nyheter från igår, idag & i morgonNo 1,5. September 2010

4

Den svenska riksdagen, ovanligt välbesökt. Snart tömd på makt och självbestämmande.

Den svenska statskuppenSå säljs Sverige ut till EU

I Sverige står grundlagarna över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. De är spelreglerna

samhället rättar sig efter. Det är också därför de är svårare att änd-ra än andra lagar. På riksdagens webbplats kan man läsa: ”Det ska finnas tid för eftertanke, och kon-

sekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta”. Tanken med detta är att demokratin ska skyddas.När man vill ändra en grundlag ska riksdagen fatta två beslut med likadant innehåll med ett riksdags-val mellan. Detta för att inte fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter. Det ska också finnas en chans för allmänheten att bli informerade och säga sitt i valet, grundlagsänd-ringarna bör diskuteras i press och politiska samtal. Denna gång har det varit tyst i medierna. De var

upptagna med det då stundande bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Fotbolls-VM i Sydafrika drog också igång den 11 juni.

I regeringsformens första kapi-tel införs en helt ny paragraf (§10). Den lyder: ”Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige del-tar även inom ramen för Förenta Nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internatio-nellt samarbete”. Paragrafen moti-veras med att EU-medlemskapet tydligt bör framgå av regerings-

Den 2 juni i år klubbade riksdagen igenom propositionen ”En reformerad grundlag”, första gången av två. Det handlar om omfattande föränd-ringar i tre av fyra svenska grundlagar, inklusive regeringsformen, samt ett stort antal andra lagändringar.

formen. Därför bör medlemska-pet anges redan i första kapitlet i regeringsformen, Om statsskickets grunder. När propositionen klub-bas en andra gång, strax efter riks-dagsvalet, innebär detta att Sveriges EU-medlemskap och Lissabon-fördraget skyddat av grundlagen. Lissabonfördraget, också kallat EU:s grundlag, är ett komplicerat och ofta ifrågasatt dokument. Vä-gen till fördragets godkännandet har varit lång och demokratiskt problematisk. På Irland var man tvungen att låta befolkningen rösta

nyheter från igår, idag & i morgonNo 1,5. September 2010

5

RIKSDAGEN. Den torsdagen var egentligen en av de viktigaste dagarna på många år i riksdagen. Då skulle ursprungligen den första voteringen av två hål-las, och helt ny grundlag röstats fram. Trots detta dök var fjärde riksdagsledamot aldrig upp i riksdagens kammare när det var dags för omröstning. Det har varit kusligt tyst i media om den nya författ-ning som Sverige just nu håller på att få. Kammaren gapade tom när den nya författningen debatterades, något som på plats kritiserades av bland andra Peter Eriksson (mp) och Ann-Marie Pålsson (m). Det var

inte förrän votering skulle äga rum, klockan 16, som kammaren fylldes på av riksdagsledamöter. Ändå dök alltså var fjärde riksdagskandidat – 87 stycken – aldrig upp när den klocka ringde i riksdagshuset som kallar till votering, trots att omröstning om ny grundlag stod på dagordningen. Själva omröstningen fick dock skjutas upp till den 2 juni, då den röstades igenom med acklamation. Det innebär att man ropar ut ”ja” eller ”nej” i kammaren. På så vis förs det aldrig något protokoll på vilka ledamöter som röstade för respektive emot.

Politikerna struntar i jobbet

om Lissabonfördraget vilket ledde till ett nej. Sedan blev Irländarna via gigantiska reklamkampanjer, och löften om nationellt undan-tag, övertalade att rösta ja. I andra länder, däribland Sverige, har god-kännandet av fördraget gått lättare då man helt enkelt inte brytt sig om att fråga befolkningen. Den 20 November förra året röstade Al-lianspartierna tillsammans med Socialdemokraterna igenom god-kännandet av Lissabonfördraget i Sverige.

Hur mycket makt har flyttat till Bryssel?I propositionen ”En reformerad grundlag” (2009/10:80), som lig-ger till grund för grundlagsänd-ringarna, kan man läsa att ”vårt medlemskap i EU är det interna-tionella samarbete som har störst direkt påverkan på det svenska samhället, något som bl.a. kom-mer till uttryck genom den omfat-tande överlåtelse som har skett av svensk beslutanderätt från riksdag och regeringen.

En stor andel av de bestäm-melser som svenska medborgare har att följa har numera sin grund i regler meddelade på EU-nivå. Unionsrätten har på dessa områ-den företräde framför konkurre-rande nationella bestämmelser.

Den slutliga uttolkningen av så-dana bestämmelser görs av EU-domstolen och inte av de domsto-lar som i regeringsformen utpekas som högsta dömande instanser,

dvs. Högsta domstolen och Reger-ingsrätten” (s 194). I propositionen konstateras också att inom utrikes- och säkerhetspo-litiken har beslutanderätten ännu inte överlåtits, men tillägger att ”i realiteten har dock även dessa samarbetsformer långtgående po-litiska och rättsliga bindningar för Sverige”.

Har något brott begåtts?För att ändra svensk grund-lag krävs alltså två riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdags-val. Men riksdagen har ändrat i grundlagarna tidigare, utan att följa lagen. 1998 görs EMU-an-passade förändringar genom att riksbanken görs oberoende, och riksbankschefen omöjlig att avsät-ta. Ändringarna började gälla 1 ja-nuari 1999.

Dessa smygändringar gjordes för att underlätta Sveriges EMU-inträde och började gälla 1 januari 1999. Svenska folket röstade dock nej till EMU i folkomröstningen 2003. Nästa grundlagsöverträdelse skedde år 2002, då man gjorde en liten men oerhört viktig föränd-ring. Riksdagen lade till en para-graf som gör det möjligt att över-lämna makt till EU vid ett enda beslutstillfälle, och utan att låta medborgarna säga sitt.

Genom detta har vi förlorat möjligheten att kräva folkomröst-ning om vidare maktöverlåtelse till EU. Det ligger nu helt i riksdagens händer. Hur har man då argu-

menterat för att kunna genomföra dessa förändringar på ett sätt som strider mot grundlagen? Eftersom Sverige redan är medlemmar I EU, och EU:s lagstiftning står över den svenska, behöver man inte ta hän-syn till den svenska grundlagen för att kunna göra förändringar av densamma, är förklaringen.

Lagrådet är en svensk myndig-het med uppgift att granska vik-tiga lagförslag innan de behandlas av riksdagen. När lagrådet senare undersökte om EU:s nya konsti-tution stred mot svensk grundlag fann man att så faktiskt var fallet. Lagrådet beslutade dock att folk-omröstning inte behövde utlysas, på grund av den paragraf (RF kap 10, §2) riksdagen tidigare lagt till.

I brottsbalken, 3 kapitlet 19 §, ”Trolöshet mot främmande makt” står det följande:

”Om den, som fått i uppdrag att för riket förhandla med främmande makt eller eljest bevaka rikets ange-lägenheter hos någon som företräder främmande makts intresse, miss-brukar behörighet att företräda ri-ket eller eljest sin förtroendeställning och därigenom orsakar riket avsevärt men, dömes för trolöshet vid förhand-ling med främmande makt till fäng-else på viss tid, lägst två och högst tio år, eller på livstid.”

Att i strid mot folkviljan, och utan att informera oss om följder-na genomföra dessa förändringar och göra oss till en del av EU:s överstatliga projekt skulle kunna prövas mot brottsbalken.

Alla partier bakom grundlags-ändringenEn parlamentarisk arbetsgrupp står bakom den proposition som klubbades den 2 juni. Parlamenta-riskt innebär att det i gruppen in-går deltagare från alla partier re-presenterade i Sveriges riksdag (se separat lista). Detta i sin tur innebär att alla riks-dagspartier ställer sig bakom det slutgiltiga förslaget. ”Alla har fått göra vissa kompromisser” säger Anna Persson (v), politisk sekre-terare för civilutskottet och konsti-tutionsutskottsfrågor. Så sent som 2007 talade både vänsterpartiet och miljöpartiet om ett utträde ur unionen men nu ställer de sig bak-om ett förslag där EU-medlems-skapet och Lissabonfördraget blir grundlagsskyddat. Detta utan att reservera sig eller lyfta frågan till allmän debatt.

Vad innebär detta konkret?Oberoende av vem som vinner valet den 19 september kommer grundlagsförändringen röstas ge-nom en andra gång och leder till att Lissabonfördraget i mångt och mycket blir Sveriges nya grundlag.

Det innebär till exempel att vi inte själva kan bestämma hur vår offentliga sektor ska utvecklas. Sverige kommer att bli tvunget att konkurrensutsätta allt mer av vår offentliga sektor. Utförsäljningar-na av vår gemensamma egendom kommer att fortsätta genom ytter-ligare privatiseringar. Vi kommer

att den andra omröstningen om pro-positionen ”En reformerad grundlag” (2009/10:80) ställs in och skjuts upp på obestämd framtid. Vi kräver att en oberoende kommitté tillsätts och går igenom vad den nya grundlagen inne-bär för Sverige, och Europa. Vi kräver en utredning om brott begåtts.

Vi kräver att medierna tar sitt ansvar, om de vill fortsätta kalla sig ”den tred-je statsmakten”, och upplåter tid och utrymme till debatt och genomlysning av denna fråga. Vi kräver att engagera-de medborgare i detta land tar sitt ansvar och begär svar från politiker, lokalt och nationellt, samt försöker påverka medierna att lyfta frågan.

heller inte ha kvar självbestäm-mandet över våra egna naturresur-ser såsom skog och vatten.

EU kan tvinga Sverige att bistå unionen med både uran och na-turgas. Detta kallas EU:s ”gemen-samma politik”.

Men vår kommande grundlag innehåller mer än så. En viktig förändring är att kopior på offent-liga handlingar inte längre kom-mer vara offentliga. Det innebär att det räcker med att förstöra el-ler slarva bort dokument för att de ska bli omöjliga att komma åt. Detta är ett skräckscenario för vår offentlighetsprincip, för demokra-tin. Om vi medborgare inte vet vad som pågår har vi ingen möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. De så kallade ”Tsunamibanden” hemligstämplas i ett specialom-nämnande i sjuttio år.

Regeringen kommer också, en-ligt den nya grundlagen, att få större möjligheter att använda mi-litär på svensk mark. Här är direk-tiven mycket luddigt formulerade, någonting försvarsmakten själva invänt mot. En ytterligare föränd-ring är att det blir svårare att krä-va kommunala folkomröstningar. Tio procent av kommuninvånar-na, mot tidigare fem, måste kräva folkomröstning.

Svårt att se alltLissabonfördraget är skrivet på snårigt kanslispråk, med hänvis-ningar till externa dokument. Det-ta gör fördraget mycket svårt att överblicka. För att exakt veta vad den nya svenska grundlagen kom-mer att innebära så måste man korsreferera mellan en mängd oli-ka dokument.

Var det hela kommer utmynna är svårt för en lekman att över-blicka. Avsaknaden av debatt och genomlysning i medierna av poli-tiker och samhällsvetare är symp-tomatiskt, är det meningen att vi ska få veta?

Kanske inte förrän vi lever un-der och får se återverkningarna av de nya lagarna i praktiken.

Godmorgon kräver

”Vi har - som några har varit inne på också - en grundläggande för-ändring och en stor förändring av grundlagen på bordet.

Jag hade egentligen velat se att den här salen var full och att alla Sveriges tidningar under de se-naste åren hade haft en tuff och omfattande debatt om grundlags-frågorna. Det borde vara så därför att grundlagen är viktig och har stor betydelse.

Men i Sverige har inte riktigt grundlagsfrågorna, och särskilt

inte när de kommer i de här stora paketen och diskussionerna, haft den digniteten och den ställning i media som jag tycker det borde ha varit.

Men jag tror, min bedömning är att om ett antal år så kommer folk i större utsträckning än vad som har varit i den här lilla debatten som har varit under den här tiden för-stå att det här är rätt stora föränd-ringar som vi faktiskt har gjort.

Det kommer att förändra Sve-rige, i flera meningar.”

Peter Eriksson, språkrör för Miljöpartiet om det svaga intresset för grundlagsfrågan från allmänhet, press och politiker.

Peter Eriksson (mp) undrar över ointresset

Grundlagsutredningen på bordet, tomt i kammaren