Detaljplan för TIMMERMANNEN

TIMMERMANNEN 3, 12 och 13 samt del av TIMMERMANNEN 1 KILS KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: planbeskrivning granskningsutlåtande övriga handlingar: plankarta med bestämmelser

ANTAGEN MBN 2016-04-19

LAGA KRAFT 2016-06-08

ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för Timmermannen (Timmermannen 3, 12 och 13 samt del av Timmermannen 1)

PLANBESKRIVNING

HANDLINGAR • Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) • Planbeskrivning • Granskningsutlåtande

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Planens syfte är att ge mellersta delen av kvarteret Timmermannen plan-

bestämmelser som medger uppförande av liknande bebyggelse som finns i den södra delen.

Planen medger uppförande av byggnader i högst sex våningar som in-nehåller bostäder och/eller kontor med handel i bottenvåningen.

Planen upprättas med standardförfarande enligt PBL 2010:900.

AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN

Markens lämp-lighet

Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 § ska mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hän-syn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hus-hållning.

Det aktuella området ligger strategiskt till för den tänkta användningen inom område med fungerande infrastruktur och är etablerad på platsen sedan många år.

Etableringen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med inten-tionerna i 3 kap. 1 § miljöbalken.

Värdefulla om-råden

Enligt 3 kap. 2-5 §§ miljöbalken ska stora opåverkade områden, eko-logiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fis-kevatten skyddas mot påtaglig skada.

Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska, enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tät-orter ska särskilt beaktas.

Planläggningen tar inte i anspråk något sådant område som avses ovan.

Däremot berörs ett område enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, då planområdet utgör en del av kulturmiljön Kil som har uppmärksammats i länsstyrel-sens kulturmiljöprogram. Området är dock redan idag detaljplanelagt.

2

Riksintressen Enligt 3 kap. 5-8 §§ och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild be-tydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riks-intresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen.

Området ligger i utkanten av influensområdet för flyghinder kring Karl-stads flygplats som är av riksintresse enligt 3 kap. 8 § miljöbalken.

Ca 130 meter norr om planområdet ligger Värmlandsbanan som är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. 8 § miljöbalken.

Vidare ligger planområdet inom Frykensjöarnas avrinningsområde som avvattnas via Vänern. Vänern är bl.a. av riksintresse yrkesfisket enligt 3 kap. 5 §.

Bedömningen görs att den föreslagna planläggningen inte påtagligt kommer att försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av ovan nämnda riks-intressen.

Miljökvalitets-normer

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för ut-omhusluft vad gäller partiklar, kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)py-ren, för olika föreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen.

utomhusluft När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partik-lar och bensen och i andra hand för kvävedioxid.

I Kil finns mätningar gjorda på Storgatan för kväveoxid under 2012 och för bensen under 2013. Mätningarna visar att normerna för kväveoxid och bensen klaras med bred marginal.

Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst bety-delse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten partik-lar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen.

En utbyggnad inom kvarteret Timmermannen kan innebära en viss ök-ning av biltrafiken. Det centrala läget med närhet till service och kollektiv-trafik innebär å andra sidan att behovet biltransporter blir mindre. Under alla omständigheter bedöms inte en eventuell ökning bli av den omfat-tningen att det påverkar möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna i nämnvärd omfattning.

Plangenomförandet bedöms inte heller innebära några andra förändring-ar som medför ökade utsläpp till luften.

fisk- och mus-selvatten

Planområdet avvattnas via Hyndalsån som står i kontakt med Vänern. Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som skall skyddas.

Vänern klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, pH-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebase-rade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar.

3

Spillvatten kommer att anslutas till kommunens ledningsnät och omhän-dertas på ett betryggande sätt innan det når recipienten. Dagvattnet an-sluts till det kommunala ledningsnätet. Föreslagen användning förväntas inte medföra några större halter av föroreningar i dagvattnet.

Ett plangenomförande bedöms därför inte medföra någon risk för att gäl-lande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att över-skridas.

omgivningsbul-ler

Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de idag är formule-rade, gäller bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare.

vattenförvalt-ning

EU:s ramdirektiv för vatten, det s.k. vattendirektivet, har lagt grunden för ett nytt sätt att arbeta med vatten. Vattenförvaltningen omfattar alla typer av yt- och grundvatten och målet är att våra vatten ska uppnå god status till år 2015. Inom vattenförvaltningen har en klassning av vattnens kemi-ska och ekologiska status gjorts och miljökvalitetsnormer har antagits.

Dagvatten från planområdet har Hyndalsån som recipient. Ån har måttlig ekologisk status på grund av höga näringshalter. Kemisk status exklu-sive kvicksilver bedömdes 2009 som god eftersom kartläggningen inte kunde visa en försämrad status till följd av miljögifter. Bedömningen gjor-des dock att det fanns risk för att god kemisk status inte skulle uppnås 2015. Hyndalsån har i Vatteninformationssystem Sverige (VISS) benäm-ningen Tolerudsbäcken. Ett arbetsmaterial med förslag att vattendraget ska klassas ha dålig ekologisk status på grund av övergödning och ej god kemisk ytvattenstatus finns.

Ingen rening sker i denna del av dagvattensystemet. Den tänkta använd-ningen, bostadsområde med inslag av kontor och handel genererar låga föroreningshalter i dagvattnet. Enligt Kils dagvattenplan från 2010 krävs då ingen rening innan utsläpp till recipient.

Renat avloppsvatten från planområdet har Toleredsbäcken/Hyndalsån som recipient. Ett genomförande av detaljplanen påverkar inte hur av-loppsreningen fungerar och bedöms inte heller påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormer.

PLANDATA

Läge Planområdet ligger centralt inom Kils tätort, ca 150 meter sydöst om stat-ionsbyggnaden.

Området avgränsas i väster av Östra Torggatan, i norr av Thims väg, i öster av Hagagatan och i söder av befintlig bostadsbebyggelse inom kvarteret Timmermannen.

Areal Planområdets areal är ca 0,4 hektar.

Markägoförhål-landen

Marken inom det berörda området ägs av planintressenten Kilsbostäder.

4

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer

Gällande översiktsplan, Översiktsplan 2010, antogs av kommunfullmäk-tige den 23 juni år 2010.

I översiktsplanen utgör planområdet en del av det område som skall om-fattas av ett utvecklingsprogram för centrala Kils tätort. Utvecklingspro-grammet skall redogöra för tätortens utveckling ur ett helhetsperspektiv och bidra till en långsiktigt hållbar tätortsutveckling.

Den aktuella planeringen bedöms ha stöd i gällande översiktsplan.

Detaljplaner, områdesbe-stämmelser, förordnanden m.m.

detaljplaner Det aktuella området omfattas av Detaljplan för del av kv. Timmerman-nen, antagen 2004-11-16. Området är planlagt för centrumändamål och bostäder i två våningar.

Planens genomförandetid är utgången.

kulturmiljöpro-gram för Värm-land

Länsstyrelsen har i sitt Kulturmiljöprogram för Värmland från 1989 upp-märksammat Kils tätort som en kulturhistoriskt värdefull miljö, se nedan.

”Kils tätort är en produkt av 1800-talets utveckling på kommunikations-området. Det är idag enbart enstaka inslag i bebyggelsebilden och några fornlämningar som erinrar om den huvudsakliga markanvändningen in-nan järnvägens tillkomst och bebyggelsens förtätning.

På Sanneruds gamla marker norr om samhällets centrumdel återfinns 24 gravhögar samlade i två förhistoriska gravfält. En av högarna undersök-tes 1927 och visade sig innehålla en brandgrav där den döde kremerats och jordats utan några bevarade tillhörigheter.

Gravfälten markerar den för Kilsbygden vanliga fornlämningstypen. Denna antyder en välutvecklad agrar struktur under första årtusendet efter Kristi födelse. Sannolikt har gravfälten nyttjats av någon närbelägen gårdsenhet där kreatursskötsel och åkerbruk utgjort den ekonomiska basen.

Det kulturhistoriska värdet ligger främst i den typiska lokaliseringen och de välbevarade konstruktionerna.”

Hela planområdet utgör en del av denna miljö såsom den definierats, planområdet ligger dock utanför själva fornlämningsområdet.

Program för planområdet

Bedömningen har gjorts att något detaljplaneprogram inte behöver upp-rättas för att underlätta detaljplanearbetet. Planläggningen innebär ingen direkt förändring av markanvändningen och har stöd i gällande översikts-plan.

Behovsbe-dömning

Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms vara av sådant slag att den kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § i för-ordningen om miljökonsekvensbeskrivningar och att den därmed ska

5

föregås av en miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Däremot gjordes bedömningen att det bör tas fram en bullerutredning som belyser bullersituationen i området.

Utredningen har nu tagits fram och kunskaperna härifrån har inarbetats i planen.

FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR

Natur

topografi Planområdets marknivåer ligger runt +96.0 meter (RH 00) och marken sluttar svagt mot söder.

Ett plangenomförande förutsätter inga större förändringar av markens nivåer förutom det som kan bli aktuellt för att klara anpassning till omgi-vande gator och vägar samt för att klara tillgängligheten.

vegetation I planområdets östra del finns ett antal lövträd i varierande storlek samt några fruktträd.

Ett plangenomförande kan innebära att några träd kommer att försvinna. De fruktträd som går att spara kan komma att utgöra en viktig boende-kvalitet.

stadsbild Kvarteret ligger granne med Kils kommunhus och i en del som uppfattas som de mest centrala delarna i Kil. Kvarterets sydvästra hörn är bebyggt med två flerbostadshus i fem våningar med indragen vindsvåning som är indragna från gatan. I den nordöstra delen är bebyggelsen lägre, om-kring två våningar, men är mer traditionellt placerad ute i gatuliv och där-med mer rumsskapande.

Ett genomförande av detaljplanen innebär en möjlighet att få ett mer en-hetligt kvarter med högre punkthus som kompletteras med uthusbyggna-der i en våning.

biotopskydd Bedömningen görs att planläggningen inte berör något biotopskyddsom-råde.

geotekniska förhållanden

För södra delen av kvarteret Timmemannen finns en geoteknisk under-sökning gjord av SWECO VBB AB, daterad 30 januari 2004.

Den visar att jordlagerföljden inom området är mycket skiktad och utgörs av lera, silt och sand. Överst förekommer 0,2-0,5 meter med vegeta-tionsjord eller asfalt och grusig sand som underlagras av ca 1-1,5 meter siltig torrskorpelera. Under torrskorpeleran följer generellt en ca 3 meter tjockt lager av lera på ca 2-5 meter djup under markytan. Därunder följer lager av varierande lera, silt och sand. Leran är troligtvis mycket siltig. Omkring 10 meter under markytan och därunder följer friktionsjord.

Slagsonderingar utfördes som visade att djupet till fast botten troligtvis varierade mellan 20-30 meter. Grundvattenytan låg vid tiden för under-sökningen ca 0,5 meter under markytan.

Byggnader bedöms kunna grundläggas på hel bottenplatta på en packad grundläggningsbädd ovan naturlig jord.

Kunskaperna bedöms tillämpliga även i den nu aktuella planeringen.

6

markradon Enligt en översiktlig Markradonutredning för Kils kommun, daterad 1992-10-13, utgör det aktuella området ett s.k. lågriskområde för markradon.

I samband med de geotekniska undersökningarna som utfördes 2004 undersöktes även förekomsten av markradon och det konstaterades att marken är klassad som s.k. låg- till normalriskområde för markradon.

Byggnader inom lågriskområde kan normalt utföras utan särskilda skyddsåtgärder. Byggnader inom normalriskområde ska normalt utföras med radonskyddande konstruktion, eller motsvarande åtgärder vidtas, så att högsta tillåtna radonhalt inte överskrids.

Ansvaret för att bedöma de faktiska radonriskerna på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga.

förorenad mark I länsstyrelsens WebbGIS (geografiskt informationssystem tillgängligt via internet) finns en markering om ett potentiellt förorenat område inom Timmermannen 3. Enligt länsstyrelsens uppgifter har ett åkeri med tillhö-rande garage varit i drift under 1900-talet. Området har bedömts tillhöra klass 3 (måttlig risk).

I samband med den tidigare planeringen inom kvarteret påträffades för-höjda halter av PAH:er inom ett begränsat område i kvarterets sydöstra del, söder om det nu aktuella planområdet. I samband med planens gen-omförande i denna del kommer det berörda området att saneras ner till nivån KM (känslig markanvändning).

Mot bakgrund av detta har en särskild bestämmelse införts på plankartan om att bygglov inte får ges innan markföroreningar avhjälpts.

Det betyder att innan gräv- och schaktning utförs inom fastigheten Tim-mermannen 3 ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. miljö- och byggnadsnämnden, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering skall ske.

fornlämningar Det finns, enligt fornminnesregistret, inga kända fornlämningar inom planområdet.

Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kultur-minneslagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar skall kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen.

Verksamheter

inom planområ-det Inom planområdets västra del finns idag två restauranger och ett mindre

antal bostäder. Här finns även en telestation som servar Kils tätort och som används av flera operatörer.

Planområdet får användas för bostäder och kontor, handel får finnas i bottenvåningen. Befintlig telestation bekräftas genom markanvändningen Telestation och kan inkluderas i den nya bebyggelsen.

Med bostadsändamål menas att boendet ska vara verksamhetens hu-vudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostadskom-plement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag såsom gruppbostäder, träningsbostäder och liknande, även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget. Vid annan verksamhet i en bostadslägenhet

7

gäller att huvudsyftet alltid ska vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad ska kunna accepteras.

Till handel räknas köp och försäljning av varor och tjänster för allmän-heten samt service och hantverk av olika slag, exempelvis skomakeri, bank, resebyrå, fastighetsförmedling och restaurang.

Till begreppet kontor räknas i huvudsak vanlig kontorsverksamhet, kon-ferenslokaler och liknande personaltät verksamhet med liten varuhante-ring.

utom planområ-det

Väster om planområdet ligger Kils kommunhus och norr om ligger mindre verksamheter och bostadshus. Öster om planområdet ligger ett kvarter med villabebyggelse och i söder angränsar planområdet till fler-bostadshus.

Bebyggelse

inom planområ-det I dag är endast den västra delen av planområdet bebyggd. Vid Östra

Torggatan ligger en tvåvåningsbyggnad med sadeltak och ljus putsfasad med träinslag. Till den ansluter en envåningsbyggnad med träfasad och pappbelagt tak.

Öster om denna ligger en byggnad med pulpettak och fasad i gul puts som bl.a. inhyser telestationen.

8

Avsikten är att riva befintlig bebyggelse för att ge plats för nya byggnader men bereda plats för telestationen i de nya byggnaderna.

Bebyggelse får uppföras i högst 6 våningar. Som våning räknas, enligt 1 kap. 4 § PBF (Plan- och byggförordningen), vind där bostadsrum eller arbetsrum kan inredas, om den beräknade byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida, och källare om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.

Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i kvadrat-meter. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar på mar-ken och avser all bebyggelse, dvs. även olika bostadskomplement så-som förråd, garage och liknande. I planen anges att högsta tillåtna bygg-nadsarea är 1 500 kvadratmeter.

För att bl.a. begränsa påverkan på angränsande fastigheter och ansluta till befintlig bebyggelse finns bestämmelse om att taklutningen får vara högst 23 grader.

Planområdet är avsett för flerbostadshus och ny bebyggelse ska ha fa-sader i stadsmässiga material, exempelvis tegel och puts.

utom planområ-det

Denna del av centrala Kil utgör ett brokigt utsnitt. Befintliga bostadshus i södra delen av kvarteret Timmermannen utgörs av två byggnader i fem våningar med indragen takvåning och inglasade balkonger.

9

Nedersta våningen har fasad i rött tegel medan ovanliggande våningars fasader består av ljusgrå betongelement. I anslutning till bostadshusen finns carport- och förrådsbyggnader med pulpettak och fasader i stående träpanel.

Själva kommunkontoret mot Östra Torggatan är i huvudsak uppfört i tre våningar med betongelement i de två nedre våningarna med en putsad tillbyggd tredje våning. En del i anslutning till entrén går upp i fyra vå-ningars höjd.

På norra sidan Thims väg ligger verksamhetslokaler i en våning med gul tegelfasad och platt plåttak, ett bostadshus i trevåningar med putsfasad och sadeltak med tillhörande gårdshus i en våning samt en låg verk-stadsbyggnad av enklare slag.

10

Husen i villakvarteret öster om planområdet är i huvudsak 1½ - 2 vå-ningar med fasad av träpanel och sadeltak beklädda med pannor eller plåttak.

tillgänglighet Bostäder med tillhörande tomter ska utformas så att de medger tillgäng-lighet för personer med funktionshinder. Detsamma gäller för arbetsloka-ler och lokaler till vilka allmänheten har tillträde.

Dessa frågor kommer att bevakas i samband med kommande bygglovs-prövningar.

Service Närmaste skola är Sannerudsskolan, omkring 500 meter väster om plan-området, med verksamhet för år F-9. För närvarande finns ingen gymna-sieutbildning i Kil. Gymnasieutbildningar finns bl.a. i Karlstad. Vårdcentral finns ca 500 meter söder om planområdet, och närmaste sjukhus finns i Karlstad.

Ett plangenomförande bedöms inte komma att ställa krav på någon för-ändring av den samhälleliga servicen.

Kommersiell service av relativt stor omfattning finns i Kils centrum, bl.a. flera livsmedelsbutiker.

Planläggningen innebär att det kan tillskapas ytterligare ytor för bl.a. kommersiell service. Planen tillåter även bostäder vilket innebär ett för-bättrat underlag för den kommersiella servicen i Kils centrum.

Friytor

rekreation Inom planområdet finns endast mindre gräsytor.

Direkt söder om planområdet ligger Gröna Torget, ett mindre parklik-nande område.

11

Större sammanhängande rekreationsområden finns bl.a. norr om Kils tätort, vid Frykstahöjden, bl.a. i form av spåranläggningar för motion. Avståndet dit är ca 3,5 kilometer.

Vid Nedre Fryken finns även en kommunal badplats, avståndet dit är ca 4 kilometer.

Ett plangenomförande innebär, efterhand som området exploateras, att mängden friytor inom själva planområdet kan minska något. Detta kan kompenseras genom en förädling av kvarvarande friytor. Närheten till Gröna Torget är också en tillgång i sammanhanget.

Trafik

biltrafik Planområdet nås idag från Thims väg, Östra Torggatan samt Hagagatan. De två senare ansluter till Storgatan.

Enligt kommunens Trafiknätsanalys från juni 2010 tillhör Östra Torggatan lokalnätet, dvs. i huvudsak avsedd för biltrafik inom centrumområdet. Östra Torggatan är enkelriktad i avsnittet förbi planområdet.

Storgatan tillhör huvudnätet och trafikeras idag, enligt kommunens be-dömningar, med 7 000-8 000 fordon per årsmedeldygn varav ca 5 pro-cent är tung trafik.

Trafikmätningar gjordes 2004 och årsmedeldygnstrafiken uppgick då till 600 på Östra Torggatan, 400 på Thims väg och 900 på Hagagatan. Detta var innan flerbostadshusen i kvarterets södra del uppfördes.

Skyltad hastighet på gatorna är idag 40 km/tim.

Ett plangenomförande bedöms kunna ge ett tillskott på ett 50-tal bostä-der. Det centrala läget och god tillgång till kollektivtrafik gör att etable-ringen bedöms generera omkring 100 nya bilrörelser/dygn från boende.

parkering Parkeringsbehovet löses generellt inom kvartersmark i dag och den prin-cipen gäller även vid ett genomförande av detaljplanen. I den södra de-len av kvarteret Timmermannen har parkeringen lösts genom uppföran-de av carportar med tillhörande förråd. Liknande lösningar kan vara lämpliga även för denna del av kvarteret.

kollektivtrafik Värmlandstrafik svarar för busslinjen Fagerås-Kil-Karlstad trafikerar om-rådet med ca 20 turer vardagar respektive tiotalet turer under helgen i vardera riktningen. Närmaste hållplats är Kils Resecentrum, ca 150 me-ter norr om planområdet. Restiden med buss till Karlstad är ca 30 minu-ter.

Ett plangenomförande bedöms inte ställa krav på någon förändring av busstrafiken.

Kil är en nationell järnvägsknut. Här sammanstrålar i princip fyra järn-vägslinjer, Värmlandsbanan, Norge/Vänerbanan, Bergslagsbanan och Fryksdalsbanan. Från Kils järnvägsstation går, vardagar, bl.a. ett drygt tiotal turer i vardera riktningen mellan Kil och Karlstad, restiden är ca 13 minuter. Avståndet från planområdet till järnvägsstationen är ca hundra meter. Värmlandstrafik och SJ svarar för järnvägstrafiken.

Ett plangenomförande bedöms inte ställa krav på någon förändring av tågtrafiken.

12

varutransporter Varutransporter till restaurangerna inom planområdet förekommer i viss omfattning idag. Angöring sker från Östra Torggatan och Thims väg.

Varutransporter till framtida handel och kontor inom planområdet bör kunna lösas på liknande sätt.

gång- och cy-keltrafik

Längs Hagagatan och Östra Torggatan finns trottoarer som står i förbin-delse med en separat gång- och cykelväg längs Storgatan. Vägbanan på Thims väg smälter samman med asfalterade ytor inne på kvartersmark.

I samband med ett genomförande av planen finns möjlighet att anlägga trottoar även längs Thims väg.

Totalt sett har planområdet god koppling till det övergripande gång- och cykelvägsstråket.

Störningar trafikbuller

Planområdet är beläget i centrala Kil och omges av gator. Vidare ligger planområdet ca 130 meter söder om järnvägsspåren. Bullret från väg- och järnvägstrafiken bedöms kunna påverka planområdet i någon om-fattning.

I Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader, 2015:216, finns be-stämmelser om riktvärden för buller utomhus från spår- och vägtrafik vid bostadsbyggnader.

Enligt 3 § förordningen bör buller från spår- och vägtrafik inte överskrida:

1. 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och

2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som an-ges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad.

Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör:

1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och

2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.

Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i 3 § första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00.

Med bostadsrum avses i förordningen rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn.

Inomhusvärdena regleras i Boverkets byggregler (BBR).

Det har gjorts en trafikbullerutredning i samband med den aktuella plane-ringen av ÅF-Infrastructure AB, daterad 2015-10-16

När det gäller trafikmängderna har bullerutredningen utgått från prog-nosår 2030. Beräkningarna är vidare gjorda på den sammanlagda ljudni-vån som alstras av väg- och järnvägstrafik.

13

Utredningen har utgått från två fiktiva sätt att bebygga kvarteret, dels med två punkthus, ett i vartdera hörnet korsningarna Östra Torggatan-Thims väg och Hagagatan-Thims väg, och dels med vinkelbyggnader i motsvarande lägen.

I båda fallen överskrids riktvärdet för ekvivalent ljudnivå för fasader som vetter ut mot omgivande gator. Värst utsatt är fasader mot norr, Thims väg och järnvägen, med bullernivåer upp mot 58 dBA. Ekvivalentnivåer-na är rätt likartade mellan våningarna. Längre ner är det framförallt biltra-fiken på anslutande gator som påverkar medan de övre våningarna även påverkas av trafiken på Storgatan och järnvägstrafiken. Fasaderna mot söder, gården, klarar riktvärdena.

Förhållandet är i stort detsamma när det gäller den maximala ljudnivån, dvs. norra sidan mot Thims väg och järnvägen är mest utsatt med buller-nivåer upp mot 82 dBA medan gårdssidan klarar riktvärdet med god mar-ginal.

Bullerförhållandena är alltså sådana att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet större än 35 m2 ska vända mot en sida där 55 dBA ekvi-valent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå (22.00 - 06.00) inte över-skrids. Vidare ska det finnas en uteplats, enskild eller gemensam, där den ekvivalenta ljudnivån 50 dBA och den maximala ljudnivån 70 dBA inte överskrids.

För att klara detta måste utformningen av bebyggelsen ske med stor om-sorg. Det gäller både var på tomten den placeras, hur huskropparna ut-formas och hur lägenheterna disponeras. Exempelvis ger en samman-hängande huskropp ut mot Thims väg större möjligheter att skapa en tystare gårdssida mot vilken sedan hälften av bostadsrummen kan orien-teras.

Att anordna uteplatser mot omgivande gator som klarar riktvärdena är knappast möjligt. Eventuella inglasningar ses inte som en acceptabel lösning. Om sådana lägen för uteplatser väljs måste de i så fall komplet-teras med en uteplats mot gården, gemensam eller enskild, som klarar riktvärdena.

I bullerberäkningarna har två relativt likartade sätt att bebygga kvarteret studerats. Vinkelbyggnader ger dock större möjligheter att skapa skyd-dade sidor. Friliggande byggnader med en öppning mot Thims väg/järn-vägen är dock inte ett optimalt val i denna bullerutsatta miljö. En mer sluten bebyggelse mot norr skapar bättre förutsättningar för att klara fun-gerande lägenhetslösningar enligt principen genomgående lägenheter med sovrum mot gården. En sådan bebyggelse bidrar också, genom sin avskärmande funktion, till att skapa en bättre ljudmiljö för kvarteret i öv-rigt. Planen möjliggör en utbyggnad enligt denna princip.

Sammantaget görs bedömningen att planen med sin utformning ger goda möjligheter att tillskapa bostäder som uppfyller gällande riktvärden för trafikbuller. Frågorna kring hur detta mer i detalj ska lösas kommer att hanteras i bygglovsskedet.

verksamhets-buller

Planen möjliggör även verksamheter av olika slag. Kring verksamheter uppstår ofta buller av olika slag som kan störa, framförallt, kringliggande bostäder. Detta kan behöva hanteras i planeringen.

14

Boverkets rapport 2015:21, Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovprövning av bostäder – en vägledning, har an-vänts som underlag.

Buller från teknisk utrustning, som värmepumpar, kylaggregat, ventilation och liknande yttre installationer, omfattas av vägledningen och kan för-väntas förekomma inom ramen för handels- och kontorsanvändningen.

I rapporten anges följande högstanivåer vad avser ekvivalent ljudnivå, frifältsvärde, utomhus vid bostadsfasad och uteplats:

50 dBA ekvivalent ljudnivå vardagar dagtid mellan kl. 06.00 och 18.00, 45 dBA ekvivalent ljudnivå vardagar kvällstid mellan kl. 18.00 och 22.00, 45 dBA ekvivalent ljudnivå nattetid mellan kl. 22.00 och 06.00, 45 dBA ekvivalent ljudnivå lör-, sön- och helgdagar dag- och kvällstid mellan kl. 06.00 och 22.00, och 55 dBA maximal ljudnivå nattetid mellan kl. 22.00 och 06.00.

En bestämmelse som reglerar störningar för bostäder från verksamheter har förts in i detaljplanen.

vibrationer Grundläggande riktvärden för vibrationsnivåer finns angivna i policydo-kument Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, riktlinjer och tillämpning S024235/SA60 som upprättats gemensamt av Naturvårds-verket och Banverket, här anges följande riktvärden som planeringsmål för god miljökvalitet när det gäller bostäder:

hastighet 0,4 mm/s RMS (1-80 Hz), och acceleration 14 mm/s² RMS (1-80Hz).

Planområdet ligger omkring 150 meter söder om järnvägen. Markens beskaffenhet och erfarenheter från platsen ger bedömningen att inte några särskilda åtgärder avseende vibrationer behöver vidtas.

Teknisk för-sörjning

Vatten, avlopp och dagvatten

Planområdet ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten, dagvatten och avlopp.

Ny bebyggelse kommer att anslutas till det kommunala nätet.

värme Befintlig bebyggelse inom planområdet kan anslutas till fjärrvärmenätet. Kils Energi AB är nätägare.

el Planområdet är anslutet till elnätet och Fortum är nätägare.

tele, data Telenät finns inom området och Scanova Access är nätägare.

avfall Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfalls-plan.

Kommunens återvinningscentral finns vid Lersätter, väster om Kils tät-ort. Närmaste återvinningsstation ligger omkring 100 meter nordöst om planområdet.

15

Konsekvenser av planens genomförande

Konsekvenserna av genomförandet beskrivs utifrån en jämförelse mellan de möjligheter som gällande detaljplan ger respektive det som det nya planförslaget ger. Skillnaden mellan dessa två är i princip att planförsla-get medger fyra våningar högre bebyggelse än gällande planförslag vil-ket rimligtvis kommer att betyda fler bostäder.

Ett plangenomförande möjliggör bebyggelse i högst sex våningar och innebär att kvarteret Timmermannen, söder om Thims väg, kommer att bli höjdmässigt mer sammanhållet.

Ett ökat antal boende i centrum, samtidigt som möjligheten till verksam-heter i bottenvåningen behålls, bidrar till ett ökat stadsliv. Fler bostäder och boende i Kils centrala delar bidrar även till en ökad trygghet.

Placeringen av bostäder i anslutning till den knutpunkt för transport som Kils station utgör ger goda förutsättningar till kollektivt resande vilket är både ett färdsätt som kan användas av alla och ett bra miljöval.

ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen upprättas med standardförfarande enligt PBL 2010:900.

Tidsplan planprocessen

Beslut om samråd

MBN juni-15

Samråd med berörda samt remiss till myndigheter och kommunala nämnder

juni- augusti-15

Beslut om granskning MBN november -15

Granskning januari -16

Antagande MBN april -16

Laga kraft juni -16

bebyggelse Bebyggelse kan uppföras när erforderliga planbeslut är fattade, bygglov erhållits och när byggherren finner det lämpligt.

Genomföran-detid

Genomförandetiden är satt till tio (10) år från den dag planen vunnit laga kraft.

Ansvarsför-delning

Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen:

- behovsbedömning, - planarbete (planavtal), - fastighetsbildning (Lantmäteriet), - förbindelsepunkter för VSD-ledningar, och - bygglovsprövning.

16

Byggherren/exploatören ansvarar för följande delar i genomförandepro-cessen:

- bygglovsansökan samt kontakter med myndigheter och andra, - nybyggnadskarta, - anslutningsledningar till kommunens ledningsnät, - utsättning, och - uppförande av bebyggelse och iordningsställande av tomtmark.

Avtal Planavtal mellan kommunen och Kilsbostäder finns.

Avtal, eller liknande, som reglerar frågor gällande telestationens hante-ring under byggtiden kan behöva upprättas mellan byggherren och be-rörda operatörer.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Servitut, led-ningsrätter

Timmermannen 13 är belastad med servitut avseende teleanläggning.

Rätten till underjordiska ledningar ska tryggas genom ledningsrätt.

EKONOMISKA FRÅGOR

Det bedöms inte ekonomiskt rimligt att flytta telestationen. Däremot bör det vara möjligt att inkludera den i någon av de nya byggnaderna. Even-tuella kostander i samband med inbyggnation/flyttning av telestationen bekostas normalt av exploatören. Detta regleras lämpligen närmare ge-nom avtal mellan berörda parter.

Kommunen får direkta intäkter från bygglovs- och anslutningsavgifter.

Planavgift kommer inte att tas ut då kostnaderna reglerats genom avtal.

TEKNISKA FRÅGOR Trafikbuller

Telestation

Området är trafikbullerutsatt. För att klara gällande riktlinjer måste ut-formningen av bebyggelsen ske med stor omsorg. Det gäller både var på tomten den placeras, hur huskropparna utformas och hur lägenheterna disponeras.

Krav på ljudmätning kan komma ställas för att bedöma om föreslagen lösning uppfyller gällande riktvärden.

Avsikten är att bygga in befintlig telestation i de nya byggnaderna. Hur detta görs studeras närmare i efterföljande skeden i samband med att bostadsbebyggelsen projekteras.

Telia förutsätter att telestationen kvarstår i befintligt läge och att Telia går skadelösa med anledning av den planerade byggnationen. Telia förutsät-ter att exploatören bär ansvaret för samtliga åtgärder som är nödvändiga för att skydda den känsliga utrustningen.

Telia önskar att exploatören sätter upp vibrationsmätare i anslutning till telestationen för att säkerställa att eventuella vibrationer under byggtiden inte överstiger gällande riktvärden.

17

Markförore-ningar

Inför gräv- och schaktarbete på fastigheten Timmermannen 3 ska kon-takt tas med miljö- och stadsbyggförvaltningen för samråd om hur hante-ring av schaktmassor och sanering ska ske.

Bakgrunden är att det misstänks finnas markföroreningar inom fastighet-en. Misstanken grundar sig på uppgifter i länsstyrelsens WebbGIS om att åkeri med tillhörande garage ska ha varit i drift inom fastigheten under 1900-talet.

I samband med den tidigare planeringen inom kvarteret påträffades för-höjda halter av PAH:er inom ett begränsat område i kvarterets sydöstra del, söder om det nu aktuella planområdet.

Vid bostäder sker normalt sanering ner till nivån KM (känslig markan-vändning).

Brandskydd Räddningstjänsten saknar resurser i Kil för livräddning med stegutrust-ning från våning 5 och uppåt. Detta innebär att för bebyggelse med fler våningar än så krävs att trapphus utformas enligt trapphus Tr2.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av planbeskrivningen har samhällsplanerare Mari

Andersson och gatuchef Andreas Andersson Kils kommun medverkat.

ÖVRIGA MEDVERKANDE

Från KLARA arkitekter har även planeringsarkitekt Maria Örenfors med-verkat.

2016-02-08 Jan Erik Engström arkitekt SAR/MSA

Detaljplan för Timmermannen (Timmermannen 3, 12 och 13 samt del av Timmermannen 1)

GRANSKNINGSUTLÅTANDE

HANDLINGAR • Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) • Planbeskrivning • Granskningsutlåtande

Ett detaljplaneförslag har upprättats med standardförfarande för Tim-mermannen i Kils kommun.

Planförslaget har varit föremål för granskning under tiden 2015-12-17 till och med 2016-01-15.

I bilaga 1 redovisas de synpunkter som kommit in under granskningsti-den och kommunens kommentarer till dessa.

Inkomna synpunkter har resulterat i att planförslaget reviderats vad gäl-ler formuleringar kring risken för markföroreningar och kompletterats med text i planbeskrivningen vad gäller behovet av att skydda den be-fintliga telestationen.

I bilaga 2 redovisas de synpunkter från samrådsskedet som inte har bli-vit tillgodosedda.

BILAGA 1

SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN UNDER

GRANSKNINGSSKEDET

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

3

Kommentarer se nästa sida.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

4

Synpunkterna noteras och delas.

Planhandlingen har reviderats i enlighet med förslaget.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

5

Bullerproblematiken kommer att uppmärksammas och hanteras i samband med bygglovsprövningen. Godtagbara lösningar som upp-fyller gällande riktvärden måste kunna presenteras.

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

6

- - - -

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

7

Texten i planbeskrivningen under rubriken TEKNISKA FRÅGOR/ telestation har kompletterats ytterligare.

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

8

Byggnadernas exakta lägen är inte reglerade i planen utan de kan uppföras var som helst inom den byggbara delen av kvartersmark-en. Ny bebyggelse innebär alltid att skuggningsförhållandena för-ändras i någon omfattning. Påverkan sker dock under en begränsad del av dagen och under en begränsad del av året. Möjligheterna att helt undvika en viss skuggning eller insyn är tyvärr begränsade när ett område förtätas.

Spekulationer kring detaljplanens påverkan på fastighetspriser kan inte kommenteras av kommunen.

2016-02-08

Mari Andersson

samhällsplanerare

Kils kommun

BILAGA 2

INKOMNA YTTRANDEN UNDER

SAMRÅDSSKEDET SOM INTE BLIVIT TILLGODOSEDDA

ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER

10

Byggnadernas exakta lägen är inte reglerade i planen utan de kan uppföras var som helst inom den byggbara delen av kvartersmarken om gällande bestämmelser i övrigt följs. Då byggrätten ligger väst-nordväst om Hagagatan 5 bedöms risken för störande skuggning som liten. Fastigheten kommer på sin höjd att påverkas under en begränsad del av dagen under en begränsad del av året. Möjlig-heten att helt skydda sig mot insyn är tyvärr begränsad i ett tätbe-byggt område under utveckling.

2015-10-19

Mari Andersson

samhällsplanerare

Kils kommun