cwg 9.3.2007

Den vuxna människans hälsoresurser 5 sp

Kroppen - den biofysiska dimensionen

Föreläsning HYH 9.3.2007CWG

FYSISK AKTIVITETKROPPSRÖRELSE

HÄLSALIVSKVALITET

METODER FÖR ATT FRÄMJA FYSISK

AKTIVITET

cwg 9.3.2007

Innehåll

• Kroppsrörelsens och den fysiska aktivitetens samband med hälsa

• Kroppsbegreppet och kroppen som hälsoresurs

• Hälsobefrämjande strategier för att öka nivån för fysisk aktivitet

cwg 9.3.2007

Bakgrund - positivt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa

• Fysisk aktivitet: kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukningkroppsrörelse under arbetstid och fritid och alla olika typer av kroppsövningar

• En fysiskt aktiv livsstil är förenad med minskad risk för sjukdomstillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, osteoporos och cancer

• Fysisk aktivitet har också terapeutisk och / ellersekundärpreventiv effekt

• Högst 20 % av befolkningen på över 30 år är tillräckligt fysiskt aktiva sett ur ett hälsoperspektiv

cwg 9.3.2007

EVIDENS

ÖKAD FYSISK AKTIVITETSNIVÅ

ÖKAD HÄLSA

Exempel

cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet och hälsomotion (Mälkiä et al 2004)

• Livsstilsrelaterade sjukdomar RR, kolesterol, diabetes 2

• KOL, Astma• Fibromyalgi• Claudicatio intermittens• Kranskärlsjukdom• Lindrig och medelsvår artros

cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet –ÖVERVIKT– ADIPOSITAS

Evidensnivå A B C D

Sjukdomsförlopp X

DGSymptom

X

MuskelkraftAllmän kondition

X

Livskvalitet X

cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet –DEPRESSION

Evidensnivå A B C D

Sjukdomsförlopp X

DGSymptom

X

MuskelkraftAllmän kondition

X

Livskvalitet X

cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet –DIABETES 2

Evidensnivå A B C D

Sjukdomsförlopp X

DGSymptom

X

MuskelkraftAllmän kondition

X

Livskvalitet X

cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet och artros

• Primärprevention (ledbelastning):Motion, muskelstyrka, viktnedgång

• Sekundärprevention6-8 veckor – 12-18 mån smärtminskningdynamisk styrketträning, konditionsträningansträngningsgrad 13/20 Borg30 minuter per dag totaltgång, stavgång, löpning, löpband, löpning i vatten, simning, vattengymnastik, dans, cykling, trampmaskin

cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet och stressBörjesson och Jonsdottir 2004

• Samband med både fysiska och psykiska stressymptom

• Evidens för effekt av regelbunden fysisk aktivitet både för förebyggande och behandling av långvarig stress

• Vältränade personer har högre stresstolerans (och bättre immunförsvar)

• minska antalet stressorer och öka förmågan att hantera stress

cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet och smärtaBörjesson M, Karlsson J & Mannheimer C. 2001. • Fysisk aktivitet kan minska både akut och

kronisk smärta• Höjer smärttröskel för olika stimuli och ger

ökad smärttolerans• Fysisk aktivitet (dynamisk träning) i

smärtlindrande syfte regelbunden och kontinuerlig > 10 min minst moderat intensitet

• nacksmärta?, ryggsmärta, fibromyalgi......

cwg 9.3.2007

To move or not to move that´s the guestion!

Utmaningen är livsstilsförändringenKunskapen finnsVar går det fel

?

Vad är kropp och vad är kroppsrörelse?

cwg 9.3.2007

Antika filosofin

• Platon (427-347 f Kr) dualismkroppen materiell, underkastad naturlagarsjälen immateriell och odödlig

• Aristoteles holismmänniskan en helhet som består av kropp, själ och ande

kroppen det synliga uttrycket för människans själ• Den friska och fungerade kroppen värderades

högt, medan den sjuka kroppen sågs som något negativt

cwg 9.3.2007

Kristendomen

• Kropp, själ och ande• Kroppen bebos av själen• Kroppen är helig• Kroppen en förutsättning för människans tillvaro

i världen• Människan har ett ansvar att vårda sin kropp • Smutsig kropp, som skall tuktas• Kroppslig kärlek

cwg 9.3.2007

Upplysningstiden

• Kroppen konkret existens – själen tänkande och förnuftet

• Kroppen en maskin som kunde studeras vetenskapligt via dess delar

• Strömningar inom naturromantik och upplysningens naturfilosofi om att leva i harmoni med sig själv och naturen. Helhetssynen på människan innefattade också en helhetssyn på livet och naturen

• Naturens egna självläkande krafter

cwg 9.3.2007

Biomedicinskasynen

• Mekanistisk föreställning om kroppen

• Biologisk och fysiologisk organism

• Kroppen som objekt

• Kroppsliga sjukdomar utgående från ett biologiskt systemtänkande

• Patientens upplevelsevärld ges mindre utrymmen

• Jfr alternativ medicin och vård

cwg 9.3.2007

Existensfilosofin

• Den subjektiva kroppen• Kroppen som förnimmande och upplevande• Jag är min kropp• Kroppen är människans tillgång till världen

och ett kommunikationsmedel• Glädje, smärta, lidande dvs känslorna erfars

i kroppen• Kroppen som existens, relation och mening

Merleau- Ponty (1908-1962)

cwg 9.3.2007

Moderna västerländska samhällssynen

• Kroppsfixering

• Ungdoms- och skönhetsideal

• De perfekta kroppen – normativ syn

• Samhällelig produkt – nyttoaspekt

• Kroppen som kön

cwg 9.3.2007

Kroppsrörelsens dimensioner

Rörelse som• egenvärde • oberoende• medel: kroppsliga behov, mänskliga

relationer och meningsfull sysselsättning • kropps- och sinnesupplevelser: naturen,

rörelseglädje, hälsa – emotionell rörelse

cwg 9.3.2007

Rörelse som egenvärde

• Rörelsen har ett egenvärde och ett grundläggande värde för människan. Den bekräftar individens existens och relateras till reflektion över meningen med kroppen, rörelsen och livet.

cwg 9.3.2007

Rörelse som upplevelse

• Kroppsrörelsen är uttryck för inre upplevelser och nära förknippad med själslig och andlig rörelse i existentiell bemärkelse. Rörelsen berör hela människan.

cwg 9.3.2007

Rörelse som mening

• Idén med rörelse är att hjälpa människan att finna mening i sitt liv, befrämja oberoende och individens inneboende kraft och dynamik.

• Slutsats :

HÄLSOKUR inte medicinsk kur

cwg 9.3.2007

”Rörelse på recept”• Docering: frekvens, duration och intensitet

• Träningseffekt – specifik

• Träningsform

vardags- eller nyttomotion och hälsomotion

grund-, muskel- och konditionsträning

grenkännedom

• Fysisk aktivitetsnivå som helhet

cwg 9.3.2007

Rådgivning som metod för att främja fysisk aktivitet

• Rådgivning (muntliga råd ”advice” och samtal ”counceling”)i klinisk vardagsmiljöökad fysisk aktivitetsnivå 12 – 50 % vid uppföljning på sex månader eller mera

• Ökad frekvens eller intensitet +• Kombination med recept, stegräknare, dagbok,

målsättningsdiskussion+- aktiviteter i vardagsmiljö kontra motion?- handledd eller självständig?- samverkan med aktörer utanför social- och hälsovård?(evidensnivå 1)

cwg 9.3.2007

Handledd träning i gruppIndividuella träningsråd

• Studier på målgrupperna fysiskt inaktiva friska, KOL, kranskärlssjukdom

• Hembaserad, promenad, regelbunden uppföljning, pågår under minst sex månader

• 30 – 60 minuter 2-3 ggr per vecka • 45-60 minuter 2-3 ggr per vecka

åtminstone initialt professionellt handledd (evidensnivå 3)

cwg 9.3.2007

Teoribaserade interventioner

• Social kognitiv teori (SCT):samverkan individ, omgivning och beteendeöka tilliten till den egna förmåganmålsättningsdiskussion, självregistrering

• Transteoretisk modell (TTM)förändringsprocessenindividens egen situation utgångspunkten10-15 % ökning av fysisk aktivitet (evidensnivå 2 kvinnor, 3 för män)

cwg 9.3.2007

Barn och unga

• 24 studier (3 hälsovården, 21 skolan)• Interventionerna var

träningsgrupp, rådgivningdatorbaserade träningsförändringsprogram

• Skolinterventionernaläroplan, lärarhandledning, hälsoundersökning, extra träningspass, involvering av föräldrar

• Evidensnivå låg, få slutsatser kunde dras• Idrottslektionernas innehåll (evidensnivå 1, pojkar)• Kombination av åtgärder+

cwg 9.3.2007

Etiska och sociala aspekter

• Göra gott principen – aktivt förhållningssätt och aktiv patientmedverkan

versus paternalistiskt förhållningssätt

• Patientens rätt till medbestämmande

• Risk för att kränka patientens privatliv, värderingar och åsikter

cwg 9.3.2007

Hälsomotion rekommendationerMotionskakan

cwg 9.3.2007

Hälsomotion rekommendationer Aktivitetspyramiden

Figur 1. Utgå ifrån pyramidens bas för att planera in vilka vardagsaktiviteter som kan utföras. Därefter får man utifrån individens/patientens behov, intresse, tidigare och aktuella erfarenheter av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och hälsotillstånd bedöma om och när det är lämpligt att utvidga aktiviteterna, dvs. gå uppåt i pyramiden, för att få ytterligare hälsovinster och/eller förbättra kondition, styrka och rörlighet.

                                                                                    

cwg 9.3.2007

Sammanfattning

• Kroppsrörelse som hälsokur – betydelsen av rörelseupplevelese

• Begränsat kunnande och dåligt utvecklad praxis för stöd av fysisk aktivitet

• Behövs långsiktig uppföljning av såväl effekter som kostnader

• Etiska och sociala aspekter bör utforskas bättre (också kön, etnicitet...)

• Problematiskt att mäta fysisk aktivitet

cwg 9.3.2007

LITTERATUR• Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport 2006.

www.fyss.se• FYSS: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 2003.

Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Statens Folkhälsoinstitut. www.fhi.se • Fysisk aktivitet, Håndbog om forebyggelse och behandling.Sundhetsstyrelsen.

http:/www.sst.dk/publikationer• Aktivitetspyramiden http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/artiklar/fyssrek.html• Börjesson M, Karlsson J & Mannheimer C. 2001. Mindre ont med motion. Läkartidningen

15. Vol 98 s 1786-1791. • Börjesson M & Jonsdottir IH 2004. Fysisk aktivitet som profylax och terapi vid

stressrelaterade tillstånd. Läkartidningen 15-16. Vol 101, s 1394-1397. • Lindwall L 2004. Kroppen som bärare av hälsa och lidande. Akademisk avhandling. Åbo

Akademi. • Mälkiä E et al 2004. Fyysiseen aktivisuuteen perustuvan fysioterapian ja kuntoutuksen näytön

tarkastelua. Kuntoutus 1: 4-21. • Rosberg S 2000. Kropp, varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv. Akademisk

avhandling. Göteborgs universitet. • Roxendal G& Winberg A. 2002. Levande människa. Basal kroppskännedom för rörelse

och vila. • Wikström-Grotell C, Lindholm L & Eriksson K. 2002. Det mångdimensionella rörelsebegreppet i

fysioterapin - en kontextuell analys. Nordisk fysioterapi.