dhb dialog nr 1-2016

32
NR 1 2016 ÅRGÅNG 43 DHB dialog Forskare: Teckenspråk och tvåspråkighet en fördel Så arbetar Riksgymnasiet för döva och hörselskadade med elever med språkstörning DHB Västra: ”Ett rättvisare och enklare vårdbidrag, tack!” TECKEN- SPRÅKET STOD I FOKUS DEN 11 MARS

Upload: riksfoerbundet-dhb

Post on 28-Jul-2016

230 views

Category:

Documents


3 download

DESCRIPTION

DHB Dialog är Riksförbundet DHB:s medlemstidning som utkommer fyra gånger om året. www.dhb.se/dialog

TRANSCRIPT

Page 1: DHB Dialog Nr 1-2016

NR 1 ❘ 2016 ❘ ÅRGÅNG 43

DHBBdialog

❚ Forskare: Teckenspråk och tvåspråkighet en fördel❚ Så arbetar Riksgymnasiet för döva och hörselskadade med elever med språkstörning❚ DHB Västra: ”Ett rättvisare och enklare vårdbidrag, tack!”

TECKEN-SPRÅKET STOD I FOKUS DEN 11 MARS

Page 2: DHB Dialog Nr 1-2016

Fonemo Foto innehåller• Enklare memoryspel baserat på fotografier• 21 språkljud att öva på med tre svårighetsgrader• Tryck på bilderna så får du höra hur ordet låter• Spela in eget tal med mikrofon

Vem kan öva• Barn/ungdomar som behöver talträna• Lärare som vill ha ett verktyg i sin undervisning, logopeder och talpedagoger• Föräldrar som vill öva tillsammans med sina barn• Elever som håller på att lära sig svenska

Öva förmågor• Uttal och betoning• Ordförståelse• Kommunicera och samarbeta• Svenska språkets uttal

Fonemo Foto - utveckla språk och talmed hjälp av en ny app

Ny app

Fonemo FotoEnhet: iPad

Finns: App Store

Kostar: 249 kr

Språkljud: b, d, e, f, g, i, k, l, p, r, s, t, u, v, y, sj, tj, rd, rn, rs, rt

Fler appar för språk- och talutveckling

Fonemo MiniparFonemix med s

Fonemix med r Fonemo Plus+

Fonemo

Pratbubbel 2

Pratbubbel 1

vizuellesoftware.se

Välkommen tillen aktiv fritid!

Vill du börja spela golf och harnågon funktionsnedsättning?

Ta nu chansen att prova på golf då Svenska Golfförbundetstartat ett rekryteringsprojekt för rörelsehindrade,

utvecklingsstörda, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar,döva, hörselskadade och synskadade.

Information 08-622 15 07 eller [email protected]

Utbildningsstipendier

Stiftelsen Gävleborgs läns Dövstumfond delar våren 2016 ut tre till fyra utbildningsstipendier om 10 000 kr – 20 000 kr till döva ungdomar och vuxna från Gävleborgs län. Ansökan om stipendium ska ställas till stiftelsen och vara Specialpedagogiska skolmyndigheten tillhanda senast den 15 april 2016. Vidare information kan erhållas av Eva Mattsson, tel 010-473 51 08, e-post [email protected] Specialpedagogiska skolmyndigheten att. Gävleborgs läns Dövstumfond Box 121 61 102 26 STOCKHOLM

UtbildningsstipendierStiftelsen Gävleborgs läns Dövstumfond delar våren 2016 ut tre till fyra utbildningsstipendier om 10 000 kr – 20 000 kr till döva ungdomar

och vuxna från Gävleborgs län.

Ansökan om stipendium ska ställas till stiftelsen och vara Specialpedagogiska skolmyndigheten

tillhanda senast den 15 april 2016.

Vidare information kan erhållas av Eva Mattsson,tel 010-473 51 08, e-post [email protected]

Specialpedagogiska skolmyndighetenatt. Gävleborgs läns Dövstumfond

Box 121 61102 26 STOCKHOLM

Page 3: DHB Dialog Nr 1-2016

I sin föreläsning berättade Carin Roos om den utbredda myt-bildningen kring teckenspråk och tänkbara orsaker därtill. Det fi nns en myt att teckenspråk, i egenskap av manuellt språk, skulle störa talspråksutveckling-en. Det är felaktigt och det fi nns inget stöd i forskningen för detta påstående. Det fi nns också en myt att barn inte klarar av att lära sig fl era språk samtidigt och att barns hjärnor inte kan utveckla både ett manuellt och ett talat språk. Även det är felaktigt och det fi nns inget stöd för dessa på-ståenden i forskningen.

Men om nu dessa myter är just myter, och inte fakta, var kommer de ifrån? Enligt Carin Roos beror myterna dels på okunskap. Okunskap om teck-enspråk som språk, okunskap om hjärnans kapacitet och okun-skap om hur språk processas i hjärnan. Forskning visar att alla språk processas på samma sätt i samma områden i hjärnan. Hjärnan arbetar inte annorlunda

Myter om teckenspråk

beroende på om språket tas in auditivt eller visuellt.

Utöver okunskap så hålls my-terna vid liv av känslomässiga anledningar. Det kan handla om att teckenspråket prioriteras ned för att det upplevs som svårt. Det okända är svårt att omfam-na. Men det kan också handla om en svårighet att erkänna att man haft fel, och här syftar Carin inte på föräldrar. Jag vill avsluta med en vädjan till alla som inom sin profession träffar föräldrar till döva och hörselskadade barn: ge en allsidig information.

Berätta för föräldrarna vilka tekniska hjälpmedel som fi nns för att underlätta hörandet. Berätta också att det fi nns ett fantastiskt språk som heter teck-enspråk och som borgar för en säker kommunikation. Och när du berättar dessa två saker, lägg ingen värdering för eller emot det ena eller det andra. Föräld-rar kan fatta egna beslut, men beslutsunderlaget måste vara komplett. ■

LEDARE LENA FERNSTRÖM viceförbundsordförande Riksförbundet DHB

Jag vill rikta ett stort tack till Specialpedagogiska skolmyndigheten för ett gott

samarbete kring heldagskonferensen Teckenspråk i fokus som ägde rum i

Stockholm den 11 mars (se artikel på nästa sida). Det var många som uppskat-

tade att teckenspråket verkligen fi ck stå i fokus, och inte bara vara något som

”också kan vara rätt bra, ibland”.

TIDSKRIFT FÖR RIKSFÖRBUNDET FÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH BARN MED SPRÅKSTÖRNING

DHBFÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH

BdialogRedaktör och ansvarig utgivare Mats LindblomAdress DHB Dialog, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, texttel 019-1968 90 ange 019122146*, [email protected], www.dhb.sePrenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, [email protected]. Tidningen utkommer med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år.Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa.Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58, [email protected] Paananen, tel 0660-29 99 61, [email protected] sk produktion och tryck Ågrenshuset Produktion, BjästaManusstopp nr 2 2016, 22 april. Tidningen fi nns ute vecka 20. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se

Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång tillriksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Bli medlem via www.dhb.se/medlem

När du fl yttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, [email protected], så medlemstidningen och övrig information når dig!Omslag DHB Östra på Romme Alpin. Foto DHB Östra.

3

Page 4: DHB Dialog Nr 1-2016

4 DHB DIALOG l NR 1 2016

Teckenspråk där det ska vara

– I FOKUSÖrebro, Märsta, Iggesund, Täby, Sundsvall och Stockholm, kom de från, de drygt 20-talet

deltagare som samlades den 11 mars till heldagskonferensen Teckenspråk i fokus som DHB

ordnade i en god samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Teckenspråk

i fokus ägde rum i SPSM:s utrymmen på Campus Konradsberg i Stockholm.

text och foto MATS LINDBLOM

Heldagskonferens i samverkan mellan DHB och SPSM

Page 5: DHB Dialog Nr 1-2016

5

DHB har sedan en tid tillba-ka planerat för en aktivitet där teckenspråket verkligen får stå i fokus, på det självklara sätt som det bör men som inte alltid är fal-let. Ingalill Björkstrand har suttit med i planeringsgruppen.

– Vi har funderat över olika upplägg och nu föll bitarna äntli-gen på plats och vi är nöjda med att uppslutningen blev så pass stor.

Dagen inleddes med en vik-tig föreläsning av Carin Roos, docent i specialpedagogik vid Karlstads universitet, som hand-lade om vikten av en fungerande kommunikation inom familjen. Genom flera tankeväckande exempel visade Carin på vilket strålande vis barn kan ta till sig språk direkt från första början. Grunden för allt lärande är till-

gänglig kommunikation, och möjligheterna för en tillgänglig kommunikation finns där, alltid, det gäller bara att hitta ett sätt menar Carin. Ett exempel Carin nämnde var en autistisk flicka som ingen i omgivningen upp-fattade som möjlig att kommu-nicera med. När flickan för första gången fick tillgång till en dator skrev hon ”H-E-L-P”.

– Föräldrarnas förväntan på att barn förstår är direkt avgörande för barnens språkutveckling.

Carin berättade också om vik-ten av en tidig språkstart. Den språkliga förmågan är, naturligt-vis, viktig för allt lärande. Genom forskning kan man se att en tidig språkstart överträffar alla andra faktorer när man mäter skol-framgång. Och det gäller oavsett modalitet. Ett tidigt språk har stor påverkan på hjärnans organisa-tion för språkförståelse.

– Och även det gäller oavsett modalitet, ett tecknat språk som första språk är inte sämre än an-dra språk.

Det finns stora fördelar med att använda teckenspråk direkt från start, och anledningen till det är enligt Carin att teckensprå-ket kräver visuell medvetenhet, vilket leder till visuellt medvet-na föräldrar, vilket leder till mer interaktion, vilket leder till mer språklig input som leder till bättre kognitiv utveckling. Detta ger i sin tur barn som kan uttrycka sig vil-ket leder till högre förväntningar på barnet, vilket leder till att man utmanar barnet, vilket leder till mer språklig input som leder till bättre kognitiv utveckling. Det blir en positiv utvecklingspiral.

Myter om teckenspråkMen det finns ett motstånd mot teckenspråkets nytta och behov i Sverige. Carin tog upp ett antal myter som ofta förekommer när teckenspråket diskuteras. Det sägs till exempel att teckensprå-ket stör talspråksutvecklingen, ef-tersom det är ett manuellt språk. Vidare finns en uppfattning om att barn inte klarar av att utveckla flera språk samtidigt. Det finns en myt om att barns hjärnor inte

kan utveckla både ett manuellt och ett talat språk. Slutligen finns en myt om att små händer och fingrar inte kan teckna på grund av motoriska brister och att teckenspråket är alltför abstrakt i jämförelse med talspråk. Allt detta är myter, och det finns inte något stöd för dessa påståenden i forskningen, sade Carin.

– Om man vill ha forskning på det jag säger så är man välkom-men att kontakta mig.

Många kände naturligtvis till detta; en deltagare berättade att många fortfarande får rådet att inte teckna för att det stör utveck-lingen av talspråket. Deltagaren

frågade sig hur man ska komma till rätta med detta. Carin gjorde en genomgång av orsakerna bakom denna mytbildning och listade ett antal aspekter. Dels kan det handla om känslomäs-siga faktorer.

– Teckenspråk känns svårt och annorlunda och därför kan det finnas ett motstånd mot att våga testa. Sedan kan hos pro-fessionella finnas en svårighet att erkänna att man gett felakti-ga råd, råd som man trodde var riktiga, men som sedan visar sig vara felaktiga.

Det kan också handla om okunskap om teckenspråket

Emelie Cramér-Wolrath föreläste om hur barn lär sig teckenspråk.

KONTAKTA CARINCarin Roos, docent i specialpedagogik vid Karlstads [email protected]

Emelie Cramér-Wolrath har gjort studien Hur händer det? En studie om hur en hörande och en döv tvilling blir guidade i sitt tillägnande av tvåspråkighet, teckenspråk och talad svenska.

Page 6: DHB Dialog Nr 1-2016

6 DHB DIALOG l NR 1 2016

som språk, okunskap om hjär-nans kapacitet och okunskap om hur språk processas i hjärnan.

Man hinner mycket på en för-middag, och innan lunch före-läste Emelie Cramér-Wolrath, fil.dr och FoU-samordnare på SPSM, om hur barn lär sig teck-enspråk.

Emelie utgick från sin studie ”Hur händer det? En studie om hur en hörande och en döv tvil-ling blir guidade i sitt tillägnande av tvåspråkighet, teckenspråk och talad svenska.” Där har hon under drygt sju års tid följt Diana som fick unilateralt CI vid treårs ålder och tvillingbrodern Hugo som är hörande. Det var intres-sant att få se föräldrarnas olika strategier för att kommunicera med Diana respektive Hugo, bland annat hur föräldrarna åstadkom gemensam uppmärk-samhet med dem. I Hugos fall så pratade föräldrarna medan han tittade i boken, medan föräldrar-na tecknade framför Diana, som att hon tecknade själv, samtidigt som hon tittade i boken. På det här sättet kunde mamman be-rätta vad som fanns i boken för

både Hugo och Diana samtidigt. Ingen av dem behövde lyfta blicken. Hugo kunde dessutom se vad mamma tecknade fram-för Diana och fick således ett perspektiv som tvåspråkig.

Efter lunch var det forskarnas tur att lyssna för då var det dags för Kalle Lövgren, teckenspråkig döv ungdom, och Conny Norén, pappa till döv dotter, att berätta sina historier. Kalle som kom-mer från Borås berättade att han var både stolt och tacksam för att hans familj valde att lära sig teckenspråk. Även hans släkting-ar tecknade rätt bra enligt Kalle och det fanns uppenbarligen bra möjligheter för närstående att gå teckenspråkskurser inom landstinget där Kalle växte upp. När Kalle började på Riksgymna-siet för döva och hörselskadade i Örebro märkte han dock att han fick växla ner från sitt Öre-bro-teckenspråk när han åkte hem och hälsade på familjen.

– Jag vande mig fort vid den teckenspråkiga nivån i Örebro och när jag kom hem tänkte jag inte först på det utan mamma fick säga till mig att sakta ned lite.

Kalle berättade även om sitt år som utbytesstudent i New Mex-ico i USA där han stötte på ett nytt språk, ASL – American Sign Language. Det var en utmaning för honom men efter ett tag lär-de han sig bemästra det, och han håller fortfarande kontakten med kompisar han lärde känna i USA.

ColombiapappanNär Conny Norén och hans fru bestämde sig för att skaffa barn upptäckte de att det inte funkade genom det vanliga tillvägagångs-sättet. De gick då igenom alter-nativen och valde att adoptera. Det var ett stort steg, och det skulle visa sig bli ett ännu stör-re steg. Flickan i Colombia som kom till sin nya familj var nämli-gen döv.

– Hon kunde fyra tecken – bok, springa, sköldpadda och bajsa – och det blir ju inte jätte givande diskussioner på det.

Flickans biologiska familj öns-kade att hon skulle få CI men när Conny och hans fru lät undersö-ka möjligheterna så visade det sig vara uteslutet, flickan hade inga inneröron.

– Det kom som en chock, efter-som beskedet var så definitivt. Men efter några dagar kändes det faktiskt skönt att slippa den biten. Nu kunde vi lägga fullt fo-kus på teckenspråket i stället.

Och Conny hade redan börjat med det. Han berättar hur flickan bara sög åt sig tecken, alla dessa fysiska saker som man kan peka på och teckna vad det heter. Det var svårare med abstrakta be-grepp. Conny berättade hur han lyckades förmedla begreppet ”samma”. Han hämtade två skor, två bollar och två av en massa saker och placerade ut dem på golvet. Sedan tecknade han samma för de två sakerna som var likadana.

– Du kan tro att jag var stolt när hon senare hämtade två likada-na saker och tecknade ”samma”.

Den första tiden var rätt käm-pig berättar Conny, på grund av en massa undersökningar på sjukhuset och teckenspråkskur-ser för föräldrarna. Dottern gilla-de inte alls sjukhuset vilket inte gjorde saken lättare. Då dottern var fem år när hon kom till Sveri-ge beslutade Conny och hans fru

Kalle Lövgren berättade som sin uppväxt som teckenspråkig i en hörande familj.

Page 7: DHB Dialog Nr 1-2016

7

CARLBORGSONS DONATIONSTIFTELSEDu som är född inom Dalarnas län samt har genomgått dövskola/specialskola för döva/hör-selskadade är behörig att ansöka om bidrag från Carlsborgsons donationsstiftelse.

Medel kan sökas till t ex bildandet av eget hem, bosättning samt till inköp av redskap, inventarier och material för bedrivande av yrke eller annan sysselsättning. Bidrag kan även sökas till yrkes-utbildning, vidareutbildning och kurser.

Ansökningsblankett och information finns på www.Itdalarna.se (flik Övrigt; Stiftelser), eller kontakta Landstinget Dalarna, tfn 023-49 01 05, [email protected].

Ansökan sändes till Landstingent Dalarna, Carlborgssons donationsstiftelse Box 712 791 29 FALUN

att hoppa över förskoleklassen. De resonerade att hon behövde tryggheten inom familjen mer. Det var också kämpigt med an-dra hörande barn.

– De förstod inte varandra, speciellt om det var flera med i leken. En och en fungerar bättre.

Det här ledde till att familjen kände sig ensamma trots att de bodde i barnrikt område. Och samma känsla gällde delvis släk-ten, då inte alla såg behovet av teckenspråk.

– Varför? En del är intresserade men tror inte att det behövs. En del tycker det är lite läskigt att pro-va. Och en del tycker att det ändå funkar eftersom vi föräldrar tolkar.

Nu väljer familjen umgänge utifrån omgivningens tecken-språkiga nivå. De besöker Vä-nersborgs Teckenspråksförening och Göteborgs dövas förening.

– Vi letar upp miljöer som funkar, det blir då ett naturligt sammanhang för både vår dotter och för oss föräldrar. Vi kan se en tydlig skillnad på hur vår dotter agerar och känner sig när vi är i teckenspråkiga miljöer.

Familjen har också strävat ef-ter att hitta förebilder för sin dot-ter utifrån sin etniska tillhörighet.

– Men hon tar inte fasta på så-dana markörer, den enda markör som är viktig för henne är teck-enspråkighet.

Familjen letar nu hus i Väners-borg för att komma närmare de teckenspråkiga miljöerna. För-äldrarna ser vilken ”frizon” det är för deras dotter att vistas där och Conny beskriver det som att det blir en ”känslomässig baksmälla” när dottern inte har tillgång till teckenspråkigt umgänge.

I början var det Conny och hans fru som matade sin dotter med tecken, men han är med-veten om att det kommer att bli svårare och svårare att hålla jäm-

na steg med henne ju äldre hon blir. Och han har bestämt sig.

– Med risk för att trampa nå-gon på tårna, så tycker jag att det vore oansvarigt om jag inte försöker jobba mig i kapp med hennes nivå. Hon kommer att bli bättre och det får vi finna oss i.

På sikt kommer det att bli Riks-gymnasiet för döva och hörsel-skadade i Örebro, det vet Conny och de har redan ställt sig i bo-stadskö. Just nu kretsar tankarna mycket kring Vänerskolans flytt och vad det ska innebära för den teckenspråkiga miljön på skolan.

Conny är väldigt ärlig, modig och rak i sin berättelse. Han be-rättar att han var nervös inför att adoptera, att han var nervös in-för att adoptivdottern visade sig ha en funktionsnedsättning och ännu mer nervös då hon visade sig vara döv.

– Men det är det bästa jag har gjort i hela mitt liv! Idag är jag glad och tacksam.

Och Connys kärlek till sin dot-ter går nog inte att ta miste på, det smög fram att han blivit till-delad persontecknet ”virad runt lillfingret”...

Fortsättning följerDet blev en lyckad premiär för Teckenspråk i fokus och de flesta verkar ha varit nöjda. Det finns helt klart ett behov av att disku-tera teckenspråket och redan nu finns planer på en fortsättning i Västra Sverige, berättar Ingalill Björkstrand från arbetsgruppen.

– Om vi bara lyckas att få ekonomin i hamn vill vi försöka göra en repris på Teckenspråk i fokus till hösten. Företrädare från SPSM är väldigt positiva till fortsatt samverkan, vilket är en bra förutsättning. Så jag kan bara uppmana alla intresserade att hålla utkik efter en ny annons i vår tidning eller på hemsidan. ■

COLOMBIAPAPPANConny driver en blogg, colombiapappan.weebly.com/, där han berättar om sin erfarenhet som adoptivförälder.

Conny Norén och Carin Roos.

...OM VI BARA LYCKAS ATT FÅ EKONOMIN I HAMN VILL VI FÖRSÖKA GÖRA EN REPRIS PÅ TECKENSPRÅK I FOKUS TILL HÖSTEN...

Page 8: DHB Dialog Nr 1-2016

8 DHB DIALOG l NR 1 2016

Vilken kunskap och kompetens finns hos Sveriges kommuner avseende döva och hörselskadade elever i

GRUNDSKOLAN?

Mot denna bakgrund startade vi ett forskningsprojekt våren 2015 på Stockholms universitet, vid Institutionen för lingvistik. Det övergripande syftet med projek-tet var att undersöka vilket stöd elever med hörselnedsättning får i den kommunala grundsko-lan. Mer specifikt undersökte vi vilken kompetens som fanns i form av kommunala hörselpe-dagoger och vad deras arbete innebar för skolorna, lärarna och eleverna. Särskilt intresserade vi oss för elevernas tillgång till svenskt teckenspråk, deras kun-skaper i svenska och hur deras möjligheter till deltagande såg ut. I den här artikeln presenterar vi några resultat från studien.

Studien är en uppföljning av en tidigare studie, i vilken vi undersökte språksituationen i specialskolor och hörselklass-kolor genom att göra intervjuer med lärare. Denna studie visade bl.a. att språksituationen idag är mycket mer komplex än tidiga-re. Det framkom att det i speci-alskolan talas svenska i mycket högre utsträckning än förut, vil-ket medfört att bimodal tvåsprå-kighet blivit vanligare. Fler elever

växlar mellan talad svenska och svenskt teckenspråk där, samti-digt som det fortfarande finns elever vars svenska främst är den skrivna formen av språket. Lärar-na på hörselklasskolorna i sin tur lyfte fram att det är nödvändigt att använda visuellt stöd till den talade svenskan i undervisning-en. Det betyder att tecken som stöd används i stor utsträckning där. Sammantaget kunde vi kon-statera att lärarna i båda skolfor-merna betonade vikten av att eleverna ska få någon form av tvåspråkighet med svenska och svenskt teckenspråk.

Eftersom en hög andel döva och hörselskadade elever går i vanliga klasser i kommunala skolor ville vi titta närmare på hur det ser ut där också, genom den påföljande studie som vi presenterar här. Vi utgick då ifrån att kommunala hörselpe-dagoger skulle vara en viktig kunskapskälla. Studien base-rade vi på tre olika undersök-ningar. I den första undersökte vi kommunernas tillgång till hörselpedagoger, i den andra genomförde vi en enkätstudie och i den tredje intervjuade vi ett

urval hörselpedagoger. Resulta-ten från de tre undersökningar-na målar tillsammans upp en ytterst splittrad bild av situatio-nen för elever med hörselned-sättning runt om i Sverige. Det framgår bland annat att det stöd som dessa elever får i kommu-nala skolor varierar kraftigt.

I den första undersökningen tillfrågades Sveriges 290 kom-muner om huruvida de hade tillgång till hörselpedagoger i sin kommun. I de fall de hade det ombads de att skicka oss kon-taktuppgifter till dem. Om kom-munen däremot inte hade nå-gon hörselpedagog bad vi dem att istället uppge vem eller vilka i kommunen som ansvarade för elever med hörselnedsättning i skolan. Svarsfrekvensen i denna undersökning var hög, hela 264 kommuner svarade, vilket utgör 91 procent. Av de svar som in-kom framgick dock att endast 96 av dem (33 procent) hade tillgång till hörselpedagog i nå-gon omfattning. Det fanns några kommuner som hade tillgång till två eller flera hörselpedago-ger medan andra istället köpte tjänster från, eller delade hörsel-

pedagog med andra kommuner. Endast 59 kommuner uppgav att de hade egna hörselpeda-goger, vilket utgör 20 procent av Sveriges samtliga kommuner. Totalt kunde vi identifiera 82 personer med anställning som hörselpedagog. Detta måste sägas vara ett lågt antal sett till antalet barn som går i kommu-nala skolor och det reser frågor kring vilket slags stöd som ges och vilken specialistkompetens kring hörselfrågor som finns i kommunerna. Många kommu-ner, 63 stycken, uppgav att de istället för hörselpedagoger hade specialpedagoger som ansvara-de för elever med hörselnedsätt-ning. Detta innebär dock inte att specialpedagogerna har särskild kompetens i just hörselfrågor, utan snarare att de besitter en generell specialkompetens kring funktionsnedsättningar och an-dra svårigheter som elever kan ha i skolan.

Huvudparten av vår studies resultat kommer från andra och tredje undersökningen. I den andra undersökningen kontak-tades 73 av hörselpedagoger-na med förfrågan om att delta

Ingela Holmström och Krister Schönström från Stockholms universitet berättar om sitt forskningsprojekt

text INGELA HOLMSTRÖM, Fil. dr, Biträdande universitetslektor och KRISTER SCHÖNSTRÖM, Fil. dr, Universitetslektor

foto GAR LUNNEY, CANADA. NATIONAL FILM BOARD OF CANADA. PHOTOTHÈQUE. LIBRARY AND ARCHIVES CANADA, E010976007

Enligt Hörselskadades Riksförbund finns det omkring 4 600 barn i åldern 0-20 år som

använder någon typ av hörapparater eller hörteknik i skolan. En avsevärt stor andel av dem

går i kommunala grundskolor tillsammans med hörande klasskamrater. Det saknas dock

samlad kunskap kring hur denna skolgång fungerar och vilken beredskap kommunerna

har för att ge barnen utbildning. Inte heller finns någon samlad kunskap avseende vilket

stöd som erbjuds till skolor, lärare och eleverna själva.

Page 9: DHB Dialog Nr 1-2016

9

i studien genom att skriftligen besvara ett bilagt frågeformu-lär. Totalt inkom 26 svar, vilket utgör en svarsfrekvens om ca 37 procent. Resterande nio hör-selpedagoger, verksamma i tre olika regioner; Örebro, Stock-holm och Kalmar, medverkade i studiens tredje undersökning som bestod av djupintervjuer. Svaren från enkätundersökning-

en och djupintervjuerna ställdes sedan samman och i analysen framträder en bild av att det i Sverige idag inte finns någon som har övergripande ansvar för elever med hörselnedsättning. Inte heller finns några officiella riktlinjer för hur man i kommu-nala skolor ska stötta eleverna på bästa sätt. Hörselpedagogerna i studien upplever att de har en yt-

terst viktig funktion, men många av dem uppger sig kämpa mot nedskärningar och bristande förståelse för behovet av deras kompetens inom kommunen. Då det gäller tvåspråkighet och teckenspråk framträder en än mörkare bild av det stöd som erbjuds och vilken kompetens som finns. Tillgången till svenskt teckenspråk framstår som i det

närmaste obefintlig för elever i kommunala skolor. Bara på för-skolor och eventuellt på lågsta-diet förekommer att pedagoger efterfrågar TSS/TAKK, går kurser i detta och implementerar det i någon grad i sin verksamhet. I högre årskurser förekommer detta inte alls, av svaren från hörselpedagogerna att döma. En bidragande faktor till detta är tillgången till teckenspråksmiljö-er. Några av hörselpedagogerna lyfter fram att även om eleverna kan ha nytta av teckenspråk och får lära sig det, så saknar de an-dra i sin omgivning som de kan använda språket med.

En annan sak som framkom i undersökningen var att hörsel-pedagogerna inte har närmare kunskap om hur väl eleverna uppnår målen i ämnet svenska. De har uppfattningen att de fles-ta når åtminstone betyget E och att lärarnas kompetens avseen-de språkutveckling och språkin-lärning varierar stort. Kunskaper om att hörselnedsättning kan medföra svårigheter med svens-ka språket och att det kan behö-va satsas särskilt på förefaller i stort sett vara obefintlig hos såväl lärare som hörselpedagoger av svaren att döma.

En stor del av diskussionerna kring dövas och hörselskadades språksituation och tvåspråkighet präglas av ett ”behovsperspek-tiv”. Det talas ofta om ”behovet” av teckenspråk och tvåspråkig-het, även i offentliga samman-hang som t.ex. i Språklagen. Mot bakgrund av vår studie menar vi att det är problematiskt att diskutera frågan i termer av ”behov”. Behovsgraden är svår att definiera – vad menas med behov? Och hur mäter man det? Istället förespråkar vi ett ”fördelsperspektiv”. I ett sådant perspektiv ser vi svenskt teck-enspråk och tvåspråkighet inte som ett behov utan som en för-del som eleverna kan ha nytta och glädje av i ett längre livsper-spektiv. En säkerhet för framtida kommunikationssituationer av alla de slag. ■

...TOTALT KUNDE VI IDENTIFIERA 82 PERSONER MED ANSTÄLLNING SOM HÖRSELPEDAGOG. DETTA MÅSTE SÄGAS VARA ETT LÅGT ANTAL SETT TILL ANTALET BARN SOM GÅR I KOMMUNALA SKOLOR...

Page 10: DHB Dialog Nr 1-2016

10 DHB DIALOG l NR 1 2016

Lagarbete, pussel och förtroendekapital

Förtroendekapital är det viktigaste jag förvaltar, säger Britt Guldmar, specialpedagog med ansvar

för elever med språkstörning på Virginska gymnasiet, Riksgymnasiet för döva och hörselskadade

i Örebro. Det märks att hon är omtyckt bland eleverna och hon lyfter fram lagarbete och pussel

som vägen till framgång.

Britt Guldmar hälsar glatt på elever hon möter i korridoren på väg till sitt rum på Virginska gym-nasiet i Örebro.

– De har precis kommit tillba-ka från sin praktik så det är så roligt att träffa alla igen.

Känslan är nog ömsesidig för när vi kommer fram till Britts rum finner vi en dörr som är fullstän-digt kärleksbombad med röda och rosa hjärtan med glada häls-ningar. Britt Guldmar är special-pedagog på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade på Vir-ginska gymnasiet En skola som också har en stor andel elever med språkstörning.

Britt Guldmar är informatör i grunden och började jobba som medialärare på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade (RGD/RGH) 1996 och läste vidare till gymnasielärare. Sedan läste hon också specialpedagogik och när

mediaprogrammet lades ner blev hon specialpedagog.

De elever som har språkstör-ning kommer antingen från stat-liga specialskolan Hällsboskolan eller så har de gått integrerat i grundskolan. Eleverna från Hälls-boskolan är i regel mer förbered-da då de är bekanta med hjälp-medel och de är inte rädda för att berätta vad de behöver.

– De har inte behövt dölja sin funktionsnedsättning.

Eleverna som har gått integre-rat kan ha en längre startsträcka menar Britt. En del får diagnosen först på vårterminen i nionde klass och då kan man fråga sig hur de haft det innan, säger Britt.

– En del är skolmisshandla-de, de är tilltufsade. Någon kan ha gått nio år i grundskola, vara född i Sverige, ha svenska föräld-rar och ändå vara analfabet. Hur mår man då?

text MATS LINDBLOM foto RIKSGYMNASIET FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Intervju med en omtyckt specialpedagog

Page 11: DHB Dialog Nr 1-2016

11

Sedan kan utvecklingen glädjan-de nog ta enorma språng på kort tid. Britt berättar om en elev som inte kunde läsa men som någon månad efter att hen börjat på Riksgymnasiet knäckt läskoden och med glädje högt kunde läsa upp en text.

– De hade ”gett upp” på grundskolan.

Många föräldrar hör av sig och frågar om deras barn kommer att nå målen, och då svarar Britt alltid att det kan hon inte lova.

na till de som uppgivit att de vill det. Hon vill veta allt om elevens historia: skolor, när diagnosen sattes, vilken form av språkstör-ning det handlar om, om eleven är nyanländ etc.

– Jag börjar skriva elevens historia. Jag skriver ner elevens styrkor, dem ska vi lyfta. Jag skri-ver ner svårigheterna och vilka åtgärder som funnits på tidigare skolan. Vi ska inte uppfinna hju-let på nytt.

Allt detta ska vara klart inn-an midsommar för att höstens scheman ska kunna läggas. I au-gusti rådgör Britt med logoped och psykolog för att se om det finns fler diagnoser förutom språkstörningen.

– Vi talar inte alltid om för lärar-na vilka diagnoserna är, däremot berättar vi om ”symptomen”. Alla föräldrar vill heller inte att allt blir offentligt och en del är inte ut-redda för mer än språkstörning.

När hela denna process som pågår från februari till höstens skolstart är klar samlar Britt, med övriga i elevhälsoteamet, ihop det de tillsammans fått fram och gör ett överlämnande till berörda runt eleven.

Det är början på elevens in-struktionsbok. Sedan är inget hugget i sten, utan det händer saker under vägen och då gör vi ändringar.

I grundskolan är åtgärdspro-gram ett vanligt verktyg för att ge elever med funktionsnedsätt-ning förutsättningar att ta del av undervisningen. Inom riksgym-nasiet är det normen.

Pussel och lagarbeteTvå ord som återkommer när Britt Guldmar berättar om sitt ar-bete är lagarbete och pussel. När Jan Sydhoff, som leder utred-ningen ”Kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktions-nedsättningar” (U 2013:02), kontaktade Britt och frågade om hon kunde berätta hur de jobbar

Men hon lovar att det kommer att ske en utveckling. Samtidigt ska det sägas att en del har kla-rat sig relativt bra i grundskolan. Skolan har sett behoven och job-bat för att utveckla det pedago-giska arbetet. Men bortsett från hur skolarbetet har funkat så har de flesta elever varit ensamma i sin grundskola.

Britt träffar alla elever när de bör-jar på riksgymnasiet, de som vill.– En del är inte mogna direkt, men runt höstlovet kommer

många till mig och säger ”äntli-gen kan jag vara normal, här be-höver jag inte dölja något!”.

Men arbetet varken börjar el-ler slutar med detta möte, utan det börjar när ansökningarna kommer in. Då skapar sig Britt en bild av elevernas funktions-nedsättningar och deras peda-gogiska behov. Efter att eleven tackat ja till sin plats ringer Britt sedan upp de berörda skolorna för ett muntligt överlämnande. Hon ringer också upp föräldrar-

Page 12: DHB Dialog Nr 1-2016

12 DHB DIALOG l NR 1 2016

med S-eleverna så svarade hon direkt att det kan hon inte.

– Jag har inte hela bilden utan det är ett lagarbete, där kunska-pen sitter i de olika delarna. Men jag föreslog att vi i elevhälsotea-met tillsammans kan skriva en rapport till utredningen, och så blev det.

Rapporten som lämnades till utredningen heter ”Att möta elever med språkstörning” och är författad av rektor, special-pedagog, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare samt kura-tor. Britt återkommer ständigt till vikten av lagarbete som hon menar är nyckeln för att kunna se helheten.

– Jag kan kanske inte förstå varför en elev absolut inte vill en sak. Men om jag har ett lagarbete så kan jag lista ut det. Det hand-lar om att se hela personen.

Britt nämner som exempel en elev som inte kommer till en viss lektion. Den rätta frågan att stäl-la är varför, inte ta för givet t.ex. skoltrötthet. Det kan vara något i klassrumssituationen som inte fungerar.

– Men jag skulle ju aldrig kunna lista ut att orsaken är att en lärare har ett armband som skramlar. Om det inte var så att skolsköterskan vet att eleven är ljudkänslig, förstås. Det kan vara så enkla saker, men lagarbetet måste fi nnas på plats för att det ska upptäckas.

Men ett lagarbete kan vara hur

fungerande som helst och ändå helt verkningslöst om eleverna inte förmedlar vad de känner och vill. Britt säger att det vik-tigaste hon har är sitt förtroen-dekapital, både hos elever och personal.

– Om jag har förtroende hos eleven så kan jag fråga varför eleven inte går på lektionen. Man brukar få ett ärligt svar på en rak fråga. Sedan kan jag disku-tera med läraren i fråga och för-hoppningsvis lösa situationen.

Det här med ärliga svar är även något som Britt fått smaka på, och den gången behövdes det inget lagarbete för att lista ut vad som var den försvårande faktorn.

– Jag kom in i ett klassrum och hann inte vara där många minu-ter innan en elev sa: ”Men Britt! Vad i helvete har du på dig!?”. Eleven var ljuskänslig och min gyllene kofta med blänkande paljetter har jag aldrig haft på mig sedan dess.

Men alltid är inte responsen så omedelbar och informativ. Då gäller det att lägga pussel, ett annat viktigt begrepp i Britts verktygslåda. Det handlar om att ta reda på vad eleven behö-ver och att göra det utifrån alla aspekter. Bara för att eleven går på riksgymnasiet och alltså har språkstörning som primär funk-tionsnedsättning så innebär det inte att allt går att förklara utifrån språkstörningen.

– Det är hela människor vi har att göra med, inte språkstörning-ar. Man kan ha allergi också. Och så är det tonåringar som går här med allt vad det innebär.

Och ibland är det först när eleven själv är redo som utveck-ling blir möjlig. En elev bad en gång Britt att tala om för dennes lärare att hen inte kunde läsa. Eleven kunde de facto läsa upp text, väl artikulerat och allt. Men begrep inte något utav det. Den pedagogiska lösningen visade sig vara att låta eleven lyssna på det hen läste samtidigt. Men det

krävdes att eleven var mogen att berätta om sin svårighet först.

Någon att spegla sig iBortsett från all den kunskap och kompetens som fi nns om språk-störning på riksgymnasiet så fi nns även en social dimension, som Britt sätter stort värde på.

– Du får träffa andra, du kan spegla dig i andra och du blir inte ensam. Här fi nns andra med lik-nande behov, som förstår att det kan ta tid att ordmobilisera. Man får vänner med samma behov.

Under samtalets gång noteras

Nästan helt oanvänd kofta.

...DET ÄR HELA MÄNNISKOR VI HAR ATT GÖRA MED, INTE SPRÅKSTÖRNINGAR. MAN KAN HA ALLERGI OCKSÅ. OCH SÅ ÄR DET TONÅRINGAR SOM GÅR HÄR MED ALLT VAD DET INNEBÄR...

Page 13: DHB Dialog Nr 1-2016

13

FAKTA

SÅ ANSÖKER MAN TILL RIKSGYMNASIETSenast den 15 februari varje år ska ansökan vara inläm-nad. Antagningshandläggare avgör sedan först om eleven tillhör målgruppen. Kriteriet är att grav eller generell språk-störning ska vara den primära funktionsnedsättningen. För att avgöra detta konsulterar handläggaren en logoped och en psykolog. Om detta kriterium är uppfyllt så tittar man på elevens programval och då avgör betyget om eleven får plats. Det måste också vara minst fyra elever på ett program för att det ska starta. Riksgymnasiet är dock unikt eftersom elever även kan antas trots saknad behörighet enligt betyget. Eleven får då läsa programmet samtidigt som hen läser upp sin gymnasiebehörighet separat.

– När vi bara tog emot elever med språkstörning som gått inom specialskolan så låg årsin-taget på tio elever. Nu när vi tar emot även integrerade elever så är det cirka 25 elever per år.

att Britt oftast använder uttrycket språknedsättning. Förklaringen till det är att hon ogillar det ne-gativt laddade ”språkstörning”.

– Det handlar om hur vi an-vänder språket, vem vill vara störd? Många utreds och får di-agnos sent. De utreds för dyslexi men får veta att de har en stör-ning, vilket ju inte är så kul att höra. Och vi säger ju heller inte hörselstörning eller synstörning.

Britt är medveten om det vansk-liga för en förälder att skicka sitt barn tiotals mil bort för att gå

Teckenspråkig studiemiljö i Leksand

Anmälan och information: www.vastanviksfhs.se Kontakt tel: 0247-641 30, 03 E-post: [email protected]

Välkommen till Västanviks TUFF-kurser 2016

Varmt välkommen till den vackra teckenspråkiga världen. På en veckas intensivkurs får du ett bra avstamp för kommunikation på teckenspråk.

• Språkbad - optimal inlärning

• Tvåspråkig förskola för barnen på området

• Unna dig en vecka med helpension i avkopplande miljö

Efter landstingets grundutbildning är du välkommen att anmäla dig till den nivå som passar dig bäst.

Kostnad: Du har fri undervisning och logi på skolan samt fri barntillsyn. Du betalar endast för maten (f.n 840 kr). Skolan serverar frukost, lunch, middag, frukt/kaffe för- och eftermiddag.Följande tider gäller på skolan: mån-tors 8.30-16.00, fre 8.30-12.00

KUrsEr UndEr årET

• Bas (tsp B) 22-26 feb

• Forts. (tsp C) 7-11 mars

• Forts. (tsp d) 11-15 apr

• Fördjupn. (tsp E/F) 16-20 maj

• Taktilt teckenspråk 4 - 7 april

• Bas 17-21 okt

• Forts. (tsp C) 14-18 nov

• Forts. (tsp d) 28-2 dec

• Fördjupn. (tsp E) 5-9 dec

Välkommen till Västanviks Välkommen till Västanviks TUFF-kurser 2016TUFF-kurser 2016

Varmt välkommen till den vackra teckenspråkiga världen. På en veckas intensivkurs får du ett bra avstamp för kommunikation på teckenspråk.

Teckenspråkig gemenskap, varmt välkommen!

på en skola. Samtidigt fi nns det ibland inga bra alternativ. Rådet hon har till de som väljer att gå i ”vanlig” skola är att ställa krav på att barnet får utbildning uti-från sina förutsättningar. Och det fi nns skolor som gör betydande insatser för att pedagogiken ska fungera. Men det sociala är det svårare med, och det blir tydligt i tonåren, menar Britt och ger ett konkret råd till föräldrar.

– Kom och besök oss så att ni vet vad ni väljer mellan. Ta kontakt med vår informationsav-delning! ■

Tusentals gymnasieelever har språkstörningEva Rindler som är studie- och yrkesvägledare berättar att riksgymnasiet idag har över 80 elever

med grav språkstörning. Därtill fi nns även elever som är inskrivna för sin hörselnedsättning, men

som också har en språkstörning. Det har skett en kraftig ökning sedan man började ta emot elever

som tidigare gått integrerat.

Man talar om att det fi nns 700-1 000 elever med språkstörning per årskull. Det innebär att det fi nns 3 000 – 4 000 elever i gymnasieåldern i Sverige inom målgruppen. ■

I takt med att riksgymnasiet för döva och hörselskadade blir kän-dare samt ju bättre man blir på upptäckt, desto mer ökar intaget. Och man har blivit bättre på att upptäcka menar Eva.

– Specialpedagogiska skolmyn-digheten gör nu en drive för att öka medvetenheten ute i kom-munerna. Deras rådgivare ser ett stort behov och ordnar kurser för skolpersonal.

...DU FÅR TRÄFFA ANDRA, DU KAN SPEGLA DIG I ANDRA OCH DU BLIR INTE ENSAM...

Page 14: DHB Dialog Nr 1-2016

14 DHB DIALOG l NR 1 2016

I en mastersuppsats med nam-net ”Språkstörning – handlar det bara om språket?” av Su-sanne Olausson-Westermark, Stockholms universitet från 2013 ställs fl era viktiga frågor om språkstörning. Syftet med hennes studie är att få veta mer om hur beslutsfattares och spe-cialpedagogers erfarenheter och

uppfattningar om språkstörning påverkar kriterier för inrättan-de av en språkklass i den egna kommunen. I frågeställningen ingår även hur de ser på över-lappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och hur de påverkar beslut för mottag-ande i språkklass. Enligt aktuell forskning så är språkstörning

sällan en isolerad funktionsned-sättning, men när ett barn sägs ha språkstörning så är det när barnets svårigheter kan förklaras utifrån att språkstörning är den mest framträdande funktions-nedsättningen.

Studien bygger på kvalitativa in-tervjuer med nio deltagare från

organisations-, grupp- och in-dividnivå i tre olika kommuner. Det framkommer att begreppet språkstörning är komplext och svårdefi nierbart, vilket därmed ger att det är stora skillnader i hur diagnosen uppfattas. Dessutom anses språkstörning ha en form av särställning bland övriga funk-tionsnedsättningar då den är

text ANNA GABRIELSSON, ledamot DHB Språkstörningtext ANNA GABRIELSSON, ledamot DHB Språkstörning

Hur ser kommunerna påspråkstörning?Anna Gabrielsson, ledamot i DHB Språkstörning, har läst

en intressant mastersuppsats som studerat beslutsfattares

och pedagogers uppfattning om begreppet språkstörning

och hur detta påverkar beslut för mottagande till

språkklass. Vid sidan av begreppsdefi nitionen tar studien

även upp föräldrarnas roll.

Page 15: DHB Dialog Nr 1-2016

15

kombinerad på många olika sätt och har flera grader av svårighe-ter. Sammantaget innebär det att begreppet är svårt att avgränsa och gradera, vilket medför att kri-terier för en språkklass kan skilja sig mellan kommunerna. Vidare menar Olausson-Westermark i sin studie att logopederna har stort inflytande över språkklas-

serna. De är med både när det handlar om att fastställa kriterier-na som ska gälla vid upprättan-det av klasserna och vid beslut om mottagande.

Ett svårfångat begreppDe intervjuade uppger att elev-erna med språkstörning har en långsam inlärningstakt och att

den kommunikativa förmågan är nedsatt, vilket inte är oväntat. Emellertid framkommer också att många elever med språk-störning också har andra utveck-lingsrelaterade funktionsned-sättningar och att det är svårt att veta vad det beror på. De flesta eleverna har pragmatiska svårig-heter, som antas vara kopplad till språksvårigheter, men de har även andra kognitiva problem, som nedsatt arbetsminne och svårt att hålla koncentrationen. En elev med språkstörning kan därmed ofta sägas ha en kom-plex funktionsnedsättning där behov och begrepp överlappar varandra. Det kan vara därför som Olausson-Westermark pe-kar på en motsättning i hur kom-munerna ser på utvecklingen av språkklasser. De flesta av de intervjuade menar att en språk-klass även skulle kunna ta emot elever som har andra funktions-nedsättningar, samtidigt som det finns en vilja att tydligt avgränsa språkklassens målgrupp till elev-er som har språkstörning som primär diagnos. En gemensam grund mellan kommunerna tycks ändå vara att eleverna ska vara diagnosticerade med någon typ av språkstörning för att vara aktuella för språkklass. Proble-men är emellertid att det både är otydligt vilka kriterier som gäller vid mottagande och vem det är som beslutar om hur dessa kri-terier ska se ut. En person säger ”Det finns ju olika typer av språk-störning och man ska ha en av dem och det behöver inte vara en och samma diagnos utan det kan vara flera. Det finns ju olika, så det är grunden.”

Föräldrarnas rollEn annan intressant iakttagelse i studien är föräldrarnas roll i upp-rättandet av språkklasser men även när det handlar om hur de ser på att barnet har en språkstör-ning. Av många uppfattas inte språkstörning som så farligt och som något vilket med rätt meto-der går att behandla. Det leder, enligt Olausson-Westermark, till att graden av språkstörning får betydelse eftersom föräldrarna hellre vill att det endast ska vara

språkstörning som barnet har. En kombinerad funktionsnedsätt-ning är svårare för barnet att han-tera och kräver mer omfattande stödinsatser. En som intervjuas säger ”… för jag förstod ganska tidigt att de här föräldrarna till barnen det handlade om var väl-digt måna om att de skulle vara språkstörda och inte ha andra funktionsnedsättningar. De ville inte ens utreda det en gång”. Olausson-Westermark menar att det därför är viktigt att tidigt stötta föräldrar så att de orkar se flera delar av barnets svårigheter. Det-ta är naturligtvis viktigt, men det kan även vara en konsekvens av en annan observation som stu-diens deltagare gör. Nämligen att det finns en stor frustration hos föräldrar som upplever att man inte vet hur man ska hantera ett barn med språkstörning, och om det är kopplat till någon annan funktionsnedsättning.

Intervjuerna talar även om att hos många föräldrar finns en stor sorg. Språkstörning får kon-sekvenser i hemmet och i um-gänget med andra människor, hur nätverket byggs upp runt fa-miljen. ”Det har väldigt stor bety-delse hur man hanterar en stor svårighet i familjen”, uppger en person i studien. Ytterligare en aspekt att beakta är att det en-ligt studien är många barn som kanske inte är riktigt medvetna om att de har en språkstörning, men att det ofta påverkar hela familjen på olika sätt.

Författaren själv avslutar med att konstatera att språk har stor bety-delse för utveckling och lärande, vilket gör att språkstörning är en mångfasetterad funktionsned-sättning som på olika sätt påver-kar barnet och dess omgivning. Dock saknas ett gemensamt syn-sätt i kommunerna både kring vad diagnosen innebär och dess konsekvenser samt hur språk-klasserna ska organiseras, och vilka elever som ska prioriteras vid mottagande. Olausson-Wes-termark anser att det därför är viktigt att ha ett tvärvetenskapligt synsätt när det handlar om barn med språkstörning. ■

Page 16: DHB Dialog Nr 1-2016

16 DHB DIALOG l NR 1 2016

text ANNA GABRIELSSON foto MATS LINDBLOM

Den fjärde november 2015 ägde det avslutande mötet med utredningen Kvalitet i utbildningen för

elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2013:02) rum. DHB som var inbjudna tillsammans

med ett antal andra förbund för att få ta del av förslaget, deltog genom förbundsordförande Lena

Wettrén, Madeleine Granqvist (DHB Östra), Erika Ahlberg och Anna Gabrielsson (DHB Språkstör-

ning). Utredningen skulle slutredovisas 16 april, men i mitten av januari kom dock ytterligare ett

tilläggsdirektiv till utredningen som omfattar specialskolans tvåspråkiga miljö. Nytt slutdatum för

utredningen är nu 30 juni 2016.

Nya utredningsförslag för elever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörning

Särskild utredare Jan Sydhoff och Erika Ahlberg från DHB Språkstörning på SPSM:s konferens om språkstörning i Uppsala i september ifjol.

Page 17: DHB Dialog Nr 1-2016

17

Utredningen har haft till uppgift att se över behovet av en sam-ordnad satsning för elever som är döva, har en hörselskada eller en grav språkstörning. Den har därmed omfattat ett antal olika frågeställningar och under ut-redningens gång har det utkris-talliserat sig ett antal frågor varav en del är gemensamma för hela gruppen elever, och en del är helt skilda. Detta har gett utred-ningen ett delvis spretigt intryck. Riksförbundet DHB har bevakat utredningen sedan starten i fe-bruari 2013. Vi har deltagit vid alla möten som vi blivit inbjudna till och även överlämnat skriftligt underlag med våra synpunkter till utredningen. I förslaget ligger dels förändringar av lagstiftning-en och dels ytterligare uppdrag till skolmyndigheterna.

– Vi kommer sannolikt före-slå att det inom varje region ska fi nnas en regional samordnare, en person med huvudansvar för döv/hörsel och en person med ansvar för grav språkstörning, sä-ger ansvarig utredare Jan Sydhoff. Sedan tillkommer viss kanslifunk-tion. Detta kommer att ligga i ett så kallat nav. Ansvaret för tillsät-tandet av naven läggs på Speci-alpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Enligt Jan Sydhoff ska den re-gionala samordnaren ha en bild av vilka elever som fi nns inom målgrupperna i de olika kommu-nerna. Samordnaren har sedan till uppgift att föra en dialog med kommunerna om vilket stöd elev-erna får och ska kunna efterfråga och påtala om de upplever att det saknas insatser. Tanken är att varje kommun ska ha en representant

i naven så att kompetensen ska fi nnas i elevens hemkommun.

– Vi ser att naven styrs av en nationell överenskommelse som ger ramen för vad man bör göra i kommunerna och landstingen. Det kommer att vara en fråga för myndigheten att ha en organisa-tion för de regionala samordnar-na.

Från DHB ser vi risker med att navens mandat blir svaga då det inte fi nns något sanktionssystem för de kommuner som inte efter-lever samordnarens krav på stöd till målgrupperna. Samtidigt tror vi också att det kan vara svårt för en samordnare att ha den kon-troll som behövs då det t.ex. i Stockholm fi nns över 1 000 elever som tillhör målgrupperna. För att samordnaren ska få vet-skap om vilka elever som fi nns i regionen ska det i den natio-nella överenskommelsen fi nnas ett avtal med landstingen om att informera om vilka barn som omfattas av målgruppen. Detta ser DHB som en allvarlig brist i förslaget, eftersom många barn med språkstörning inte tillhör habiliteringen. Eftersom skolhu-vudmännen inte har någon skyl-dighet att kontakta navet, så kan ansvaret för att dessa elever ska omfattas av navets bevakning hamna på vårdnadshavarna och deras förmåga att ta kontakt med samordnaren.

Utredningens arbete har förut-om den organisatoriska frågan om regionala samordnare, re-sulterat i ett antal förslag på kon-kreta lagändringar och på mötet i november redovisade utreda-

ren Jan Sydhoff förändringarna i Skollagen (2010:800). Flera av dem handlade om anpassningar och begreppet SAK-miljö, särskilt anpassad kommunikativ miljö.

I förslaget kommer frågan om en elev ska tas emot i en särskilt anpassad kommunikativ miljö prövas av elevens hemkommun och ett sådant beslut ska föregås av en utredning. Liksom i fl era an-dra fall av utredningar om elevens behov av stöd i skollagen ska även här samråd med barnets vård-nadshavare ske när utredningen genomförs.

Om en utredning visar att elev-en har behov av en SAK-miljö så har eleven enligt förslaget rätt att kräva det. Skulle behovet inte uppfyllas kan eleven eller elevens vårdnadshavare överklaga bristen på SAK-miljö. I det fallet ska över-klagandet göras till överklagande-nämnden. Det är naturligtvis bra att det går att överklaga brist på stöd, dock är det en process som tar tid och det gör även den praxis som förhoppningsvis kommer att växa fram. En avgörande faktor för om detta kommer att efterlevas är hur tydliga kriterier som kommer att fi nnas för vad en SAK-miljö innebär, och att denna informa-tion sprids till alla skolhuvudmän.

I förslaget undantas de elever med grav språkstörning som går i grundsärskola och gymnasiesär-skola. Utredaren menar att dessa elever enligt skollagen har rätt att få det stöd de behöver i grundsär- och gymnasiesärskolan, dvs. även stöd anpassat efter en språkstör-ning. DHB:s erfarenhet är dock att det fi nns stora brister i skolmiljön för elever med grav språkstörning i särskolemiljön. Vi har under ut-

redningen drivit frågan att även elever i särskoleformen ska ha samma rätt att tillhöra specialsko-lans målgrupp och samma rätt till det stöd som de andra målgrup-perna ges.

När det gäller elever med grav språkstörning har utredningen även till uppgift att föreslå en lösning för gymnasieutbildning. Enligt Jan Sydhoff tycks det fi n-nas ett elevunderlag med behov av utbildning på gymnasienivå och han anser att en riksskola är mer motiverad i den åldern än i de tidiga åldrarna. Ett förslag om ett Riksgymnasium Språk, RGS, kommer att lämnas i samband med slutbetänkandet.

Det positiva inslag som åter-fi nns i förslaget är att utredningen öppnar en möjlighet i Skollagen för fristående skolor att inrikta sig på att skapa en skola med SAK-miljö. Ytterligare något som DHB ställer sig mycket positiva till är att en elev som har behov av teckenspråk ska erbjudas det som modersmålsundervisning. Här kommer utredningen att fö-reslå att SPSM får i uppdrag att tillhandahålla teckenspråksunder-visning på distans. Även om det-ta kommer att vara beroende av elevunderlag och tillgång på teck-enspråkig kompetens så är det ett viktigt steg mot ökad acceptans av elevers behov av teckenspråk oavsett diagnos och förekomst av nära anhöriga som är teckensprå-kiga. ■

Den senaste tilläggsdirektivet:http://www.reger ingen.se/rattsdokument/kommittedirek-tiv/2016/01/dir.-20166/

...VI KOMMER SANNOLIKT FÖRESLÅ ATT DET INOM VARJE REGION SKA FINNAS EN REGIONAL SAMORDNARE...

Page 18: DHB Dialog Nr 1-2016

18 DHB DIALOG l NR 1 2016

LILLA RÖD – ett spännande äventyrLars Otterstedt regisserar skol- och familjeföreställningen Lilla Röd och han har

skapat ett alldeles unikt universum med människor och drakar, där mänsklig värme

och språkliga uttryck samverkar med färg och form. DHB Dialog var med på en

repetition och pratade med Lars och en av skådespelarna, Johanna Hovergren.

Lilla Röd är en skol- och familje-föreställning av Riksteaterns Tyst Teater som riktar sig till barn från fem år och uppåt. Här får vi träffa både människor och drakar, och på scenen inte bara träffar dra-kar och människor varandra, de kommer riktigt nära varandra. Lil-la Röd (Mette Marqvardsen) är

en drake som längtar efter även-tyr, men hennes pappa tycker det är för farligt och förbjuder henne. Givetvis ger sig Lilla Röd ut i alla fall, driven av sin stora äventyrslust. I den stora skogen där hon letar efter det stora även-tyret träffar hon den lilla pojken, Sebastian (Niklas Andersson).

text MATS LINDBLOM foto URBAN JÖRÉN

Niklas Andersson och Mette Marqvardsen.

Sebastian bor i människornas stad men han upplever sig som utanför, han är teckenspråkig i ett hörande majoritetssamhälle. Se-bastian har nästan inga kompisar och känner sig ensam; han är på upptäcktsfärd i skogen, inte för äventyrs skull men för att han vill hitta något nytt, något bättre.

Men hur ska det sluta när Se-bastian är teckenspråkig döv och Lilla Röd är hörande, och hur ska det ens börja. Med nyfikenhet och mod övervinns språkliga hinder. Lilla Röd börjar lära sig teckenspråk och sakta men sä-kert blir Lilla Röd och Sebastian riktigt nära vänner. Tills en dag

Page 19: DHB Dialog Nr 1-2016

19

Gyllene draken attackerar staden där Sebastian bor, och vänska-pen mellan pojken och draken sätts på prov.

Lars Otterstedt som regisserat Lilla Röd utifrån ett manus av Håkan Hallberg tycker det är spännande att regissera drakar.

– Jag har alltid älskat drakar och de står för så mycket.

Pjäsen Lilla Röd säger Lars att handlar om vänskap, mod och nyfikenhet på det okända. Det är en pjäs som ligger i tiden med tanke på den rådande flykting-krisen menar Lars. Lars hoppas att pjäsen blir en bra upplevelse och att man kan identifiera sig med situationerna som uppstår och med Sebastian.

– Man är människa oavsett var man kommer ifrån. Jag hoppas även att hörande som ser pjäsen kan bli nyfikna på teckenspråk. Det viktiga är viljan, den som Lilla Röd och Sebastian har. Och så tålamod förstås!

Johanna Hovergren spelar kungen i människornas stad, en ytterst självupptagen man som älskar sin egen röst och som ta-lar högt för sig själv. Han struntar fullständigt i sin omgivning och tar inte in de faror som lurar bak-om hörnet.

– Men det ska visa sig att han kommer till insikt och han upp-täcker att man kan möta andra människor.

Johanna gör även taltolkning i pjäsen som spelas på svenskt teckenspråk och talad svenska simultant. Lilla Röd är från början tänkt att spelas på det sättet, det är alltså inte så att språkfrågan har kommit in i ett senare skede av produktionen.

– Båda språken är levande, ingetdera språket ska styra. Ibland väger något tyngre, men det finns en balans. ■

Niklas Andersson, Johanna Hovergren och Mette Marqvardsen.

Niklas Andersson och Johanna Hovergren.

SPELAS MELLAN 23 MARS-28 APRIL 23 mars kl. 11:00/17:30 Rosers Salonger, Skara 31 mars kl. 10:00/18:00 Barnens scen, Malmö 04 april kl. 10:00/12:30 Spandeltorpsskolan, Karlskrona 05 april kl. 10:00/12:30 Spandeltorpsskolan, Karlskrona 06 april kl. 10:00/12:30 Spandeltorpsskolan, Karlskrona 07 april kl. 10:00 Spandeltorpsskolan, Karlskrona 10 april kl. 18:00 Brandmannen (aktivitetshus), Leksand 16 april kl. 14:00 Viksjö Teater, Viksjö 17 april kl. 15:00 Sagateatern, Linköping 18 april kl. 9:00/12:30 Sagateatern, Linköping 21 april kl. 10:30 Folkets Hus, Essegården, Vilhelmina 22 april kl. 11:00 Medborgarhuset, Aspen, Lycksele 23 april kl. 13:00 Centrumhuset, Robertsfors 26 april kl. 10:00 Folkets Hus, Teatern, Haparanda 28 april kl. 11:00/13:00 Björknässkolan, Björksalen, Boden

TURNÉ-PLAN LILLA RÖD

Page 20: DHB Dialog Nr 1-2016

20 DHB DIALOG l NR 1 2016

Skrivelse lämnad till SPSM om arbetet mot

KRÄNKNINGAR Den externa utredning som initierades till följd av de uppdagade sexuella kränk-

ningarna inom specialskolan har materialiserats i två rapporter och är avslutad.

DHB kräver nu, tillsammans med systerorganisationer, att Specialpedagogiska

skolmyndigheten (SPSM) fortlöpande avrapporterar vilka åtgärder myndigheten

vidtar och dess resultat. - Vi vill inte att myndigheten nu föreställer sig att upp-

draget är slutfört, säger Mathias Andersson som bevakat frågan för DHB.

För snart två och ett halvt år se-dan gick tidigare elever ut med att de utsatts för och bevittnat sexuella kränkningar inom spe-cialskolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) sam-mankallade nationella skolrådet, där DHB satt med, och sedan anlitades en extern utredare för att göra en studie mot bakgrund av de anmälda kränkningarna. Den externa utredaren, Marina Gunnmo Grönros, har i sina rap-porter pekat på brister och speci-ficerat fyra utvecklingsområden, nämligen barns rättigheter, ruti-ner, bemötandet av elever och kommunikationshinder.

DHB har tillsammans med flera systerorganisationer gjort en skrivelse till SPSM där vi tyd-ligt efterlyser handling nu när rapporterandet är avklarat. Myn-digheten har vid flera tillfällen uttalat att man tar allvarligt på resultaten i rapporterna och att man lovar åtgärder. I skrivelsen framförs emellertid att de brister som påvisats av de senaste rap-porterna på inget sätt kan vara främmande för myndigheten. 2011 fann Skolinspektionen

en rad brister inom de flesta av specialskolorna för elever som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning.

DHB och systerorganisatio-nerna framhåller i skrivelsen att det nu är en förtroendefråga och att ledningen ytterst är an-svarig för de nödvändiga åtgär-derna. Förslaget som läggs fram i skrivelsen är att arbetsgruppen som bildades kring utredningen återinrättas och att myndigheten under en femårsperiod lämnar årsvisa rapporter till arbetsgrup-pen om vidtagna åtgärder och deras effekt.

SPSM svararSPSM har svarat på skrivelsen och uttrycker först och främst sitt missnöje med att diskussionen inte kunnat hållas inom ramen för den arbetsgrupp som fanns under utredningens gång. Se-dan framför myndigheten att man faktiskt vidtagit åtgärder, detta genom två processarbe-ten inom ramen för Processled-ningsgrupp specialskola. Bägge processer är beslutade den 24 april 2015. Den första uppdrags-

beskrivningen bär namnet Kart-lägga och analysera organisation och arbetssätt för att förhindra diskriminering och kränkande behandling och den andra heter Åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling.

SPSM avvisar förslaget att återinrätta arbetsgruppen men tänker i stället ta upp frågor om elevers trivsel och studiero inom ramen för den mötesstruktur mellan myndighet och organisa-tioner som fr.o.m. 2016 ersätter Nationella skolrådet.

Mathias Andersson har beva-kat utredningen för DHB och har tagit del av SPSM:s svar.

Varför var det nödvändigt att lämna en skrivelse till SPSM i frågan?Vi upplevde att SPSM inte var klara med utredningen, efter den andra rapporten lades ar-betsgruppen ned. SPSM frågar sig i svaret till oss varför vi inte framförde våra synpunkter vid redovisningen av den andra rapporten. Det var kort framför-hållning till mötet och många i

arbetsgruppen kunde inte närva-ra. Efter avrapporteringen av den andra rapporten lade SPSM ned arbetsgruppen utan att presen-tera någon uppföljning för grup-pen som vi kunde ta ställning till. Det löper som en röd tråd ge-nom arbetsgruppens deltagan-de i arbetet, SPSM gjorde upp en plan utan att förankra den i arbetsgruppen.

Hur ser på du utvecklingen framöver gällande studiero och trygghet för specialskolans elever?Jag vill tro att det blir bättre men det är inte första gången det på-visas brister i en rapport. Vi vill se förändring i verksamheten, inte uppdaterade likabehand-lingsplaner. Det är våra barn och ungdomar det handlar om. Föräldrar som skickar sina barn till en skola, ofta långt hemifrån, där man inte har samma kontakt med skolan som i en ”vanlig sko-la” nära hemmet, har extra starkt behov av en verksamhet som bedrivs på ett tryggt sätt.

Myndigheten har ju ändå vidtagit åt-gärder genom de två processer man startar. Är inte det bra?Absolut, men frågan här hand-lar om hur SPSM implemente-rar arbetsrutiner i sitt vardagliga arbete och följer upp att varje person som är anställd verkligen har förstått vad de har för ansvar utifrån sin roll.

Vad tror du behövs för att komma tillrätta med problemen?SPSM bör ha en tydlig transpa-rens mot intresseorganisatio-nerna och öppet redovisa pro-gressen i kulturförändringen och systemfrågorna. ■

FAKTANationella skolrådet där SPSM, specialskolornas föräldraråd och intresseorganisationer var representerade har lagts ned. I stället finns nu Nationella föräldrarådet där bara SPSM och representanter för föräldraråden träffas. SPSM träffar i stället intresseorganisationer som arbetar för elever på specialskolan en gång per år och organisationer som arbetar för döva och hörselskadade en gång per år.

text MATS LINDBLOM foto HANS ALM. CC BY 3.0

Page 21: DHB Dialog Nr 1-2016

21

Värda att minnas

För oss föräldrar med funktionshindrade barn finns

det många viktiga grupper som ger oss stöd. Det

kan vara personer som arbetar inom sjukvården

eller andra föräldrar i samma situation.

Två sådana personer gick för en tid sedan bort. Två

personer som är väl värda att lyfta fram som goda

medmänniskor och förebilder.

Det är ett faktum att när man får ett barn med funktionsnedsätt-ning så förlorar man flera av de privata kontakterna och får i stäl-let många professionella. Det blir extra tydligt om man har ett barn med flera funktionsnedsättning-ar. Då blir det många olika yrkes-grupper som är inblandade.

När vi kom med vår dotter Lo-visa till barnhabiliteringen (senare

Astrid Lindgrens barnsjukhus) på Karolinska 1992 för utredning träffade vi en fantastisk läkare som kom att följa oss i 18 år. Mia Hovmöller på neuropediatriska blev, som huvudansvarig för Lovi-sa ett enormt stöd under de tidvis tuffa år som följde, en ovärderlig trygghet. Vid ett besök på sjukhu-set i våras fick jag veta att Mia gått bort hösten 2013. Det kändes

otroligt tråkigt att höra men vi är samtidigt tacksamma för åren vi fick med denna ödmjuka och tål-modiga läkare med en hästsvans som Lovisa älskade att fingra på.

Vid Åsbackaskolans 60-årsfest 2014 som bl.a. firades med tårta och kaffe hamnade jag vid sam-ma bord som den förre eleven Erik Tillberg och hans assistent. När jag frågade Erik hur hans mamma mådde tecknade kan kort och koncist till svar: - Mam-ma är död! Jag fick veta av assis-tenten att hans mamma Carina Tillberg gått bort året innan.

Carinas och mina vägar kor-sades på DHB Flerhandikapps (numera DHB Flex, red. anm.) årsmöte på Åsbackaskolan 2003. Carina hade åkt från Eskilstuna till

Gnesta för att hon kände en oro för sin vuxne son Erik. Hon kände att det inte fanns någon förening som jobbade för vuxna döva/hörselskadade med flerfunk-tionsnedsättning.

Det resulterade i att DHB Fler-handikapp skrev om sina stadgar och blev en förening för både unga och vuxna, en förening med ett livsperspektiv. Carina Tillberg valdes in i styrelsen och det var ett nöje att lära känna henne och få ta del av hennes erfarenheter och kamp för att Erik skulle få ett vär-digt liv. Erik bor nu sedan ett antal år på ett väl fungerande boende.

Vi minns med värme Mia Hov-möller och Carina Tillberg, två exempel på betydelsefulla perso-ner i vår och andra familjers liv. ■

text och foto PER ZETTERMAN

Mia Hovmöller och Lovisa Zetterman.

Carina Tillberg på den årliga Almåsakonferensen för föräldrar till barn som är döva/hörselskadade och har en utvecklingsstörning.

Platser finns på Gålölägret 2016! Ta chansen! Gålölägret är ett konfirmationsläger som välkomnar dig som går i grundskola, resursskola, specialskola eller särskola och är ca 14–18 år.

Våga utmana dig själv och få ett minne för livet! Gålölägret 2016 äger rum 27/6–17/7 på Vängården, i Follökna i Sörmland. Konfirmation lördag 16/7. Lägret drivs Svenska kyrkan Högalids församling. Info/anmälan: Gunilla Lindén 08-616 88 46, [email protected] Ett samarbete med Riksförbundet DHB.Läs mer här: www.svenskakyrkan.se/hogalid/funkiskyrkan

Page 22: DHB Dialog Nr 1-2016

22 DHB DIALOG l NR 1 2016

insändareVÄSTRA

Ett rättvisare och enklarevårdbidrag, tack!Vårdbidrag är något en förälder som har extra arbete eller kostnader för ett barn som är

sjukt eller har en funktionsnedsättning kan få. Storleken på vårdbidraget beror på omfatt-

ningen av det extra arbetet och de extra kostnaderna. Det finns fyra nivåer: en fjärdedels,

halvt, tre fjärdedels och helt vårdbidrag. När vi i DHB Västra har frågat våra medlemmar

om frågor de vill att vi fokuserar på har flera tagit upp vårdbidraget. Ofta har det handlat

om att de har upplevt orättvisa bedömningar, att de inte fått tillräckligt med stöd under

ansökningsprocessen, eller att de har upplevt ansökningsförfarandet som krångligt.

För att få en djupare kunskap om hur det upplevs att ansöka om vårdbidrag gjorde vi under hösten 2015 en enkätunder-sökning bland våra medlemmar. Medlemmarna bor i Västra Göta-lands, Jönköpings och Hallands län. Enkäten gick ut till samtliga medlemsfamiljer. DHB Västra har 2015, 879 medlemmar i 233 medlemsfamiljer: 17 i Hal-land, 30 i Jönköpings län, 180 i Västra Götaland och sex familjer som inte är bosatta i distriktet. Enkäten har besvarats av 50 medlemmar som representerar 50 medlemsfamiljer – 38 från Västra Götalandsregionen, 9 från Jönköpings län och 3 från Hal-land. Många av våra medlemmar har en kombination av flera olika funktionsnedsättningar.

Ser man på skillnader i för-delningen av vårdbidrag geogra-fiskt har ingen av de svarande i Jönköpings och Hallands län fått helt vårdbidrag. I Västra Götaland har 15 av 38 svarande fått helt vårdbidrag. Det finns en tendens att olika typer av diagnoser på-

verkar storleken på vårdbidraget, men att det också skiljer något beroende på var bidragstagaren bor. Tydligast är dock att dövhet i de flesta fall har gett ett helt vårdbidrag. De flesta svarande är ganska eller mycket nöjda med vårdbidragets storlek, men svarande från Halland och Jön-köpings län tenderar att inte ge lika positiva svar som dem från Västra Götalandsregionen. Det hänger antagligen ihop med att fler har fått lägre bidrag i dessa två regioner.

Vad gäller det upplevda bemö-tandet från Försäkringskassan framgår att det beror mycket på hur man upplevt kommunikatio-nen med sin handläggare. Vissa medlemmar menar att kommu-nikation, bemötande och be-dömning har varierat mellan oli-ka handläggare. Man upplever att den tidsåtgång man som sökan-de ska beräkna för olika moment är ”kinkig”, att ansökningsproces-sen kan vara trög. En svarande berättade att bemötandet på en försäkringskassa var jättebra

och smidig. När de flyttade och bytte försäkringskassa blev det genast mycket krångligare och besvärligare. Någon handlägga-re ska ha hävdat föräldraansvar utan att någonsin ha träffat bar-net. En handläggare menade att det finns en vedertagen praxis, men när den sökande bad om att få läsa referens kröp det fram att handläggaren läst något i en bok. Vissa har till och med upp-levt försäkringskassans handläg-gare som kalla och hårda. Men det är också viktigt att understry-ka att det är ganska många som har haft en positiv upplevelse av försäkringskassans bemötande med empatiska, sympatiska och förstående handläggare.

Många har upplevt själva an-sökningsprocessen som jobbig

och besvärlig. Det är psykiskt påfrestande att fokusera på bar-nets svagheter. Samtidigt tycker några också att det är bra att det är omfattande så att det blir så de-taljerat och korrekt som möjligt. Man upplever det som krångligt om handläggaren på försäkrings-kassan saknar förkunskaper om funktionsnedsättningarna, och det kan i sin tur kan påverka ut-fallet. Flera upplever processen som utdragen och en svarade berättade att konsekvensen av att det retroaktiva bidraget kom i en klumpsumma efter nytt år blev att hen fick restskatt. Ofta har hörselhabiliteringens eller barnhabiliteringens kuratorer varit till stor hjälp i ansöknings-processen.

En annan aspekt är om man

text DANIEL LAKSO, ordförande i DHB Västra

...DET ÄR PSYKISKT PÅFRESTANDE ATT FOKUSERA PÅ BARNETS SVAGHETER...

Page 23: DHB Dialog Nr 1-2016

23

behöver söka om eller ej. En svarande tycker att det fi nns en orättvisa i bedömning när hen känner andra familjer som fått fullt vårdbidrag som gäller tills barnen är vuxna emedan hen måste söka om ganska ofta. Hen menar också att det kan vara lika krävande att ha ett barn med hörapparater som med cochle-aimplantat och har därför svårt att se varför de ska bedömas oli-ka och få ett lägre bidrag.

Våra medlemmar har utifrån sina erfarenheter följande synpunk-ter på hur ansökningsprocessen för vårdbidraget kan förbättras:❚ Likhet över landet. Jag ska som sökande kunna förvänta mig att jag bedöms och bemöts på sam-ma sätt oavsett var i landet jag söker vårdbidrag. Det borgar för jämlikhet och rättssäkerhet.❚ Samma nivåer för lika diagno-ser.❚ Lita mer på föräldrarnas be-hovsbedömningar, men bedöm inte heller utifrån hur duktig den sökande är på att formulera sig.

❚ Neutrala handläggare som ock-så är stöttande, inte bara gran-skande och kritiska.❚ Samma period för alla – att även ansöknings- och besluts-perioderna ska vara jämlika. Ex-empelvis treårsperioder.❚ En förenklad ansökningspro-cess med klara regler för vad som berättigar vårdbidrag. Vad är extra hjälpmedel mm. Kanske med en mall.❚ Enklare och tydligare informa-tion från Försäkringskassan.❚ Ökade kunskaper om olika funktionsnedsättningar hos för-säkringskassans handläggare. För våra barns skull är det viktigt att rättvisa skipas. För föräldrar som har fullt upp med att ge sina barn de bästa förutsättning-arna är det viktigt att handläggare och beslutsfattare agerar rättvist och neutralt. Dessutom kan inte förutsättningarna för att få vård-bidrag se så olika ut som det verkar, att det ska hänga på vem som handlägger ditt ärende och var du bor. ■

HÖRSELGYMNASIETKATRINELUNDSGYMNASIET

KatrinelundsgymnasietSkånegatan 14411 40 Göteborg

www.goteborg.se/wps/portal/[email protected]

070-230 39 55

Grafisk produktion och layout: Xtrovert Media, www.xtrovertmedia.se; Foto: Sara Söderman; Göteborg 2014

Skolan mitt i centrum där du får en lugn och trivsam studiemiljö i ljudsanerade klassrum med hörselteknisk utrustning, egen dator, specialutbildade lärare samt undervisning i små grupper.

• Ekonomi• Naturvetenskap • Vård och Omsorg• Estetiskt program• Introduktionsprogram• Samhällsvetenskap/beteendevetenskap

Page 24: DHB Dialog Nr 1-2016

24 DHB DIALOG l NR 1 2016

DHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHB ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA ÖSTRA

SENT EN FREDAGSEFTERMIDDAG samlades alla vid vår inhyrda buss för gemensam färd till Forsbacka Wärdshus. Väl framme väntade middagsbuffé och sköna sängar. Både lördag och söndag hade vi

text och foto DHB ÖSTRAGENOMFÖRDA AKTIVITETER

KOMMANDE AKTIVITETERÅrsmöte 20 marsI ÅR KOMMER vi att ha vårt årsmöte på Kulturhuset Dieselverkstaden i Nacka. Efter årsmötet får barnen klättra klättervägg på Klätterverket och måla i Dieselverkstadens bildsal med bildpedagog. Vi bjuder också alla stora som små på fi ka.

Cirkus Cirkör 17 aprilI APRIL FÅR barnen prova på cirkus igen i Cirkus Cirkörs lokaler i Nors-borg. De får prova att gå på riktig lina, hänga i trapets, jonglera mm. Cirkus Cirkörs tre härliga cirkuspedagoger tar hand om barnen. Vi har bokat en hel eftermiddag och dukar upp fi ka i pausen. En aktivitet som varit mycket lyckad vid tidigare besök.

Skidhelg med skidskola i Romme AlpinALLA FAMILJER ANLÄNDE på fredagskvällen till Scandic Borlänge. Efter en härlig stor frukostbuffé på lör-dag morgon begav sig alla till backen. Vi hade fyra skidskolegrupper både lördag och söndag för att kunna tillgodose allas olika behov. På kvällen åt vi en stor middagsbuffé och vi hade ett eget rum för oss själva. En del hann även med att bada i hotellets pool och träna i gymmet. Barnen fi ck godispåsar och vi vuxna fi ck tid för mingel. Solen kom bara fram en liten kort stund på söndag eftermiddag men det blev ändå två härliga dagar med mycket skidåkning i fi nt preparerade backar.

PÅGÅENDE OCH FASTA AKTIVITETER VI FORTSÄTTER MED våra fyra simskolegrupper i Älvsjö och Bergshamra, med simträning i Liljeholmsbadet i samarbete med Unga Hörselskadade och med vår lekgympa i Välling-by. Vi har även haft en grupp ”Plask&Lek” i Vasastan. Vi har tre minifritidsträffar i Axelsberg under våren i samarbete med Unga Hörselskadade, då hela familjen är välkommen och vi har på gång ett par träffar/aktiviteter för våra ung-domar.

Skidhelg med Totalskidskola i Kungsbergetfyra olika skidskolegrupper med duktiga totalskidskolelärare från Friluftsfrämjandet i Sandviken. Härliga lärare som är duktiga på att hantera barn som behöver extra stöd. På lördag eftermid-

dag hade Wärdshuset dukat upp Afternoon Tea för alla, med ett fantastiskt kak- och bullbord. En härlig helg som gjord för att lära känna nya familjer och få nya kompisar.

Page 25: DHB Dialog Nr 1-2016

25

DHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHBDHB VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA VÄSTRA

Upplevelsebad i SkövdeTÄNK ATT DET alltid är lika trevligt att tillbringa en dag på Sköv-de badhus, allrahelst när den får guldkant i närvaro av andra DHB-familjer. För er som inte varit där innan är det väl värt ett besök! Vi från Jönköpingstrakten har förvisso Rosenlundsbadet, men i Skövde möts man av salt-

PÅ LÖRDAGSMORGONEN HOPPADE vi in i bilen och åkte från Mölnlycke till Ulricehamn med tvillingarna Max och Klara. Förväntningarna på dagen är stora då det är första gången barnen ska prova att åka skidor. Max säger att han hellre vill prova snowboard.

När vi kommer fram är det lätt

DHB VÄSTRAS KOMMANDE AKTIVITETER I VÅR Mars – Aktivitetshelg och årsmöteI MARS ÄR det dags för DHB Västras årsmöte och denna gång åker vi till Göteborg. Vi börjar dagen i sporthallen där barnen kommer att få hoppa, studsa, klättra, springa bland hoppborgar, klättertorn, hin-derbanor och annat som fi nns att tillgå i en sporthall. Medan barnen aktiverar sig lyssnar vi föräldrar på forskare Ingela Holmström och läkare/forskare Stefan Nilsson. Därefter håller vi vårt traditionella årsmöte. Senare efter den gemensamma middagen får vi se trollerishow med Jakob och ev. Martine med en dansuppvisning av barnen.

April – Teckenkurs för familjer UNDER FÖRRA VÅREN fi ck vi många anmälda till kursen och fi ck sätta in en extra kurs och i år har vi erbjudit två familjekurser i teckenspråk i april. Det blir teckenkurs för föräldrarna och ev. ungdomar medan barnen hittar på lite roliga saker tillsammans med barnledarna.

Maj – Weekend på KolmårdenVI ÅKER TILL Kolmårdens djurpark där vi givetvis får se massor av olika djur, åka olika attraktioner, besöka Bamses värld och se delfi nshow mm. Övernattning kommer att bli på Scandic Norrköping där vi också får en trivselkväll med gemensam middag.

Juni – En helg på Astrid Lindgrens VärldDET NÄRMAR SIG sommar och vi drar ner till Småland, närmare bestämt Astrid Lindgrens Värld där vi får se den härliga och roliga parken samt teckentolkade teaterföreställningar av olika slag från Astrid Lindgrens olika sagor. Inte nog med det, vi får också träffa några av dem på riktigt! Övernattning sker i stugbyn intill parken.

vatten, varm och skön inomhus-temperatur, svindlande rutsch-kanor, utomhuspool och vildfors.

Att börja dagen klockan nio var tidigt, men vi fi ck å andra sidan badhuset för oss själva första timmen. Decembermånaden är en hektisk period, men vi var några familjer som slet oss loss för ett julbad. Att vi inte blev så många, faktiskt bara tre familjer, gjorde att vi kunde umgås ”hela gruppen” och äta lunch tillsam-mans, riktigt trevligt!

När alla rutschkanor, vågma-skin och klättervägg var avklara-de inte bara en, två, tre, fyra… gånger, var vi lite trötta till mans. I badhuset råder strikt kameraför-bud, men vi lyckades fjäska oss till ett gruppfoto, fi nt uppradade på åskådarläktaren!

Text: Maria Hedberg Foto: Veronica Flyrén

ÄNTLIGEN SKA VI ÅKA SKIDOR!Vinterdag i UlricehamnVeckan före kom det så mycket snö att skolan stängde och hela familjen stannade hemma. När så dagen med stort D närmade sig, regnade snön bort hemma och vi undrade om det skulle fi nnas någon snö kvar att åka på?

att hitta gänget. Helena Persson står med DHB:s gröna fl agga och har glada och förväntans-fulla medlemmar runt sig. Skid-utrustning och liftkort hämtades snabbt och enkelt då allt var förbokat. Vi som bokat skidskola tog oss bort till barnbacken och provade några åk innan de två skidlärarna och tolken kom. Det kom en liten skur med något som verkade lite snöblandat på förmiddagen men nu såg vädret ut att bli lite roligare.

Efter skidskola och lite egen åkning så började det kurra i ma-gen. Nu var det dags för hambur-gare som engagerade föräldrar stod och grillade i anslutning till backen. Det var skönt att sätta sig ner en stund och avnjuta jättego-da hamburgare och dricka.

Vi hade också fått svar på att det fanns någon snö kvar. Snödjupet i pisten var uppmätt till 85 cm. Backarna var riktigt bra fast det var fyra plusgrader. De måste kört upp mängder kanon-snö tidigare för i skogen fanns inte en fl inga. Vid middagstid hälsade solen på oss och det kändes riktigt skönt. Det var inte så många som tagit sig hit idag så man slapp köa till liften, vilket var riktigt bra.

Vi kämpade vidare i backen med att få till plogsvängen men till slut tröt orken. Nöjda med dagen satte vi oss i bilen för att åka hem.

Tack för ett bra arrangemang och en härlig dag i backen!

Text: Familjen Jägard, MölnlyckeFoto: Helena Persson

Page 26: DHB Dialog Nr 1-2016

26 DHB DIALOG l NR 1 2016

SONIA SÄGER

Jag heter Sonia Strömberg och är ordförande i DHB Flex, som företräder alla DHB:s

medlemmar som har någon form av funktionsnedsättning utöver dövhet eller hörsel-

skada. Jag ska berätta lite om vad vi har gjort och vad vi kommer att göra.

Helgen 12-14 februari träffades styrelsen för DHB Flex i Stock-holm för en intensiv arbetshelg med många intressanta diskus-sioner inför vårt kommande års-möte på Almåsa 15 april 2016 och det nya verksamhetsåret. Vår styrelse är ett troget gäng

övertid men avslutas efter drygt 3 år sista april! Det har varit mycket spännande att följa detta projekt. Vi tackar projektledarna Maria Norberg och Magdalena Djerf för ett fantastiskt arbete! Det finns en hemsida som pre-senterar projektet (www.tellus-projektet.se), gå gärna in där och se vad det handlar om. Det kan användas i fortbildningssyfte mm. Hör av er till kansliet om in-tresse finns för mer information.

Nu jobbar vi intensivt med att ta fram nya projekt med mål-gruppen i fokus. Bland annat en fortsättning på Tell-Us tillsam-mans med Mo Gård och ett tea-terprojekt tillsammans med Tyst Teater.

Den 11 mars deltar några av oss på konferensen Tecken-språk i fokus i SPSM:s lokaler i Stockholm. Vi hoppas på intres-santa föreläsningar och givande diskussioner. Tillgänglighet via teckenspråk är ju ytterst viktigt för våra flerfunktionsnedsatta vänner.Före jul skrev vi till riksdagens socialutskott om teckenspråkiga flerfunktionsnedsattas utsatta situation, inte minst när det gäl-ler deras livssituation när skolan tar slut. Många hamnar i sam-manhang, boende och daglig verksamhet mm, utan fullgod

Nu är nog våren på gång, kanske!? DHB Flex styrelse jobbar vidare med det känns viktigast just nu. Välkomna till vår förening!

som gärna jobbar vidare ett tag till!

Några av oss har också gjort flera studiebesök i verksamheter för vår målgrupp! Bland annat på Mo Gård, se artikel ”Med individen i fokus” i DHB Dialog Nr 4-2015. Vi har också besökt

Teckentullen i Stockholm, en daglig verksamhet för tecken-språkiga. Vi fortsätter med dessa besök för att få bättre kunskap om vad som erbjuds ute i landet. Vi tar gärna emot tips på verk-samheter att besöka.

Tell-Us projektet går på lite

Page 27: DHB Dialog Nr 1-2016

27

kommunikation och delaktighet. En del blir väldigt socialt isolera-de! Vår tanke var att vi skulle få träffa några politiker från Social-utskottet. Det känns viktigt att få göra det eftersom en översyn av LSS-lagstiftningen är på gång. Ty-värr fick vi ett negativt svar! Så vi försöker just nu hitta nya vägar att påverka så att inte våra barn, ungdomar och vuxna vänner glöms bort i vanlig ordning.

Hösten 2014 genomförde vi en uppskattad föräldrakonferens om teckenspråkiga barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos på Ädelfors folkhögsko-la. I höstas tvingades vi tyvärr att ställa in på grund av för få anmäl-da. Nu har vi tagit tag i detta igen och planerar en ny konferens på Nordiska folkhögskolan i Kung-älv helgen den 30 september – 2 oktober 2016. Vi hoppas på många entusiastiska deltaga-re. Ni föräldrar är så välkomna! Döva och hörselskadade med

neuropsykiatrisk funktionsned-sättning är en målgrupp som fått stå vid sidan om ett tag, men det är slut med det nu!

Ni har säkert noterat att nam-net DHB Flex dyker upp i olika sammanhang, när man pratar om vår förening. DHB Flex är en flexibel förening, vi har inte en homogen målgrupp utan våra medlemmar kan ha de mest skil-da kombinationer av funktions-variationer. Det som förenar oss är hörseln och DHB, och för att sträva framåt tillsammans måste vi vara flexibla.

Vi går ut med inbjudningar för olika arrangemang till alla våra medlemmar per mail, så det är bra om ni meddelar [email protected] vad ni har för mailadress så att vi kan hålla registret uppdaterat.

Vi hörs och syns hoppas jag! ■

Sonia Strömberg, ordförande DHB [email protected]

Skärmklipp från www.tellusprojektet.se.

...NU JOBBAR VI INTENSIVT MED ATT TA FRAM NYA PROJEKT MED MÅLGRUPPEN I FOKUS...

Svara på reflektionsenkätÄr du förälder till barn med funktionsned-

sättning? Det outsagda mellan barn och för-

äldrar behöver dina reflektioner! Fyra frågor

med anonyma svar.

Det outsagda mellan barn och föräldrar är ett arvsfonds-projekt som drivs av Handikappförbunden och som vänder sig till familjer med barn mellan 4 och 12 år, som har funk-tionsnedsättning eller långvarig sjukdom. DHB sitter med i referensgruppen och projektet besökte bland annat vårt fa-miljeläger i fjol. Nu vill projektet ha reflektioner från föräldrar och de gör därför en enkätundersökning.

Exempel på fråga i enkäten:Citat: ”Jag frågade mamma varför hon grät, men jag fick inget riktigt svar. Jag tycker vuxna ska säga som det är och vara ärliga om det som är jobbigt.”

Frågor: Vad tycker du man som förälder kan och bör berätta för sitt barn? Hur är ett bra samtal mellan barn och förälder?

Du hittar enkäten på http://korta.nu/reflektionsenkät

Page 28: DHB Dialog Nr 1-2016

28 DHB DIALOG l NR 1 2016

Föräldrakonferensen Hörselnedsättning + NPF = ?

DHB Flex bjuder in till föräldrakonferensen Hörselnedsättning + NPF = ? som riktar sig till föräldrar med barn som är döva eller hörselskadade och som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ett mindre antal platser finns för intresserade professionella. Konferensen äger rum 30 september - 2 oktober på Nordiska folkhögskolan i Kungälv.

På programmet för årets konferens finns bl.a. Bertil Mannesson som ska berätta om kroppsspråk och psykolog Lea Strandberg som föreläser om hörselnedsättning och NPF och dess effekter på gymnasielivet. Därtill föreläser Mo Gård, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Riksförbundet Attention och Försäkringskassan. Utöver föreläsningarna kommer det att avsättas tid för gruppdiskussioner. Anmälan sker via formulär på www.dhb.se och är bindande. Priset för konferensen är 1 000 kr för förälder/anhörig och 3 500 kr för professionella. I priset ingår förutom programmet även helpension från fredag lunch till söndag lunch. Konferensen genomförs under förutsättning att DHB erhåller ansökta medel. Hörselnedsättning + NPF = ? anordnas av DHB Flex i samverkan med Mo Gård, ABF och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Varmt välkomna!

DHB Flex presenterar...

Page 29: DHB Dialog Nr 1-2016

dhb dialog nr 1 2015 ❘ 23

Gratis DVD med tillhörande broschyr beställs via http://www.dhb.se/?id=2750

PRODUKTER

Beställ böcker, informationsmaterial, rapporter och profilmaterial från DHB!

Kläder och profilartiklar hittar du på www.dhb.se/material

Beställningar görs till [email protected] eller via www.dhb.se/material

1. Lätta teckenDVD med 120 filmade tecken från det svenska teckensprå-ket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Filmen har inte ljudspår.Pris: 50 kr + frakt

2. Ibland låtsas jag att jag förstår (rev 2014)En bok om elever med språk-störning, som uppdaterats 2014. Boken vänder sig till för-äldrar, pedagoger och andra som möter barn med språk-störning. Boken ger kunskap om hjälpmedel och om de sär-skilda svårigheter som elever-na har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt

3. Språkstörning hos barn och unga i skolåldernInformationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. Anna-Karin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekven-ser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att under-lätta för barnet.Pris: 30 kr + frakt

4. Språkstörning i kombina-tion med flerspråkighetÄven denna informationsskrift vänder sig till föräldrar och an-dra närstående i första hand. Eva Kristina Salameh leg logo-ped ger svar på de vanligaste frågorna om flerspråkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp flerspråkig språkutveckling, språkstörning i kombination med flerspråkig-het, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll.Pris: 30 kr + frakt

5. Språkstörning i kombination med flerspråkighet (arabiska)Samma skrift som punkt 4, men på arabiska.Pris: 30 kr + frakt

6. Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektivEn undersökning om hur döva och hörselskadade barn och ungdomar med flerfunktions-hinder och deras familjer upp-lever språksituationen i ett livs-perspektiv.Pris: 50 kr + frakt

7. Vi är en grupp fast två ändåSammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgym-nasiet för döva och hörselska-dade, RGD/RGH.Pris: 50 kr + frakt

8. Därför går jag inte till sko-lanTre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, RGD/RGH, berättar om skolk.Pris: 30 kr + frakt

9. Ett livsperspektiv – möjligheter i vardagenFilmen ”Ett livsperspektiv” handlar om livet för barn, unga och vuxna som är döva, har en hörselnedsättning eller en språkstörning.

Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB!

Page 30: DHB Dialog Nr 1-2016

30 DHB DIALOG l NR 1 2016

MJÖLBYGALVANISKAHallevadsgatan 16, 595 35 MjölbyTelefon 0142-160 40www.mjolbygalvaniska.se

E L F Ö R Z I N K N I N G

dhb dialog nr 1 2015 ❘ 31

VI STÖDJER DHB:s VERKSAMHET

Jag har give-aways och trycksaker i egen shop!

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

0660-29 99 00 • www.agrenshuset.se

kentsBilplåt ABplåt- och lackskadoraukt. för chrysler och JeepUlvsundavägen 106, 168 67 BrommaTelefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

– Resultatet är nedslående, men inte helt överraskande. Hörtek-nikens skick och användning svarar sällan mot elevernas behov och när tekniken väl fungerar upplever de brister i ljudkvalitén. Dessutom saknas i regel förutsättningarna för en bra ljudmiljö, säger Håkan Bergkvist, samordnare för auditiv miljö på Special-pedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Studien visar att lärare många gånger saknar kunskap om hur hörtekniken ska användas och hur undervisningen behöver an-passas. Tillgången till en hörselpedagog, som kan ge lärarna det stödet, saknades i 80 procent av fallen.

Trelleborg

Välkommen till vår butikönskar Håkan Ahlm

08–22 alla dagar!www.maxitrelleborg.se

Leg. sjukgymnast Hans kristianssonExamen i OMT (Ortopedisk Manuell Terapi)

Behandlar nacke, rygg, led- & idrottsskador med bl a

manipulation, laser, mobiliseringsbänk, vibrationsträningtidsbestäLLning 070-221 22 99

Ängsvaktaregatan 2, 416 52 Göteborg, www.sghk.org Fax 031-25 86 82, [email protected]

DÅLIG HÖRTEKNIK FÖRSVÅRAR FÖR ELEVER MED HÖRSELNEDSÄTTNING

80 procent av klassrummen har dåliga akustiska egenskaper, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska och endast 20 procent av eleverna har kontakt med kommunal hörselpedagog. Det visar en studie av hörteknik och dess användning i skolor i Stockholm, som Specialpedagogiska skolmyndigheten och Hörselhabiliteringen på Karolinska Universitetssjukhuset gjort, för att kartlägga studiesituationen för elever med hörselnedsättning.

– Hörselpedagogen är en mycket viktig person när det gäller att förmedla kunskap till lärare och arbetslag om konsekvenserna av en elevs hörselnedsättning och hur man kan arbeta för att un-derlätta elevens delaktighet i undervisning och skolarbete, säger Håkan Bergkvist.Studien omfattar situationen för 85 elever i Stockholms län, men Håkan Bergkvist bedömer att elever med hörselnedsättning i an-dra delar av landet upplever samma slags problem i skolan.

FoU-rapporten ”Vad var det du inte hörde – Hörteknik och dess användning i skolan” finns på www.spsm.se.

EIJE:S BIL ABEdgrensgatan 9, 662 27 Åmål

VI STÖDJER DHB:s VERKSAMHET

ANSLAGSTAVLAN

Håll dig uppdateradMycket av informationen från såväl riksförbundet som från distriktsföreningar-na skickas ut per e-post via vårt medlemsregister. Vi ber därför alla medlemmar att kontrollera att e-postadressen i medlemsregistret är giltig. Det kan du göra på ”Min sida” på http://www.dhb.se/medlem. Du kan också kontakta [email protected] så hjälper vi dig.

Ps. Gå gärna in och gilla vår facebooksida https://www.facebook.com/dhbriks. Där lägger vi upp information om alla våra aktiviteter.

Hörservice Pontus Egerö ABwww.hörservice.se • 08-777 29 50

Misa ABwww.misa.se

SGHKwww.sghk.org • 070-221 22 99

Teckenbro ABwww.teckenbro.com, [email protected]

Kostnadsfritt, personligt stöd vid telefonsamtal

Talstöd, anteckningsstöd, stöd för minnetSamtalstolken ger dig trygghet i samtalet

Ingen tidsbokning - ring när du vill

kentsBilplåt ABplåt- och lackskadoraukt. för chrysler och JeepUlvsundavägen 106, 168 67 BrommaTelefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

Page 31: DHB Dialog Nr 1-2016

Telefonsensor Dörrsensor Babyvakt Brandlarm

Möt det smarta hemmet.Ditt hem är din borg. Det är där du sover, spen-derar tid med familjen och där du känner dig trygg. Visitsystemet är designat för att ta hand om signalerna i ditt hem, så att du kan fokusera på dig själv och dina närmaste.

Så när du har händerna fulla, hjälper Visit till att hålla koll på ringande telefoner, sjudande kastruller och plingande dörrklockor.Kundservice 031 748 37 50

Visit-annons-DHB-185x126mm.indd 1 2015-11-10 09:30:29

[email protected] | www.mogard.se010 – 471 66 00

Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga.

Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser.

Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra!

Page 32: DHB Dialog Nr 1-2016

POSTTIDNING BReturadress: DHB Dialog

Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro