digitaliseringens framtida (re)vision1395094/...2(77) sammanfattning titel: digitaliseringens...
TRANSCRIPT
Digitaliseringens framtida
(Re)vision En studie av hur små och stora revisionsbyråer
arbetar med digitalisering
Författare: Hampus Söderlund
Lucas Filipsson
Handledare: Thomas Karlsson
Examinator: Petter Boye
Termin: VT19
Ämne: Ekonomistyrning
Nivå: Kandidat
Kurskod: 2FE75E
1(77)
Tack
Vi vill tacka alla respondenter som har tagit sig tid för att delta i vår studie, trots att det
varit högsäsong för revisorerna. Vi vill även tacka Thomas Karlsson, vår handledare som
har gett oss många värdefulla tips på vägen och som har varit till stor hjälp i vår process
för att färdigställa detta arbete. Stort tack allihop!
Trevlig läsning,
_____________ ___________
Lucas Filipsson Hampus Söderlund
Kalmar, 2019-05-29
2(77)
Sammanfattning
Titel: Digitaliseringens framtida (re)vision. En studie om hur små och stora
revisionsbyråer arbetar med digitaliseringen.
Författare: Hampus Söderlund & Lucas Filipsson
Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning
Handledare: Thomas Karlsson
Institution: Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar
Inledning: Digitaliseringen är ett ständigt aktuellt ämne i samhället, så även inom
revisionsyrket. Revisionen anses ligga efter digitaliseringsarbetet i jämförelse med
redovisningsyrket. Kairos Future har presenterat två rapporter senaste åren med tydliga
indikationer på vart revisionsyrket är på väg och hur digitaliseringen utnyttjas inom
revisionen. Detta ligger till grund för studiens frågor kring revisorernas upplevelse av
digitaliseringens påverkan på yrket och eventuella fördelar nackdelar, samt även
perspektivet som revisorerna har på sina kunder och hur det fungerar nu i jämförelse med
tiden innan det digitala arbetet.
Syfte: Att undersöka hur digitaliseringen har påverkat revisorer och vad de tror om
framtiden med utgångspunkt i olika fokusområden som framgår i frågeställningen, samt
att sedan jämföra svaren mellan revisorerna som jobbar på större revisionsbyråer med de
revisorer som jobbar på mindre revisionsbyråer.
Metod: Kvalitativ metod har använts med en abduktiv ansats. Intervjuer har genomförts
med flertalet revisorer som har lång erfarenhet inom yrket, men även några med lite
mindre erfarenhet som är relativt nya.
Slutsats: Studien visar på att det finns en viss skillnad i revisorernas upplevelse av
digitaliseringens påverkan på revisionsyrket. Det går att dra en parallell mellan de små
och stora revisionsbyråerna där resurser inom bolagen är den stora skillnaden i
3(77)
förutsättningar för att kunna nyttja de digitala möjligheterna i arbetet. Revisorns roll lär
komma att förändras i takt med att utveckling ökar och arbetet effektiviseras, revisorerna
kommer att kunna lägga mer tid på andra uppgifter som därmed kommer att bli mer
centrala i yrket. Troligen kommer det att läggas mer tid på analys av företagen och då
kommer också konsultationen för kunderna från revisorn att kunna öka.
Nyckelord: Revision, Digitalisering, Framtid.
4(77)
Abstract
Title: The future audit of digitization. A study on how small and large auditing firms
work with digitization.
Author: Hampus Söderlund & Lucas Filipsson
Program: Economics program - focus on accounting and financial control
Supervisor: Thomas Karlsson
Institution: School of Economics at Linnaeus University in Kalmar
Introduction: Digitization is an ever-present topic in society, so also within the audit
profession. The audit is considered to be a bit behind in the digitization work, in
comparison with the accounting profession. Kairos Future has presented two reports in
recent years with clear indications of where the auditing profession is heading and how
digitization is used in the audit. This forms the basis of the study's questions regarding
the auditors' experience of the digitization’s influence on the profession and any
advantages and disadvantages, as well as the perspective that the auditors have on their
customers and how it now works in comparison with the time before the digital work.
Purpose: To investigate how digitization has affected auditors and what their thoughts
are about the future, based on various focus areas that appear in the issue, and then to
compare the answers between the auditors who work at major audit firms with the
auditors who work at smaller audit firms.
Method: A qualitative method has been used with an abductive approach. Interviews
have been conducted with most auditors who have both long experience in the profession,
but also some with slightly less who are relatively new.
Conclusion: The study shows that there is a certain difference in the auditors' experience
of the impact of digitization on the audit profession. It is possible to draw a parallel
between the small and large auditing firms where resources within the companies are the
big difference in the conditions for being able to utilize the digital opportunities at work.
5(77)
The role of the auditor will change as the development increases and the work becomes
more efficient, the auditors will be able to spend more time on other tasks that will be
more central to the profession. It is likely that more time will be spent on analyzing the
companies and will also be able to increase the consultation for the customers from the
auditor.
Keywords: Audit, Digitization, Future.
6(77)
Innehåll
1. Inledning .................................................................................................................................. 8
1.1 Problembakgrund ................................................................................................................ 8
1.2 Precisering av problem ..................................................................................................... 11
1.3 Frågeställning ................................................................................................................... 13
1.4 Syfte ................................................................................................................................... 13
2. Metod ...................................................................................................................................... 14
2.1 Förförståelse ..................................................................................................................... 14
2.2 Forskningsansats ............................................................................................................... 15
2.3 Forskningsstrategi ............................................................................................................. 15
2.5 Reliabilitet & Validitet ...................................................................................................... 16
2.5.1 Tillförlitlighet ............................................................................................................. 16
2.5.2 Överförbarhet ............................................................................................................. 16
2.5.3 Pålitlighet ................................................................................................................... 17
2.5.4 Konfirmering .............................................................................................................. 17
2.6 Urval och avgränsning ...................................................................................................... 17
2.6.1 Små och Stora revisionsbyråer ................................................................................... 18
2.7 Datainsamling ................................................................................................................... 19
2.7.1 Intervjuguide ....................................................................................................... 20
2.8 Bearbetning av material .............................................................................................. 20
2.8.2 Kodning ............................................................................................................... 20
2.9 Etik .................................................................................................................................... 21
3. Teoretisk referensram........................................................................................................... 22
3.1 Agentteorin ........................................................................................................................ 22
3.2 Informationsasymmetri...................................................................................................... 24
3.3 Förväntningsgap ............................................................................................................... 25
3.4 Intressentmodellen ............................................................................................................ 26
3.5 Legitimitetsteorin .............................................................................................................. 27
4. Revision .................................................................................................................................. 31
4.2 Revisionssteori .................................................................................................................. 31
4.2.1 Försäkran .................................................................................................................... 31
4.2.2 Förbättring .................................................................................................................. 32
4.2.3 Försäkring .................................................................................................................. 32
4.2.4 Komfort ...................................................................................................................... 33
4.2.5 Legitimering ............................................................................................................... 34
4.3 Revisionsprocessen............................................................................................................ 34
4.3.1 Planering .................................................................................................................... 34
4.3.2 Granskning ................................................................................................................. 35
4.3.3 Dokumentation ........................................................................................................... 35
4.3.4 Rapportering ............................................................................................................... 36
4.4 Väsentlighet och risk ......................................................................................................... 37
4.5 Digitalisering .................................................................................................................... 38
4.5.1 Automatisering ........................................................................................................... 39
4.5.2 Artificiell intelligens .................................................................................................. 39
4.5.3 Risker med digitalisering ........................................................................................... 40
7(77)
4.6 Revisorns digitala kompetens ...................................................................................... 41
5. Empiri..................................................................................................................................... 43
5.1 Respondentpresentation .............................................................................................. 43
5.1.1 Större byråer ........................................................................................................ 43
5.1.2 Mindre byråer: ..................................................................................................... 44
5.2 Respondenter större byråer ............................................................................................... 45
5.2.1 Digitaliseringen .......................................................................................................... 45
5.2.2 Revisionsprocessen .................................................................................................... 47
5.2.3 Förväntningsgap ......................................................................................................... 48
5.2.4 Kompetensbehov och framtiden ................................................................................. 49
5.3 Respondenter mindre byråer ............................................................................................. 51
5.3.1 Digitaliseringen .......................................................................................................... 51
5.3.2 Revisionsprocessen .................................................................................................... 53
5.3.3 Förväntningsgap ......................................................................................................... 54
5.3.4 Kompetensbehov och framtiden ................................................................................. 55
6. Analys och tolkning ............................................................................................................... 57
6.1 Digitaliseringen ................................................................................................................. 57
6.2 Revisionsprocessen............................................................................................................ 59
6.3 Förväntningsgap ............................................................................................................... 63
6.4 Kompetensbehov och framtiden ........................................................................................ 65
7. Slutsatser ................................................................................................................................ 67
7.1. Förslag till vidare forskning ............................................................................................ 69
Källförteckning: ....................................................................................................................... 70
Bilagor ........................................................................................................................................ 77
Intervjufrågor .......................................................................................................................... 77
8(77)
1. Inledning
1.1 Problembakgrund
1.1.1 Revisionens historiska bakgrund
Ordet revisor kommer från det latinska ordet auditor, vilket även är det engelska ordet för
revisor. På latin betyder auditor traditionellt åhörare och lyssnare, men i modernare tider
har det även blivit sammankopplat med karaktäristiska drag som neutral, självständig och
opartisk (Ahlberg, Lundqvist & Sörbom, 1998). Alla egenskaper vilka idag förknippas
med en revisor.
1848 fick Sverige sin första aktiebolagslag vilket påverkade stora och växande bolags
möjligheter till att anskaffa nytt kapital till sin verksamhet genom externa investerare.
Men investerarna begärde vissa garantier för att kapitalet de investerat hanterades på ett
korrekt sätt enligt deras intressen. Detta gjorde att det skapades en marknad för yrkesmän
som kunde utföra dessa kontroller och granska företagens räkenskaper på ett trovärdigt
sätt.
1895 kom det en ny aktiebolagslag och här kommer första kravet på att svenska
aktiebolag ska ha en revisor, något som vid den här tiden redan var vedertagen praxis och
som de flesta aktiebolagen hade inskrivet i sina stadgar. Vad som också nu blev lagstadgat
var att revisorn även skulle granska hur ledningen förvaltat bolaget, förvaltningsrevision.
1912 sker en viktig händelse för revisorsbranschens framtida utveckling, Sverige får sina
första auktoriserade revisorer. Oskar Sillén, som var en av de första att bli auktoriserad,
kom att ha en väldigt betydande roll för yrkets utveckling. Detta i form av att han samma
år som han blev auktoriserad blev ålagd att arbeta fram riktlinjer över hur en revision
skulle utföras. Nästa viktiga händelse för yrket sker 1923 då FAR (Föreningen
Auktoriserade Revisorer) grundas. För revisorsyrket var skapandet av en formell förening
9(77)
med bestämda krav för medlemskap ett betydande steg för att ses som en erkänd
profession (Sillén, 1944).
Men händelsen som kanske hade mest betydelse för branschens utveckling var
Kreugerkraschen 1932, där Anton Wendler var kreugerkoncernens revisor och han var
både auktoriserad och medlem i FAR. Trots detta så ignorerade han i stort sett allt vad
det gällde att vara en revisor och dess arbete och han blev sedermera åtalad och dömd till
fängelse för sin försummelse i yrket. Kreugerkraschen visade på nödvändigheten av en
etisk kod för branschen, vilket när det senare infördes blev nästa stora steg för yrkets
professionalisering (Fleshcer & Flescher, 1986). Under 1970-talet publicerades den första
rekommendationen, vars namn blev “Om revision av räkenskaperna i svenska aktiebolag:
granskningens inriktning och omfattning” och med detta så blev Sverige det tredje landet
i världen, efter USA och England, att publicera rekommendationer i revision (Wallerstedt,
2009). Det etablerades även många utlandsägda dotterbolag i Sverige och
handelsaktiviteterna mellan företag från olika länder ökade. Detta gjorde att svenska
revisionsbyråer blev tvungna att skapa relationer och arbeta med internationella byråer
(Wallerstedt, 2009).
Mellan 1982 och 1992 så gick antalet auktoriserade FAR revisorer från 854 st till 1877
st, vilket främst berodde på att man 1983 skrev in i aktiebolagslagen att aktiebolag skulle
ha minst en auktoriserad revisor (Wallerstedt, 2009). Samtidigt under den perioden så
började uppfattningen ändras kring revisorers uppgifter att de borde vara till mer nytta för
samhället och allmänheten i större utsträckning och inte bara arbeta på aktieägarnas
uppdrag (Larsson, 2005).
1.1.2 Digitaliseringens framväxt
Digitalisering är ett begrepp som vuxit fram ur utvecklingen av IT och är idag ett ämne
som ständigt är aktuellt (Ghasemi et al, 2011). Digitalisering är idag en global trend som
förändrar både offentligheten och företags sätt att arbeta på ett väldigt fundamentalt sätt
10(77)
och fort. Numera har i så gott som alla branscher företag som på ett eller annat sätt
använder sig utav nya digitala hjälpmedel och fördelarna som medföljer (Matt, Hess &
Benlian, 2015). I och med att digitalisering är så brett så finns det många olika tolkningar
och uppfattningar kring begreppet. En vanlig tolkning är att det går från papper till
papperslöst, information lagras och hittas digitalt på datorer och servrar istället för pärmar
och arkiv. Momentet att föra in informationen digitalt är något som med enkelhet och
fördel skulle kunna automatiseras (Vasarhelyi, 2013).
Inom revision så började datorer användas så tidigt som på 60-talet men det tog inte någon
riktig fart förens på 90-talet (Byrnes et al, 2015). Gjorda studier pekar på att kvalitén
förbättras i utförandet och resultatet av revision vid teknologiskt användande.
Effektiviteten och produktiviteten ökar också med hjälp av digitaliseringen i
revisionsbranschen (Widuri & Sari, 2017). Det är just det som är digitaliseringens största
fördelar, att revisionen blir mer effektiv och resultaten mer precisa och träffsäkra. Vilket
leder till att revisorn kan lägga mer tid på att granska och följa upp fler avvikelser och
områden som anses väsentliga (Ghasemi et al, 2011).
Kairos Future (2016) beskriver digitaliseringen som en av de största förändringskrafterna
i dagens samhälle och hur det i stor utsträckning också kommer påverka
revisionsbranschen. Förändring som med stor sannolikhet kommer att, med
digitaliseringen som orsak ställa frågor gällande företagskultur, organisationsstruktur,
affärsmodeller och annat. Detta för att förgrena sig med de framtida krav och möjligheter
som digitaliseringen kommer att medföra inom revisionsbranschen.
Den nutida revisorn beskrivs av Nilsson (2014) som en kontrollerande person av
förvaltningens räkenskaper. En viktig roll i samhället som genom sin professionalitet i
yrket ska skapa en trovärdighet för yrkesrollen. En kvalitetsstämpel som sätts på
företagens ekonomiska information, en stämpel som förstärks i och med den
auktoriserade revisorns oberoende roll vid granskningar.
11(77)
1.2 Precisering av problem
Digitalisering är idag ett omdiskuterat forskningsområde som ständigt utvecklas och i
kombination med revisionsbranschen anser vi att det saknas forskning kring hur både
stora och små revisionsbyråer påverkas av denna utveckling.
Revisonsyrket kommer alltid att innehålla mycket kunskap för att kunna utföras väl
(Raphael, 2017). Med det sagt så tror även Raphael (2017) att digitaliseringen kommer
att fortsätta ta över mer och mer rutinmässiga uppgifter för revisorn i dennes dagliga
arbete. Något som även Lundberg och Öhman (2015) slår fast vid och framför allt att det
istället förväntas läggas mer tid på mer avancerade uppgifter, analys och kundinteraktion.
Enligt FAR:s (Föreningen auktoriserade revisorer) publikation om framtida revisonsyrket
så förväntas revision som tjänst bli allt mindre efterfrågat i takt med digitaliseringen,
tekniken ska med tiden lösa de uppgifter som tar tid för revisorn att genomföra och istället
ses rådgivning som den framtida tjänsten som i störst utsträckning kommer att efterfrågas
av kunder (Kairos Future, 2013).
Inom revision finns det en uppsjö av uppgifter som är arbetskraftsintensiva och som tar
upp mycket tid för en revisor; stickprov, hämta in information från kund och bank,
avstämning av poster och inventering (Trohammar & FAR, 2006). De mer strukturerade
och återkommande uppgifterna inom revisionen är med den teknologiska utvecklingen
idag möjliga att automatisera (Kokina & Davenport, 2017). Om en del av de mer
arbetsintensiva och standardiserade uppgifterna en revisor utför automatiseras så skulle
det ge mycket mer tid åt revisorn som denne skulle kunna lägga på vidare analyser och
rådgivning. Detta innebär att en revisorsassistents arbetsdag idag kan innehålla mindre
enformigt arbete, något som förr var ofrånkomligt för assistenter. Det medför även att
revisorer i allmänhet kan lägga tid på och utföra aktiviteter som tidigare utfördes längre
fram i karriären (Raphael, 2017).
Lundberg och Öhman (2015) jämför olika yrken inom ekonomibranschen och kan
konstatera en övergripande gemensam faktor gällande orsaker till förändring och
omstrukturering i organisationer, digitaliseringen. De anser även att effektivitetsfrågan är
12(77)
väsentlig då det i nuläget finns ett gap och att det inom revisionsbranschen inte har lyckats
maximera effektiviteten utifrån vad som finns till hands, i form av tekniska lösningar av
en revisors arbetsuppgifter. Tekniken utvecklas hela tiden och systemen som finns
tillgängliga blir allt mer standardiserade, vilket skapar många valmöjligheter som
underlättar för framförallt mindre företag som inte är i lika stort behov av specialbyggda
program för deras organisation (Kairos Future, 2016). Det som FAR publicerade i en
rapport 2016 stärker även det som Lundberg och Öhman (2015) skriver om gällande
effektivitetsproblemet inom revisonen, flera revisionsbyråer utvecklar egna system
medan andra köper in färdiga men där anpassningen fortfarande inte är optimal. En
jämförelse med Storbritannien görs i rapporten, där det visas på att revisionsbranschen i
landet ligger en bit före, där molnbaserade tjänster ställs i fokus för ett mer effektivt arbete
och lagring av data. Orman (2013) påpekar att när teknologin ökar så ökar även riskerna
för företagen. En risk med molnbaserade tjänster är att det är lättare att hacka och få tag
på känslig information (Ali, Khan och Vasilakos, 2015). Andra risker som kan uppstå är
att personen som ska granska siffrorna måste förlita sig på att de stämmer och att
dokument som är inskannade inte är förfalskade (Kraft & Kempe, 2016). Banker et.al
(2002) menar på att den ökade användningen av digitala program har ökat produktiviteten
inom alla nivåer i revisionsbyrån. Digitaliseringen har gjort det möjligt att korta ned tiden
för att samla in och granska data och information samt förbättrat kvalitén inom revisionen.
I och med den ökade digitaliseringen så har begreppet förväntningsgap vuxit fram, där
revisionsbyråerna både internationellt och nationellt under senare år har utsatts för ett
stort tryck från olika håll. Förväntningsgapet kan på bäst sätt beskrivas i form av tre olika
komponenter, unreasonableness gap, deficient standards gap och deficient performance
gap. Unreasonableness gap beskriver de orealistiska förväntningarna som kan skapas från
intressenterna till byråerna, där förväntningarna är omöjliga att uppfylla (Nilsson, 2014).
Deficient standards gap beskriver istället de otydliga och i vissa fall direkt dåliga
standarder som finns inom revisionen. Ett problem som FAR har arbetat med för att
omformulera och omdefiniera olika standardmallar för revisionsarbetet i syfte att skapa
en ökad förståelse för utförandet, samt vilka krav och förväntningar som kan ställas av
13(77)
intressenter. Deficient performance gap beskriver faktorn gällande enskilda prestationer
som inte når upp till prestationskraven som kan förväntas ställa på en revisors arbete, det
vill säga ett inte tillräckligt bra utfört arbete.
Enligt Nilsson (2014) så överensstämmer dessa tre komponenter i många fall med de
beskrivningar av förväntningsgapet som FAR har gjort. Förväntningsgapet är enligt
Nilsson (2014) en följd av digitaliseringen, kunden följer digitaliseringens utveckling där
revisionsbranschen enligt många inte riktigt ligger i fas, revisorns roll förändras och dess
eftersökta kompetenser kan komma att se annorlunda ut i framtiden.
Enligt Kokina och Davenport (2017) förbereder universiteten inte studenter tillräckligt
för att klara av de nya roller och krav som finns i dagens revisionsbransch.
Arbetsuppgifterna kretsar fortfarande mycket runt företags förståelse och förmågan att
kunna skapa en kundrelation som är både stark och effektiv. Dessa arbetsuppgifter sköter
dock de mer erfarna revisorerna, vilket leder till att en viss problematik uppstår. Hur ska
studenter och nyanställda kunna få den erfarenhet och kunskap som är nödvändig för
karriären och revisorsrollen i framtiden när arbetsuppgifterna som är manuella och av
enklare slag försvinner i utvecklingen (Kokina & Davenport, 2017). Med dessa
förändringar och förväntningar som ställs från dagens samhälle har vi därför valt följande
frågeställning.
1.3 Frågeställning
Hur anser revisorer att digitaliseringen påverkat revisorns yrkesroll, kompetensbehov,
arbetsuppgifter och revisionsprocessen? Samt hur skiljer sig den påverkan om en revisor
arbetar på en större eller mindre revisionsbyrå?
1.4 Syfte
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur digitaliseringen har påverkat revisorer
och vad de tror om framtiden med utgångspunkt i olika fokusområden som framgår i
frågeställningen, samt att sedan jämföra svaren mellan revisorerna som jobbar på större
revisionsbyråer med de revisorer som jobbar på mindre revisionsbyråer.
14(77)
2. Metod
2.1 Förförståelse
Vi som har författat denna uppsats studerar vårt tredje år inom företagsekonomi vid
Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi har en del förkunskaper inom revision och digitalisering
men ingen djupare förståelse hur dessa två ämnen har inverkan på varandra eller hur
revisonen i praktiken uppfattas på en arbetsplats vilket vi anser har gynnat oss i vår
undersökning då forskare enligt Bryman och Bell (2017) ska vara objektiva för att det i
studien inte ska finnas några egna värderingar som påverkar. Enligt Bryman och Bell
(2017) finns det även två huvudsakliga inriktningar: positivism och hermeneutik.
Positivismen syftar enligt Widerberg (2002) till strävan efter att skapa kunskap som är
tillförlitlig och att skapa ett orsakssamband. Båda författarna har tagit del av den kunskap
inom ämnet som har lärts ut på universitetet vilket har blivit grunden för tankarna kring
en studie kring ämnet. Valet av ämne utformades då det ansågs väldigt intressant att
försöka hitta en ny ingångsvinkel på ett redan undersökt problem gällande
digitaliseringens påverkan på revisionen.
Termen hermeneutik används inom forskning som behandlar metod och teori, termen
används för att beskriva tolkningarna av individers handlingar. Hermeneutiken benämns
även ibland som tolkningsperspektivet, vilket innebär att forskarna är subjektiva och
fokuserar på att förstå orsaker till olika beteenden och varför vissa handlingar görs
(Bryman & Bell, 2017). Widerberg (2002) klargör ovanstående genom en koncis
förklaring; det hermeneutistiska perspektivet fokuserar på betydelsen av tolkningar, vilket
ska generera kunskap. Alvehus (2013) beskriver hur en kvalitativ studie fokuserar på
innebörd och yttrande meningar som sedan leder till tolkningar, så anses det
hermeneutistiska perspektivet som passande för denna studie. Alvehus (2013) styrker
valet av det hermeneutistiska perspektivet vidare genom att beskriva hur kvalitativ
forskning ska medföra en generell förståelse vilket är passande för perspektivet.
15(77)
2.2 Forskningsansats
Vi har valt att utgå ifrån det teoretiska materialet som vi har samlat in för att sedan ställa
det mot vår empiri som enligt Bryman och Bell (2017) kallas för en deduktiv ansats.
Anledningen till att vi valde att utgå från vår teori var för att kunna skapa en förståelse
kring problemet innan vi gick ut för att samla vår empiri. Vi valde ut de teorier som vi
ansåg passade in på våra forskningsfrågor och som vi ansåg kunde hjälpa oss att analysera
vår empiri för att sedan dra slutsatser. Den deduktiva ansatsen utgår ifrån att det är den
teoretiska grunden som först samlas in och sedan utifrån det göra observationer och
koppla samman för att kunna dra slutsatser som ska besvara studiens frågeställning
(Bryman & Bell, 2017). Vi valde att använda oss av en deduktiv ansats då vi anser att det
kommer gynna vår undersökning då vi vill undersöka hur revisorer anser att
digitaliseringen påverkat revisorns yrkesroll, kompetensbehov, arbetsuppgifter och
revisionsprocessen. Samt hur det skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer.
2.3 Forskningsstrategi
Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för digitaliseringens påverkan på revision.
Ekegren och Hinnfors (2014) anser att vid val av forskningsstrategi är det viktigt att
studera och utgå från studiens syfte. För att uppfylla studiens syfte kommer vi att besvara
hur revisionsprocessen förändras på grund av digitaliseringen och hur det kan komma att
påverka revisorernas arbetsuppgifter och roller i denna digitala miljö. För att uppnå
studiens syfte och besvara dess forskningsfrågor har vi valt en kvalitativ
forskningsstrategi i form av intervjuer. Bryman och Bell (2017) menar att en kvalitativ
forskningsstrategi lägger vikt vid ord och inte kvantifiering som vid en kvantitativ
forskningsstrategi. Det kvalitativa tillvägagångssättet lägger också vikt på hur
respondenterna uppfattar och tolkar sin sociala verklighet. För att kunna uppnå djupare
förståelse behöver respondenternas omgivning undersökas och därmed passar en
kvalitativ strategi. Genom att använda oss av intervjuer skapar vi den kvalitativa
datainsamlingen som kommer att göra det möjligt för oss att besvara våra
forskningsfrågor. Tolkningsperspektivet beskrivs av Alvesson och Sköldberg (2008) som
en av de bakomliggande premisserna i kvalitativ forskning, där forskaren åsidosätter sina
16(77)
egna subjektiva tolkningar och bedömningar och låter respondenternas åsikter bilda en
mer kontextuell förståelse av fenomenet. Eftersom syftet ämnar till att skapa en ökad
förståelse kring ett fenomen och dess omgivning, har denna forskningsstrategi varit att
föredra.
2.5 Reliabilitet & Validitet
Begreppen ”validitet och reliabilitet” nämns ofta när det kommer till olika typer av studier
som denna. Guba och Lincoln (1994) menar dock att i en kvalitativ forskning lämpas
bättre i att bedömas efter fyra andra kriterier, dessa kriterier ska användas för att bedöma
studiens trovärdighet. Kriterierna beskrivs av Bryman och Bell (2017) enligt följande:
• Tillförlitlighet - Om resultaten är troliga eller sannolika
• Överförbarhet - Om resultaten kan generaliseras och tillämpas i andra kontexter
• Pålitlighet - Om likartade resultat kan förekomma vid ett annat tillfälle
• Konfirmering - Om forskaren har kontroll över sina egna värderingar och kan agera
objektivt utan att påverka studien.
2.5.1 Tillförlitlighet
Vid genomförandet har dessa fyra kriterier tagits hänsyn till för att öka trovärdigheten i
studien. Vid genomförandet har frågan ställts till alla respondenter om de vill ta del av
den insamlade informationen som tagits under intervjuerna, detta för att de ska bekräfta
informationen och öka trovärdigheten i svaren. Dessvärre var det bara en respondent som
var intresserad av att ta del av den insamlade informationen efter färdigställandet av
studien.
2.5.2 Överförbarhet
Att generalisera resultaten vid en kvalitativ forskningsstudie kan bli problematiskt enligt
Bryman och Bell (2017), då en kvalitativ forskare ofta använder sig av en fallstudie med
ett begränsat urval av respondenter. Något som också stämmer in på denna studie. Utifrån
de respondenter som har deltagit i studien så går inte att generalisera och överföra till att
revisorer överlag har samma tankar. Däremot så ger det en bild av hur några revisorer för
17(77)
olika typer av revisionsbyråer tänker kring ämnet och som i viss mån även speglar hur
flera på samma revisionsbyrå ser på det, men är inte representativt för hela
revisionsbranschen.
2.5.3 Pålitlighet
Kriterierna om extern reliabilitet är enligt Bryman och Bell (2017) svåra upp uppfylla vid
en kvalitativ studie som denna. Detta på grund av att det i praktiken är omöjligt att
återskapa den sociala miljön som funnits vid studiens genomförande, det vill säga att det
inte går att garantera liknande resultat vid en framtida studie inom samma ämne, i och
med eventuella förändrade förutsättningar. Intern reliabilitet skapas istället inom
forskarnas gemensamma bedömning, i detta fall två stycken som har varit eniga om
uppfattningen kring resultatet.
2.5.4 Konfirmering
Att inte låta personliga värderingar eller teoretiska förkunskaper påverka studiens
genomgående process är en viktig del i genomförandet av en studie (Bryman & Bell,
2017). Vilket också har varit en tanke som hela tiden har funnits i tanken under
arbetsgången.
2.6 Urval och avgränsning
Valet av respondenter gjordes baserat på vart vi är bosatta samt tidigare varit bosatta i då
vi inte har haft möjligheten att resa och det har på så sätt varit lättare att få tag på
respondenter. Det här går att koppla till Decombes (2018) förklaring till
bekvämlighetsurval som han beskriver som ett urval som bygger på vad som är bäst
passande för forskaren och vilka objekt som ligger närmast till hands (Descombe, 2018).
Vid val av respondenter har vi även valt att fokusera på revisorer som dels har en längre
tids erfarenhet från yrket men som också i flera fall sitter som ägare eller högre uppsatt
inom organisationen, med tron om att de revisorerna har en bättre kunskap och insikt om
hur det ser ut inom deras organisation. Enligt Christensen et al. (2010) innebär ett icke-
sannolikhetsurval att alla enheter i populationen inte tas del i undersökningen. I vissa
undersökningar menar de att motsatsen, det vill säga sannolikhetsurval, inte är passande
18(77)
och genererar inte någon information som anses vara väsentlig för arbetet. Det är istället
av vikt för undersökningen att använda sig av respondenter som besitter en viss kunskap
och insikt i ämnet istället för att söka en statistisk representativbarhet. Denna teori som
Christensen et al. (2010) beskriver ligger till grund för denna undersöknings urval. I detta
fall så syftar studien till att undersöka uppfattningen om hur digitaliseringen påverkar
revisionsbranschen och anses då inte lämpligt med ett sannolikhetsurval. Urvalet av
respondenter kan betraktas som ett ändamålsenligt urval samt ett bekvämlighetsurval.
Dels har ett ändamålsenligt urval gjorts enligt det som Descombe (2018) beskriver som
ett urval där respondenter väljs enligt deras olika attribut som förutspås ge bästa möjliga
värde för undersökningen. Valet att använda oss av respondenter från både stora och små
byråer har gynnat våran undersökning för att få ett bredare perspektiv på hur
digitaliseringen har påverkat revisionsbranschen.
2.6.1 Små och Stora revisionsbyråer
Revisionsbyråer som studien har avgränsats till utgår ifrån revisionsbranschens ledande
bolag, även kallat ”big four” (bokföring.org, 2019). För att kunna jämföra större
revisionsbyråer med mindre så har ”big four” varit utgångspunkt men efter att flertalet av
de större kontoren inom big four-bolagen tackat nej till deltagande, så har även de
revisionsbyråerna som beskrivs som ”mid-tier” revisionsbolag tagits kontakt med.
Problem med att flera kontor inte har svarat vid mailkontakt tros grundas i att arbetet med
studien skett under en vårperiod, där arbetsbelastningen hos revisionsbyråer generellt sett
är väldigt hög, vilket också har bekräftats av deltagande respondenter i studien.
Avgränsningen mellan vad som i studien beskrivs som en mindre revisionsbyrå eller
större revisionsbyrå grundar sig i bolagsstorleken och inte kontorsstorleken med antalet
medarbetare eller kunder. Detta för att det har ansetts att de olika kontoren inom de stora
bolagen arbetar väldigt liknande och använder samma typ av program och arbetssätt
vilket har gjort att det i denna studie har kunnat klassas som en större revisionsbyrå.
19(77)
2.7 Datainsamling
Inför studien kontaktades 20 stycken revisionsbyråer varav 8 stycken tackade nej på
grund av att tidpunkten skedde under deras högsäsong och 6 stycken ej svarade. Eftersom
vi har valt att fokusera på både stora och små valde vi till slut att endast fokusera på 3
stora byråer och 3 små byråer för att ha tid att analysera och jämföra respondenternas svar
noga. För att samla in data till vår undersökning har vi valt att använda oss av intervjuer
som även passar in till vår kvalitativa forskningsstrategi vilket enligt Bryman och Bell
(2013) är den mest använda metoden.
Då vi har valt att fokusera på respondenternas upplevelser och tankar kring digitalisering
inom revisionsbranschen har semi-strukturerade intervjuer passat bäst för vår
datainsamling. Den semistrukturerade intervjun är utformad som en blandning av den
strukturerade och den ostrukturerade. Intervjuaren har ett antal förutbestämda frågor att
förhålla sig till men de är lite mer öppet formulerade för att det ska finnas möjlighet till
följdfrågor. Ordningsföljden kan anpassas lite beroende på hur respondenterna svarar på
frågorna, vilket också öppnar för olika typer av följdfrågor, detta för att kunna få ut så
mycket värdefulla data som möjligt till studien (Bryman & Bell, 2013). Patel och
Davidsson (2011) bekräftar även det då beskriver hur en kvalitativ forskning riktar fokus
mot åsikterna som respondenterna har om ämnet.
Utifrån de forskningsfrågor som vi har kommit fram till samt de teorier vi har valt att utgå
från skapade vi 13 frågor som delades in i två olika rubriker: digitalisering och framtiden,
för att hjälpa oss få svar på de frågor som vi vill undersöka, något som Trost (2010) kallar
för en intervjuguide. Intervjuerna valdes att spelas in för att vi skulle vara goda lyssnare
men även för att säkerställa att ingenting som sades missades. Att spela in intervjuerna
kan skapa en oro hos respondenten men det säkerställer också att allting tolkas ord för
ord (Alvehus, 2013). Frågorna vi valde är även semi-strukturerade för att kunna ge
respondenten utrymme för att utveckla sina svar. Vi genomförde även intervjuerna
tillsammans med varje respondent vilket kan liknas med en panelintervju då vi var två
intervjuare och en intervjuande, något som Kylén (2004) tar upp och liknar det med en
20(77)
panel där två sitter på ena sidan bordet och den andra sitter på andra sidan. För att ta bort
känslan av en panelintervju spelades intervjuerna endast in så att båda kunde fokusera på
samtalet och flika in med spontana frågor vilket Kylén (2004) beskriver att man gör när
man fördjupar samtalet. Då en panelintervju kan ses som något negativt anser vi att det
har varit till vår fördel att båda har deltagit vid varje intervju då vi efteråt har varit eniga
om vad som har sagts.
2.7.1 Intervjuguide
Innan intervjuerna gjordes skapade vi en intervjuguide för att underlätta för oss att hålla
en röd tråd genom intervjuerna. Frågorna som vi kom fram till är indelade i två kategorier:
digitalisering och framtid. Frågorna grundar sig i teorierna om digitalisering,
informationsasymmetri, förvätningsgap samt legitimitet.
2.8 Bearbetning av material
Efter att alla intervjuer var gjorda började vi att bearbeta det materialet vi hade fått in
genom att tolka och analysera det respondenterna hade svarat. För att vi skulle kunna
sammanställa en analys och dra en slutsats var det viktigt för oss att sammanställa de
svaren vi hade fått. Enligt Kylén (2004) är det viktigt att det samlas rätt underlag till rätt
fråga och för att se till att vi gjorde det jämförde vi hur respondenterna hade svarat på de
olika frågorna som ställdes. När en sammanställning hade gjorts påbörjade vi vår analys
av de svaren vi hade fått i förhållande till den teori vi hade samlat in.
2.8.1 Inspelning av intervjuer
Varje intervju spelades in med hjälp av en mobiltelefon för att vi lättare skulle kunna
fokusera på att hålla en bra dialog med respondenterna under intervjuerna. Genom att
spela in intervjuerna underlättade det för oss i vår bearbetning och analys av materialet
då vi kunde gå tillbaka och lyssna flera gånger på vad respondenterna svarade samt gav
oss möjligheten att ta direkta citat (Trost, 2010).
2.8.2 Kodning
Efter att intervjuerna hade spelats in satte vi oss ned och lyssnade igenom allt material
som vi hade samlat in och skrev ned det som sades. Efter att vi hade skrivit ned allting
21(77)
började vi läsa igenom allt material och reflektera över svaren och hur vi kunde tolka det
till vår teori, något som Svenning (2003) kallar för öppen kodning. Frågorna som ställdes
under intervjuerna är framtagna utifrån fyra olika kategorier; digitalisering,
revisionsprocessen, förväntningsgap samt kompetensbehov. Det är även under dessa
kategorier som svaren har samlats in under. Efter att ha sammanställt varje svar från
respondenterna till samma fråga började vi att tolka och jämföra svaren ännu mer.
Svenning (2003) tar upp att kodning och analys är något som görs i den kvalitativa
analysen.
2.9 Etik
För att skapa en etiskt korrekt forskningsstudie som ska ses som pålitlig och rätt hanterad
i resultatframställningen bör en studie uppfylla tre krav. Det finns tre krav som Kvale och
Brinkmann (2014) anser vara viktiga i relationen mellan respondent och forskare. De krav
som beaktas är informationskravet, samtycke, konfidentialitetskravet.
För att uppfylla dessa krav har respondenternas vilja och krav varit viktiga ståndpunkter
i genomförandet. Erbjudande att både få vara anonyma och bekräfta insamlad information
har givits, detta för att det är viktigt att respondenterna känner sig bekväma med det som
har publicerats i studien. Frågan har vid varje intervju ställts angående tillåtelse att spela
in intervjun. Det har även lagts vikt vid att informera respondenterna om studiens
innebörd och vad studien behandlar, för att respondenterna själva ska få ta ställning till
om de vill delta eller inte. Samtidigt så har det varit viktigt att poängtera för
respondenterna att vill de avbryta intervjun eller haft önskan om att vi bortser från ett
visst uttalande så ska det självklart göras, allt för att studien ska genomföras på ett etiskt
passande sätt.
22(77)
3. Teoretisk referensram
I teorikapitlet nedan har vi tagit upp teorier som är väl applicerbara på revision och dess
användare samt revisorn, dennes kund och olika intressenter. Agentteorin tar upp och
tydliggör relationen mellan revisorn och dennes kund. Informationsasymmetri samt
förväntningsgap förklarar att det finns skillnader i kunskap, information och
förväntningar mellan revisorn, kund och intressent. I legitimitetsteorin beskrivs varför
företag eftersöker legitimitet i både intressenter och samhällets ögon samt hur det kan
uppnås. Sen har vi intressentmodellen som visar på att det finns många olika intressenter
till ett företag och varför ett företags redovisning och revision är viktiga både för företaget
och dess olika intressenter. Då digitalisering är huvudområdet i denna uppsats har vi valt
att fokusera på ovannämnda teorier då vi anser att de har en relevant roll för att kunna
diskutera och analysera kring vårt problemområde och kunna svara på de frågeställningar
vi har valt.
3.1 Agentteorin
Denna teori beskriver konflikten mellan inblandade parter och informationen som ges och
fås i relationen (Baboukardos, Rimmel & Jonäll 2016). Agentteorin utgår från att det
existerar informationsasymmetri mellan företagets ägare, principalen och
företagsledningen, agenten. Samt efter antagandet att människan är rationell i sitt
beteende och handlar för att maximera sin egennytta. Utifrån detta så redogörs här hur
olika parter kan agera för att försäkra sig om att informationen som redovisas stämmer
överens med verkligheten (Grönlund, Tagesson & Öhman 2013). Företagsledningens
uppgift är att driva företaget efter bästa möjlighet åt aktieägarna. Konflikter mellan
ledning och ägare är ofrånkomliga då det egna intresset antas vara främsta drivkraften.
Och i de flesta fallen så har inte ägarna samma insyn i företaget och dess förehavanden
som ledningen och det leder till att ledningen har ett informationsövertag över ägarna.
Ägarna använder sig här av redovisning för att hålla koll och kontrollera att ledningen
inte bara agerar efter det egna intresset utan även deras. Revisionen används sedan för att
23(77)
garantera att informationen som redovisas är korrekt (Grönlund, Tagesson & Öhman
2013; Babourkados, Rimmel & Jonäll 2016).
Om man kollar på vilken redovisningsmetod företaget använder kan man hitta en
förklaring till den valda metoden i hur relationen ser ut mellan agenten och principalen.
Kollar man på ett företag med starka ägare som har god insyn i företaget så är det ofta
redovisningslösningar som främjar ägaren, principalens intressen. Vice versa i ett företag
med svagare ägare med liten insyn i företaget så brukar redovisningslösningarna syfta till
att stödja ledningen, agentens intressen. Agentteorin betonar konflikten som blir på grund
av klyftorna i information som råder mellan agenten och principalen. Den ena parten har
oftast ett informationsövertag över den andre, och allt som oftast är det agenten som sitter
på det övertaget. Principalen går miste om information som kan vara värdefull för denne
om agenten, utifrån diverse anledningar inte delar med sig av informationen denne
förfogar över. Principalens möjligheter till att vara delaktig och fatta korrekta beslut
försvåras här då de bägge parternas intressen skiljer sig åt. Agenten strävar efter att
optimera sin egennytta och agerar rationellt därefter, även om det kanske sker på både
företagets och principalens bekostnad. Minskar principalens avkastning till följd av
agentens agerande så ger det principalen skäl att vilja kontrollera och försöka få denne att
handla utifrån principalens intressen istället för enbart sina egna. Här kan diverse
belöningssystem användas från principalens sida, exempelvis prestationsbaserade
ersättningar till agenten vilket oftast baseras på siffror och resultat i redovisningen. Vilket
gör valet av redovisningssystem företaget ska använda viktigt för bägge parter (Grönlund,
Tagesson & Öhman 2013).
De informationsasymmetriska problemen med adverse selection och moral hazard som
finns hos företag är tänkta att här reduceras med hjälp av redovisningen och revisionen
blir här principalens sätt att kontrollera agenten och dennes agerande. Därmed blir
revisionen ett verktyg till att överbrygga de informationsklyftor som finns mellan parterna
(Carrington, 2014). Dock uppstår en paradox här när principalen anlitar en revisor, som
blir ytterligare en agent för att kontrollera den första agenten i ledningen (Grönlund,
24(77)
Tagesson & Öhman 2013). Och att ha agentrelationer leder till flertalet kostnader, såsom
kostnaden att övervaka agenten, förbindelsekostnader och restkostnader.
Övervakningskostnaderna kan bestå av exempelvis både interna och externa revisorer
eller från andra åtgärder principalen tar till för att garantera så agenten agerar på rätt sätt.
Förbindelsekostnader kan röra sig om uppgörelser som att agenten agerar på ett, för
principalens tillgångar skadligt sätt får denne stå för kostnaderna eller agentens agerande
i efterhand för att bevisa att tidigare handlingar har skett i enlighet med principalens
intressen. Även att båda parter tar till olika åtgärder för att anpassa sig och närma sig
varandras intressen så kan det fortfarande finnas en differens i hur agenten har agerat i
förhållande till vad som, för principalen hade varit nyttomaximerande agerande och här
blir den ekonomiska avvikelsen en restkostnad (Baboukardos, Rimmel & Jonäll 2016).
Det har riktats viss kritik mot att beskrivningen av verkligheten i agentteorin är alldeles
för svartvit då organisationer idag är mer invecklade och komplexa än vad som tas hänsyn
till. Vidare så har man även ifrågasatt huruvida människan kanske inte alltid agerar enbart
för maximal egennytta (Cuevas‐Rodríguez, Gomez‐Mejia & Wiseman 2012).
3.2 Informationsasymmetri
Informationsasymmetri syftar till att två parter ofta har olika kunskaper eller tillgång till
information och att det skapar en klyfta mellan dem. Oftast har den s.k. agenten ett
informationsövertag jämfört med den s.k. principalen (Grönlund, Tagesson & Öhman
2013). Är informationen redan känd för intressenterna har den ett begränsat värde och
redovisningen har därmed ett speciellt värde och syfte om den leder till att minska de
informationsklyftor som kan finnas mellan parter (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013).
Vidare så pratar man om två olika typer av informationsasymmetri, dels adverse selection
som är informationsproblem som finns då ett avtal ingås. Exempelvis om två företag
agerar på en marknad där det saknas trovärdig finansiell information och det ena företaget
har ett värde på 80 och det andra bara på 40 så kommer marknadspriset bli 60. Detta kan
leda till att företaget med högre värde inte får tillräckligt med finansiering och blir sämre
25(77)
eller helt ger upp. Redovisningen har här en viktig roll att skapa och tillhandahålla
trovärdiga finansiella rapporter så att informationsgapet minskar och priset speglar det
faktiska värdet. Sen har vi moral hazard som är problem med information och uppföljning
som uppstår efter att ett avtal ingåtts, där ena parten kanske skiftar sin tid eller fokus från
parten som avtalet ingåtts med efter att avtalet upprättats. (Sundgren, Nilsson & Nilsson
2013). Detta sker för att människors beteende påverkas av risken och när den ändras på
något sätt. Ett tydligt exempel är bilar där människor tenderar att vara försiktigare med
en bil man själv äger jämfört med om man hyr en bil då risken skiftar till hyrfirman
(Carrington, 2014).
3.3 Förväntningsgap
När det finns skillnader i vad som förväntas av en revisor och vad denne faktiskt utför
uppstår ett förväntningsgap. Detta beror på att professionen, revisorn, och intressenterna
har skilda uppfattningar om inriktningen på revisionen och vilka skyldigheter en revisor
har. Forskning i frågan har visat på att det flera olika typer av förväntningsgap inom
revisionen. I vilken omfattning ska revisorn inrikta sin granskning på att hitta
förbiseenden och andra felaktigheter i ett företags redovisning. Nästa gap ligger i på vilket
sätt och med hur stor grad av säkerhet en revisor kan verifiera hur livsdugligt ett företag
är i framtiden. Ett tredje gap ligger i revisionsberättelsen, som ofta anses vara mager och
för den som inte är insatt aningen diffus. Även om revisionen har många andra goda
egenskaper så får intressenterna endast ta del av dess utfall och vad som bedöms i just
revisionsberättelsen. Det förekommer två synsätt till frågan varför det finns så många gap.
Det första är att intressenternas förväntningar är för stora och att de saknar kunskap kring
revision, dess lagar och praxis. Lösningen på detta synsätt skulle vara att utbilda och
informera om revision och dess syfte för intressenter. I det andra synsättet säger man att
gapen beror på att i många länder arbetar revisorer med självreglering och att professionen
ägnar sig åt sina egna intressen istället för att se efter det som är bäst för intressenterna.
Här blir lösningen att förändra revisionen så den anpassas tydligare till behovet hos
intressenterna. Bägge dessa synsätt förekommer men med tiden har forskare mer börjat
röra sig mot det andra synsättet i denna fråga (Grönlund, Tagesson & Öhman 2013).
26(77)
Revisorerna själva å sin sida lutar åt att problemen med förväntningsgap ligger i
utbildningen från branschens sida, det har inte gjorts tillräckligt tydligt vad en revisor gör
och man därför borde bli bättre på att utbilda och informera intressenterna om detta. De
intressenter som är medvetna om förekomsten av förväntningsgap försöker däremot intala
branschen att de måste anpassa sina tjänster för att mer möta de förväntningar revisionen
har på sig. Att förväntningsgap förekommer visar på vilken betydelse som revisionen har
och hur stor vikt vi lägger vid den. Lösningen på dessa två parters uttalanden är mest
troligen någon form av en kompromiss mellan vad de bägge föreslår (Carrington, 2014).
3.4 Intressentmodellen
Det finns många olika aktörer som har egna intressen i ett företag, dessa brukar benämnas
för intressenter därav intressentmodellen. Denna modell är ett teoretiskt ramverk som
visar på att ett företag interagerar med fler intressenter än bara dess ägare. Man utgår även
ifrån att alla intressenter prioriterar sin egennytta först (Catasús et al. 2013).
Redovisningens viktigaste uppgift här är att förse alla intressenter med relevant och
korrekt ekonomisk information om företaget de har intresse i (Arvidson, Carrington &
Johed, 2016). Men förutom ägarna vars intresse är att företagets resultat ska bli så bra
som möjligt för att ge god avkastning så har vi exempelvis leverantörer, kunder, anställda,
finansiärer, staten och kommuner för att nämna de vanligaste intressenterna. Leverantörer
vill veta att man får betalt av sina kunder och om de ska få kredit eller inte. Kunder vill
veta att företaget man ska anlita kan fullfölja sina åtaganden. Anställda vill veta att
företaget man arbetar på eller ska söka arbete hos kan ge en trygg anställning över tid och
vilka förutsättningar det kan finnas för löneökningar. Finansiärer kan bestå av både
banker och kreditinstitut men även andra investerare som vill veta om huruvida stabilt
företaget är och om det ska beviljas några lån eller andra krediter. Staten och kommuner
är intresserade av hur mycket företaget bidrar med till samhällsekonomin och hur mycket
skatt som ska betalas (Arvidson, Carrington & Johed, 2016). Oftast så har större företag
fler intressenter och det ställs därför hårdare krav på omfång och kvalité på redovisningen
27(77)
och den ekonomiska informationen som finns om företaget (Grönlund, Tagesson &
Öhman, 2013). Beroende på vilka mål företagets intressenter har med sin relation till
företaget så används redovisningen på olika sätt, men den ligger till grund för ekonomiska
beslut både på kort och lång sikt. Detta gör att beslut som företaget tar kan ha olika
konsekvenser för olika intressenter (Johansson, 2013).
Figur 1. Källa: EY.se
3.5 Legitimitetsteorin
Grunden för legitimitetsteorin ligger i ett fiktivt socialt kontrakt mellan samhället och
företagen, där företagen jobbar för att se till så deras ageranden är inom de ramar och
normer som samhället skapat. Det är därför företagen självmant berättar och beskriver
sina förehavanden i exempelvis årsrapporter och andra olika rapporter i sin strävan efter
legitimitet och samhällsacceptans. Uppnår inte företaget detta i samhällets ögon så kan
28(77)
det ge företaget onödiga extra kostnader för att ändra på (Baboukardos, Rimmel & Jonäll,
2016).
Företagen förutsätts arbeta för att uppfattas som legitima i deras intressenters ögon, vilket
innebär att efterleva samhällets normer och etiska värderingar. I samhällets ögon har
revisorer en hög förtroendeposition, vilket gör att om företagets finansiella rapporter
godkänns av en revisor anses de vara trovärdiga och det ger en ökad legitimitet för
företaget (Carrington, 2014).
Enligt Carrington (2014) finns det fyra strategier när det gäller att ett företag eller
handling ska förefalla som legitim. Den första strategin är att den som vill skapa
legitimitet utbildar och informerar kring det som vill göras legitimt för att påvisa att det
är i enlighet med just de värderingar och normer samhället har. Det gäller här att försöka
ombilda de nuvarande uppfattningarna om vad som anses vara legitimt. Exempelvis här
när en revisor utbildar olika intressenter om vad dennes arbete faktiskt gör när det
kommer till att minska förväntningsgapet, något vi kommer till senare. I den andra
strategin kan man försöka ändra vad som visas och sägs medialt kring det som söker
legitimitet. Detta för att vinkla uppmärksamheten mot de positiva sidorna istället för de
negativa. Detta är ett vanligt förekommande då ett företag aldrig vill framstå negativt i
media utan hela tiden försöker vinkla det så det gynnar dem. Man vill inte prata om
baksidan av myntet helt enkelt. Strategi nummer tre är att visa på att de förväntningarna
som ställs och de normer som samhället har på det som söker legitimitet i fråga inte är
rimliga. Här har vi exempelvis djurförsök inom läkemedelsbranschen som ofta har svårt
att få legitimitet. Läkemedelsföretagen försvarar sig här med att fråga om det skulle vara
mer rimligt att göra testerna på människor eller helt gå miste om värdefull utveckling för
att rädda dessa djur. Till sist kan man i den fjärde och sista strategin förändra det man vill
få legitimitet för så det mer matchar samhällets normer och förväntningar. Här kan olika
externa förändringar eller påtryckningar göra att en förändring är nödvändig för att få
eller bibehålla legitimitet. Det finns undantagsfall där revisorn kan vara en tillgång när
29(77)
det kommer till den andra och tredje strategin, men för den som söker legitimitet är
revisorn vanligast en tillgång när strategi ett och fyra tillämpas (Carrington, 2014).
När ett företag gör en förändring så kopierar många andra företag inom samma bransch
och följer efter med en liknande förändring. Exempelvis när flera företag satte kravet att
deras leverantörer skulle kvalitetscertifiera sig så gjorde de allra flesta detta trots höga
förändringskostnader. Eftersom det var det kunderna efterfrågade och konkurrenterna
gjorde det så hade man som företag tappat både kunder och legitimitet om man inte följde
efter (Forslund, 2013).
En annan viktig aspekt för att uppnå och bibehålla legitimitet för ett företag är att bygga
och värna om sitt förtroendekapital till sina intressenter. Precis som alla relationer så tar
de tid att utveckla och underhålla. Säg att ett företags affärer är lite tvivelaktiga eller att
de inte riktigt tar sitt miljöansvar till exempel så försvinner ett förtroendekapital snabbt
och företaget tappar sin legitimitet. Det är därför det är viktigt att värna om relationen till
sina intressenter och att hela tiden jobba på att utveckla och agera efter en viss
uppförandekod för att stärka sitt förtroendekapital och inte tappa i legitimitet (Bruzelius
& Skärvad, 2017). Det finns fyra intressenter som sticker ut som lite viktigare när det
kommer till att få legitimitet för verksamheten i ett bolag. De intressenter som nämns här
är staten, allmänheten, den finansiella marknaden och media. På grund av att dessa fyra
på olika sätt påverkar ett företags resursanskaffning och produktomsättning (Hybbels
1995, refererad i Tilling 2004).
30(77)
INTRESSENTER KONTROLLERADE RESURSER
1. Staten Kontrakt, bidrag, regler & lagar, skatter
2. Allmänheten Kunders välvilja, support utifrån samhällets intresse,
arbetskraft
3. Den finansiella
marknaden
Investeringar
4. Media Inga direkta resurser men kan avsevärt påverka besluten hos
intressent 2 & 3, om inte även 1 i vissa fall.
Figur 2. (Tilling, 2004).
31(77)
4. Revision
Det här kapitlet inleds med grundläggande teori som tar upp olika synsätt på revisionens
användning samt vad användningen av revision ger och detta delas in i två kategorier;
nationalekonomiska och sociologiska. Därefter följer en genomgång av
revisionsprocessen, följt av digitaliseringen i allmänhet av revisionsbranschen.
Avslutningsvis tas kompetensbehov och hur framtiden sägs kunna påverka revisionen.
4.2 Revisionssteori
När man kollar på teorier och forskning på revision så brukar man dela in det i två olika
kategorier, dessa är nationalekonomi och sociologi. Av dessa två områden anses den
nationalekonomiska som den starkare och större delen där det mesta av forskningen inom
ämnet baseras på antaganden från nationalekonomin. Den nationalekonomiska grenen är
således den mer traditionella av de två, men på senare tid har den sociologiska synen på
revision vuxit fram. Till skillnad från det nationalekonomiska ämnet där man pratar om
hushållning av resurser, rationalitet och effektivitet i olika situationer, så kollar man inom
det sociologiska ämnet på relationer mellan olika parter i fråga samt maktförhållanden.
Inom nationalekonomin så har vi tre teorier för revision; försäkran, förbättring och
försäkring. Dessa tre utgår ifrån och bygger på hypoteser som Wallace (1980)
presenterade men Carrington (2014) skriver om teorierna. Sociologin har två olika
perspektiv på revisionen; komfort och legitimering (Carrington, 2014).
4.2.1 Försäkran
Teorin om revision som försäkran bygger på agentteorin och informationsasymmetri där
man pratar om en kontraktssituation mellan två parter samt att informationen mellan dessa
är olika. För principalen, som oftast är den part som har minst information och som
därmed inte kan veta om agenten agerar med företagets bästa i tanke eller enbart vill
maximera sin egennytta blir lösningen här att ta in en tredje helt oberoende part för att
granska detta; revisorn. Så i revision som försäkran säger man att revisionen behövs för
32(77)
att det är en lösning på problemen som uppstår i samband med agentteorin samt om
informationsasymmetri råder (Carrington, 2014; Wallace, 1980).
4.2.2 Förbättring
Hypotesen bakom teorin om revision som förbättring skulle kunna ses som ett tillägg till
hypotesen om försäkran enligt Wallace (1980). Även denna teori tar sin utgångspunkt i
informationsasymmetri med ändamål att göra den finansiella informationen bättre då
investerare använder det som grund för sina investeringar (Wallace, 1980). Jämför man
teorin om revision som förbättring med agentteorin så är revision enbart ett verktyg för
företagsledningen att minska problemen från informationsasymmetri i agentteorin. I
revision som förbättring så används revisionen mer direkt på då det handlar om att
förbättra kvalitén på informationen. Revisorn får här i uppgift att påverka redovisningen
vilket innebär att revisorns roll och inblandning blir mer aktiv redan innan revisionen.
Detta gör att revisorn ses mer som en informationsmedlare, som ska ta in olika
intressenters krav kring redovisningen och utifrån det göra en bättre revision (Carrington,
2014; Wallace, 1980).
4.2.3 Försäkring
Ser man till revision som en försäkran så blir revisionen mer indirekt bestyrkande till
karaktären. Ett företags rapporter granskas inte för att de ska förbättras eller garantera att
de är korrekta i första hand, utan meningen är här att revisorn vill kolla så redovisningen
är korrekt och håller rätt standard för sin egen skull. Detta för att när man reviderar ett
företag så hamnar risken nu hos revisorn istället för hos företagsledningen vilket gör att
revisorn kan komma att bli ålagd att betala ut eventuella skadestånd om något skulle vara
fel och det blir en rättssak av det. I och med att revisorn kan få konsekvenser i form av
kostnader har denna nu ett direkt intresse i de finansiella rapporterna och att de påståenden
som företagsledningen gör i dem är korrekta. Det innebär att de finansiella rapporterna
får en till aktör som har ett eget intresse i att de inte är felaktiga, vilket ger intressenter
och investerare en lite bättre garanti (Carrington, 2014; Wallace, 1980).
33(77)
4.2.4 Komfort
När man beskriver revision med begreppet komfort så görs det utifrån både från revisorns
och användarens perspektiv. Som revisor kan man inte granska all information i ett
företag för då skulle revisionen av företaget ta väldigt mycket längre tid och kosta
betydligt mer. Så för att hinna färdigställa vad som i praktiken är revisorns mål, en
revisionsberättelse som en årsstämma kan ta beslut på, måste revisorn ta flera val. Vilken
information, vilka poster och summor som ska granskas och hur grundligt ska det
granskas? När är revisionen klar, det är slutfrågan för revisorn här. När har revisorn
samlat betryggande bevis för att kunna stå för det som sägs i revisionsberättelsen? Detta
finns det inga riktlinjer för utan begreppet komfort i revision handlar om att revisorn vill
nå ett tillstånd där denne är komfortabel med det som granskats och att
revisionsberättelsen har tillräckligt med bevis för att stödjas. Utöver detta så handlar det
även om att revisorn ska vara komfortabel med hela processen denne använder för att ta
fram och göra allt detta. Komfort både som tillstånd och för processen nås genom att
eliminera de moment som skapar oro för revisorn. Dessa moment är ofta många i början
av processen och i relationen med en ny kund. Desto längre in i processen revisorn
kommer och med längre kundrelationer så brukar momenten minska och skifta.
Begreppet komfort i revision är något som alltid förändras och som påverkas av många
olika aspekter från kund till kund hos en revisor (Carrington, 2014)
Ser man på komfort i revision ur användarens perspektiv så handlar det om att de ska
känna sig trygga och säkra på redovisningen och revisionen av denna. Har användaren
inte den komforten är till exempel gränsen för att investera i ett företag troligtvis högre
än om investeraren känner sig komfortabel med företaget och informationen som de ger.
Så i detta perspektiv är inte revision ett verktyg för att kritisera eller leta efter fel i ett
företags redovisning för användaren. Utan för användaren ska revisionen finnas där och
hela tiden förbättra men det är något som ska göras i bakgrunden, för lyfts problem med
redovisningen fram i det öppna så kan det ha en negativ påverkan på användarens komfort
rörande redovisningen. Tvingas revisorn föra mer väsen av sig än vad som är brukligt
med revisionsberättelsen så minskar komforten och förtroendet för företaget hos
34(77)
användaren. Revisorn och revisionen ska finnas och verka i det dolda för att användaren
ska känna optimal komfort (Carrington, 2014).
4.2.5 Legitimering
Revision som legitimering pekar på att revision existerar till följd av att de finansiella
rapporterna behöver godkännas. En redovisning som granskats och godkänts av en revisor
ger de finansiella rapporterna legitimitet och en högre grad av trovärdighet. För att ett
företag eller handling ska anses som legitim gäller det att ligga i linje med de normer och
etiska koder som samhället har (Carrington, 2014). Hur man uppnår legitimitet för ett
företag eller en handling har vi redan gått igenom under 3.5 Legitimitetsteorin.
4.3 Revisionsprocessen
Revisionens huvudsakliga syfte är, som förklarat tidigare att granska och generera
trovärdighet åt ett företags finansiella rapporter. Trohammar (2006) och Carrington
(2014) beskriver revisionsprocessen någorlunda likartat men med olika steg och rubriker.
Carrington (2014) beskriver revisionsprocessen i fyra steg; företagsledningens
påståenden, bestyrkande åtgärder, dokumentation och rapportering. Medens Trohammar
(2006) komprimerar sin beskrivning till tre stadier för processen; planering, granskning
och rapportering.
Vi har valt att använda Trohammars (2006) rubriker då vi tycker de symboliserar
processen bättre, men båda författarna säger i mångt och mycket samma saker om
processen. Dokumentation är däremot en viktig del i processen och Trohammar (2006)
tar inte upp detta i samma grad som Carrington (2014), så därför kommer det steget
förklaras helt utifrån Carrington (2014).
4.3.1 Planering
I planering som är det första stadiet i revisionsprocessen så bedöms företaget och dess
risker analyseras. Revisionsrisken som bedöms här har tre delar, men detta kommer
förklaras närmare efter revisionsprocessen. Denna del är väldigt viktig för resten av
processen då det är här som revisorn avgör och bestämmer vilka delar, områden och
35(77)
poster som ska granskas inom ett företag. Vad som granskas skiljer sig från företag till
företag då alla skiljer sig lite åt, men vanliga områden som brukar granskas är olika
systemrutiner och företagets affärsprocesser. I och med att varje företag inte är av samma
slag och arbetar på olika sätt är det även viktigt innan granskning att revisorn tar reda på
information och lär sig mer om verksamheten för att kunna göra en bättre bedömning.
Olika branscher har exempelvis olika områden inom företaget där felaktigheter är
vanligare än inom andra branscher och områden (Carrington, 2014; Trohammar, 2006)
4.3.2 Granskning
Efter planeringen är gjord och riskerna har analyserats så börjar granskningen av
företaget. Syftet här är att samla in revisionsbevis på företaget så att revisorn kan avgöra
vilket utlåtande denne ska ge rörande de finansiella rapporterna. När det kommer till
granskningen så finns det två huvudsakliga metoder för detta; granskning av kontroller
och substansgranskning. Vilken av metoderna en revisor använder sig av hänger på hur
pass trovärdiga och pålitliga företagets interna kontroller är. Med granskning av
kontroller så granskas de interna kontrollerna för att kunna verifiera att de är relevanta
och tillräckligt pålitliga för att företaget fungerar och agerar som de ska och säger att de
gör. Substansgranskningsmetoden liknar nog mer den bild som gemene man har om en
revisors arbete. Här granskar revisorn företaget genom att undersöka diverse poster i
resultat- och balansräkningen och utföra tester på transaktioner och kontobalanser
(Carrington, 2014; Trohammar, 2006)
4.3.3 Dokumentation
Oavsett vilken granskningsmetod som används och vilka åtgärder som utförs för att styrka
revisionsbevisen ska allt dokumenteras. Detta görs dels för att de måste enligt ISA 230,
som är ett dokument innehållande internationell standard över hur en revision ska
dokumenteras. Men också för att en rutinerad revisor ska kunna sätta sig in och förstå
vissa specifika aspekter utan att tidigare varit inblandad i företagets revision. Så för en
revisor sitter dokumentationen i ryggmärgen för görs det ingen dokumentation över ett
test eller en åtgärd kan det lika gärna göras ogjort (Carrington, 2014).
36(77)
Carrington (2014) sammanställer varför revisionen dokumenteras i fyra orsaker:
• Produktionstekniska skäl - det är omöjligt för en revisor att memorera eller komma ihåg
alla detaljer i en så stor process som revision är. Ju större en revision är, desto fler
människor arbetar med den och dokumentationen och dess omfång blir ännu viktigare så
alla inblandade vet vad som gjorts och vad som ska göras.
• Underlag för kommunikation - en förklaring till varför dokumentation som
kommunikation är viktig men det är också viktigt över en längre tid för olika revisorer.
Revisionsbyråer har en relativt hög omsättning på personal så det är inte säkert att det är
samma revisor som jobbar med företaget vid nästa revision. Eller så byter företaget
revisionsbyrå, vilket inte hör till vanligheterna, men i de fall det sker är det praxis att den
nya revisorn rådfrågar den tidigare och här fyller dokumentationen en viktig roll.
• Juridiska skäl - Revisorn är förpliktigad att dokumentera vilket åskådliggörs av att det
regleras av dokument och lagar som exempelvis ISA 230 eller revisorslagen 24§. Så vare
sig en revisor finner nytta eller ej med dokumentation så är det något denne rent juridiskt
måste göra. Främsta anledningen till att det finns juridiska krav på dokumentation är att
Revisorsnämnden eller en domstol senare ska kunna bedöma och avgöra om allt gått rätt
till och revisorn har gjort sitt jobb.
• Referens/bevis till revisionsberättelsen - Med de juridiska skälen i grunden ska det gå att
hitta stöd för de uttalanden som revisorn gör i sin revisionsberättelse samt att det ska gå
att bevisa att revisionen har utförts i enlighet med gällande standarder och god
revisionssed, vilket är en vanlig standardfras. Av särskild vikt är det när en revisor har en
avvikande mening i sin rapport, då måste det finnas en noggrann dokumentation över
granskningen för styrka den avvikande meningen.
(Carrington, 2014)
4.3.4 Rapportering
Tillslut kommer då målet med revision, nämligen att revisorn ska ge ett utlåtande om
företagets redovisning. Detta görs genom revisionsberättelsen som oftast presenteras på
ett årsmöte för större bolag eller i all enkelhet i samband med årsbokslutet. Men innan det
är dags för upprättande av revisionsberättelsen så jobbar revisorn med att ge företaget
37(77)
flera rapporter för att framföra eventuella åsikter eller annan information vilket kan hjälpa
företaget att bättra kvalitén på sin redovisning innan revisionsberättelsen. Detta gör det
därför väldigt värdefullt för ett företag att ha en bra relation och öppen kontakt med sin
revisor under årets gång då det kan hjälpa dem att få ett mer positivt utlåtande i
revisionsberättelsen än vad de annars skulle fått. Vad som däremot poängteras och måste
understrykas är att en revisionsberättelse inte är någon garanti för att all ekonomisk
information inom ett företag är hundra procent korrekt. Utan vad som sägs är att det är
hög sannolikhet att redovisningen saknar fel av väsentlig betydelse (Carrington, 2014;
Trohammar, 2006).
4.4 Väsentlighet och risk
En revisor ska granska redovisningen så att den inte innehåller några väsentliga
felaktigheter. Begreppet väsentlighet är därför ett viktigt begrepp inom revisionen. Inte
bara när det kommer till felaktigheter utan det är av vikt redan i början av processen när
revisorn väljer vad som ska granskas. Den ekonomiska informationen som väljs ut ska
vara väsentlig och relevant för revisorn i sin granskning. Det kan gälla en specifik
händelse under året som behöver granskas så det gått rätt till eller att det tidigare år funnits
avvikelser, men även den information som användarna av de finansiella rapporterna
finner betydelsefulla är av väsentlighet. Således är informationen som är väsentlig olika
från företag till företag och det är upp till revisorn att hitta och avgöra vad som är
väsentligt (Carrington, 2014). Revisorn avgör även i planeringen av revisionen vad som
är en acceptabel nivå av väsentlighet och fel, men detta är inget vi kommer förklara
närmare då det inte är relevant för studien.
Begreppen väsentlighet och risk ligger väldigt nära och har påverkan på varandra. Valen
revisorn gör av väsentlig information påverkar den revisionsrisk som tas. Det finns tre
delar i en revisionsrisk;
• Inneboende risk - ser till risken att företagets redovisning innehåller fel, vilket vanligtvis
uppstår ju mer invecklade och komplexa system som används i företaget. Definitionen av
inneboende risk i revisionsstandard är: “känsligheten hos ett påstående om ett
38(77)
transaktionsslag, ett konto eller en upplysning för en felaktighet som skulle kunna vara
väsentlig, antingen enskilt eller tillsammans med andra felaktigheter, före beaktande av
eventuella kontroller” (ISA 320 punkt 13 n:i).
• Kontrollrisk - risken för att företagets interna kontroller, riktlinjer och rutiner inte
upptäcker de inneboende felen som kan finnas i företagets redovisning.
Revisionsstandard definierar här “risken för att en felaktighet som skulle kunna finnas i
ett påstående om ett transaktionsslag, ett konto eller en upplysning och som skulle kunna
vara väsentlig, antingen enskilt eller tillsammans med andra felaktigheter, inte förhindras
eller upptäcks och rättar i tid via företagets interna kontroll” (ISA 320 punkt 13 n:ii).
• Upptäcktsrisk - här är då risken att revisorn sen inte upptäcker de inneboende fel i
redovisningen som den interna kontrollen inte har upptäckt och rättat. Definieras i
revisionsstandard som “risken för att de åtgärder som en revisor utför för att minska
revisionsrisken till en godtagbart låg nivå inte kommer att leda till upptäckt av en
förekommande felaktighet som skulle kunna vara väsentlig, antingen enskilt eller
tillsammans med andra felaktigheter” (ISA 320 punkt 13 e).
(Carrington, 2014; Trohammar & FAR, 2006)
Följaktligen kan revisionsrisken sammanfattas i risken att det finns inneboende fel i
företagets redovisning som företagets interna kontroller inte upptäcker och som sedan
inte upptäcks av revisorn själv heller.
4.5 Digitalisering
IT är ett brett område med processer, hård- och mjukvara för datorer, programspråk och
informationsflöden. Allt som skapar data, information eller annan kunskap via visuella
format kan kallas IT. De senaste decennierna har utvecklingen av IT varit massiv och
företagen har anammat denna utveckling och implementerat i sina verksamheter. Med
datorer, servrar och internet har det totalt förändrat hur verksamheter bedrivs idag.
Att utveckla detaljerad mjukvara för revision kostar mycket resurser och är oftast utanför
både revisorers och byråernas egna kompetenser och expertis. Det är dock viktigt att de
39(77)
bägge är med under utvecklingen av program och dess design för att garantera att
programvaran klarar kraven som revision har på sig och revisorn kan hantera och använda
programmet (Porter et al. 2008).
4.5.1 Automatisering
Att digitaliseringen har blivit en så viktig faktor för företag beror dels på att effektiviteten
och produktiviteten ökar men också för att den gör automatisering möjlig. Att fysiska och
upprepade moment samt intellektuella moment som är förknippat med mänskligt
tänkande kan automatiseras (Cöster & Westelius, 2016).
I frågan om automatisering existerar det dock en form av samstämmighet hos forskare
inom ämnet att den mänskliga bedömningen inte kan ersättas (Lombardi et al, 2015).
Betydelsen av teknik och automatisering kan beskrivas med tre faser. Fas ett är
förstärkning, där exempelvis olika hjälpmedel som datorer förstärker personalen i deras
nuvarande processer, vilket underlättar och effektiviserar arbetsgången. Nästa fas är
komplettering, här kan tekniken självständigt utföra och sköta en del arbetsuppgifter,
vilket ger personalen mer tid samt att de kan lägga mer fokus på annat. Den sista fasen i
automatisering är ersättning, här ersätter tekniken den mänskliga personalen. Än så länge
ses det dock som det bästa alternativet att låta människor och datorer samarbeta och inte
gå från andra till tredje fasen än (Kairos Future, 2016). Interaktionen mellan datorer och
artificiell intelligens börjar dock framträda mer och mer och det investeras mycket pengar
hos de större revisionsbyråerna i den utvecklingen (Kokina & Davenport, 2017).
4.5.2 Artificiell intelligens
En förklaring av artificiell intelligens (AI) är en ideal maskin som anpassningsbart förstår
omkringliggande miljö och utifrån det kan ta rationella beslut som maximerar chanserna
att nå upp till ställda mål. Termen AI brukas också när en människas kognitiva funktioner
efterliknas av en maskin, exempelvis problemlösning. Forskningen och utvecklingen av
AI och intelligenta system har stegvis ökat de senaste decennierna, vilket ganska
självklart går att se främst hos de större teknikföretagen i världen (Issa, Ting &
Vasarhelyi, 2016).
40(77)
Även om revisionsbranschen satsar mycket pengar i utveckling så används inte AI i någon
vidare omfattning, ännu. Det förutspås dock att AI i framtiden kommer kunna sköta
analyser av hela populationer, något som idag bara kan tas manuella stickprov på. Det
pratas också om att AI ska kunna, via visuell igenkänning med övervakningskameror eller
rentav drönare göra revisionen effektivare. Detta då produkter på lagret skulle kännas
igen av en drönare, vilket drastiskt skulle förändra processen för inventeringar (Issa, Ting
& Vasarhelyi, 2016).
Det finns skilda meningar om hur snabbt utvecklingen av AI kommer att ske. Kokina och
Davenport (2017) säger att år 2025 kommer AI revidera 30% av alla företagsrevisioner.
Issa, Ting och Vasarhelyi (2016) säger att AI är dagens verklighet och inte framtiden.
Men det krävs en enorm processorkraft och väsentlig data innan AI kan utnyttjas till sin
fulla potential. Kokina och Davenport (2017) menar dock att den senaste perioden av
utveckling inom AI inte går att jämföra med någon tidigare period. I jämförelse med en
revisor som gör allt manuellt är den största fördelen snabbheten och tidsåtgången med
AI. Automatiseringen i samverkan med AI kommer, med tanke på att revisionsbevisen
digitaliseras alltmer, hjälpa revisorer att i framtiden utföra mer omfattande och fler
analyser på betydligt kortare tid än tidigare (Raphael, 2017).
4.5.3 Risker med digitalisering
Det pratas mest om fördelarna med digitalisering och automatisering men det finns
nackdelar och vissa risker även om de är färre till antalet. Säkerhetsproblem är en av de
risker som tas upp som mest oroande. Dels med olika intrång när det gäller känslig
datainformation men även spridning av information där det kan vara problematiskt om
det bara är specifika personer som ska ha tillgång till viss information. För att undvika
detta är det viktigt att all data, speciellt av känslig karaktär, noggrant krypteras (Ali, Khan
& Vasilakos, 2015). Vidare har vi problemet som kan uppstå om vissa arbetsuppgifter
försvinner. För att fylla de juniora positionerna som till största del består av administrativa
och upprepade arbetsuppgifter har revisionsbyråer traditionellt riktat sig mot
41(77)
nyutexaminerade. Men i takt med att digitaliseringen ökar i branschen och utvecklingen
av AI går framåt så kan antalet nya assistenter som anställs halveras för varje år som går
enligt revisionsbyråernas egen estimering (Kokina & Davenport, 2017).
4.6 Revisorns digitala kompetens Revisionsyråerna visar på en trend mot att en form av IT-revisorer anställs i allt högre
grad då de innehar en bättre kompetens i den mer digitaliserade metoden i arbetet. För att
möta framtidens kompetensbehov hos revisorer kommer utbildningarna och dess
kursplaner som universiteten har behöva revideras och anpassas mot denna utveckling
(Issa, Tin & Vasarhelyi, 2016). 2017 skickades en promemoria ut från
Revisorsinspektionen (RI) med förslag gällande förändringar i utbildningskraven när det
kommer till att avlägga revisorsexamen. Bland orsakerna som angavs till detta fanns den
tekniska utvecklingen och förändringen i hur information ses och tolkas, vilket efterfrågas
av kunderna (revisorsinspektionen.se).
Arbetet som den traditionella revisorn utför utgår oftast från information som är föråldrad,
det vill säga information som inte skett i nutid och detta har medfört att när felaktigheter
upptäcks så kan de ha förvärrats. Den traditionella revisorn kännetecknas på så sätt av att
det är historien hos det granskade företaget som har fokus. En revisor i framtiden kommer
arbeta med realtidsinformation och bör därför ha den kunskap som krävs för detta samt
kunna möta de förväntningar som en realtidsekonomi där IT blir en allt större del av
processen kräver. Redan på 80-talet pratades det om att teknisk kunskap var något som
revisorer skulle behöva i framtiden (Vasarhelyi, Teeter & Krahel, 2010). Revisorer kan
fortfarande ha nytta av att arbeta med och studera föråldrad information för att skapa en
förståelse för en verksamhetsutveckling, men att göra det i samklang med
realtidsinformation gör att revisorn i framtiden kan komma med påpekanden och
synpunkter i ett mycket tidigare skede. I framtiden kommer revisorn att ha en mer
proaktiv inställning då denne vet att affärshändelser händer i realtid och vet mer vad som
kommer att hända istället för att se det efter det skett (Lombardi, Bloch & Vasarhelyi,
2014). För att intressenter ska få en så riktig och felfri bild som möjligt av företaget så
42(77)
kommer revisorn, när denne arbetar i team att koordinera och delegera för att försäkra sig
om att de interna kontrollerna fungerar som utlovat. Så vad som skiljer framtidens och
den traditionella revisorn åt kan sägas vara tre egenskaper; attityd, beteende och teknisk
kunskap (Vasarhelyi, Teeter & Krahel, 2010).
• Attityd - här menas att ha en förståelse för att revisionsyrket kan påverkas av omvärlden
och att vara mer öppen. De anställda i revisionsyrket ska med öppenhet kunna reagera på
de förändringar som kan ske i omvärlden med exempelvis nya revisionsstandarder eller
teknisk utveckling.
• Beteende - revisionsuppdragen tros bestå av mer samverkan med kunden men av mindre
fysiska möten. Kommunikationen både med medarbetare och kunder kommer därför bli
en utmaning i framtiden. Att uppdrag utförs i team blir allt vanligare, vilket tillsammans
med kommunikationen kommer ställa mer krav på den sociala förmågan i högre
utsträckning än tidigare. Samtidigt som utvecklingen av digitaliseringen kommer fortsätta
och öka och redovisningsstandarder förändras så kommer det även vara viktigt att kunna
hantera förändringar och ta till sig nya saker och direktiv.
• Teknisk kunskap - även om en revisor aldrig kommer behöva expertkunskap gällande IT
kommer den kunskapen behöva vara mer avancerad än vad den är idag. Just med tanke
på digitalisering och automatisering är kunskap i IT något som bör eftersträvas av
revisorer i framtiden. Och med all data som produceras idag och som ska granskas så bör
en revisor vara duktig på att söka i ekonomisk information och lära sig hitta och känna
igen kritiska värden. Det kommer fler och fler nya certifikat som riktar sig mot revisorer
och det är något som kommer bli allt viktigare att ha i framtiden.
(Vasarhelyi, Teeter & Krahel, 2010).
43(77)
5. Empiri
5.1 Respondentpresentation
5.1.1 Större byråer
Kristian Lyngenberg, PWC, Norrköping
Kristian har arbetat på PWC sedan år 2000. Han tog civilekonomexamen i Linköping och
efter det började han på en redovisningsbyrå som PWC sedan förvärvade och i och med
det växlade han över från redovisning till revision. År 2005 skrev han revisorsexamen
och har sedan dess jobbat med egna uppdrag och klienter. Vi anser att Kristians erfarenhet
inom branschen kan bidra med goda insikter till hur digitaliseringen har påverkat
branschens utveckling då PWC nästan enbart jobbar digitalt idag.
Gotrik Ahlberg, BDO, Kalmar
Gotrik har läst handelsrätt 2 år extra utöver sin examen inom ekonomi som han tog på
Linnéuniversitetet i Kalmar. Under sina studier jobbade han deltid i 2 år på Alecta. Efter
sin examen flyttade han upp till Stockholm år 2016 och började på BDO’s huvudkontor
där han arbetade i 2 månader där han lärde känna dåvarande chefen som var anledningen
till att han flyttade tillbaka till Kalmar i november 2016. Eftersom Gotrik inte har varit
inom branschen så länge men är yngre än de övriga respondenterna och endast har jobbat
digitalt inom branschen anser vi att Gotriks synpunkter kan bidra till vår analys av hur
digitaliseringen har och kommer påverka branschen.
Anonym respondent, EY
Respondenten har jobbat inom revisionsbranschen sedan 2010 och har varit auktoriserad
revisor sedan hösten 2016. Respondenten var en utav de sista att ta examen på Växjö
universitet innan det slogs ihop med Linnéuniversitetet. Efter studierna blev respondenten
anställd direkt på EY och har arbetat där sedan dess.
44(77)
5.1.2 Mindre byråer:
Håkan Sporrong, Sporrong & Eriksson Revisionsbyrå, Kalmar
Håkan är auktoriserad revisor sedan 1992. Har jobbat som revisor sedan 1984 och startade
då sin karriär på Deloitte i Kalmar och var anställd där fram till 1995. Har studerat till
civilekonom och sedan år 2000 driver han tillsammans med 3st andra revisorer byrån
Sporrong & Eriksson som idag har 17st anställda och ingår i ett nätverk som heter
Bakertilly. Med Håkans långa erfarenhet inom branschen anser vi att hans tankar och
upplevelser kan bidra med god information till vår analys och slutsats.
Bruno Tagesson, Tagesson Lundquist & Herstad, Kalmar
Bruno studerade i Växjö i fyra år och sedan började han på ett företag som heter
Profilgruppen i Åseda där han jobbade ett och ett halvt år på deras ekonomiavdelning.
Efter det har det varit KPMG under 17 års tid som revisorsassistent och sedermera
godkänd revisor och sedan auktoriserad revisor där han sedan tillsammans med Malou
Lundqvist startade eget under våren 2016.
Malou Lundquist, Tagesson Lundquist & Herstad, Kalmar
Malou studerade i Kalmar en magisterexamen med inriktning på redovisning och
ekonomistyrning. Efter studierna började hon på Swedbank som hon även jobbade extra
hos under studietiden och gick sedan upp på heltid. Hösten 2012 så började hon på KPMG
där hon träffade Bruno där de jobbade tillsammans fram till våren 2016 innan de startade
eget.
Anna Haeggman Dahlgren, Haeggman Revison, Kalmar
Anna är kontorschef och egen företagare och har varit inom revisionsbranschen i 25 år.
Har tidigare studerat på Lunds universitet och började sedan arbeta på en revisionsbyrå i
Malmö 1989. Hon har sedan arbetat hos PWC i 13 år innan hon startade sin egen
revisionsbyrå i Kalmar som hon driver själv med en anställd. Med Annas långa erfarenhet
inom branschen ser vi goda möjligheter att med hjälp av hennes svar föra en
genomgående analys och diskussion mot vår teori kring digitaliseringens framväxt.
45(77)
5.2 Respondenter större byråer
5.2.1 Digitaliseringen
Överlag går det att utläsa en trend hos respondenterna där de nästan uteslutande har en
positiv uppfattning om digitaliseringens påverkan på revisonen. Mer tid kan läggas på
andra arbetsuppgifter som numera hanteras på ett mycket snabbare och mer digitalt sett.
Simpla arbetsuppgifter som revisorer tidigare fick lägga mycket tid på, exempelvis olika
avstämningar som fick göras för hand, där olika program nu sköter det åt revisorn istället.
Det mobila arbetet framhävs också av alla respondenter som en väldigt stor fördel med
digitaliseringen, att kunna ta med sin dator ut till kund eller att arbete på annan plats än
på kontoret underlättar väldigt mycket i det vardagliga arbetet.
Enligt Gotrik så har digitaliseringen inom revisionen blivit lite som en bieffekt från
digitaliseringen på redovisningssidan där de har bland annat elektronisk fakturahantering
och allting lagras digitalt. På BDO använder de sig av ett datorprogram där alla dokument
finns lagrade och som alla inom byrån kommer åt, något som Gotrik anser sparar tid då
de inte behöver sitta och bläddra i pärmar för att hitta den informationen de behöver. På
PWC berättar Kristian att de har helt lagt av med pärmar och pappersakter och arbetar
endast med digitala dokument där de även jobbar aktivt med att deras kunder ska leverera
sitt material digitalt vilket gör att de kan granska och göra allt jobb platsoberoende. De
har även centralt på PWC instiftat en form av revisionsfabrik som de kallar delivery center
där de har anställt studenter i Lund som sitter och samlar in och påminner kunder att
lämna in material digitalt.
Ytterligare en sak som beskrivs som väldigt annorlunda i och med digitaliseringen är
möjligheten för revisorerna att kunna använda hela datamängder för analys. Något som
inte gått tidigare då det har behövts utföras för hand och i de fallen skulle ha tagit enormt
mycket tid för revisorn. En faktor som enligt respondenterna har höjt kvalitén på
revisionen, där risken för fel har minskat i revisorns arbete med hjälp av det digitala
arbetssättet.
46(77)
På EY gör de idag fler dataanalyser än de gjorde förr i tiden och på de stora bolagen gör
de nu dataanalyser på hela populationen och de kan på så sätt skala av de stickprov som
behöver göras. På BDO berättar Gotrik att de har interna pilotgrupper med analysverktyg
där de bygger sina egna mallar som är menade att spara tid.
Det är en sårbarhet att jobba digitalt eftersom allting kräver ström och att systemen
fungerar som de ska. Skulle det ske ett strömavbrott eller att någon av servrarna ligger
nere så avstannar allt arbete. Förr i tiden gick det att jobba vidare med papper och penna,
idag går det inte. Angående papper och penna och vad man föredrar kan även vara en
smaksak och generationsfråga där Kristian i vissa fall har stött på medarbetare som
fortfarande finner det lättare att missa saker på en skärm jämfört på ett fysiskt papper.
Vilket även de andra respondenterna förklarar att de kan ha förståelse för i vissa
sammanhang, där det kan bli ineffektivt att sitta och scrolla genom en väldigt stor fil på
datorn i jämförelse med att bläddra och jämföra mellan två olika pärmar. Kristian påpekar
även att det finns en risk att nätet eller den molnbaserade servern inte fungerar samt att
de skulle kunna bli utsatta för virus eller intrång som gör att de tappar alla dokument.
” Förut har det ju varit den här filen, in med den i arkivet i ett brandsäkert skåp och
förvara i sju år. Nu seglar det ju bara iväg någonstans och man hoppas att det funkar.”
– Kristian Lyngenberg, PWC.
Vid fråga angående nackdelar med digitaliseringen av revisionsarbetet så anser
respondenterna att de inte kan se allt för många nackdelar. Det som alla nämner lite grann
om är säkerhetsfrågan gällande att allt ska finnas lagrat digitalt och huruvida det går att
förlita sig blint på datorn. Samtidigt som de nämner det så vänder de sig även emot det
då den aspekten är väldigt svår att komma ifrån oavsett om de hade lagrat allt i pärmar
eller annan digital lagring. Risken för att alla papper ska brinna upp vid en eventuell brand
i lokalerna finns där precis som risken för att en hårddisk med massa lagring ska krascha,
sen går det alltid att sia om hur stor risken för en brand är kontra att en hårddisk kraschar
såklart. Anonym respondent från EY ser inte heller några direkta nackdelar med
digitaliseringen men det kan finnas en risk att en tappar den analytiska granskningen som
47(77)
ska göras och att en endast förlitar sig på dataprogrammen vilket är något en behöver se
upp med.
När frågan om automatisering av olika typer av arbetsuppgifter nämns så har våra
respondenter svårt att komma fram till vilka typer av uppgifter som de ser skulle kunna
digitaliseras ytterligare eller automatiseras helt.
”Frågan är om vi människor är tillräckligt smarta för att få datorerna tillräckligt
smarta.” – Gotrik Ahlberg, BDO.
Respondenterna anser att revisionsarbetet har kommit en bit på vägen men i dagsläget så
är det väldigt många komplexa uppgifter inom yrket som ett eventuellt program inte
skulle kunna lösa istället för den mänskliga revisorn. Många analyser och avstämningar
görs digitalt men kontrolleras av revisorn samtidigt som kundrelationerna fortfarande är
en väldigt viktig del i arbetet, vilket gör att revisorns uppgifter kan vara svåra att
effektivisera mer med hjälp av digitala lösningar.
”Grejen är att i varje revisionsmoment så har du ju en analytisk del och den är ju svår
att automatisera på det sättet för då tappar man ju lite revisionssyftet också. Frågan är
vilka delar som skulle kunna automatiseras helt för som sagt, det är ju en
granskningsinsats på i princip alla moment man gör och att automatisera den då riskerar
man ju lite att tappa syftet med revisionen.” – Anonym, EY.
Kristian på PWC förklarar att det finns en möjlighet att ju mer automatisering man bygger
in desto mindre tänker personen som sitter med det. Personen förlitar sig på att denne fått
in det som ska in, det lyser grönt och går då vidare. Det finns då en risk att en tappar lite
av det kritiska tänkandet.
5.2.2 Revisionsprocessen
Revisionsprocessen delas in i tre olika delar, planering, granskning och rapportering.
Detta framgår i studiens revisionsstycke, processen var även känd för alla respondenter
48(77)
även om de i praktiken ansåg att indelningen inte alltid är lika tydlig som i teorin. Alla
respondenterna är eniga i att processen går snabbare och har förenklats i och med det mer
digitaliserade arbetet. Däremot så tycker de inte att arbetet i sig har förändrats så
jättemycket, arbetsgången ser ut på ett liknande sett som tidigare, de utför liknande typer
av uppgifter men där skillnaden är att de nu istället gör det via sin dator, surfplatta, mobil
etc. Kristian menar på att själva processen i sig inte har förändrats men metodiken har
utvecklats på grund av digitaliseringen med alla granskningsprogram och verktyg som
har utvecklats.
En förutsättning som framgår i intervjuerna för att processens delar ska vara mer effektiva
med digitaliseringen, är att kunderna även bidrar med data digitalt till byråerna. Anonyma
respondenten på EY uppskattar det till att 80% av deras kunder skickar allting digitalt till
dem och att de förväntar sig att inom ett till två år nå nästan 100%, med reservation för
något undantag.
5.2.3 Förväntningsgap
Respondenterna delar den generella uppfattningen kring att kunderna i stor utsträckning
inte har speciellt bra koll på vad revisionsbyråerna egentligen gör. Stämpeln kunderna får
av byråerna där de godkänner deras arbete är i många fall tillräckligt för kunderna. Det
vill säga att respondenterna sällan upplever en konflikt i deras arbete där kunderna
förväntar sig mer än vad de får. Däremot är de alla beredda att hålla med om att det finns
ett gap mellan kund och byrå, där kunskapen om vad kunden egentligen betalar för inte
alltid finns i den utsträckning som den borde. Vanligt förekommande är att kunderna inte
kan skilja på vad en redovisningskonsult och en revisor utför för arbete.
Anonym respondent menar på att det skiljer sig mellan stora och mindre bolag. De större
bolagen har mer krav på byrån och de kräver att de kör dataanalyser på specifika case och
att revisionen ska innefatta vissa delar som även ska förmedlas till dem. Gotrik upplever
istället att det är väldigt få som är intresserade. Kristian upplever att de flesta är
49(77)
intresserade och framförallt de som äger sitt bolag, de vill vara med i revisionsprocessen
och veta lite mer vad de gör, vad de hittar och vad de tittar på.
Vid frågan om respondenterna har kunnat se någon skillnad i kundernas intresse och
kunskap i och med att båda parternas arbete har digitaliserats mer så kan respondenterna
inte se någon direkt förändring. Kristian tror att det mer har att göra med åt vilket håll
yrket drar sig mot, att revisorn mer och mer går mot konsultarbete och rådgivning, vilket
i sin tur har gjort att kundkontakten har förändrats under åren. Men Kristian förklarar
också att det inte är en extrem skillnad men att det går att utläsa en liten förändring, för
när det gäller att få hjälp med förbättring och ökad förtjänst så är kunderna allt som oftast
mer intresserade och nyfikna än när det kommer till rättelser från revisorn. När det
kommer till att arbeta digitalt förklarar Kristian att det inte är jättemånga kunder som
förväntar sig att de ska bli digitala utan det är de själva som försöker få kunderna att arbeta
mer digitalt.
”Förr skickade vi ut en önskelista på saker de skulle förbereda innan besöket. Numera
har vi ett annat webbgränssnitt där vi kan lägga upp den här typen av förfrågningar och
så kan de ladda upp dokumenten mot det här i en portal som vi delar med klienten” –
Kristian Lyngenberg, PWC.
Kristian fortsätter berätta att när kunderna väl är med på den digitala fronten så tycker de
att det är mycket bättre då de slipper att kopiera upp samma pärm, som de redan har
producerat, en gång till.
5.2.4 Kompetensbehov och framtiden
Respondenterna har alla en liknande syn på yrket och framtiden där de ser en förändring
i att rådgivning kommer att bli en större del av verksamheten vilket också kommer prägla
arbetet och vilka kompetenser som kommer att värdesättas för att kunna utföra yrket så
bra som möjligt. De är också överens om att en viss IT-kunskap kommer att vara allt mer
50(77)
viktig för att enkelt kunna anpassa sig till det digitala arbetet och navigera sig naturligt i
en digital miljö.
Gotrik är något yngre än de andra två och har inte arbetat lika länge i branschen, det vill
säga att han inte heller har arbetet med samma metoder som de andra gjort tidigare. Där
papper och pärmar var det centrala till skillnad från nu på deras byråer. Upplevelsen från
Gotrik av eventuellt förändrat kompetensbehov kring IT skiljer sig därmed lite från de
andra, där han anser sig vara väldigt bekväm med det digitala arbetet och tycker sig även
kunna se att likåldriga kollegor har samma upplevelse. Gotrik tror även att det kommer
att bildas fler konsultuppdrag istället för att en börjar som revisorassistent då datorer tar
över det jobbet. Erfarenheter och värderingar flyttar till ett annat fokus och föder då fram
fler konsultroller.
De andra två respondenterna har tyckt sig kunna se en viss svårighet hos äldre där de
ibland hellre tar till äldre medel och framförallt upplever de att de yngre kollegorna
generellt har lite lättare för att förstå och anpassa sig till nya digitala arbetssätt. Gotrik
tror på att ett visst behov av IT-kompetens kommer att finnas hos framtida revisorer men
att det inte ska behöva göras någon förändring i utbildningen då de yngre generellt redan
har en sådan god IT-kunskap. Det är fortfarande den ekonomiska utbildningen som
kommer att ligga som grund och vara det centrala i arbetet, vilket de andra respondenterna
även har svarat. Kristian tror att det kommer finnas ett större behov av IT-kompetens i
framtiden då det är väldigt teknikdrivet och tror att en person kan hamna väldigt mycket
efter om en inte hänger med.
”Om man skulle spåna framåt så skulle vi behöva anställa IT-personer både för att klara
vår interna drift men även för att vara med ute i kunduppdrag och säkerställa andras IT-
miljöer.” – Kristian Lyngenberg, PWC.
51(77)
5.3 Respondenter mindre byråer
5.3.1 Digitaliseringen
Precis som de större byråerna så anser även respondenterna på de mindre
revisionsbyråerna att digitaliseringen i de flesta fall bidrar med väldigt mycket bra för
revisorernas arbete. Det sparar tid och frigör en del tid som de istället kan lägga på andra
arbetsuppgifter. Framför allt så framhäver de det mobila arbetet som är möjligt, att kunna
ta med sig datorn ut till kund eller att kunna arbeta på valfri plats. Gemensamt för
respondenterna är också att de alla är väldigt inställda på att det är deras kunder som styr
hur de kan arbeta på deras byrå.
På Sporrong & Eriksson berättar Håkan att även de gör allting digitalt och förklarar att
det är en kombination av krav på sig själva men även från samhället och kunderna. Håkan
fortsätter med att han bara ser fördelar med digitaliseringen men att börja transformera
sig digitalt kan upplevas som en nackdel då det är väldigt tidskrävande och att det är
kostsamt.
” Vi förstår att vi måste göra det för att alla gör det. Men sen gör vi det också för att vi
vill göra det, för att vi vill se fördelar med att jobba digitalt.” – Håkan Sporrong,
Sporrong & Eriksson.
Bruno och Malou på Tagesson, Lundquist och Herstad förklarar hur de gärna hade velat
arbeta mer digitalt än vad de i nuläget gör, problemet enligt dem ligger i att många av
deras kunder fortfaradande tillhandahåller byrån med pärmar och papper istället för
digitala dokument. De har då gjort en avvägning och anser att de inte skulle tjäna
någonting på att scanna in alla pappersdokument för att sedan arbete med det digitalt,
tiden det skulle ta att scanna in alla dokument skulle helt enkelt ta ut nyttan de får av att
arbeta med det digitalt.
52(77)
”Får man papper så dokumenterar man papper… Det känns inte som att det är värt tiden
om vi ändå får det så och så ska vi hantera pappret så tar det bara längre tid att scanna
det, döpa om det och hänga in det om man inte får det digitalt direkt.” – Malou Lundquist,
Tagesson, Lundquist & Herstad.
Malou fortsätter även berätta att de har så mycket kunder att de inte hinner prioritera att
utveckla system för att kunna arbeta digitalt då de vill leverera mot sina kunder. Hon
menar även på att kunderna inte märker om de jobbar digitalt eller inte. Även Anna är av
samma åsikt, där hon inte ser att det skulle gynna hennes verksamhet i den utsträckning
som gör det lönsamt att gå igenom en sådan övergångsprocess till ett mer digitalt
arbetssätt.
I alla fallen så anger respondenterna arbetsinsatsen som det skulle krävas för att fullt
digitalisera sitt arbete som den största faktorn till de fortfarande arbetar med pärmar och
papper. Respondenterna är eniga om att det i nuläget inte finns ett tillräckligt
standardiserat utbud av program för de mindre byråerna där de på ett smidigt sätt skulle
kunna arbeta med sitt revisionsarbete. Bruno och Malou påpekar flertalet ”buggar” i deras
program som de använder, vilket gör att de måste anpassa sitt arbete på ett sådant sätt att
de i flera fall inte blir tillräckligt gynnsamt att använda programmen, där det istället
fungerar bättre för byrån att arbeta på ett annorlunda sätt.
”Programmen och allting för Visma jobbar mot att det ska bli så mycket digitalt men inte
med revisionsprogrammen och nu har de gjort en onlineversion som verkade extremt
dålig. Det känns som att de i panik försöker få fram någonting men det fungerar inte
riktigt än. Så vi har väl inte någonting riktigt bra alternativ att jobba helt digitalt för
programmen klarar inte att man hänger in allt material.” – Malou Lundquist, Tagesson,
Lundquist & Herstad.
Vid frågan om eventuell automatisering av olika arbetsuppgifter som en revisor har så ger
respondenterna liknande svar där de inte ser jättemånga möjligheter till automatisering.
53(77)
De anser precis som de större byråerna att det är väldigt många komplexa moment i
revisionsyrket som de i nuläget inte ser kan automatiseras med hjälp av en dator eller
liknande.
”Förstår du inte sammanhanget mellan debet och kredit och förstår skillnaden mellan
balans och resultaträkning för att du suttit i ett dataprogram, då förstår du inte vad du
gör och därför kan du boka så in i bänken fel utan att förstå det eller se det.” – Anna
Haeggman Dahlgren, Haeggman Revision.
Anna hyser en oro över hur de framtida revisorerna eventuellt kommer missa värdefull
utbildning vid ökad digitalisering av yrket, framförallt vid automatisering av olika
arbetsuppgifter och menar på att digitaliseringen tar bort erfarenhet av de
grundkunskaperna och grundförståelse som behövs.
5.3.2 Revisionsprocessen
Generellt så tycker respondenterna att revisionsprocessen inte har förändrats jättemycket
med digitaliseringen. De använder sig av olika digitala hjälpmedel i processen men inte i
samma utsträckning som de större byråerna. Anna arbetar i väldigt stor utsträckning med
papper och pärmar medan Bruno och Malou arbetar lite mer digitalt, uppskattningsvis får
de cirka 50% av deras kunddata digitalt och 50% via pärmar. Malou berättar att de inte
har upplevt någon skillnad i själva processen men det kommer fler krav på dem och det
blir på så sätt fler moment att utföra dock spelar det ingen roll om de utför dem digitalt
eller inte.
Sporrong & Eriksson är den revisionsbyrå av de tre mindre som arbetar mest digitalt, där
de försöker att arbeta på liknande sätt som de större revisionsbyråerna som ligger i
framkant inom revisionsbranschen. Bruno och Malou förklarar att de absolut ser
fördelarna med digitaliseringen av revisionsprocessen där alla delar blir enklare för byrån.
Kunderna som arbetar digitalt möjliggör för revisionsbyrån att enklare kunna planera för
ett framtida möte då det blir enklare att ta del av kundens data och därmed också hjälpa
54(77)
kunden att förbereda med material och olika uppgifter som förenklar revisorns arbete när
de väl är på plats eller fått all data skickad. Små saker som Bruno och Malou anser sparar
mycket tid i deras arbete. Håkan menar på att digitaliseringen har påverkat
arbetsprocessen som i sin tur har gett de mer tid att ägna åt analys och rådgivning med
kunderna. Men för Anna sparar det mer tid att jobba med papper än att jobba digitalt då
hon behöver scanna in allt underlag först innan hon kan börja arbeta och påpekar att hon
saknar ett program som är anpassat för mindre byråer.
5.3.3 Förväntningsgap
Vid frågan kring respondenternas upplevelse av deras kunders förväntat och kunskap om
deras arbete så är de rätt så eniga. De upplever att de finns båda typerna av kunder som
de får bemöta i arbetet, dels den kunden som helst vill veta så lite som möjligt och bara
ger över allt som revisorn behöver för att kunna genomföra sitt arbete, men också många
kunder som är väldigt intresserade av vad som sker och huruvida det ser bra ut eller inte.
”Jag har ju kunder som är superklara på skillnaden och vet precis och sen har vi de som
även om jag skulle sitta och förklara så skulle de ändå inte ta till sig det. Jag tror inte att
det alls är speciellt många som är speciellt insatta i och som förstår vad en revision är.”
– Anna Haeggman Dahlgren, Haeggman Revision.
Respondenterna tror att de i många fall är lite mindre ägarledda bolag som lägger större
vikt i att vara medvetna om vad det är de betalar för när revisorn kommer och ”plockar”
deras papper för kontroll. Den nära kontakten byråerna har med sina kunder skapar enligt
respondenterna en väldigt personlig relation vid många fall, vilket också medför en större
medvetenhet hos kunden. De är dock också beredda att hålla med om att det finns ett gap
mellan kundens förväntan och revisorns arbete, även här görs jämförelsen mellan
redovisning och revision, där respondenterna i flera fall har stött på kunder som inte är
medvetna om skillnaden på de två olika yrkena. Anna menar på att gapet är stort i hela
samhället gällande kunskapen om vad en revisor gör.
55(77)
”Det har alltid varit ett dilemma nästan. Att kunden inte förstår vad vi gör riktigt. De är
inte ekonomer oftast så det är en kunskapsbrygga lite, att förklara vad man faktiskt gör.”
– Håkan Sporrong, Sporrong & Eriksson.
Bruno och Malou berättar att deras kollega Gustav är ensam med att enbart arbeta digitalt,
det vill säga att han arbetar helt utan pärmar och papper, till skillnad från Malou och
Bruno. De har inte upplevt någon skillnad på sina eller Gustavs kunders förväntan eller
krav på revisionsarbetet vare sig de arbetar digitalt eller på papper. Resterande
respondenter har givit liknande svar, där de inte upplever någon större skillnad från sina
kunder med digitaliseringens påverkan på arbetsprocessen på yrkesplatserna.
5.3.4 Kompetensbehov och framtiden
Med digitaliseringens framfart inom yrket så ser respondenterna väldigt lika på frågan
om en eventuell förändring i kompetensbehovet hos en revisor. En viss IT-kunskap tror
de kommer att värdesättas i framtiden. Att naturligt kunna använda de digitala program
som florerar inom yrket tror de kommer ses som en tillgång för en revisor.
” Jag tycker att ekonomiförståelsen är det man lever på ändå. Jag tror inte jag hade blivit
så mycket bättre revisor om jag hade en mer teknisk utbildning. Intresset bör vara
ekonomi snarare än IT. Men det hade inte skadat att vara duktig på IT.” – Håkan
Sporrong, Sporrong & Eriksson.
Bruno och Malou är klara med att det i framtiden kommer att finnas tillräckligt
välutformade program även för de mindre byråerna, som gör att de också kommer att
övergå ännu mer till ett digitalt arbete. Med detta så tror de också att IT-kunskapen
kommer att bli en viktigare beståndsdel i revisionsyrket. Malou tror inte att revisionen
kommer att kunna automatiseras då en revisor själv behöver välja de analyser som ska
göras varje år. Men hon tror att det kommer behövas mer IT-kompetens då de använder
sig av digitala verktyg för att analysera vilket gör att de behöver lära sig att hantera
information och hur den söks fram.
56(77)
Alla respondenterna är eniga i att ekonomikunskapen i utbildningen även i fortsättningen
kommer vara det centrala och att det är viktigt att det behålls, men de är heller inte
främmande för att en viss del i utbildningen, både på universitet och på arbetsplatsen,
kommer att ha inriktning mot IT. Dock tror Malou att det kommer bli en brist på revisorer
i framtiden då många revisorer idag är nära pension och det finns inte många yngre som
kan ta över då många lägger av innan de har gjort slutprovet. Håkans svar på framtiden
var att han tror att det kommer bli en ökad efterfrågan på revision.
57(77)
6. Analys och tolkning
6.1 Digitaliseringen
Matt et al. (2015) påpekar att företag i de flesta branscher på ett eller annat sätt har försökt
använda digitala hjälpmedel och dess fördelar. Utifrån empirin går det att avläsa hur
respondenterna ser digitaliseringens påverkan på ett positivt sätt. Respondenterna på de
större byråerna framhäver datahanteringen och analysverktygen som främsta faktorerna
till att de ser det digitala arbetet som väldigt bra, medan respondenterna på de mindre
revisionsbyråerna framhäver de ”enklare” faktorerna. Så som att kunna levererar PDF-
filer till kunder eller att samla en större mängd data digitalt, för att slippa mängder av
pärmar och papper. Kvalitén anses har höjts då det går att göra fler och djupare analyser
med hjälp av de program och verktyg som har tagits fram och riskerna med revisionen
har därmed minskat vilket gör att respondenterna ser i stort sett bara positiva delar med
digitaliseringen i deras yrke. Utifrån de svar respondenterna har gett tolkar vi det som att
det är lättare att få fram information som revisorn behöver för att kunna göra de analyser
som krävs tack vare digitaliseringen då den mesta informationen idag lagras digitalt.
Respondenterna har även fått mer tid över till sina kunder på grund av digitaliseringen.
Det här är något som kan liknas vid de tre faser som Kairos Future (2016) tar upp där fas
ett innebär att en revisor använder sig av hjälpmedel som till exempel en dator. Fas två
innebär att en del av arbetet sköts självständigt med hjälp av tekniken som till exempel
analysverktygen de använder. Fas tre innebär att tekniken ersätter den mänskliga
arbetskraften vilket är något som alla respondenter inte tro kommer bli möjligt då
revisionen kräver en mänsklig kontakt samt att all information granskas av ett mänskligt
öga. Många respondenter menar även på att den personliga kemin även skapar legitimitet
för revisionsbyrån och skulle man då ersätta den med endast en dator så skulle
legitimiteten minska eller helt försvinna.
Porter et.al (2008) förklarar att det är viktigt att byrån är med under utvecklingen av
program och dess design för att garantera att programvaran klarar de krav som revision
58(77)
har. Det är något som går att koppla till det som respondenterna på både de mindre och
de större revisionsbyråerna beskriver deras digitala arbetsmiljö. Respondenterna på de
större revisionsbyråerna arbetar i program som allt som oftast arbetats fram inom bolagen
med hjälp av programmerare. Programmen är anpassad för hur byråerna vill att deras
anställda ska utföra yrket och vad de tror lämpar sig bäst för deras företag. De mindre
byråerna arbetar istället i standardprogram som finns att köpa in och får i nuläget använda
sig av det som finns. Det framgår tydligt att de programmen som de mindre byråerna
använder sig av inte är helt välfungerande och i många fall obrukliga för respondenterna
som vill effektivisera sitt arbete. Önskan om att kunna arbeta mer digitalt finns enligt
respondenterna på de mindre byråerna men att de standardiserade programmen inte
tillåter ett tillräckligt effektivt arbete. Ett annat hinder som respondenterna på de mindre
revisionsbyråerna anser att de har är hur deras kunder arbetar med den information som
revisorerna ska ta del av. Många arbetar fortfarande icke-digitalt vilket hämmar
respondenternas digitala utveckling. Ett problem som ingen av respondenterna på de
större revisionsbyråerna upplever finns. Chan och Vasarhelyi (2011) argumenterar för att
det är svårt att automatisera alla delar av revisionsprocessen då det finns delar som kräver
komplexa bedömningar som bara kan utföras av en revisor. Detta bekräftas av
respondenterna i studien då de har svårt att föreställa sig flera delar i revisionsarbetet som
skulle kunna automatiseras än vad som redan finns i dagsläget.
Riskerna med digitalisering som Ali et.al (2015) tar upp som till exempel dataintrång eller
att information ska försvinna är något som respondenterna är medvetna om men som inte
upplevs vara en jättestor risk för dem. Det kan vara så på grund av att de inte är helt
digitala ännu. Dock på de större byråerna är de mer digitala än de mindre men de har även
intern personal som arbetar med att utveckla deras digitala nät och program dagligen som
möjligtvis gör att respondenterna känner sig mer trygga i att arbeta med digitalt material.
Vår tanke är att revisionen kommer bli svår att helt digitalisera och automatisera då det
är så många analytiska moment som ska göras. Om det blir fullt digitaliserat så kommer
man att tappa mycket av den analytiska delen. Då finns det en möjlighet att revisionen
59(77)
tappar sin legitimitet eftersom det behövs mänskliga ögon för att analysera och granska
informationen. Vi funderar även på om digitaliseringen inom revision beror på hur
digitaliseringen inom redovisning ser ut. Flertalet av våra respondenter tror att
redovisning behöver digitaliseras mer för att revisionen ska kunna utvecklas mer digitalt
eftersom att den information som revisorerna behöver för att utföra sitt jobb delvis
kommer från det redovisningen visar.
6.2 Revisionsprocessen
Om vi börjar med teorin bakom revisionsprocessen så ser vi utifrån våra respondenters
svar att revisionen fungerar precis så som Wallace (1980) och Carrington (2014)
beskriver med både det nationalekonomiska och sociologiska synsättet. Inom det
nationalekonomiska synsättet så ser vi kontraktssituationen mellan revisor och kund som
tas upp både i revision som försäkran (Wallace, 1980; Carrington, 2014) och agentteorin
(Grönlund, Tagesson & Öhman 2013; Babourkados, Rimmel & Jonäll 2016). Detta gäller
för både stora och små revisionsbyråer, skillnaden här är att det går att utskilja en liten
skillnad i hur revisorn pratar om sina kunder. Revisorerna på de mindre revisionsbyråerna
tenderade att prata om sina kunder på ett lite mer informellt och personligt plan än vad
revisorerna på de större revisionsbyråerna gjorde. Denna skillnad har inget med
digitalisering att göra utan snarare på revisorns arbetssätt och storleken på revisionsbyrån
och dess kunder. De större revisionsbyråerna arbetar med större kunder vilket gör att det
är fler revisorer som jobbar med samma kund och sen oftast en senior revisor på byrån
som i slutändan skriver under revisionen och sköter kontakten med kunden. De får därför
inte samma relation till kunden som revisorerna på de mindre revisionsbyråerna, där det
oftast är mindre kunder och samma revisor som gör revideringen från start till mål som
också sköter kundkontakten. Vi upptäckte även att de mindre byråerna oftast får fler
frågor av sina kunder gällande deras privatekonomi vilket vi tror är för att de har fått en
närmre kontakt med sina kunder än de som arbetar på större byråer.
Kollar vi på revision som förbättring, som är ett tillägg på försäkran där det handlar om
att förbättra den ekonomiska informationen som revisorn granskar (Wallace, 1980;
60(77)
Carrington, 2014) så ser vi också en skillnad mellan hur revisorerna arbetar på stora och
små revisionsbyråer. På de större byråerna finns det ofta en egen avdelning med anställda
som sköter redovisning för kunderna och förbättringen av den, därför är det inget som
revisorn här gör även om de två ofta samarbetar. Medan på de mindre byråerna arbetar
revisorn själv aktivt med att hjälpa kunden förbättra sin redovisning för att revisionen i
slutändan ska bli bättre. Detta sättet som revisorerna i de små revisionsbyråerna arbetar
med revision som försäkran, att förebygga felen tidigare och på så sätt försäkra sig om att
det stämmer. Vilket gör revisorns eget arbete mer tidseffektivt i slutändan. Medan på de
större revisionsbyråerna så är det som i teorin att man vill försäkra sig om att allt stämmer
för att inte själva åka på en smäll. Det kan också ha att göra med att kunderna är större,
vilket gör att revisionen blir mer komplicerad och invecklad och skulle något gå fel så
blir uppmärksamheten på revisorn betydligt större.
Kollar vi på det sociologiska perspektivet av revisionsprocessen som Wallace (1980) och
Carrington (2014) tar upp, så ser vi komfortaspekten både hos revisorn och användaren.
På de mindre byråerna verkar det mer som att det är användaren som söker komforten
med att ha en revisor som granskar dem och ser till att allt är i sin ordning. Hos de större
revisionsbyråerna där kunderna är så pass stora att de har andra lagliga och intressentkrav
på sin revision så upplever vi att det är revisorn som söker efter komfort i sitt arbete då
denne omöjligt kan granska all information i en större verksamhet. Sen skänker
revisionen komfort åt kundens intressenter som självklart vill ha en garanti på att företaget
det investerat i eller arbetar med sköts korrekt och går bra, vilket förklaras i
intressentmodellen (Arvidson, Carrington & Johed 2016). Detta går självklart att koppla
vidare till revision som legitimering (Wallace, 1980; Carrington, 2014) och
legitimitetsteorin (Baboukardos, Rimmel & Jonäll 2016) där vi innan intervjuerna trodde
att revisionen fungerade som en legitimitetsstämpel för många, vilket vi också fick
bekräftat av framförallt revisorerna på de mindre byråerna. Där de har en del kunder som
inte ens har det lagliga kravet med revision på sig men ändå har kvar revisionen som en
form av komfort och legitimering för sig själva och mot samhället och andra intressenter.
Hos de större kunderna på de större revisionsbyråerna så är det mer ett krav och en
61(77)
verksamhet blir inte stor utan legitimitet, så att de strävar efter legitimering med
revisionen är här mer standardiserat än hos de mindre kunderna. Detta märktes också hos
respondenterna, där revisorerna på de mindre byråerna höll med oss i detta resonemang
kring sökandet av legitimitet hos deras kunder. Revisorerna på de större byråerna förstod
vårt resonemang men för deras kunder var det mer utav en standardprocess och inte något
som eftersöktes med revisionen.
När vi kommer till revisionsprocessen i praktiken så är digitaliseringens påverkan väldigt
tydlig i alla steg om man jämför med historiskt traditionell revision. Den digitala påverkan
hittas hos både de mindre och de större revisionsbyråerna, även om den är betydligt mer
utvecklad och implementerad hos de större revisionsbyråerna i form av interna program
och IT-avdelningar som tillhandahåller de resurser revisorerna behöver. Men det som alla
respondenterna har gemensamt är att de numera till största delen arbetar digitalt med
dator, om än med några få moment som undantagsvis utförs med papper och penna för
bekvämlighet eller tycke av smak. Insamlingen av ekonomisk information från kunderna
skiljer sig också ganska markant i de mindre revisionsbyråerna, där vissa revisorer får
nästan enbart traditionella pärmar med all information, medens exempelvis Gustav
Herstad enbart tar emot informationen digitalt från sina kunder. Detta gör att
dokumentationen av informationen och revisionen sker både traditionellt på papper och i
viss mån digitalt hos de mindre revisionsbyråerna. Det alla respondenter säger är att det
krävs mindre utrymme för arkiven tack vare digitaliseringen men att det tar tid att gå från
pappersarkiv till digitala arkiv och de mindre revisionsbyråerna har kommit olika långt i
den förändringen.
Ser vi då till de större revisionsbyråerna och revisorerna som jobbar där så är de utifrån
vår uppfattning väldigt lika när det kommer till den digitala påverkan av
revisionsprocessen. Men i jämförelse med de mindre revisionsbyråerna och revisorerna
som jobbar där så är skillnaden stor. Inte i själva processen för den är relativt statisk med
olika regleringar och lagar på vad som ska genomföras, men tillvägagångssättet är
annorlunda. Hos de större revisionsbyråerna uppmuntrar man och hjälper sina kunder att
62(77)
digitaliseras i större utsträckning för att de ska kunna lämna all sin information digitalt
till revisorn. Något som i vissa fall till och med krävs från revisorn och revisionsbyråns
sida, det är endast få undantag där analog information förekommer och accepteras. Detta
för att de stora byråerna till största del arbetar digitalt idag och det skulle vara för
resurskrävande att ta emot för mycket analog information. Vidare så är granskningen mer
omfattande, detta beror dels på att de större revisionsbyråerna arbetar med större kunder
men också för att revisorerna på de större revisionsbyråerna har betydligt bättre och mer
utvecklade system och program till sin hjälp. Tillsammans med fler analysverktyg som
är speciellt utvecklade för revision så kan revisorerna på de större revisionsbyråerna även
utföra större analyser på all den data som granskas vilket tillåter att revisorerna kan
granska större delar av populationen mer effektivt och på kortare tid. Digitaliseringen av
dokumentationen underlättas avsevärt för de större revisionsbyråerna när man har ett stort
bolag i ryggen som tillhandahåller servrar och utvecklar diverse molntjänster. Som
respondenterna för de mindre revisionsbyråerna sa så finns det inte några bra och
välutrustade revisionsprogram för dem och de har själva inte de resurserna som krävs för
att ta fram något sådant. Så en av de största skillnaderna mellan större och mindre
revisionsbyråer när det kommer till digitaliseringen av revisionsprocessen är tillgången
till resurser, vilket säger sig lite självt med stora revisionsbolag och mindre lokala
revisionsbyråer.
Det moment som skiljer sig minst mellan mindre och större revisionsbyråer är
rapporteringen (Trohammar & FAR, 2006; Carrington, 2014). Kundbesök är något
revisorer gör både på mindre och större revisionsbyråer och alla respondenter säger att
det har blivit betydligt effektivare när de nu kan ta med och visa på en dator.
Revisionsberättelsen är något som är mer eller mindre standardiserat, det enda som kan
skilja är informationen och innehållet i den, men det beror mer på kundens storlek och
vad och hur mycket som har granskats av revisorn. Möjligen kan revisorerna på de större
revisionsbyråerna upptäcka fler avvikelser och i ett tidigare skede med tanke på att de får
informationen snabbare från kunden i och med att informationen är mer digital samt att
de kan utföra mer utförliga och snabbare analyser tack vare bättre verktyg. Vad vi däremot
63(77)
uppfattade är att revisorerna på de större revisionsbyråerna kanske upptäcker saker som
behöver åtgärdas och påpekar detta för sina kunder, men när det kommer till att åtgärda
det så är revisorerna på de mindre revisionsbyråerna mycket mer behjälpliga mot sina
kunder. Kan så vara för att de har en mer personlig kundrelation men också för att de
större kunderna inte behöver den hjälpen av revisorn för att de oftast har egna
ekonomiavdelningar som sköter det.
I en framtida utveckling av digitaliseringen i revisionsprocessen så skulle exempelvis
utökade molntjänster och förbättrade digitala kommunikations- och rapporteringsverktyg
revisor och kund emellan kunna bidra till minskad konflikt mellan iblandade parter som
Baboukardos, Rimmel och Jonäll (2016) beskriver i agentteorin. För desto bättre och
enklare informationen finns tillgänglig för alla parter så går det att minska
informationsasymmetrin som agentteorin utgår från. Denna framtida utveckling är inte
alltför långt bort i tiden då studien som Kairos Future (2016) gjort visar på att
Storbritannien är längre fram i den digitala utvecklingen inom revision och då särskilt
inom molntjänster. Finns tekniken utvecklad och den fungerar så kommer den sakta men
säkert sprida sig och vidare utvecklas inom revisionsbranschen i fler länder. Vilket
grundar sig i legitimitetsteorin och det som Forslund (2013) säger att gör någon en
förändring som fungerar så kommer andra att följa efter för att inte tappa legitimitet.
6.3 Förväntningsgap
Att det finns ett existerande förväntningsgap var redan innan studiens början konstaterat.
Men hur såg egentligen respondenterna på huruvida det hade skett en förändring i
förväntningarna från kund i takt med digitaliseringens framfart? Det som kunde utläsas
ifrån respondenternas svar var att de inte upplevde att det hade skett någon större
förändring i gapet mellan kund och revisor, även om de bekräftade att det existerade.
Exemplet med att kunderna fortfarande inte benämnde sin revisor som
redovisningskonsult och tvärtom var vanligt förkommet i alla intervjuer.
Respondenternas svar säger där med emot vad Nilsson (2014) beskriver, där han menar
att förväntningsgapet är en följd av digitaliseringen och att branschen inte följer med
64(77)
samhällets övriga digitala utveckling. Det som kan bekräftas är det som Grönlund,
Tagesson och Öhman (2013) beskriver i form av att det finns ett existerande
förväntningsgap när det kommer till revisionsberättelsen som revisorerna presenterar för
kunderna. De beskriver den berättelsen som diffus för en icke insatt person, vilket också
alla respondenter bekräftar att de flesta av deras kunder upplever. Det gick också att utläsa
en skillnad i hur respondenterna på de mindre byråerna upplever gapet i jämförelse med
respondenterna på de större byråerna. På de mindre byråerna har respondenterna en
upplevelse av att deras kunder i mycket större mån har ett intresse i att veta vad som
revisorerna gör och vad de faktiskt betalar för, även hur de ska tolka det som revisorerna
har arbetat fram. Tolkningen som har gjorts då är att de större byråerna arbetar med större
kunder, till skillnad mot de mindre byråerna som har många ägarledda bolag som kunder.
Där finns det en skillnad i intresse och också i många fall kunskap om vad som revisorerna
arbetar med. Upplevelsen är också att de i många fall finns en helt annan relation mellan
revisorn och kunden på de mindre byråerna, vilket i sin tur minskar gapet mellan parterna.
Vid flera intervjuer på de mindre byråerna så har respondenterna berättat om kunder som
tar kontakt för att ställa alla möjliga typer av ekonomirelaterade frågor, vilket tyder på ett
starkt band mellan kunden och dennes revisor. Respondenterna bekräftar även teorin om
informationsassymetri mellan kund och revisor. Flera respondenter på framför allt de
mindre byråerna menar att de i den mån det går försöker att informera kunderna om vad
de gör för att minska den klyfta som skapas mellan parterna, klyftan som Sundgren,
Nilsson och Nilsson (2013) beskriver och som revisorerna vill minska för att de tror att
det skulle förenkla deras arbete mot kunderna.
Gällande förväntningsgapet försöker många av respondenterna att informera sina kunder
vad de gör för något. Trots detta är det fortfarande inte många som förstår innebörden av
revision. Frågan är då om det kan krävas ett utbildningsmöte innan de börjar arbeta
tillsammans? Det skulle möjligtvis underlätta för båda parter då kunden förstår
innebörden och kanske även hur viktigt det är med alla dokument och information som
revisorn behöver för att kunna utföra sitt jobb? En annan fråga som dyker upp då är om
digitalisering är lösningen eller om det bara är kunders kunskap och revisorns information
65(77)
som behöver förändras? Dock skulle digitaliseringen underlätta att minska
informationsassymetrin samt förväntningsgapet genom att revisorn skulle kunna hålla
utbildningar som sker digitalt.
6.4 Kompetensbehov och framtiden
När det kommer till kompetensbehov var vi ute för att se huruvida digitaliseringen skulle
påverka behovet av IT kompetens hos revisorer i framtiden. Detta är något som vi som
författare, våra respondenter och forskare i ämnet såsom Issa, Tin & Vasarhelyi (2016)
inte kan förutsäga kommer att ske. Men kollar vi på vad som sägs i artiklar som skrivits i
ämnet, av exempelvis Issa, Tin & Vasarhelyi (2016) så pratas det om att IT kunskapen
blir allt mer värdefulla och det går att se att det vuxit fram en ny typ av revisorer som är
nischade mot IT området, så kallade IT-revisorer. Samtidigt så arbetar
Revisorsinspektionen aktivt för att revidera och uppdatera utbildningskraven och kraven
på auktorisation för att en revisor ska kunna svara upp till hur yrket och efterfrågan hos
revisionsanvändarna förändras. Vidare pratar Kokina & Davenport, (2017) om en viss
oro när det pratas om att automatisering kan komma att ta över och sköta de mer enkla
och standardiserade arbetsuppgifterna vilket traditionellt sett utförs av juniora revisorer.
Vi som författare delar oron över hur de nyutexaminerade och yngre revisorerna ska
kunna tillskaffa sig den erfarenheten inom yrket som kanske försvinner på grund av
automatiseringen som sköter de grunduppgifter en tidigare assistent gjorde.
I frågan om kravet på IT kompetens i framtiden svarade respondenterna både på de större
och mindre revisionsbyråerna någorlunda likartat, med skillnaden att respondenterna på
de mindre revisionsbyråerna siade lite mer Men alla respondenter trodde att det skulle
vara en bra kunskap att inneha men som inte på något sätt kommer bli ett krav.
Respondenterna på de större revisionsbyråerna gav intrycket av att det mera sågs som ett
plus i kanten för en arbetssökande. Det skulle dock kunna förklaras av att de större
revisionsbyråerna har så pass utvecklade och väl fungerande program som det ges interna
utbildningar i, samt att de större revisionsbyråerna har även så kallade IT-revisorer
anställda inom bolaget som tas in vid specialfall. Då respondenterna på de mindre
66(77)
revisionsbyråerna tror att IT kompetensen kommer spela en lite viktigare roll i framtiden
skulle kunna förklaras av att de inte arbetar lika digitalt eller har samma resurser som på
de större revisionsbyråerna.
Vidare tolkar vi det lite som en generationsfråga också. Vi har haft respondenter som är
yngre, medelålders och äldre, och det märks att de äldre respondenterna tror att IT
kunskapen kommer bli viktigare än vad de yngre respondenterna tror. Troligtvis säger de
äldre respondenterna så för att de inte har växt upp med IT och fått den förkunskapen utan
har behövt anpassa och lära sig i takt med utvecklingen. Den yngre generationen som har
växt upp med IT har fått med sig en betydligt bredare förståelse för det rent naturligt och
ser därför inte att deras kunskap behöver fördjupas i samma utsträckning. Vår tolkning
på respondenternas svar ligger mer i linje med vad respondenterna på de större
revisionsbyråerna säger, att det inte kommer bli ett krav. Vilket kan bero på att den yngre
generationen, och generationerna som kommer, kommer att ha en mer naturlig IT
kunskap och helt annan förståelse redan från uppväxten.
Det vi har upptäckt är att det har utvecklats olika roller för en revisor och det är något
som sannolikt kommer fortsätta att utvecklas. IT-revision visar en stark trend och är något
de större revisionsbyråerna arbetar med i de fall det krävs en mer fördjupad IT kunskap.
Flera ovan nämnda författare påpekar också att revisionen går mot en mer konsulterande
tjänst där revisorn rådfrågas i allt högre grad om ekonomiska frågor. Detta var något vi
också uppmärksammade under våra intervjuer, mer hos respondenterna på de mindre
revisionsbyråerna. Där några av respondenterna ofta får frågor gällande helt privata
ekonomifrågor från sina kunder. Respondenterna på de större revisionsbyråerna har också
märkt av samma trend men inte i samma utsträckning. Vilket återigen kan besvaras med
kundstorlek, de större revisionsbyråerna har stora kunder som har stora ledningar och
styrelser som styr medens de mindre revisionsbyråerna har många ägarledda kunder och
en mer personlig kundrelation.
67(77)
Vi har även upptäckt en oro som automatisering skapar när det gäller inlärning och
erfarenhet. Respondenterna på de mindre revisionsbyråerna delade denna oro och såg
risken som kan uppstå med automatisering. På de större revisionsbyråerna förstod
respondenterna oron över detta men sa att risken för att det skulle påverka de juniora
posterna eller deras inlärning inte kommer bli så dramatisk som en del forskare tror. De
sa vidare att uppgifterna för inlärning och erfarenhet kommer alltid finnas där, de kommer
bara anpassas efter utvecklingen. Vår tolkning av det går återigen i linje med svaren från
de större revisionsbyråerna. Oavsett vilken utveckling som undersöks så går det historiskt
att se att en anpassning sker eller något nytt växer fram. Precis som rollen av IT revisorer
växt fram så kommer de juniora rollerna förändras och utvecklas när automatiseringen av
revisionen utvecklas.
7. Slutsatser
Slutsatsen vi kan dra är att digitaliseringen hittills har haft en positiv påverkan på
revisorns roll dess kompetensbehov, arbetsuppgifter och arbetsprocess. Vi har kommit
fram till att utvecklingen, användandet och påverkan av digitaliseringen är avsevärt mer
påtaglig hos de större byråerna än på de mindre vilket till största delen kan förklaras av
resurser, tillgänglighet och effektivitet. Alla respondenterna på de mindre byråerna ser
klart fördelarna och hade gärna arbetat mer digitalt, men som det ser ut skulle det inte
vara effektivt för dem då de anser att det inte finns tillräckligt bra program utvecklade för
dem och de har inte själva resurserna att lägga på att ta fram program anpassade för de
själva. Ett antagande om att det ser liknande ut på andra mindre byråer är rimligt, då det
finns många fler byråer som är i liknande situation där resurserna inte finns för att bygga
vidare och implementera nya och mer digitala arbetssätt.
Revisionsprocessen i sig har inte påverkats av digitaliseringen mer än att revisorn har fått
fler hjälpmedel för att utföra alla delar i processen. Det som skiljer sig mellan de större
och mindre byråerna är de verktyg och hjälpmedel som finns tillgängliga och som avgör
storleken på vad som kan granskas på ett effektivt sätt. Samt möjligheten till digital
68(77)
dokumentation och arkivering där de större byråerna har kommit längre i
förändringsprocessen tack vare mer resurser i ryggen. Att automatisera vissa steg i
processen ses fortfarande som långt borta och respondenterna värnar om deras yrke med
beskrivningen om de komplexa uppgifter som måste utföras av en människa. Än så länge
ligger yrket lite efter samhället med digital effektivisering. Yrket utförs fortfarande på
liknande sätt men nu med hjälp av digitala hjälpmedel som får processen att gå lite
snabbare. Yrket kommer att effektiviseras mer och mer då utvecklingen kommer att
fortsätta men som tidigare nämnt ses det fortfarande vara en tid bort.
När det kommer till revisorns roll och behov av kompetens i framtiden så ser vi att rollen
utvecklas i takt med digitaliseringens utveckling och skapar nya möjligheter för olika
roller inom revisionen. Så länge de mindre kunderna efterfrågar en revisor kommer den
mer traditionella rollen som revisor leva kvar hos de mindre byråerna men hos de större
byråerna kommer rollerna fortsätta utvecklas och växa. Kompetensen som behövs
kommer således bero på vilken roll av revisor som eftersöks. Dock kommer ekonomin
alltid vara den största kunskapen som behövs hos en revisor, oavsett storlek på arbetsplats.
Med det som förutspås med förändringen av revisorns roll och att revisionsyrket mer och
mer kommer att röra sig mot konsultation och mer övergripande tjänster, så kommer även
kompetenskraven att förändras. Att säga att IT-kompetens är något som kommer att
eftersökas vore nog fel. Den yngre generationen som växer fram har redan den kunskap
som krävs i och med uppväxten som präglats av den digitala miljö som vi lever i. Vilket
grundar sig i den upplevelsen som respondenterna har haft om yngre anställda, men även
en generell uppfattning om den ”yngre” generationen. Frågan är dock om
revisionsbranschen behöver digitaliseras ytterligare eller om det räcker med att de verktyg
och hjälpmedel som finns idag utvecklas ytterligare för att bli mer anpassningsbara för
både små och stora byråer? Idag går i stort sett allt att digitalisera men bara för att det går
betyder inte att man ska göra det. Vi tror även att den mänskliga kontakten kommer ha
en större betydelse i framtiden när mer och mer tjänster helt blir digitaliserade.
69(77)
7.1. Förslag till vidare forskning
Vi har sett och kommit fram till att det skiljer sig hur revisorer på större och mindre
revisionsbyråer använder sig av och påverkas av digitaliseringen. För att fortsätta och
bygga vidare på vårt resultat kunde det vara intressant att undersöka om det är någon
skillnad mellan kontor på mindre och större orter inom de större revisionsbolagen. Detta
skulle visa på om det även finns en skillnad mellan de olika kontoren inom de större
revisionsbolagen och inte bara mellan mindre och större revisionsbyråer.
Digitaliseringen och utvecklingen av den går fort framåt och respondenterna på de större
revisionsbyråerna berättade att det är något som ständigt utvecklas och förbättras. Medens
på de mindre revisionsbyråerna svarade respondenterna att det inte förekom utveckling
och förbättring i någon högre grad då det inte fanns lika tillgängligt eller att de har resurser
för det. Därför skulle det även vara intressant att göra om denna studie om 5-10 år för att
se hur det utvecklar sig, blir skillnaden i användandet och påverkan av digitaliseringen
större eller mindre mellan revisorer på större och mindre revisionsbyråer. Samt har
revisorns roll och kompetensbehov förändrats såsom vi tillsammans med våra
respondenter tror.
70(77)
Källförteckning:
Ahlberg, A.W., Lundqvist, N. & Sörbom, G., 1998. Norstedts latinsk-svenska ordbok :
[30000 ord och fraser] 2. uppl. / 9. [tr.]., Stockholm: Norstedts ordbok.
Ali, Khan & Vasilakos, 2015. Security in cloud computing: Opportunities and challenges.
Information Sciences, 305(C), pp.357–383.
Alvehus, J. 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod - En handbok. 1. uppl. Stockholm:
Liber AB.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. 2008. Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Arvidson, P., Carrington, T. & Johed, G., 2016. Den nya affärsredovisningen 20 uppl..,
Liber.
Baboukardos, D., Rimmel, G. & Jonäll, K., 2016. Redovisningsteorier : viktiga begrepp
och teoretiska perspektiv inom redovisning 1. uppl.., Stockholm: Sanoma Utbildning.
Bokföring - http://xn--bokfring-q4a.org/storre-revisionsbolag/ [2019-05-10]
Bryman, A. och Bell, E. 2013. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl.
Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. och Bell, E. 2017. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl.
Stockholm: Liber AB.
71(77)
Bruzelius, L.H. & Skärvad, P.-H., 2017. Integrerad organisationslära Elfte upplagan.,
Studentlitteratur.
Byrnes, P. E., Al-Awadhi, C. A., Gullvist, B., Brown-Liburd, H., Teeter, C. R., Warren
Jr, J. D. & Vasarhelyi, M. 2015. Evolution of auditing: From the traditional approach to
the future audit. Audit Analytics, 71.
Carrington, T., 2014. Revision 2. [utök. och uppdaterade] uppl.., Malmö: Liber.
Catasús, B. et al., 2013. Revisionens roll i bolagsstyrningen 1. uppl.., Stockholm: SNS
förlag.
Chan, D. Y. & Vasarhelyi, M. A. 2011. Innovation and practice of continuous auditing.
International Journal of Accounting Information Systems.
Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C. & Haglund, L. 2010. Marknadsundersökning: en
handbok. Lund: Studentlitteratur.
Cöster, M. & Westelius, A. 2016. Digitalisering 1. uppl. Stockholm: Liber.
Denscombe, Martyn. 2018. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Cuevas‐Rodríguez, G., Gomez‐Mejia, L.R. & Wiseman, R.M., 2012. Has Agency Theory
Run its Course?: Making the Theory more Flexible to Inform the Management of Reward
Systems. Corporate Governance: An International Review, 20(6), pp.526–546.
72(77)
Davis, J., Schoorman, F. & Donaldson, L., 1997. Toward a stewardship theory of
management. Academy of Management. The Academy of Management Review, 22(1),
pp.20–47.
Ekengren, A-M. & Hinnfors, J. 2014. Uppsatshandbok, Hur du lyckas med din uppsats.
2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
EY - https://www.ey.com/se/sv/services/assurance/financial-statement-audit/revision-
agarledda-vilka-behov-har-ditt-ftg-intressentmodellen [2019-05-29]
Flesher, Dale L. & Flesher, Tonya K., 1986. Ivar Kreuger's contribution to U.S. financial
reporting. Accounting Review, 61(3), pp.421–434.
Forslund, M., 2013. Organisering och ledning 2. [uppdaterade] uppl.., Malmö: Liber.
Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K., 2015. CSR : företagsansvar i förändring 2.
uppl. Malmö: Liber.
Ghasemi et al., 2011. The impact of Information Technology (IT) on modern accounting
systems. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 28(C), pp.112–116.
Grönlund, A., Tagesson, T. & Öhman, P., 2013. Principbaserad redovisning 5. uppl..,
Lund: Studentlitteratur.
Guba, E. G. & Lincoln, Y.S. 1994. Competing Paradigms in Qualitative Research, I N.K
Denzin och Y.S Lincoln (red.), Handbook of Qualitative Research. Thousand Oaks,
Calif.: Sage.
73(77)
Issa, H, Ting Sun & Vasarhelyi, MA 2016, ‘Research Ideas for Artificial Intelligence in
Auditing: The Formalization of Audit and Workforce Supplementation’, Journal of
Emerging Technologies in Accounting, vol. 13, no. 2, pp. 1–20
Johansson, C., 2013. Extern redovisning 4., rev. uppl.., Stockholm: Sanoma utbildning.
Kairos Future (2013) Framtidens rådgivning, redovisning och revision - en resa mot år
2025, Hämtad: 2018-05-29 på https://www.far.se/globalassets/pdfovrigt/branschen-
2025/framtidens-radgivning-redovisning-och-revision--- kairos-futures-rapport.pdf.
[2019-05-08]
Kairos Future 2016. Nyckeln till framtiden: framtidens redovisning, revision och
rådgivning i det digitala landskapet. https://www.far.se/globalassets/trycksaker-
pdf/nyckeln-till-framtiden_uppslag.pdf. [2019-05-08]
Kokina, J. & Davenport, T., 2017. The Emergence of Artificial Intelligence: How
Automation is Changing Auditing. Journal of Emerging Technologies in Accounting,
14(1), pp.115–122.
Kvale, S, Brinkman, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3uppl. Lund:
Studentlitteratur AB.
Kylén, Jan-Axel. 2004. Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Utbildning
AB.
74(77)
Larsson, B., 2005. Auditor regulation and economic crime policy in Sweden, 1965–2000.
Accounting, Organizations and Society, 30(2), pp.127–144.
Lombardi, D., Bloch, R. & Vasarhelyi, M., 2014. The future of audit. Journal of
Information Systems & Technology Management, 11(1), pp.21–32.
Lombardi, D., Bloch, R. & Vasarhelyi, M., 2015. The Current State and Future of the
Audit Profession. Current Issues in Auditing, 9(1), pp.P10–P16.
Lundberg, Helén & Öhman, Peter. 2015. Trovärdighet och förtroende i ekonomiska
relationer. Studentlitteratur.
Matt, C., Hess, T. & Benlian, A., 2015. Digital Transformation Strategies. Business &
Information Systems Engineering, 57(5), pp.339–343.
Merriam, S. 2009. Qualitative research: a guide to design and implementation. 2. ed. San
Francisco: Jossey-Bass
Nilsson, S., 2014. Redovisningens normer och normbildare : en nationell och
internationell översikt 5. uppl.., Lund: Studentlitteratur.
Pastoriza, David and Ariño, Miguel A., When Agents Become Stewards: Introducing
Learning in the Stewardship Theory. 1st IESE Conference, "Humanizing the Firm &
Management Profession", Barcelona, IESE Business School, June 30-July 2, 2008.
Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=1295320 (Hämtat 2019-04-16)
75(77)
Patel, R. & Davidson, B. 2011. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Porter, B., Simon, J. & Hatherly, D.J., 2008. Principles of external auditing 3. ed.,
Chichester: Wiley.
Raphael, J., 2017. Rethinking the audit. Journal of Accountancy, 223(4), pp.28–32.
Revisorsinspektionen - https://www.revisorsinspektionen.se/om-ri/framtida-
revisionen/kompetenskrav/ [2019-05-10]
Sillén, O. 1944, “Några drag ur den svenska företagsekonomiska revisionens historia med
särskild hänsyn till förvaltningsrevision”, Studier i ekonomi och historia tillägnade Eli
Heckscher, Uppsala
Svenning, Conny. 2003. Metodboken. 5. uppl. Eslöv: Lorentz.
Sundgren, S., Nilsson, H. & Nilsson, Stellan, 2013. Internationell redovisning: teori och
praxis 3., [förändrade] uppl.., Lund: Studentlitteratur.
Tilling, M.V. 2004. Refinements in Legitimacy Theory in Social and Environmental
Accounting. Commerce research paper series no. 04-6. South Australia: Flinders
University.
Trohammar, C.-J. & Far, 2006. Revision: en praktisk beskrivning 2., uppdaterade och
kompletterade uppl.]., Stockholm: FAR förlag.
Trost, Jan. 2010. Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Studentlitteratur AB: Lund.
76(77)
Vasarhelyi, Miklos A., Teeter, Ryan A. & Krahel, J.P., 2010. Audit education and the
real-time economy.(Report). Issues in Accounting Education, 25(3), pp.405–423.
Vasarhelyi, M.A., 2013. Formalization of standards, automation, robots, and IT
governance. The journal of information systems : JIS ; a semiannual journal of the
Information Systems Section of the American Accouting Association, 27(1), pp.1–11.
Wallace, W. 1980. The Economic Role of the Audit in Free and Regulated Markets.
Omtryckt i Auditing Monographs. New York: Macmillan Publishing Co, 1985.
Wallerstedt, E. & Studieförbundet Näringsliv och samhälle, 2009. Revisorsbranschen i
Sverige under hundra år 1. uppl.., Stockholm: SNS förlag.
Widerberg, K. 2002. Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Widuri, R. & Sari, S. A. 2017. Exploring the use of computer assisted audit techniques
and its impact to the transparency and accountability of financial statements. Journal of
Theoretical & Applied Information Technology, 95(24).
Öhman P. och Wallerstedt, E. (2012), “Audit regulation and the development of the
auditing profession: The case of Sweden”. Accounting History, Vol. 17, Nr. 2.
77(77)
Bilagor
Intervjufrågor Inledande:
1. Kan du berätta lite om dig själv, din utbildnings- och karriärbakgrund och din
nuvarande roll i företaget?
Digitalisering:
1. Vilken påverkan skulle du säga att digitalisering och automatisering har på
revisionsbranschen?
2. Skulle du säga att det påverkat revisionsprocessen? (Planering, granskning,
rapportering)
3. Har du märkt någon skillnad i arbetsuppgifter eller i vad era kunder förväntar sig
av en revisor?
4. Har du märkt att kundernas egen redovisning blivit mer digitaliserad och att det
påverkat ert jobb?
5. Upplever du att det finns några revisionsrisker som påverkats av detta? (T.ex.
informationsasymmetri)
6. Ser du några speciella fördelar/nackdelar till följd av ökad digitalisering och
automatisering?
7. Har du märkt någon skillnad mellan äldre/yngre revisorer? (Om det finns i
företaget)
8. Känner ni att ni hänger med/ligger i fas med utvecklingen jämfört med resten av
samhället?
Framtid:
1. Hur tror du framtidens revision kommer se ut?
2. Ser du/ni några nya affärsmöjligheter eller utvecklingsområden med tanke på den
ökade digitaliseringen?
3. Ser du några begränsningar i utvecklingen av digitaliseringen?
4. Tror du att det kommer krävas/efterfrågas nya eller andra kompetenser hos nya
revisorer i framtiden? (T.ex. IT kunskaper)