserade vinster och förluster i kapitalförvaltningen -283,3

Balanskravsresultat -30,2

3.3 Finansiell analys av kommunens ekonomi

3.3.1 Sammanfattande analys

Den finansiella analys som görs i årsredovisningen dyker ner i några intressanta aspekter av kommunens ekonomi. Utvecklingen för strukturellt resultat, skatter och nettokostnad, eget kapital och soliditet samt investeringar och skuldutveckling. För 2018 konstaterades att det strukturella resultatet var svagt positivt, att nettokostnaderna låg väldigt nära skatter och statsbidrag, att det egna kapitalet ökat samtidigt som soliditeten sjunkit och att självfinansieringsgraden för investeringar var låg som en effekt av stora investeringsvolymer.

Uppföljning av dessa mått kommer att göras i årsredovisningen. Den prognos som presenteras i delårsrapporten pekar mot att det strukturella resultatet kommer att vara negativt vilket innebär att verksamheternas kostnader inte fullt ut täcks av skatter och statsbidrag. Ökningen av skatter och statsbidrag mellan 2018 och 2019 uppgår till 3,5 procent medan nettokostnaderna enligt prognos ökar med 4,9 procent. När kostnaderna ökar snabbare än

17

intäkterna innebär det ett större behov av andra intäkter såsom ett positivt finansnetto eller högre intäkter från verksamheterna i form av taxor och avgifter eller höjd skattesats.

Prognosen pekar mot ett positivt resultat vilket innebär att det egna kapitalet ökar. Soliditeten förväntas sjunka ytterligare under året då investeringar görs med extern finansiering. Kommunens andel av den externa låneskulden har ökat från 41,8 procent vid årsskiftet till 48,2 procent per augusti 2019. Andelen ökar på grund av att kommunen genomför större investeringar med extern finansiering än de kommunala bolag som lånar i internbanken. I absoluta tal har den del av skulden som avser kommunen ökat med drygt 200 mnkr. Bedömningen är att skulden kommer att öka ytterligare under hösten när en stor del av prognosens investeringsutfall upparbetas. Även för 2019 är självfinansieringsgraden fortsatt låg vilket är en effekt av den höga nivån på investeringarna.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det externa resultatet förväntas vara starkt positivt för helåret främst på grund av att en stor del av resultatet består av orealiserade värdeökningar inom kapitalförvaltningen, men även justerat för nya redovisningsregler är prognosen positiv. Mera oroande är att nettokostnadsutvecklingen är snabbare än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Håller detta i sig framöver kommer mer pengar att behöva skjutas till för att behålla den resultatnivå kommunfullmäktige angett som finansiellt mål. De uppdrag som kommunens verksamheter gemensamt har att ständigt se över möjligheter till förändrade arbetssätt och andra sätt att leverera service till medborgarna behövs för att ekonomin ska fortsätta vara stark.

3.4 Kommunkoncernen i ett finansiellt perspektiv

Kommunen har fyra helägda bolag som med sina dotterbolag ingår i kommunkoncernen. Kommunen lämnar i sina ägardirektiv förutom verksamhetsuppdraget även ekonomiska krav såsom vilken soliditet bolaget ska eftersträva och vilken avkastning kommunen förväntar sig att få.

3.4.1 Sammanfattande bedömning

Kommunkoncernens samlade prognos för helåret är positiv.

Lidköping Energi AB redovisar i prognosen ett positivt resultat på 16,2 mnkr före bokslutsdispositioner och skatt. Bolaget fortsätter amortera på sina lån i internbanken och stärker på så sätt sin soliditet som förväntas vara över 15 procent vid årsskiftet. Kommunfullmäktige har i ett politiskt direktiv angett att bolaget ska utreda förutsättningarna för att satsa på förnybar elproduktion, utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon, vätgasproduktion och att bedriva elhandel. Uppdraget ska redovisas i slutet av året och kan komma att påverka företagets inriktning framöver. Lidköping Energi AB planerar för att byta ut de två äldsta pannorna och ersätta dessa med en ny panna med vidhängande turbin. Detta innebär en stor investering för företaget vilket kommer att påverka ekonomin i bolaget. Då det är en omfattande investering förväntas bolaget inhämta ägarens godkännande i frågan.

Lidköping/Hovby Flygplats AB har inga uttalade avkastningskrav. Bolaget har redovisat stabila resultat de senaste åren och prognosen för 2019 ligger på 2,1 mnkr. Bolaget är dock tydligt med att resultatet kan komma att påverkas av hur utvecklingen blir för den hyresgäst som försatts i konkurs.

Lidköpings Näringslivsfastigheter AB har under året återigen stärkt sin soliditet och minskat sin upplåning i internbanken med 10 mnkr. Bolaget fortsätter utvecklingen av lokalerna i Sockerbruket, och beräknar påbörja byggnation för Lidköpings Bredband under året. Resultatet förväntas vara i linje med föregående år och bolaget rapporterar i övrigt inga omfattande verksamhetsutmaningar.

AB Bostäder i Lidköping är aktiva i en rad utvecklingsprojekt och gör bedömningen att man även fortsättningsvis kommer att kunna erbjuda 40-50 nya bostäder per år utan att ta upp nya lån. Resultatprognosen för 2019 ligger något över budget som ett resultat av genomförd försäljning av en fastighet. Den förväntade utvecklingen är att bolaget kommer att kunna fortsätta minska sin upplåning i internbanken i storleksordningen 150 mnkr perioden 2019-2021. Detta kommer att påverka bolagets soliditet positivt, och är en utveckling som är mycket positiv.

Kommunkoncernens samlade ekonomiska läge bedöms vara stabilt. De kommunala bolagen bidrar till kommunens utveckling på det sätt ägaren förväntar. Koncernens samlade soliditet beräknas sjunka trots att bolagen stärker sin soliditet eftersom kommunens soliditet påverkas negativt av de investeringsvolymer som beräknas. Utmaningar finns i form av ett behov av anpassning av kommunens nettokostnadsutveckling och följsamheten till kommande intäktsnivåer i ett läge med konjunkturavmattning. Ägarens beslut kring inriktning av verksamheten inom Lidköping Energi AB och bolagets satsning på ny panna kommer att påverka den fortsatta utvecklingen för bolaget i stor omfattning.

18

3.5 Driftredovisning Utfall till och

med augusti 2018

Utfall till och med augusti

2019

Prognos Budget Avvikelse mellan

budget och prognos

delår 2

Avvikelse mellan

budget och prognos

delår 1

Kommunfullmäktige 0,9 2,0 3,9 4,7 0,8 0,0

Revisorer 0,5 0,4 1,6 1,6 0,0 0,0

Kommunstyrelsen 65,8 58,1 133,1 150,5 17,4 6,3

Överförmyndare 3,2 3,1 4,7 4,0 -0,7 -0,7

Intern service -21,4 -26,1 0,0 4,0 4,0 -0,4

Vård- och omsorgsnämnd 441,3 469,2 695,3 695,3 0,0 0,0

Barn- och skolnämnd 479,1 485,4 782,8 784,5 1,7 -3,2

Utbildningsnämnd 121,8 132,1 207,8 212,0 4,2 2,2

Social- och arbetsmarknadsnämnd 136,8 142,5 216,9 194,3 -22,5 -18,0

Samhällsbyggnadsnämnd 63,6 73,1 106,5 104,0 -2,4 4,0

Teknisk servicenämnd -31,8 0,8 2,1 5,7 3,6 3,5

Kultur- och fritidsnämnd 66,8 74,0 108,4 108,1 -0,3 -1,4

Miljö- och byggnämnd 0,4 0,4 0,7 0,7 0,0 0,0

Räddningsnämnd 14,7 14,1 30,2 29,7 -0,5 0,0

Summa 1 341,7 1 429,0 2 293,8 2 299,1 5,2 -7,8

Prognosen för nämndernas nettokostnader visar på ett samlat överskott med 5,2 mnkr. Det är en positiv avvikelse mot budget med 0,23 procent. De flesta nämnder uppvisar mindre avvikelser. Den största avvikelsen finns inom social- och arbetsmarknadsnämnden som beräknar ett underskott med 22,5 mnkr vilket främst beror på avvikelser för externa placeringar i hem för vård och boende,17,6 mnkr och för utbetalning av ekonomiskt bistånd, 4,0 mnkr. Kommunstyrelsens prognos visar på ett större överskott, 17,4 mnkr. Avvikelsen beror bland annat på en vinst från en fastighetsförsäljning, 7,4 mnkr och lägre utfall för löneökningar än budgeterat, 9,2 mnkr samt från stabernas verksamhet och en budgetbuffert. Utbildningsnämndens budgetavvikelse beror dels på gymnasiesärskolan som har några fler elever och får högre ersättning per elev samt på att vuxenutbildningens prognos för ersättningar från andra kommuner överstiger budget samt lägre personalkostnader som en följd av översyn av organisationen samt att frånvaro och tjänstledigheter inte ersätts med vikarier.

Jämfört med prognosen i april har budgetavvikelsen förbättrats med 13 mnkr. Störst förändring visar kommunstyrelsens verksamheter vilket framförallt avser central lönepott där utfallet från årets lönerevision, exkl Vårdförbundet, uppgår till 2,74 procent mot budgeterat 3,3 procent. Social- och arbetsmarknadsnämnden har en något större budgetavvikelsen än prognosen i april vilket till största delen kommer från större avvikelser för placeringar barn och unga samt utbetalningar av ekonomiskt bistånd. Samhällsbyggnadsnämnden har gått från ett förväntat överskott till ett förväntat underskott vilket är hänförligt till intäkter för exploateringsverksamheten. Intern service prognos visar i delårsrapport 2 på ett förväntat överskott till följd av lägre ränta för interna lån, lägre kostnader för livsmedel och personal inom Kost samt utökade städuppdrag inom Städ och vakanser på chefssidan. Verksamhetsområdet förskola visar på en avsevärt bättre prognos i delår 2 jämfört med delår 1 beroende på ökade statsbidrag samt volymförändringar där antalet barn förväntas bli färre än budgeterat. Detta är den främsta orsaken till den totala skillnaden inom barn- och skolnämnden mellan delårsuppföljningarna.

3.6 Investeringsredovisning Utfall t o m

aug 2019 Total

budget 2019

Prognos 2019

Avvikelse mot budget

i aug

Avvikelse mot budget

i april

Bedömd nivå begäran om

ombudgetering

Kommunstyrelsens verksamheter 2,8 43,9 9,2 34,7 34,8 0

Intern service 65,3 299,6 177,2 122,4 110,4 112,3

Vård- och omsorgsnämnd 1,9 6,0 6,0 0 0 0

Barn- och skolnämnd 2,5 5,0 4,0 1,0 2,5 0

Utbildningsnämnd 1,0 3,5 1,6 1,9 0 1,9

Social- och arbetsmarknadsnämnd 0,2 0,6 0,6 0 0 0

Samhällsbyggnadsnämnd 31,6 61,5 48,9 12,6 -0,7 18,3

Teknisk servicenämnd 132,3 552,2 234,4 317,8 244,4 319,2

Kultur- och fritidsnämnd 2,4 16,7 9,7 7,0 12,7 7,0

Räddningsnämnd 1,2 9,3 2,2 7,1 5,5 7,1

Summa 241,2 998,3 493,8 504,5 409,6 465,8

Investeringsbudgeten för 2019 uppgår till totalt 998,3 mnkr, varav 447,4 mnkr är ombudgeterat från 2018. Prognosen för utfall på helår uppgår till 493,8 mnkr.

19

Intern service och Teknisk service står för de större avvikelserna beloppsmässigt mot budget.

Intern service har en bedömd avvikelse mot budget på 122,4 mnkr. Begäran om ombudgetering bedöms ligga på 112,3 mnkr. Den största posten hör till omställningen inom äldreomsorgen där avsatta medel om 64 mnkr inte kommer att nyttjas i år utan istället begäras ombudgeteras till 2020. ÅVC och Tolsjö kommer slutföras enligt plan under året och Demenscentrum Östhaga kommer startas upp i höst.

Produktionen av Ängsholmens förskola pågår och den nya förskolan kommer stå klar till sommaren 2020. Av budgeten kommer 11 mnkr inte användas i år utan begäras att ombudgeteras till 2020. Flera projekt har slutredovisats under våren, Majåkerskolan, Sjölunda skola och Skogsbäckens förskola samt några mindre projekt.

Avsatta medel för övergång från mottagningskök till tillagningskök beräknas inte nyttjas fullt ut i år utan kommer begäras ombudgeteras till nästa år, 11 mnkr. Medlen kommer främst att användas för att lösa måltidssituationen på Lidåkersområdet samt De la Gardiegymnasiet.

För objektet utredning/utveckling Framnäs, badhus, scensalong har Intern service fått 8 mnkr i investeringsmedel. Utredningskostnader som dessa ska belasta driften och inte läggas som investering. Kostnaderna kommer därför årligen att omföras till driften på kommunstyrelsens verksamheter. Dock kommer en kostnad för förstudie att startas upp i höst och räknas som en investering, 0,5 mnkr. Bedömd ombudgetering 7,5 mnkr.

Teknisk servicenämnd har en bedömd avvikelse mot budget om 317,8 mnkr. Den största avvikelsen hör till Vatten-Avlopp, 292 mnkr, och beror främst på förseningen av det nya reningsverket där bedömd ombudgetering till 2020 är 180 mnkr. En tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen är inskickad under försommaren. Normal handläggningstid är 6-18 mån. Med anledning av denna förskjutning i tid finns risk att projektet fördyras.

Projektet VA-ledningar har en del förskjutningar till följd av försenade markavtal samt oförutsedda händelser i samband med anläggningsarbete. Bedömd ombudgetering till 2020 är 62,7 mnkr.

Yttre VA-anläggningar har en bedömd ombudgetering om 31,2 mnkr till följd av förändrat utförande. Den del av investeringen som flyttas fram har sin följd av att Tun-projektet förskjutits tidsmässigt.

Renhållningen har en avvikelse på 24 mnkr. Största avvikelsen avser det nya insamlingssystemet, projektet är påbörjat 2019 och kommer att lanseras under en treårsperiod.

Avvikelsen mot budget för kommunstyrelsen beror på tidsförskjutningen av objekten Utredning Hamnstaden och Framnäs strandpromenad med långbrygga med anledning av att tillståndet för nya avloppsreningsverket har blivit senarelagt.

3.7 Kapitalförvaltning

3.7.1 Innehav Tillgångsslag Marknadsvärde per 190831 (mnkr) Anskaffningsvärde

(mnkr) Orealiserat resultat

(mnkr)

Svenska aktier 684,0 410,3 273,7

Globala aktier 740,6 404,3 336,3

Tillväxtmarknader 238,8 201,8 37,0

S:a aktieplaceringar 1 663,4 1 016,4 647,0

Svenska räntor 109,3 95,1 14,2

Alternativa räntor 956,6 869,1 87,5

Alternativa tillgångar 0 0 0

S:a räntor + alternativa tillgångar 1 065,9 964,2 101,7

Totalt 2 729,3 1 980,6 748,7

Kommunens förvaltade kapital uppgick per den 31 augusti till ett marknadsvärde om 2 729,3 mnkr. Av dessa utgörs 748,7 av orealiserade vinster. Kapitalet har haft en värdeökning om 297,8 sedan årets ingång då marknadsvärdet var 2 431,5 mnkr. Förvaltningen har sedan 2016 haft ett lägre risktagande än normalt genom att portföljen varit underviktad aktier och alternativa tillgångar till förmån för räntebärande placeringar. För att åter uppnå ett neutralt risktagande på aktiesidan enligt riktlinjen för finansiella placeringar, vilket motsvarar att 60 procent av kapitalet är placerat i aktier, skedde i slutet av april en omfördelning från räntor till aktier. Detta innebar att 130 mnkr såldes av från Svenska räntor och omplacerades i Svenska aktier med 38 mnkr, Globala aktier 60 mnkr samt Tillväxtmarknader 32 mnkr. Omallokeringen realiserade en vinst om 14,6 mnkr. Sedan 2017 innehåller portföljen inga alternativa tillgångar, detta gör fortsatt att risktagandet är något lägre jämfört med normalportfölj.

20

Kommunens totala portfölj har under året haft en positiv utveckling och ökat med 12,2 procent, detta är 1,7 procentenheter sämre än jämförelseindex som stigit 13,9 procent. Kommunens lägre avkastning har sin följd i det lägre risktagandet. Kommunens långsiktiga mål, att över en femårsperiod realt avkasta minst 3 procent, överträffas med god marginal - portföljen har de sista fem åren haft en genomsnittlig årlig avkastning om 6,5 procent. Detta är en procentenhet sämre än index vilket även det beror på det lägre risktagandet.

Tillgångsslag Procentuell fördelning 190831

Procentuell fördelning 181231

Min Normal Max

Svenska aktier 25 23 0 25 60

Globala aktier 27 22 0 25 60

Tillväxtmarknader 9 7 0 10 30

Totalt aktier 61 52 0 60 80

Likvida medel 0 0 0 0 10

Räntebärande värdepapper 39 48 0 20 100

Alternativa tillgångar 0 0 0 20 40

Totalt räntor och alt tillgångar 39 48 20 40 100

Tabellen ovan visar den procentuella fördelningen mellan respektive tillgångsslag den 31 augusti jämfört med årsskiftet. Kolumnen "normal" visar den så kallade normalportföljen som återfinns i riktlinjen för finansiella placeringar. Normalportföljen är den beslutade strategiska och långsiktiga fördelningen mellan tillgångsslagen. Avvikelser från denna kan dock ske, "min" och "max" visar minsta och maximala tillåtna procentuella fördelning inom respektive tillgångsslag.

3.7.2 Utveckling på de finansiella marknaderna

De finansiella marknaderna har utvecklats starkt under årets åtta första månader, trots omfattande politisk osäkerhet. I Europa är det framförallt turerna kring Brexit som oroat investerare, mer globalt sett är det de många konflikthärdar som härrör till USAs president Trump som bidrar till ovisshet där handelskonflikten med Kina är den viktigaste. Eskaleringen av konflikten under andra hälften av 2018 bidrog till en mycket svag avslutning förra året och försök till att hitta lösningar bidrog till en stark återhämtning på aktiemarknader under första kvartalet 2019. En mängd utspel, ofta motsägelsefulla, har sedan dess bidragit till hög volatilitet på kapitalmarknaden med sidledes utveckling. Under de senaste månaderna har svagare konjunktursignaler och mer stimulanser från centralbanker lett till en kraftigt fallande räntenivå. Svensk tioårig obligationsränta nådde ny rekordnivå då den i slutet av augusti låg på -0,4 procent. Den svenska kronan har i miljön med svagare konjunkturutsikter fortsatt att försvagas.

3.7.3 Värdesäkring Gullspångskapitalet

Kommunfullmäktige beslöt i samband med att Gullspångsaktierna såldes och kapitalet placerades att värdet av kapitalet inte skulle minska och urholkas av inflationen. Därför beräknas den så kallade värdesäkringen, vilket innebär att kapitalets ursprungliga anskaffningsvärde justeras med konsumentprisindex och sedan jämförs med aktuellt marknadsvärde. Om kapitalets värde skulle vara intakt skulle det uppgå till 1 884,1 mnkr. Värdet per 31 augusti var 2 729,3. Kapitalet anses därmed vara värdesäkrat.

3.8 Skuldförvaltning

3.8.1 Upplåning och räntenivå

Den total lånevolymen uppgick per den 31 augusti till 3 120 mnkr. En ökning med 130 mnkr sen årsskiftet. Nya lån har tagits om totalt 750 mnkr varav 620 mnkr avser omsättning av gamla lån vid förfall.

Nyckeltal 2019-08-31 2018-12-31

Lånevolym (mnkr) 3 120 2 990

Portföljens snittränta (%) 0,50 0,52

Återstående räntebindningstid (år) 2,00 2,11

Återstående kapitalbindningstid (år) 2,73 2,80

Det är internbanken som sköter all upplåning i kommunens regi och lånar vid behov vidare till de helägda bolagen. Ovanstående nyckeltal avser internbankens totala låneportfölj. Kommuninvest är långivare till samtliga lån. Den genomsnittliga räntan i portföljen har ökat succesivt under året, från 0,52 procent vid årsskiftet har den under året dragit sig upp till runt 0,60 för att sedan falla tillbaks igen och 31 augusti ligga på 0,50 procent. Internbankens räntekostnad per 31 augusti var 11,8 mnkr. Kommunens del av räntekostnaden är 6,7 mnkr. Resterande del, 5,1 mnkr, är bolagens del av räntekostnaden.

21

Låntagare Skuld per 190831 (mnkr) Skuld per 181231 (mnkr)

AB Bostäder i Lidköping 838,9 910,9

Lidköping Energi AB 408,7 482,6

Lidköping Näringslivsfastigheter AB 196,4 205,9

Lidköping Hovby Flygplats AB 22,3 25,7

Lidköpings kommun 1 366,1 1 164,9

Totalt 2 832,4 2 790,0

Ovanstående tabell visar hur internbankens lånevolym är fördelad 31 augusti jämfört med årsskiftet. Utlåning sker via ett så kallat koncernkontosystem där vardera bolag och kommunen har en checkkredit. Den nyttjade check-krediten var per 31 augusti 2 832,4 mnkr. Mellanskillnaden mellan nyttjad checkkredit och total lånevolym är koncernens överlikviditet, 287,6 mnkr. För tillfället är en del av denna, 100 mnkr, placerad på räntekonto hos kommunens kapitalförvaltare Agenta.

3.8.2 Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att inte ha tillgång till det kapital som krävs eller att finansieringen endast kan erhållas till kraftigt ökade kostnader. Genom att sprida lånens förfall över tid minskas denna risk. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden är i stort sett oförändrad sen årsskiftet, den har sänkts från 2,80 år till 2,73 år. Internbankens portfölj har en relativt god spridning av förfallen, vilket syns i tabellen nedan. Tabellen visar aktuell nivå per 190831 jämfört med årsskiftet samt finanspolicyns minsta respektive maximala tillåtna procentuella andel inom vardera intervall.

Intervall Volym (mnkr) 2019-08-31 (%) 2018-12-31 (%) Min (%) Max (%)

< 1 år 300 10 17 0 35

1-3 år 1 590 51 37 20 50

3-5 år 830 26 33 20 50

>5 år 400 13 13 0 30

3.8.3 Ränterisk

Ränterisk avser risken för stigande marknadsräntor. Risken hanteras genom att binda räntor på olika löptider, antingen direkt genom att välja fast ränta på lån eller genom att handla derivat (så kallade ränteswappar). Den genomsnittliga räntebindningstiden har under året minskat något, från 2,11 år vid årsskiftet till 2,00 år, vilket medför att risken ökat något. Nedanstående tabell visar hur räntebindningen ser ut 190831 i förhållande till finanspolicyns normportfölj. Min och max nivåerna anger minsta och max tillåtna andel enligt finanspolicyn.

Räntebindning Volym (mnkr) Andel % Normalportfölj (%) Min (%) Max (%)

< 1 år 1 155 37 40 30 50

1-3 år 1 265 40 40 30 50

3-5 år 300 10 20 10 30

>5 år 400 13 0 0 20

3.8.4 Derivatinstrument

Samtliga derivatinstrument som internbanken innehar är så kallade ränteswappar. En ränteswaps syfte är att minska ränterisken i låneportföljen. Genom köp av en ränteswap fastslås en viss räntenivå, en så kallad swapränta, för en bestämd löptid. I låneportföljen är 825 mnkr räntesäkrat, detta är en ökning under året med 250 mnkr. Nedanstående tabell visar internbankens ränteswappar per motpart den 31 augusti.

Motpart Löptid Nominellt belopp (mnkr)

Danske bank 2021-03-01 250,0

Nordea 2020-06-15 100,0

Nordea 2020-10-13 100,0

Nordea 2021-03-16 200,0

Nordea 2024-01-19 100,0

Swedbank 2021-11-01 75,0

22

4 Personal

4.1 Personalöversikt

4.1.1 Antal anställda

Antalet tillsvidareanställda personer har minskat marginellt sedan årsskiftet.

Antalet tillsvidareanställda jul-18 dec-18 jul-19

Totalt 4 015 4 046 4 042

Kultur- och fritidsnämnd 93 100 95

Samhällsbyggnadsnämnd 115 119 115

Barn- och skolnämnd 1 202 1 206 1 211

Utbildningsnämnd 369 373 375

Teknisk servicenämnd 107 108 117

Räddningsnämnd 142 149 149

Intern service 270 272 271

Social- och arbetmarknadsnämnd 260 257 251

Kommunstyrelsens verksamheter 78 78 79

Vård- och omsorgsnämnd 1 385 1 391 1 384

4.1.2 Antal heltidsanställda

Arbetet kring att erbjuda heltidsanställningar har fortsatt. Av de tillsvidareanställda i kommunen har cirka 90 procent en heltidsanställning.

Andel heltidsanställda i procent jul-18 dec-18 jul-19

Totalt 89 91 90

Kultur- och fritidsnämnd 92 94 93

Samhällsbyggnadsnämnd 100 100 100

Barn- och skolnämnd 84 87 84

Utbildningsnämnd 89 90 88

Teknisk servicenämnd 100 100 99

Räddningsnämnd 95 94 95

Intern service 83 85 86

Social- och arbetmarknadsnämnd 95 96 96

Kommunstyrelsens verksamheter 100 99 99

Vård- och omsorgsnämnd 92 93 93

4.1.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, 12 månader tillbaka i procent jul-18 dec-18 jun-19

Totalt 5,8 5,8 5,8

Kultur- och fritidsnämnd 5,2 5,5 5,9

Samhällsbyggnadsnämnd 4,3 4,5 4,4

Barn- och skolnämnd 4,8 4,8 4,9

Utbildningsnämnd 4 4,3 4,1

Teknisk servicenämnd 3,5 3,7 4,4

Räddningsnämnd 3,6 5 4,8

Intern service 7,2 7 7,2

Social- och arbetmarknadsnämnd 4,7 5 5

Kommunstyrelsens verksamheter 2 2,1 2

Vård- och omsorgsnämnd 8 7,7 7,5

23

4.1.4 Bemanning

Kommunens förutsättningar att rekrytera och behålla medarbetare är förhållandevis god. Inom vissa yrkesgrupper finns dock utmaningar att kunna rekrytera nya medarbetare. Detta märks främst inom olika tekniska specialistyrken. Det finns också en svårighet rekrytera till chefstjänster inom vissa områden.

För att säkerställa den framtida personalförsörjningen arbetar kommunen med olika insatser. Exempelvis så har kommunen under våren deltagit vid mässor på högskolor i Karlstad, Örebro, Göteborg och Skövde. Med Högskolan Väst finns ett samarbete kring studentmedarbetare.

Högstadieelever bjuds in att arbeta inom Vård och omsorg på lov för att locka ungdomar att söka in på utbildningar som riktar sig mot vårdyrket. Allt för att möta de behov som finns, och som än mer kommer att öka kommande år. I samarbete med Campus Lidköping pågår utbildningar som riktar sig till några av våra bristyrken.

4.1.5 Anställningsvillkor

Under våren har en löneöversyn genomförts för alla organisationer utom Vårdförbundet som då inte hade något centralt avtal klart. Löneöversyn för Vårdförbundet kommer att ske under hösten. För tjänstemannagrupperna har lönen reviderats från 1 april och för Kommunals avtalsområde från 1 maj.

En gemensam personalfest för alla anställda i kommunen ägde rum i Arenan under två kvällar i april.

4.1.6 Samverkan

Samverkan mellan grannkommunerna i Västra Skaraborg ökar.

Från 1 januari handläggs Vara kommuns pensioner i Lidköping. Under våren har ett införandeprojekt startat inför att Lidköping skall ta över all lönehandläggning för Grästorps kommun.

Ett nytt ledarprogram planerats för medarbetare som i framtiden är intresserade av att arbeta som chef. Detta kommer att göras gemensamt med övriga kommuner i Västra Skaraborg.

24

5 Nämndredovisning

5.1 Kommunfullmäktige

För kommunfullmäktige är prognosen ett överskott med 0,8 mnkr 2019. Överskottet kommer dels från högre bidrag för EU-valet än beräknat, 0,6 mnkr dels från att kostnaderna för konsulter och övriga främmande tjänster beräknas inte nyttjas fullt ut.

5.2 Kommunens revisorer

Revisorernas prognos för helår 2019 är ett utfall i enlighet med budget.

5.3 Överförmyndare

5.3.1 Viktiga händelser och resultat

Prognosen för året är att överförmyndarkansliet samt utbetalningen av arvoden för ensamkommande barn ligger inom budget. Prognosen för arvoden ensamkommande barn är baserad på de ärenden som finns per dagens datum samt att in- och utflyttning till kommunen balanserar under resterande del av året.

För arvoden till ställföreträdare för vuxna är prognosen ett underskott mot budget med 700 tkr. Antalet ärenden där det krävs en mycket stor arbetsinsats av ställföreträdarna ökar för varje år. Det betyder att de arvoden som utbetalas också blir högre. I speciellt komplexa ärenden t.ex. där huvudmannen är hotfull har professionella ställföreträdare anlitats vilket innebär ökade kostnader.

Åtgärder för att få budget i balans

Det råder brist på ställföreträdare och särskilt ställföreträdare som är villiga att åta sig uppdrag av mer komplicerad natur. Överförmyndarnämnden har under året rekryterat via kommunens hemsida samt använt sig av sociala medier. Utbildningsträffar har startats upp för de som har lämnat intresseanmälningar för att bli ställföreträdare. Detta för att de som åtar sig ett uppdrag ska ha så bra förutsättningar som möjligt att lyckas med sitt uppdrag och kunna åta sig svårare uppdrag redan från start.

En översyn har pågått under året av de ärenden som handläggs av professionella ställföreträdare. Överförmyndarnämnden ser dock inte att man kan ersätta de professionella ställföreträdarna i samtliga ärenden men prognosen är att antalet ärenden kommer att minska under kommande år. Baserat på detta är prognosen för arvoden 2,4 miljoner kronor för 2021 samt 2,3 miljoner kronor för 2022.

5.4 Kommunstyrelsen exkl Intern service


Utvecklingsarbete pågår kring flera av de processer som ligger inom kommunstyrelsens särskilda uppdrag: att leda, samordna och ha uppsikt. Kommunfullmäktige har fastställt nytt styrkort för åren 2020-2023 och en revidering av styrprocessen har skett. Utvecklingsarbete pågår kring kommungemensam styrning av intern kontroll, styrning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt, en process kring långsiktig investeringsplan samt en genomgripande översyn av bolagsstyrningen. En organisationsöversyn inom Kommunstyrelsens verksamheter har startats upp. Syftet är att förbättra stödet till den politiska ledningen och vidareutveckla förvaltningen utifrån dess roll och funktion. Översynen ska vara klar våren 2020.

Den styrande majoriteten har tagit initiativ till ett politiskt direktiv kring Lidköpings Energi ABs verksamhet och dess fortsatta inriktning och omfattning, vilket fastställdes av kommunfullmäktige. Bolaget ska utreda förutsättningarna för att satsa på förnybar elproduktion, utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon, vätgasproduktion och att bedriva elhandel.

En förstudie kring ny webb är genomförd. Vid nulägesmätningen av nuvarande webb framgår att den uppfattas mer positivt än tidigare men att utveckling behövs, inte minst för att möta medborgarnas och andra intressenters förväntan på en effektiv och sammanhållen digital service. Förstudien har utmynnat i ett projekt för ny webb.

25

Den digitala servicen höjs genom förbättrade och fler servicetjänster (e-tjänster) etableras. En ny digital plattform för servicetjänster har tagits i bruk vilken möjliggör mer funktionalitet och en bättre användarupplevelse för målgrupperna. En robotprogramvara (RPA) har köpts in vilket möjliggör automatisering av regelstyrda, frekvent återkommande uppgifter. Det ska på sikt öka effektiviteten i handläggning av ärenden. Kommunstyrelsens verksamheter behöver komma vidare i sin egen utveckling, vilket resulterat i att ett tillfälligt team har skapats vilket ska pröva tekniken inom den egna förvaltningens verksamheter. Både plattformen för servicetjänster och robotprogramvaran är resultat av det utvecklingsarbete som sker tillsammans med övriga kommuner i Västra Skaraborg och Göliska IT.

Även andra systemupphandlingar pågår. Det underlättar fortsatt och fördjupat samarbete. Just nu är upphandlingarna kring dokument- och ärendehanteringssystem samt ekonomisystem aktuella.

Arbetet med att etablera en välfungerande e-handelsfunktion pågår och tar tydliga steg framåt. Dess syfte är att medverka till mer effektiva inköp. Fler leverantörer ansluts kontinuerligt och prognosen är att 40 000 fakturor hanteras i systemet år 2019.

Industriell symbios, vilket innebär att det ena företagets restprodukter blir en förädlingsbar insatsvara i ett annat företag, är ett mycket aktuellt ämne sett utifrån såväl näringslivs- som miljöperspektiv. En förstudie som finansieras av Vinnova och leds av Kommunstyrelsens verksamheter bedrivs för att förbättra möjligheten till lokala initiativ inom området. Projektpartners är utöver kommunen företag i närområdet samt Linköpings universitet.

Kommunstyrelsens verksamheter prognosticeras i delårsrapport 2 2019 ge ett sammantaget överskott på 17,4 mnkr. Överskottet kommer från vinst från försäljning av fastigheter, 7,4 mnkr, lägre utfall av lönerevisioner än budgeterat, 9,2 mnkr samt från stabernas verksamhet och en budgetbuffert. Större kostnadsposter som belastar 2019 är infrastruktursatsningar på 8 mnkr avseende medfinansiering för Skararondellen, vänstersväng vid nya avloppsreningsverket samt indexuppräkningar för medfinansiering E20 och väg 44.

5.5 Kommunstyrelsen, Intern service


Intern Service prognosticerar för 2019 ett överskott mot budget på 4 mnkr, varav Fastighet 2,6 mnkr, Kost 0,7 mnkr och Städ 0,7 mnkr mot budget.

Årets investeringsbudget uppgår till 300 mnkr, av dessa bedöms att 122 mnkr inte kommer nyttjas i år och merparten kommer ombudgeteras till nästa år. Under året kommer ombyggnad av Guldvingens vårdcentral och Tolsjö äldreboende att slutföras. Byggnation av Ängsholmens förskola pågår och byggnation av Stenportskolan och Demenscentrum är under uppstart. Därtill har flera mindre projekt, återinvesteringar/underhållsåtgärder samt energiinvesteringar genomförts. Under hösten kommer förstudien för nya badhuset att påbörjas.

Intern Service har från april 2019 haft en riktad insats för att stötta cheferna i arbetet med sjukfrånvaro. Insatserna har gjorts på både kort och lång sikt. Den riktade satsningen kommer att pågå under hela 2019 och kommer att synas i sjukstatistiken under året 2019.

Enligt prognosen kommer målvärdena att uppnås för de flesta av Intern Service egna indikatorer.

Fastighet har gjort stora återinvesteringar i framförallt äldre byggnader. Det har arbetats effektivt inom energiområdet i såväl installations- som brukarperspektiv. Riktlinjerna för hållbart byggande har styrt byggnationerna till exempelvis miljömässiga val, låg driftskostnad och lång hållbarhet. Vid den ekonomiska uppföljningen syntes en märkbar minskning av elkostnaden jämfört med samma period föregående år.

Fastighet arbetar effektivt och målinriktat med att uppfylla kundernas behov om verksamhetsförändringar i form av mindre ombyggnationer. Enheten har gjort en speciell satsning genom att ha en extra resurs som jobbar med verksamhetsspecifika önskemål.

Genom närvaro i olika nätverk såsom Svenska kommuners branschråd och Skolmatsakademin har Kost strategiskt jobbat med att öka attraktionskraften för kockyrket samt deltagit i projekt för att hitta nya vägar till kompetensförsörjning.

Fordonsadministration har utvecklats under året genom att effektivisera administrativa processer i syfte att frigöra tid för kärnverksamheter samt har i dialog med Vård & Omsorg arbetat med att minska antalet fordon med fossila bränslen.

26

Kontakten stängdes under våren 2019. Detta blev ett resultat av den fortsatta digitala utvecklingen som till exempel elektroniskt nyckelskåp för poolbilar som installerades under våren.

Under våren har Kost och Städ jobbat med ett sysselsättningsprojekt som bidragit till sysselsättning för personer som varit arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen.

5.6 Vård- och omsorgsnämnd


Vård- och omsorgsnämndens prognos för 2019 är ett resultat på +/- 0 mnkr

* Omställningen av verksamheten pågår i enlighet med de planer vård- och omsorgsnämnden fastställt för äldreomsorg och funktionsnedsättning. * Om- och tillbyggnad är nu avslutad av lokalerna på Ågårdsskogens vårdcentrum och pågår i äldreomsorgens lokaler i Tolsjö. Byggnation sker av servicebostad i Sjölunda med inflyttning senare i höst. Om- och nybyggnation av ett Demenscentrum planeras starta kring årsskiftet 2019/2020. * Antalet personer med insatser från äldreomsorgen har minskat något jämfört med samma period förra året medan antalet personer med funktionsnedsättning med stöd och service har ökat något. * Antalet vårdtimmar ökar i hemvården som en följd av dels att med mindre behov idag får stöd via servicetjänster och mötesplatser dels att flytten till boende för äldre sker senare. Medel flyttas successivt till hemvård från andra verksamheter för att få budgetbalans. * Alla anställda, med några få undantag, har heltidsanställning som grund. Det finns svårigheter med bemanning och schemaläggning att fullt ut kunna använda tillgänglig tid, vilket medför merkostnader. * Sjukfrånvaron fortsätter att minska.

* För att öka förutsättningarna för äldre och personer med funktionsnedsättning att vara oberoende av individuella insatser behöver utvecklingen av det generella samhällsstödet fortsätta, som tillgängligt boende, kommunikationer, service och e-tjänster. Detta påverkar nämndens ekonomiska utfall.

För att nå en budget i balans har Vård- och omsorgsnämnden vidtagit resultatförbättrande åtgärder:

* Strukturerad uppföljning av verksamhet och ekonomi

* Minskat platser på särskilt boende; demensboende och korttid * Satsningar på tekniklösningar * Satsningar på tekniklösningar * Använt tillgängliga personalresurser på ett effektivt sätt

5.7 Barn- och skolnämnd


Personal

Nämnden har bedrivit en aktiv personalpolitik där förvaltningen bland annat använder så många statsbidrag som möjligt för att utbilda och förbättra förutsättningarna för personalen i vår verksamhet. En stor oro som kommunen delar med övriga kommuner i landet är tillgången på behörig personal inom förskola, fritidshem och skola. De två senaste åren har andelen behöriga för fritidshem minskat drastiskt men läsåret 18/19 tycks nedgången har stabiliserats. Det är inte färre behöriga läsåret 18/19 är föregående läsår. Nedgång går också att utläsa för behöriga förskollärare. Poängteras ska att kommunen har en hög behörighet i jämförelse med riket.

Kvalitet och utveckling

Ledningen för Barn & Skola har beslutat att arbeta och utveckla verksamheten utifrån två fokusområden som är "undervisningens kvalitet" samt "digitaliseringens möjligheter" genom hållbara lösningar. Fokusområden som i huvudsak ska genomsyra det utvecklingsarbete och den uppföljning som bedrivs framöver inom nämndens område.

Förra året beskrev nämnden en oro för elevernas resultat i årskurs 9 när det gäller meritvärde och antal elever som klarar målen i alla ämnen. Under två års tid hade resultaten sjunkit. Det beskrevs att ett större analysarbete

27

hade initierats och påbörjats för att kartlägga orsakerna bakom detta. Det som var tydligt var att det inte fanns enstaka eller enkla förklaringar till resultaten. Förvaltningen har fortsatt med detta arbete och kartlagt resultat ner på individnivå för att följa progressionen i elevernas lärande. Enskilda enheter har också analyserat sina resultat och förändrat arbetssätt. Niornas resultat våren 2019 när det gäller meritvärde visar på en positiv utveckling. Dock tar det tid att stabilisera en förändring som ger högre stabila resultat för eleverna som årskursgrupp. När det gäller procentuellt antal elever som klarar behörigheten till ett yrkesprogram på gymnasiet så pekar resultatet mot att det fortsatt håller en högre nivå än riket.

Under året tar nämnden del av Skolverkets satsning på nyanländas lärande. I korthet innebär det att nämnden har möjlighet att ta del av pengar och kompetens från Skolverket för att stärka nyanländas lärande från förskola upp till vuxenutbildningen. Detta sker i samarbete med Barn & Skola och Utbildning.

Ett stort tillskott till nämndens utvecklingsmedel och likvärdighetsarbete är tillgången till medlen från statsbidraget likvärdig skola. Medlen har använts till att stärka kvalitetsarbete och utvecklingsarbete på förvaltnings, skol och klassrumsnivå, stärka nyanländas lärande, samt avsätta tid för ett antal förstelärare att arbeta med utvecklingsarbete på den egna enheten.

Förskolan har fått en ny reviderad läroplan med stora förändringar och nya områden att beakta i lärandet. Med anledning av detta har förvaltningen initierat en treårig kompetensutveckling för all personal. Kompetensutveckling benämns "Barns rätt till en hållbar framtid". Här finns en tydlig koppling till Lidköpings kommuns visionen välkomnande och hållbar kommun. Målsättningen med kompetensutvecklingen är att undersöka de nya möjligheterna till undervisning som läroplanen inspirerar till, utveckla lärandet för hållbar utveckling, utveckla förskolans miljö samt hållbara lösningar. För personal innebär det också att förstärka pedagogers och personalens roll genom lärande nätverk samt att utveckla attraktiva arbetsplatser. I samklang med kompetensutvecklingen för all personal har Barn & Skola initierat ett arbete med fokus på utveckling, bemanning och rekrytering.

Minskat antal barn i barngrupp för 1-2 åringar

Arbetet kommer att fortgå under en treårsperiod med följande innehåll: År 2019-2020 stimulera att arbetet sätts igång med organisation och arbetssätt där framförallt de yngre barnen befinner sig i mindre barngrupper under en stor del av dagen. År 2021 är målsättningen att samtliga förskolor har förändrat sitt arbetssätt och organisation så att 1-2 åringarna befinner sig i mindre barngrupper under en stor del av dagen. Uppstartsbidraget under hösten 2019 ger förutsättningar för att planera för och förbereda för ett nytt arbetssätt kring de yngsta barnen i förskolan. 65 % av förskolorna räknar med att genomföra minskningen av grupperna för 1-2 åringar under hösten 2019 och resterande förskolor under vårterminen 2020.

Ekonomi

De riktade statsbidragen har ökat markant de senaste åren och finansierar årligen verksamhetskostnader om drygt 60 miljoner kronor. De har bidragit till väsentligt ökad personaltäthet och ökad kvalitet i våra verksamheter. Exempel på riktade statsbidrag som finns idag är lärarlönelyftet, karriärtjänster för lärare, maxtaxa, lågstadiesatsningen och likvärdig skola. Dessa och andra riktade statsbidrag inom skolans område ansöker kommunen om hos Skolverket. Utöver de riktade statsbidragen finns det anslag till skolområdet i de generella statsbidrag som kommunen får från staten. Nämnden ser under 2019 att de riktade statsbidragen fortsätter att minska. De riktade statsbidragen minskar även under innevarande verksamhetsår vilket leder till utmaningar i planeringen att anpassa sig till de nya ekonomiska förutsättningarna i våra verksamheter som är direkt kopplade till våra barn och elever.

Nybyggnationer och reinvesteringar

Innan sommaren fattades beslut om reinvestering gällande Stenportsskolan och nya högstadieplatser med start under 2020. Arbetet med byggnation av Ängsholmens förskola har under året fortsatt och beräknas stå färdig inför höstterminen 2020. I augusti blev Otterstadsmodulen också färdig med inflytt inför höstterminen.

5.8 Utbildningsnämnd


Under 2018 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn av skolverksamheten i Lidköpings kommun. För utbildningsnämndens del visade granskningen att utbudet av platsförlagda studier inom vuxenutbildningen på grundläggande- och gymnasial nivå behöver utökas under sommaren liksom kvällstid. Vuxenutbildningen har därför infört fem antagningsperioder för kurser på grundläggande- och gymnasial nivå under 2019 som också

28

medfört möjlighet till Campusförlagda studier under sommaren. Vad detta har inneburit för elever och personal ska följas upp och utvärderas.

Den 1 januari 2018 infördes utbildningsplikt för de nyanlända inom etableringsprogrammet som har låg utbildningsbakgrund. Campus Västra Skaraborg skapade kursutbud för målgruppen under hösten 2018. Utveckling av kurser, som även är öppna för övriga sökanden, fortsätter under 2019.

Från och med 1 juli 2019 ändras strukturen för gymnasieskolans introduktionsprogram (IM). De tidigare fem IM-programmen är nu fyra: programinriktat val (IMV), yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Programinriktat val (IMV) är ett nytt program som innebär att hemkommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av gymnasieprogram (högskoleförberedande program och yrkesprogram) för elever som saknar behörighet till ett nationellt program men uppfyller de särskilda behörighetskrav som finns för IMV. En elev som antas till IMV kan inte konkurrerar ut en behörig elev på ett nationellt program.

Tillsammans med Barn & Skola deltar De la Gardiegymnasiet i satsningen ’Fullföljda studier genom trygghet och studiero’. Satsningen leds av lektor Hélèn Jenvén och vänder sig till alla som arbetar i skolan. Rektorer och elevhälsans personal har utbildats i metoden sociografisk inventering, en vetenskaplig metod som används för att kartlägga otrygga situationer i klassrummet liksom åtgärder för att skapa trygghet och studiero. Ett antal kartläggningar med efterföljande arbete är genomförda i klasser på gymnasiet med stöd av Jenvén och har gett förväntat resultat i elevgrupperna. Användningen av metoden med stöd av Jenvén fortsätter.

Prognosen för året visar på ett budgetöverskott med 4,2 mnkr. Överskott beräknas för gymnasiesärskolan med 2,3 mnkr på grund av lägre personalkostnaderna än budgeterat och högre ersättningar från andra kommuner avseende elevpeng. Vuxenutbildningen beräknar ett överskott med 3,3 mnkr som följd av högre ersättningar från andra kommuner 1,0 mnkr och lägre personalkostnader 2,0 mnkr som ett resultat av att frånvaro inte ersätts med vikarier, tjänstledigheter inte ersätts samt en översyn av organiseringen av framförallt SFI-undervisningen. För gymnasieskolan beräknas ett underskott med 1,6 mnkr. Antalet elever med annan hemkommun är något färre än budgeterat vilket beräknas ge lägre intäkter med 1,0 mnkr samt 2,0 mnkr lägre intäkter från andra kommuner som en följd av att det i maj beslutades att den gemensamma prislistan för samverkanskommunerna ska gälla med 2018 års priser även 2019.

5.9 Social- och arbetsmarknadsnämnd


Förvaltningen har under drygt två års tid på ett strukturerat sätt anpassat, effektiviserat och utvecklat hela verksamheten. Kostnadsanalyser i jämförelser med andra visar att verksamheten är kostnadseffektiv. I Strategisk plan och budget 2019-2021 aviserade nämnden ett underskott för 2019 på -20 mnkr. Detta resulterade i en ramförstärkning på 10 mnkr. Nämnden vidtog flera åtgärder för att minska underskottet samt antog en treårig handlingsplan för omställning inom enheterna Ekonomiskt bistånd och Arbetsmarknad motsvarande 6,3 mnkr. Utvecklingen och införandet av en digital medarbetare fortskrider enligt plan.

I arbetet med systematisk uppföljning ser förvaltningen ökade volymer inom samtliga verksamheter utom inom integrationsområdet. De största förändringarna ser vi inom området för barn och unga. Det har skett en markant ökning av orosanmälningar och behovet av kvalificerade insatser är stort vilket är särskilt kostnadsdrivande. Då volymerna inom verksamheten för ensamkommande barn minskat har tomma platser nyttjats av Barn- och ungdomsenheten samt erbjudits andra kommuner.

Inom försörjningsstöd ser vi ökade kostnader eftersom antalet hushåll ökat. Ekonomienheten hanterar idag fler unga med funktionsnedsättning som fått avslag på ansökan om aktivitetsersättning från försäkringskassan, fler långtidsarbetslösa som avslutat sitt aktivitetsstöd och en ny målgrupp med nyanlända som avslutat sin etablering. Den nationella prognosen visar en sämre konjunktur och risk för ökad arbetslöshet. Enheten har även en hög kvarvarande hyreskostnad för f.d. boendet Sirius som använts till ensamkommande barn och nyanlända.

På verksamheten Ung Arena inom enheten Arbetsmarknad har 26 procent gått till arbete och 17 procent till studier efter avslutad insats.

Inom daglig verksamhet har 23 brukare en individuell placering inom näringslivet eller kommunen.

Andel ungdomar som ej återkommer till socialtjänsten efter avslutad insats är 81 procent under första halvåret. Motsvarande siffra för vuxna är 85 procent. I jämförelse med andra är detta en mycket hög måluppfyllelse.

29

Förvaltningen har påbörjat ett samarbete med frivilligorganisationer som stöttar personer med missbruksproblematik.

Nämnden har tagit ett utökat ansvar gällande tillstånd och tillsyn av alkohol, tobak och läkemedel för kommunerna i Skaraborg.

Nytt avtal med AB Bostäder har tecknats i syfte att motverka hemlöshet och arbeta vräkningsförebyggande och antalet andrahandskontrakt har minskat. Bostadssituationen är dock fortfarande svår för socialt utsatta grupper.

För att möta kommande utmaningar krävs nya sätt att arbeta. Förvaltningen har en tydlig strategi för att utveckla och förbättra verksamheten bland annat genom införandet av digital medarbetande och skapa mer inflytande för brukarna genom att utbilda personal i tjänstedesign. Dessutom pågår ständigt ett systematiskt kvalitetsarbete med strukturerade modeller för uppföljning.

Nettokostnadsavvikelsen för individ och familjeomsorg visar en fortsatt lägre kostnad än statistiskt förväntat, jämfört med andra kommuner.

Nämnden har reviderat årets prognos till ett underskott med 22,5 efter budgetväxling av lönepott.

5.10 Samhällsbyggnadsnämnd


Arbetet med förbättrade rutiner och gemensamma arbetssätt inom V6-kommunerna fortsätter. Projektet ”En väg in” har startat, med målet att ta fram nya arbetsprocesser och rutiner för att förbättra handläggning av ärenden som berör flera enheter och förvaltningar.

Förvaltningen medverkar i utvecklingsprojekt som ”Stadskärnans utveckling”, ”Stadsmiljörådet” och ”FÖP (Fördjupad översiktsplan) stadsutveckling”.

Förvaltningen har köpt in Gösen 4 (gamla Euromaster) för framtida exploatering och Kantarellen 6 (bostadhus som rivs) för framtida utveckling av verksamhetsområde. Markanvisningar har skett till Swebostäder (kvarteret Honungsblomstret) samt Montagehus AB (kvarteren Vattenklövern och Kalmusen). Direktanvisning av mark har gjorts till Solvillor AB i Stenhammar samt till Swebostäder i kvarteren Vasstarren och Vänderoten.

24 nya småhustomter har släppts och viss byggnation har påbörjats på Askeslätt 2A.

Anläggning av nya bostadsområden har resulterat mycket massor i form av jord, lera och grus. Ett arbete pågår med att ta fram en handlingsplan för hantering av massorna där de ska beaktas redan i planeringsfasen av projekt.

Utfyllnad i Östra hamnen har påbörjas som i förlängningen möjliggör för ytterligare verksamhet i området.

Sex planer har antagits under året (Galathea, Stenhammar mfl, Framnäs camping, Del av Kanariefågeln, Guldfisken mfl och Margretelund). Detaljplanerna Lidens, Kartåsen industri och handel, Hamnstaden 2, Nyckelpigan och Svalnäs sommarstugeområde har skickats ut för samråd. Under första halvåret har planbesked/planuppdrag getts för äldreboende i Råda och nytt villaområde i Vinninga.

Nya riksvägen 44 har öppnat och kommunen har övertagit den tidigare sträckningen genom Filsbäck.

Trafikprogram med fokus på gång, cykel och trafiksäkerhet har förankrats på tjänstemannanivå och skickats på remiss till kommunens bolag och nämnder.

En biotopkartering har genomförts i kommunen och kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet med grönstrukturplanen.

Den stora hagelskuren som drabbade Lidköping under juni medförde stora skador på planteringar och nedskräpning av staden. Stora delar av staden fick städas under flera veckor och planteringar fick återställas.

Under året har en utredning kring Askeslätt genomförts av en oberoende konsult. Rapporten har bland annat resulterat i en tydligare samverkan mellan Samhällsbyggnad och Teknisk Service inom ramen för processen ”Planera och bygga samhälle”.

30

Planarkitekterna har påbörjat arbetet med digitalisering av detaljplaner, en första bedömning är att arbetet kommer ta minst tre år och då är genomfört tidigast till 2022.

Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett underskott för verksamhetsåret på 2,4 mnkr varav driftredovisningen visar ett överskott med 0,7 mnkr och exploateringsredovisningen redovisar ett underskott med 3,2 mnkr. I avvikelsen för driftverksamheten ingår bland annat ett underskott för Park-Gata till följd av högre elpris än budgeterat, återställningskostnader efter hagelskuren i juni månad samt driftkostnader för gamla riksväg 44 där kommunen kommer att ta över driften. För exploateringsverksamheten kommer avvikelsen från att intäkterna för Erstorp inte kommer att redovisas 2019 på grund av en överklagan samt att det gjorts en återbetalning med 2,75 mnkr till Skeppstaviken vad gäller tomtförsäljning för mark i Sjölunda.

5.11 Kultur- och fritidsnämnd


Kultur & Fritid fortsätter att utveckla och erbjuda kostnadsfria arrangemang och aktiviteter tillgängliga för alla. Med en hög tillgänglighet och ökad delaktighet för många kan diskrimineringen i samhället motverkas. Den nya modellen för fördelning av föreningsbidrag prioriterar barn och unga. Det jobbas aktivt med HBTQ-frågorna och en Pride-vecka kommer att genomföras i Lidköping. En omorganisation när det gäller fritidsaktiviteter för funktionsnedsatta kommer att leda till ett förbättrat arbetssätt. Utveckla digital teknik, anpassa öppettider, utöka kompetens samt uppsökande verksamhet (Kultur på stan, Kulturkaravan, Hållplats Vänern, fiska från bryggorna, fotoutställning på torgbron, konstskapande i stadsträdgården, keramikkrukor i stadsmiljön) är andra sätt för att förbättra tillgängligheten och skapa intresse. V6-kommunernas gemensamma bibliotekssystem innebär tillgång till ett större mediebeståndet.

För att öka integrationen och delaktigheten finns flerspråkig personal i verksamheterna och programpunkter som sagostunder, visningar och familjeprogram genomförs på andra språk än svenska.

Kultur & Fritid följer miljöplanen för Lidköpings kommun. Energianvändningen i idrottsanläggningarna visar på en minskning och nytt förrådet kommer att förses med solceller. Planeringen för nytt konstgräs har fokus på hållbarhet och miljö och kommer att innebära en minskad miljöpåverkan.

Kultur & Fritid har ingen personalbrist inom någon yrkesgrupp och det har inte varit svårt att rekrytera till lediga tjänster. Personalbehovet påverkas inte av volymförändringar, omvärldsförändringar eller annat som går att förutse.

Nettokostnaden kr/invånare minskar i förhållande till jämförbara kommuner. Högt resultat i medborgarundersökningen 2017 återspeglas i egna genomförda kundundersökningar. Nöjdhet eller resultat återspeglas i besökarantal och beläggningen av idrottsanläggningarna. Utvecklingen är positiv när det gäller besökssiffror för biblioteket och publika arrangemang. Sommarutställning på Vänermuseet har varit välbesökt och konsthallen har nått en större publik än tidigare år. Idrottsanläggningarna är i princip fullbokade. Sparbanken Lidköping Arena är också fullbokad för externa evenemang.

Driften av badhuset har säkerställts genom löpande underhåll. Planering för nytt badhus pågår.

Målvärdena kommer att uppnås för de flesta av nämndens egna indikatorer.

Budgetprognosen är ett underskott på 300 tkr varav 800 tkr är planerat underhåll som regleras mot nämndens underhållsfond. Det innebär att driften redovisar ett överskott på 500 tkr. 7 000 tkr för investeringar ombudgeterades till 2019. I övrigt överensstämmer utfall med budget.

5.12 Miljö- och byggnämnd


Det är fortsatt högt ärendeflöde avseende bygg-, strandskydds-, och bostadsanpassningsärenden.

Inom V6-kommunerna infördes ett nytt gemensamt ärendehanteringssystem under 2018, vilket har påverkat arbetssätt och handläggningsrutiner. Arbetet med förbättrade rutiner och gemensamma arbetssätt inom V6-kommunerna fortsätter. Projektet ”En väg in” har startat, med målet att ta fram nya arbetsprocesser och rutiner för att förbättra handläggningen av ärenden som berör flera enheter och/eller förvaltningar. En förstudierapport är

31

klar och kommer att ligga till grund för fortsatt arbete. Förstudien visar på att vi behöver utveckla samarbetet mellan tjänstemän, politiker och Tillväxt Lidköping. Den visar även på att vi behöver utveckla tydligare processer och rutiner gemensamt med andra förvaltningar samt en tydligare hemsida som ger rätt information till användaren på samma ställe.

Gemensamma rutiner och arbetsprocesser har under våren framtagits i samarbete med övriga V6 kommuner. Fortsatt arbete med finslipning av mallar pågår. Integrering mot kommunernas faktureringssystem för massdebiteringar av årsfakturor får senareläggas i avvaktan på en lösning på integration.

Förvaltningen medverkar genom stadsarkitekten i utvecklingsprojekt som ”Stadskärnans utveckling”, ”Stadsmiljörådet” och ”FÖP (fördjupad översiktsplan) stadsutveckling”.

Tillsynsplanen för tillsyn inom Plan och bygglagen 2018 är förlängd att gälla även 2019.

Förvaltningen samarbetar med Campus Västra Skaraborg kring pågående bygglovhandläggarutbildning här i Lidköping och har under året haft flera personer på praktik.

Arbete med de fem LONA-projekten (Lokala naturvård) fortlöper.

Nämndens prognos visar ett ekonomiskt utfall i enlighet med budget.

5.13 Teknisk servicenämnd


11 juni var en historisk dag när Elnäts nya mottagningsstation Ekestubben togs i full drift efter många års planering och byggande. Denna historiskt största investering i Elnäts över 100-åriga historia har inneburit att större effekt- och energiuttag kan genereras, samt att en fullgod reservmatning för ökad driftsäkerhet kan garanteras. Idrifttagningen har möjliggjort leverans från en och samma regionnätsinnehavare, mot tidigare två, vilket kommer innebära lägre regionnätsavgifter. Investeringen är också en förutsättning för att kunna möta framtida krav från industri, tillväxt och befolkningsökning.

Renhållningen har under våren rullat igång det nya avfallsinsamlingssystemet, med ny standard för utsortering av matavfall för hushåll. Det är ett intensivt och resurskrävande arbete och Renhållningen står rustade för att under kommande treårsperiod implementera det nya systemet. Först ut var områdena Ljunghed och Majåker och inför idrifttagningen genomfördes tre informationsmöte där deltagandet var över förväntan med drygt 100 personer på plats vid varje tillfälle. Frågeställningarna från medborgarna har i takt med information och kommunikation kring det nya systemet övergått från hur-frågan till när-frågan. En införandeplan finns att följa på kommunens hemsida.

- Äntligen rent vatten till Tun! utropades i mars när det nya pumphuset vid Svensrovägen invigdes, och arbetet med första etappen Friel till Tun stod klar och kopplades på. Ordföranden i Tuns intresseförening vred symboliskt på kranen under överinseende av kommunalråd, Teknisk servicenämnds ordförande, representanter från Vatten-Avlopp och intresserade Tunbor.

Vatten-Avlopp har under våren bedrivit ett intensivt arbete med att omarbeta och sammanställa de tre, sedan förra året, återkallade tillståndsansökningarna till Länsstyrelsen för byggandet av det nya avloppsreningsverket Ängen. Den nya ansökan fanns klar i juni och skickades direkt in till den högre instansen Mark- och miljödomstolen, med en förhoppning om kort handläggningstid för att sedan kunna gå vidare med detaljprojektering och byggnation av nytt avloppsreningsverk.

Bredbandsutbyggnaden av stads- och landsbygdsnät i Lidköpings kommun fortgår enligt plan och följer väl den nationella bredbandsstrategin och dess målbild till år 2025. Detta trots att utbyggnaden i övriga Sverige varit avstannande på grund av en ovilja från olika marknadsaktörer. Enligt den nationella bredbandsstrategin bör alla i Sverige år 2025 ha tillgång till snabbt bredband (1Gbit).

Nämndens prognos för utfall helår visar en positiv avvikelse mot budget med 3,6 mnkr. Budgeterad för 2019 är en nettokostnad om 5,7 mnkr, enligt prognosen beräknas nettokostnaden till 2,1 mnkr. Överskottet kommer från Elnät som kunnat ta den nya mottagningsstationen i drift 3 månader tidigare än beräknat och därmed blir inte de dubbla regionnätsavgifterna så höga som budgeterat. Renhållningen beräknar ett underskott med 0,4 mnkr på grund av att intäkterna för deponin beräknas bli lägre än budgeterat.

32

5.14 Räddningsnämnd


Före sommaren skickades Handlingsprogrammet för förebyggande mot olyckor och räddningstjänst ut på remiss. Handlingsprogrammet skall antas av respektive medlemskommuns fullmäktige och ligger till grund för verksamheten de kommande fyra åren. Bakom handlingsprogrammet ligger ett gediget arbete med bland annat en helt ny riskanalys.

Byggnationen av ny brandstation i Kvänum är påbörjad. Brandstationen beräknas vara inflyttningsklar i mars 2020.

Förebyggandeenheten är genom den organisation som sjösattes hösten 2018 förstärkt. Redan nu kan vi se resultat i form av fler hanterade ärenden och ökad förmåga att bedriva tillsynsverksamhet i enlighet med lag om skydd mot olyckor och lag om brandfarliga och explosiva varor. Glädjande är också att vi nu efter diverse justeringar kan se att intäkterna hittills i år gällande utförda brandskyddskontroller följer budgeterade värden.

Förra sommarens många skogsbränder har gjort att alla, från statliga MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap), via Länsstyrelserna till vår egen organisation, förberedde sig betydligt bättre än förut. Det har bland annat inneburit att förvaltningen för första gången någonsin avropade helikopterhjälp för släckning av skogsbrand.

Hittills i år har räddningstjänsten utbildat och informerat över 5000 personer

Förberedelserna för att räddningstjänsten skall ta över trygghetscentralen och utöka dess verksamhet har nu kommit så långt att 1 oktober tar räddningstjänsten över driften från Vård och Omsorg i Lidköping.

Räddningsnämnden beräknar en negativ avvikelse mot budget med 0,5 mnkr vid årets slut. Avvikelsen kommer från högre kostnader för personal och bränsle i sommar som en följd av att det har varit tre större bränder. Organisationen är beroende av att intäkter för brandskyddskontroll och tillsyn kommer in. Båda verksamheterna följer budget.

33

6 Räkenskaper

6.1 Redovisningsprinciper

Delårsrapporten är upprättad e enlighet med lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning (RKR).

Ändrade redovisningsprinciper

Från och med räkenskapsår 2019 tillämpas LKBR vilket innebär att följande ändringar har gjorts i förhållande till tidigare redovisningsprinciper:

Redovisning av verkligt värde av vissa finansiella instrument

Enligt LKBR ska vissa finansiella instrument värderas till verkligt värde. Med detta som bakgrund har värdet på det så kallade Gullspångskapitalet omräknats från anskaffningsvärde till verkligt värde, vilket har inneburit att de finansiella omsättningstillgångarna har ökat med 465,4 mnkr. Under 2018 har jämförelsetalen i resultaträkningen justerats med den värdenedgång som skedde under 2018 med -60,7 mnkr (till och med augusti 2018 uppgår värdeförändringen till +164,7 mnkr).

Styrelsen i Rådet för kommunal redovisning (RKR) beslutade i juni 2019 att kommuner kan välja att tillämpa den nya rekommendationen RKR2 Intäkter eller tillämpa den äldre rekommendationen RKR 18.1 intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar. Lidköpings kommun väljer att tillämpa den äldre rekommendationen där investeringsbidrag från privata aktörer skrivs av i samma takt som investeringen.

Jämförelsetalen för föregående år har omräknats enligt de nya redovisningsprinciperna.

I not 6 framgår effekten på eget kapital av de ändrade redovisningsprinciperna.

För att tydliggöra effekterna av de ändrade redovisningsprinciperna återfinns i årets balans- och resultaträkning förutom omräknade jämförelsetal för 2018 även motsvarande uppgifter från 2018-års årsredovisning.

Sammanställd redovisning

Rådet för kommunal redovisning (RKR) har i sin rekommendation 17, som handlar om delårsrapporter, ställt upp villkor för när den kommunala koncernens räkenskaper ska presenteras i delårsrapporten. Inget av villkoren i rekommendationen är uppfyllda för att en sammanställd redovisning ska göras i delårsrapporten. Därför redovisas endast helårsprognos för respektive bolag vilket enligt rekommendationen bör göras om inte sammanställd redovisning upprättas. I den kommunala koncernen ingår samma bolag som i årsredovisningen 2018.

Redovisning av intäkter

Skatteintäkter periodiseras månadsvis och hänsyn har tagits till skatteprognosen från SKL per augusti 2019 som prognostiserar slutavräkning för 2018 och 2019. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen medan VA-konsumtionsavgifter faktureras månadsvis, kvartalsvis eller tertialvis. Anslutningsavgifter periodiseras under nyttjandetiden. Avgifter för elnät faktureras i intervallerna månadsvis, tvåmånaders och kvartal. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår.

34

6.2 Resultaträkning mnkr

Not 190831 Justerad 180831

180831

Verksamhetens intäkter 523,7 548,7 548,7

Verksamhetens kostnader 1 -1 868,4 -1 813,3 -1 813,3

Avskrivningar -97,9 -85,7 -85,7

Verksamhetens nettokostnader -1 442,7 -1 350,3 -1 350,3

Skatteintäkter 1 256,4 1 213,5 1 213,5

Generella statsbidrag och utjämning 259,8 244,6 244,6

Verksamhetens resultat 73,6 107,8 107,8

Finansiella intäkter 2 315,0 247,2 82,5

Finansiella kostnader 3 -15,7 -12,9 -12,9

Resultat efter finansiella poster 373,0 342,1 177,4

Extraordinära poster - - -

Årets resultat 373,0 342,1 177,4

6.3 Balansräkning mnkr

Not 190831 Just IB 181231

181231 Enl ÅR

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0

Materiella anläggningstillgångar 2 944,3 2 801,7 2 801,7

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 810,9 2 666,0 2 666,0

Maskiner, fordon och inventarier 133,4 135,7 135,7

Finansiella anläggningstillgångar 83,7 83,8 83,8

Summa anläggningstillgångar 3 027,9 2 885,5 2 885,5

Omsättningstillgångar

Förråd 30,0 29,4 29,4

Kortfristiga fordringar 4 1 613,9 1 841,0 1 841,0

Kortfristiga placeringar 5 2 729,3 2 431,5 1 966,1

Kassa, bank 149,9 189,1 189,1

Summa omsättningstillgångar 4 523,2 4 491,0 4 025,6

SUMMA TILLGÅNGAR 7 551,2 7 376,5 6 911,1

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 6 3 798,6 3 425,7 2 960,3

Därav årets resultat 373,0 30,6 91,3

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande 179,7 163,1 163,1

förpliktelser

Andra avsättningar 7 121,7 159,5 159,5

Summa avsättningar 301,4 322,6 322,6

Skulder

Långfristiga skulder 8 3 096,1 3 085,5 3 085,5

Kortfristiga skulder 9 355,1 542,7 542,7

Summa skulder 3 451,2 3 628,2 3 628,2

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 7 551,2 7 376,5 6 911,1

35

6.4 Notförteckning Not 1 Verksamhetens kostnader, mnkr

I verksamhetens kostnader har interna poster såsom kapitalkostnader och köp mellan förvaltningarna eliminerats.

190831 180831

Personalkostnader -1 354,7 -1 326,5

Köp av huvudverksamhet -110,5 -98,7

Lokal- och markhyror -40,5 -40,5

Lämnade bidrag -64,1 -64,2

Övriga kostnader -296,6 -283,4

Summa verksamhetens kostnader -1 868,4 -1 813,3

Not 2 Finansiella intäkter, mnkr

190831 Justerad 180831 180831

Utdelning på aktier och andelar 6,5 6,6 6,6

Ränteintäkter 5,7 3,7 3,7

Försäljning av finansiella omsättningstillgångar 14,6 69,0 69

Värdering till verkligt värde värdepapper 283,3 164,7

Försäljning bostadsrätter 1,8

Övriga finansiella intäkter 3,2 3,2 3,2

Summa finansiella intäkter 315,0 247,2 82,5

Not 3 Finansiella kostnader, mnkr

190831 180831

Förlust vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar

Räntekostnader -15,5 -12,8

Övriga finansiella kostnader -0,2 -0,1

Summa finansiella kostnader -15,7 -12,9

Not 4 Kortfristiga fordringar, mnkr

190831 181231

Kundfordringar 23,0 38,0

Fordran mervärdeskatt 12,9 13,5

Fordran staten 54,5 54,9

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16,0 93,1

Övriga kortfristiga fordringar 41,3 16,3

Fordran koncernbolagen 1 466,3 1 625,2

AB Bostäder i Lidköping 838,9 910,9

Lidköpings Energi AB 408,7 482,7

Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 196,4 205,9

Lidköpings/Hovby Flygplats AB 22,3 25,7

Redovisat värde vid periodens slut 1 613,9 1 841,0

Upplåningsramar

AB Bostäder i Lidköping 1 100,0 1 100,0

Lidköpings Energi AB 550,0 650,0

Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 250,0 250,0

Lidköpings/Hovby Flygplats AB 36,0 36,0

Total beslutad upplåningsram 1 936,0 2 036,0

36

Not 5 Kortfristiga placeringar, mnkr

190831 181231

Fondernas anskaffningsvärde

Lågrisktillgångar

Räntor klass A 95,1 210,5

Alternativa räntor 869,1 869,2

Summa lågrisktillgångar 964,2 1 079,7

Högrisktillgångar

Svenska Aktier 410,3 372,3

Globala Aktier 404,3 344,3

Tillväxtmarknader 201,8 169,8

Summa högrisktillgångar 1 016,4 886,4

Summa anskaffningsvärde fonder 1 980,7 1 966,1

Fondernas marknadsvärde

Lågrisktillgångar

Räntor klass A 109,3 234,2

Alternativa Räntor 956,7 932,3

Summa lågrisktillgångar 1 066,0 1 166,5

Högrisktillgångar

Svenska Aktier 684,0 555,5

Globala Aktier 740,6 528,2

Tillväxtmarknader 238,8 181,3

Summa högrisktillgångar 1 663,4 1 265,0

Summa fondernas marknadsvärde 2 729,3 2 431,5

Not 6 Eget kapital

190831 Justerad 181231 Enl ÅR 181231

Ingående eget kapital 2 960,2 2 868,9 2 868,9

Justering pga ändrade redovisningsprinciper

Omvärdering till verkligt värde 465,5 526,2

Årets resultat 373,0 30,6 91,3

Årets resultat som utgör omvärdering till verkligt värde -60,7

Redovisat värde vid årets slut 3 798,7 3 425,7 2 960,2

Not 7 Andra avsättningar

190831 181231

Återställande av deponi

Ingående värde 21,3 26,8

I anspråktaget under året -6,7

Årets avsättning 0,1 0,8

Indexering 0,4

Redovisat värde vid årets slut 21,4 21,3

Osäkerhet finns avseende framtida kostnader för återställning (köp av massor).

Återställning beräknas ske fram till 2020.

Andra avsättningar

Ingående värde 138,2 127,3

I anspråktaget under året -41,3 -0,2

Årets avsättning medfinansiering gång- och cykelväg 1,1 4,0

Indexering 2,3 7,1


Avsättning statlig infrastruktur riksväg 44 0,0 38,7

37

Avsättning statlig infrastruktur E20 90,9 88,6

Avsättning gång- och cykelväg Vinninga 4,7 4,7

Avsättning konstsnöspår 3,4 6,0

Avsättning byväg Mellby 0,2 0,2

Avsättning Skararondellen 1,1

Summa 100,3 138,2


Utbetalningen avseende riksväg 44 till Trafikverket kommer att ske under 2019 med resterande

del om 38,7 mnkr. Första inbetalningen för E20 kommer att ske under 2020 med 22,9 mnkr.

År 2021 utbetalas 37,3 mnkr, 2022 utbetalas 27,7 mnkr och 2023 utbetalas 0,7 mnkr.

Not 8 Långfristiga skulder, mnkr

190831 181231

Ingående låneskuld hos banker och kreditinstitut 3 085,5 2 623,4

Omsättning/omförhandling lån -520,0 -725,0

Årets nyupplåning till koncernkonto 650,0 930,0

Investeringsbidrag förändring 1,0 27,7

Anslutningsavgifter -5,0 26,3

Koncernmellanhavanden förändring -115,4 199,5

Fond framtida nyinvestering reningsverk 0,0 3,6

Redovisat värde vid årets slut 3 096,1 3 085,5

Not 9 Kortfristiga skulder, mnkr

190831 181231

Leverantörsskulder 120,0 140,2

Moms och punktskatter 8,3 30,0

Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 33,0 31,0

Övriga kortfristiga skulder 6,6 7,9

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 187,3 333,6

varav upplupen semesterskuld och övertid inkl soc avg 108,6 134,3

Redovisat värde vid periodens slut 355,1 542,7

delårsrapport 2, 2019 · förutsättningar och förmåga att använda digital teknik för att...

Documents