digitala doktorn kan kommad20tdhwx2i89n1.cloudfront.net/image/upload/t_attachment/c3wtrtko… ·...

Digitala doktorn kan kommaHur redo är Sverige för digital och virtuell vård?

43 procent av respondenterna tror att virtuell vård kan leda till snabbare tillgång till vård.

Se sida 13

Över 40 procent av respondenterna är positiva till att välja virtuella vårdalternativ framför traditionella.

Se sida 11

43 %

40 %

www.pwc.se/healthcare

2 PwC • 2015

Innehåll

Sammanfattning

Vården står inför stora utmaningar

s.4

s.7

Svenskarna är öppna för innovativa lösningar s.10

Vilken inställning har de äldre?

s.14

Tempot höjs och kraven ökar

s.18

Är svenskarna villiga att ge upp sekretessen?

Förklaringar

s.6

s.22

Vill du veta mer?

s.24

s.20

Bilaga: Metodik och profiler

Digitala doktorn kan komma 3

Över 40 procent av respondenterna är positiva till att välja virtuella vårdalternativ framför traditionella.

40%

33 procent är öppna för att genom föra läkarbesök via en mobilapp.

33%

20%

20 procent kan tänka sig att genom föra ett läkar- eller sjuksköterske-besök via videosamtal.

74%74 procent är positiva till att övervakas i hemmet via en trådlös hjärtmonitor.

4 PwC • 2015

Sammanfattning

Nya behov och större krav Sveriges hälso- och sjukvårdssystem anses vara ett av de bästa i världen och rankas högt.1 Men vi lever i ett förän-derligt samhälle med nya behov och där också vår åldrande befolkning och ökningen av kroniska sjukdomar driver på kostnaderna.

För att kunna möta nya behov effektivt och med kvalitet måste vården bli mer ändamålsenlig och patientcentrerad. Skiftet till en digital och även virtuell sjukvård har potential att inte bara modernisera sjukvårdssystemet, utan även förbättra kvalitet och tillgänglig-het för alla.

Digitalisering av vården är det nya svartaUnder de senaste decennierna har andra branscher, som exempelvis bank och detaljhandel, blivit allt mer effek-tiva och kundinriktade tack vare ny teknologi. Hälso- och sjukvårdssektorn har precis börjat utnyttja fördelarna med digitaliseringen av sjukvården.

Enkäten som legat till grund för denna rapport innehöll frågor om respon-denternas inställning till att använda digitala verktyg i sin kommunikation med vården och besvarades av 1 034 svenskar. Undersökningen visar att re-spondenterna har en stor öppenhet för nya digitala och virtuella vårdlösningar och interagerar gärna med vården med hjälp av modern teknik:

1. OECD Reviews of Health Care Quality Sweden 2013

Helt nya spelregler och samverkan över gränserFör att klara skiftet till virtuell vård är det viktigt att myndigheternas, lands-tingens och kommunernas förmåga att samverka stärks, det gäller även samarbetet med olika bransch- och intresseorganisationer.

Dessutom gäller det att ha en öppenhet för nya aktörer som kan bidra till inn-ovation och utveckling av hälso- och sjukvårdssystemet. I den ökade globala digitaliseringen kommer inte patien-terna att vara bundna till det lokala sjukhuset eller en enda vårdpersonal – de kommer att vara mer upplysta än tidigare, ha högre förväntningar och ställa nya krav.

• Över 40 procent av respondenterna är positiva till att välja virtuella vårdalternativ framför traditionella.

• 33 procent är öppna för att genom-föra läkarbesök via en mobilapp.

• 20 procent kan tänka sig att genom-föra ett läkar- eller sjuksköterskebe-sök via videosamtal.

• 74 procent är positiva till att övervakas i hemmet via en trådlös hjärtmonitor.

• 43 procent av respondenterna tror att virtuell vård kan leda till snabbare tillgång till vården.

• Endast 6 procent är oroliga för den personliga integriteten vid virtuell vård i jämförelse med 41 procent som ansåg att vårdkvaliteten kan försämras.


Ett annat område som påverkar utvecklingen är ’big data’ som gör det möjligt att arbeta mer förbyggande och fokusera på patientgrupper som be-höver särskilt stöd. Digitalt insamlade indikationer gör det möjligt att agera i ett tidigt skede, kanske till och med innan något har hänt.

Men ersättningssystemen behöver ut-vecklas, så att de styr mot rätt beteende och säkerställer att en digital och vir-tuell vårdleverans premieras. Eftersom det finns en öppenhet för ”gör-det-själv”-lösningar där patienten tar ett ökat ansvar för sitt eget hälsotillstånd, krävs en vårdapparat som kan hantera styrning och kvalitetssäkring.

Långsiktiga investeringar måste omvärderasRapporten visar att det finns en positiv förväntan på digitala och virtuella vård-lösningar. Samtidigt krävs genomgripan-de och kostsamma åtgärder för att möta patienternas förväntningar:

Ska vi verkligen fortsätta att bygga stora sjukhus med många sängplatser eller ska vi satsa på övervakningscentraler för att på distans monitorera ett sjuk-domsförlopp? Kan det snabbt upprätta-de virtuella mötet via videolänk sänka kostnader och öka tryggheten? Tar vi tillräcklig hänsyn till digitaliseringen när vi utbildar framtidens vårdpersonal?

Vi lyfter fram fler intressanta resultat, men ser nu framför allt fram emot att diskutera studien med dig och andra intressenter för att tillsammans iden-tifiera de största utmaningarna och framgångsfaktorerna.

Trevlig läsning och tveka inte att kontakta oss för fördjupad dialog!

Jon Arwidson & Sarah Lidé

Om en av fem svenskar valde att göra hälften av sina läkarbesök i primärvården virtuellt, skulle detta årligen kunna spara upp till SEK 1,2 miljarder

Om en av tre svenskar med kroniska sjukdomar skulle välja virtuella vårdlösningar, skulle detta kunna innebära en årlig kostnadsbesparing på SEK 369 miljoner

Slutsatser som kan dras:

Jon Arwidson – Partner, branschansvarig hälso- och sjukvård

Sarah Lidé – Manager, branschspecialist hälso- och sjukvård

6 PwC • 2015

Vad är Virtuell vård?

Virtuell vård tillåter sjukvårdspersonal att samarbeta med varandra och patienten via digitala gränssnitt och leverera vård på distans. Detta innebär exempel-vis att en vårdpersonal kan samla patientuppgifter på olika sätt och sedan leverera diagnos och behandling till patienten i hemmet via en videokonferens eller internetlänk. Patienten kan också enkelt få ökad tillgänglighet och möjlighet att ställa frågor.

Virtuell vård omfattar också när vårdpersonal får möjlighet att leverera vård i icke-traditionella vård-miljöer, till exempel i en butik eller apotek.

Vad är Digital vård?

Digital vård är användningen av digitala verktyg och teknik för att leverera och få tillgång till virtuell vård och hälsoinformation. Digital vård omfattar mobila hälsolösningar – ofta känd som ”mHälsa”.

Ofta levereras virtuella vårdtjänster med hjälp av mobila enheter – en smart telefon eller surfplatta, en trådlös medicinsk bildskärm eller fjärrstyrd sensor. Det innebär att vårdpersonal och/eller patienten kan kommunicera, dela information eller övervaka hälsan i många olika situationer.

Digital vård

Exempel – Digital vård• Vårdpersonal använder en surfplatta

vid ronderna och visa patienten hur röntgenbilder ser ut eller bilder som förklarar diagnosen.

Virtuell vård

Exempel – Virtuell vård• Genomgå dialys på en

medicinsk klinik i en butik.• Genomgå cellgiftsbehandling hemma.

Exempel – Digital + Virtuell vård• Genomföra ett EKG hemma med hjälp

av en medicinsk apparat kopplad till telefonen, där resultatet skickas till vårdpersonal via trådlös teknik.

• Göra ett läkarbesök live via en app i sin smarta telefon.

Digital + Virtuell vård

Förklaringar


Vården står inför stora utmaningar

Globalt är hälso- och sjukvården under stort tryck när befolkning-en ökar, åldras och blir allt mer stillasittande. År 2020 kommer det att finnas mer än 7,6 mil-jarder människor.2 Om trenden fortsätter kommer en stor andel få problem med hälsan. Mer än 30 procent av världens befolkning motionerar för lite3, 20 procent är överviktiga4 och 13 procent är 60 år eller äldre5.

Sverige är inget undantagSverige har en större andel äldre än de flesta länder i OECD. Idag är 5,2 procent av Sveriges befolkning över 80 år jämfört med ett genomsnitt på 4,2 procent i OECD6. Detta faktum, i samband med för lite motion och övervikt, påverkar risken för hjärtsjukdomar, diabetes och cancer. Tillsammans med andra icke-smittsam-ma sjukdomar står dessa sjukdomar för 63 procent av dödsfallen i världen7.

World Economic Forum uppskattar att icke-smittsamma sjukdomar globalt kommer att kosta USD 47 biljoner de kommande två decennierna. Hjärt- och kärlsjukdomar samt psykisk ohälsa uppskattas vara de diagnoser som driver mest kostnader8. Världshälsoorganisatio-nen, WHO, uppskattar att de icke-smitt-samma sjukdomarna under 2011 svarade för 90 procent av alla dödsfall i Sverige, vanligast var hjärt- och kärlsjukdomar9.

World Economic Forum upp-skattar att icke-smittsamma sjukdomar globalt kommer att kosta USD 47 biljoner de kommande två decennierna.

6. http://www.oecd.org/health/sweden-has-excellent-health-care-but-must-improve-care-co-ordination.htm7. http://www3.weforum.org/docs/WEF_Harvard_HE_GlobalE-conomicBurdenNonCommunicableDiseases_2011.pdf8. http://www3.weforum.org/docs/WEF_Harvard_HE_GlobalE-conomicBurdenNonCommunicableDiseases_2011.pdf9. http://www.who.int/nmh/countries/swe_en.pdf

8 PwC • 2015

Kroniska sjukdomar står för 80–85 procent av kostnadernaMyndigheten för vårdanalys uppskattar att personer med kroniska sjukdomar står för ungefär 80–85 procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige. Personer med två eller fler kroniska sjukdomar står för 50 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna10.

Förekomsten av kroniska sjukdomar är naturligt relaterad till ålder – 85 pro-cent av svenskarna över 65 år har minst en kronisk sjukdom och 66 procent har två eller flera kroniska sjukdomar11.

Detta ställer självklart krav på den svenska sjukvårdens resurser. Sverige spenderar mer på långtidsvård för äldre än de flesta andra OECD-länder, runt 3,6 procent av BNP under 2011. Både

OECD och EU-kommissionen uppskattar att utgifterna för långtidsvård 2050 kommer att vara fördubblade eller mer.

Svaren från enkätundersökningen är helt i linje med den här utvecklingen. 36 procent av respondenterna har minst en kronisk sjukdom. De två mest frekven-ta sjukdomarna är högt blodtryck och psykisk ohälsa.

Diagnoserna fördelar sig olika mellan åldersgrupperna. Högt blodtryck är vanligast bland personer som är 55 år och äldre (26 procent) medan depres-sion, ångest och psykisk ohälsa före-kommer i större utsträckning bland dem som är mellan 18 och 34 år gamla (17 procent). Enligt aktuell statistik från Socialstyrelsen blir psykisk ohälsa allt vanligare bland unga12.

Figur 1: Förekomsten av kronisk sjukdom ökar med åldern, med högt blodtryck och psykisk ohälsa som de två vanligaste sjukdomarna bland respondenterna

Andelen friska/kroniskt sjuka fördelat på ålder

Respondenterna med en eller flera kroniska sjukdomar – fördelat per sjukdom

Flera kroniska sjukdomar

En kronisk sjukdom

18-34 35-54 55+

19%

26%

26%

37%

Hypertoni el. högt blodtryck

Ångest, depression el. annan psykisk ohälsa

Diabetes Astma el. kroniskt lungproblem

Ledvärk el artit

Hjärtsjukdom, inklusive hjärtattack

Cancer Annan kronisk sjukdom

55%

37%

6%

6%

3%

5%

4%

3%

3%

3%

3%

3%

4%

5%

1%

1%1%

1%

2%

10. http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-fil-er/2014/2014-2-VIP%20i%20v%C3%A5rden.pdf11. http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-fil-er/2014/2014-2-VIP%20i%20v%C3%A5rden.pdf

12. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/allt-fler-unga-far-psykia-trisk-vard_8739840.svd

Personer med kroniska sjukdomar står för ungefär 80–85 procent av de totala hälso- och sjukvårdskost-naderna i Sverige, och förekomsten av kroniska sjukdomar är naturligt relaterad till ålder.


Unga mest positiva till mobila lösningarUndersökningen visar även att det är de unga vuxna som är mest positiva till digitaliseringen av vården – bland dem som är 18–34 år har 63 procent minst en hälso- eller medicinskt rela-terad mobilapp. 37 procent i samma åldersgrupp har för avsikt att köpa en teknisk accessoar inom ett år.

I svenska iTunes Store rankas hälso-appar med inriktning mot till exempel ”mindfulness” bland de mest populä-ra13. Detta kan hänga samman med att allt fler unga har erfarenhet av psykisk ohälsa.

Digitaliseringen öppnar nya möjligheterApparnas popularitet ger en antydan om att det finns ett stort intresse för att söka hälsoinformation på egen hand. Detta kan i sin tur innebära att det kan finns utrymme att möta efterfrågan på vård genom virtuella lösningar för vissa patientgrupper. Till exempel skulle patienter med kroniska sjukdomar kun-na interagera med vården via digitala lösningar i allt större utsträckning.

Men vad tycker svenskarna? Och vad tycker våra äldre som är en stor och växande grupp med flest kroniska sjukdomar?

Figur 2: Unga vuxna är mer positiva till ny teknologi inom hälsa, till exempel olika mobila appar och bärbara tekniska accessoarer

Respondenternas relation till ny teknologi – fördelat på ålder

63%

29%

50%21%

22%10%

37%32%

14%

Har hälsoappar

Har en teknisk assessoar/wearable

Planerar att köpa en teknisk accessoar/wearable under det närmaste året

18-34

35-54

55+13. I vår analys av tio-i-topp appar som dagligen rankas på Svenska iTunes Store under kategorierna gratis-, betald- och bästsäljande appar i perioden januari till maj 2015, fann vi att “mindfulness apps” genomgående befann sig bland de tio-i-topprankade betalda och bästsäljande i hälso- och hälsovårdskategorin (rankade tio-i-topp under 98 procent av dagarna som räknades).

10 PwC • 2015

Svenskarna är öppna för innovativa lösningar

Vi är ett av de mest uppkopplade folken i världen; en av två perso-ner äger en surfplatta, tre av fyra har en smart telefon och nio av tio har tillgång till dator och in-ternet14. Det förändrar självklart hur vi söker information, inte minst kring den egna hälsan.

44 procent använder minst en hälsorelaterad app Tränings- och kostappar är enligt enkä-ten mest populära. Bland personer utan någon kronisk sjukdom är användandet av träningsappar vanligare än bland dem som har kroniska besvär. Personer med kronisk sjukdom använder i större utsträckning appar som hjälper till att kontrollera diet och kostintag.

Figur 3: Nästan hälften av respondenterna har hälsorelaterade appar

Vilka av följande appar om hälsa, välbefinnande eller läkemedel har du i din telefon eller platta?

Jag har sådana appar i min telefon/platta

Träningsinstruktioner och mätningar av träningsresultat

Kosthållning, viktminskning eller hälsosam mat

Första hjälpen och / eller annan medicinsk information

Sömn

Stressreducering

Läkemedel och recept

Fertilitetskontroll

Läkarbesök

Övervakning av vitala värden

Besök hos läkare, sjuksköterska eller annan vårgivare

Sjukhusbesök

66%

31%

14%

14%

11%

11%

8%

5%

5%

5%

4%

56 %44 %

Jag har inga sådana appar i min telefon/platta

14. https://www.iis.se/english/news/swedes-and-the-internet-2014/


42 procent är positiva till alternativ som möjliggör egenvård i hemmet. Egenvård eller ”gör-det-själv”-vård innefattar till exempel diagnostisering på distans utifrån prover som patienten själv kan ta i hemmet. 61 procent av respondenterna är positiva till att skicka ett digitalt foto av ett utslag till en hudlä-kare för bedömning.

Andra aktuella områden är kontroll av vitala värden via mobilen – det skulle exempelvis kunna gälla blodtrycksmät-ning eller mätning av blodsockernivåer. Hela 54 procent av respondenterna är positiva till att göra sådana tester i hem-met. Däremot är de mer skeptiska till mer avancerad vård utanför sjukhuset, till exempel cellgiftsbehandling. Men 33 procent av respondenterna är positiva även till den typen av vård i hemmet.

Resultatet överensstämmer med en lik-nande amerikansk undersökning genom-förd av PwC:s Health Research Institute 201315. I jämförelse med amerikanerna är svenskar mer positiva till virtuella lösningar för enklare diagnostisering, ex-empelvis urintest och EKG-provtagning. Däremot är svenskarna mer tveksamma när det gäller komplicerade insatser som dialys i hemmet eller att genomgå en magnetröntgen på ett apotek.

Skicka ett digitalt foto av ett utslag eller ett hudproblem till en hudläkare för bedömning

Ta ett EKG hemma med hjälp av en medicinsk apparat kopplad till telefonen, där resultat skickas till din läkare via trådlös teknik

Kontrollera vitala värden hemma med hjälp av en medicinsk apparat kopplad till telefonen

Göra en urinanalys hemma med hjälp av av apparat kopplad till telefonen

Köpa ett snabbtest för streptokocker i butik och använda det

Få en pacemaker eller defibrillatorkontrollerad hemma via trådlös teknik

Göra ett läkarbesök live via en app i din smarta telefon

Genomgå en cellgiftsbehandling hemma

Genomgå magnetröntgen i en butik eller på ett apotek

Genomgå dialys på en medicinsk klinik i en butik

Göra en öronundersökning hemma med hjälp av en medicinsk apparat kopplad till telefonen

61%

54%

54%

44%

55%

54%

52%

42%

48%

58%

45%

47%

42%

43%

33%

39%

33%

37%

25%

34%

17%

26%

Sverige 2015

USA 2013

Figur 4: Svenskar är öppna för virtuell vård

Respondenter som angett att de ganska eller mycket troligt kommer göra något av följande, vid behov, för egen del om tekniken fanns att tillgå

15. PwC (2014), “Healthcare’s new entrants: Who will be the industry’s Amazon.com? Se http://www.pwc.com/gx/en/healthcare/publications/new-entrants.jhtml.

12 PwC • 2015

0 10 20 30 40 50 60

Via telefon

59%

Via en webbsida

20%

Via e-post

Via sms eller liknande textmeddelande

Med hjälp av en mobilapp

Via videosamtal

Nej inget av ovanstående

10%

2%

2%

0%

34%

0 10 20 30 40 50

Via telefon

48%

Via en webbsida

29%

Via e-post

Via sms eller liknande textmeddelande

Med hjälp av en mobilapp

Via videosamtal

Nej inget av ovanstående

23%

10%

18%

20%

30%

Figur 5: Telefonen förblir det mest populära alternativet men respondenterna är öppna nya lösningar

Har du någonsin genomfört ett vårdbesök på något av följande sätt?

På vilket av följande sätt skulle du vilja få vård (t.ex. göra ett läkarbesök) om du hade möjlighet?

33 procent är öppna för ett läkarbesök live via app och 20 procent kan tänka sig att få en vårdkonsultation via videosamtalMedan en majoritet av respondenterna har erfarenhet av vård via telefonen – och detta förblir det mest populära virtuella vårdalternativet – är många öppna för nya lösningar. Trots att digital teknologi som vård via appar och video-samtal ännu inte är utbrett, är en av fem respondenter villiga att använda mobila gränssnitt för att ta emot vård om de fick chansen.

74 procent kan tänka sig digital övervakningRespondenterna fick ta ställning till en situation där de skulle behöva regel-bunden medicinsk övervakning på grund av hjärtproblem. Då svarade 74 procent ja på frågan om de gick med på att övervakas virtuellt genom trådlöst EKG i hemmet, det innebär att en signal skickas automatiskt till ett vårdteam om det uppstår problem.

En intressant aspekt är att samma svar gällde oavsett kön, ålder och om respon-denten hade en kronisk sjukdom eller inte. Vi tolkar det som att det finns en stor vilja och öppenhet att ta till sig nya innovativa vårdlösningar som förenklar för patienten.

43 procent tror att virtuell vård kan leda till ökad tillgänglighet Undersökningen visar att en av sjukvår-dens stora utmaningar är just tillgänglig-het och att få tillgång till vård när man behöver den. Trots att 9 av 10 svenskar får tid hos en primärvårdsläkare inom sju dagar16, är den väntetiden fortfaran-de relativt lång i jämförelse med resten av Europa17.

Undersökningen visar att svenskar vill ha lösningar som ger dem tillgång till vård snabbare, förutsatt att vårdkvaliteten inte äventyras.

16. Våren 2015; se http://www.vantetider.se/17. http://www.healthpowerhouse.com/files/EHCI_2014/EHCI_2014_report.pdf


PwC:s analys

Miljardbelopp att spara för sjukvården

Svenskarnas positiva inställning till virtuell vård skapar en möjlighet till betydande besparingar inom sjuk-vården. Om en av tre personer med kroniska sjukdomar som kronisk hjärtsvikt, kronisk obstruktiv lung-sjukdom (KOL) och diabetes skulle välja virtuella vårdlösningar kan det innebära en kostnadsbesparing på SEK 369 miljoner årligen. Om en av fem svenskar skulle välja att göra hälften av sina läkarbesök i primärvården vir-tuellt, kan detta spara sjukvården upp till SEK 1,2 miljarder varje år18.

Men digital och virtuell vård handlar inte bara om kostnadsbesparingar, det innebär även en möjlighet att öka vårdens tillgänglighet och möta nya förväntningar på delaktighet, trans-parens och dialog. Virtuell vård kan också bidra till att identifiera tidiga sjukdomssignaler hos kroniskt sjuka och därmed möjliggöra vård innan komplikationer uppstår samt upp-muntra till livsstilsförändring för att minska risken för framtida kroniska sjukdomar. Till exempel kan en häl-sosam diet och regelbunden motion reducera risken att utveckla en kro-nisk sjukdom med 50 till 73 procent, beroende på typ av sjukdom19.

Figur 6: Vårdens tillgänglighet är det om-råde som är i störst behov av förbättring enligt respondenterna

Vilken aspekt av det svenska hälso- och sjuk-vårdssystemet anser du behöver förbättras mest?

0 10 20 30 40 50

Vårdens tillgänglighet

45%

Vårdens kvalitet

25%

Kommunikation mellan vårdgivarna

Kommunikation med vårdgivarna

Patientens medverkan i sin vård

Sekretessen

12%

10%

6%

34

1%

0 10 20 30 4050

Snabbare tillgång till vård

43%

Spara tid och pengar för sjukvårdssystemet

10%

Mindre resebehov för att få vård

Spara tid och pengar för mig själv

Högre vårdkvalitet

Större delaktighet i den egna vården

Inte intresserad

9%

6%

4%

4%

16% 0 10 20 30 40 50

Värdkvaliteten

48

Att förlora den personliga kontakten med sin läkare

4%

Att tekniken går sönder och riskerar min hälsa

Skyddet för mina patientuppgifter

Risken för överutnyttjande av hälso- och sjukvårdssystemet

Att inte förstå tekniken

Inget av ovanstående

23

10

4% 20

9%3%

6%

Mer samarbete mellan vårdgivarna

Möjlighet att planera vården själv

41%

23%

13%

6%

Figur 7: Snabbare tillgång till vård är den främsta orsaken till att använda virtuell vård, förutsatt att vårdkvalitén inte äventyras

Vad skulle motivera dig mest att använda virtuell vård?

Vad bekymrar dig mest inför beslutet att använda virtuell vård eller inte?

18. Kalkylerna för kostnadsbesparingar är baserade på potentiella besparingsåtgärder som identifierats i internationella studier och nuvarande kostnader för olika patientgrupper I Sverige.

19. PwC (2013), “Socio-economic impact of mHealth - An assessment report for the European Union”. Se http://www.pwc.in/en_IN/in/assets/pdfs/consulting/strategy/socio-eco-nomic-impact-of-mHealth-the-European-Union.pdf

14 PwC • 2015

Vilken inställninghar de äldre?

Svenskarna är alltså generellt positiva till nya sätt att få vård genom digitala och virtuella lösningar. Denna iakttagelse gäller även för äldre personer som inser att den nya tekniken kan skapa trygghet och bidra till höjd livskvalitet.

Enkäten visar en öppenhet för digitala och virtuella vårdlösningar. Trots att mindre än 1 procent av respondenter-na över 55 år har gjort ett vårdbesök genom videosamtal är 17 procent beredda att göra det i framtiden.

Obruten vårdkedja och hög kvalitet är viktigtÄldre personer värderar till viss del andra aspekter inom vården än de yng-re. De yngre svarar att det är viktigast att behålla vårdkvaliteten om man inför virtuella vårdlösningar, medan personer över 55 år svarar att den per-sonliga kontakten med vårdpersonal är viktigast.

Bland äldre personer anser 33 procent att den största utmaningen är att inte förlora kontakten med vårdpersonal vid övergång till virtuell vård. Nästan lika många, 31 procent, svarade att vårdkvalitet var viktigast.

Luckor i de äldres digitala mognadSvenskar litar på offentliga informa-tionskällor men vilken källa som an-vänds beror på ålder. Hälften av respon-denterna under 55 år söker i första hand information på officiella webbsidor, medan mer än hälften av dem som är över 55 tar kontakt med vårdpersonal i första hand.

Det kan troligtvis förklaras av bristande kunskap om webbsidor som 1177 Vård-guiden (www.1177.se) bland de äldre. Vårdbarometern 201420 angav att bara 30 procent av de som var över 60 eller äldre kände till 1177.se.

20. http://www.vardbarometern.se/PDF/V%C3%A5rdbarome-tern_2014_%C3%85rsrapport_2015-03-19.pdf

17 procent över 55 år är öppna för läkarbesök via videolänk i framtiden.


49

8

1416

42

6

45

6

20

14

4 3

7

31

3

33

10

46

13

Vårdkvaliteten

Skyddet för mina patientuppgifterAtt förlora den personliga kontakten med min läkare

Att tekniken går sönder och riskerar min hälsa

Risken för överutnyttjande av hälso-och sjukvårdssystemet

Att inte förstå tekniken

Inget av detta

18-34 35-54 55+

%

%

%%

%%

%

%

%

%

% % %

%

%%

%

% %%

%

Figur 8: Vårdkvaliteten är viktigast för stora delar av befolkningen, medan äldre personer även månar om den personliga kontakten

Respondenternas största oro inför beslutet att använda virtuell vård – fördelat på ålder

16 PwC • 2015

Figur 9: Även bland äldre personer finns en öppenhet för virtuella vårdlösningar

53%

44%-9%

23%

12%

70%

0%

+11%

35%

27%

+8% 23%

3%

+20% 13%

4%

+9%

22%

0%

36%

25%

-11%

+22%

18–3

4 år

70%

0%

35–5

4 år

61%

52%

-9%

23%

10%

+13%

33%

22%

+11% 24%

3%

+21% 10%

1%

+9%

22%

0%

+22%

32%

28% -4%

70%

0%

55+

år

Telefon E-post Webbsida Mobilapp Sms/ textmeddelande

-tjänst

Videosamtal Inget

60%

46%

-14%

22%

9%+13%

19%

12% +7%6%

1%

+9%8%

2%

17%

0%

37%

35%-2%

+17%+6%

Använder idag Positiv till att använda i framtiden

Att hitta virtuella vårdlös-ningar som uppfyller äldres behov blir särskilt viktigt när man tar hänsyn till skillnaderna mellan stad och landsbygd.

Digitala och virtuella vård-lösningar är ett kostnads-effektivt sätt att öka både tillgänglighet och trygghet för dem som har långt till närmaste vårdcentral.


PwC:s analys

Stor möjligheter till ökad vårdkvalitet för äldre

Analysen visar att det är angeläget att sprida digital teknik och hjälp-medel bland äldre och kroniskt sjuka för att på så sätt öka deras möjligheter till tätare kontakt utan att belasta systemet.

Bland OECD-länderna21 har Sverige näst lägst antal medicinska konsul-tationer per capita – en siffra som också matchas av lågt antal kon-sultationer per läkare. Ändå rankas Sverige sist när det gäller om läka-ren lämnar begripliga förklaringar, har tillräcklig tid med patienten eller ger möjlighet för patienten att ställa frågor eller förklara sin oro.

Samma låga siffror gäller för förmå-gan att involvera patienten i beslut som rör vård och behandling. Här fyller självklart digitala och virtuel-la lösningar en viktig funktion. Att hitta virtuella vårdlösningar som uppfyller äldres behov blir särskilt viktigt när man tar hänsyn till skill-naderna mellan stad och landsbygd.

Andelen bofasta på landsbygden över 65 år har ökat från 24 procent till 27 procent mellan 2005 och 2013 och förväntas öka till 31 procent fram till 205322. Digitala och virtu-ella vårdlösningar är ett kostnads-effektivt sätt att öka både tillgäng-lighet och trygghet för dem som har långt till närmaste vårdcentral.

21. OECD Reviews of Health Care Quality Sweden 2013 22. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Sveriges-befolkning-okar--men-inte-i-hela-landet/

18 PwC • 2015

Är svenskarna villiga att ge upp sekretessen?

Patientsäkerhet är alltid en känslig men viktig fråga och digitaliseringen av vården ställer fortsatt höga krav på kvalitetssäkring och hantering-en av data. Vi frågade fler än tusen svenskar om deras farhå-gor runt integritet och sekretess.

Situationsbaserade frågor gav tydliga svarVi bad respondenterna tänka sig att de behövde kontinuerlig medicinsk över-vakning på grund av hjärtproblem. I den situationen gavs de möjlighet att bli virtuellt kontrollerade via en trådlös hjärtmonitor i hemmet. Vid eventuella problem skulle ett vårdteam kontaktas. 74 procent av respondenterna svarade att de skulle tackat ja till denna lösning.

Sekretess- och integritetsfrågan oroar inte respondenternaRespondenterna ombads även väga in betydelsen av sekretess i relation till bekvämlighet, trygghet och att snabbt kunna få hjälp vid behov.

Vår undersökning visar att en majo-ritet av respondenterna i en liknande situation skulle föredra bekvämlighet, trygghet och att snabbt kunna få hjälp över sekretess.

Faktum är att endast 6 procent anser att skyddet för sina patientuppgifter dvs den personliga integriteten är den störs-ta källan till oro vid virtuell vård. Det som främst bekymrar respondenterna är vårdkvaliteten.

8% 9% 39% 26% 19%

3% 5% 26% 31% 35%

2%3% 17% 26% 52%

Min bekvämlighet

Trygghet

Snabbt få hjälp vid behov

1- sekretess 2 3 4 5 - min bekvämlighet / trygghet / att snabbt få hjälp

Sek

rete

ss

Figur 10: Bekvämlighet, trygghet och att snabbt få hjälp sågs som viktigare än sekretess

Respondenternas inställning till sekretess gentemot bekvämlighet, trygghet och att snabbt kunna få hjälp vid behov i ett givet övervakningsscenario


Stora möjligheter att möta nya behov

Rönen understryker en stark önskan från svenska konsumenter att få nya vårdlösningar som ökar tillgången till vård i rätt tid. Oron för bristande sekretess och integritet är marginell och förändrar inte deras inställning eller vilja att pröva digitala och vir-tuella vårdlösningar. Här bör vi även ta hänsyn till att respondenternas kunskap om integritetsrisker kan vara begränsad och att de har en stor tillit till hälso och sjukvårdens förmåga att hantera detta.

Oavsett är det viktigt att ha i åtanke respondenternas positiva inställning till virtuella vårdlösningar samt att

dessa lösningar även är en möjlighet att möta de utmaningar som finns inom hälso och sjukvården idag. Utvecklingen och implementationen av virtuell vård bromsas ibland av integritetsfrågor där patienternas oro används som ett argument för att inte välja en viss lösning, trots att denna oro inte återspeglas i resulta-ten.

Lagstiftningen måste därför väga in möjligheten att tillåta utveckling av fler innovativa lösningar inom hälso- och sjukvården, så länge legitima behov av sekretess och personlig integritet tillgodoses.

PwC:s analys

74 procent av responden-terna skulle tacka ja till en trådlös hjärtmonitor i hemmet där de kan bli virtuellt kontrollerade.

20 PwC • 2015

Tempot höjs och kraven ökar

Digitaliseringen av sjukvården drivs av flera parter – dels patien-ter som vill ha större tillgänglig-het och ökad trygghet, dels av en ny generation vårdpersonal som ser möjligheter i virtuell vård och som inte är rädda att utforska nya digitala vårdalternativ.

Digitaliseringen kan lösa många nuvarande utmaningarTrots att sjukvårdssystemet i Sverige har gott rykte, finns det ett antal utma-ningar som måste övervinnas. Redan tidigare har vi nämnt att Sverige har näst lägst antal medicinska konsultationer per capita bland OECD-länderna23 och låga siffror runt begripliga förklaringar, möjlighet för patienten att ställa frågor samt involvering av patienten i beslut som rör vård och behandling. Ett annat område där Sverige sticker ut är antalet sjukhussängar där vi ligger tydligt under genomsnittet24.

Med hänsyn till svenskarnas digitala mognad och villigheten att ta till sig nya vårdlösningar, bör Sverige kunna lösa många av problemen genom att gå mot en mer digitaliserad sjukvård med virtuella lösningar.

Allt fler aktörer visar intresse Landsting, sjukhus, vårdpersonal, forska-re, patientstödgrupper och kommersiella utvecklare skapar nya digitala tjänster i rask takt. Redan nu finns tusentals appar runt hälsa och vård med varierande grad av tillförlitlighet25. Därför behövs ett

leveranssystem som säkert och effektivt kopplar upp patienter med just de digitala tjänster de behöver. I en framtid med virtuell och digital vård krävs att26:

• Sjukvårdsorganisationerna utvecklar en lösning för att ge vårdpersonal information om vilka digitala tjänster (t ex appar) som har testats och blivit godkända.

• Patienter och brukare har möjlighet att hitta och få tillgång till digitala hälso- och sjukvårdstjänster som är trovärdiga och väldesignade.

• Ett reglerat sätt att få tag på digita-la tjänster och bestämmelser kring dessa, kanske enligt samma princip som vi idag hanterar läkemedel – en del går att köpa över disk på apotek, en del via recept, en del via recept och en del i butik.

23. OECD Reviews of Health Care Quality Sweden 201324. http://cdn2.hubspot.net/hub/315629/file-1156697382-pdf/Almedalen/Handouts_LIFrapport_Almedalen_v140622.pdf?t=140438485663425. Till exempel uppskattar Gartner att exaktheten hos appar som diagnostiserar sjukdomar eller övervakar livsnödvändiga tecken kan spänna från lugnande 98 procent till oroväckande 6 procent.26. PwC (2014), “Making care mobile: Shifting perspectives on the virtualization of health care”. Se http://www.pwc.com/ca/en/healthcare/roadmap-to-the-virtualization-of-care.jhtml


Digitala lösningar höjer redan kvalitetenDet finns vårdpersonal som redan digi-taliserar vården genom egna initiativ, exempelvis genom att använda en surf-platta vid ronderna. Vårdpersonalen kan snabbt och enkelt visa patienten hur röntgenbilder ser ut, en pedagogisk film eller bilder som förklarar diagno-sen. Dessutom blir det lätt att översätta medicinska begrepp för att överbrygga språkbarriärer27.

Både vårdpersonal och patienter är övertygade om att digitaliseringen av vården är oundviklig men tror också att detta kommer att förbättra sjukvården. Virtuella vårdbesök kommer att bli vanligare och ersätter kanske viss del av de fysiska vårdbesöken28.

En sammanhängande strategi krävs

Sverige måste ta fram en tydligare sammanhängande strategi för digitali-seringen av sjukvården och övergång-en till virtuell vård med ökad patient-makt. Det är också ytterst viktigt att ha en öppenhet för att nya aktörer från andra branscher får möjlighet att bidra med innovation och utveckling. Med ökad tillgång till information kommer inte patienterna att vara bundna till det lokala sjukhuset eller vårdpersonal och kommer att ha höga förväntningar. Detta kräver dock en gemensam nationell infrastruktur som möjliggör ett samspel mellan alla par-ter inom hälso- och sjukvårdsystemet.

’Big data’ ger vården möjlighet att arbeta än mer förbyggande och foku-sera på patientgrupper som behöver särskilt stöd. Vårdbehov kan förutses och insatser sättas in i ett tidigt skede. Patienterna kan också ta ett ökat

PwC:s analys

ansvar för sitt eget hälsotillstånd, men utvecklingen kräver en vårdap-parat som kan hantera ’big data’ och möjliggöra övervakning och styrning på distans.

Statens roll i e-hälsoutvecklingen behöver tydliggöras29, likaså vem som gör vad mellan huvudmännen och staten. Samtidigt behövs en varaktig innovationskraft underifrån som kan leda till hållbara förändringar i processer, system och styrning. Här är ersättningssystemen en viktig faktor – de behöver utvecklas för att styra rätt och belöna rätt beteende.

Självklart påverkar digitaliseringen också hur vi bygger våra sjukhus och hur utbildningen av professionen är utformade. Även om ”digital natives” inom kort kommer ut i vården med en naturlig relation till digitalisering, behöver hela Vårdsverige ställa om för att skynda på utvecklingen.

Det ger inte bara ökad tillgänglighet, utan sparar stora belopp och mycket möda, särskilt för patienter som är flitiga användare av vården. Stödet till kronis-ka patienter och deras anhöriga kan bli bättre och omsorg i hemmet kommer att bli vanligare. En ökad digitalisering av vårdprocesser och vårdkedjor kan också ge en ökad helhetssyn på patienten och vårdsystemet.

27. http://www.sjukhuslakaren.se/2015/02/19/sara-lei-har-surfat-in-i-framtiden/28. http://www.ntca.org/new-edge/other/takeaways-from-the-ata-meeting-tradeshow

29. http://www.regeringen.se/contentassets/a58d886fdc7f4ef-cbfcd02dab5431ecd/nasta-fas-i-e-halsoarbetet-sou-201532

22 PwC • 2015

Bilaga

0 5 10 15 20 25

18-24

25-34

34-44

45-54

55-64

65+

12%

15%

21%

19%

17%

16%

0 5 10 15 20 25 30

Landsbygd/glesbygd

19%

25%

29%

27%

Småstad - mindre än 50 000 invånare

Större stad - 50 000 - 200 000 invånare Storstad - mer än 200 000 invånare

Ålder

Boendetyp

Metodik

Den data som visas i rapporten baserar sig på en webbenkätundersök-ning som genomfördes i april 2015. Enkäten skickades ut till cirka 2 600 svenskar varav 1 034 besvarade en-käten, vilket innebär en svarsfrekvens på ca 40 procent. Respondenterna är slumpvis utvalda och i åldern 18–75 år.


Folkskola/grundskola

Högskola universitet/eftergymnasiel: Kortare än 3 år

Gymnasium

Högskola universitet/eftergymnasial utbildning: minst 3 år

38%

22%

30%

2% 8%

Forskarutbildning

Utbildningsnivå

Kronisk sjukdom

Man Kvinna

49% 51%

Kön

Tar hand om någon med kronisk sjukdom

En kronisk sjukdom

Nej, jag har ingen kronisk sjukdom

Flera kroniska sjukdomar

11%64%

25%

Ja Nej

12%

88%

24 PwC • 2015

Vill du veta mer?Kontakta oss!

Jon Arwidson Partner, branschansvarig hälso- och sjukvårdPwC Sverige [email protected] +46 (0) 10 213 31 02

Sarah LidéManager, branschspecialist hälso- och sjukvårdPwC [email protected] +46 (0) 10 212 92 08

Vi skulle vilja tacka följande personer för deras bidrag till denna rapport:

Sofia Strömbäck, PwC Sverige Caroline Lingqvist, PwC SverigeEva Lidmark, PwC SverigeJesper Olsson, Myndigheten för vårdanalys

© 2015 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.

digitala doktorn kan kommad20tdhwx2i89n1.cloudfront.net/image/upload/t_attachment/c3wtrtko… ·...

Documents