Zeenath insåg att vi kastar alldeles för mycket fullt användbar mat. Hon öppnade en restaurang där gästerna får välja om de vill äta ”för gammal” mat eller nyinköpt.AV HELENE LUNDGREN FOTO: HELENA BÉVENGUT-LASSON

Zeenath Hasan växte upp i Calcutta och har sin familj i Bangalore i indiska delstaten Kar-

nataka. Genom sin bakgrund har hon fått med sig influenser från många olika kulturer. Hennes mormor var tibetan och blev som 18-åring kid-nappad av människosmugg-lare men lyckades fly. Hon tappade kontakten med sin familj. Efter 30 år hittade hon av en slump sin syster på en marknad i södra Indien.

Zeenaths mamma växte upp i Calcuttas slum och drev som vuxen flera restauranger i Bangalore. Delar av familjen växte upp i den kinesiska slummen men hennes pappa, däremot, kom från en välbär-gad familj.

– När jag växte upp såg jag både den rika och den fattiga sidan med stor social och kul-turell mångfald. Jag fick diska tallrikar på min mammas res-tauranger och jag har lärt mig laga mat av alla i familjen. Hemma lagade vi både indisk, tibetansk och kinesisk mat, berättar Zeenath Hasan, 39.

För åtta år sedan flyttade Zeenath till Malmö för att forska inom konst, kultur och kommunikation på Malmö högskola. Zeenaths man, som är dansk, arbetar i Danmark och tillsammans har de en liten son. De bor ett stenkast från Möllevångstorget och bara några kvarter från torget ligger den lilla gallerian Mitt Möllan. Här bestämde sig Zeenath för två år sedan att starta ett matprojekt.

I Zeenaths restaurang kastas ingen matDet är skillnad mellan bästföre- och förbrukningsdag

Varje år slängs cirka 28 kilo fullt ätbar mat per person, och 26 kilo ätbar mat och dryck hälls ut i slasken.

12 Allas 03/16

ALA1603-431347_151216_1604470870.indd 12 12/16/15 4:05 PM

Läs mer om hur länge mat går att äta och få tips påliknande restauranger.

Ett hushåll kan spara 3 000–6 000 kr per år på att minska sitt svinn. Förutom att det är dumt att slänga pengar i sophinken, är svinnet också dåligt för miljön.1. Planera inköpen i förväg för att undvika impulsköp.2. Gör en matplan och ta med inköpslista till butiken.3. Köp inte mer än du behöver. Fall inte för frestelsen att köpa många förpackningar till extrapris om du inte har möjlighet att använda maten.4. Köp mat med kort datummärkning om du ska laga den samma dag.5. Laga så att det räcker flera dagar och skriv datum på den mat du sparar i kyl och frys.6. Förvara maten på ett korrekt sätt.7. Ta fram mindre mängder av maten på bordet och inte hela förpackningen av t ex ost så håller den längre.8. Förvara frukt och grönsaker i plast i kylen. Det förlänger hållbarheten.9. Har du köpt stora mängder kött och bröd kan du dela upp och frysa in.10. Ta lite mindre mat på tallriken och ta hellre fler omgångar.11. Skär upp förpackningar för att få ut det sista.12. Håll ordning i kylen och ställ det som är äldst längst fram.13. Gör en måltid av vad du redan har i kylen – var kreativ.

– Jag älskar mångfalden här på torget. På Möllevångs-torget arbetar 70 nationalite-ter, och jag har valt platsen för mitt matprojekt mycket noggrant.

Många volontärerInspirationen till att Zeenath startade det här projektet är hennes fyraårige son, Ferdi-nand.

– Jag vill visa vilket arv vi lämnar efter oss till våra barn, och jag vill kämpa för att minska matsvinnet samt ut-veckla innovativa sätt att ar-beta med mat. Vi experimen-terar mycket, och vid ett tillfälle hade vi lagat en mid-dag för några gäster och det blev mat över från eventet. Då annonserade jag att vi skulle servera en middag med byteshandel. Folk erbjöd sig då i gengäld att ta foton, städa eller plocka grönsaker från trädgården.

Den ideella organisationen Rude Food startade Zeenath tillsammans med vänner, som en del av Malmö stads miljö-anslag. Idén var att skapa uppmärksamhet kring mat- svinnet. 50 personer är enga-gerade i Rude Foods medbor-garinitiativ och alla som arbe-tar är volontärer. De hjälper till att samla in överbliven mat och håller kurser.

– Vi har många spännande volontärer. En är rymdingen-jör och killen som levererar våra grönsaker har cyklat från Australien till Europa. Under Malmöfestivalen samlade vi in 700 kg mat som skulle kastas och på en stor skandi-navisk matmässa räddade vi 3,5 ton mat. Det mesta av maten har under hösten do-nerats till flyktingar.

Lagat åt ambassadZeenath lagar vegetarisk mat och i början hade Rude Food bara catering. Alla gäster

kunde välja om de ville ha vanlig mat eller mat lagad på livsmedel som varken går att sälja i butikerna, på restau-rangerna eller hos odlarna. De flesta gäster valde mat som skulle kastas.

Stora företag och organisa-tioner som Ikea, Natur-skyddsföreningen och VA Syd använder cateringen, och nyligen har Rude Food lagat mat åt den svenska ambassa-den i Köpenhamn. Det är vik-tigt för Zeenath att berätta var maten kommer ifrån och att det är överbliven mat som används.

Namnet Rude Food valdes just för att det är ett namn med attityd. En Facebooksida startades, och i våras började de även servera brunch vissa lördagar. Bruncherna har bli-vit en stor hit och i år fick Rude Food Skånes miljöpris. Maten är oftast ekologisk.

– 95 procent av maten häm-tas på olika gårdar och i affä-rer. Olja, salt och kryddor måste vi däremot köpa.

Alldeles för mycket mat slängs i onödan, och det vill Zeenath och Rude Food änd-ra på. Världens befolkning förväntas öka till nio miljarder, och om 40 år kommer be-hovet av livsmedel att vara dubbelt så stort.

Kastar onödigt mycketUppskattningsvis slängs 50 procent av all mat som pro-duceras, och EU har som mål att minska matsvinnet med hälften till år 2025. Enligt un-dersökningar av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet reklamerar svenska butiker 65 ton mat per år – främst frukt och grönsaker.

I brittiska hem slängs 7 miljoner ton mat och dryck varje år, men genom kam- panjen Love Food Hate Waste har man sedan 2007 lyckats

allas.se

minska matsvinnet med 21 procent.

– Matsvinn är marginalise-rat och vi behöver titta på problemet. Bananer är ett bra exempel; hälften av alla ba-naner som produceras slängs. Vi tittar på hyllan med bana-ner och plockar bara ut de bästa bananerna. Det är kon-sumenterna som bestämmer. Vi tittar bara på bästföreda-tum och vi luktar inte längre på mjölken. Det är skillnad på bästföre- och förbruk-ningsdag. Vi måste lära oss att läsa på etiketterna, och tänka på vad vi slänger.

Det är undervisning som Zeenath brinner för. Varje år

åker hon till Indien där hon undervisar på konst-, design- och teknologiskolan i Banga-lore. Hon undervisar även i design och social förändring i Kalmar, Köpenhamn och Malmö.

– Det är undervisning som jag vill arbeta med på heltid och då kan jag använda res-taurangen som ett levande ex-empel, säger Zeenath innan hon försvinner in bland grön-saksstånden på det färgstar-ka Möllevångstorget.

I Zeenaths restaurang kastas ingen matDet är skillnad mellan bästföre- och förbrukningsdag

13 tipssom minskar matsvinnet

13Allas 03/16Allas 03/16

ALA1603-431347_151216_1604470870.indd 13 12/16/15 4:05 PM