dhb dialog #4-2012

17
DANIEL OCH ISABELLA STORTRIVS På UNIVERSITETET NR 4 2012 åRGåNG 39 DHB dialog Föräldrarnas kamp för Leos plats på språkklass Hällsboskolan i Umeå blir kvar Inbjudningar: Språkresa till England och DHB:s sommarläger

Upload: riksfoerbundet-dhb

Post on 31-Mar-2016

236 views

Category:

Documents


7 download

DESCRIPTION

DHB Dialog är Riksförbundet DHB:s medlemstidning som utkommer fyra gånger per år.

TRANSCRIPT

Page 1: DHB Dialog #4-2012

danIel Och IsaBella stOrtrIVs på unIVersItetet

n r 4 ❘ 2 0 1 2 ❘ å r g å n g 3 9

DHBBdialog

❚ Föräldrarnas kamp för leos plats på språkklass❚ hällsboskolan i umeå blir kvar❚ Inbjudningar: språkresa till england och dhB:s sommarläger

Page 2: DHB Dialog #4-2012

2 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 3

Men det pågår också ständigt andra föränd-ringar omkring oss. En del är positiva och andra skulle vi helst vilja vara utan. En del kan vi påverka medan för andra har vi bara att acceptera och försöka göra det bästa av situationen. Men oftast kan vi välja att för-söka påverka istället för att bara acceptera en händelse eller ett beslut.

En påtaglig förändring inom DHB är att vi hittills misslyckats med att hitta en ny ordförande för vår organisation. Styrelsens förslag är nu att vi frångår ordningen med en heltidsarbetande arvoderad förbunds-ordförande för DHB och valberedningen har fått i uppdrag att försöka hitta en ideellt arbetande ordförande istället. Det här kom-mer naturligtvis att ställa ännu högre krav på våra ideella krafter och vi behöver fl era. Känner du ett engagemang för våra mål-grupper så tveka inte att höra av dig till ditt distrikt eller till förbundet. Vi når fl era och lyckas bättre om vi har många som enga-gerar sig och gör lite istället för att ansvaret för att göra mycket ska vila på några få.

Några som varit föremål för mycket stora förändringar det senaste året är vårt kansli. Ett stort tack till kansliets personal för allt stöd med att driva verksamheten framåt i en positiv anda. Vi har lyckats för-stärka resurserna under hösten och arbetar med ytterligare rekryteringar eftersom vi tror att det behövs ett starkt kansli för att

inneHåLLMitt unika barn III ............................................................................... 4Kampen för Leos plats i språkklass ......................................... 6Hällsboskolan i Umeå blir kvar ................................................... 8Daniel och Isabella trivs på universitetet ............................. 10Gymnasieklasser för döva/hörselskadade i Stockholm 12Bara tio hörselpedagoger i Stockholms län ........................ 13Inbjudan Språkresa till England .................................................. 14Mo Gård folkhögskola jubilerar och utvidgar .................... 16Tolktjänstutredningen ...................................................................... 18”Sprak” från Specialpedagogisk rikskonferens ................. 18■ proJektTELL-US – nytt projekt på gång .................................................. 19DHB Dialog digitaliseras ................................................................ 20■ på gång i distriktenDHB Västra ............................................................................................. 22DHB Östra ............................................................................................... 24Inbjudan DHB:s sommarläger ..................................................... 26■ noterat”Jag ser vad mitt barn säger”....................................................... 29SPSM: Bättre webbstöd .................................................................. 29SKL: Fler funktionsnedsatta i arbete ....................................... 30Handisam: kommuner brister ..................................................... 30Audiologisk dag ................................................................................... 31

Så var det dags igen. vintern är här, helgerna närmar sig och snart är det dags för ett nytt år med nya möjligheter. årstidernas växlingar är något vi vant oss att leva med i Sverige och jag skulle inte vilja vara utan dem. Det känns som att vara en del i det naturliga kretsloppet.

Förändringar

och att verksamheten vid RgD/RgH utvecklas.

Flera lägerEn positiv förändring är att DHB nästa år kommer att anordna fl era läger. En verk-samhet som är mycket uppskattad hos våra medlemmar. Men för att klara detta behöver vi även här fl era ideella krafter. Tveka inte att höra av dig om du tror att du kan göra en insats.

En annan positiv förändring är att många av oss snart kan se fram emot en ledighet i samband med de kommande helgerna. Är du en av alla dem som ser till att vårt samhälle fungerar trots jul- och nyårshelg så hoppas jag att du kan få en välförtjänt vila vid ett annat tillfälle.

Jag önskar alla en god jul och ett 2013 med positiva förändringar. Att försöka på-verka förändringar så att det blir lite bättre för våra målgrupper kommer att förbli en viktig uppgift för DHB. ■

Tidskrift för riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn. DHB Dialog utkommer med fyra nr/år.

Teckenspråk på Nordiska folkhögskolaN i kuNgälv❚ Långa kurser Teckenspråkslinje 2 år - Tolklinje 2 år

❚ korTa kurser TUFF - teckenspråk för föräldrar Kommunikationskurser för vuxendöva/hörselskadade Fortbildning för tolkar, Nordiska språk Teckenspråk för personal

För vidare upplysningar kontakta Anne-MArie TernsTedT, Tel 0303-20 62 00

DHBBdialog

JAN HöGluNDFörBundssekreterare

stödja en helt ideellt arbetande förbunds-styrelse.

Några förändringar som vi gärna hade avstått från är fl ytten av Åsbackaskolan och nedläggningen av Hällsboskolan i Umeå, som det gick att läsa om i förra numret av DHB dialog. DHB har i en skrivelse till SPSM yrkat på att besluten skjuts upp och att en ny prövning görs tillsammans med berörda föräldrar och intresseorganisatio-ner. I skrivande stund så är de defi nitiva besluten inte fattade men det verkar som om fl ytten av Åsbackaskolan kommer att genomföras men att Hällsbo Umeå ges entidsfrist på ytterligare några år (red. anm. mycket riktigt, se sid 8-9).

En annan förändring som vi inte önskar är förslaget från gymnasieutredningen ”Likvärdig utbildning”, att inrätta ett riks-gymnasium för teckenspråkiga, RgT, och samtidigt avveckla de idag fungerande riks-gymnasierna RgD och RgH för döva och hörselskadade ungdomar. DHB:s huvud-invändning är att detta förslag nästan helt utestänger ungdomar med grav språkstör-ning vilka idag har en plats inom RgH. Också en del av ungdomarna med hörsel-skada inom RgH kommer inte längre att uppfylla kraven för att antas till ett RgT. DHB:s remissvar till utredningen är att det istället inrättas ett RgS för ungdomar med grav språkstörning enligt vårt idéprogram

Mogård är en stiftelseägd non-profit verksamhet som erbjuder tjänster till personer som kommunicerar på teckenspråk eller använder alternativa kommunikationsformer och som har ytterligare funktionsnedsättning.Våra tjänster omfattar insatser inom LSS, med egna boenden på flera platser i landet, och inom SoL med bland annat HVB-hem. Vi har också en egen gymnasiesärskola, med nationellt upptagningsområde, för elever med en kombination av kommunikativa och andra funktionsnedsättningar. Vår teckenspråkiga folkhögskola, med allmän kurs, är för dig som är intresserad av vuxenutbildning. Folkhögskolan hittar du i Stockholm, Göteborg, Finspång och Åkarp.

MED KOMMUNIKATION I FOKUS

För mer information besök: www.mogard.se eller kontakta oss på tel: 010-471 66 00 eller e-post till: [email protected]

Starkey Sweden ABVärldsledande på hörapparater och individuella hörselskydd

www.starkey.se ❚ www.earstore.se ❚ www.soundscope.se

❚ Ansvarig utgivare Mathias Andersson ❚ redaktör Mats Lindblom❚ Adress DHB Dialog, Klostergatan 15, 703 61 ÖrebroTel 019-17 08 30 , Texttel 019-1968 90 ange 019122146*, [email protected], www.dhb.se❚ Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, [email protected]. Pris för icke medlem 200 kronor/år❚ Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58, [email protected] Nydahl, tel 0660-29 99 59, [email protected]❚ Grafi sk form Ågrenshuset Produktion, Bjästa❚ Manusstopp nr 1 8 mars 2013, Tidningen fi nns ute vecka 14. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se❚ När du fl yttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, [email protected], så medlemstidningen och övrig information når dig!❚ Som medlem i riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Medlemsavgiften för 2013 är 350 kronor och omfattar hela familjen. Inbetalning sker till bankgirokonto 485-8999. Uppge namn, adress, e-post, tel, barnets/barnens namn och eventuella funktionshinder i samband med betalningen.❚ Omslag Daniel Westermark och Isabella Hagnell, studenter vid Örebro universitet. Foto: Mats Lindblom

Page 3: DHB Dialog #4-2012

4 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 5

IngalIll Björkstrand textIngalIll Björkstrand & erIka ahlBerg FOtO

Besvärliga föräldrarUtbildningen inleddes efter lunch på fre-dagen med presentation av DHB, Tal-knuten och deltagarna. Vid presentations-rundan kunde man konstatera att de allra flesta av de drygt 40 deltagarna hade barn i åldern 5-13 år och att flertalet av dessa var pojkar. Många familjer kom från Mälar-dalen, men några hade rest från Skåne och andra kom från Västkusten. Påfallande många mammor och pappor presenterade sig som besvärliga föräldrar som har bråkat och kämpat för sitt barns rätt till förskola eller skola i en språkstimulerande miljö. Flera familjer hade bytt skola både en och flera gånger för att få en fungerande skol-gång för sitt barn. Samtidigt som det måste vara skönt för dessa föräldrar att känna att man inte är ensam om denna hopplösa situation är det onekligen skrämmande att se att så många har det så svårt i sin var-dag. Tänk om all den tid som nu går åt för dessa föräldrar i sin kamp för något så

Mitt unika barn tredje upplaganDen 19-21 oktober var det dags för den tredje upplagan av DHB:s föräldrautbildning Mitt unika barn. Platsen var, precis som hösten 2010, Marieborgs folkhögskola utanför Norrköping och precis som tidigare år skedde utbildningen i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Denna gång har även föräldra-föreningen Talknuten varit medarrangör och deltog i planering och genomförande.

självklart som en fungerande skola kunde få användas på annat sätt.

Föräldrakraft mentalt och fysisktFörsta föreläsare var Britta Lundkvist som talade om föräldrakraft. Britta ser ener-gin som ett kretslopp och menar att vi inte klarar att bara ge och ge energi – vi behöver även fylla på vårt eget energiför-råd. Deltagarna fick diskutera vad som tar och vad som ger energi och hur man kan förhålla sig till energitjuvar som exempel-vis oro för framtiden och dåligt samvete för syskon. Britta rekommenderade terapi om den möjligheten finns: ”det är mycket spännande och inte så jobbigt som man tror”. Innan passet avslutades med en mi-nimeditation talade Britta om tidsbegrep-pet och hur vi förhåller oss till dåtid, nutid och framtid.

Efter middagen, som liksom alla måltider intogs i Moahuset, var det dags för ett ”Motoriskt event” med Gunnel Mattsson,

Han berättade även om en ”brandkårs-utryckning” till en elev som nu börjat på gymnasiet. I sådana fall försöker man alltid att prioritera så att skolan får besök så fort som möjligt.

Efter kaffepausen återkom Gunnel Mattsson som föreläsare. Nu fick vi ta del av teorierna bakom de övningar vi gemensamt utfört kvällen innan. Motorik, perception och sinne är en sammanhäng-ande enhet, inlärningssvårigheter har ofta en koppling till svårigheter med motorik och perception. Alla barn behöver träna grundrörelser som exempelvis balansera, rulla, hoppa och klättra varje dag. Först när grundrörelserna är automatiserade kan vi använda vår tankeverksamhet och våra motoriska funktioner samtidigt.

Ordmobilisering och inkluderingKerstin Hill från Logopedbyrån var nästa föreläsare. Hon påpekade att det är viktigt att vara medveten om att inte alla barn med språkstörning uppvisar alla symtom på språkstörning. Hon ville även skicka med tanken att man ska vara uppmärksam på flickor som i 6-årsåldern har uttalspro-blem, då kan det vara en språkstörning. Inom området språkstörning finns det ett 20-tal underdiagnoser. Kerstin betonade att det ofta inte är förståelsen som brister i kommunikationen, orsaken är att det går för fort. Eleven kan förstå en fråga eller en instruktion, men behöver tid för att svara.

Problem med ordmobilisering är också vanliga, vilket Kerstin lämnade flera ex-empel på. Stetoskop kan bli doktor-skåp, rullstol kan bli handikappvagn och tomater ”är sånt man gör ketchup av”. Här förstår eleven vad föremålet är men hittar inte rätt ord utan försöker skapa en synonym eller förklaring i stället. Man måste ta med detta i bedömning av eleven, vilket Kerstin betonade. Vad kan han eller hon egentli-gen? Det går inte enbart att lyssna på det tal som kommer ut.

Kerstin avlöstes i talarstolen av Kari Smedberg, specialpedagog från Västerås. Kari inledde med en viktig definition av skillnaden mellan inkludering och inte-grering. Inkludering innebär att miljön anpassas till dig, medan integrering innebär

att du ska anpassas till miljön. Skolan är skyldig att inkludera! Inkluderingen måste pågå under hela dagen, behovet av stöd finns på rasten, när man ska ta med saker till idrottslektionen, i omklädningsrummet, vilka läxor som ska med hem etc.

Kari menade att det är viktigt att veta hur man samtalar med barn som har en språkstörning och uppmanade till att ta vara på de små stunderna i exempelvis matsalen. En enkel konversation om da-gens maträtt kan användas till aktiv språk-träning: ”jasså, du har tagit tre köttbullar mer än mig!” Kari anser att språkträning i mindre grupp är nödvändigt och att det är viktigt att barn med språkstörning ges möjlighet att träna språk i olika miljöer då språk är situationsbundet.

SkolinspektionenSkolinspektionen var den andra myndighet som deltog under konferensen och det var Annette Schultze som gjorde presentatio-nen. Myndigheten gör regelbunden tillsyn av alla skolor och kvalitetsgranskning in-om avgränsade områden. Man hanterar anmälningar som gäller förhållanden för enskilda elever och handlägger tillstånd och ansökningar för friskolor. Annette berättade att man får in ca 2 000 anmäl-ningar varje år och att de flesta handlar om kränkande behandling och brister i särskilt stöd. Elevens rätt stärks i den nya skollagen och fler beslut kan överklagas. Avslutnings-vis slog Annette fast att ”Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt”.

På lördagskvällen samlades de som ork-ade och ville för en stunds frågesport och pyssel. En informationstät dag med mycket att smälta gjorde att de flesta drog sig till-baka i god tid före midnatt.

FörebilderSöndagen inleddes med representanter från Vallens skola i Vallentuna norr om Stockholm. Vallentuna är en kommun som satsar på barn med språkstörning. Ingela Johansson berättade att kommunen har ca 3 500 elever i sina skolor och att Vallen har 27 elever (F-9), vilket stämmer väl överens Kari Smedberg har ordet.

Fr v Katarina Björk från DHB Språkstörning och Anna Båve Schultz.

med siffran 1 procent som brukar fram-föras när man undrar hur vanligt det är med funktionsnedsättningen språkstörning. Ingela menade att det viktigaste av allt är intresserade och kompetenta personer. (DHB Dialog har tidigare skrivit om Val-lens skola, se Nr 1 2012)

Sedan bereddes plats för Anna Båve Schultz som tog oss med på en resa genom sin uppväxt och skoltid med allt vad funk-tionsnedsättningen språkstörning inneburit för henne. Jag vågar påstå att alla i publiken imponerades av detta framförande. Att göra just detta, att hålla en föreläsning där språ-ket är verktyget, är en verklig utmaning för en person med språkstörning. Många tyck-er det är obehagligt att tala inför publik och att göra detta när att det är just språket som berörs av funktionsnedsättningen blir en väldigt stark upplevelse. Som arrangörer är vi oerhört tacksamma mot Anna som så frikostigt delar med sig av sina upplevel-ser och privata tankar. Anna är också den föreläsare som har fått allra mest beröm i vår utvärdering. En förälder skrev: ”...framför allt kommer jag aldrig att glömma Annas föreläsning. Det betydde otroligt mycket att se henne stå där och hålla i en föreläsning. Jag som var orolig för min sons framtid. Nu är jag lite lugnare.”

IKTHelgens sista ämne var IKT, Digital infor-mations- och kommunikationsteknologi. Erika Ahlberg visade på en rad användbara program och applikationer. Samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på vår förmåga att kommunicera och ta del av skriftlig information arbetar onekligen den tekniska utvecklingen för personer med språkstörning. Mobiltelefoner och läsplat-tor fulladdade med applikationer och pro-gram kan lätt tas med överallt och fungera som ett hjälpmedel i vardagen. Dessutom kan en mobiltelefon fungera som ett hjälp-medel utan att omgivningen ser det så och att man som barn eller ungdom ses som annorlunda. Erika framhöll att det är vik-tigt att tillgodose behovet av organisation, struktur och tydlighet.

”Använd kompensatoriska hjälpmedel, IKT, för att smartspara och avlasta den be-arbetande delen av hjärnan!”

Efter en givande helg var det dags för hemfärd och diskussionerna fortsatte ända in i taxin till järnvägsstationen och vidare på perrongen innan tågen kom. I skrivan-de stund pågår efterarbetet med fakturor och utvärderingar och så smått har DHB börjat planera för nästa års upplaga av Mitt unika barn. En upplaga som av allt att döma kommer att arrangeras någonstans i Norrland. ■

idrottslärare på Hällsboskolan. Gymnas-tiksalen som även fungerade som föreläs-ningslokal fick nu göra skäl för namnet när Gunnel med van hand ledde passet. Vi fick många glada skratt när vi på diverse sätt tog oss runt i salen med tidningssidor på huvudet eller beväpnade med ”svärd” av hoprullat tidningspapper. Här såg vi många exempel på rent fysisk föräldrakraft! De avslutande gruppövningarna utfördes med hjälp av två fallskärmar; roligt och annor-lunda tyckte nog de allra flesta.

Efter denna rivstart på helgen var det många föräldrar som umgicks några tim-mar innan det var dags att dra sig tillbaka. Intensiva samtal fördes i flera små grupper och det var tydligt att man hade lätt att hitta samtalsämnen.

SPSM ur olika vinklarLördagen inleddes med att Jan Nylén från SPSM berättade om myndighetens upp-byggnad och arbete. Jan har varit rådgiv-are i många år och hade en aktiv roll i upp-byggandet av Hällsboskolans filial i Umeå för några år sedan. Jan berättade bl a om utredningsarbetet vid resurscenter tal och språk.

Som förälder ska man aldrig nöja sig med svaret ”vänta och se”, utan begära en remiss till logoped.

Låg- och mellanstadiet fungerar i regel för de flesta elever, men för många börjar problemen på högstadiet när man får många nya lärare i klassen, menade Jan.

Page 4: DHB Dialog #4-2012

6 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 7

Vi kommer här kort att be-skriva den process som vi gick igenom våren 2012 utifrån vårt barns situation och utifrån att vi bor i Stockholms stad. Vår berättelse, tillsammans med alla andras, belyser den viktiga roll som DHB har när det gäller att arbeta intressepolitiskt för att generellt öka kunskapen om språkstörning i samhället och specifikt arbeta för en utökning av antalet platser på förskolor och skolor med tal- och kom-munikationsinriktning.

Vår son Leo har gått tre år, inklusive förskoleklass, på Språkförskolan Bamse, Stock-holms stads enda språkförskola med plats för 24 barn. Efter att ha diskuterat skolplacering

Föräldrarnas kamp För att Få plats

för Leo i språkkLass

håkan tellander text & FOtO

fakta Cirka en procent av alla förskolebarn har en grav språkstörning vilket innebär att svårigheten ofta finns kvar i vuxen ålder. enligt stock-holms stads hemsida fanns det i september 47.200 barn i kommunens förskolor och familjedaghem. enlig erfarenhet har då cirka 472 av dem grav språkstörning och skulle behöva anpassad förskoleverksamhet.

I stockholms stad finns idag en språkförskola, Bamse, som tar emot 24 barn. till hösten 2012 ansökte över 50 barn om att få börja på språkförskolan Bamse, men endast sex nya barn fick plats. språkförskolan Bamse har tre avdelningar med plats för åtta barn per avdel-ning. på varje avdelning arbetar tre förskollärare och en logoped. de får även konsultinsatser från psykolog. nästa år öppnar stockholms stad en till språkförskola med sex platser. totalt blir det 32 platser.

det finns nu bara en grundskola i stockholms kommun som har anpassad utbildning för barn med tal-, språk- och kommunikationspro-blem, eriksdalsskolan, som tar emot totalt cirka 30 elever fördelat på årskurserna 1-9. Hösten 2012 fanns det bara plats för tre nya barn i årskurs ett.

status i noveMber 2011leo är i mycket stort behov av särskilt stöd för att kunna gå i en vanlig skola. Hemskolan är tydlig med att leo inte kan gå där. det enda alternativet i stockholms stad, s:t örjan, är fullt.

Hemskolan ger oss rå-det att ”prata med lotta”, dvs. lotta edholm (Fp), skolborgarråd i stock-holms stad, om att utöka platserna på s:t örjan.

Att börja skolan är en mycket stor omställning för ett barn med språkstörning och föräldrar går därför igenom en påfrestande process för att skolplaceringen och stödet i skolan ska bli det bästa tänkbara i den enskilda situationen. Förutsättningarna inför skolstart ser olika ut för alla familjer. Några har barn som gått i en språkförskola, andra inte. Några har fått diagnosen språkstörning i tidig ålder och för andra är det en nyhet. Några bor i en kommun där språkstörning är ett känt begrepp och stöd finns, medan det för andra är ett arbete med start på ruta ett.

hov från den egna kommunen. Eftersom allt var väldigt osä-

kert beslutade vi oss för attsöka alla möjliga alternativ, vilka var Sollentuna, Lidingö, Nacka och Hällsboskolan. För att kunna söka skolorna be-hövs remiss från logoped, ett utlåtande från en psykolog (de flesta skolor vill försäkra sig så gott det går om att barnen inte har några andra diagnoser, t ex ADHD eller autism) samt ett pedagogiskt utlåtande om hur barnen är i vardagen och i grupp. I början av februari var alla ansökningar ivägskickade.

Då började arbetet med att bearbeta ”Skolroteln” (Skol-borgarrådet och hennes med-arbetare) i Stockholms stad och utbildningsförvaltningen för att diskutera varför stadens enda skola för barn med språkstör-ning är full. Hur kan man ha språkförskoleverksamhet som successivt har utökats under se-nare år, men sedan inte erbjuda någon skola för barnen när det är dags?

På Skolroteln var de över-raskade över att S:t Örjan med-delat att det är fullt, att det var problem med trånga lokaler var inte en information som framförts från skolledningen. Alla barn som har ett behov av en tal- och språkklass i Stock-holms stad ska få det var be-skedet. Vid kontakt med Skol-roteln framkom att det fanns

förslag på att paraplyorganisa-tionen S:t Örjan skulle läggas ner och att de olika skolorna skulle organiseras under rek-torn för den skola där verksam-heten var lokaliserad. Bakgrun-den till detta beslut var den nya skollagen som säger att en elev endast kan lyda under en rektor. Detta besked gjorde det än svårare för oss att veta vem/vilka vi skulle prata med.

Många möten och kontakter och en mycket aktiv face-bookgruppI stället för att tro på de rykten som gick att TSK på S:t Örjan skulle läggas ner blev vi mer angelägna att kontakta utbild-ningsförvaltningen för att få klarhet i vad som planerades, bl a träffade DHB Östra represen-tanter från både utbildningsför-valtningen och Skolroteln för att diskutera frågan. Snart fick vi klart för oss att TSK ska fin-nas kvar och att den kommer att finnas kvar på Eriksdals-skolan, där den var lokaliserad sedan tidigare.

Efter många samtal och mail fick vi så i slutet av maj inom loppet av en vecka positivt be-sked från fyra av de fem skolor vi sökt för vår sons räkning. Vi blev erbjudna en av de tre plat-ser som nu blivit tillgängliga på Eriksdalsskolan, vi fick plats på Hällsboskolan, Nacka och Li-dingö. Detta var givetvis otro-

ligt skönt, nu gällde det bara att välja. Den spontana känslan var att välja den skola som innebar kortast resväg för Leo, vilket i vårt fall är Eriksdalsskolan på Södermalm.

Eftersom en omorganisation pågick ville vi försäkra oss om att det inte skulle bli någon förändring i verksamheten efter att vi ansökt i januari. Beske-det vi fick var att det inte var aktuellt med någon förändring, men på en direkt fråga på om det kommer att finnas en logo-ped knuten till verksamheten även fortsättningsvis blev svaret nej. Vi hamnade då i en diskus-sion med utbildningsförvalt-ningen och den nya rektorn om logopedbehandling för barn med språkstörning ska ses som en behandling som ska bedrivas av landstinget eller om det är en nödvändighet för att klara skolplanen. Vi fick då förklara komplexiteten med språkstörning och att det (i varje fall för vår sons del) krävs frekvent logopedbehandling integrerad med skolarbetet och fick till slut i alla fall till att logoped ska finnas kvar under höstterminen så att den nya rektorn kan bilda sig en uppfattning om behovet. Det beskedet i kombination med att vi fått en bra kontakt med rektorn gjorde att vi till slut valde Eriksdalsskolan. En lång och påfrestande process var därmed avslutad.

Under skolvalsprocessen hade vi mycket stöd av andra föräldrar som var eller har varit i samma situation. Bland annat var det under våren stor aktiv-itet på DHB Östras facebook-

grupp ”DHB Östra Språkstör-ning”.

Leo har fått och får mer stöd än de flesta barn med språk-störning, vi har haft tur och känner mycket för barn och föräldrar som inte har haft tur-en att gå på en språkförskola och som inte går i en anpassad skolgång (om behov finns av detta).

Språkstörning är i princip okänt hos många tjänstemän och politikerBehovet i Stockholms stad är oändligt mycket större än de tre barn som fick plats på Er-iksdalsskolan hösten 2012. Vår erfarenhet efter att under det gånga året diskuterat med po-litiker, tjänstemän och rektorer är att funktionshindret i princip är okänt. Det är extremt tungt som förälder att ensam infor-mera om språkstörning och de behov som medföljer. DHB har en viktig roll när det gäller att verka för en bättre förskole- och skolsituation för barn med språkstörning. Förbundets in-formations- och intressepoli-tiska insatser är av största vikt för att i steg ett medvetande-göra att funktionshindret finns och i steg två åstadkomma en förändring inom skolområdet. Till skillnad från övriga funk-tionshinder som är represen-terade inom DHB finns det, förutom Talknuten, inga andra som företräder språkstörning i landet. Vi hoppas därför att vi ska få fler föräldrar som har kraft att engagera sig så att vi får ett ökat fokus på språkstör-ningsgruppen framöver inom DHB. ■

under en tid med personalen på Bamse fick vi beskedet i oktober 2011 att Leo inte kan gå integrerat om inte ett betyd-ande stöd erbjuds. En placering i en språkklass rekommende-rades.

Vi kontaktade vår hemskola i Bagarmossen, vilka tydligt meddelade oss att de varken hade resurser eller kompetens att erbjuda det stöd som Leo var i behov av. Bagarmossens skola skickade en ansökan till S:t Örjans Tal-, språk- och kommunikationsklass (TSK), Stockholms stads enda skola med inriktning på barn med språkstörning med plats för drygt 30 elever i årskurserna 1-9. St Örjan meddelade snart att skolan var full och att några nya barn inte skulle kunna tas in till hösten.

Det krävs aktiva föräldrar för att få plats i språkklass Det blev full fart med att hitta alternativa skolalternativ. Vi kontaktade alla språkklasser i Stockholms län samt statliga Hällsboskolan i Sigtuna/Mär-sta. Samtliga skolor förutom Hällsboskolan svarade att de prioriterade barn från den egna kommunen och att besked kunde lämnas först under sen-våren. Flera svarade att det inte var någon idé att ansöka efter-som de inte ens har kapacitet att ta emot barn med dessa be-

Page 5: DHB Dialog #4-2012

dhb dialog nr 4 2012 ❘ 98 ❘ dhb dialog nr 4 2012

mats lIndBlOm textdragO prVulOVIc, malmöBild aB FOtO

– Det har varit en omfattande beredning av lokaliseringen av Hällsboskolan, både den del som fi nns i Umeå och den del som fi nns i Sigtuna har berörts, säger SPSM:s generaldirektör Greger Bååth. Engagemanget för verksam-heten har varit nyttigt för oss att ta del av.

Hällsboskolan i Umeå bör-jade ta emot elever vårtermi-nen 2010. Intresset för skolan har framförallt kommit från föräldrar och barn från Umeå kommun. Avsikten med etableringen var att er-bjuda norra Sverige en spe-cialskola för elever med grav språkstörning. Specialpedago-

HÄLLsbo uMeå blir kvarHÄLLsbo sigtuna fl yttar till stockholmSpecialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fl yttar in sin specialskola Hällsboskolan från Sigtuna till sin verksamhet på Kungsholmen i Stockholm. Myndigheten fortsätter dock att driva Hällsboskolan i umeå. Be-träff ande det sistnämnda har synpunkter från föräldrar och intresseorganisationer varit en viktig del i bered-ningen, skriver SPSM i sitt pressmeddelande.

Greger Bååth, generaldirektör SPSM.

giska skolmyndigheten väljer att avvakta med beslut gäl-lande verksamheten i Umeå, mycket beroende på de synpunkter som kommit fram under beredningen. Myndig-heten vill ge verksamheten ytterligare tid att nå ut till övriga kommuner i norra regionen. En uppföljning ska göras så att eventuellt beslut om förändring kan tas innan höstterminen 2016.

Nationella Hällsboskolan i Sigtuna fl yttar till Stock-holmHällsboskolan, statens natio-nella skola för elever med grav språkstörning, behöver

en långsiktig lösning för sina lokaler. Sedan återetableringen 2008 har elevantalet ökat från ungefär tio elever till dagens 60 elever.

– Det har varit en omfattan-de beredning av lokaliseringen av Hällsboskolan. I och med att vår partner sedan skolan etablerades, Sigtuna kommun, inte längre kan erbjuda lokaler, väljer vi att samlokalisera våra verksamheter i regionen och fl ytta in skolan till Kungshol-men, säger Greger Bååth.

En fl ytt till Kungsholmens skolområde Campus, Kon-radsberg har stora fördelar. Här blir en samverkan möjlig med närliggande grundsko-

lena Fernström textanna westerhagen FOtO

lena Fernström textanna westerhagen FOtO

Det är med glädje vi i DHB Språkstörning mottagit beskedet att Hällsbo i Umeå får fortsätta. Det har hela tiden känts som man från SPSM:s och generaldirektör Greger Bååths sida verkligen lyssnat in vad vi har framfört och vi hoppas på ett bra samarbete i marknadsföringen av Umeå i fortsättningen. Vi tror att behovet fi nns men att informationen inte riktigt har nått ut till föräldrarna.

Det som oroar oss är fl ytten från Sigtuna till Stockholm och hur det ska fungera eftersom det blir en helt annan miljö och andra förutsättningar. Men även här hoppas vi på fortsatta öppna och positiva dialoger.

Det är ju ingen hemlighet att DHB Språkstörning vill ”öppna” fl er Hällsboskolor i landet för vi tror att behovet fi nns även om det inte kommer att gälla alla elever/barn med språkstörning. Så vi hoppas på att man från SPSM:s sida fortsätter att diskutera och planera för ytterligare Hällsbo, någonstans i södra landsändan kanske!? ■

Lena Fernström, ordförande DHB

Språkstörning. koMMentar dHB språkstörning

lor och friskolor som fi nns på området. SPSM har sedan tidigare beslutat att Manilla-skolan för elever som är döva eller har en hörselnedsättning ska fl ytta in till Kungsholmen från och med hösten 2013. På området erbjuder SPSM också kursverksamhet för pedagoger som arbetar med elevgrup-pen. Flytten gör det också möjligt att samverka med det resurscenter för elever med grav språkstörning som bland annat gör specialpedagogiska utredningar.

Hällsboskolan årskurs 1-6 fl yttar till Campus hösttermi-nen 2014 och årskurs 7-10 höstterminen 2015. ■

Page 6: DHB Dialog #4-2012

10 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 11

mats lIndBlOm text & FOtO Isabella Hagnell har gått på Östervångs-skolan och sedan på Risbergska skolans samhällsprogram med inriktning samhälle. Daniel Westermark har gått på Manillasko-lan och därefter ävenledes på Risbergska skolans samhällsprogram, men med inrikt-ning ekonomi.

– Det passade dock inte mig, så jag ord-nade en specialutformad inriktning där jag själv valde vilka ämnen jag läste, förklarar Daniel.

RGD på Risbergska är dock ett minne blott för såväl Isabella som för Daniel. När DHB Dialog träffar dem är det i Lång-huset på Örebro universitet. Deras första termin lider mot sitt slut, och båda två har blivit varma i kläderna på universitetet.

Isabella, som läser juristprogrammet, be-rättar att hon innan hon började föreställde sig att det skulle vara jobbigare att studera på universitet.

– Jag trodde att det skulle vara sjukt mycket att läsa hela tiden, och visst måste man läsa men upplägget är väldigt pedago-giskt och inte det är inte alls så tungt som jag trodde innan.

Daniel instämmer.– Det är mycket självständigt arbete

jämfört med gymnasiet, men har man bara disciplin så är det inte så märkvärdigt.

Båda tycker också att sina respektive ämnen är roliga, vilket givetvis ökar mo-tivationen. Daniel läser psykologprogram-met där första terminen ägnats åt psykolo-gi på ett generellt plan. Det märks att han gillar ämnet för han pratar förhoppnings-fullt om kommande fördjupande studier.

Han har under de senaste åren blivit mer och mer nyfiken på ämnet, vilket har gett vetgirighet.

– Det är spännande att förstå varför vi människor gör som vi gör, och hur vi fungerar. Om man sedan kan hjälpa någon annan med de kunskaperna så är ju det också rätt bra, säger Daniel med glimten i ögat.

Isabella har vetat sedan hon var liten att hon skulle studera på universitet. Men valet av juristprogrammet har växt fram med tiden. Hon visste inte vad hon ville bli, men var på det klara med att hon ville jobba med politik eller förvaltning.

– Statsvetenskap var ett alternativ jag funderade på, men valet föll till slut på juridiken. Med en juristexamen kan jag jobba inom politiken eller inom stat, kom-mun eller landsting.

– Juridiken blir som ett verktyg som kan användas i olika sammanhang, flikar Daniel in.

En bra startBåde Isabella och Daniel är teckenspråkiga döva, men det har inte inneburit några som helst problem i studierna. Dels är det mycket självstudier och dels finns tolk till alla undervisningssituationer.

– I klassen har vi tolk och det fungerar bra. Vid seminarietillfällena är det lite bökigare då det är många som diskuterar och man inte har direktkommunikation, resonerar Daniel.

Isabella håller med om seminarierna.– Seminarier kan vara svårare, man pra-

tar fort och det används invecklade termer. Men man blir vanare med tiden, säger hon med tillförsikt.

Isabella berättar vidare att hon och tolkarna stämmer av med varandra direkt när ett svårt och ämnestypiskt ord inte översätts korrekt.

– Ibland kan det hända att tolken för-enklar en term, dvs. översätter ordet i en mer vardaglig formulering. Men då har jag bra kommunikation med tolken för att få rätt term.

Obegränsad tolkningNär Isabella och Daniel får schemat för delkurserna så meddelar de tolkarna och har tolk för alla undervisningstillfällen. Enda gången Isabella inte haft tolk är när det blev en schemaändring i absolut allra sista minut.

– Det var inte föreläsaren som försum-mat sig, ingen kunde förutse ändringen.

Även vid icke schemalagda grupparbe-ten får man tolk. Bara man ser till att boka i god tid.

– Det är i princip obegränsad tolktillgång. Det vi har uppfattat är att vi ogärna ska begära tolk på kvällstid och att vi inte ska ha grupparbeten såå ofta, förklarar Isabella.

Isabella och Daniel får även anteck-ningshjälp från föreläsningarna. Det är andra studenter som låter kopiera sina anteckningar och som får en ersättning från universitetet för detta.

Vid sidan av undervisningstillfällena umgås varken Daniel eller Isabella jätte-mycket med andra studenter på program-men.

– Vi umgås mest med döva kompisar, men vi har träffat klasskompisar också gi-vetvis. Men vi är inte med i studentkårens aktiviteter eller så.

Daniel tycker det är bra att det ordnas mycket aktiviteter för den som vill göra saker vid sidan av studierna. Och det finns offentliga föreläsningar att gå på berättar Isabella.

Isabella berättar att hon och en annan klasskompis anordnat en teckenspråkskurs vid två tillfällen hittills.

– Senast kom det elva personer.Båda säger att de har trevliga kurskam-

rater och i Isabellas klass kan några lite teckenspråk och lär sig mera hela tiden.

Just nu jobbar Isabella med ett PM som snart ska vara inlämnat. De tycker inte att det är så stressigt just nu åtmins-tone.

– Men det varierar, säger Daniel, det finns lugnare perioder och tvärtom.

FramtidenBåde jurist- och psykologprogrammet är långa program och examen är inget som väntar runt hörnet ännu. Frågan om vad som händer sedan är därför inte så lätt att svara på.

speciaLskoLa, riksgyMnasiuM,

universitet…ISABEllA OcH DANIEl STuDErAr FörSTA

årET På örEBrO uNIvErSITETAtt våga tro på sig själv och att ha självdisciplin, det är grunden

för att ta steget till universitetsstudier. Isabella Hagnell och Daniel Westermark är snart klara med sin första termin på öre-

bro universitet. De trivs med sina respektive ämnen och ser inget som hindrar teckenspråkiga döva att studera på universitet.

– Jag blir ju yrkesutbildad legitimerad psykolog och det är det jag vill jobba som. Men jag vet inte exakt med vad. Det finns många områden som vi kommer att gå igenom under program-met och jag vill hålla mig öppen, säger Daniel.

Isabella är inne på samma linje och tänker ganska brett just nu.

– Många tänker ”advokat” när de hör juristprogrammet. Men man kan jobba inom politiken, statlig förvaltning, som handläggare eller utredare.

Tro på sig självDaniel och Isabella är båda 19 år och kommer direkt från gymnasiet in på eftertraktade universitetsprogram. Finns det något framgångsrecept?

– Det handlar om att tro på sig själv, säger Isabella. Jag hör många säga att det är för svårt och att man inte vågar.

Isabella har vidare en känsla av att samhället och dövskolorna spelar in i sammanhanget.

– När någon döv eller hörselskadad gör bra ifrån sig så får man höra att man är duktig, lika duktig som hörande. Varför ska man jämföra med hörande? Det får det ju att låta som att hörande per defi-nition är duktigare.

Isabella menar att det inte har någon betydelse om man är hörande eller inte.

Alla kan om de vill. Daniel säger att det också gäller att söka information innan, och prata med SYV om man har frågor.

Det finns mycket att välja mellan, där-för måste man ta reda på fakta. Isabella instämmer.

– Vi gjorde ett besök på universitetet från gymnasiet, sedan fick man kolla upp saker själv.

Isabella och Daniel ger också beröm till sina lärare på RGD.

– Man kan väl säga att vi hade tur som hade bra lärare som gjorde att vi kunde gå vidare.

Men Isabella frågar sig ändå vari osä-kerheten ligger hos dem som inte tror att de kan studera på universitet.

– Kanske är det så att man fått för lite uppmuntran och stöd?

Det är ett heltidsjobb att studera på universitet, menar Isabella.

– Många tror man kan lalla runt, men det krävs disciplin. Å andra sidan måste man inte plugga varenda minut som man hinner heller.

Daniel gillar flexibiliteten som univer-sitetsstudier innebär, till skillnad från det schemalagda gymnasiet. Man kan läsa på och ta ledigt när man själv vill. ■

Daniel och Isabella trivs i universitetsvärlden.

Page 7: DHB Dialog #4-2012

12 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 13

DHB Östra hade den 25 november en Informations- och diskussionsdag för föräldrar, i samarbete med Unga Hörsel-skadade i Stockholm, HISUS och HRF Stockholm.

Carin Norman från Hörsel & Dövfo-rum, ett samarbetsprojekt mellan Speci-alpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Stockholms läns landsting berättade om den kartläggning och rapport av hör-selpedagoger och skolstöd som hon gjort. Carin Norman har efter kartläggning ar-betat aktivt de sista åren för att få kommu-

nerna att öka sin hörselkompetens. Många har därefter utsett en person som ska vara hörselansvarig. Hon har även arbetat för att en utbildning till specialpedagog inom hörsel ska komma igång, vilket det gjort. Men dessa är färdigutbildade först om några år! Hon informerade även om det stöd och de utbildningar som SPSM kan ge till lärare och rektorer.

Problemet är att kommunerna och sko-lorna inte alltid är motiverade att gå dessa utbildningar eller ha anställda hörselpeda-goger då de inte vet att de har hörselska-

nu finns det bara tIO kOmmunala hörselpedagOger i hela stockholms län!Stockholms län har 28 kommuner men bara tio kommunala hörselpedagoger. Antalet hörselskadade barn och ungdomar som går inkluderat är ca 1500! Skolor och kommuner har inte hörselkompetens och de vet inte alltid att de har hörselskadade elever på sina skolor. Det här drabbar våra barn. Hur ska de kunna få det stöd de behöver?

lena wettrén, dhB östra textmarIanne r BerlIn FOtO

lena wettrén text & FOtO

FörälDrAINFOrMATION OcH DISKuSSION

dade elever på sina skolor. Den hörsel-kompetens man bygger upp är dessutom flyktig då personal byter jobb och flyttar.

Skolstöd Sverige, ett privat företag som erbjuder hörselpedagogiskt skolstöd berät-tade om hur de arbetar i bl a Danderyds kommun.

Elisabeth Jönsson Österdahl, en av de tio kommunala hörselpedagogerna, berät-tade om sitt arbete som hörselpedagog i Järfälla.

Efteråt följde en diskussion som vi får redovisa för framöver. ■

Skolan kommer att erbjuda fem nationella program; Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Ekono-miprogrammet, Handels- och Administra-tionsprogrammet och Barn- och Fritids-programmet. Det blir max 16 elever i de här klasserna. De platser som inte går åt för elever med hörselnedsättning fylls på med hörande elever.

De kommer att ha hörselslingor med mikrofoner till alla elever i klassen och tolk om det behövs. Lärarna ska nu ut-bildas i hörselkompetens. Vi framförde att all personal borde få den kompetensen och att det vore bra med även tecken-språkig personal på skolan. Eleverna kommer förhoppningsvis att erbjudas teckenspråksundervisning som språkval eller individuellt val. Vi diskuterade att det är viktigt med skriftlig information och att alla lärare måste lägga information om läxor prov mm på skolans intranät Fron-ter. Vi diskuterade även att det kan behö-vas anteckningshjälp då många har svårt

Nu är det beslutat att det blir gymnasium för hörselskadade och döva elever på en ny skola i Stockholm – Midsommarkransens gymnasium – i nuvarande Brännkyrka gymnasiums lokaler. Brännkyrka gymnasium läggs successivt ned och Frans Schartaus gymnasium flyttar dit och ska ansvara för hörselklasserna. DHB östra har tillsammans med andra hör-selorganisationer haft ett möte med rektorer, andra ansvariga på skolan och utbildningsförvaltningen.

gyMnasie-kLasser För Hörselskadade oCH döva I stoCkHolm

fakta❚ öppet hus på midsommarkran-sens gymnasium 31 jan

❚ dHB östra planerar en informa-tionskväll om skolan i vår.

Information har också skett via:gymnasieinformation på rosenlund 14 novgymnasiemässan i älvsjö, 22-24 nov

att anteckna samtidigt som man läppavlä-ser eller tittar på någon som tecknar. Skolan är relativt nyrenoverad men klass-rum behöver akustikanpassas. En del av skolans matsal kan enligt ansvariga anpas-sas för våra elever. Vi påpekade att även skolgården var bullerstörd av Essingele-dens trafik och att den stora ljushallen, flera våningar hög, måste akustikanpassas.

Kostnaden för andra kommuner än Stockholms stad att skicka en hörselska-dad/döv elev till Midsommarkransens gymnasium är inte fastställd ännu.

DHB Östra med flera organisationer kommer ha ett nytt möte med dem i

januari. Vi vill fungera som bollplank och bevaka att det här blir riktigt bra så att det här blir ett attraktivt alternativ till att gå in-kluderat och ett bra alternativ för dem som inte vill flytta till RGD/RGH i Örebro.

HistorikTill och med vårterminen 2001 fanns det hörselklasser på gymnasienivå på Alvikssko-lan, med ca 25-30 elever i olika årskurser och inriktningar. Det fanns dock brister i gymnasiekompetens hos lärarna då de var de enda gymnasieklasserna på skolan. Man beslöt att flytta klasserna till en annan gymnasieskola. Det förekom bl a diskussio-ner om S:t Eriks gymnasium på Kungs-holmen eller Bromma gymnasium. Beslut togs under sommaren att flytta eleverna till Bromma gymnasium.

Flytten blev inte lyckad, hörselkompe-tensen och hörselanpassningen av lokalerna på skolan har varit undermålig. Informa-tion om att de hade hörselklasser på skolans webbsida och på gymnasiemässan var näst intill obefintlig. Vid totalrenovering av skolan gjordes ingen ytterligare hörselan-passning av lokalerna. Eleverna kände sig inte speciellt välkomna. Antalet elever som sökte sig till skolan minskade successivt och till slut år 2007 var det inte några hörsel-skadade elever som sökte till hörselklass på skolan. Sen dess har det inte funnits några hörselklasser på gymnasienivå i Stockholm.

DHB Östra har tillsammans med andra hörselorganisationer i Stockholm, under alla år varit engagerade i frågan och upp-vaktat politiker och tjänstemän. Flera ut-redningar har gjorts av olika tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Den sista utred-ningen, HUGIS, gjord av Gunilla Vigert har nu lett till att ett beslut tagits om en ny satsning på hörselklasser på gymnasienivå. ■

Page 8: DHB Dialog #4-2012

14 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 3 2012 ❘ 15

För fjärde året i rad erbjuder DHB en språkkurs, för hör-selskadade ungdomar 14-17 år. Resan går till Ilfracombe, en mysig liten stad i Devon på västkusten. Skolan Chan-nel School of English är specialiserad på språkkurser i kombination med bra fritidsaktiviteter för ungdomar från hela världen. Resan arrangeras i samarbete med Avista Språkreseförmedlarna.

Ilfracombe är en semesterort med ca 12.000 invånare. Staden är fortfarande en bas för lokala fiskare och en mysig kustort med fina stränder i omgivningarna. Landskapet är vackert och omväxlande och ett av de mest oförstörda i England.

Channel School of English ligger i en mysig tegelbyggnad, med eget café centralt i Ilfracombe. Skolan är den enda språk-skolan på orten och ägs av ett par som på ett trevligt sätt tar personlig del i undervisning och fritidsaktiviteter och de är mycket intresserade av att ta emot vår grupp. All personal, alla lärare och värdfamiljerna är enbart engelsktalande.

Språkundervisningen består av 15 lektioner à 55 min/vecka. Våra elever bildar egna undervisningsgrupper. Undervis-ningen är varierad, med en speciell målsättning att förbättra elevernas förmåga att tala och förstå engelska.

Svensk ungdomsledare. DHB söker bidrag för och bekostar en svensk ungdomsledare som stöttar och hjälper DHB’s grupp på lektioner, fritid, aktiviteter mm.

Hörselteknisk utrustning. Vi kommer att ha hörselteknisk utrustning med från Sverige. En utrustning med kombinerade mikrofoner/mottagare, så att alla hör varandra under lektio-nerna. Tekniken fungerar bra både för hörapparater och CI.

Tillvalsprogram. Alla elever på skolan väljer ett av skolans tillvalssprogram. Här deltar man tillsammans med alla andra elever på skolan. Sportaktiviteterna bedrivs i första hand på lägre och medelbra nivåer. Den som har en hög nivå kan inte alltid vänta sig en nivå som motsvarar förkunskaperna.

Utflykter och kvällsaktiviteter. Skolan ordnar även minst tre kvällsaktiviteter per vecka, t ex , fotboll, disco, karaoke eller grillparty. Det ingår även en heldagsutflykt per vecka till t ex Exeter, Valley of Rocks, Torquay eller King Arthurs Castle.

SpRåkRESA TIll EnglAnD

Discovering Devon är ett utflykts- och aktivitetsprogram med tre halvdagsutflykter eller aktiviteter varje vecka, ex.vis skattjakt, besök på glasfabrik, fotboll, bad, utflykt till Exmoors nationalpark, grottor eller till mystiska hedar.

Tennis. Här tränar Du för en utbildad tennistränare under 2 pass på vardera 2,5 timmar per vecka. Dessutom ingår ytterligare 2,5 timmar tennis utan tränare. Tennisalternati-vet erbjuds för spelare på alla nivåer.

Ridning. Här får Du under 2 pass på vardera 3,5 timmar per vecka lära Dig att rida och sköta hästar. Du får också lära dig anatomi, utfodring, stallskötsel, sadelvård mm och även rida på hedar i de vackra omgivningarna.

Street dance. Under 3 pass om vardera 2,5 timmar per vecka blir Du undervisad i street dance. Du lär Dig sedan sätta ihop olika dansrörelser till ett program.

golf. Under 2 pass om vardera 3,5 timmar per vecka blir Du undervisad av en professionell golfinstruktör. Kursen inkluderar både grundläggande tekniker och spel på den närliggande 18-hålsbanan Willingcott Valley Golf Club.

Inkvartering med helpension. Deltagarna bor i utvalda värd-familjer och delar rum med en annan DHB-elev. Elever från andra länder kan bo i samma familj. Helpension med frukost och middag med familjen och lunchpaket att ta med till sko-lan och vid utflykter ingår.

DHB startar en Facebookgrupp där deltagarna kan lära känna varandra, planera gemensam incheckning, boende, val av tillvalsprogram mm. Ni är också välkomna med frågor via e-mail till Lena på DHB Östra, [email protected].

Deltagare måste vara medlemmar i DHB. DHB söker bidrag till en svensk ungdomsledare och till försäkring av hörselteknisk utrustning mm. Bidragen är till för DHB´s medlemmar, är ni inte medlemmar i DHB måste ni bli det. Enklast är att gå in på www.dhb.se fylla i uppgifterna på medlemssidan och betala in årsavgiften till Riksförbundets Bankgiro. Ni blir då medlemmar i rätt distrikt.

priser för resa 15 juni – 6 juli. I priserna ingår 3 veckors språk-kurs, 15 lektioner/vecka, inkvartering i värdfamilj i dubbel-rum med helpension, kvällsaktiviteter, valt tillvalsprogram och transferbuss från och till Heathrow.

Språkkurs + Discovering Devon 14.725 kr

Språkkurs + Tennis 17.125 kr

Språkkurs + Ridning 18.250 kr

Språkkurs + Streetdance 15.375 kr

Språkkurs + Golf 17.875 kr

OBS! Priserna gäller för 2013 och gäller med beaktande av vad som står i AVISTAs allmänna resevillkor vad gäller kost-nadsändringar utanför Avistas kontroll.

Flyg bokas och betalas av deltagaren. Med kreditkort ingår ofta avbeställningsskydd och ersättning om flygbolaget går i konkurs. Skulle det ske meddelar vi nya flygtider. Vi rekom-menderar nu SAS T&R Heathrow med följande flygtider som passar skolans transferbusstider. Vi försöker se till att de som reser från eller mot samma flygplats flyger tillsammans.

Utresa till Heathrow 15 juni med ankomst före 14.00**

från Stockholm 11.10

från Kastrup 12.05

från Göteborg 8.00*

från Göteborg 8.10**

Hemresa från Heathrow 6 juli med avresa efter 13.50**

mot Stockholm 13.50

mot Kastrup 14.05

mot Göteborg 14.05*

* Mellanlandning på Kastrup. ** Mellanlandning på Arlanda.

Anmälan görs senast 31 mars online på Avistas hemsida http://www.avista.nu/utlandsstudier/anmalan. I ruta två ”undervisningsalternativ” skriver ni ”DHB”. Ange även om ni har en kompis ni vill dela familj med. I samband med anmälan betalas en delbetalning/anmäl-ningsavgift på 850 kr och ev avbeställningsskydd på 250 kr till Avista. Kursen genomförs om vi får minst 6 deltagare.

Varje deltagare kan söka bidrag för egen del. Det ska göras snarast. Sista ansökningsdag hos SPSM är 31 dec, Tysta sko-lan 28 feb och hos HRF 31 mars (besked om bidragen kom-mer i slutet av maj/början av juni). De flesta deltagare fick bidrag förra året. Kontakta DHB Östra [email protected] om ni vill ha hjälp att hitta ansökningshandlingarna.

Alla bilder är från DHB’s språkresor 2011 och 2012. Fler bilder och ett par små filmer finns på http://www.dhb.se/?id=4558.

”Min dotter har lärt sig mycket engelska och det har gått bättre i skolan”

Page 9: DHB Dialog #4-2012

16 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 17

mO gård FOlkhögskOla text & FOtO

mo gård FolkHögskola FIrar 20 år Och startar ny enhet I göteBOrg

år 1992 startade Mo Gård en folkhögskola i Finspång, då som en filial till västanviks folkhög-skola i leksand. Idag, 20 år senare, finns Mo Gård folkhögskola på fyra platser i Sverige – åkarp i Skåne, Stockholm, Göteborg och Finspång i östergötland.

20-årsjubileet startade på gemensamma uppstartsdagar i Höllviken i Skåne där all personal och styrelsen samlades under tre dagar i mitten av augusti. Sen har firandet fortsatt under hös-ten. På alla platser har det firats på olika sätt bl a med tårtkalas, ballongsläpp, tal och öppet hus.

Öppet hur och jubileum i Stockholm 10 oktober var välbesökt. Gamla deltagare, anhöriga, samarbetspartners, organisationer och naturligtvis en del intresserade och nyfikna personer.

Precis som alla 150 folkhögskolor i Sve-rige vänder sig Mo Gård folkhögskola till vuxna som är över 18 år. Det som skiljer skolan från de flesta andra är att man undervisar främst på svenskt teckenspråk men också att man arbetar med kom-munikativ utveckling för dem som vill det. Nästan alla deltagare på folkhögsko-lan är döva, hörselskadade eller personer med dövblindhet med eller utan andra funktionsnedsättningar. Idag är det 131 deltagare som studerar hel- eller deltid på skolan eller deltar på skolans årliga aktiveringskurs.

regional utveckling2007 tog Mo Gård folkhögskola första klivet för att erbjuda folkhögskola utanför Finspång, då i Stockholm. Sedan dess har det blivit tre flyttar och idag finns verk-samheten på Telefonplan i nyrenoverade lokaler.

Där studerar idag 29 deltagare men där finns också sex uppdragselever från gymnasieskolor och kommuner i Stock-holmsområdet. I Stockholm jobbar sex personer – fyra lärare, en elevassistent och en administratör. Finspång och Stockholm delar på en biträdande rektor.

Två år senare startade man en enhet i Skåne. Uppstarten föregicks av en mark-nadsundersökning som visade på att det fanns underlag för att starta. Nätverken och intresseorganisationerna i regionen var positiva till vår etablering.

Platsen blev Åkarp och lokalerna där skolan har sin verksamhet hyr man hos Folkhögskolan Hvilan, en av Sveriges äldsta folkhögskolor. En avgörande faktor för placeringen var det centrala läget och närhet till allmänna kommunikationer.

Från vänster Senad H, Anna K och Daniel F-M i bakgrunden, tre av de deltagare som börjat på folkhögskolan i Göteborg.

Vid starten började 15 deltagare, två lärare plus en halvtids assistent. Drygt tre år senare har skolan 37 deltagare och utökat personalen med en lärare.

Så augusti 2012 var det dags för yt-terligare en nystart, denna gång i Göte-borg. Proceduren blev densamma som tidigare, dvs. en marknadsundersökning och en nära dialog med nätverken i Västra Götaland. Efter de positiva erfarenheterna i att vara samlokaliserade med en annan folkhögskola, påbörjades sökande efter lokaler i Göteborgsområdet. Idag hyr verksamheten in sig på Nordiska folkhög-skolan i Kungälv. På Nordiska finns också en teckenspråks- och tolkutbildning vilket man givetvis tycker är ett stort plus.

I Göteborg studerar 19 deltagare vilket var över förväntan och två lärare finns på skolan. Planeringen är att till nästa läsår utöka både antalet deltagare och personal-gruppen.

Det har blivit en riktig win-win-situa-tion att vara samlokaliserade med Folk-högskolan Hvilan och Nordiska folk-högskolan, säger Tomas Larsson som är biträdande rektor på enheterna.

Idag arbetar totalt 25 personer på folk-högskolan, flest i Finspång där man har ett eget skolhus. Alla skolor är dagfolkhög-skolor och har inget internat. På skolorna är det framförallt så kallade kärnämnen, som t.ex. svenska och matte, som delta-garna har möjlighet att studera men det finns också möjlighet att läsa praktiska och estetiska ämnen.

FramtidenMo Gård folkhögskola satsar på att finnas där våra deltagare bor. Anledningen till det är att vi vill nå ut till de som önskar

en teckenspråkig miljö, inte minst för gemenskapens skull.

”Att ingå i ett socialt sammanhang är mycket viktigt för den personliga utveck-lingen och för lärande”, menar Carina Boman som är nybliven rektor för skolan.

Folkhögskolornas själ ligger just i att skapa en social arena samt bedriva folk-bildning utifrån individens förutsättningar och behov. Mo Gård folkhögskola har tagit det ett steg till genom att skapa en individuellt anpassad utbildning, där deltagaren får utforma sina egna mål och studera utifrån dem i sin egen takt. Det betyder att man inte följer en redan färdig kurs i en klass, utan kursen skapas och be-drivs utifrån deltagarens egna mål. Det här ställer stora krav på skolans pedagoger och deras kunskap och iver att nå varje individ samt flexibilitet gör detta möjligt.

Skolan vill fortsätta växa och etablera sig på fler platser för att kunna stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livs-situation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Det är också viktigt att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsni-vån i samhället samt bidra till att bredda intresset för och delaktighet i kulturlivet, allt enligt statens fyra syften med folkbild-ning. ■

Mer information kan du hitta på folkhögskolans nya hemsida http://folkhogskola.mogard.se

Page 10: DHB Dialog #4-2012

dhb dialog nr 4 2012 ❘ 1918 ❘ dhb dialog nr 4 2012

Fram till hösten 2015 kommer Riksför-bundet DHB tillsammans med Mo Gård att driva projektet som är ett Arvsfonds-projekt, i samarbete med bland andra RG Sär D/H och Barnombudsmannen. Under projektets inledande fas ska en

TEll-uSteckenspråkiga elevers livssituation – utvecklingsstörning

Projektet TEll-uS har som ambition att du ska få veta hur teckenspråkiga gymnasieelever med utveck-lingsstörning själva upplever sin utbildning nu, hur den har varit och vad de tänker om framtiden.

erIka ahlBerg text

mats lIndBlOm textjOhan ödmann FOtO

eller fl era metoder för hur målgruppen kan framföra sina upplevelser utformas och också testas genom en pilotstudie med en handfull elever. Därefter ska en mer omfattande studie genomföras varpå projektets slutfas riktar sig till att till-

MAGDALENA DJERF [email protected] Gård

MARIA NORBERG [email protected] Media AB

gängliggöra och sprida studiens resultat. En viktig del i resultatspridningen är dess återkoppling till målgruppen.

Projektet TELL-US planeras att ge-nomföras under en treårig period fram till och med hösten 2015. Syftet med projektet är att ge dessa elever en möjlig-het till det elevinfl ytande de är berätti-gade till och därigenom kunskap om hur de själva upplever sin livssituation.

Har du frågor eller funderingar om projektet, eller kanske själv vill framföra din åsikt? Kontakta oss gärna! ■

Format uppfälld 210x325 mm

Bästa julklappen till mamma, moster, svärfar, eller som present till väninnan som ”fyller tant”!

Beställ nu, på www.tantkalendern.se. Eller skriv eller ring! Priset är 75:- inkl moms och porto.

– Säljs också på vissa museer, i bokhandlar och presentaffärer.Stormdals

tryck- och bokkonsult

Flörttipsför Tanter!

Tantkalendern 2013 är här!Väggalmanackan där flörtiga Tanter får Forskningens Finaste Tips om hur de bästintresserar, attraherar och bedårar Farbröder!

Stamgatan 22, 125 74 Älvsjö • Tel 070-589 54 66 • www.tantkaledern.se

Idé och bilder: Eva Björk.

Det har gått ett år sedan Greger Bååth överlämnade tolk-tjänstutredningens betänkande till barn- och äldreminister Maria Larsson (14 december 2011). Många, inte minst vi intresseorganisationer, har väntat på en remiss.

När en riksdagsledamot genom en skriftlig fråga i riksdagen undrade när betänkandet går ut på remiss, blev svaret från barn- och äldreminister Maria Larsson:

– Regeringens bedömning är att de kostnadsberäk-ningar av förslagen som utredningen har gjort inte har varit tillräckligt heltäckande med avseende på alla de kon-sekvenser som följer av ett förslag till både en ny myndig-het och en ny lag. En lösning på att i efterhand kunna komplettera dessa ekonomiska analyser på ett tillfredsstäl-lande sätt med hög kvalitet har inte gått att fi nna. Därför har regeringen inte för avsikt att remittera utredningens förslag utan söker i nuläget andra vägar att lösa frågan om en ändamålsenlig, kostnadseffektiv och brukarorienterad tolktjänst.

DHB har nu, tillsammans med Sveriges Dövas Riksför-bund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Hörselskadades Riksförbund, Unga Hörselskadade, Förbundet Sveriges Dövblinda, Dövblind Ungdom och Vuxendöva i Sverige, sänt en skrivelse till socialdepartementet och bokat ett möte med departementet.

Arbetet fortsätter på vägen mot en ändamålsenlig, kost-nadseffektiv och brukarorienterad tolktjänst. ■

vad händer med tolktjänstutredningen?Sedan tolktjänstutredningens betänkande över-lämnades till socialdepartementet har det varit locket på från regeringshåll. Det kommer inte att bli någon remiss på betänkandet.

”sprak” i HJÄrnan från specialpedagogisk rikskonferens i västeråsDet är enkelt att manipulera hjärnan. vår hjärna är mycket lik apans. vid stress går vi in i aphjärnan, reptilhjärnan och att kunna samarbete är vår största utmaning. Då blir det viktigt att kunna aktivera vårt belöningssystem. Stefan Sackemark, KBT:are och skol-läkare i Avesta, kallar det för att få ”sprak” i hjärnan, dvs. summan av våra aktiverade belöningssystem.

Systemet behöver fyllas på dagligen då det ger oss både dopamin och serotonin. Ytterligheten heter depression och då är det slut på kontot av dessa kemiska substanser.

Att få sprak är egentligen det enda som driver oss människor framåt, säger Stefan vars föreläsning – Hjärnans funktion – känns som en självklarhet i läran om vår biologiskt genetiska hjärna. Allas våra hjärnor är olika, genetiskt och genom lagrade erfaren-heter. Vi är skapta för att vara olika, annars sker ingen utveckling framåt för mänskligheten. Därför ska alla beteenden ses som funktionella. Det är viktigt att se andra personers uppträdande i förhållande till ålder, mognad och utbildning och inte göra sig själv till referens gentemot andra. Hjärnor i ”balans” är nödvän-digtvis inte de som för mänskligheten mest framåt utan tillgången fi nns hos hjärnor i ”obalans” som vågar ta risker. Som kan utmana det konventionella och gå utanför komfortzonen. Rent kemiskt handlar det om att de som vill hänga högst upp i lianen har ett ett trögare belöningssystem i hjärnan. Inte så konstigt då att Einstein, Mozart med fl era tillhör de mest framgångsrika män-niskorna i historien.

Kroppens roll är att tillfredsställa hjärnan. För mycket hjälp gör egentligen individen svagare då ett ökat beroende av andra mins-kar funktionerna. Det är nämligen funtat så smart att det man använder av hjärnan får man behålla, resten tillbakabildas. Use it or loose it.

Minskad stress ökar tillgängligheten till hjärnans förmågor. Ru-tiner och timing och rörelse sänker stress. Höjning av belöning ger också en direkt sänkning av stress.

Vi människor styrs av sömn, dryck (ej alkohol o droger), mat och att vi rör på oss var dag samt att vi trivs med livet. Tillgogoser vi dessa behov lever vi längre. Dels kan man göra detta genom fi njusterande mediciner men allra viktigast är att hitta sin väg för att fylla på med de kemiska substanser som kroppen själv bildar. Glöm inte vilka förmågor som för vår utveckling framåt. Ett stort problem i dagens samhälle är att kunskap värderas högre än den kompetens vi besitter, fast det borde vara tvärtom, menar Stefan. Viktigast är att hålla sig till verklighetens fakta, att alltid gå till käl-lan och ta reda på anledningen till varför något är avvikande och undvika att blanda in sin egen tro.

Not: Ca 15 % av vår befolkning idag har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Barn

- och

äld

rem

inis

ter M

aria

Lar

sson

.

DHBBdialogönskar alla läsare en riktigtGod Jul och ett Gott Nytt År

Page 11: DHB Dialog #4-2012

20 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 21

mats lIndBlOm textanna westerhagen FOtO

carLborgsons donationstifteLseDu som är född inom Dalarnas län samt har genomgått dövskola/specialskola för döva/hör-selskadade är behörig att ansöka om bidrag från Carlsborgsons donationsstiftelse.

Medel kan sökas till t ex bildandet av eget hem, bosättning samt till inköp av redskap, inventarier och material för bedrivande av yrke eller annan sysselsättning. Bidrag kan även sökas till yrkesut-bildning, vidareutbildning och kurser.

Ansökningsblankett och information fi nns på www.Itdalarna.se (fl ik Övrigt; Stiftelser), eller kontakta Landstinget Dalarna, tfn. 023-49 01 05, [email protected].

Ansökan sändes till Landstingent Dalarna, Carlborgssons donationsstiftelse Box 712 791 29 FALUN

Varmt välkommen till den vackra teckenspråkiga världen. På en veckas intensivkurs får du ett bra avstamp för kommunikation på teckenspråk.

❚ Språkbad – optimal inlärning❚ Tvåspråkig förskola för barnen på området❚ Unna dig en vecka med helpension i avkopplande miljö

Efter landstingets grundutbildning är du välkommen att anmäla dig till den nivå som passar dig bäst.

kostnadDu har fri undervisning och logi på skolan samt fri barntillsyn. Du betalar endast för maten (f.n 800 kr). Skolan serverar frukost, lunch, middag, frukt/kaffe för- och eftermiddag.

❚ Bas (tsp B)18 – 22 februari 2013 ❚ Medel (tsp C) 11 – 15 mars❚ Medel (tsp D) 15 – 19 april ❚ Hög (tsp E) 13 – 17 majSommarkurSer vecka 26, 30-31❚ Bas (tsp B) 14 – 18 okt ❚ Medel (tsp C) 4 - 8 nov❚ Medel (tsp D) 25 -29 nov ❚ Hög (tsp E) 2 - 6 decAnmälAn och mEr informATion www.vastanviksfhs.se ❚ telefon 0247-641 03

Västanviks folkhögskola Winterommes väg 5, 793 92 Leksand

Teckenspråkig sTudiemiLjöTeckenspråks uTbiLdning För FöräLdrar TUFF

Inom ramen för forskningsprojektet KIT – Kommunikation, Identitet och Teknologi (http://www.oru.se/Forskning/Forsk-ningsamnen/HumUS/Pedagogik/Pedagogik/Forskningsprojekt-inom-Pedagogik/Forskningsprojekt-inom-Pedagogik/?rdb=515) – har en omfattande studie bedrivits under sista två åren där tre döv- och hörselorganisationers tidskrifter, nämligen DHB Dialog, Dövas tidning och Barnplantabladet (fi nns redan i digital version) har studerats. Studien fi nns rapporterad i senaste numret av den internationella forskningstidskriften Deafness and Education In-ternational. Nu skapas en digital databas av tidskrifter från och med 1891 för att i framtiden kunna bedriva mer systematiska stu-dier av olika slag. Sangeeta Bagga-Gupta, professor i pedagogik med inriktning didaktik och bl a vetenskaplig ledare för CCD (Communication, Culture and Diversity; svensk förkortning KKOM-DS) vid Örebro universitetet, har genom strategiska medel startat arkivprojektet med att digitalisera tidskrifterna från 1891. Utöver det svenska arkivmaterialet kommer även tidskrifter från andra internationella intresseorganisationer att ingå i arkiv-databasen.

- En digitaliserad databas har fl era fördelar för att kunna göra systematiserade studier, säger Sangeeta.

Anish och Sarah med DHB Dialog-utgåvor modell äldre på DHB:s kansli.

dHb diaLog digitaLiseras från första nuMret under 1970-taLetForskare på örebro universitet arbetar med att skapa en digital databas inom ramen för ett ”arkivprojekt” där bl a alla utgåvor av DHB Dialog (och ytterligare ett par andra intresseor-ganisationers tidskrifter) kommer att fi nnas. Detta för att skapa ett lättillgängligt material att jobba med vid framtida studier.

Två ungdomar, båda svenskt teckenspråkiga, Anish W. Gupta och Sarah Remgren, jobbar som bäst med att ta digitala bilder av DHB Dialog från 1970-talet och framåt, bilder som sedan förs in i mappar vid CCD forskningsmiljöns etnografi ska labb på Örebro universitet. När arbetet är klart går inte att säga i dagsläget.

- Samtliga forskare i KIT-projektet, Ingela Holmström, Rickard Jonsson och jag är upptagna med annat just nu, men under 2013 kan vi jobba mer systematiskt med delar av det svenska digitalise-rade arkivmaterialet.

Potentiellt känsliga element, så som bilder på barn, deras namn och information om var och i vilken skola de går, censureras när analys av materialet görs.

- Dessa censureras i våra presentationer och de forskningstex-ter som produceras inom ramen för vår verksamhet, förklarar Sangeeta.

Databasen kommer att fi nnas tillgänglig bara för forskare, men DHB (och andra intresseorganisationer vars tidskrifter digitaliseras) kommer att erbjudas en digital kopia över just deras tidskrifter när olika delar av databasen är klar. Huruvida intresse fi nns för att offentliggöra materialet är en fråga som får diskuteras framledes. ■

matfrisk.Idén med boken matfrisk, mat som kan förebygga cancer är att visa hur vi kan äta mycket gott och samtidigt minska risken för flera vanliga cancersjukdomar.

På ett personligt sätt hoppas vi väcka nyfikenhet utan att skrämmas, genom att på ett enkelt sätt förklara sammanhang, sprida kunskap och bjuda på rätter som är lättlagade.

Vi hoppas också på att öka förståelsen för att cancer inte är en sjukdom utan en mängd olika. Det gäller därför att vara kritisk när någon vill marknadsföra mirakelkurer mot cancer i allmänhet. Använd i stället pengarna till god och omväxlande mat. Tillsammans har vi över 50 års erfarenhet av cancer behandling och samtal med patienter och deras anhöriga.

Den erfarenheten och kunskapen vill vi dela med oss.Lars Beckman och Lars Franzén

Recepten är skapade av TV-kocken Fredric Andersson tillsammans med läkarna.

Boken har tillkommit med stöd av Balticgruppen som sedan tidigare stöttar cancerforskningen i Norrland. En del av bokens försäljning kommer också att tillfalla cancerforskningen.

För att beställa boken ring 0660-29 99 51 eller maila [email protected](Du kan även betala in direkt på bg 5358-8240, glöm ej att ange matfrisk och ditt namn och adress.)

matfrisk. m

at som kan förebygga cancer andersson beckm

an franzén

Idén med boken matfrisk, mat som kan förebygga cancer är att visa hur vi kan äta mycket gott och samtidigt minska risken för flera vanliga cancersjukdomar. På ett personligt sätt hoppas vi väcka nyfikenhet utan att skrämmas, genom att på ett enkelt sätt förklara sammanhang, sprida kunskap och bjuda på rätter som är lättlagade. Vi hoppas också på att öka förståelsen för att cancer inte är en sjukdom utan en mängd olika. Det gäller därför att vara kritisk när någon vill marknadsföra läkemedel, hälsokost och mirakelkurer mot cancer i allmänhet. Använd istället pengarna till god och omväxlande mat och var kritisk till olika dyra piller som lovar mer än vad som verkar rimligt. Tillsammans har vi över 50 års erfarenhet av cancerbehandling och samtal med patienter och deras anhöriga. Den erfarenheten och kunskapen vill vi dela med oss.

Lars Beckman och Lars Franzén

Boken har tiLLkommit med stöd av BaLticgruppen som sedan tidigare stöttar cancerForskningen i norrLand. en deL av Bokens FörsäLjning kommer också att tiLLFaLLa cancerForskningen.

kock fredric andersson överläkare lars beckman professor lars franzén

matfrisk. mat

som kan FöreBYgga

cancer

tillsammans med läkarna.

kock fredric andersson kock fredric andersson kock överläkare lars beckman överläkare lars beckman överläkare professor lars franzén professor lars franzén professor

280:- inkl porto

• G

OD

JUL

JUL • GOD JUL • G

Professor Sangeeta Bagga-Gupta ligger

bakom satsningen att digitalisera bl a DHB Dialog. Foto:

Örebro universitet

Page 12: DHB Dialog #4-2012

22 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 23

lIsette BrunO & grethe håkanssOn text sIw Irene tOlleFsen FOtO

grethe håkanssOn text

patrIk Bergström text nelsOn luengO FOtO

dIck hanssOn & grethe håkanssOn text dIck hanssOn FOtO

aktIvItetsdagi skövde

på förmiddagen hade vi bowling och eftermiddagen bjöd på hopp och stoj i upplevelsebadet. denna akti-vitet kunde barn i alla åldrar ta del av. mellan aktivite-terna åt alla en hamburgertallrik som åtnjöts med god aptit. I det stora hela blev det en fantastisk dag.

Det var en helt underbar oktoberdag som anordnades i Skövde, med en härlig och bra kombination av aktiviteter.

föräldrar fick under helgen höra föreläsaren gunilla thunberg som höll ett lysande föredrag om barns rätt till kommunikation och utbildning samt visade exempel på vad som fungerar.

en annan föreläsare som lyssnades på var jeanette persson som föreläste om karlstadmodellen , hon lät sin 11-åriga dotter med down syndrom och språkstörning läsa upp faktatext som hon själv skrivit. visade också film om hur dottern lär sig räkna med hjälp av numicon.

Barnen genomförde två båt-turer då vi spanade efter sälar, tyvärr såg vi inga men det var trevligt ändå då det blev ett strandhugg på grötö där vi tog oss var sin glass.

de stora barnen blev bjudna på en tur i en ribbåt med topphastighet på 60 knop.

aktivitetshelg för familjer med barn som har språkstörningVår helg i mitten av september på Grötö blev en stor succé! Till den bilfria ön Grötö utanför Göteborgs skärgård, ankommer man med båt.

vi tog även en härlig prome-nad i de vackra omgivningarna och tittade på grötös vind-pinade ekar. vi hade tur med vädret och alla föreföll vara nöjda med den överdådiga maten, de mysiga stugorna, föredragen och barnaktivite-terna. Hit återvänder vi gärna var det många som tyckte!

den kommer att vara med i tv-serien som nu spelas in på ön grötö. grymt spännande tyckte de efteråt.

På lördagsmorgonen den 6 oktober träffades 19 män och fick information om de två kommande dagarna av rektorn Anne-Marie Ternstedt, samt ledarna Nelson Luengo och undertecknad.

den första dagen flöt allt på och alla kämpade på i respektive grupp. kvällen skulle inte bli som det traditions-enligt brukar vara med innebandy, eftersom lokalerna var under ombyggnad. efter lite överläggningar så blev det en tur ner till en sportpub för att se på engelsk fotboll. dagen efter var alla vid gott mod och dagen gick snabbt och lätt. under eftermiddagen träffades alla deltagarna för en utvärdering då vi var både klokare, mättare och tröttare.

grethe håkanssOn & kuBBéa englund-lundIn text

nelsOn luengO FOtO

här åkte de ribbåt ut till ön ”kråkan” och hade femkamp. senare när de var tillbaka var det fria aktiviteter, många hoppade luft-kudde vid stranden, trampade ut i havet med trampbåtarna (som inte gick lika fort som ribbåten, men jättekul ändå), och självklart badade vi massor!

vi samlades på kvällen i den finaste stugan (som tjejerna hade fått) och tävlade i frågesport med konstiga frågor som vi var tvungna att kolla upp efteråt.

ungdomsHelg på västkustenI slutet av augusti när det fortfarande var varmt och skönt och man kunde bada ute, samlade vi ihop ett gäng barn och ungdomar till en helg fylld med aktiviteter.

teckenspråkskurs för pappor och anhöriga

teckenspråkskurs för mammor och anhörigaI november hade vi även kurs i teckenspråkskurs och tecken som stöd för mammor och deras anhöriga, samt personal av olika slag, t ex förskolepersonal, ABF-med-arbetare och assistenter.

vi blev nästan 40 deltagare och det är roligt att vi håller igång våra kurser och att det stora intresset finns. till våren kör vi en kurs igen för mammor och anhöriga m.fl.

Världens minsta brandman.Visste du att tre av fyra bränder insträffar hemma? Om du har en hörselnedsättning finns det alltid en risk att du inte blir väckt av brandlarmet, särskilt om du sover ett par rum bort.

Bellman & Symfon introducerar Safe – ett pålitligt brandsäkerhets-paket som väcker dig med ljus, ljud och vibrationer om olyckan skulle vara framme. Något som är speciellt viktigt så här i juletider.

Tel 031 748 37 50bellman.se/se/visit

Brandvarnare Väckarklocka Sängvibrator

2_4_2012_2_Ad_185x126mm-SE.indd 1 2012-12-03 16:51:43

Page 13: DHB Dialog #4-2012

24 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 25

Teckenspråksutbildning

för föräldrar, TUFF

Kvällskurser Intensivkurser

Helgkurser & läger www.tuffkurs.nu

www.tuffkurs.nu

vi fick ett strålande väder och en jättebra guide på vår vandring. Hon berättade om stort och smått i den fantastiska skogen. vi hade en fi kapaus och efteråt grillade vi korv tillsammans i tyre-sta by, dHB östra bjöd.

vIkIngastaden BIrka

museum tre krOnOr

den 8 september åkte sex av våra familjer på en dagsutfl ykt med båt till Birka. alla gick på en guidad tur. vi hade egen guide hela vistelsen, besökte museet och hade en härlig dag med picknick och titt på höstmarknaden som var samma helg. ett missförstånd från tolkcentralen gjorde att blev det lite väl många tolkar!

vi träffades på lejonbacken vid norrbro och hade sen en spännande vandring med fi cklampor i gångarna under stockholms slott. guiden berättade om det gamla slottet tre kronor som brann upp 1697, vi gick igenom den fyra meter tjocka försvarsmuren från 1200-talet och tittade på modeller av slottet på museet.

prova-på-Idrottgruppen med barn som testar olika idrotter har nu hunnit prova dykning med tuber, golf, fäktning och karate. efter jul blir det tennis. vid karate och tennistillfällena har vi teckenspråkig ledare. vid de andra idrotterna har vi haft teckenspråkstolk.

vandring i tyresta nationalpark

❚ INFOrMATIONS- OcH DISKuSSIONS-EFTErMIDDAG om hörselpedagogsitua-tionen i Stockholm 25 november. Ett samar-bete med uH och HrF i Stockholm.

❚ JuNIBAcKEN med sagotåg och två teck-entolkade teaterföre-ställningar, ”Det röda äpplet” och ”Pettssons julbesök”, 25 november. Tolkarna får manus för båda föreställningarna att läsa in sig på.

❚ PETEr PAN & WENDY, textad teater på Stads-teatern, 13 januari.

❚ HElGSKIDrESA till Kungsberget och Jädraås herrgård, med teckenspråkig skidsko-la, 18-20 januari.

❚ PlASK & lEK och Simskolegrupperna med teckenspråkstolk. Startar igen i januari.

❚ lEKGYMPA för barn med språkstörning. Startar igen i januari.

Page 14: DHB Dialog #4-2012

26 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 27

Välkomna till Riksförbundet DHB:s sommarläger som 2013 kommer att äga rum på Idre Fjäll i norra Dalarna! Anläggningen har många stugor och lägenheter i en fantastisk miljö. Det finns ett stort utbud av aktiviteter på anläggningen och i närområdet. Vi kommer att låta barnen och ungdomarna få pröva på flera av dessa under lägerveckan. Titta gärna in på Idre Fjälls hemsida: www.idrefjall.se Sommarlägret är för alla DHB-medlemmar, hörselskadade och döva, personer med språkstörning och hörande. Veckan kommer att vara fylld av undervisning i svenskt teckenspråk och TAKK, föreläsningar och aktiviteter/lekar, blandat med fritid, bad, disco för barnen samt trivselkväll för vuxna. Under veckan kommer vi att erbjuda fasta grupper till föräldrar som har barn/ungdomar med språkstörning. Innehållet blir t ex diskussionsforum, teckenförråd och/eller ev. föreläsningar beroende på gruppens sammansättning. Om man vill kan man också välja att inte delta i något för att helt koppla av. Under kurstiden tar ledare hand om era barn/ungdomar som delas in i grupper efter ålder för bästa möjliga aktivering. Olika aktiviteter, lekar, idrotter och utflykter varvas under veckan. Ungdomar från 15 år är välkomna att delta på vuxenkursen om så önskas. Ni som har barn med funktionsnedsättning utöver dövhet, hörselskada eller språkstörning var vänlig kontakta oss så vi tillsammans kan lösa det så bra för barnen som möjligt, då vi endast erbjuder barnomsorg i grupp. Vi ser gärna att ni tar med er eventuella assistenter/ledsagare till lägret, ifall barnet har LSS-stöd på hemmaplan eller i skolan. Hör av er till oss så vi kan ordna barngrupp, boende, mat mm. på bästa sätt för barnen. Vi hoppas på en härlig sommarvecka med många gemensamma, trevliga dagar och kvällar tillsammans. Ett bra tillfälle att knyta nya kontakter med andra familjer och utbyta erfarenheter kring barnens funktionsnedsättningar mm. Mer information och bekräftelse skickas ut under mars till de familjer som blivit antagna. Avgiften ska vara inbetald senast den 31 maj 2013. En anmälningsavgift på 500 kronor måste dock betalas direkt (mars) när man fått besked att familjen antagits (inbetalningskort bifogas). Familjeveckan kommer att genomföras under förutsättning att förbundet erhåller sökta landstingsbidrag och fondmedel till verksamheten. Därför är det särskilt viktigt att ni fyller i alla uppgifter på anmälningsblanketten med fullständigt person nr. Deltagaravgiften för veckan är 1800 kr/vuxen och 900 kr/barn (Maxkostnad 6000 kr/familj) I deltagarvgiften ingår: Boende i stuga/lägenhet Helpension (frukost. lunch, fika och kvällsmiddag) Teckenspråkskurs alt. TAKK-kurs Föreläsningar Aktiviteter Utflyktsdag

Vi börjar ta emot anmälningar onsdag den 2 januari 2013 och det är BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER! Vi vill ha din anmälan SENAST DEN 1 FEBRUARI 2013! OBS! Vi tar endast emot anmälan på tillhörande an-mälningsblankett, ANMÄLAN VIA E-POST BEAKTAS EJ! UPPLYSNINGAR Tel: 019-17 08 30 Riksförbundet DHB E-post: [email protected] Klostergatan 15 Fax: 019-10 44 99 703 61 Örebro Hemsida: www.dhb.se

Inbjudan till DHB:s sommarläger den 8-14 juli 2013

Anm

älan

till

som

mar

lägr

et p

å

Idre

fjäl

l den

8-14

juli

NAM

N:

P

ers.

nr. (

10 s

iffro

r)

_

Vu

xen…

……

.……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

...…

……

Per

s.nr

. (10

siff

ror)

_

Vuxe

n……

...…

……

……

……

……

……

……

……

. …

……

……

……

……

……

…..

Gat

uadr

ess…

……

……

……

……

……

……

……

……

……

…..…

……

……

……

……

Po

stnr

……

……

……

……

……

...…

Post

ort…

……

……

……

……

……

...…

……

……

Tf

n. b

ost.…

……

……

……

……

….T

fn. a

rb…

……

……

……

……

……

…...

……

……

Tf

n. m

obil…

……

……

……

……

….E

-pos

t……

……

……

……

……

…...

……

……

….

LAN

DST

ING

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

…...

……

……

KO

MM

UN

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

...…

……

……

.

Nam

ntec

knin

g……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

Ort

……

……

……

……

…..…

……

……

……

…. D

atum

……

……

…...

……

……

TEC

KEN

SPR

ÅKSK

UR

S Te

cken

språ

ksni

vå:1

= In

get

5= A

vanc

erad

krys

sa fö

r ska

la 1

-5 e

ller v

älj T

AK

K (T

ecke

n so

m a

ltern

ativ

kom

plet

tera

nde

kom

mun

ikat

ion)

1

2

3

4

5

TAK

K

N

amn…

……

……

……

……

…...

……

N

amn…

……

……

……

….…

…..…

Om

Ni g

år/g

ått p

å TU

FF-u

tbild

ning

, skr

iv i

så fa

ll vi

lket

ste

g N

i går

/gåt

t

Nam

n:…

……

……

…..…

…..…

…S

teg…

……

.….

Nam

n:…

……

…...

.……

……

..Ste

g…..…

……

kur

sen

vill

vi/ja

g tr

äna

mer

:……

……

……

……

……

.……

……

……

……

……

Ja

g/Vi

vill

avs

tå fr

ån a

ll ku

rsve

rksa

mhe

t och

end

ast g

å på

före

läsn

inga

r N

amn

……

……

……

……

……

……

……

……

….N

amn:

……

……

……

……

……

……

……

……

……

....

…...

Skic

ka a

nmäl

an v

ia s

nige

lpos

t se

nast

1 f

eb 2

013

till:

Ri

ksfö

rbun

det

DH

B Kl

oste

rgat

an 1

5, 7

03 6

1 Ö

rebr

o

Var

god

text

a ty

dlig

t!

MED

FÖLJ

AND

E B

ARN

OC

H U

NG

DO

MAR

: Sk

riv H

ör, D

öv, H

sk, S

prst

, Ann

an fu

nktio

nsne

dsät

tnin

g un

der r

ubrik

en

”Fun

ktio

nsne

ds.”

OB

S! Ä

r bar

nen

sim

kunn

iga

sätt

ett k

ryss

i ru

tan

här

Nam

n

Pe

rs.n

r (10

siff

ror)

Fun

ktio

nsne

ds.

_ ……

…………

…………

…………

…………

…………

……...…

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…...…

……….

..………

_

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

……….

.………

…………

…………

…………

.………

……….

……

_ ……

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

...………

…………

…....…

…...

_ ……

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

.………

…………

…………

……….

…………

…………

…..…

...………

_

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…………

…….…

…………

…………

…………

…………

…………

…………

...…….

..

OBS

! Fö

r at

t fö

reni

ngen

ska

ll ku

nna

ansö

ka o

m b

idra

g i l

ands

ting

och

kom

mun

er b

ehö-

ver

vi in

form

era

dem

om

era

per

sonn

umm

er (

10 s

iffro

r). V

id n

amnt

eckn

ing

neda

n ge

r ni

er

till

åtel

se a

tt in

form

era

dem

om

er

pers

onda

ta e

ndas

t fö

r de

tta

ända

mål

.

SPEC

IELL

A U

PPLY

SNIN

GAR

: om

bar

nen

(beh

över

hjä

lp m

ed…

., ät

er in

te, a

llerg

isk

mot

…..)

elle

r ann

at s

om k

an v

ara

bra

för l

edar

na a

tt ve

ta:

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

….…

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

.…

M

EDFÖ

LJAN

DE

PER

SON

LIG

ASS

ISTE

NT

..……

……

……

……

……

……

…...

T

ill b

arne

t (na

mn)

A

ss. n

amn…

……

……

……

……

…..…

……

Arb

etsg

ivar

e……

...…

……

……

……

…..…

Ö

VRIG

T: B

o rö

kfrit

t, är

alle

rgis

k, m

.m. H

är k

an d

u äv

en m

edde

la o

m N

i vill

ha v

eget

aris

k m

at

elle

r glu

tenf

ri, la

ktos

fri, s

ocke

rfri f

ika/

mat

elle

r ann

at s

om k

an v

ara

bra

för o

ss a

tt ve

ta.

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

……

Page 15: DHB Dialog #4-2012

28 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 29

– Bättre kan det inte visas hur viktigt det är att tidigt få lära sig teckenspråk också, säger ragnar veer, förbunds-

Foto: SDUR, SDF & SDR (Stillbild ur fi lmen).

se FIlmen ”Jag ser vad Mitt barn sÄger”Filmen ”Jag ser vad mitt barn säger” premiärvisades på en kon-ferens om barns teckenspråk den 14 september 2012. Filmen kan ses på www.barnhorsel.se och kan också beställas som dvd. Filmen innehåller svenskt teckenspråk och svenskt tal och svensk eller engelsk textning.

ordförande i sveriges dövas riksförbund, sdr.

95 procent av döva och hör-selskadade barn har hörande

föräldrar. det uppstår förstås en helt ny och ovan situation när ett barn föds dövt eller hörselskadat. att som förälder hitta relevant information har inte varit lätt. så målgrup-pen är i första hand föräldrar till döva och hörselskadade barn och ungdomar. Filmen är också av intresse för föräldrar till hörande barn som vill lära sig och sitt barn tecken för tidig kommunikation och för att gynna barnets språkut-veckling.

– Filmen visar föräldrar teck-enspråkets betydelse för barn-ens språkutveckling och livssi-tuation, säger sandra malm-lund, ordförande i stockholms dövas ungdomsråd.

Filmen är 13 minuter lång och innehåller scener med små barn som kommunice-rar med tecken, ungdomar som berättar vilken vinst de har gjort genom att ha fått lära teckenspråk tidigt, samt intervjuer med professionella. medverkar gör Inger uhlén, överläkare, pia simper-allén, universitetsadjunkt i svenska som andra språk för döva och doktorand i ämnet tecken-

språk, samt maria midbøe, psykolog. vi ser också sofi a rydén, universitetsstuderan-de, familjen Hulth, emelie Hult och neil Banks på kurs i Baby-tecken, samt malin johans-son, ordförande i stockholms dövas ungdomsförbund med familj.

– det har saknats informa-tion om tvåspråkighet, dvs. talad svenska och tecken-språk, och dess betydelse för döva och hörselskadade barn och ungdomar, säger paulina Wlostowski, ordförande i stockholms dövas Förening. vi vill ge föräldrarna inspira-tion och energi att ge barnen möjlighet till full kommunika-tion genom hela livet.

Filmen kan ses på www.barn-horsel.se. För mer informa-tion om beställning av fi lmen på dvd och priser, kontakta stockholms dövas Förening på [email protected].

stockholms dövas Förening och stockholms dövas ung-domsråd har med stöd av sdr och i samarbete med dramaski aB, teckenbro media aB, take off aB och aveproduktion aB gjort fi lmen.

– den nya sökfunktionen på webbplatsen bidrar till att ut-budet är lättare att hitta och mer tillgängligt. vi har också sett över anmälningsförfarandet, säger anders nordin, ansvarig chef på spsm.

den nya webbplatsen har också som målsättning att öka kunskapen om specialpedagogiskt stöd redan i informatio-nen på webbsidorna och genom möjlighet att via webben ställa frågor till myndighetens rådgivare. sedan tidigare fi nns ett utvecklat webbstöd för att ansöka om specialpe-dagogiskt stöd.

BÄttre weBBstödFör spsm:s kursVerksamhetI samband med lanseringen av ny webbplats för Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), blir det lättare för de dryga 13 000 specialpedagoger, lärare och rektorer som varje år deltar i någon av myndighetens kurser eller konferenser.

Leg. sjukgymnast Hans kristianssonExamen i OMT (Ortopedisk Manuell Terapi)

Behandlar nacke, rygg, led- & idrottsskador med bl a

manipulation, laser, mobiliseringsbänk, vibrationsträningtidsbestäLLning 070-221 22 99

Ängsvaktaregatan 2, 416 52 Göteborg, www.sghk.org Fax 031-25 86 82, [email protected]

VI STÖDJER DHB:s VERKSAMHET

562 80 NorrahammarTelefon 036-31 80 00

KENTSBILPLÅT ABPLÅT- OCH LACKSKADORAUKT. FÖR CHRYSLER OCH JEEPUlvsundavägen 106, 168 67 BrommaTelefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

MJÖLBYGALVANISKAHallevadsgatan 16, 595 35 MjölbyTelefon 0142-160 40www.mjolbygalvaniska.se

E L F Ö R Z I N K N I N G

EIJE:S BIL ABH. NORDSTRÖM

I KALMARVångerslät 382380 31 Läckeby

Box 537331 25 VÄRNAMOTel 0370-69 55 20

INGA LILLSPERUKMAKERI AB

Lina Sandells plan 1129 53 Hägersten

LAGERSERVICE AB

Box 214571 23 Nässjö

För bokning och information, +46 (0)19-611 73 00 e-post: [email protected]

K O N F E R E R a M E D S T I L .V ä L K O M M E N T I L L

F I R S T H O T E L Ö R E b R O !

För bokning och information, +46 (0)19-611 73 00 e-post: [email protected]

K O N F E R E R a M E D S T I L .V ä L K O M M E N T I L L

F I R S T H O T E L Ö R E b R O !

Bokning och information tel 019-611 73 [email protected]

Edgrensgatan 9662 27 Åmål

www.rpg.org.se

socialdemokraterna.se/orebro

Örebro

Trelleborg

Välkommen till vår butikönskar Håkan Ahlm

08–22 alla dagar!www.maxitrelleborg.se

Page 16: DHB Dialog #4-2012

30 ❘ dhb dialog nr 4 2012 dhb dialog nr 4 2012 ❘ 31

Silverörat 2012 tilldelas professor Bo Håkansson för sina ve-tenskapliga bidrag för överföring av ljud till innerörat via benled-ning. Bo Håkansson är den ledande upphovsmannen till den s.k. benförankrade hörapparaten som idag används av ett mycket stort antal människor världen över. Bo Håkansson har därmed lyckats förena ett grundläggande vetenskapligt arbete med en praktisk, industriell och klinisk tillämpning

årets SAS – arnbrinks utmärkelse tilldelas vendela Zetter-qvist, fil dr och leg. psykolog, för avhandlingen ”tinnitus – en acceptansinriktad ansats”. avhandlingen utforskar den roll acceptans och psykologisk flexibilitet har för förståelsen av tinnitusbesvären, och utvärderar effekterna av en acceptansin-riktad beteendeterapi vid behandling av personer med tinnitus. resultatet av studien visar att drygt hälften, 54 procent av deltagarna, efter behandling fått en meningsfull förbättring av sina besvär. Behandlingen påverkade också deltagarnas sömn till det bättre.Foto: Björn Lestell

BenFörankrade Hörapparater oCH tInnItusForsknIng prisades på audioLogisk dagSvenska Audiologiska Sällskapet (SAS) har, vid konferensen Audiologisk dag, premierat Bo Håkansson och Vendela Zet-terqvist för sina vetenskapliga bidrag rörande benförankrade hörapparater respektive tinnitus.

men endast en av fem kom-muner uppfyller idag samtliga

skl presenterar i debattartikeln (dagenssamhalle.se, 2012-11-20) en rad framgångsfaktorer för kommuner och landsting att ta sig an. Högst på listan är behovet av politisk förankring; ”det behövs fler tydliga politiska ställningstaganden i kommuner och landsting. I mer än hälften av kommunerna och landstingen finns det varken politiska beslut eller riktlinjer som ökar möjlig-heterna för personer med funktionsnedsättning att bli anställ-da.”, skriver gardner sundström.

vidare lyfter skl fram vikten av att vid rekrytering fokusera mera på styrkor och möjligheter än på motsatsen. även tidiga kontakter genom sommarjobb, allianser med myndigheter och att ställa krav på leverantörer nämns som framgångsfaktorer.

debattartikeln i sin helhet: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/fler-funktionsnedsatta-brmaste-fa-arbete-4045

skL

fLer funktionsnedsattaMåste få arbeteArbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) manar kommuner och landsting till insatser för att få in fler personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Enligt SKL behöver kommuner och landting anställa 420.000 personer inom loppet av tio år. ”Vi har inte råd att undvara arbetskraften”, skriver debattören Ingela Gardner Sundström.

– personer med funktionsned-sättning har mycket svårare att få ett arbete än övrig befolk-ning. kommunerna har bra förutsättningar att få ut fler på arbetsmarknaden. dels genom sina kunskaper om den lokala arbetsmarknaden och kontak-ter med näringslivet, dels som arbetsgivare, säger arvid lin-dén, analyschef på Handisam.

få koMMuner lever upp tIll sIna prIorIterIngar av FunktIonsnedsatta på arBetsmarknadenDe flesta av landets kommuner anger att de prioriterar personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, men få lever i praktiken upp till detta. Det visar en ny enkätundersökning från Handisam som 144 kommuner svarat på, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

grundläggande kriterier; att arbeta målmedvetet och strukturerat, att se till att verksamheten är tillgänglig så att alla kan delta i arbetsmark-nadsinsatser, att samverka med arbetsförmedlingen och näringslivet samt att erbjuda praktik och anställning.

Bara hälften av kommu-nerna har satt tydliga mål och

riktlinjer för arbetet, vilket är grunden för att få ut fler på ar-betsmarknaden. Inte ens fyra av tio kommuner beaktar alltid tillgänglighet när de genomför insatser för arbetslösa.

– att skapa goda förutsätt-ningar för människor att kom-ma ut på arbetsmarknaden är en framtidsfråga. vi svenskar blir allt äldre, vilket innebär att en större del av befolkningen ska försörjas av en allt mindre del och därför måste alla människors kompetens tas tillvara, säger arvid lindén.

Page 17: DHB Dialog #4-2012

POSTTIDNING Breturadress: dHB dialog,

klostergatan 15, 703 61 örebro