detaljplan för sommarviks camping sommarvik granskning... · sedan gällande detaljplan för...

Detaljplan för SOMMARVIKS CAMPING

STRAND 1:44 och 1:81 samt del av Strand s:2 ÅRJÄNGS KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: planbeskrivning granskningsutlåtande (tillkommer efter granskning) samrådsredogörelse fastighetsförteckning behovsbedömning samt utredningar övriga handlingar: plankarta med bestämmelser

UPPRÄTTAD 2019-09-24 GODKÄND 20XX-XX-XX ANTAGEN 20XX-XX-XX LAGA KRAFT 20XX-XX-XX

GRANSKNINGSHANDLING 2019-09-24

VAD ÄR EN DETALJPLAN OCH HUR TAS DEN FRAM? En detaljplan reglerar hur mark och vatten får användas inom ett visst område. Den kan även reglera var byggnader får placeras och hur dessa ska utformas. Olika detaljplaner har olika syften och reglerar därför olika saker. Kravet att upprätta en detaljplan uppstår alltid när det behöver göras större förändringar i befintlig bebyggelsestruktur och när tidigare oexploaterade mark- och vattenområden ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Det är kommunen som avgör när och var en detaljplan ska upprättas.

Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser. För att underlätta förståelsen detaljplanen finns även denna planbeskrivning. Planbeskrivningen redovisar planens syften, rådande planeringsförutsättningar, överväganden och planerade förändringar men också de konsekvenser planens genomförande innebär för enskilda fastighetsägare och andra berörda.

Plankartan är den juridiskt bindande handlingen. Planbeskrivningen är vägledande vid tolkning av plankartan men har ingen egen rättsverkan.

Berörda kan påverka detaljplanen Under processen med att arbeta fram en detaljplan ges berörda möjlighet att påverka utformningen av planen. Berörda är bland andra länsstyrelsen, lantmäteriet, fastighetsägare, de närmaste grannarna samt vissa andra myndigheter, enskilda och organisationer.

Första möjligheten att påverka kallas samråd. Efter samrådet bearbetas planförslaget efter inkomna synpunkter innan planen ställs ut för granskning. Under granskningen får de berörda ytterligare en chans att lämna synpunkter och därmed kunna påverka.

Efter granskningen kan endast mindre ändringar göras i planförslaget innan planen antas i kommunfullmäktige. Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagande om ingen överklagar eller Länsstyrelsen inte överprövar planen. Överklaganderätt har de berörda som senast under granskningsskedet lämnat in skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda i den antagna detaljplanen.

Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglovsprövning inom planområdet.

Detaljplanen upprättas med standardförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL) 2010:900.

Kartan på framsidan är hämtad från Lantmäteriets topografiska webbkarta.

Här är vi nu

1

Detaljplan för SOMMARVIKS CAMPING (Strand 1:44 och 1:81 samt del av Strand s:2)

PLANBESKRIVNING

HANDLINGAR • Planbeskrivning • Granskningsutlåtande (tillkommer efter granskning) • Samrådsredogörelse • Fastighetsförteckning • Behovsbedömning samt utredningar • Plankarta med bestämmelser (separat kartblad)

INLEDNING

Sedan gällande detaljplan för Sommarviks Fritidsområde togs fram i bör-

jan av 1970-talet har det skett stora förändringar inom campingbran-schen. Campingplatserna har utveckats från en plats att övernatta på till en plats man besöker och där man tillbringar en allt längre tid. Det tydlig-aste uttrycket för detta är så kallad säsongscamping där gästerna ställer upp sina husvagnar mer eller mindre permanent. Framför de säsongs-uppställda husvagnarna byggs ofta uteplatser och förtält (helårs-tält/spike-tält). Både husvagn och helårstält/spiketält står mestadels kvar på campingplatsen över vintern.

Långtidsuppställning av husvagnar kräver numera bygglov. Dessutom blir utrymmeskraven i campingstugorna allt större och efterfrågan på bättre service medför utökat behov av ytor för servicebyggnader. Av dessa anledningar är inte nuvarande största tillåtna byggnadsarea på 7500 kvadratmeter tillräcklig för dagens verksamhet med omfattande säsongscamping. Det är därför nödvändigt att anpassa detaljplanen till dagens förutsättningar.

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Syftet med planläggning är framför allt att ge planstöd för dagens an-

vändning av campingplatsen med omfattande säsongsuppställning av husvagnar men även att möjliggöra en viss komplettering av bebyggel-sen med nya stugor och ytterligare servicebyggnader. Detta åstadkoms dels genom att utöka dagens största tillåtna byggnadsarea från 7500 kvadratmeter till 9000 kvadratmeter och dels genom att införa en särskild största tillåtna byggnadsarea för säsongsuppställda husvagnar med till-hörande helårstält/spiketält på 19 000 kvadratmeter.

I samband med detta uppdateras även markanvändningen från den äldre beteckningen R - fritidsområde till NO1R1 – friluftsliv och camping, tillfällig vistelse i form av säsongscamping samt besöksanläggning för rekreat-ions och friluftsliv.

2

Vidare syftar planläggningen till att förenkla hanteringen av säsongs-campingen genom införandet av särskilda placeringsplaner för långtids-uppställning av husvagnar och helårstält/spiketält. Genom införandet av placeringsplaner utgår behovet av att hantera bygglov för enskillda sä-songsuppställds husvagnar.

Planen upprättas med standardförfarande enligt PBL 2010:900 (SFS 2014:900).

PLANDATA

Läge Planområdet ligger vid Västra Silens östra strand, cirka 2,5 kilometer söder om Årjängs centrum.

Areal Planområdets areal är ca 21 hektar.

Markägoförhål-landen

Strand 1:44 och 1:81 ägs av Sommarvik AB. Strand s:2 är en vägsamfäl-lighet.

Inom det område i norr där gällande plan upphävs berörs delar av Strand 1:70, Strand s:3 samt Årjäng 4:143.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer

I gällande översiktsplan, Översiktsplan 2050, vilken antogs i december 2015 utgör planområdet område för tätortsutveckling utan någon när-mare precisering.

Den aktuella planeringen bedöms ha stöd i gällande översiktsplan.

Detaljplaner, områdesbe-stämmelser, förordnanden m.m.

detaljplaner Det aktuella området omfattas i dag av en detaljplan, Förslag till utvidg-ning av stadsplanen för Årjäng, Sommarviks fritidsområde (17-H-933) vilken fastställdes 1974-04-19.

Planen anger fritids- respektive vattenområde för aktuellt område.

Inga äldre stadsplaner från tiden innan PBL infördes har idag någon ge-nomförandetid kvar.

AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN

Markens lämp-lighet

Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 § ska mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hän-syn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hus-hållning.

3

Det aktuella området används redan idag som camping, ligger strategiskt till för användningen och med närhet till fungerande infrastruktur.

Verksamheten är av stort allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1 § miljöbalken.

Värdefulla om-råden

Enligt 3 kap. 2-5 §§ miljöbalken ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada.

Planläggningen tar inte något sådant område som avses ovan. Området är redan i dag detaljplanelagt och ianspråktaget för campingändamål.

Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska, enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tät-orter ska särskilt beaktas.

Föreslagen planering tar inte i anspråk något sådant område som avses i 3 kap. 2-5 §§. Tillgången till grönområden är god inom närområdet.

Riksintressen Enligt 3 kap. 5-9 §§ och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild be-tydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riks-intresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressena.

Planområdet ingår i det så kallade Dano-området, vilket är ett område av riksintresse för kustturism och friluftsliv enligt 4 kap. 2 § miljöbalken.

Planområdet ligger i anslutning till Västra Silen vilken via Upperudsälven rinner ut i Vänern som bl.a. är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 §.

Bedömningen görs dock att planläggningen kommer att vara positiv för utvecklingen inom DANO-området och att den inte påverkar riksintresset för yrkesfisket.

Miljökvalitets-normer

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för olika föroreningar i fisk- och musselvatten, omgivnings-buller samt för vattenförvaltningen.

utomhusluft I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft för olika ämnen. När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partik-lar och bensen och i andra hand för kvävedioxid.

Ett maximalt utnyttjande av den exploateringsgrad som planen medger bedöms genererar en ökning av trafiken till och från campingen på cirka tio procent. Den ökningen bedöms inte påverka Årjängs kommuns möj-ligheter att uppnå gällande MKN för utomhusluft.

Plangenomförandet bedöms i övrigt inte innebära några förändringar som medför ökade utsläpp till luften.

4

fisk- och mus-selvatten

Planområdet ligger inom Upperudsälvens avrinningsområde. Upperud-sälven mynnar ut i Vänern vilken ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas.

Vänern klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, pH-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebase-rade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar.

Befintlig bebyggelse och vissa av säsongsplatserna är anslutna till det kommunala spillvattennätet. Övriga husvagnar tömmer sitt spillvatten vid områdets servicestationer. Det finns kapacitet för att kunna ansluta till-kommande bebyggelse till spillvattennätet. Ett plangenomförande be-döms därför inte att medföra någon risk för att gällande miljökvalitets-normer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas.

omgivningsbul-ler

Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, såsom de i dag är formule-rade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åt-gärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare.

Då planläggningen till stora delar är en anpassning till faktiska förhållan-den bedöms den inte märkbart att försämra bullersituationen i området.

vattenförvalt-ning

Vattenförvaltningsarbetet i Sverige bygger på EU:s ramdirektiv för vatten, det s.k. vattendirektivet, och omfattar alla typer av yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen görs regelbundna klassningar av vattnens ke-miska och ekologiska status varefter miljökvalitetsnormer tas fram och beslutas.

Planområdet avvattnas via Västra Silen och Upperudsälven som i sin tur rinner ut i Vänern.

För Västra Silen gäller miljökvalitetsnorm enligt Vattenmyndighetens föreskrifter om kvalitetskrav beslutade 2017-02-23.

Västra Silen har i dag (registerutdrag 2018-10-15) måttlig ekologisk sta-tus och uppnår inte heller god kemisk status. Anledningen till att god ekologisk status inte uppnås beror främst på att sjön är reglerad med stora variationer i vattennivå och att det finns vandringshinder i anslu-tande vattendrag. Normen är att Västra Silen ska uppnå god ekologisk status till år 2021.

I dag uppnås inte heller en god kemisk ytvattenstatus. Problemen är främst miljögifter (kvicksilver, kvicksilverföreningar samt bromerad di-fenyleter) kopplade till nedfall från luften. Normen är att Västra Silen ska uppnå god kemisk status, med undantag för kvicksilver, kvicksilverför-eningar samt bromerad difenyleter.

Planområdet är anslutet till det kommunala avloppsledningsnätet och spillvattnet kommer att renas på ett betryggande sätt innan det når Västra Silen. Ett plangenomförande bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå god kemisk och ekologisk status.

Behovsbe-dömning

Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms vara av sådant slag att den kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § i för-ordningen om miljökonsekvensbeskrivningar och att den därmed inte behöver föregås av en miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

5

Det har dock framkommit behov av att klargöra de geotekniska förhål-landena samt hur dagvattenhanteringen inom området bedrivs. Utred-ningar för detta har därför tagits fram och uppgifterna är inarbetade i pla-nen.

Strandskydd Enligt 7 kap. 13-18 §§ och 4 kap. miljöbalken gäller strandskydd vid ha-vet och vid sjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Vid planområdet gäller det generella strandskyddet på 100 meter från strandlinjen. Ett plangenomförande kräver att strandskyddet upphävs för delar av planområdet, både på land och ute i vattnet. Som särskilda skäl för upphävandet anges att berörda delar av området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, samt att det behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området.

En administrativ bestämmelse (a1) införs på plankartan för de delar av området där strandskyddet kommer att upphävas. Närmast vattnet spa-ras en zon på tio meter där byggnader inte får uppföras. Denna zon mot-svarar den zon som finns i gällande plan från 1974. Bryggor och brygg-fästen är dock tillåtet i anslutning till vattnet. Strandskyddet upphävs även inom vattenområdet avsett för badplatsen och inom bryggområdet.

För vattenområdet kring badplatsen anges att badplatsen till för sin funkt-ion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför om-rådet. Även för bryggområdet anges att det för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. Här anges även att upphävandet behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, detta då ett ökat antal säsongscampare medför att fler campinggäster har egna båtar.

FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR Natur

topografi Planområdets marknivåer varierar mellan cirka + 97,5 och + 143,5 meter (RH 2000).

De lägsta nivåerna finns i väster vid Västra Silens strand och den högsta nivån återfinns längst i öster.

vegetation Mellan campingområdet och vägen i öster finns ett område med bland-skog, främst bestående av tall, gran och björk. I södra delen av cam-pingområdet, där det tidigare varit skogsmark har enstaka äldre träd spa-rats, främst björk och tall. I övrigt har området en blandad vegetation där delar av ursprunglig vegetation blandas med prydnadsbuskar, häckar och mindre lövträd. De planare partierna domineras av gräsmattor med plats för husvagnar och tält.

Enligt den naturvärdesinventering som utförts av Henric Ernstson kon-sult, 2019-09-24, har inga värdeelement identifierats inom planområdet.

6

landskapsbild Området ligger på en västsluttning med utsikt över Västra Silen. Större delen av campingen är anlagd på ett relativt flackt parti cirka 20 meter över sjöns yta. I norr återfinns ett större område med före detta jord-bruksmark vilket genomkorsas av en bäck. I öster skärmar den kvarva-rande skogen av området mot den omgivande jordbruksmarken.

Campingen omgärdas av ett småskaligt jordbrukslandskap och därefter tar ett större skogsområde vid.

vattenmiljö Västra Silen är klassat som nationellt värdefullt vatten respektive nation-ellt särskilt värdefullt vatten av Naturvårdsverket respektive Havs- och vattenmyndigheten.

Då ändringen i stort endast bekräftar den redan pågående markanvänd-ningen bedöms inte vattnen komma att påverkas av ett plangenomfö-rande.

Planläggningen kommer även att bekräfta nuvarande bryggområde i vattnet nedanför campingen.

biotop- och artskydd

Den före detta jordbruksmarken i norra delen av planområdet genomkor-sas av en bäck som delvis rätats. Bäcken avvattnar ett par mindre tjärnar och en större mosse öster om planområdet. Under vår och höst kan flö-det i bäcken vara kraftigt. Sträckan över campingområdet underhållsren-sas därför regelbundet och vegetationen hålls efter. Detta för att undvika att grenar och annat skräp ska fastna och orsaka spontana dammbild-ningar med översvämning av campingområdet som följd.

7

Bedömningen är att diket/bäcken omfattas av generellt biotopskydd en-ligt 7 kap. 11§ miljöbalken men att den regelbundna underhållsrensning-en inte behöver dispensprövas. För ingrepp utöver normal underhålls-rensning behöver dock dispens sökas hos länsstyrelsen.

En sökning har gjorts i artportalen för att undersöka om det registrerats några fynd av rödlistade arter inom planområdet eller inom dess närom-råde under perioden från år 2000 fram till 2019-02-08.

Karta: undersökt område (innanför röd linje) för rödlistade arter med observationsplatser markerade (källa: artportalen)

Inom eller i omedelbar närhet till planområdet har sju observationer gjorts. Tre av observationsplatserna (Backen, Sommarviks camping och Sommarvik) ligger inom eller i omedelbar närhet till planområdet.

8

Tabell: inrapporterade observationer av rödlistade arter under perioden 2000-01-01 till 2019-02-08 (källa artportalen) Då planläggningen i stort sett bekräftar nuvarande användning bedöms inte förutsättningarna för ett bevarande av de observerade rödlistade arterna förändras genom ett plangenomförande.

geotekniska förhållanden och stabilitet

Enligt SGU:s karteringar klassas campingområdet som fastmark. Större delen av marken består av isälvsediment. På höjden längst i öster utgörs dock marken av berg med ett ytlager av morän. I sluttingen längs strand-kanten finns enligt SGU förutsättningar för skred.

För att ytterligare klargöra de geotekniska förutsättningarna inom cam-pingområdet har ett geotekniskt PM tagits fram, PM beträffande bedöm-ning av stabilitetsförhållandens inom Sommarviks Camping i Årjängs kommun, Geolog Hans Lindquist AB, 2017-11-07, senare kompletterat med PM:et PM beträffande bedömning av totalstabiliteten för detaljplan avseende Sommarviks camping i Årjängs kommun, Geolog Hans Lin-dquist AB, 2019-09-17.

Enligt PM:en bedöms totalstabiliteten i området vara god. I det tidigare PM:et konstaterades att det skedde lokala jordflytningar i öppna sår i terrängen vilket kunde påverka ovanliggande bebyggelse. Det förekom även viss erosion lokalt där dagvattenledningar mynnade i slänten. I PM:et rekommenderades därför att de öppna såren samt erosionsytorna skulle täckas med krossmaterial, alternativt stoppas genom installation av L-stöd i slänterna.

Vid framtagandet av det senare PM:et konstaterades att L-stöd installe-rats samt att utfyllnader med sprängsten genomförts i slänten. En mer noggrann bedömning av markförhållanden genomfördes också och då konstaterades att undergrunden består av friktionsmaterial utan inslag av lera. Genom observationer av berg i dagen konstaterades också att

Fastmarkskarta Jordartskarta Förutsättningar för skred

9

berggrunden ligger relativt högt över Västra Silens vattennivå. Baserat på ovanstående konstateras i PM:et att riskerna för jordskred och ras mot Västra Silen kan uteslutas.

Kunskaperna bedöms tillräckliga för planskedet.

markradon Det har inte gjorts någon specifik markradonundersökning inom planom-rådet. Enligt Årjängs Översiktsplan 2050, utgör planområdet till största delen ett normalriskområde för radon. Undersökningen är dock översikt-lig och stora variationer kan förekomma lokalt.

Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och att vidta de skyddsåtgärder som erfordras åligger den som ska bygga. Detta kommer att bevakas i samband med bygglovsprövningar.

förorenad mark Det finns inga historiska eller andra belägg för att det skulle ha förekom-mit någon form av verksamhet inom området som kunnat medföra för-orening av marken.

Om det i samband med exploatering eller andra arbeten skulle påträffas markföroreningar eller misstänkta markföroreningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. bygg- och miljönämnden, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering ska ske.

höga vatten-stånd och flöden

Planområdet gränsar till Västra Silen. Huvuddelen av bebyggelsen ligger på en platå 15 till 20 meter över vattenytan vid normalvattenstånd. Några översvämningskarteringar för Västra Silen har inte kunnat lokaliseras varför det inte finns några uppgifter om 100- och 200-årsnivåer eller be-räknat högsta flöde.

I anslutning till stranden finns en pumpstation samt en bastu. Vid pump-stationen finns anslutningspunkt till det kommunala spillvattennätet. Pumpstationen pumpar spillvatten från camping till kommunens renings-verk. Det har inte gått att få fram några uppgifter om vilka hänsyn till höga vattenstånd i Västra Silen som tagits vad gäller pumphusets place-ring.

Den prickade marken närmast vattnet gör att bebyggelse inte kan place-ras i anslutning till vattnet. Höjdmässigt når den prickade marken fyra till

10

fem meter ovanför vattenytan, undantaget stranden vid badplatsen. Den prickade zonen sträcker sig höjdmässigt cirka två meter högre än golvni-vån för pumpstationen varför zonen bedöms tillräcklig för att skydda be-byggelsen mot höga flöden.

Enligt Länsstyrelsens skyfallskartering kommer vattennivåerna i den bäck som leder genom norra delen av planområdet att öka vid ett 100-årsregn. Bäcken går delvis genom ett flackt parti av campingen. Dock är själva bäckfåran här förhållandevis bred och djup. För att trygga bäckens sträckning och möjlighet att stiga inom det flacka partiet har det införts förbud mot att uppföra byggnader kring bäcken och bestämmelse har införts om att området ska vara tillgängligt för öppen dagvattenhantering.

fornlämningar Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornläm-ningar inom planområdet.

Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kultur-miljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen.

Verksamheter

inom planområ-det Inom planområdet finns Sommarviks camping. Campingen har utveck-

lats succesivt från en tidigare barnkoloniverksamhet som etablerades på 1930-talet. Området planlades som fritidsområde (R) år 1974 i samband med att camping fick den utbredning den har idag.

För att ge planstöd åt befintlig verksamhet vid Sommarviks camping görs bedömningen att en kombination av flera användningsbestämmelser är nödvändig. De användningar som tillåts i planen är friluftsliv och camping (N), tillfällig vistelse (O) samt besöksanläggningar (R) där tillfällig vistelse ses som den huvudsakliga användningen. Även fastigheten Strand 1:44 i östra delen av planområdet planläggs för dessa användningar då den nyligen köpts in av campingens ägare för att ingå i campingområdet.

Vad gäller användningen friluftsliv och camping tillämpas denna för trad-itionella campingplatser med kortare perioder av övernattning i så väl tält och husvagn som i stugor. I användningen ingår även komplement som t.ex. olika servicebyggnader. Områden, anläggningar och byggnader som ska vara till för det rörliga friluftslivet ingår också i ändamålet.

Då säsongscamping inte inryms i användingen friluftsliv och camping behövs även användningen tillfällig vistelse. För att tydliggöra att det är säsongscamping som avses har användningen preciserats till tillfällig vistelse - säsongscamping.

Användningen besöksanläggningar tillämpas för områden med verksam-heter som riktar sig till besökare. Här ingår kulturella och religiösa verk-samheter, idrotts- och sportanläggningar med tillhörande byggnader och övriga besöksanläggningar. Då användningen tillåter ett brett spektrum av verksamheter har den preciserats till besöksanläggningar - rekreation och friluftsliv för att passa det utbud som erbjuds på campingen.

Alla verksamheter ska så lång möjligt anpassas till ett uthålligt system som ger så liten påverkan på människor och miljö som möjligt.

Den samfällda vägen i östra delen av planområdet ges användningen gata (GATA) då den är avsedd för trafik som har sitt mål längs gatan.

11

utom planområ-det

Kring planområdet ligger ett antal mindre jordbruk, hästgårdar och bo-stadshus. Verksamheten på campingplatsen bedöms inte påverkas av kringliggande verksamheter. För att säkerställa att campingverksamhet-en inte utsätter kringliggande bostäder för bullerstörning införs skydds-bestämmelse med riktvärden om högsta bullernivåer enligt Boverkets rekommendationer. Se vidare under avsnittet störningar nedan.

På östra sidan av den samfällda vägen, inom fastigheten Strand 1:81, planeras för en utvidgning av campingverksamheten.

Bebyggelse

inom planområ-det Bebyggelsen inom planområdet är helt anpassad till campingverksam-

heten och består av en huvudbyggnad med reception, restaurang, butik konferensrum m.m., ett sextiotal campingstugor, några hygienbyggnader samt ett antal byggnader för campingens drift och skötsel. Till bebyggel-sen räknas även de säsongsuppställda husvagnar med tillhörande helårs-/spiketält och förråd som finns inom området.

Totalt är befintlig byggnadsarea (exkl. den yta som upptas av säsongs-uppställda husvagnar) beräknad till cirka 4500 kvadratmeter. Tillåten utnyttjandegrad för byggnader (e2) i planen är 9000 kvadratmeter jämfört med 7500 kvadratmeter i gällande plan. Detta innebär att det kommer att finnas cirka 4500 kvadratmeter att utnyttja för nya byggnader.

För de säsongsuppställda husvagnarna införs en särskild utnyttjande-grad på 19 000 kvadratmeter. Denna utnyttjandegrad för säsongscam-ping är beräknad efter de befintliga 200 platserna samt ger en möjlighet till att utöka antalet säsongsplatser med ytterligare drygt 20 platser. En-ligt campingens regler har säsongscampare möjlighet att placera en campingenhet motsvarande husvagn, helårs-/spiketält samt förråd och paviljong till en yta av högst 80 kvadratmeter på sin säsongsplats. Be-stämmelse (e3) om denna högsta tillåtna byggnadsarea per campingen-het och säsongsplats läggs till i planen.

12

Vad gäller bebyggelsens höjd tillåts generellt en byggnadshöjd på 3,0 meter vilket bedöms tillräckligt för campingstugor, mindre servicebygg-nader och säsongsuppställda husvagnar. Kring befintlig huvudbyggnad tillåts en byggnadshöjd på 7,5 meter. För det före detta bostadshuset vid vägen i östra delen av området anpassas byggnadshöjden till befintlig byggnad vilket innebär en högsta tillåten byggnadshöjd på 5,0 meter.

Då det finns önskemål om att kunna utveckla en äventyrsdel inom cam-pingen ges även möjlighet att uppföra trädkojor till en högsta nockhöjd av 7,5 meter.

Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett tänkt plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Nockhöjd mäts till takkonstruktionens högsta del.

13

Förutom den större utnyttjandegraden är bestämmelserna i stort sett anpassade till dagens situation.

De zoner med byggnadsförbud längs Sillegårdsedsvägen, längs den samfällda vägen i öster, mot skogen i öster samt längs vattnet som finns i den äldre planen behålls. Dock minskas bredden något mot Sille-gårdsedsvägen då ett skyddsklassat räcke satts upp längs vägen. Räck-et förhindrar eventuellt avåkande fordon att hamna inne på campingens område. Generellt finns också en bestämmelse om att byggnader ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns om inte annat anges.

De säsongsuppställda husvagnarnas inbördes avstånd och placering inom campingområdet kommer att styras av särskilda placeringsplaner (se avsnittet bygglovshantering nedan).

utom planområ-det

Öster om planområdet återfinns två äldre gårdsmiljöer. På Strand 1:29 ligger en gård med bostadshus och ett antal ekonomibyggnader, upp-skattningsvis från sent 1800-tal.

Strax söder om 1:29 finns Strand 1:81 med boningshus och äldre eko-nomibyggnader.

14

tillgänglighet Servicebyggnader ska i princip utformas så att det medger tillgänglighet för personer med funktionshinder. Inom campingen ska vidare ett skäligt antal av eventuella campingstugor vara anpassade för funktionshind-rade.

Service I Årjängs tätort finns ett stort utbud av både kommersiell och samhällelig service. Närbutik finns inom campingområdet.

Vårdcentral finns i Årjäng och akutsjukhus i Arvika cirka sex mil från Årjäng.

Friytor

rekreation och lek

Som campingplats är i princip hela planområdet avsett för rekreation. Förutom möjlighetheten till boende erbjuds bland annat poolbad, även-tyrsgolf, lekområden, strandbad med mera.

15

naturmiljö Kring Sommarvik och Årjäng finns stora naturområden. Som nämnts ovan ingår planområdet i det så kallade Dano-området, vilket är ett om-råde av riksintresse för kustturism och friluftsliv.

Vattenområden I planområdet ingår delar av Västra Silen vilken i sin tur ingår i Dalslands kanalsystem. Mellan Sommarviks camping och ön Storöna löper farleden in mot Årjängs hamn vilken begränsar hur långt ut i vattnet bryggor och badplatsområden kan sträcka sig. Trafik på farleden kan orsaka svallvå-gor vilka kan påverka så väl förtöjda båtar som badande. Hastigheten i farleden är begränsad till fem knop.

Området utanför sandstranden i norr har fått användingen badplatsom-råde (W1). Området överensstämmer i stort med det området som är utmarkerat med bojar i vattnet.

Söder om badplatsområdet finns ett område för bryggor utpekat, brygg-område (W2). Inom bryggområdet får bryggor med en sammanlagd area av högst 360 kvadratmeter placeras. Ytan motsvarar sex bryggor av stor-leken 25x2,4 meter vilket möjliggör en fördubbling av längden på de tre befintliga flytbryggorna. Inom området finns även möjlighet att placera flytande vågbrytare/länsor för att minska eventuella svallvågor.

Anledningen till att området på plankartan benämnts bryggområde istäl-let för småbåtshamn är att anläggningen, förutom bryggfästena, inte krä-ver några ytor eller andra anläggningar på land. Brygganläggningen är inte heller någon självständig verksamhet utan helt kopplad till camping-ens verksamhet och deras gäster. Upptag, förvaring eller service av bå-tar kommer heller inte att vara möjligt inom campingens område och är inte heller förenligt de användningar som angetts för campingens om-råde. I och med det stora antalet båtplatser som möjliggörs görs dock bedömningen att bygglov kan komma att krävas för att utöka antalet bryggor. I samband med bygglovsgivningen kommer det att prövas om utvidgningen bedöms kräva anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet. Med tanke på djupförhållandena i anslutning till strandkanten bedöms det dock inte finnas behov av t.ex. muddring inom det utpekade området. På grund av djupförhållandena är befintliga flytbryggor inte heller förank-rade i sjöbotten utan enbart med bryggfästen och staglinor i land.

Övrigt vattenområde, väster om badplatsområdet och bryggområdet, avsätts som öppet vattenområde (W).

16

Trafik

biltrafik Området nås från Sillegårdsedsvägen (väg 521) via den samfällda vägen i öster.

Ett maximalt utnyttjande av den byggrätt som planen medger bedöms genererar en ökning av trafiken till och från campingen på cirka tio pro-cent. Under högsäsong är den samfällda vägen från Sillegårdsedsvägen upp till campingplatsen hårt utnyttjad och det kan vara problem för större fordon att mötas. Även vägens anslutning mot Sillegårdsedsvägen behö-ver förbättras vad gäller siktsträckor och vilplan. Planen möjliggör en breddning av vägen mot väster in på det nuvarande campingområdet. Vid breddning ska anpassning ske mot befintliga infarter till Strand 1:29.

Vad gäller ombyggnad av den samfällda vägen som påverkar anslut-ningen till Sillegårdsedsvägen krävs enligt § 39 väglagen tillstånd av väghållaren, dvs. Trafikverket.

parkering All parkering ska ske inom campingens område.

kollektivtrafik Värmlandstrafik trafikerar Årjängs busstation med ett flertal linjer. I Årjäng stannar också vissa av de expressbussar som trafikerar sträckan Oslo-Karlstad-Stockholm.

varutransporter All lastning och lossning ska ske inom campingens område.

gång- och cykeltrafik

Anslutning till kommunens gång- och cykelvägnät finns vid Sillegårds- edsvägen i norra delen av planområdet.

Störningar

buller Bullerstörningen kan delas upp i två grupper, dels vägtrafikbuller som påverkar verksamheten inom planområdet och dels det buller som verk-samheten inom planområdet utsätter omgivningen för.

bullerpåverkan på camping-verksamheten

I Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus från spår- och vägtrafik vid bostads-byggnader.

Inomhusvärdena för bostäder regleras i Boverkets byggregler (BBR).

Med bostad avses i planläggningssammanhang byggnad eller liknande för varaktig vistelse. I detta fall handlar det om tillfällig vistelse varför hus-vagnarna och eventuella campingstugor inte är att betrakta som bostä-der. Därför kan inte bullerriktvärdena i Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader eller BBR tillämpas.

För tillfälligt boende finns inga regler eller riktvärden vad gäller omgiv-ningsbuller.

Påverkan från trafikbuller kommer att vara högst längs Sillegårdsedsvä-gen i norra delen av planområdet. Då ett skyddsklassat räcke satts upp längs vägen finns möjlighet att sätta upp bullerskydd inom campingens området om så skulle komma att behövas.

bullerpåverkan på omgivningen

Behovsbedömningen pekar på behovet av att utreda vilka störningar campingen kan orsaka för omgivningen och vilket behov av skydd det finns mot dessa störningar.

17

De störningar campingverksamheten kan ge upphov till är främst ljud-störningar orsakade av verksamheten men också bullerstörning från den trafik verksamheten genererar.

I Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus från spår- och vägtrafik vid bostads-byggnader. Närmaste bostäder finns på fastigheten Strand 1:29 omedel-bart öster om planområdet. Avståndet från vägmitt till bostadshuset är cirka 13 meter.

Tillåten hastighet på den samfällda vägen är 70 km/h. Vägens bredd och skick gör dock att de verkliga hastigheterna bedöms vara betydligt lägre, uppskattningsvis mellan 30 och 50 km/h. Med hjälp av Tyrens beräk-ningsprogram Nordic Road Noise har två enklare beräkningar av buller-nivåerna utförts. Båda utgår från en trafik på 1000 fordon per dygn var av cirka 20 är tunga fordon. Lutningen är uppskattad till cirka tio procent.

I den första beräkningen är hastigheten satt till största tillåten hastighet på 70 km/h. Då uppnås tillåtna ekvivalentnivåer på 60 dBA för fasad på cirka 15 meters avstånd från vägmitt. Den andra beräkningen utgår från en mer situationsanpassad hastighet på 50 km/h och då uppnås god-kända ekvivalentnivåer mindre än tio meter från vägmitt.

18

En hastighetsbegränsning till 30 km/h skulle enligt Nordic Road Noise reducera den ekvivalenta bullernivån med ytterligare 2 dBA ner till 56 dBA. Gränsvärdena för uteplats på 50 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå kommer att klaras på bullerskyddad östsida av byggnaden.

Vad gäller ljudstörning från själva campingverksamheten så har cam-pingen egna regler som begränsar detta. Enligt dessa regler är for-donstrafik förbjudet mellan 22.00 och 07.00, lekplatser och liknande får inte användas mellan 22.00 och 09.00 och dessutom skall nattro råda på hela campingen mellan 23.00 och 07.00.

I Boverkets rapport 2015:21, Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovprövning av bostäder – en vägledning, har rikt-linjer för verksamhetsbuller formulerats.

Här anges att högsta ljudnivå från verksamhet vid en bostadsfasad inte får överskrida:

50 dBA ekvivalent ljudnivå vardagar dagtid kl. 06.00-18.00, 45 dBA ekvivalent ljudnivå övriga tider, och 55 dBA maximal ljudnivå nattetid kl. 22.00–06.00.

Bestämmelse som reglerar störningar för bostäder från verksamheten har förts in i detaljplanen.

Risk och säkerhet

brand Olyckor förknippade med bränder är en av de största riskerna på en campinganläggning. Statens räddningsverk (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) har tagit fram Statens räddnings-verks allmänna råd och kommentarer om brandskydd vid campingan-läggningar. I denna rekommenderas att avståndet mellan två camping-enheter bör vara minst fyra meter för att förhindra brandspridning inom campingplatsen. Vid korttidscamping placeras även dragkrok ut mot vägen så att husvagnen snabbt kan dras undan om det uppstår en brand i intilliggande campingenhet. På så sätt kan brandgator skapas som för-hindrar vidare spridning av branden.

Vid säsongscamping är husvagnarna mer permanent uppställda vilket innebär att de är svårare att flytta och det är inte säkert att draget är pla-cerat ut mot vägen. Det kan också hända att vagnarna är mer eller

19

mindre inbyggda i altaner eller liknande konstruktioner vilket innebär att det inte är möjligt att skapa brandgator på samma sätt som vid korttids-camping.

Som nämnts ovan krävs numera också bygglov för långtidsuppställning av husvagnar varför dessa i detta fall är att betrakta som byggnader och därför omfattas av Boverkets byggregler.

Enligt tolkning av gällande regelverk ska campingenheterna vid sä-songscamping avskiljas på ett sådant sätt att brandspridning mellan en-heter förhindras i minst 60 minuter. Detta kan ske på olika sätt, t.ex. ge-nom att:

1. placera enheterna på tillräckligt avstånd från varandra, 2. anpassa enheternas väggkonstruktioner, eller 3. uppföra brandavskiljande väggar mellan enheterna.

Olika åtgärder kan också kombineras för att förhindra brandspridning.

För att kunna hantera bygglovgivningen på ett enkelt sätt införs ett sy-stem med placeringsplaner för de områden inom campingen där sä-songsuppställning förekommer (se avsnittet bygglovshantering nedan). Systemet har tagits fram i samråd med räddningstjänsten.

Varje placeringsplan kommer att styra husvagnarnas placering inom re-spektive område baserat på respektive områdes förutsättningar. Place-ringsplanen kommer också specificera hur brandskyddet ska lösas mel-lan de olika campingenheterna om det inte är möjligt att placera dem på tillräckligt avstånd från varandra.

ras och skred För att klargöra de geotekniska förutsättningarna inom campingområdet har ett geotekniskt PM tagits fram, PM beträffande bedömning av stabili-tetsförhållandens inom Sommarviks Camping i Årjängs kommun, Geolog Hans Lindquist AB, 2017-11-07, senare kompletterat med PM:et PM beträffande bedömning av totalstabiliteten för detaljplan avseende Som-marviks camping i Årjängs kommun, Geolog Hans Lindquist AB, 2019-09-17.

Enligt PM:en bedöms totalstabiliteten i området vara god. I det tidigare PM:et konstaterades att det skedde lokala jordflytningar i öppna sår i terrängen vilket kunde påverka ovanliggande bebyggelse. Det förekom även viss erosion lokalt där dagvattenledningar mynnade i slänten. I PM:et rekommenderades därför att de öppna såren samt erosionsytorna skulle täckas med krossmaterial, alternativt stoppas genom installation av L-stöd i slänterna.

Vid framtagandet av det senare PM:et konstaterades att L-stöd installe-rats samt att utfyllnader med sprängsten genomförts i slänten. En mer noggrann bedömning av markförhållanden genomfördes också och då konstaterades att undergrunden består av friktionsmaterial utan inslag av lera. Genom observationer av berg i dagen konstaterades också att berggrunden ligger relativt högt över Västra Silens vattennivå. Baserat på ovanstående konstateras i PM:et att riskerna för jordskred och ras mot Västra Silen kan uteslutas.

dagvatten och höga flöden

Det har även utförts en dagvattenbedömning, Dagvattenbedömning Sommarviks camping, WSP, 2018-01-30, av campingområdet för att ta reda på hur befintlig dagvattenhantering fungerar och vad som kan göras för att få ner avrinningshastigheterna vid stora vattenmängder.

20

Inledningsvis konstateras att markens genomsläpplighet, med tanke på jordlagren, sannolikt är lämplig för infiltration, samt att förutsättningarna för infiltration är sämre i de branta partierna än i de flackare.

Vid en genomgång av befintligt dagvattensystem konstateras att huvud-delen av dagvattnet renas och utjämnas lokalt genom att vattnet avrinner över grus- och grönytor. Inom låglänta partier eller områden med sämre infiltrationsförmåga har dräneringsåtgärder vidtagits.

Det konstateras också att viss erosion förekommer inom området. För att komma till rätta med problemet förslås att samtliga dagvattenutlopp för-ses med erosionsskydd och att öppna schaktsår i marken undviks. Vi-dare förordas, ur erosionssynpunkt, många mindre utsläppspunkter fram-för ett fåtal större koncentrerade utlopp. Över huvud taget konstateras att det bästa sättet att undvika erosion är att minska förutsättningarna för häftig avrinning t.ex. genom vegetationsklädda ytor, gärna i kombination med diken tvärs dagvattnets avrinningsriktning, t.ex. längs med befintliga vägar.

Vad gäller bäcken i norra delen av planområdet bedöms trummorna un-der Sillegårdsedsvägen samt under norra delen av den samfällda vägen ha en utjämnanade effekt på flödet vid kraftiga regn.

trafik Norra delen av campingområdet ligger i anslutning till Sillegårdsedsvä-gen. I samband med planläggningen har Trafikverket satt upp ett skyddsklassat räcke mellan vägen och den cykelväg som löper mellan vägen och campingens område. Detta för att förhindrar eventuellt avå-kande fordon att komma över på cykelvägen eller hamna på campingens område. Trafikverket har klargjort att de inte står inte för drift och under-håll av räcket.

Teknisk för-sörjning

dricks- och spillvatten

Campingen är ansluten till Årjängs kommuns dricks- och spillvattennät. Spillvatten rinner med självfall ner till en pumpstation nere vid Västra Silen och pumpas därifrån vidare in till kommunens reningsverk. Vatten och avlopp finns framdraget till vissa av husvagnsplatserna medan andra hämtar dricksvatten och tömmer spillvattentankar vid områdets service-stationer.

dagvatten Dagvatten hanteras lokalt, dels genom infiltration, dels genom att vattnet leds på ytan ner mot sjön Västra Silen och dels i ett lokalt dagvattensy-stem. Huvuddelen av dagvattenledningarna mynnar i slänten mellan själva campingområdet och sjön varför viss rening sker innan vattnet når recipienten. Se vidare under avsnittet dagvatten och höga flöden ovan.

värme Uppvärmningen kommer att ske genom individuella lösningar. Fjärr-värme är inte utbyggt till planområdet.

el El finns inom planområdet. Vattenfall eldistribution är nätägare.

tele, data Såväl tele som fiber finns inom planområdet. Skanova är ägare av tele-nätet och Årjängs nät av fibernätet.

flytt av ledningar Om ledningar behöver flyttas ska ledningsägaren kontaktas. Omständig-heterna (utförande, kostnadsfördelning m.m.) kring eventuell flytt regle-

21

ras mellan respektive ledningsägare och exploatören/verksamhetsut-övaren. Det normala är att ledningsägaren utför arbetet och att den som initierat arbetet står för kostnaden.

avfall Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfalls-plan. Campingen har en egen miljöstation inom området.

Kommunens återvinningscentral finns i Furuskog cirka sex kilometer väster om planområdet.

Närmaste återvinningsstation ligger i Årjängs tätort cirka tre kilometer norr om planområdet.

Konsekvenser av planens genomförande

Den huvudsakliga konsekvensen av planens genomförande är att cam-pingen kan söka och få bygglov för säsongsuppställda husvagnar med tillhörande säsongs-/spiketält. Vidare möjliggör planen att ytterligare campingstugor och servicebyggnader kan byggas inom området. Jämfört med gällande plan utökas byggrätten för traditionella byggnader som campingstugor och servicebyggnader (dvs. ej säsongsuppställda hus-vagnar) med cirka 20 procent.

Systemet med placeringsplaner för de områden som utnyttjas för sä-songscamping förenklar även kommunens bygglovshantering för de sä-songsuppställda husvagnarna.

Planen gör det även möjligt att bredda den samfällda vägen i östra delen av planområdet. Breddning kan ske mot väster in på campingens om-råde på sträckan mellan Sillegårdsedsvägen och infarten ner till cam-pingområdet. I och med detta kan trafiksituationen mellan Sillegårdseds-vägen och campingen förbättras.

22

ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen upprättas med standardplanförfarande.

Tidsplan planprocessen

Beslut om samråd

BOM juni -19

Samråd med berörda samt remiss till myndighet-er och kommunala nämnder

juni-augusti -19

Beslut om granskning BOM oktober -19

Granskning november -19

Antagande BOM jan -20

Laga kraft tidigast februari -20

infrastruktur Utbyggnad av infarten till campingen från väg 521 (breddning av den samfällda vägen) kan ske när erforderliga planbeslut är fattade och be-hov föreligger.

bebyggelse Ny bebyggelse kommer att uppföras när erforderliga planbeslut är fat-tade, bygglov erhållits och när planintressenten/verksamhetsutövaren finner det lämpligt eller vad som särskilt avtalas i exploateringsavtal eller liknande.

fastighetsbild-ning

Fastighetsbildning kan ske när erforderliga planbeslut är fattade.

Genomföran-detid

Genomförandetiden är satt till fem (5) år från den dag planen vunnit laga kraft.

Huvudmanna-skap för all-män plats

Kommunen är inte huvudman för allmän plats.

I öster ingår en samfälld väg i planområdet. Samfälligheten är huvudman för denna väg. Motivet till det enskilda huvudmannaskapet är att planom-rådet ligger klart utanför tätorten samt att trafiken i området i allt väsent-ligt alstras av de boende i området samt av campingens gäster.

Ansvarsför-delning

Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen:

- behovsbedömning,

- planarbete,

- planprövning,

- förbindelsepunkter för VSD-ledningar, och

- bygglovsprövning.

23

Planintressenten/verksamhetsutövaren ansvarar för följande delar i ge-nomförandeprocessen:

- förvärv av erforderlig mark,

- bygglovsansökan och bygganmälan samt kontakter med myndig-heter och andra,

- nybyggnadskarta,

- anslutningsledningar till kommunens ledningsnät,

- utsättning, och

- uppförande av bebyggelsen och iordningsställande av tomtmark.

Avtal Planavtal har tecknats mellan planintressenten/verksamhetsutövaren och kommunen.

Tillstånd och dispenser

Ombyggnad av den samfällda vägens anslutning till Sillegårdsedsvägen (väg 521) kräver enligt 39 § väglagen tillstånd från Trafikverket.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Ett plangenomförande förutsätter att följande antal fastighetsbildningsåt-gärder kan genomföras:

- i öster bör Årjäng Strand s:2 utökas åt väster när vägen breddas så att hela vägen hamnar inom samfälligheten. Detta innebär att delar av Årjäng Strand 1:81 och Årjäng Strand 1:44 överförs till Årjäng Strand s:2. Ägaren till Årjäng Strand 1:81 (campingen) ini-tierar och bekostar erforderlig fastighetsbildningsåtgärd, och

- rätten till underjordiska ledningar ska tryggas genom ledningsrätt.

Fastighetsbildning kan ske med stöd av planen.

Lantmäteriet har konstaterat att redovisat läge för den samfällda vägen Strand s:2 är osäkert. Såväl det redovisade läget för samfälligheten som den faktiska vägsträckningen ryms dock inom det område som angetts som allmän platsmark, GATA, på plankartan. I samband med breddning av vägen bör läget på samfälligheten utredas och eventuellt fastighets-bestämmas så att den stämmer överens med vägens faktiska sträckning.

EKONOMISKA FRÅGOR

Kostnader för eventuell breddning av den samfällda vägen från Sille-gårdsedsvägen (väg 521) fram till campingens infart, som inte täcks av offentliga vägbidrag, bekostas av campingen. Fördelningen av kostnader för ombyggnaden av själva anslutningen till väg 521 är en förhandlings-fråga mellan campingen och Trafikverket.

Förutom kostnader för eventuella fastighetsbildningsåtgärder i anslutning till gång- och cykelvägen i norr kommer inte kommunen att ha några di-rekta kostnader för planens genomförande.

Kommunens direkta intäkter blir i form av bygglovsavgifter.

Planavgift kommer inte att tas ut.

24

TEKNISKA FRÅGOR Kompletterande geoteknisk undersökning kommer att krävas i samband

med bygglovsprövningar såvida det inte bedöms onödigt med hänsyn till projektets ringa omfattning eller andra omständigheter.

Nybyggnadskarta och utsättning kan komma att krävas i samband med bygglovsprövning. Detta kan beställas hos kommunen.

ADMINISTRATIVA FRÅGOR Bygglovs-hantering

säsongsupp-ställda husvagnar

För att förenkla hanteringen av bygglov för säsongscamping har ett kon-cept med placeringsplaner införts. Konceptet går ut på att de delar av campingområdet som utnyttjas för säsongscamping delas in i ett antal delområden och att man för varje delområde upprättar en placeringsplan. Placeringsplanen ska specificera hur de säsongsuppställda husvagnarna ska placeras och hur brandskyddet ska lösas mellan de olika camping-enheterna. Planerna upprättas i samråd med räddningstjänsten. Som stöd för utformningen av placeringsplanerna har placeringsbestämmelse införts i plankartan om att avståndet mellan två säsongsuppställda hus-vagnar inklusive eventuellt vidbyggda helårs-/spiketält ska uppgå till minst åtta meter eller på annat sätt uppfylla brandklass EI60.

Bygglov söks för en eller flera placeringsplaner åt gången. När bygglov beviljats för en placeringsplan krävs inte separata bygglov för enskilda husvagnar inom detta delområde så länge husvagnarna placeras enligt placeringsplanen. Detta innebär att den omsättning av säsongscampare som sker årligen kan hanteras utan att nya bygglov behöver sökas så länge de nya husvagnarna med tillhörande komplement placeras enligt gällande placeringsplan.

En generell placeringsbestämmelse införs om att säsongsuppställda husvagnar med komplement ska placeras enligt godkänd placeringsplan. Vidare införs en administrativ bestämmelse om att bygglov för säsongs-uppställda husvagnar med tillhörande komplement hanteras genom att bygglov söks för en eller flera placeringsplaner.

Detaljplanen tar inte ställning till hur indelningen i placeringsplaner ska göras utan detta är en fråga för kommunen och verksamhetsutövaren att gemensamt ta ställning till. Den huvudsakliga anledningen till att place-ringsplanernas utbredning inte fastslås i planen är att dessa ska kunna anpassas till hur ytorna inom campingplatsen utnyttjas och de föränd-ringar som sker över tid.

Bygglovshanteringen för de byggnader som inte räknas som säsongs-uppställda husvagnar med komplement påverkas inte av placeringspla-nerna.

bryggor Sjöfartsverket ser att beslut om bygglov för bryggor bör innehålla föl-jande villkor:

”Bryggorna ska som säkerhetshöjande åtgärd utrustas med belysning som tydligt markerar bryggornas ändpunkt för att kunna upptäckas i

25

mörker och nedsatt sikt. Vid planering av belysningspunkter skall hänsyn tas så att dessa inte bländar sjöfarande eller påverkar funktionen på de ljuspunkter som är avsedda för sjöfartens säkra navigation.”

Sjöfartverket påpekar vidare att efter avslutat arbete ska den sökande rapportera in bryggornas läge och utsträckning till Sjöfartsverket ([email protected]) för införande i sjökort och som information till sjöfarten.

Upphävande av detaljplan

Den del av gällande detaljplan Förslag till utvidgning av stadsplanen för Årjäng, Sommarviks fritidsområde (17-H-933) som berör Sillegårdseds-vägen samt infarten till fastigheterna väster om campingen upphävs då det inte finns något behov av att dessa områden är planlagda. Syftet med aktuell planläggning är att ge planstöd åt campingens verksamhet. Denna del i norr där planen upphävs har ingen koppling till campingens verksamhet och att planlägga området bedöms innebära onödiga lås-ningar av markens användande.

Även längst i söder upphävs en del av gällande detaljplan. Det handlar om en smal remsa vid den södra planområdesgränsen. Vid jämförelse mellan grundkartorna för gällande detaljplan och aktuell planläggning skiljer sig redovisningen av fastighetsgränsen mellan Strand 1:81 och Strand 1:15 åt mellan kartorna. Sannolikt är det redovisningen av fastig-hetsgränsen i fastighetskartan som uppdaterats så att redovisningen nu överensstämmer med fastigheternas faktiska utbredningar. Detta anta-gande baseras på att campingens nuvarande utbredning helt överens-stämmer med aktuell redovisning av fastighetsgränsen.

De berörda områdena är markerade på plankartan. Upphävandet av detaljplanen ska ske genom ett separat beslut, dvs. det räcker inte att anta aktuell plan för att gällande detaljplan ska upphävas för de ovan nämnda områdena.

MEDVERKANDE TJÄNSTEPERSONER

Vid upprättandet av planbeskrivningen har kommunarkitekt Daniel Nord-holm på Årjängs kommun medverkat.

2019-09-24

Johan Stenson

planeringsarkitekt Klara arkitekter


FASTIGHETSFÖRTECKNING

HANDLINGAR • Planbeskrivning • Granskningsutlåtande (tillkommer efter granskning) • Samrådsredogörelse • Fastighetsförteckning • Behovsbedömning samt utredningar • Plankarta med bestämmelser (separat kartblad)

Fastighetsägare enligt bifogad fastighetsförteckning har bedömts ingå i samrådskretsen. För avgränsning av samrådskretsen, se kartbilaga på följande sida.

117,4

117,4

131,1

132,4

122,5

117,47

118,94

114,65

124,72

120,37

118,63

123,26

116,38

115,94

122,54

120,37

119,04

123,06

113,73

131,24

133,79

132,23

123,85

126,07

125,66

138,76

134,71

135,43

132,91

120,02

119,92

119,01

115,96

114,83

125,64

127,41

123,66

120,19

123,87

121,26

123,27

126,52

124,04

124,51

1765>STRAND>FS:1>F1

17-Å-3797.2

1765-06/111.1

ÖNA

STRAND

1:15

1

S:2

4

1:29

4

S:3

1:5

5

1:70

4

1:78

1:70

3

1:81

1:95

1:29

5

1:28

1

1:28

6

S:8

1:25

1

1:70

5

1:44

1:79

1:28

5

1:89

S

v

S

v

Sv

1:81

3

s:2

2

1:12

112,06

STRAND

AVGRÄNSNINGSLINJE

FÖR SAMRÅDSKRETS

DETALJPLANENS OMFATTNING

KARTBILAGA

AutoCAD SHX Text

X = 6583400

AutoCAD SHX Text

X = 6583500

AutoCAD SHX Text

Y = 157700

AutoCAD SHX Text

Y = 157800


BEHOVSBEDÖMNING

HANDLINGAR • Planbeskrivning • Granskningsutlåtande (tillkommer efter granskning) • Samrådsredogörelse • Fastighetsförteckning • Behovsbedömning med utredningar • Plankarta med bestämmelser (separat kartblad)

ALLMÄNT

I behovsbedömningen tas ställning till om plangenomförandet kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras.

Det primära syftet med miljöbedömningen är att miljöhänsynen ska inte-greras i planeringen under hela processen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömning är ett samlingsnamn för den arbetsprocess som behövs för att nå syftet och ska omfatta samråd, analyser och doku-mentation. Dokumentationen görs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Följande modell för behovsbedömning av planförslaget har tillämpats.

I ett första skede avgörs, utifrån en särskilt framtagen checklista, om en miljöbedömning enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § mil-jöbalken eller 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar behö-ver göras. Görs bedömningen att någon miljöbedömning inte behöver göras kan det ändå finnas behov av undersökningar/utredningar som särskilt belyser någon eller några frågor.

För upprättandet av en MKB eller för att göra undersökningar/utredningar kan extern experthjälp behöva anlitas.

Bilaga 1 utgörs av checklistan med kommentarer för det aktuella pro-jektet. Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms leda till någon sådan betydande miljöpåverkan som lagstiftningen avser. Någon miljö-bedömning/MKB behöver därför inte göras.

Sedan tidigare har en dagvattenbedömning, WSP, 2018-01-30, samt ett geotekniskt PM, Geolog Hans Lindquist AB, 2017-11-07, tagits fram. Till granskningsskedet har det geotekniska PM:et kompletterats samt en naturvärdesinventering tagit fram.

BILAGA 1


CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

PLANDATA

Berörda fas-tigheter

Strand 1:44 och Strand 1:81 samt del av Strand s:2

Markägare

Sommarvik AB (Strand 1:44 och Strand 1:81)

Planens syfte

Planens syfte är att ge planstöd för dagens användning av campingplats-en men även möjliggöra en viss utbyggnad inom området.

REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:

3-4 kap. grundläg-gande hus-hållningsbe-stämmelser och riksin-tressen

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Planområdet ligger riksintresseområde för friluftslivet enligt MB 3:6, DANO-området.

Ändringen bedöms inte påverka riksintresset negativt.

4 § miljöbe-dömnings-förordningen

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Planområdet innefattar en campingplats med ett större bryggområde för mindre fritidsbåtar. Både permanenta campingplatser och hamnar för fritidsbåtar är verksamheter som listas som verksamheter i bilagan till miljöbedömningsförordningen och ska antas innebära betydande miljö-påverkan. I detta fall rör det sig dock om nyplanläggning av befintlig verksamhet. Anledningen till planläggningen är främst att säsongsupp-ställning av husvagnar numera kräver bygglov. Då den byggrätt som finns i gällande plan endast är beräknad för att täcka behovet för ser-vicebyggnader och campingstugor behöver byggrätten utökas för att campingen ska kunna fortsätta bedriva sin nuvarande verksamhet där säsongscamping utgör en betydande del.

Vad gäller bryggområdet för fritidsbåtar så finns det redan idag ett antal flytbryggor med cirka 50 båtplatser i vid Västra Silens strand i anslutning till campingen. Dessa platser är enbart avsedda för boende på camping-en. Förutom bryggfästen finns inga anläggningar på land. Planläggning-en medger en utökning av antalet båtplatser. Utökningen är tänkt som en kombination av förlängning av befintliga bryggor och ett antal nya bryg-gor. Även de nya bryggorna är tänkt att utföras som flytbryggor utan an-

2

läggningar på land. Vidare är djupförhållandena sådana att muddring inte är aktuellt.

Baserat på ovanstående bedöms inte planläggningen innebära bety-dande miljöpåverkan enligt 4 § miljöbedömningsförordningen.

5 kap. MB miljökvali-tetsnormer och miljö-kvalitetsför-valtning

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Ändringen bekräftar i stort endast redan pågående verksamhet och be-döms inte påverka möjligheterna att uppfylla gällande miljökvalitetsnor-mer.

7 kap. MB skydd av områden

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Strandskyddet inom gällande plan är upphävt. Då strandskyddet återin-träder om det inte upphävs på nytt kommer skäl anföras för att upphäva strandskyddet i aktuell planläggning.

2-4 kap. KML fornminnen, byggnads-minnen och kyrkliga kul-turminnen

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Det finns enligt RAÄ:s fornsök inga registrerade fornlämningar inom planområdet.

Nationella miljökvali-tetsmål, reg-ionala mil-jömål eller lokala mil-jömål

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Ändringen bedöms inte påverka möjligheterna att uppfylla nationella mil-jökvalitetsmål eller regionala och lokala miljömål.

Internation-ella konvent-ioner

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Högt natur-värde

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Del av Västra Silen ingår i planområdet. Västra Silen är klassat som nat-ionellt värdefullt respektive nationellt särskilt värdefullt vatten av Natur-vårdsverket respektive Fiskeriverket.

3

Då ändringen i stort endast bekräftar den redan pågående markanvänd-ningen bedöms inte vattnet komma att påverkas av ett plangenomföran-de.

Ekologiskt känsligt om-råde

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

MILJÖN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:

Geologiska förhållanden

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Markförore-ningar

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Det finns, enligt länsstyrelsens WebbGIS, inga kända markföroreningar inom planområdet.

Luft eller klimat

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Grund- eller ytvatten

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Växt- eller djurliv

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Bebyggelse JA ( ) NEJ (X) kommentar - - - -

Stads- eller landskaps-bild

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Ändringen möjliggör en viss utbyggnad inom området men i den omfatt-ning att det i märkbar grad påverkar stads- eller landskapsbild.

Miljöpåver-kan från omgivningen

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

4

HÄLSAN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:

Buller eller vibrationer

JA ( ) NEJ (X)

kommentar Planområdet ligger i anslutning till Sillegårdsedsvägen. Vägen bedöms dock ha låg trafikbelastning.

Ljus, skarpt sken eller skugga

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Utsläpp av miljö- eller hälsofarliga ämnen

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Elektriska eller magne-tiska fält

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Radon JA ( ) NEJ (X) kommentar - - - -

Transporter eller hante-ring av far-ligt gods

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN ELLER ANDRA RESURSER Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:

Avsevärd förändring av mark- eller vat-tenanvänd-ningen

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Naturresur-ser

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

5

Kommuni-kationer

JA ( ) NEJ (X)

kommentar - - - -

Rekreation JA ( ) NEJ (X) kommentar - - - -

Naturmiljö JA ( ) NEJ (X) kommentar - - - -

Kulturmiljö JA ( ) NEJ (X) kommentar - - - -

Energi JA ( ) NEJ (X) kommentar - - - -

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATION-ER SAMT BEHOV AV UNDERSÖKNING-AR/UTREDNINGAR

Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB. Sedan tidigare har en dagvattenbedömning, WSP, 2018-01-30, samt ett geotekniskt PM, Geolog Hans Lindquist AB, 2017-11-07, (kompletterat 2019-09-17) tagits fram. Till granskningsskedet har även en naturvär-desinventering utförts. Karlstad 2019-09-24

……………………………………………………… Johan Stenson planförfattare

2018-01-30

KLARA ARKITEKTBYRÅ AB

DAGVATTENBEDÖMNING SOMMARVIKS CAMPING

2 | 10261848 • Dagvattenutredning Sommarvik

DAGVATTENBEDÖMNING

Sommarviks camping

Klara Arkitektbyrå AB

KONSULT

WSP Samhällsbyggnad Box 117 651 04 Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wsp.com

KONTAKTPERSONER

UPPDRAGSNAMN Dagvattenutredning Sommarvik

UPPDRAGSNUMMER 10261848

FÖRFATTARE Anna Karin Wingskog

DATUM 2018-01-30

ÄNDRINGSDATUM Granskad av Erik Hultsten Godkänd av

10261848 • Dagvattenutredning Sommarvik | 3

INNEHÅLL

1 BAKGRUND 4

2 PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR 4 2.1.1 Områdesskydd 6 2.1.2 Dagvattenpolicy 6

2.2 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 7 2.3 GEOHYDROLOGI / GRUNDVATTEN 7 2.4 RECIPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER 8 2.5 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING 8

3 BEDÖMNING AV BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING 9

3.1 EROSION 10 3.2 DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL 12

4 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER 12

5 REFERENSER 13 5.1 ERHÅLLET UNDERLAG FRÅN BESTÄLLARE 13 5.2 PUBLIKATIONER 13 5.3 ÖVRIGA REFERENSER 13


1 BAKGRUND

WSP har fått i uppdrag att ta fram en översiktlig bedömning av befintlig dagvattenhantering i samband med detaljplanearbete för Sommarviks camping, Årjängs kommun.

2 PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR

Sommarviks camping är belägen ett par kilometer söder om Årjängs tätort, Figur 1. Området är ca 14,8 ha stort. Gällande detaljplan, Figur 2, omfattar förutom campingområdet även en villatomt på ca 1400 kvm. I öster avgränsas området av Sillegårdsedsvägen samt en lokal väg, och i väster av sjön Västra Silen. Både norr och söder om campingen finns skogsmark och naturområden med enstaka bostäder.

Figur 1. Planområdet (inringat med rött) strax söder om Årjäng.


Figur 2. Gällande plankarta, upprättad 1973.

Campingen har idag ytor för uppställning av husvagnar/husbilar och tält. Det finns plats för ca 105 husvagnar utöver de ca 220 säsongsplatserna. Campingen är också bebyggd med ett sextiotal stugor samt ett tiotal servicehus, varav en större administrationsbyggnad med reception, restaurang etc. I anslutning till den större byggnaden finns ett stort stenlagt däck med pool, en minigolfbana samt en allmän parkering för besökare. Inom campingområdet är de större vägarna asfalterade och övriga vägar grusade. Inom nordvästra delen av området finns en badplats vid sjön Västra Silens strand, och längre söderut en gästhamn.

Området är kuperat med en höjdrygg i nordväst och en i sydost. Huvudsakligen sluttar dock området kraftigt åt väst mot Västra Silen, Figur 3. Campingen har därför terrasserats för stugbebyggelsen, husvagnsplatserna och anslutande vägar, Figur 4. Ett vattendrag korsar området i öst-västlig riktning.


Figur 3. Sommarviks camping. Fotot taget på stranden vid badplatsen med blicken riktad mot campingområdet.

Figur 4. Terrassering inom campingområdet.

2.1.1 Områdesskydd Några områden med naturskydd eller riksintresse för naturvård finns inte inom campingen enligt det planeringsunderlag som finns tillgängligt hos Länsstyrelsen och VISS.

2.1.2 Dagvattenpolicy Årjängs kommun har som mål i dagvattenpolicyn antagen 2014 att skapa en långsiktigt fungerande dagvattenhantering inom kommunen genom att bevara vattenbalansen (genomsläppliga ytor i så stor utsträckning som möjligt), förhindra förorening av dagvattnet genom aktiva materialval och reningsåtgärder samt omhänderta dagvatten lokalt (LOD) alternativt fördröja det innan det når recipienten.


2.2 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Under november 2017 genomfördes en geoteknisk besiktning och provtagning inom campingen (Geolog Hans Lindquist AB). Enligt undersökningen (som stämmer väl överens med SGUs jordartskarta, Figur 5) består marken inom området främst av isälvssediment av sand som överlagrar berg. Även grus och silt förekommer. I sydöst finns berg i dagen.

I det resulterande PM:et avseende stabilitetsförhållanden bedöms grundvatten från ler- och bergsområdena öster om campingen rinna ytligt på berget ner mot Västra Silen. Jordlagren konstaterades vara erosionskänsliga där terrängen terrasserats, med ställvis utrinnande grundvatten i oskyddade öppna schaktsår.

Figur 5. SGUs karta över jordarter inom planområdet (planområdesgränsen i lila). Kartan visar isälvssediment (grönt) respektive berg med osammanhängande/tunt ytlager av morän (rött).

2.3 GEOHYDROLOGI / GRUNDVATTEN Markens genomsläpplighet i större delen av campingområdet bedöms av SGU vara hög, och därmed sannolikt lämplig för infiltration och LOD genom perkolation. Utöver rådande jordlagerförhållanden bör dock också hänsyn tas till grundvattennivåer och markens topografi. Om grundvattennivån är höga är marken mindre lämplig för infiltration.

Grundvattnets strömningsriktning följer sannolikt i stora drag markens topografi inom campingområdet. I utströmningsområdena kring vattendraget och längs sjöstranden är grundvattennivån troligen högre än i övriga delar av området.

Branta partier ger hög hastighet på vatten som avrinner ytligt, och där hinner lägre andel vatten infiltrera jämfört med inom mer plana områden.


2.4 RECIPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER Recipient för dagvatten från planområdet är sjön Västra Silen. Sjön har klassats till måttlig ekologisk status på grund avvikande vinter- och/eller sommarvattenstånd samt flera vandringshinder i anslutning till vattenförekomsten. Den kemiska ytvattenstatusen, utan överallt överskridande ämnen, har klassats till god. Miljökvalitetsnormerna fastställdes 2017 för Västra Silen till ”God ekologisk status 2021” samt ”God kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar och bromerad difenyleter”.

2.5 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING Campingen avvattnas idag ytligt mot dels det vattendrag som korsar området (Figur 6), dels sjön Västra Silen. Även vattendraget mynnar i sjön.

Enligt information från fastighetsägaren finns inga kända problem med översvämning kring vattendraget vid höga flöden.

Instängda lågpunkter/blöta områden inom campingen uppges ha åtgärdats genom dränering. Dräneringsledningar och brunnar illustreras schematiskt i Figur 7. Det uppsamlade dränvattnet släpps i flera punkter till recipienten. Enligt PM Geoteknik (Geolog Hans Lindquist AB, 2017) förekommer erosion kring åtminstone ett av utloppen. I rapporten föreslås detta åtgärdas genom förlängning av ledningen och därmed flytt av utsläppspunkt utanför planerade vägar och stugor. Jordflytning orsakad av utrinnande grundvatten i öppna schakslänter föreslås åtgärdas med erosionsskydd i form av krossmaterial alternativt anläggning av L-stöd och dränering.

Figur 6. Vänster bild visar det vattendrag som korsar campingområdet. Höger bild visar ett av utloppen från dräneringssystemet.


Bortsett från vattendragets upptagningsområde finns det inga stora omgivande områden som påverkar dagvattensystemet inom campingen. Högre liggande terräng i norr och öster avgränsas av befintliga vägar och vägdiken med utloppspunkter utanför plangränsen. Vattendraget leds under Sillegårdsedsvägen via en trumma strax uppströms planområdesgränsen. Trumman fungerar troligen som en flaskhals vid höga flöden. Dagvattnet fördröjs därmed norr/öster om Sillegårdsedsvägen, vilket minskar påverkan inom campingområdet.

Figur 7. Schematisk illustration av planområdet (gul linje), vattendrag (blå linje), vattendelare (svart linje), ytavrinning (ljusblå pilar) samt befintliga dräneringsledningar och –brunnar (gröna linjer och punkter).

3 BEDÖMNING AV BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING

Dagvatten inom planområdet renas och utjämnas lokalt genom att vattnet får avrinna ytligt över grönytor såväl som grusytor. Där det har varit problem


med blöta partier inom området har dessa åtgärdats genom dränerings-anläggningar. Således stämmer dagvattenhanteringen för Sommarviks camping väl överens med mål och riktlinjer i Årjängs kommuns dagvattenpolicy.

Dagvattenhanteringen kan förbättras ytterligare genom exempelvis uppsamling i vegetationsklädda dikesstråk eller diken fyllda med krossmaterial, Figur 8. Dessa diken kan med fördel anläggas längs befintliga vägar i nord-sydlig riktning (tvärs dagvattnets avrinningsriktning). Dels för att sänka hastigheten på avrinnande dagvatten uppströms diket, dels för att säkerställa ett jämnt flöde över anslutande gräsytor nedströms och därigenom motverka erosion och kanalbildning på ytan.

För byggnader med utkastare kan avledning ske via ränndal mot LOD-anläggning om befintlig lösning fungerar otillräckligt, Figur 8.

Figur 8. Exempel på krossdike (vänster bild) och avledning via ränndal till LOD-anläggning (höger bild).

Vid höga flöden kan det finnas risk för översvämning i anslutning till det korsande vattendraget. Nivåer för högsta högvatten bör tas i beaktande vid dimensionering av eventuella trummor/broar etc.

3.1 EROSION Med avseende på erosionsrisk och rening av dagvattnet (mindre grumling och utspolning av föroreningar) är det viktigt med många/diffusa utsläppspunkter.

Erosion beror av många faktorer, såsom jordart, kornstorlek, vattnets hastighet, flödets utbredning, platsens topografi (lutning och sluttningslängd) samt graden av täckande vegetation. I jordar som innehåller många storlekar på mineralkornen bildar de större partiklara ett erosionsstarkt skikt.

Snabb avledning ger stora flödesvariationer med korta, kraftiga flödestoppar (ex sommarregn vid lågt vattenstånd), vilket kan orsaka kraftig erosion.


Vegetation minskar risken för erosion förutsatt att täckningsgraden är tillräcklig.

Att minska häftig avrinning är troligen det bästa sättet att minska risken för erosion. Den befintliga ytliga avledningen över genomsläppliga ytor inom campingområdet bidrar till att hålla hastigheten nere. Större hårdgjorda ytor i kraftig lutning, såsom besöksparkeringen, kan för att minska risken ytterligare förses med uppsamlande dagvattenstråk, Figur 9. Avrinningsvägar över branta partier bör förses med erosionsskydd. Ett exempel på detta visas i Figur 10.

Figur 9. Parkering med avvattning mot biodike för fördröjning och rening av dagvattnet.

Figur 10. Avvattning av parkeringsyta med erosionsskydd.


3.2 DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL Dagvatten från hårt trafikerade ytor och stora parkeringsplatser innehåller ofta föroreningar i form av bl.a. organiskt material, kväve fosfor, bly, koppar och zink. Föroreningarna är till största delen partikelbundna. Detta gäller metaller, fosfor, en stor del organiska ämnen (organisk substans) och PAH. Genom att leda vattnet över översilningsytor kan partiklar och partikelbundna föroreningar till stor del avskiljas. Avskiljningen sker genom flera olika reningsprocesser: sedimentation, filtration, infiltration, växtupptag, nedbrytning av organiskt material och fastläggning av metaller.

Undantag finns för salter, tex vägsalt, och olja. Olja är lättare än vatten och kan därför spridas vidare med dagvattnet då huvuddelen av oljan lägger sig i vattenytan. Olja kan också bära med andra svårlösliga organiska miljögifter såsom PAH. Dagvatten från stora parkeringsytor bör passera en anläggning med god oljeavskiljande funktion innan det leds till dagvattensystemet/recipienten. Anläggningen kan utgöras av mark-växtsystem, tekniska oljeavskiljare eller en kombination av dessa.

För mindre förorenat dagvatten bedöms avledningen över grönytor vara tillräcklig.

4 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER

Dagvatten från Sommarviks camping avvattnas till recipienten Västra Silen. Sjön har i dagsläget måttlig ekologisk status. Av det totala flödet som tillförs sjön inom Västra Silens avrinningsområde, har campingens andel av flödet en mycket begränsad påverkan på vattenståndet och föroreningsbelastningen. Befintlig dagvattenhantering med översilning på gräs- och grusytor bedöms vara tillräcklig med avseende på fastställda miljökvalitetsnormer.

För ett väl fungerande dagvattensystem rekommenderas att samtliga dagvattenutlopp förses med erosionsskydd. I anslutning till parkeringsytan kan uppsamlande dikesstråk med oljeavskiljande funktion minska risken för föroreningsbelastning på recipienten. Diken längs med befintliga vägar tvärs dagvattnets avrinningsriktning sänker avrinningshastigheten och minskar risken för erosion. För lägre avrinningshastighet är det också viktigt med vegetationsklädda ytor. Vid risk för påverkan på byggnader kan utkastare förses med ränndalar för avledning mot grönyta/LOD-anläggning där vattnet kan infiltrera.


5 REFERENSER

5.1 ERHÅLLET UNDERLAG FRÅN BESTÄLLARE · Gällande detaljplan, plankarta, (1973-04-26) · Sommarviks camping PM, Geolog Hans Lindquist AB (2017-11-07) · Dagvattenpolicy, Årjängs kommun, (2014-xx-xx)

5.2 PUBLIKATIONER · Svenskt Vatten, (2016). Avledning av dag-, drän och spillvatten –

Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppsystem. Publikation P105

5.3 ÖVRIGA REFERENSER · SGU jordsartkarta · WebbGIS · VISS


VI ÄR WSP

WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 36 500 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 3 700 medarbetare. www.wsp.com

Hällekil 14 SE-669 92 DEJE SWEDEN Telefon 070-6313386 E-mail [email protected] Bankgiro 742-3932 PM beträffande bedömning av stabilitetsförhållandens inom Sommarviks Camping i Årjängs kommun Uppdrag På uppdrag av Klara Arkitekter i Karlstad har vi bedömt stabilitetsförhållandena för området inom Sommarviks Camping i Årjäng. Områdesbeskrivning Sommarviks camping är belägen mellan Västra Silen och Sillegårdsedsvägen ett par kilometer sydost om Årjängs centrum. Terrängen sluttar kraftigt ned mot Västra Silen. Se bild 1 nedan.

Bild 1 Bild 2 Plankarta från 1973. Nuvarande bebyggelse Campingen är bebyggd med ett stort antal mindre stugor samt ett större servıcehus med tillhörande pool. Se Bild 2. Terrängen har för stugbebyggelsen och för anslutande vägar terrasserats. Inom området pågår stabilisering av vägslänter med L-stöd och krossmaterial. Med tanke på den relativt branta terrängen har viss oro funnits för markstabiliteten i området.

mailto:[email protected]

2

Geologiska och geotekniska förhållanden Vid senaste istidsavsmältningen mynnade en isälv på östra sidan av Västra Silen. Allteftersom isfronten avsmälte avsattes isälvsmaterial längs östra delen av Västra Silen bl.a. i Sommarvik. Vid besiktning och stickprovtagning av området den 2 november 2017 konstaterades att området är täckt av isälvssediment som överlagrar berg. Se Bild 3. Berget ligger ytligt och går inom vissa delar i dagen. Se Bild 4. Isälvssedimenten utgörs i huvudsak av sand men även silt och grus förekommer.

Bild 3 Geologisk karta över Sommarviksområdet (blå pilspets). Grönt område – Isälvsavlagringar/sand, silt och grus Röda områden – Berg i dagen Gult område – Lera Brunt område – Torvområde Ljusbrunt område - Silt Grundvattnet rinner ytligt på berget från ler- och bergsområdena i öster ned mot Västra Silen. I öppna schaktsår i slänter tränger grundvatten ställvis ut. Jordlagren är erosionskänsliga där terrängen har terrasserats och utrinnande grundvatten tränger ut i oskyddade öppna schaktsår. Framförallt påträffades grundvattenerosion och jordflytning i slänten under de röda småstugorna i södra delen av området. Se Bilderna 4 och 5. Även en mynnande dagvattenledning under den andra stugan från norr i samma område har orsakat jorderosion. Se Bild 6.

3

Bild 4 Småstugeområdet med jordflytning p.g.a. utträngande grundvatten i slänten och erosion av dagvattenledning som mynnar i slänten Blå pil – Område med berg i dagen

Bild 5 Bild 6 Jordflytning i slänt Erosion av dagvattenledning (blå pilspets) vilket på sikt kommer påverka stabiliteten av ovanför- liggande stuga. Geoteknisk bedömning Med hänsyn till förekommande lager av isälvsmaterial bedöms totalstabiliteten i området vara god. Däremot sker lokala jordflytningar i öppna sår i terrängen vilket kan påverka ovanförliggande bebyggelse.

4

För att undvika skador på lång sikt av erosion och jordflytningar är det viktigt att de öppna såren i slänterna täcks med krossmaterial 0/20 i lutning 1:1 och med en tjocklek av 0,2 m. Alternativt kan jordflytningen förhindras genom installerande av L-stöd i slänterna. Om L-stöd väljs bör dränering anordnas bakom stödet i nivå med marknivå utanför stödet. Den påträffade dagvattenledningen som orsakar erosion bör förlängas mot väster och mynna utanför planerade vägar och stugor. DEJE 2017-11-07 Hans Lindquist

1

Hällekil 14 SE-669 92 DEJE SWEDEN Telefon 070-6313386 E-mail [email protected] Bankgiro 742-3932

PM beträffande bedömning av totalstabiliteten för detaljplan avseende Sommarviks Camping i Årjängs kommun Bakgrund Länsstyrelsen har i yttrande, 2019-08-28, referens 402-6450-2019, kommenterat förslaget till detaljplan för Sommarviks Camping, Årjängs kommun. Av yttrande under rubriken ”Ras och skred” framgår att länsstyrelsen inte kan utläsa hela planområdets markstabilitet. Undertecknad konsult har i en tidigare PM, daterat 2017-11-07, bedömt stabilitetsförhållandena inom Sommarviks Camping. Av PM:et framgår att campingområdet är beläget på isälvsavlagringar om överlagar berg. Under ”Geoteknisk bedömning” framgår att totalstabiliteten i området bedöms vara god. Jordflytning i öppna sår i terrängen kan dock påverka ovanförliggande bebyggelse. För att stoppa erosion och jordflytning föreslogs i PM:et att utfyllnad med sprängsten och/eller installation av L-stöd skulle utföras. Bedömning För att ytterligare belysa totalstabiliteten för området besiktigades området 2019-09-13. Längs ovansidan av terrassen där erosion och jordflytning tidigare konstaterats har detta åtgärdats genom installation av L-stöd med bakomliggande dränerande material. Se Bild 1. På nedsidan av terrassen har utfyllnad med mellan 0,5 m - 1 m sprängsten utförts. Se Bild 2. De tidigare konstaterade jordflytningarna och erosionen i slänten är åtgärdade. Vid besiktningen pågick schaktning för serviceledningar längs terrassen nedanför stugraden. Se Bild 1.

Bild 1 Bild 2 I det längsgående schaktet kunde konstateras att undergrunden längs hela sträckan utgjordes av friktionsmaterial. Från södra till mellersta delen av schaktet utgjordes undergrunden av

mailto:[email protected]

2

sand och grus och i norra delen av schaktet utgjordes undergrunden av sand med inslag av silt. Se bilderna 3 och 4.

Bild 3 Bild 4 Schaktet i terrassen sett från söder Detalj av jordmaterialet – grus och sand Totalstabiliteten i området mot Västra Silen är mycket god dels p.g.a. att undergrunden utgörs av isälvsavlagringar av sand och grus, dels att lera saknas i undergrunden och dels att berggrunden ligger relativt högt över Västra Silen. Synligt berg i slänten mot Västra Silen har konstaterats på mellan ca 5 m och 10 meter över sjöns vattennivå. Se bilderna 5, 6 och 7. Riskerna för jordskred och ras mot Västra Silen kan p.g.a. ovannämnda förhållanden uteslutas.

Bild 5 Bild 6 Bild 7 Under serviceanläggningen Mitt på området Södra delen av området Röda pilar synligt berg Hällekil 2019-09-17 Hans Lindquist

detaljplan för sommarviks camping sommarvik granskning... · sedan gällande detaljplan för...

Documents