dhb dialog nr 4-2014

KONFERENSEN HÖRSELNEDSÄTTNING+NPF=? EN SUCCÉ

N R 4 ❘ 2 0 1 4 ❘ Å R G Å N G 41

❚ Rullande språkskola – studiebesök i Bjuv❚ Stöd i skolan – hur går det till?❚ Inbjudningar: Familjeläger, Mitt unika barn, Språkresan till England och seminariedag Aktiv Fritid på mina villkor

DHBdialog

Vi vet att alla kan lära nytt, utvecklas och må bra!För dig som använder teckenspråk eller alternativa kommunikationsätt är våra verksamheter bara ett samtal bort, var i landet du än bor. Hos oss finner du gemenskap, kunskap och möjligheterna till en verklig utveckling genom hela livet.

Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation med verksamheter spridda över landet. Här hittar du boende enligt LSS och HVB för ungdomar som vuxna. Är du intresserad av att studera, kan du läsa på vår gymnasiesärskola eller om du är över 18 år, så kanske du funderar på vår folkhögskola. Oavsett vilken verksamhet du är intresserad av vet vi att alla kan lära nytt, utvecklas och må bra. Vill du veta mer om oss och vad vi kan göra för dig är du självklart varmt välkommen att kontakta oss för mer information! [email protected] | www.mogard.se | 010-471 66 00

Teckenspråk på Nordiska folkhögskolaN i kuNgälv❚ Långa kurser Teckenspråkslinje 2 år - Tolklinje 2 år

❚ korTa kurser TUFF - teckenspråk för föräldrar Kommunikationskurser för vuxendöva/hörselskadade Fortbildning för tolkar, Nordiska språk Teckenspråk för personal

För vidare upplysningar kontakta Anne-MArie TernsTedT, Tel 0303-20 62 00

[email protected] | www.ALETIADESIGN.com

facebook.com/aletiadesign@aletiadesign

#aletiadesign

V i f o r m g e r d h b d i a l o g !

[email protected] • www.profilering.nu

Det är vi som fixar

profilprodukterna åt DHB!

I vårt samhälle går allting fortare, vi översköljs av allt större mängder information och vi förväntas göra allt fler al själva under eget ansvar. Det kallas individualisering och är i bästa fall frihet från snäva ramar dikterade av en stelbent stat, i sämsta fall är det de kollektiva krafternas kapitulation som lämnar den enskilde åt sitt eget öde.

Bästa medlemmar!

Tidskrift för Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning

Ansvarig utgivare Mats LindblomRedaktör Mats Lindblom

Adress DHB Dialog, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, texttel 019-1968 90 ange 019122146*, [email protected], www.dhb.sePrenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, [email protected]. Tidningen utkommer

med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år.

LEDARE LENA FERNSTRÖM FÖRBUNDSSEKRETERARE

Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa.Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58, [email protected] Nydahl, tel 0660-29 99 59, [email protected] Ågrenshuset Produktion, BjästaManusstopp nr 1: 21 februari 2015. Tidningen finns u e vecka 12.Layout Viola Sörensson, Aletia DesignSenaste nytt hittar du på www.dhb.seNär du flytta , kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, [email protected], så medlemstidningen och övrig information når dig!Omslag Drakfl gartävling på DHB Västras målgruppsdag för barn och unga med hörseltekniska hjälpmedel. Foto: Petra Grönhaug.

Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Bli medlem via http://www.dhb.se/medlem

dhb dialog nr 1v 2014 ❘ 3

DHBdialog

Hur många kollektiva krafter som än kapitulerar så finnsfamiljen kvar och när julen står i farstun och trampar ska vi släppa in den utan en massa krav. Låt julen vara en lugnets högtid där familjen och gene-rationer kan umgås och finnakraft i varandra. Vi behöver så-dana andningshål!

Det har varit ett intensivt verksamhetsår för DHB men vi kan glädjande nog se fram emot ett ekonomiskt bokslut som visar gröna siffror. I bästa fall lämnar det utrymme för att stärka upp kansliet. Det känns också glädjande att så här inför

jul kunna gå ut med fyra in-bjudningar i samma nummer av tidningen.

Naturligtvis kommer vi att anordna vårt omtyckta famil-jeläger även nästa år, och kosan styr den här gången till Ädelfors folkhögskola utanför Vetlanda. Vår nykomling som konferens - Hörselnedsättning+Npf=? – testade för övrigt vad anlägg-ningen på Ädelfors går för och resultatet var minst sagt till-fredsställande, läs mer om det på nästa uppslag.

Till våra medlemmar med barn med språkstörning kan vi meddela att föräldrakonferen-

sen Mitt unika barn äger rum den 20-22 mars på Furuboda folkhögskola utanför Åhus i Skåne. Programmet är inte spi-kat men det blir föreläsningar om och kring språkstörning, skola och fritid, gruppdiskus-sioner och erfarenhetsutbyte.

Sedan bjuder vi även in ung-domar med hörselskada i ål-dern 14-17 år till språkresan till England den 13-27 juni. Det är sjätte året som den populära språkresan anordnas. Se annons på sidor 10-11.

Och slutligen bjuder pro-jektet Aktiv Fritid in till se-minariedagen Aktiv Fritid på

mina villkor den 28 januari i Örebro. Det blir en dag fylld av föreläsningar och diskussioner, med bl.a. SPSM, Barn- och ungdomshabiliteringen i Öre-bro, Sveriges Musik- och kul-turskoleråd och Riksidrotts-förbundet.

Men allt detta äger rum näs-ta år, till dess: njut av nuet!

Lena FernströmFörbundssekreterare,

f.d. förbundsordförande,ordförande DHB Språkstörning,

hedersledamot.

4 ❘ dhb dialog nr 1v 2014

DHB Flex har under fleraår haft tankarna på en riktad helgkonferens för föräldrar med döva eller hörselskadade barn som har en neuropsy-kiatrisk funktionsnedsättning, men det är först under det senaste halvåret som vi bör-jat planera aktiviteten. Hel-gen den 28-30 november var det dags för evenemanget på Ädelfors folkhögskola utan-för Vetlanda. Som alltid är det

Efter en första titt på utvärderingarna från helgens föräldrakonferens ”Hörselnedsätt-ning + Npf =?” vågar jag påstå att denna helg var en riktig succé. Vi som var på plats fick uppl va några intensiva dagar med givande föreläsningar och en fantastisk ge-menskap med både deltagare och föreläsare!

spännande att träffa nya föräld-rar som man kan dela erfaren-heter med. De som nyligen fått diagnosen tycker det är skönt att träffa dem som har mer er-farenhet och som varit med ett tag samtidigt som det är värde-fullt för föräldrar till äldre barn att genom att dela med sig av sina upplevelser få ytterligare distans till det som skett. Kort sagt så behöver vi varandra!

Denna gång var det extra

VETGIRIGA FÖRÄLDRAR PÅ KONFERENS I VETLANDA

TEXT Ingalill Björkstrand FOTO Nils Wahlqvist

Christina Eriksson, psykolog på Kannebäcksskolan.


spännande då vi hade föreläs-ningsrepresentanter från fleraför oss nya verksamheter. Ett exempel var Urban Leijon från Riksförbundet Attention som höll en inledande föreläsning på fredagseftermiddagen om neuropsykiatriska funktions-nedsättningar. Urban visade sig besitta en gedigen kunskap inom området och var även mycket intresserad av vår mål-grupp. Ett viktigt budskap från Urban var: ”det är tillåtet att curla – det handlar om att lotsa och ledsaga”. Han betonade också att de olika neuropsykia-triska tillstånden inte är några sjukdomar, det gäller att ta tillvara de positiva egenskaper och styrkor som ryms inom diagnoserna. Diskussionerna mellan deltagare och föreläsare fortsatte sedan i friare former under kvällen långt efter att middagen var avklarad.

Lördagen var en dag lad-dad med föreläsningar och vi var nog alla lite möra när vi bänkade oss vid middagen som denna första adventshelg bestod av ett välsmakande jul-bord. Tidigare hade förmid-dagen inletts med psykolog Christina Eriksson som gav oss en grundlig genomgång av hur man ställer diagnos på barn och ungdomar med kombina-tionen hörselnedsättning och neuropsykiatrisk problematik. Speciellt intressant var det att få kunskap om vilka olika områden man testar och hur man kan hitta alter-nativa test som prövar det visuella minnet snarare än det auditiva. Detta är avgö-rande för resultatet när det finns en hörselnedsättning med i bilden.

Före lunch berättade Britta Persson och Barbro Kull från Östervångssko-lan och SPSM om anpas-sade lärmiljöer och det blev en intressant diskussion om övergångarna mellan olika stadier och även mellan grundskolan och gymnasiet. Britta och Barbro betonade vikten av att ha ett helhetsper-spektiv på eleven och inte bara

titta på vad som sker under en viss lektion.

Efter lunch föreläste Annika Söderberg och Anders Hell-ström från Mo Gård om deras unika verksamhet för teck-enspråkiga ungdomar med psykosocial problematik. Man har en gedigen erfarenhet på

Sista föreläsare på lörda-gen var Marianne Hermans-son från Nationellt kompe-tenscenter anhöriga, Nka. Förutom att beskriva Nka:s verksamhet fick vi nyttiga tips om det anhörigstöd som finns att tillgå kostnadsfritt ute i kommunerna. Anhörigstö-

karnas uppväxt varit. Att det just var pojkar vi fick höra om var en ren tillfällighet, natur-ligtvis hade vi gärna haft med en flickas historia i program-met. Föräldraberättelser är of-tast väldigt personliga och kan pendla mellan både mörka och ljusa erfarenheter. När man väl fått distans till en händelse kan man orka se det humoristiska i hela skeendet och det är vik-tigt att ibland även få skratta mitt i bedrövelsen.

Helgens sista pass ägnades åt framtiden. Från DHB Flex hoppas vi att kunna återkom-ma med en liknande konfe-rens under nästa år, men det är många ensamma veckor kvar till det kan bli en ny föräldra-helg. För att få idéer och inspi-ration till former för möjliga träffar under mellantiden hade vi bjudit in ABF till diskussio-nen. Gabriella Sjöström från ABF i Jönköping medverkade i vår ”framtidsverkstad” och det var oerhört glädjande att många av de deltagande för-väldrarna hade förslag på olika aktiviteter. Det ska bli myck-et spännande att se hur både DHB Flex och Riksförbundet DHB kan komma att utvecklas med denna föräldrahelg som utgångspunkt.

Marianne Hermansson från Nationellt kompetenscenter anhöriga, Nka.

området då man arbetat med pojkar sedan 1996 och med flic or sedan 2006. Annika och Anders berättade med stort engagemang om hur man ge-nom att göra saker tillsammans kan få in olika skolämnen som exempelvis matematik i varda-gen. Utan att eleverna tänker på det tränar de exempelvis på de olika räknesätten när de räknar ut hur mycket isolering som går åt i ett byggprojekt.

det är uppbyggt på olika sätt i skilda delar av landet men man kan alltid få kostnadsfria stöd-samtal av anhörigstödjare och på vissa platser erbjuds även samtalsgrupper.

Söndagens första pass be-stod av tre familjer som berät-tade sina historier. Med olika åldrar och skilda diagnoser fick åhörarna en inblick i hur olika och samtidigt lika poj-


Bjuvs kommun hade tidigare en språkförskola, som lades ner för omkring tio år sedan i besparingssyfte. Det var en segregerad förskola, i betydel-sen att det bara gick barn med språkstörning på skolan och inga så kallade dragarbarn. Be-hovet försvann dock inte med nedläggningen och de försko-lebarn som behövde språkför-skola för sin utveckling fickåka skolskjuts till Helsingborg i stället.

Så var läget i ungefär fem år men sedan insåg man inom kommunen att man ville göra sin egen verksamhet. En bidra-gande orsak var att rektorerna på skolorna påtalade behovet. De hade elever som behövde språkträning och därför be-hövde deras lärare få handled-ning. Men man saknade kun-skapen om språkstörning.

För fem år sedan startade därför den rullande språksko-lan inom elevhälsan i Bjuv, bestående av specialpedago-gerna Lii Österbom och Ce-

Rullande språkskola

I Bjuvs kommun startade man för några år sedan den rullande språkskolan för elever med språkstörning. Det har gett en närmare kontakt med elever och lärare, men även med föräldrar. Och elevers tillvaro rubbas så lite som möjligt när språkskolan kommer till dem, i stället för tvärtom.

cilia Persson samt logopeden Pia Fries. De är ett team som jobbar enbart med elever med språkstörning.

- Tidigare lyfte man ur bar-net för att hen skulle åka taxi till oss. Det blev både onatur-ligt och det kostade tid och pengar.

Genom att teamet åker ut till förskolorna och skolorna istäl-let så får eleven jobba vidare i sin bekanta miljö. Man har även kunnat involvera föräld-rarna i betydligt högre grad än tidigare. Det finns 17 förskolor och fyra grundskolor i Bjuv och både Lii och Cecilia job-bar med ungefär 10-12 elever per termin. Cecilia jobbar med förskolebarnen och Lii med elever i grundskolan. Men de följer upp och finns i bakgrun-den vid behov om det behövs.

- Vi kan börja när de är små, sedan tar Lii vid. Vi kan möta dem vid stadiebyte och följa dem efter bytet. Det blir en trygghet, även för oss, säger Cecilia.

På skolan går eleverna i sin vanliga klass. Vanligtvis ”släp-per” de eleverna i trean eller fyran. Men det händer att lä-rare återkommer med någon frågeställning. Särskilt vid sta-diebyte, berättar Cecilia och Lii.

I mellanstadiet och högsta-diet har alla i teamet noterat att lärarna blir oroade på grund av kunskapskraven som eleverna ska uppnå.

- Men elever med språkstör-ning når ju inte alltid målen. Mycket kan göras med anpass-ningar, men ibland går det inte ändå och man måste förstå att det tar tid.

Gällande anpassningar är IKT ett centralt verktyg. Lii säger att hon upptäcker ”lång-tidsprojekt” tidigt och att hon då omgående informerar rek-tor, som ytterst beslutar, om att det kan komma att bli aktu-ellt med dator, pekplatta och lärverktyg. Genom att tidigt introducera datorer och låta eleverna testa pedagogiska

program så normaliseras detta som en del av undervisningen.

- När det är svenska häm-tar han sin dator när de andra hämtar sin bok, och det är ing-en som reagerar på det, berättar Lii om en kille.

Och fortsätter:- Och en flicka som tidigare

vägrade använda dator i un-dervisningen, har nu ändrat sig sedan hon sett att den här kil-len jobbat med sin dator.

I kommunen har IKT, i form av pekplatta i utbildningen, börjat vinna mark, vilket glä-der Lii.

- Bara en så enkel sak att man kan fotografera text med Ipa-den gör stor skillnad. Och så är det ju betydligt smidigare att eleven själv kan starta upp utan frökens hjälp.

Lii varnar dock i nästa ande-tag för tron hos en del pedago-ger om att en pekplatta skulle lösa problemet. Det gäller som med alla verktyg att kunna an-vända dem och framför allt att kunna använda dem så att un-

TEXT & FOTO Mats Lindblom

vill låta undervisning ta tid


dervisningen underlättas.Den stora styrkan med att

vara ett så sammansvetsat team är närheten. Både Lii och Ce-cilia framhåller också vikten av en logoped i teamet.

- Ibland är vi ute och jobbar med en elev under lång tid. Då kan Pia handleda så att vi arbe-tar i rätt riktning.

Pedagogerna jobbar dels i klassrummet, dels själva med eleven. I klassrummet ser de på faktorer som klasstorlek, var eleven sitter i klassrummet, hur pedagogen pratar och vid vilka tillfällen som eleven tap-par fokus.

- Vi finns ju både för eleven och läraren och ska hjälpa båda. Det finns saker som eleven be-höver tänka på och det finnssaker som läraren måste förstå om det ska lyckas.

Alla är medvetna om att det finns ett mått av känslighet i deras arbete och det handlar om att bygga relationer och att vinna människors förtroende för att kunna göra ett gott ar-

bete, både vad gäller elev och lärare.

Behovet är väldigt olika och ibland kan de träffa elever varje dag under en period. Ibland upprättar man mindre projekt där de på förhand bestämmer ett antal pass inom en begrän-sad tidsrymd. Och någon gång kan det handla om en elev de hjälpt tidigare som fått en ny pedagog som behöver stämma av läget. En fördel är att de kan samordna kontakterna kring eleven på ett smart sätt.

- Vi kan välja och välja bort, vi kan alltså påverka vilka in-satser som är viktigast för till-fället, till exempel specialpeda-gog, lärare i svenska som andra språk eller modersmålsunder-visning, berättar Pia.

Talpedagog finns inte längre inom Bjuvs kommun, Pia som är logoped har den rollen efter att eleven kommer från logo-pedmottagningen.

Som grund för sin kompe-tens nämner Lii och Cecilia SPSM:s distanskurs om grav

språkstörning.- Den var verkligen jät-

tebra, den gav påfyllnad och var tankeväckande. Jag brukar fortfarande gå tillbaks till det materialet i mitt arbete, berät-tar Cecilia.

Därutöver hyllar de också den nationella konferensen om grav språkstörning som SPSM anordnade i Uppsala 2012 och beskriver den som ett Hallelu-ja-moment. Samtidigt poäng-terar det rullande språkteamet att det alltid finns mer att lära och hur mycket man än kan så handlar det om att nå fram till pedagogerna.

Lärarna säger ”jag har ju sagt till honom” och ”vi har ju an-passat”.

- Men det spelar ingen roll om ni inte når fram till eleven, svarar vi då, och föreslår exem-pelvis bildstöd och konkreta genomgångar av moment. Då hävdar lärarna att de visst för-sökt med bildstöd, två gånger, men att det inte funkar, förkla-rar Lii.

Det är ett problem att lärar-nas kunskapsmålsfokus ska för-enas med elever som behöver tid för sin inlärning. Lärarna förväntar sig en snabb utveck-ling efter att hjälp och stöd har satts in.

Cecilia lyfter flera gånger fram vikten av att arbetet med språkeleverna måste få ta tid. Samtidigt är hon medveten om att tid är en bristvara i skolan idag. Men de jobbar medvetet för att backa upp ända från för-skolan som Cecilia ansvarar för. All personal och även föräldrar får TAKK-utbildning och även om det sedan används i olika grad så uppmuntrar teamet att använda tecken för att få fart på språket.

- Det tar tid och barnen måste uppleva att det ger re-sultat att använda tecken. Det är viktigt att barnen möter tecken i sin vardag.

Bjuvs rullande språkskola, fr v Cecilia Persson, Pia Fries och Lii Österbom.


HJÄLP! MITT BARN KAN INTE TILLGODOGÖRA SIG UNDERVISNINGEN I

SKOLAN, VAD SKA JAG GÖRA?

Vad har man för rättigheter som elev, vad gäller stöd i undervisningen?Alla elever har rätt att få den hjälp de behöver för att nå så långt som möjligt i skolan. Skolan är därför skyldig att an-passa undervisningen till elev-ernas individuella behov, till exempel genom särskilt stöd. I skollagen kan man läsa mer om vilka rättigheter elever har när det kommer till stöd och särskilt stöd (se ruta).

Stödet ska uppväga skill-nader mellan olika elevers förmåga att tillgodogöra sig undervisningen (1 kap. 4 § skollagen). Elever med en funktionsnedsättning ska ha ett stöd och en undervisning som motverkar funktionsned-sättningens konsekvenser (3 kap. 3 § skollagen). Under-visningen kan aldrig utformas lika för alla (läroplanen sid 6).

Hur gör man för att be om extra stöd när man inte klarar undervisningen?

DHB Dialog bad Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten reda ut begreppen. Ett stort tack till alla tre myndigheter för uttömmande svar!

Kontakta lärare, skolpersonal eller rektorn (3 kap. 5 a § och 8 § skollagen).

Vem är det som ska be om hjälp och av vem?Såväl lärare, övrig skolpersonal som eleven själv eller elevens vårdnadshavare kan uppmärk-samma skolan om att eleven behöver hjälp. Läraren ansvarar för att eleven ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för undervisningen. Rektor ansvarar för att en ut-redning om särskilt stöd ge-nomförs.

Skolans personal har en an-mälningsplikt till rektor om de tror att eleven inte når de ”lägst godtagbara kunskapskraven” motsvarande E-betyget. (3 kap. 5 a § och 8 § skollagen).

Om en elev behöver ex-tra anpassningar eller särskilt stöd behöver alla hjälpas åt för att hitta det bästa sättet att ge stödet på. Skolan kommer att behöva hemmens kunskap om sina barn och elevens kunskap

om hur hen uppfattar under-visningen. Hemmen kan be-höva skolans hjälp att få veta hur de bäst kan stötta sitt barn hemma. I den utredning skolan gör om särskilt stöd behöver hela elevhälsoteamet hjälpas åt och ibland behövs hjälp av extern expertis i denna fråga.

Hur snabbt kan man få stöd?Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kun-skapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska elev-en skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar. Om en elev efter en tid med denna stödin-sats fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är det viktigt att de ex-tra anpassningarna intensifierasoch anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Är stödinsatsen trots detta inte tillräcklig gör lärare eller övrig skolpersonal en anmälan av elevens eventu-

• Ledning och stimulans (3 kap. 3 § skollagen [2010:800]).• Extra anpassningar inom ramen för den ordinarie under-

visningen (3 kap. 5 a § skollagen).• Särskilt stöd (3 kap. 6-12 § skollagen).• Studiehandledning på modersmålet (5 kap. 4 § skolför-

ordningen [2011:185]).

OM STÖD OCH SÄRSKILT STÖD I SKOLLAGEN:

• Arbetsplatsförlagd utbildning vid anpassad studiegång (5 kap. 5 § skolförordningen).

• Vissa stödåtgärder i gymnasieskolan (9 kap. gymnasie-förordningen [2010:2039]).

Se även: http://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Stallningstaganden/Sarskilt-stod/

ella behov av särskilt stöd till rektorn.

Det är inte möjligt att ange någon tidsgräns för hur länge extra anpassningar ska ges inn-an en anmälan till rektorn görs om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Tidpunkten för detta måste avgöras i varje en-skilt fall.

Det finns situationer där sär-skilt stöd behöver ges omgåen-de, utan att först sätta in extra anpassningar. I de fall som lära-re eller övrig skolpersonal gör en bedömning att särskilt stöd behövs omgående, ska de göra en anmälan om elevens even-tuella behov av särskilt stöd till rektorn.

Beträffande särskilt stöd ska rektor skyndsamt starta utred-ningen. I vissa situationer ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd utreds skynd-samt. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska hen få sådant stöd (3 kap. 8 § skollagen).


Vad har skolan för skyldigheter?Förutom det som redan nämnts så står det i läroplanen att alla som arbetar i skolan ska upp-märksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.

Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. (Läroplan för grundskolan sid 11)

I läroplanen står dessutom att det är undervisningen som ska ge eleverna förutsättningar att kunna det man ska kunna och lära sig det man ska lära sig.

Vem bestämmer vad för stöd man får och hur går det till?Det är läraren eller rektorn som bestämmer vilket stöd (3

kap. 5 a § skollagen) respektive särskilt stöd (3 kap. 6-12 § skol-lagen) eleven ska få.

Den utredning som görs syftar till att ge skolan ett till-räckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka elevens behov av stöd är.

Enligt skollagen ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. I samtal med skolan kan de ge sin syn på skolsituationen, elevens styrkor och svårigheter samt komma med egna förslag till åtgärder. Det är emellertid alltid skolan som slutligen be-slutar om åtgärderna.

Den ekonomiska sidan av saken får rektor diskutera med skolans huvudman, kommu-nen eller friskoleföretaget. Det är inte en förhandlingsfråga med föräldrar.

Vem kan kontakta Skol-verket/Skolinspektionen/SPSM för att få stöd?

SPSM ger råd, stöd och fort-bildning på begäran från en skola. Speciellt för elever med funktionsnedsätt-ningar och elever i behov av särskilt stöd. SPSM genom-för också utredningar vid sina Resurscenter. SPSM kan göra en specialpedago-gisk utredning för barn och

Skolverket följer skolutveck-lingen i landet och ger stöd till skolorna kring frågor som behöver förtydligas på olika sätt. Skolverket är den myndighet som har i uppgift att styra och stödja den na-tionella skolutvecklingen bl a genom allmänna råd och föreskrifter.

Skolverket har tagit fram allmänna råd med rekom-mendationer om hur lärare, övrig skolpersonal, rektorer

Skolinspektionen har tillsyn över skolväsendet, särskilda utbildningsformer och an-nan pedagogisk verksamhet enligt skollagen (26 kap. 3 § första stycket p. 1 skol-lagen), under förutsättning att tillsynen inte är en sär-skild uppgift för en annan tillsynsmyndighet (26 kap. 3 § andra stycket skollagen).

Enligt skollagen bety-der tillsyn en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om verksam-heten som granskas lever upp till de krav som finns i lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår det att Skolin-spektionen ska fatta beslut om åtgärder som behövs för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta till fel som upptäcks vid granskningen (26 kap. 2 § skollagen).

Skolinspektionen gran-skar hur skolan arbetar med extra anpassningar och sär-skilt stöd inom ramen för den regelbundna tillsynen. Det innebär att alla skolor i Sverige granskas under en period av tre år. Skolinspek-tionen tar också emot och handlägger anmälningar från elever och föräldrar som inte tycker att skolan erbjuder eleverna tillräckligt med anpassningar och sär-skilt stöd.

ungdomar som har synned-sättning, för barn och ung-domar som har både synne-dsättning och någon annan funktionsnedsättning, för barn och ungdomar som har en svår språkstörning, för barn och ungdomar som har både hörselnedsättning och utvecklingsstörning el-ler hörselnedsättning och autism, för barn och ungdo-mar som är födda dövblinda eller blivit dövblinda när de

var mycket små.SPSM:s nationella speci-

alskolor vänder sig till elever som är döva eller har en hörselnedsättning som på grund av utvecklingsstör-ning inte kan få sin utbild-ning i en regional skola elev-er med grav språkstörning elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet elever med synnedsättning och ytterligare funktions-nedsättning.

Skolverket: Såväl verksamma inom skolan som allmänhe-ten, elever och föräldrar kan kontakta skolverket för att bl a få information om vilka lagar och regler som gäller.

Skolinspektionen: Vem som helst kan anmäla till Skolin-spektionen att en elev inte får extra anpassningar eller särskilt stöd.

SPSM: Alla skolor kan kon-takta SPSM för stöd. SPSM ger inte stöd på föräldrars uppdrag. Ska det ske en utredning kan den bara ske enligt föräldrars medgivande.

Om man bett om extra stöd men ändå inte får det, vad kan man göra då som elev/för-älder?

I första hand ska man prata med rektorn på skolan. Om det inte hjälper kan man prata med klagomålshanteringen, som alla kommuner och fri-stående huvudmän måste ha. Om det inte heller hjälper kan man göra en anmälan till Skol-inspektionen.

Om man bett om extra stöd men inte tycker att stödet är rätt eller tillräckligt omfattande. Vad har man för möjligheter att ändra på det?Man kan överklaga rektorns beslut om åtgärdsprogram, särskilt stöd i en särskild un-dervisningsgrupp eller enskilt, eller anpassad studiegång till Skolväsendets överklagande-nämnd (28 kap. 16 § skollagen).

Sammanställning: Mats Lindblom

och huvudmän kan eller bör handla för att uppfylla kra-ven i bestämmelserna om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Råden bör alltså följas, om verksamheten inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls.

Skolverket genomför även en rad olika insatser för att stödja skolorna i arbetet med extra anpass-

ningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram bl a i form av en publikation om stöd i utbildningen, genom kon-ferenser och riktade utbild-ningar via universiteten. Det finns även en föräldrabro-schyr som beskriver skolans ansvar för att ge eleven det stöd som han eller hon be-höver för att utvecklas i rikt-ning mot utbildningens mål.


Resan går för sjätte året i rad till fantastiska Ilfracombe, en mysig liten stad i Devon på västkusten. Vi forsätter det fina samarbetet med Avista Språkreseförmedlarna och skolan Channel School of English som är den enda språkskolan på orten. Skolan har genom åren tagit väldigt bra hand om vår grupp, har tydliga regler, bra struktur och mysig atmosfär.

Country Cousins som driver Channel School of English är specialiserade på språkkurser i kombination med bra fritidsaktiviteter för ungdomar från hela världen och ägs av ett par som på ett trevligt sätt tar personlig del i undervisning och fritidsaktiviteter. Country Cousins tillåter inte alkohol, rökning eller att man är ute sent på nätterna.

Språkundervisningen består av 15 lektioner à 60 min/vecka. Våra elever bildar egna undervisningsgrupper. Undervisningen fokuserar på att förbättra elevernas förmåga att tala och förstå engelska.

Hörselteknisk utrustning. Vi kommer att ha hörselteknisk utrust-ning med från Sverige. En utrustning med kombinerade mikrofo-ner/mottagare, så att alla hör varandra under lektionerna. Tekniken fungerar bra både för hörapparater och CI.

Tillvalsprogram. Alla elever på skolan väljer ett av skolans till-valsprogram. Här deltar man tillsammans med alla andra elever på skolan. Sportaktiviteterna bedrivs i första hand på låg och medel nivå. Den som har en hög nivå kan inte alltid vänta sig en nivå som motsvarar förkunskaperna. Vi har valt att åka den lugnaste perioden på skolan - i början på sommaren. Då är tyvärr inte alla skolans tillvalsprogram igång, men ni kan välja bland dessa nedan.

Tennis. Här tränar du för en utbildad tennistränare under 2 pass på vardera 3 timmar per vecka. Dessutom ingår ytterligare 3 timmar tennis utan tränare. Du behöver ta med eget tennisracket.

Ridning. Här får du under 2 pass på vardera 3,5 timmar per vecka lära dig rida och sköta hästar. Du får också lära dig anatomi, utfodring, stallskötsel, sadelvård mm och även rida på hedar och stränder i de vackra omgivningarna.

Golf. Under 2 pass om vardera 3,5 timmar per vecka blir du undervisad av en professionell golfinstruktör. Kursen inkluderar både grundläggande tekniker och spel på den närliggande 18-hålsbanan Willingcott Valley Golf Club.

Discovering Devon är ett brett utflyktsprogram. Varje vecka innehåller 3 halvdagsutflykter eller aktiviteter som skattjakt, besök på glasfabrik, fotboll, volleyboll, shoppingtur, badutflykt, utflykter till Exmoors nationalpark, till grottorna längs den spännande kusten eller de mystiska hedarna.

InbjuDAn TIll SpRåkkuRS I EnGlAnD föR HöRSElSkADADE unGDomAR 14–17 åR


Utflykter och kvällsaktiviteter. Skolan ordnar även minst tre kvällsaktiviteter i veckan för hela skolan, t ex, fotboll, disco, kara-oke eller grillparty. Det ingår även en heldagsutflykt per vecka.

Inkvartering med helpension. Deltagarna bor i utvalda engelska värdfamiljer och delar rum med en annan DHB-elev. Elever från andra länder kan bo i samma familj.

priser för resa 13 juni – 27 juni I priserna ingår 2 veckors språk-kurs, 15 lektioner/vecka, inkvartering i värdfamilj i dubbelrum med helpension, kvällsaktiviteter, valt tillvalsprogram och transfer-buss från och till Heathrow.

Språkkurs + Tennis 14.475 kr

Språkkurs + Ridning 15.350 kr

Språkkurs + Golf 15.125 kr

Språkkurs + Discovering Devon 12.525 kr

OBS! Priserna gäller för 2015 och med beaktande av vad som står i AVISTAs allmänna resevillkor vad gäller kostnadsändringar utanför Avistas kontroll. Priserna kan exempelvis ändras om valutakursen förändras.

flyg bokas och betalas av deltagaren. För samåkning rekommenderar vi SAS T&R Heathrow med följande flygtider som också passar skolans transferbusstider. Med kreditkort ingår ofta avbeställningsskydd. Ju tidigare ni bokar flyg desto billigare.

utresa till Heathrow 13 juni med ankomst före 14.00

Avgång från Stockholm mot Heathrow 11.15

Avgång från Kastrup mot Heathrow 12.00

Avgång från Göteborg mot Heathrow 9.40*

Hemresa från Heathrow 27 juni med avresa efter 13.50

Avgång från Heathrow mot Stockholm 13.50

Avgång från Heathrow mot Kastrup 14.05

Avgång från Heathrow mot Göteborg 14.05** Mellanlandning på Kastrup.

Anmälan görs senast 31 mars online på Avistas hemsida http://www.avista.nu/utlandsstudier/anmalan.

I rutan ”undervisningsalternativ” skriver ni ”DHB”. Ange även om ni har en kompis ni vill dela familj med. I samband med anmälan betalas en delbetalning/anmälningsavgift på 850 kr och eventuellt avbeställningsskydd på 300 kr till Avista. Kursen genomförs om vi får minst 6 deltagare. Som mest har de varit 18 st.

Varje deltagare kan söka bidrag för egen del. Det ska göras snarast. Sista ansökningsdag hos SPSM är 31 dec, Tysta skolan 28 feb och hos HRF 31 mars (besked om bidragen kommer i slutet av maj/början av juni). Alla deltagare fick bidrag förra året.

frågor och information. Kontakta gärna kansliet på DHB Östra, [email protected] om ni har några frågor om tidigare resor, vill ha hjälp med att hitta ansökningshandlingar för bidrag, hitta boendekompis mm. Avista svarar på övriga frågor.

Deltagare måste vara medlemmar i DHb. Enklast är att gå in på www.dhb.se fylla i uppgifterna på medlemssidan och när avi kom-er med post betala in årsavgiften till Riksförbundets Bankgiro.

InbjuDAn TIll SpRåkkuRS I EnGlAnD föR HöRSElSkADADE unGDomAR 14–17 åR

13 junI–27 junI


En annan pappa beskrev sin upplevelse av TUFF-utbild-ningen så här:

Jag är en vanlig förälder som hade turen att få en frisk son, men som har svårt att höra. Tacka vet jag hörselvården, eftersom 95 pro-cent av alla döva/hörselskadade barn har hörande föräldrar. Hör-selvården har god vana att ta hand om föräldrar i vår situation. Vi fi k många goda råd och ett av dem var att lära sig teckenspråk. Bra, tänkte vi i familjen, det gör vi, så vi kan kommunicera med vår son. För hur skulle det annars bli?

Vi började lära oss teckenspråk, inom ramen för TUFF. Eftersom vi nu var en större familj med yngre medlemmar valde vi en utbild-

Utredning efter utredning pekar på att antalet utbildningstimmar i teckenspråk för föräldrar inte räcker för att man på ett ”funktionellt sätt kan använda teckenspråk i kontakt med sina barn och därmed främja barnets utveckling” (TUFF-förordningen SFS 1997:1158), skrev Daniel Lakso, ord-förande i DHB Västra i ett öppet brev till Stefan Löfven då denne tillträdde som Sveriges stats-minister. Daniel har rätt och vi har här försökt återberätta den långa kampen för att öka antalet utbildningstimmar från 240. En kamp som började redan innan förordningen trädde i kraft.

och vi vill kunna föra en dialog kring dessa med vår son. Därtill kommer alla de svåra ämnen som barn/ungdomar upplever som pin-samma att diskutera med mamma eller pappa. En språkbarriär gör inte saken lättare.

Ett barn eller en ungdom som inte förstår vad som menas, eller omvänt, kan förmedla sin fråga så att mamma eller pappa förstår, tröttnar snabbt och slutar disku-tera. ”Ja, ja” är ett vanligt svar vid ett sådant tillfälle. Som förälder är det direkt plågsamt att inte kunna föra en dialog med sina barn om de svåra ämnena, som ju hör livet till.

Tufft att få rätt till kommunikation med sitt barn

ningsanordnare där även barnen, via dagis, fi k lära sig teckenspråk. Språkutvecklingen under dessa tolv utbildningsveckor var god, men sen skulle sonen börja skolan, helt enligt föreskrifterna för TUFF. Utbildningstimmarna för TUFF var slut, men vi behärskade inte språket. Hur skulle vi kunna vara goda föräldrar och vara ett stöd för vår son under uppväxten? Ett pro-blem i taget, att börja skolan är ett projekt i sig.

Under de första åren går det bra då språket är på en basal nivå, men mellan tredje och fjärde klass hän-der det mycket med inlärningen. Ribban höjs i skolan och språket börjar bli mer komplext. Det är nu problemen börjar för oss i familjen

att möta vår son på hans villkor i kommunikationen.

Idag går grabben i sjätte klass och behöver mycket hjälp med skolarbetet. Det gör rejält ont i hjärtat att se hans frustration när vi inte förstår vad han säger på teckenspråk. Ibland går det bra, men ibland duger inte för oss när det gäller kommunikation med vår son. Skolarbetet går så där, han klarar inte godkänt i alla kärnäm-nena. Efter att TUFF-timmarna tog slut för oss har vi köpt mer utbildning, men vad är det när vi ska lära oss ett helt nytt språk. Vi räcker ändå inte till.

Som förälder handlar det om så mycket mer än bara skolarbete. Vi vill ge normer och värderingar

TEXT Mats LindblomFOTO Södertörns folkhögskola


Vad är TUFF? Det som blev TUFF-förord-ningen är en statlig utredning som påbörjades 1995 och som utmynnade i betänkan-det TUFF – Teckenspråksut-bildning för föräldrar (SOU 1996:102). Redan i utred-ningens remissrunda fram-kom kritik mot omfattningen. Handikappombudsmannen (HO), Barnombudsmannen (BO) och Folkbildningsrådet ställde sig tveksamma till att 240 utbildningstimmar vore tillräckligt. HO föreslog vidare att man i stället för en fast gräns skulle låta föräldrarna utbilda sig tills de nått målen. Nämn-den för vårdartjänst (NV) ansåg, liksom Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), att 240 utbildningstim-mar över fyra år bör betraktas som en miniminivå (SOU 1996/97:162:25f).

Stockholms universitet an-såg att 240 timmar var full-ständigt otillräckligt. Högsko-lan i Örebro förespråkade en alternativ lösning där man i stället för TUFF skulle inrätta ett kurspaket, inbegripande en grundutbildning i tolv steg, en vidareutbildning i fyra steg följt av ytterligare steg utifrån en ”individuell bedömning av sökande”.

Statens skolverk tillstyrkte den föreslagna omfattningen, upplägget och kvalitén. Därtill föreslog man sig själv till att fastställa den föreslagna ram-kursplanen. Statens skolverk menade också att den utvär-dering som utredningen fö-reslagit var av största vikt och erbjöd sig att ta sig an även det uppdraget.

Remissinstansernas påpe-kanden hjälpte föga; när För-ordning om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (SFS 1997:1158) såg dagens ljus statuerades däri att den ska omfatta ”påbygg-bara kurser om 240 timmar, utifrån förkunskaper skaffade genom introduktionskurs.” Syftet med TUFF är enligt för-ordningen att ”ge föräldrarna sådana färdigheter att de på ett

funktionellt sätt kan använda teckenspråk i kontakt med sina barn och därmed främja bar-nets utveckling.”

Skolverket fick genom förordningen uppdraget att upprätta en ramkursplan för TUFF-utbildningen samt att årligen utvärdera TUFF-ut-bildningen och återrapportera till regeringen. I sin första ram-kursplan för TUFF (SKOLFS 1998:7) fastställde Skolverket att syftet var att:1. ”… föräldrarna skall kunna

använda teckenspråk på ett funktionellt sätt i kontakt med sina barn och med an-dra döva.”

2. ”… ge föräldrarna insikt om de grundläggande villkor för kommunikation som gäller vid samtal med döva teckenspråksanvändare.”

3. ”… ge föräldrarna en sådan färdighet att använda och förstå teckenspråk att de i likhet med föräldrarna till hörande barn kan bidra till barnens utveckling.”

Den första utvärderingen av TUFF-utbildningen gjordes redan år 2000 genom Lars-Åke Domfors Utvärdering av TUFF – teckenspråksutbildning för föräldrar. Ett Skolverksupp-drag. I utvärderingen granska-des föräldrarnas måluppfyllelse så att föräldrarna, som år 2000 hade gått något av stegen 8-12 på TUFF-utbildningen, fickskatta sig själva i relation till de uppnåendemål som satts upp i Skolverkets ramkursplan.

Resultaten visade att fle ta-let ansåg sig uppnå målen, sam-tidigt som en betydande andel inte ansåg sig göra det. Många föräldrar ansåg sig kunna sam-tala med sitt barn om vardag-liga saker, samtidigt som de i betydligt lägre grad hade tilltro till den egna språkfärdigheten och till att våga använda teck-enspråk i vardagssituationer och förstå huvudinnehållet i vardagligt teckenspråk (Dom-fors 2000:24).

En pappa som deltog i utvär-deringen uttryckte sig så här:

- TUFF-kurserna ger en all-män uppryckning av mitt teck-

enspråk och efter en kursvecka får jag ett bättre flyt i språket. Ordförrådet utökas något då de nöts in efter ett antal kurser. Håller mig på en rimlig ”lägsta nivå” … för att kommunicera med min dotter. (Ibid)

Pappans resonemang om rimlig ”lägsta nivå” har något viktigt att berätta när man re-laterar det till föräldrarnas svar på hur väl de förstår nyhets-uppläsaren i det teckensprå-kiga nyhetsprogrammet Ny-hetstecken. På frågan ”Om Du ser ”Nyhetstecken” utan tal-språkstolkning, hur tycker Du det är att avläsa programmets teckenspråk?” svarade väldigt få att de kan avläsa det mesta, medan många inte kunde av-läsa nästan något alls (Domfors 2000:28). Domfors skriver i sina slutsatser att:

- TUFF-föräldrar anser att nuvarande 12 steg med 240 timmar under barnens för-skolår inte räcker. Ett skäl är att barnens språkutveckling fortsätter och accelererar un-der skol- och tonårstiden. Ett annat skäl är att alla föräldrar inte når ramkursplanens upp-nåendemål enligt sin egen skattning, vilket också stäm-mer med vad en hel del teck-enspråkslärare uttrycker i in-tervjuer. En fortsättning efter TUFFs 12 steg måste alltså pla-neras och utvecklas. (Domfors 2000:32)

En teckenspråkslärare som deltog i utvärderingen var ännu tydligare i sitt omdöme:

- Naturligtvis är 240 klock-timmar alldeles för litet (…) om man tror att man ska kun-na kommunicera med sitt barn efter 240 timmar är man ju väl-digt blåögd (…) vad är det för attityd till det här språket om man tror att man kan kommu-nicera efter 240 klocktimmar. (Domfors 2000:16)

Ett väntat resultatRiksförbundet DHB påpe-kade redan i april 2000 i en skrivelse till utbildningsdepar-tementet och Skolverket m.fl att föräldrarna är nöjda med utbildningen, men att den är fullständigt otillräcklig när barnen börjar skolan.

Med stöd i Domfors utvär-dering, och med anledning av återkommande signaler från föräldrar om att barnen ”springer ifrån” beträffande språkkunskaper, så uppvaktade Riksförbundet DHB igen år 2001, den här gången, dåva-rande skolminister Ingegerd

Daniel Lakso väntar på svar från Stefan Löfven angående antalet utbildningstimmar inom TUFF. Foto (Stefan Löfven): Magnus Länje.

Wärnersson med en skrivelse.DHB påpekade då att 240

utbildningstimmar under för-skoletiden inte räcker för att kunna fostra, stötta och främja barnets utveckling under skol-åldern. Som lösning på pro-blemet föreslog DHB, i linje med Domfors utvärdering, en fortsättning av TUFF efter för-skoletiden.

Varken Domfors utvärde-ring eller DHB:s uppvaktning hade någon effekt gällande antalet utbildningstimmar. Däremot skrev Skolverket ned såväl utbildningens syfte som mål i sin nya ramkursplan (SKOLFS:19).

I den nya syftesbeskrivning-en heter det inte längre ”… ge föräldrarna en sådan färdighet att använda och förstå tecken-språk att de i likhet med för-äldrarna till hörande barn kan bidra till barnens utveckling.”

Motsvarande mening lyder istället: ”… att föräldrarna på ett funktionellt sätt skall kunna använda teckenspråket i kon-takt med sitt barn och därmed främja barnets utveckling.” Här sänkte Skolverket således


ribban dels genom att stryka ordet ”förstå” ur lydelsen, men framför genom att slopa jäm-förelsegrunden med föräldrar till hörande barn. Därmed utlämnas föräldrarna till den förmåga de uppnår efter 240 utbildningstimmar. Att på ett funktionellt sätt kunna an-vända teckenspråket främjar därmed barnets utveckling, sä-ger syftesbeskrivningen. Men genom att jämförelsegrunden med föräldrar till hörande barn är borta så har man sänkt ambi-tionsnivån. För även om det är riktigt att man främjar barnets utveckling så handlar det också om till vilken grad och på vil-ken nivå man gör det.

Kort inför fastställandet av den nya ramkursplanen sände Skolverket ut Förslag till reviderad kursplan för TUFF-utbildningen (Dnr 94-2002:3694) och meddelade vart ”eventuella synpunkter” skulle sändas. Riksförbundet DHB skrev bl.a. att det är orea-listiskt att föräldrar ska kunna ”följa och stödja barnet i dess utveckling” efter 240 timmar, eftersom man ju då rent logiskt måste kunna mer än barnet, vilket inte är fallet efter 240 timmar.

Den föreslagna ramkurspla-nen blev verklighet utan någon justering. Mellan åren 2001 och 2004 uppvaktar DHB upprepade gånger utbildnings-departementet, Skolverket och även andra för att påpeka de 240 timmarnas otillräcklighet. Svaret var ständigt det samma: avvakta Skolverkets slutredo-visning. Även motioner i riks-dagen, från t.ex. Rose-Marie Frebran, möter samma svar.

Svart på vitt, igenNär Skolverkets slutredovis-ning av dess årliga utvärde-ringsuppdrag, Redovisning av regeringsuppdrag avseende utvärdering av teckenspråks-utbildning för vissa föräldrar (Dnr 2003:1347), slutligen ser dagens ljus så bekräftas det som många redan varit medvetna om och regelbundet påpekat. Ur redovisningen:

“Alla inblandade parter -

TUFF-ansvariga, lärare och föräldrar - är helt överens om att 240 timmar är för lite. Lära-res bedömning av föräldrarnas måluppfyllelse är inte upp-muntrande och intervjuma-terialet visar klart att de flestalärare anser att många föräldrar inte kan nå målen efter 240 timmar.”

Skolverket bedömde det som nödvändigt att timantalet behöver utökas för att målen ska nås. Skolverket föreslog att den då pågående statliga utredningen Teckenspråk och teckenspråkiga - Översyn av teckenspråkets ställning skulle ta med insikterna från utvär-deringen.

DHB uppvaktade utred-ningen Översyn av tecken-språkets ställning och po-ängterade återigen att 240 utbildningstimmar är för kort tid för föräldrar att nå de mål som fastställts i Skolverkets ramkursplan.

I Teckenspråk och tecken-språkiga - Översyn av teck-enspråkets ställning (SOU 2006:54) noteras Skolverkets synpunkter på TUFF-förord-ningen. Utredaren Torgny Danielsson tillbakavisar dock kravet på utökat antal utbild-ningstimmar, men hänvisning till att landstingen erbjuder 25-250 timmar ytterligare ut-bildning. Däremot vill utre-dare Danielsson hävda att han kan presentera en lösning på hela problemet. Lösningen sta-vas distansutbildning och den skulle enligt Danielsson inne-bära att TUFF-utbildningen blev mer kvalitativ, billigare och mer flexibel Föräldrar skulle inte heller behöva spara sina timmar menade Daniels-son.

I ett remissyttrande till ut-redningen skriver Skolverket att man stöder förslaget att teckenspråksutbildning för föräldrar byggs på med IT-baserad distansundervisning under förutsättning att utbild-ningsmaterialet är interak-tivt och flexibelt men att ett ökat antal utbildningstimmar där utbildningen sker i grupp

är viktigare än den föreslagna distansutbildningen.

DHB har tidigare granskat Torgny Danielssons påstående att landstingen erbjuder mellan 25-250 timmar introduktions-utbildning. Resultatet visar att 13 av 21 landstingen erbjuder en introduktionsutbildning om 60 undervisningstimmar. Två landsting erbjuder min-dre än 60 timmar. Landstingen Jönköping respektive Öster-götland uppger ingen övre gräns, medan landstingen Kal-mar och Region Halland upp-ger att antalet timmar beror på deltagarna. Gävleborg har uppgav inget timantal. Region Halland säger att timantalet of-tast landar på 60 timmar trots avsaknad av övre gräns.

Danielssons argument att antalet utbildningstimmar inom TUFF inte behöver utö-kas, med anledning av lands-tingens introduktionsutbild-ningar, bör därför ifrågasättas. Även slutsatsen att distans-undervisning skulle lösa pro-blematiken kan ifrågasättas. DHB gjorde nämligen 2007 tillsammans med dåvarande Specialpedagogiska institutet ett utvärderingsuppdrag för att jämföra en distanskurs med en traditionell TUFF-kurs. Först fick en distanskurs ställas in på grund av för få anmäl-ningar, men året därpå gjordes ett försök med fyra deltagare, varav två fullföljde. Lars-Åke Domfors skriver i Projektet Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar – en jämförelse av två modeller för påbyggnadskurser: ”Om teckenspråk ska stude-ras i form av distanskurs bör den i högre grad kompletteras med fysiska träffar, anser både utbildningsanordnare och för-äldrar. (Domfors 2008:11)”

Där någonstans, efter att i tio år pratat som till en vägg om att 240 utbildningstimmar inte räcker för att lära sig våra barns språk, började förståeligt nog luften gå ur dem som dri-vit kampen. Alla tyckte vi hade rätt, men ingen åtgärdade det mest uppenbara. 2011 framgår ur SPSM:s Utvärdering av teck-

enspråksutbildningar för föräldrar, syskon och barn till döva inom Specialpedagogiska skolmyndig-heten (2011) att 35 procent av de föräldrar som gått hela el-ler nästintill hela utbildningen på 240 timmar upplever att utbildningen i begränsad ut-sträckning gett dem färdighe-ter att kommunicera på teck-enspråk.

I oktober 2012 gjordes se-dan plötsligt en ändring i för-ordningen, och det var inte för att en myndighet bytte namn, utan man öppnade upp så att föräldrar helt lagligt fick an-vända TUFF-timmar även när barnet börjat grundskolan. Tidigare skulle utbildningen förläggas under barnets för-skoletid. I praktiken var denna reform dock högst betydelse-lös, eftersom ingen förälder nå-gonsin nekats plats med hän-visning till barnets ålder.

Det vanligaste argumentet mot att höja antalet utbild-ningstimmar är att föräldrar inte förbrukar alla sina 240 timmar. Men det ger inte Da-niel Lakso mycket för:

- Dels tror jag att många har bunkrat timmar för att vara säkra på att ha vid behov när barnet springer ifrån språkligt. Men sedan kan jag inte förstå varför de som verkligen vill ha och behöver en rejäl teck-enspråksutbildning förvägras detta bara för att alla inte an-vänder alla sina timmar, det är ju kollektiv bestraffning! Dess-utom lär det ju inte vara någon dyr reform att öka antalet ut-bildningstimmar om det ändå är så få som utnyttjar det. Och i jämförelse med de belopp som bollas i den budget som Ste-fan Löfven i skrivande stund våndas över, så är det här inte ens kaffepengar. Men konse-kvenserna det får i relationen barn-förälder och förälderns möjlighet att ge barnet bästa möjliga stöd, det kan inte mä-tas i pengar.

Stefan Löfven har inte svarat på Daniels brev.


Elever och föräldrar i demonstration i Lund mot integrering, mer teckenspråk i skolan och bättre utbildning för dövlärarna. Från DHB Dialog Nr 3-1983.

HISTORIEN GLIMTAR FRAM VID STORSTÄDNING

När källarutrymmet utryms och städas ur hos ett förbund som bedrivit verk-samhet sedan 1949 så stöter man på ett och annat. Mycket bråte naturligt-vis, det kan inte förnekas, men mellan varven serveras man också intressanta inblickar. Här är några axplock.

Den 1949 gjorde herrar Gösta Edin, Oscar Löfgren och Hol-ger Gillberg ett upprop som tydligen föll väl ut, åtminstone enligt den inbjudan med an-mälningstalong som publice-rades i tidningen, eller antag-ligen i flera tidningar:Vårt upprop om bildande av en riksomfattande sam-manslutning av föräldrar till döva barn har mötts av glädjande intresse. Mer än ett hundratal svar ha hittills inkommit. Med anledning härav får vi, efter samråd med styrel-sen för föräldrafören-ingen vid Manilla döv-

SAMMANSTÄLLT AV Mats Lindblom FOTO DHB Arkiv

På 70-talet informerade vi våra läsare om att teckenspråket är rörligt.


stumskola i Stockholm, inbjuda Eder till kon-stituerande sammanträde å Manilla dövstumskola sön-dagen den 8 maj kl. 13 i omedelbar anlutning till föräldraföreningens möte. Buss 69 avgår från Nybro-plan (Dramaten).Besked om deltagande

emotses senast den 1 maj å nedanstående anmälan. De som icke kunna närvara anmodas besvara frågor-na. Redogörelse för sam-manträdets resultat och redovisning för inkomna medel utsändas före vår-terminens slut.Gösta Edin. Oscar Löf-

gren. Holger Gillberg.Har ni möjlighet att

närvara vid resp. döv-stumskolas terminsav-slutning och disku-tera bildandet av en lokalkommitté eller förening inom Riks-förbundets ram? Svar sändes till G. Edin, Hantverksgatan 11, Gävle.Anser ni en årsav-

gift av 5 kr. lämplig?

I ett jubileumsnummer av DHB Dialog år 1975, med anledning av Birgit-taskolans 100-års jubi-leum, finns två imperativ, som verkar ha tjänat som utfyllnad för att bättre täcka en halvfull sida i tid-ningen. Utsagorna är inte på något vis tokiga i sig, men den tämligen högtra-vande tonen ter sig något underhållande.

FÖRÄLDRAR!Försök att ha tålamod och var envis i arbe-tet med Ditt barn.FÖRÄLDRAR!Utnyttja alla infart-svägar till Ditt barns intellekt.

I samma nummer berättar Hugo Edenås artikel Gör ett försök om föräldrarnas dåvarande förhållnings-sätt och förståelse för det svenska teckenspråket: Döva/hörselskadade är helt beroende av att kun-na avläsa talet på läppar-na. Man behöver inte be-härska något teckenspråk, som många möjligen bli-vit föranledda att tro, efter allt som skrivits och sagts i massmedierna. Teckenspråket är inte nå-got speciellt språk. När åtbörder är med vid sam-tal, underlättar dessa avläsningen under för-

utsättning att det finns täckning för teckensymbo-lernas innehåll (begrepp) baserad på talat och skri-vet språk.

FINGERBOKSTAVERINGMetoden går ut på att med fingerställningar återge alfabetets 28 bokstäver. Man använder bara ena handens fingrar. Att lära handalfabetet är synner-ligen lätt och tar knap-past längre tid än några timmar. Sedan är det bara att träna upp snabbheten med stavningen. Det tar inte heller lång tid att nå en godtagbar hastig-het. Att själv lära och

GESTER OCH TECKENFör många människor är det naturligt att använda gester samtidigt som man talar. De gester som de döva/hörselskadade an-vänder, har under en lång tidsrymd byggts upp till ett ”tecken- eller åt-bördsspråk”. Vi kan gå tillbaka till benedicter-munkarna Peder Ponce de Leon och Juan Pablo Bonet i Spanien på 1500-talet. Dessa två är de i littera-turen först omnämnda som med åtbörder tog kontakt med döva. Abbe de l’Epée i Frankrike utarbetade på 1700-talet ett mera systematiskt teckenspråk

Reklamspråket i DHB Dialog har tydligtvis varierat. Här ett exempel från 80-talet som idag nog inte skulle passera utan kritik.

använda handalfabetet är alltså inte så svårt.När man bokstaverar bör

man göra en liten paus vid slutet av varje ord. Man kan då vara säker på att ett ord är avläst innan nästa börjar.Kombinationen tal – fing-

erbokstavering gör det möjligt att hålla ett sam-tal igång med döva/hör-selskadade. Fingerboksta-veringen tillgrips bara för ord som inte klaras med läppavläsning.

baserat på franska nor-malspråket. Detta ”teck-enspråk” fick förgreningar till många länder bl.a. Sverige. Många av de åt-börder de döva använder varierar emellertid från land till land.Att använda tecken och

åtbörder är långtifrån märkvärdigt. Svagheten är att detta sätt att samta-la för vanliga människor framstår som ett främman-de språk.

Verksamhetsberättelsen 1975 – BokstavstelefonenFöräldraföreningens arbe-te med bokstavstelefonen har väckt stor uppskatt-ning bland föräldrarna till döva barn och bland vuxna döva. Arbetet har uppmärksammats i press, radio och TV. Föräldra-föreningen är ägare till 16 st bokstavstelefoner av den typ som kallas Te-vefonen.Bokstavstelefonen har

visat sig vara av stort värde inte bara när det gäller att bryta de dövas isolering utan även när det gäller att befrämja

och utveckla de döva barnens och ungdomar-nas språk, speciellt när det gäller att skriva svenska språ-ket.

Till Hugo Edenås och DHB:s försvar ska sägas att det svenska tecken-språket inte ens var erkänt av Sverige på den tiden.

I DHB Nr. 3-1982 är det med dagens glasögon intressant att läsa om han-dikappinstitutets förslag till samordnad tolktjänst. Särskilt lägesbeskrivning-en känns igen:

Den tolkverksamhet, som hittills före-kommit har inneburit att man fått vända sig till flera oli-ka instanser för att få tolkhjälp. Lands-tingen har svarat för tolkservice i mera vardagliga situatio-ner. Olika statliga myndigheter har gett motsvarande service under utbildning, i arbetslivet, i sam-band med polisärenden och vid rättegångar.Förutom stora svå-

righeter för den som behövt tolkservice har det också innebu-rit att de få tolkar som finns inte blivit effektivt utnyttja-

de. Handikappinstitutets utredningsarbete resul-terade i att sjukvårds-huvudmännen fr o m 1982 successivt ska bygga upp en samordnad tolktjänst. Detta innebär att oavsett tolkbehov ska man kunna vända sig till ett och samma ställe och få den hjälp som behövs.


På perrongen i ett 30-talets Tyskland möter vi kärleksparet, Juliette (Juli af Klintberg) och fjärdebrodern Zeppo (Niklas Andersson) som ska ta oss ge-nom hela historien tillsam-mans, även om resan natur-ligtvis kantas av olika krafter som vill motverka detta. Och visst finns det kraft i alla drabbningar som hotar Juliettes och Zeppos ro-mantiska mål. Den visuella kraften är oerhörd, inte bara av den naturliga orsaken att det är en i första hand teck-enspråkig uppsättning. För därtill kommer det stum-filmsinspi erade uttryck som förknippas med Bröderna Marx, samt brödernas förkär-lek till konstgjorda krokben, hysteriska gester och slagsmål i slow motion.

Men stumfilmsstu et gifter sig bra med teckenspråket och de båda uttrycken ger kraft åt varandra. Ibland krävs varken hörsel eller teckenspråkskun-skaper för att hänga med, då

HYSTERISK HUMOR MED BRÖDERNA MARXRiksteaterns Tyst Teaters Bröderna Marx lockade en, mellan tummen och pekfing et, kvarts tusen stor pu-blik till Hjalmar Bergmanteatern när den ambulerande ensemblen anlände till dövmeckat. Stumfilm tuket och teater på teckenspråk gifter sig väldigt bra och symbiosen gör att den billiga, men samtidigt hysteriskt roliga komiken får nya dimensioner.

Alexei Svetlov, Johannes Wanselow och Niklas Andersson.

RECENSION

allt i handlingen förmedlas via mimik, universella gester och kroppsspråk. Teckenspråkiga repliker textas i Chaplinsk tappning på en skärm, ytterst

ljudliga suckar och verop och hennes överdrivna purkenhet.

Det överdrivna, inte bara hos ”stenarslet” utan hos var-enda karaktär, är en del av det

genrens dna. Det märks till exempel hos Groucho (Ro-bert Fransson) när han som borgmästaren inviger tåg-stationen med ”Låt folket jubla! Hurra! Jag ska ta era pengar och kvinnor!” för att sedan bli både präst och ad-vokat allt utifrån bästa möj-liga personliga vinning.

Men hur vansinnigt över-drivna alla komiska upptåg än är så är det kärleken som segrar till slut. Bröderna

Marx fungerade bra ur ett språkligt kommunikativt per-spektiv, oavsett teckenspråkig-het. Det sägs att 75 procent av kommunikationen förmedlas genom kroppsspråk, och efter att ha sett denna pjäs blir man mer övertygad om den saken. Pjäsen spelades på svenskt teckenspråk och talad svenska, med svensk textning.

välpassande i sammanhanget.Förutom kraftfulla visuella

uttryck, som en abnorm argt agiterande Adolf svävande över upplösningen, gör Juliettes kraftiga moder Mrs. Stonebot-tom (Johannes Wanselow) sitt yttersta för att stoppa turtur-tuvorna. Mrs. Stonebottom är kraftig rent fysiskt, liksom hela hennes framtoning med

PÅ TURNÉ VÅREN 2015SolapanSolapan är en pjäs för barn från fem år, om vänskap, trygghet, och det fantastiska i att kunna mötas trots att man är olika. En varm berättelse full av allvar och humor.Teckenspråk och förinspelad röst. För barn 5-9 år samt familjeföre-ställning.

Jag är SarahAllt mellan himmel och jord får plats i denna personliga och livs-bejakande föreställning, där Sarah själv är huvudpersonen. För regi står Josette Bushell-Mingo.Teckenspråk, text och tal. För unga från 13 år och uppåt.Källa: http://tystteater.riksteatern.se/


Projektledarna Maria och Magdalena i arvsfondsprojektet Tell-Us är ständigt ute och presenterar sitt projekt och sin intervjumetod. Nu senast var man hos Post- och tele-styrelsen och fick till tånd livliga diskussioner, spontana skratt och inte minst ett stort engagemang. - Vi känner oss nöjda och är taggade inför kommande presentationer.

Den k-märkta fastigheten ligger på Valhallavägen 117 i Stockholm och hit begav sig Maria Norberg och Magda-lena Djerf från arvsfondspro-jektet Tell-Us för ett av sina många presentationsmöten. I den gamla fina byggnaden fanns tidigare försvarshög-skolan men numera finns här moderna kontor och en av hy-resgästerna är PTS, Post- och Telestyrelsen.

PTS bildades 1992 och är

den myndighet som bevakar elektronisk kommunikation och post i Sverige, visionen är att alla ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Det var Ingalill Björkstrand som i sin intressepolitiska roll på DHB hade den första kon-takten med PTS och Anna Bo-ström, chef för ”Enheten för inkluderande it och telefoni”, intresse väcktes och ett datum bestämdes för en presentation.

Efter snart två år med pro-Projektledare Magdalena Djerf (till vänster) och Maria Norberg pre-senterar projektet Tell-Us hos Post- och Telestyrelsen.

TEXT & FOTO Per Zetterman

Utmärkt pres entation i K-märkt hus!


Många händer höjdes för att få ställa frågor.

LÄS MER OM TELL-US PÅwww.dhb.sewww.arvsfonden.se (sökord: Tell-Us)

Utmärkt pres entation i K-märkt hus!

jektet Tell-Us har Maria och Magdalena blivit ett samspelt par som med både skärpa och humor berättade om projek-tets utveckling från starten och fram till nu. De visade de olika frågekorten och samtalsmattan där man väljer olika svarsalter-nativ och förklarade hur meto-den utvecklats för att anpassas till målgruppen som är döva/hörselskadade gymnasieele-ver med utvecklingsstörning. De berättade om fantastiska känslor när intervjuerna fl -ter på bra men också snopna ögonblick när det inte har gått som man tänkt sig. Maria och Magdalena visade även film -de intervjuer som på ett tydligt sätt fick den intresserade pu-bliken att förstå svårigheterna

när man ska försöka få den här gruppen att själva tycka och ibland berätta om sin situation, inte minst att tolka svaren man får.

Mötet avslutades med en praktisk övning där deltagarna fick intervjua varandra med hjälp av bilder, samtalsmat-tor, tumme upp/ner eller vet inte riktigt. Det blev livliga diskussioner, spontana skratt och inte minst ett stort enga-gemang. Under hela presen-tationen ställdes också många frågor och nyfi enheten var stor, presentationen väckte förmodligen en del tankar hos dem som lyssnade. Även om Tell-Us i sig inte handlar om it

eller telefoni visar den upp en grupp som förmodligen inte alltid omfattas av PTS vision att alla ska ha tillgång till bra kommunikation i form av te-lefoni, bredband och post.

Och vad tyckte projektledarna själva om besöket på PTS? - Vi tycker att gruppen gav en bra feedback och glädjande nog stannade några kvar ef-teråt och kom med nya idéer på hur de kan implementera metoden i sin verksamhet, be-rättar Maria och Magdalena, och fortsätter:

- Vi lade mycket fokus på att de skulle diskutera hur de kan anpassa metoden efter sina egna behov i sin verksamhet.

Vi känner oss nöjda och är taggade inför kommande pre-sentationer. Detta är ju bara en liten försmak på vad som komma skall när hela projek-tet ska redovisas på så många ställen som möjligt! Vad roligt vi ska ha då!


Veckan kommer att vara fylld av teckenspråksaktiviteter, föreläsningar och aktiviteter/lekar, blandat med fritid, bad, eventuellt disco för barnen samt trivselkväll för vuxna. Under veckan kommer vi att erbjuda fasta grupper till föräldrar som har barn/ungdomar med språkstörning. Innehållet blir t ex diskussionsforum och/eller föreläsningar beroende på gruppens sammansättning. Under föreläsningar tar ledare hand om era barn/ungdomar som delas in i grupper efter ålder. Olika aktiviteter, lekar, idrotter och utflykter varvas under veckan. Ungdomar från 15 år är välkomna att delta på föräldrarnas aktiviteter om så önskas. Vi erbjuder barnomsorg i grupp och det är viktigt att ni meddelar eventuella funktionsnedsättningar utöver dövhet, hörselskada eller språkstörning. Detta för att vi ska kunna erbjuda bästa möjliga barngrupp, boende, mat etc. Vi ser gärna att ni tar med era eventuella assistenter/ledsagare till lägret, ifall barnet har LSS-stöd. Vi hoppas på en härlig sommarvecka med många gemensamma trevliga dagar och kvällar tillsammans. Ett bra tillfälle att knyta nya kontakter med andra familjer och utbyta erfarenheter kring barnens funktionsnedsättningar mm. Mer information och bekräftelse skickas ut i mars till de familjer som blivit antagna. En anmälningsavgift på 500 kronor ska betalas direkt när man fått besked att familjen antagits. Resterande del av deltagaravgiften ska vara inbetald senast den 31 maj 2015. Familjelägret genomförs under förutsättning att förbundet erhåller sökta landstingsbidrag och fondmedel till verksamheten. Därför är det särskilt viktigt att ni fyller i alla uppgifter i anmälningsformuläret med fullständigt personnummer. Anmälan sker via webbformulär som hittas via www.dhb.se

Vi börjar ta emot anmälningar måndag den 12 januari 2015 och det är begränsat antal platser. Vi vill ha din anmälan senast fredag 6 februari 2015. Anmälan sker via webbformulär på www.dhb.se. Observera att tidig anmälan inte garanterar plats då vi prioriterar familjer som inte deltagit på DHB:s familjeläger tidigare. UPPLYSNINGAR Tel: 019-17 08 30 Riksförbundet DHB E-post: [email protected] Järntorgsgatan 8, Örebro Hemsida: www.dhb.se 703 61 Örebro

Välkomna till Riksförbundet DHB:s familjeläger som 2015 kommer att äga rum den 6-12 juli 2015 på Ädelfors folkhögskola i Vetlanda. På anläggningen bor vi familjevis i lägenheter med dusch, wc och litet pentry. Det finns bra utbud av aktiviteter på anläggningen som barnen och ungdomarna kommer att få pröva på under lägerveckan. Titta gärna in på http://www.adelfors.nu/folkhoegskolan/om-oss.aspx

Årets höjdpunkt: DHB:s familjeläger för alla medlemmar!

Deltagaravgift:

1.800 kr/vuxen 1.200 kr/barn

(Maxkostnad 6.000 kr/familj)

I deltagaravgiften ingår: Boende i stuga/lägenhet Helpension (frukost/lunch/fika/kvällsmiddag) Föreläsningar Aktiviteter Utflyktsdag


Gratis DVD med tillhörande broschyr beställs via http://www.dhb.se/?id=2750

PRODUKTER

Beställ böcker, informationsmaterial, rapporter och profilma erial från DHB!

Kläder och profila tiklar hittar du på www.dhb.se/material

Beställningar görs till [email protected] eller via www.dhb.se/material

1. Lätta teckenDVD med 120 filmade tecken från det svenska teckensprå-ket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola.Pris: 50 kr + frakt

2. Ibland låtsas jag att jag förstår (rev 2014)En bok om elever med språk-störning, som uppdaterats 2014. Boken vänder sig till för-äldrar, pedagoger och andra som möter barn med språk-störning. Boken ger kunskap om hjälpmedel och om de sär-skilda svårigheter som elever-na har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt

3. Språkstörning hos barn och unga i skolåldernInformationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. Anna-Karin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekven-ser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att under-lätta för barnet.Pris: 30 kr + frakt

4. Språkstörning i kombina-tion med fle språkighetÄven denna informationsskrift vänder sig till föräldrar och an-dra närstående i första hand. Eva Kristina Salameh leg logo-ped ger svar på de vanligaste frågorna om fle språkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp fle språkig språkutveckling, språkstörning i kombination med fle språkig-het, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll.Pris: 30 kr + frakt

5. Språkstörning i kombination med fle språkighet (arabiska)Samma skrift som punkt 4, men på arabiska.Pris: 30 kr + frakt

6. Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektivEn undersökning om hur döva och hörselskadade barn och ungdomar med flerfun tions-hinder och deras familjer upp-lever språksituationen i ett livs-perspektiv.Pris: 50 kr + frakt

7. Vi är en grupp fast två ändåSammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgym-nasiet för döva och hörselska-dade, RGD/RGH.Pris: 50 kr + frakt

8. Därför går jag inte till sko-lanTre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, RGD/RGH, berättar om skolk.Pris: 30 kr + frakt

9. Ett livsperspektiv – möjligheter i vardagenFilmen ”Ett livsperspektiv” handlar om livet för barn, unga och vuxna som är döva, har en hörselnedsättning eller en språkstörning.


EN UTMANANDE DAG PÅ BODA BORG

Med 4-5 personer i varje lag kämpade vi för att lösa utmaning-arna. Det var klurigt att erövra alla hinder. Ibland fick vi börja om för att krypa lite snabbare, hoppa lite högre eller tänka lite extra för att klara banan. Det var roligt att se hur föräldrar och barn samarbetade mot samma mål.

Vi hade bokat teckenspråkstolkar så att all information som gavs om Boda Borg var tillgänglig för alla deltagare.

Lagen pausade endast för lunch, en tacobuffé som dukades upp av personalen på Boda Borg. Efter 4-5 timmar i ett hårt tempo började en del föräldrar krokna och tog en god fi a medan barnen ivrigt fortsatte att utmana varandra.

En lyckad heldagsaktivitet för stora och små.

Den 8:e november tog sig en grupp på 20 personer till Boda Borg i Oxelösund för att erövra alla banor.

Tolv familjer kom till Andy’s Lekland i Barkaby. Där kunde barnen kasta sig ner för rutschkanor, dyka ner i boll-hav och utforska en mängd saker. Alla Andy’s Lekland har olika tema, i Barkaby kommer barnen till Djungelns äventyr.

Vi har i höst haft fem grupper i vår simskola, två i Älvsjö och tre i Bergshamra. Här får alla lära sig i sin egen takt och många barn har lärt sig simma. Till simskolegrupperna beställer vi alltid tolk och en förälder är med varje barn i vattnet.

Lekgympan har fortsatt även i höst och där har vi numera en teckenspråkig gymnastiktränare, en tjej som går och läser till teck-enspråkstolk.

Till vår simträning var det i höst tio barn och ungdomar anmälda till två olika grupper. De får lära sig de olika simsätten, dyka och träna på vändningar mm. Två teckenspråkiga simtränare har hand om grupperna.

Vårt Minifritids har också kommit igång igen. Som avslutning blir det disco då även föräldrar hjälper till med arrangemanget. Två teckenspråkiga barnledare håller i verksamheten, de går och läser till teckenspråkstolkar bägge två.

PÅ GÅNG DISTRIKT ÖSTRA

DHB ÖSTRAS FASTA AKTIVITETER

Nu har Leffe börjat skolanDel 2 är en fortsättning på ”Barnets första tecken de första åren”. Boken innehåller cirka 350 tecken med små berättelser, samt berättelsen om ”Mina egna erfarenheter som elev med hörselnedsättning i den vanliga grundskolan”. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/1280

Barnets första tecken de första årenBoken vänder sig till föräldrar som har ett barn med hörselnedsättning eller dövhet och till deras anhöriga. Den vänder sig också till dig som vill veta lite mer om svenskt teckenspråk. Boken innehåller cirka 2000 tecken med små berättelser. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/868

FINNS ÄVEN I BOKHANDELN

Andy’s Lekland den 11 oktober

Teckenspråksutbildning

för föräldrar, TUFF

Kvällskurser Intensivkurser

Helgkurser & läger www.tuffkurs.nu

www.tuffkurs.nu

Vi hade bokat hela Andy’s lek-land en timme innan de öpp-nade för allmänheten, för att få en lugnare och tystare miljö en stund i alla fall, det är oftast ganska stojigt annars. Efter ett par timmar med bus och skoj hade barnen kalas med pann-kakor, glass och godispåse och föräldrarna fick kaffe.

En förälder berättar att det kändes som en lyckad dag med glada och trötta familjer vid hemgång.

Aktiviteter på gång

• Ronja Rövardotter, textad teater på Stadsteatern 16 & 23 jan

• Kungsberget, helgresa med skidskola, 30 jan- 1 feb

• Romme Alpin, helgresa

med skidskola, 6-8 feb• Klätterväggskurs• Pompeji på Millesgården• Mumintrollen på Juni-

backen• Älta Äventyrsbana• Kolmården


Samtid 2014Under hösten har vi som ni ser haft roliga saker för oss som t.ex. klättring, drakbygge, prö-vat forntidslekar, varit på ägg-letarjakt, badat oss skrynkliga, lyssnat på spökhistorier och lärt oss ännu mer teckenspråk.

Framtid 2015När det nya året har kommit igång och vi förhoppningsvis har snö på marken kommer vi

DHB VÄSTRA – SAMTID OCH FRAMTID

PÅ GÅNGDISTRIKT VÄSTRA

MARIA FORSLUND TEXTPETRA GRÖNHAUG FOTO

SARA RANGMAR & ELENA LAKSO TESÁKOVÁ TEXTCONNY NORÉN FOTO Målgruppsdagen för barn och ungdomar

med hörseltekniska hjälpmedel MÅLGRUPPSTRÄFF FÖR FAMILJER SOM ANVÄNDER TECKENSPRÅK

Ekehagens forntidsby, 13 september 2014

att åka skidor, brädor, pulka, snowracer och allt annat som passar i backen. Vi grillar korv och har en mysig vinterdag den 24 januari i Ulricehamns Skid-anläggning.

I februari är det sportlov och vi pausar våra aktiviteter för att ge plats åt medlemmarnas egna favoritsysslor.

När vi är framme i mars må-nad kommer föreningens vikti-

TEXT Grethe Håkansson

gaste dag – årsmötet. Då kom-mer vi att åka till Borås och ha roliga saker för oss samt lyssna och diskutera med medlem-marna vad de vill ha ut av för-eningen i form av workshops.Till våren, framåt april, förkov-rar vi oss i mer teckenspråk och tecken som stöd. En familjekurs med barnledare som tar hand om barnen under kurstiden är det ultimata för familjerna.

Majs härliga månad förgyller vår nästa aktivitet då vi ska ut med scouterna i skogen och hitta på massor av lärorika nyt-tigheter och tokigheter i sko-gen.

Vi är nu redan framme i juni och då ska vi… nja, riktigt så snabbt går det kanske inte.

När verkligheten har kommit ikapp oss berättar vi mer vad som komma skall i DHB Västra.

Under bygget knöts nya kon-takter och framåt lunch hade vi picknick i gröngräset. Sedan var det dags för presentation av drakarna och uppfl gning. För att fi a våra fina drakar bjöd Petra på hembakat fi a och därefter fick familjerna en liten stund att titta runt i parken innan det var dags för avfärd till KlätterDomen. En familj med små barn valde att avsluta dagen här och vi an-dra gjorde oss redo att bestiga KlätterDomens klätterväggar. Både barn och vuxna antog ut-maningen och gjorde sitt bästa för att ta sig uppför de många

På förmiddagen var alla med på en friluftsaktivitet. Vi lärde oss saker om stenåldern och sedan tävlade vi i två lag i trekamp och i stockbåt (final). På eftermiddagen fortsatte barnen med fria ak-tiviteter – pyssel och liknande medan föräldrarna lyssnade på en föreläsning av Emelie Cramér-Wolrath, språkforskare på SPSM. Emelie pratade om sin avhandling om barns kommunikation och språkutveckling och fick en mängd frågor från oss i publiken. Alla föräldrar uppskattade föreläsningen eftersom det var lätt att rela-tera innehållet i den till var och ens egna erfarenheter. Synd bara att tiden inte räckte till. Vi avslutade dagen med en gemensam fi a och utvärdering.

Vi i teckenspråkiga gruppen är mycket glada över att vi till skill-nad från förra året kunde ha en målgruppsträff och hoppas att vi nästa år kan höja deltagandet med ytterligare några familjer.

Vi var tolv vuxna och tolv barn och ungdomar som träffades i Slottsskogen för att börja dagen med att bygga egna drakar. Vi beslutade att låta våra drakar tävla i två grenar – fl gförmåga och design – och alla satte full fart med drakbygget.

Den teckenspråkiga gruppen genomförde sin mål-gruppsdag på Ekehagens forntidsby utanför Falköping. Fem familjer deltog och dagen blev mycket lyckad och uppskattad.

och höga klätterväggarna. Det var jobbigt och jätteroligt! Vi var rejält möra när vår timme med KlätterDomens personal tog slut men några barn hade ändå energi kvar att ta sig an de lägre klätterväggarna där man får klättra utan säkring. Dagen avslutades vid fyratiden.

Vi ledare tyckte att detta blev en toppendag med trevligt sällskap och spännande utma-ningar och vi ser redan fram emot nästa målgruppsdag.


PÅ GÅNG DISTRIKT VÄSTRA

MÅLGRUPPSDAG FÖR FAMILJER SOM HAR BARN MED SPRÅKSTÖRNING

De föräldrar som var med ver-kade hungra efter information: Vad kan man få för stöd i skola och förskola, kan man få re-surs, kan man kräva bildstöd? TSS? hur gör man när det inte funkar, vart vänder man sig för att träffa en logoped mm. Vad finns det för skolor, hur söker man dit? Frågorna är många…

Och de berättar historier om hur pedagoger utesluter bar-nen och skyller på dem, istället för att använda TSS och AKK som man vet är tydliggörande för alla barn. Med den vuxenat-tityden blir det liksom fritt fram för de ”vanliga” barnen att re-tas och mobba, även det skylls på barnet med språkstörning/funktionshinder. Hur kan vi ändra på detta?

Nya riktlinjer för extra anpassningarJohanna Malmström som själv är lärare informerade om nya styrdokument, ”extra anpass-ningar” som omfattar alla barn

Lördagen den 13 september träffades 21 deltagare på Bohusläns museum i Uddevalla.

Barnen och några föräldrar följde med pedagogen och lekte rövare och klädde ut sig samt gick på äggjakt, medan vi föräldrar träffades i konferenssalen för gruppdiskus-sioner.

i behov av stöd. http://www.skolverket.se/regelverk/all-manna-rad/extra-anpassning-ar-1.196156 Åtgärdsprogram-met finns fortfarande kvar, och används när det inte räcker med extra anpassningar utan krävs ännu mer riktat stöd.

På förskolenivå används is-tället en handlingsplan, inte att förväxla med protokoll från ut-vecklingssamtal (för det sam-talet ska vara barnets) med mätbara mål som följs upp och utvärderas regelbundet.

Vi tipsade om att:• Skolor kan kontakta SPSM för

gratis råd och stöd, även före-läsningar om språkstörning.

• SPSM erbjuder språkstör-ningsutredning vid diagnos grav språkstörning.

• Dart i Göteborg utreder kommunikationsbehov och analyserar och ger råd om insatser. Det krävs remiss från logoped och Dart vill att lokalt habiliteringsteam (om

sådan finn ) ska jobba med barnet regelbundet.

• Regionhabiliteringen kan er-bjuda intensivträning, t ex i kommunikation.

• Mun-H-Center i Göteborg tittar på munmotorik mm, många muskler används för att producera tal.

• TUFF, om barnet har behov av teckenkommunikation kan föräldrar få gå TUFF-kurs.

• Hörselhabiliteringar har kur-ser i teckenspråk, oftast dag-tid, remiss krävs. Logoped utfärdar.

• Enligt FN-konventionen för personer med funktionshin-der 21 b kan vi kräva bildstöd, AKK åt barnet vid behov: ”Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åt-gärder för att säkerställa att personer med funktionsned-sättning kan utöva yttrande-friheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter

och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) ge-nom att:B) godta och underlätta

användning i offentliga sam-manhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation som personer med funktionsned-sättning själva valt.”

Efter lunch samlades vi alli-hop, vuxna och barn och valde aktivitet. Museet erbjöd bild-jakt, skattjakt med frågor om världsdelar m.fl. Barnen hann även med att leka fritt i lekrum-met innan det var dags att gå hem. Deltagarna vill gärna fort-sättningsvis ha en målgrupps-dag för språkstörning just för att få känna samhörighet med andra föräldrar i samma (stöd-lösa) situation.

TEXT & FOTO Jonas Wimmerstedt

Teckenspråkskurs för pappor och anhörigaNordiska folkhögskolan 11-12 oktober 201416 förväntansfulla pappor och andra manliga anhöriga samlades under helgen den 11-12 oktober 2014 på Nordiska folkhögskolan för en helg med intensiv träning i teckenspråk.

Glädjande nog fanns det en hel del nya ansikten bland delta-garna denna gång, som vi hop-pas att vi får se igen framöver. Lärarna Anne-Marie, Janne och Arne tog väl hand om oss och såg till att vi alla fick oss ett rejält språkbad under helgen.

Nordiskas goda mat gav lite extra energi som några av

oss utnyttjade till en rafflandeinnebandymatch på lördags-kvällen, medan andra passade på att umgås med sina anhö-riga i lugn och ro. Senare på kvällen blev det erfarenhetsut-byte under gemytliga former i en av våra stugor. Stort tack till Anne-Marie och Nordiska för ännu en väl arrangerad helg.


JÄRNVÄGSMUSEET I ÄNGELHOLM

TEXT Natallia Vasileuski Tryfanava FOTO Sara Seyffart

Utfly t med sälsafari!

TOSSELILLA

Halloweendag i Vänersborg

Ett 30-tal barn och föräldrar hängde på låset till Vatten-palatset i Vänersborg när det öppnade. Vi kastade oss in i omklädningsrummen och ut i vattnet. Det badades, bastades och åktes vattenrutschbanor i många timmar.

Vissa valde sedan att bekanta sig med Vänersborg och strosa runt på stadens livliga höst-marknad, köpa godis, brända mandlar och kanske någon mask till kvällens fest.

Vid femtiden började så hal-loweenfesten i lokalen ”Hör-

DANIEL LAKSO TEXTLISETTE BRUNO FOTO

PÅ GÅNGDISTRIKT SÖDRA

Vi var några glada DHB-familjer som intog Järnvägsmuseet i Äng-elholm den 15 november 2014. Bl a kom 14 barn och tittade på gamla och unika tåg. Det var roligt för barnen att få sitta i stolar med vibrationer, olika för olika tåg t ex ångtåg, eltåg och X2000. Sen fick barnen springa runt och leka med modelltåg och titta på utställningar. Det trevliga besöket avrundades med glass för barnen.

Den 17 augusti var vi många familjer som samlades på Tosselilla sommar-land för en bra avslutning på somma-ren innan skolorna och höstterminen drog igång. Vädret var inte riktigt med oss denna dag men det avskräckte inte. Vi blev omkring 95 barn och vux-na som lekte loss på sommarlandet, som dagen till ära även hade Nickelo-deon-dag. Vi samlades och åt med-havd matsäck tillsammans vid lunch. De som var tappra och stannade även när det började regna kunde njuta av Cilla och Totte och Anton Ewald.

Text: Sofie Jakandré

15 personer följde med på sälsafari då vädret var hett och soligt. Vi åkte runt med båten och kollade på sälar som låg på stenar och solade. Några kutar hoppade och simmade. Efter båttu-ren tog vi en lång promenad och hade picknick. Några ungar var modiga och badade i det kalla vattnet. Det var trevligt och en härlig utfly t.

Text: Natallia Vasileuski Tryfanava

Januari: Biobesök i TrelleborgFebruari: Föreläsning Prova på SkytteMars: Årsmöte med skridskoåkningApril: FöreläsningMaj: MammaträffJuni: Pannkaksladan i HöganäsAugusti: DressincyklingSeptember: Studiebesök på brandstation Oktober: Bad i EslövNovember: PappaträffDecember: Julfest

När ni anmäler er till våra aktiviteter så skriv gärna alla familjemedlemmars namn och ev funktionshinder samt födelseår på barnen. Det underlättar för oss om vi behöver göra riktade utskick samt att vi får räkna alla i familjen som en medlem. Tack på förhand. Styrelsen DHB Södra

Planerade aktiviteter under 2015 (preliminärt)

net” där DHB Västra har sitt kansli. Huset hade smyckats ut med spindelnät, skelett, pum-por och andra läskiga detaljer. I badrummen sminkades det och byttes kläder och snart var huset fullt av spöken, monster, vampyrer, häxor, riddare och

pirater. Vi åt en skrämmande smaskig tacobuffé och drack bål med ishänder i. Efter mid-dagen lekte vi läskiga och slem-miga lekar och vi avslutade kvällen med en ryslig spökhis-

toria. När vi skildes åt var kväl-len sen, inte långt kvar till spök-timmen. Alla var trötta efter en ruskigt rolig dag.


PÅ GÅNG DISTRIKT FLEX

Sonia sägerJag heter Sonia Strömberg och är ordförande i DHB Flex, som företräder alla DHB:s medlemmar som har någon form av funktionsnedsättning utöver dövhet eller hörsel-skada. Jag ska berätta lite om vad vi har gjort och vad vi kommer att göra.

I helgen den 28-30 november anordnade vi en ny DHB-konferens på Ädelfors folk-högskola i Vetlanda. Det var alldeles extremt lyckat och alla ni fantastiska deltagare gav energi utöver det vanliga. Ni har redan läst Ingalills artikel tidigare i tidningen så jag ska inte orda mer om det, men vi kommer att anordna samma konferens nästa år igen. Döva och hörselskadade med neuro-psykiatrisk funktionsnedsätt-ning är en målgrupp som fått stå vid sidan om ett tag, men det är slut med det nu.

Ni har säkert noterat att namnet Flex dykt upp i stäl-let för Flerhandikapp, när man pratar om vår förening. Och så är det; vi har bytt namn! Fler-handikapp lät lite dåtida och stelt, vi ville inte vara någotde-ra. Flex lät som vad vi ville och vad vi är, vi är inte en homo-gen målgrupp utan våra med-lemmar kan ha de mest skilda

kombinationer av funktions-variationer. Det som förenar oss är hörseln och DHB, och för att sträva framåt tillsam-mans måste vi vara flexi la.

Intressepolitiskt har DHB Flex valt att lägga mycket kraft på att försöka råda bot på en fråga: behovet av boende och daglig verksamhet med teck-enspråkig miljö. I DHB Dia-log har ni bl.a. kunnat läsa om familjen Hegelund, som käm-pade för sin dotters rätt till bo-ende med teckenspråkig miljö och om Karin och hennes son Josef som vill få rätt till teck-enspråkigt boende och daglig verksamhet. Det är inte bara dessa två fall där våra vuxna barn står som ensam tecken-språkig döv i sitt boende och på sin dagliga verksamhet, där i bästa fall en ur persona-len gått en TAKK-kurs. Eller så får man som 20-årig plats på ett teckenspråkigt boende, som är ett äldreboende. Det är inte okej någonstans någonsin och det har vi berättat för So-cialstyrelsen och för Sveriges Kommuner och Landsting, och vi kommer att fortsätta berätta det tills det är självklart för varje kommun att se till att deras döva invånare med ut-vecklingsstörning har boende och daglig verksamhet med teckenspråkig miljö. I januari ska vi också prata med Dis-krimineringsombudsmannen DO om denna problematik.

En helg i början av februari

kommer vi i styrelsen träf-fas för en gammal hederlig arbetskonferens. På agendan för arbetshelgen står uppfölj-ning av NPF-konferensen, fortsatt arbete när det gäller teckenspråkigt boende och sysselsättning, information

en verksamhet som heter Kul-lagret och som är kulturskola för barn och unga med olika funktionsnedsättningar. Men det finns ingen teckenspråkig kompetens inom Kullagret och det är där vår diskussion med teckenspråkiga kultur-

JOSEF FICK RÄTT till teckenspråkig miljö

N R 2 ❘ 2 0 1 4 ❘ Å R G Å N G 41

❚ Miljöbesök på riksgymnasiet i Örebro

❚ Ny film om språ störning från Aktiv Fritid

❚ Uppskattade föräldradagar på Almåsa

DHBdialog

om projektet Tell-Us, tankar om nya projekt, förberedelser inför årsmötet på Almåsa mm. Ni är välkomna med nya idéer på vad vi ska jobba med.

Vi går ut med inbjudningar för olika arrangemang till alla våra medlemmar per mail, så det är bra om ni meddelar [email protected] vad ni har för mailadress så att vi kan hålla registret uppdate-rat.

I Örebro har vi för övrigt kontakt med den teckensprå-kiga kulturskolan som föddes ur ett projekt och som perma-nentades av kommunen för ett antal år sedan. Inom Örebro kommun finns sedan tidigare

skolan har börjat; varför inte skapa ett teckenspråkigt Kul-lagret? Vi är medvetna om att det behövs någon form av supermänniska som ska vara kulturpedagog, ha kunskap om en rad olika funktionsned-sättningar och dessutom vara teckenspråkig. Men skam den som ger sig!

Det var väl ungefär vad jag hade att säga den här gången. Jo förresten jag var på öppet hus på Tullängsgymnasiet här-omsistens, de bjöd på en fruk-tansvärd god soppa och elev-erna visade sina fina arbeten.

Nu säger jag God jul och Gott nytt år och så hörs vi framöver igen!

En miljöklassad Audi på Tullängskolans öppet hus.

Foto: Nils Wahlqvist.


PÅ GÅNGDISTRIKT DHB SPRÅKSTÖRNING

08.30–09.00 Inskrivning + Kaffe och fralla

09.00–10.15 Riksförbundet DHB och projektet Aktiv Fritid DHB Språkstörnings styrelse Erika Ahlberg, projektledare Aktiv Fritid

10.20–11.10 Specialpedagogiska Skolmyndigheten – Innehåll för specialskolan, pågående utredningar och Råd & Stöd till elever med grav språkstörning Anders Nordin, avdelningschef och stf generaldirektör SPSM, Ronnie Pettersson, chef mellersta regionen SPSM, Kristina Lund, rådgivare SPSM Örebro11.20–12.00 Inkludering och tillgänglighet av aktiviteter inom kulturskolan Håkan Sandh, fd Verksamhetschef SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Anna Johansson, Bildpedagog Resurscentrum, Kulturskolan, Stockholm

AKTIV FRITID

PROGRAM AKTIV FRITID

på mina villkor ?

på mina villkor

FRITIDENS AKTIVITETER BÖR FÅ VARA EN SJÄLVKLAR OCH BETYDANDE VIKTIG DEL I LIVET. ATT FÅ TILLGÅNG TILL STIMULANS, UTVECKLING, LEK, TRÄNING, KAMRATSKAP, GLÄDJE, IDENTIFIKATION, TILLHÖRIGHET, SPÄNNING, MO-TION, BELÖNING ÄR SYNNERLIGEN VIKTIGA ERFARENHETER OCH UPPLEVELSER NÄR MAN ÄR BARN OCH UNG.

Välkommen till en seminariedag i Örebro om barn och ungdomar med grav språkstörning. Innehål-let för dagen utgår från arvsfonds-projektet Aktiv Fritid där vi följt deltagare i en fritidsaktivitet inom idrott/kultur. Alla har en livslång, idag alltför okänd, utanpå osynlig men omfattande språklig kom-munikationsnedsättning som heter grav språkstörning.

1-2 procent av vår befolkning har den här funktionsnedsättningen. Det gör att vi alla känner eller träf-far någon med grav språkstörning. Någon som idag lever med språkligt

Tid: Onsdag 28 januari 2015

Plats: City Konferenscenter, Kloster-gatan 23, Örebro (Nära centralstation) www.citykonferenscenter.com/index-6a.htm

Arrangör : Seminariet är kostnads-fritt och arrangeras av Riksförbundet DHB genom projektmedel från Arvs-fonden. Antalet platser är begränsat så vänta inte, gör din anmälan redan idag!

Anmälan: Anmäl med namn och kontaktuppgifter, organisation/företag till [email protected] eller 019-17 08 30 / 0733-359881

Sista anmälningsdag är 16 januari 2015. Anmälan är bindande vilket bety-der att om avbokning sker senare än 19 januari 2015 så debiteras deltagaravgiften med 500 kr per person.

mycket stora utmaningar och därför behöver ett särskilt individanpassat stöd och bemötande. Med hänvis-ning till regeringens utredning om en flexibel specialskola (SOU 2011:30) beräknas 10 000–20 000 elever i grundskolan ha en grav språkstörning. Det är en stor grupp barn och ungdomar det handlar om.

Behovet är enormt stort i landet för ökad kunskap om grav språk-störning som funktionsskillnad, för mer stöd och hjälp inom fritiden, inom det sociala, i skolan och för familjerna.

12.00–13.00 Lunch i huset

13.00–13.40 Inkludering och tillgänglighet av idrott för alla SISU Idrottsutbildarna, Riksidrottsförbundet

13.45 -14.15 Rapport från arbetet med utökad samverkan mellan Logopedmottagningen och Barn- och ungdomshabiliteringen kring barn med grav språkstörning i Örebro län 2011-2012 Kerstin Engström, psykolog, Barn och Ungdomshabiliteringen Örebro

14.20–15.50 Örebro Kommun Fritidsfrågor Representant från Kultur- och Fritidsförvaltningen

Representant Riksgymnasiet för döva och hörselskadade (Rgd/Rgh)

15.50–15.20 Kaffe

15.20–16.20 Paneldiskussion och frågestund med föreläsarna

16.30–16.45 Avslutning


Insändare

STOPPA DISKRIMINERINGEN SOM SVENSKT TECKENSPRÅK UTSÄTTS FÖR!Vi tre, som skrivit motionen ”Stoppa diskriminering av Svenskt Teckenspråk (och lämnat in det i form av motionsförslag till samtliga riksdagsledamöter) menar att den negativa särbehand-lingen av ett levande språk här i Sverige måste stoppas och det med omedelbar verkan.

Många tror att det är ett språk som endast har koppling till personer med hörselnedsättning-ar och deras anhöriga. Dessutom tror många att det är ett internationellt språk. Det är inte alls så! Många andra kommuni-cerar på Svenskt Tecken-språk. Det mest utbredda nationella teckenspråket internationellt sett är det Amerikanska Tecken-språket – och det går att jämföra med bruket av engelskan i världen idag.

I Sverige beräknas att lågt räknat ca 120 000 medborgare använder Svenskt Teckenspråk varav enbart ca 30 000 av dessa är döva eller gravt hörselskadade. Drygt 90 000 andra har därmed inga hörselnedsättningar alls! Enbart i Örebro beräknas ca 12 000 vara mer eller mindre teckenspråkiga, varav 10 000 har inga hörsel-nedsättningar. Detta innebär bl.a. att det är fler medborgare som använder Svenskt Teckenspråk än de som använder vissa av de övriga fem redan erkända officiella minoritetsspråken och att Svenskt Teckenspråk är det språk som är det näst mest använda språket i Örebro!

I Sverige är Svenskt Teckenspråk erkänt dels enbart som ”Un-dervisningsspråk” och dels ”enbart för döva”. Trots att Svenskt Teckenspråk har funnits i minst 100 år (Oskar Österberg gav ut sin bok 1917) och på det Allmänna Institutet har det bedrivits un-dervisning (på försök 1809-1812) sen 1812 och där har Svenskt Teckenspråket varit undervisningsspråket. Svenskt Teckenspråk

uppfyller alltså samtliga tre kriterierna (geografisk spridning, populationen och historisk förankring) som minoritetsspråks-utredningen (SOU 1997:192) och även en annan utredning (SOU 2008:26) hade som krav för att godkänna och inkludera

ett språk. Det föreligger ingen anledning alls för att även fortsättnings-vis särbehandla Svenskt Teckenspråk som ett av Moderna Språken inom utbildningsväsendet.

Den negativa särbe-handlingen som riktats mot Svenskt Teckenspråk, som inte finner stöd, var-ken moraliskt sett eller i lagen, har vållat en massa besvär för många, bl.a. inom det svenska skolsys-temet. Det är det vi avser att stoppa. Det är i syn-nerhet viktigt att Örebro Kommun och samtliga samarbetspartners som undertecknat avsikts-

förklaringen av Örebro som Europeisk Teckenspråkshuvudstad studerar, och ser vikten av motionen ”Stoppa diskriminering av Svenskt Teckenspråk” och trycker på.

Erkänn Svenskt Teckenspråk som ett officiellt minoritetsspråk och inkludera det fullt ut i Moderna språk!

Lasse S Lorentzon (S) Ledamot Kommunfullmäktige, Örebro

Henrika Majer Lorentzon (S) Ledamot Skolnämnden, Sydost, Örebro

Madeleine Andersson, Övergripande Samordnare RGD/RGH och gymnasielärare, Örebro

Lasse S Lorentzon, Henrika Majer Lorentzon och Madeleine Andersson. Foto: Privat

VÄLKOMNA PÅ FÖRÄLDRAKONFERENSEN

mitt

20-22 MARS 2015 PÅ FURUBODA FOLKHÖGSKOLA

UTANFÖR ÅHUS I SKÅNE

Priset för Mitt unika barn är 1200 kronor/person och i priset inkluderas även kost och logi. Du bör vara eller bli medlem i DHB eller Talknuten för

att delta på konferensen.

Sista anmälningsdag är måndagen den 16 februari 2015. Om det finns platser kvar efter 16 februari kan man fortfarande anmäla sig till priset

1500 kronor/person. Anmälan sker via www.dhb.seFör frågor kontakta [email protected]

Sveriges bästa helg för föräldrar till barn med språkstör-ning närmar sig! Den 20-22 mars nästa år är det åter dags för föräldrakonferensen Mitt unika barn, denna gång på Furuboda folkhögskola utanför Åhus i Skåne.

I skrivande stund är programmet inte klart, men det kommer att innehålla intressanta föreläsningar om och kring språkstörning, skola och fritid, gruppdiskussioner

och erfarenhetsutbyte. Programmet publiceras på DHB:s respektive Talknutens hemsida efter årsskiftet.

FÖRÄLDRAKONFERENSEN MITT UNIKA BARN – I SAMVERKAN MELLAN:

unika barn


Inom Riksförbundet DHB finns en gåvofond - Bo Carlssons minnesgåvofond. Fondens medel ska använ-das för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning.

Bo Carlsson satte alltid DHB i första rummet och såg till att alla kände sig delaktiga i DHB:s arbete. Han ville att alla målgrupper skulle känna sig hemma och han var mer insatt i grupper-nas behov än någon annan.

Det fanns inga oviktiga frågor för Bo och han hade en alldeles särskild förmåga att visa på betydelsen av samarbete med andra orga-nisationer.

Gilla DHB på www.facebook.com/dhbriks så får du våra nyheter rätt ner i fickan

BO CARLSSONS MINNES-GÅVOFOND

Vill du skänka pengar till fonden sätter du

in en summa på DHB:s postgiro 37 04 84-8

eller bankgiro 485-8999, och märker

talongen ”Bo Carlssons

minnesgåvofond”.

Har du frågor om fonden får du

gärna ringa eller maila DHB:s kansli,

tel 019-17 08 30 eller [email protected]

Vill du annonsera i tidningen?

Har du en story vi borde skriva om? Eller vill du publicera en insändare?

Kontakta

[email protected] 0660-29 99 58

eller

[email protected] 99 59

Kontakta

[email protected] 98 82

Riksförbundet DHB önskar alla medlemmar och läsare en fridfull

jul och ett gott nytt 2015!

Kvalifi ationer: • Du har gått minst treårigt

gymnasium.• Du är minst 18 år gammal.• Du är lojal, arbetsam och

lätt att samarbeta med.

DHB SÖKER BARNLEDARE TILL FAMILJELÄGRET 2015Till nästa års familjeläger på Ädelfors folkhögskola i Vetlanda söker vi ett antal barnledare, både killar och tjejer.Du ska vara drog-, rök- och alkoholfri då vi har nolltolerans på våra sommarläger.

Lön enligt avtal. Om du blir antagen så kommer vi att efterfråga ett utdrag ur belastningsregistret. Vid frågor kontakta [email protected]. Skicka CV och personligt brev till [email protected]

Meriterande:• Du har gått barn- och fritids-

programmet.• Du är teckenspråkskunnig.• Du är döv, hörselskadad eller

har en språkstörning.


VI STÖDJER DHB:s VERKSAMHET

Jag har give-aways och trycksaker i egen shop!

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

0660-29 99 00 • www.agrenshuset.se

kentsbilplåt Abplåt- och lackskadoraukt. för chrysler och JeepUlvsundavägen 106, 168 67 BrommaTelefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

MjölbyGalvaniskaHallevadsgatan 16, 595 35 MjölbyTelefon 0142-160 40www.mjolbygalvaniska.se

E l f ö r z i n k n i n G

Winterommes väg 5793 92 Leksand

Välkommen tillVÄSTANVIKS TUFF-kurser 2015

Varmt välkommen till den vackrateckenspråkiga världen. På enveckas intensivkurs får du ett braavstamp för kommunikation påteckenspråk.

❚ Språkbad – optimal inlärning❚ Tvåspråkig förskola för barnen på området❚ Unna dig en vecka med helpension i avkopplande miljö

Efter landstingets grundutbildning är du välkommen att anmäla dig till den nivå som passar dig bäst.

kostnadDu har fri undervisning och logi på skolan samt fri barntillsyn.Du betalar endast för maten (f.n 800 kr). Skolan serverar frukost,lunch, middag, frukt/kaffe för- och eftermiddag. Följande tider gäller på skolan. Måndag–torsdag kl. 8.30–16.00 och fredag kl. 8.30–12.00.

vårens kurser ❚ Bas (tsp B) 9-13 feb ❚ Forts. (tsp C) 9-13 mars❚ Forts. (tsp D)13-17 apr ❚ Fördjupn. (tsp E/F) 4-8 maj

taktil t teckenspråk 20-23 april sommarkurser vecka 26 och 30-31

höstens kurser ❚ Bas 12-16 okt ❚ Forts. (tsp C) 9-13 nov❚ Forts. (tsp D) 23-27 nov ❚ Fördjupn. (tsp E) 30/11-4 dec

ANMÄLAN OCH MER INFORMATION ❚ www.vastanviksfhs.se ❚ telefon 0247-641 03

Funderar du på att söka till

specialskola?Då är det tid att kontakta våra skolor med lärmiljöer

för elever som behöver alternativ.

Ekeskolan är för elever med synnedsättning och ytterligar e funktionsnedsättning. Hällsboskolan är för elever med grav språkstörning. Åsbackaskolan är för elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet och för elever med hörselnedsättning i kombination med utvecklings störning.

Våra regionala specialskolor finns för elever med hörselnedsättningar: Manilla skolan i Stockholm, Kristinaskola n i Härnösand, Birgittaskolan i Örebro, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund.

Kontakta oss för mer information om val av skola elle r boka tid för besök på telefon

010-473 50 00 eller via www.spsm.se Vi finns också på Facebook.

Senaste ansökningsdagen är 15/1 2015.

POSTTIDNING BReturadress: DHB Dialog,

Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro

dhb dialog nr 4-2014

Documents