Sophie Helsing Handledare: Claudia Lindén Södertörns högskola | Institutionen för kultur och lärande Magisteruppsats 30 hp Litteraturvetenskap | Vårterminen 2015

Doktor Moreau och jakten på den etiska figuren Från misslyckat människoskapande till respektfulla relationer med Jacques Derrida, Donna Haraway och H. G. Wells

2

Abstract“DoctorMoreauandTheHuntforTheEthicalFigure.Fromunsuccessfulman-makingtorespectfulrelationswithJacquesDerrida,DonnaHarawayandH.G.Wells”InH.G.Wells’sciencefictionnovel,TheIslandofDoctorMoreau(1896),ascientistonaremoteislandinthePacificOceanattemptstocreatehumansfromanimals.WellsdrawsonCharlesDarwin’stheoriesontheoriginsofspeciesandthedescentofmantocreateahorrorstoryinwhichtheuniquenessofthehumaniscalledintoquestion.Thisstudyusesthenoveltoinvestigatethere-emergentinterestinhuman-animalrelations,withinthenaturalsciencesaswellastheartsandhumanities,inthepasttwentyyears.Inwhatisoftentermed“theAnimalTurn,”theoristssuchasJacquesDerridaandDonnaHaraway,whoareatthecentreofthisstudy,havededicatedasignificantamountoftheirworktotheanimalquestionandinparticulartotheethicsofinter-speciesrelationships.Furthermorethisessaystagestheinteractionoffictionandtheoreticaldiscourseinananalysisthatprobeschallengesinherenttotherelationsofhumanstootherspecies,suchasthepracticeofeatingmeat,thekillingofanimals,andanimalrights.Moreover,itconsidershowthefigureoftheanimalhasbeenusedtodefinethehuman,aswellastodehumanizepeopleinthejustificationofabuseandpersecution.However,human-animalethicsalsohaspositiveconnotations,discussedthroughthefiguresofpositivityandpossibilityinplay,sharing,contactandresponsiveresponsibility.TakingitsinspirationfromKarenBarad’smethodofdiffraction,thisstudyforegroundsnewpattern-makingwhileexploringhowDerrida’sandHaraway’sstrategiesforformulatinganewethicsarepresentintheiruseoftropesandfigures.SammanfattningSciencefiction-romanenTheIslandofDoctorMoreauskrevs1896ochhandlaromhurenvetenskapsmanpåenavlägsenöiStillahavetförsökerskapamänniskoravdjur.FörfattarenH.G.WellsinspireradesavDarwinsteorieromarternasuppkomsttillattskrivaenskräckberättelsedärmänsklighetensunikhetsättsurspel. DenhärstudienanvänderWellstextisyfteattundersökahurrelationenmellanmänniskorochandraarterharkommitattfåettnyttintresseinomenmängdolikavetenskapliga,praktiskaochkonstnärligaämnenislutetav1900-taletochbörjanav2000-talet,någotsomharkommitattkallas”TheAnimalTurn”.IcentrumförstudienåterfinnsteorierformuleradeavfilosofenJacquesDerridaochdenfeministiskavetenskapsteoretikernochbiologenDonnaHaraway.Bådatvåharägnatstordelavsinarespektivearbetenåtdjurfrågan,

3

framföralltmedenträgetintresseförhurettetisktförhållandemellanarterkanseut. Studienlåterromanenochdeteoretiskatexternasamverkaienanalyssomdiskuterarutmaningarimänniska-djur-relationer–somköttätande,dödandeochrättigheter.Människanhartillexempelanväntsigavdjuretförattdefinierasigsommänniska,menocksåförattdehumaniseraandramänniskor,ochdärmedkunnatutnyttjaellervåldförasigpådessamänniskor.Menmänniska-djur-etikenharocksåpositivaaspekter:kontaktöverspråkgränser,atttillsammansutgöravärldsmedborgaresomallabeståravochärberoendeavvarandra,attdelalekocharbete,attseochupptäckadenandre. MedinspirationfrånKarenBaradsanvändningavmetodendiffraktionvilldenhäruppsatsenutforskaDerridasochHarawaysstrategierförattformuleraennyetikgenombruketavfigurerochtroper.

4

Innehållsförteckning

INLEDNING.............................................................................................................5

SYFTE,METODochDISPOSITION............................................................................6Syfte..........................................................................................................................................................................6Metod.......................................................................................................................................................................6Disposition.............................................................................................................................................................8

TIDIGAREFORSKNING............................................................................................9

H.G.WELLSOCHTHEISLANDOFDOCTORMOREAU............................................13Handlingeniromanen...................................................................................................................................14

BLICKEN...............................................................................................................17Ettoptisktexperiment..................................................................................................................................17MellanDarwinochFreud.............................................................................................................................19Enmänniskassjälvbiografi..........................................................................................................................20Filosofenochkatten.......................................................................................................................................21Prendicksmisstag...........................................................................................................................................23Införavgrunden...............................................................................................................................................24

GRÄNSEN.............................................................................................................25TheManWhoHadNowhereToGo.........................................................................................................25Attskiljamänniskornafråndjuren..........................................................................................................27Språket.................................................................................................................................................................30Enhumaniseringsprocess............................................................................................................................32Attprataomdjur.............................................................................................................................................33Limitrophy..........................................................................................................................................................34

DERRIDASGRÄNS.................................................................................................36

TRASSEL...............................................................................................................39Snärjdellerigottsällskap?..........................................................................................................................39Olidligtlidande.................................................................................................................................................42Kandeleka?.......................................................................................................................................................44Moreauochsmärtan......................................................................................................................................46Subjektochobjektilaboratoriet..............................................................................................................48Attjämföralidande.........................................................................................................................................49AreWeNotMen?–Omköttätande..........................................................................................................53Etiskröravidmatbordet..............................................................................................................................56

SVAR/ANSVAR.....................................................................................................58

AVSLUTANDEDIFFRAKTION.................................................................................62

LITTERATURLISTA.................................................................................................65

5

INLEDNING

IromanenTheIslandofDoctorMoreauförsökerenvetenskapsmanskapa

människoravdjur.Hurskaparmanenmänniska?Avdjurvisardetsig.Genom

denvästerländskakulturenshistoriaharmänniskornaanväntsigavdjurföratt

skapadetmänskliga.Medhjälpavdjurhardetmänskligasubjektetdefinierats

ochberättigatsherravälde.SedankomDarwinochsaboteradeettkanske

utmärktfungerandeprojekt.Ochnu,desenastedecennierna,hardetuppståttett

alltstörreintresseförattutmanadenmänskligacentralpositionenochen

önskanomatthittafilosofiskaalternativtilltänkandekringlivochvärde.

TheIslandofDoctorMoreauhandlarocksåomhurdåligtdetgårför

Moreauattgöramänniskoravdjur.Detenamisslyckandetledertilldetandra,

ochävenomenoperationförstverkarlovande,bliraldrigresultatetbeständigt.

Vidennärmaretittpåmänniskoskapandetutanförfiktionenuppdagasocksåatt

inteensallamänniskorgenomhistorienharkvalatinsommänniskor,eller

subjektmedmänskligarättigheter.

ÉlisabethdeFontenayskriveriinledningentillsinbokWithout

OffendingHumans.ACritiqueofAnimalRightsattordethumanassocierasbåde

tillattvara”människa”ochattvara”god”.1Ommänniskanfåttutgöravärldens

centrum,haretikenfåttståförkärnanimänskligheten.Attharättigheterochbli

behandladpåettrespektfulltochgottsättärsammanlänkatmedattvara

människa.Därförkantillexempeldjurrättsaktivisteranklagaslaktindustrinför

attbehandladjurenomänskligt,vilketendastkanvändasemotdjuren.Ominte

djurenuppgraderas,villsäga.Närnuönskanomattomförhandlamänniskans

odiskuterbaracentralpositionuppståttinomvissaakademiska,politiskaoch

kulturellaområden,eftersträvasocksåettetisktresonemangsomkanfungera

utanattexkluderadetsominteärmänskligtochsomintebaseraspåatt

människanärunikochdärmedharunikarättigheter–mänskligarättigheter.En

etiksomheltenkeltärannorlundakonstruerad.Hurskaparmanennyetik?

NågrasomägnatsigåtdettaärJacquesDerridaochDonna

Haraway.Denhäruppsatsenkommeratthandlaomhurdessatvåmänniskori

1deFontenay,Élisabeth:WithoutOffendingHumans.ACritiqueofAnimalRights(förordet,s.Xi)

6

slutetav1900-taletochbörjanav2000-talettänkerkringmänniskorochandra

arter,vilkastrategierdeharinitieratispaningenefterenannorlunda

konstitueradetik,samthurensciencefiction-romanfrånslutetav1800-talet

kanbidratillattomprövaenhumanistisktförankradetik.

SYFTE,METODochDISPOSITION

Syfte

SyftetmeddenhäruppsatsenärattundersökahurDerridaochHaraway

problematiseratochutvecklatmänniska-djur-relationen.Tillsammansmeden

läsningavromanenTheIslandofDoctorMoreauvilljagtittapåettantalavde

tankefigurersomDerridaochHarawayanväntsigavochlåtamötetmellan

romanochteoridiskuteradensträvanefterennyetiksomdjurstudieruttrycker

ibådeakademiskforskningochpolitisktarbete.Kanmänniskortänkaframenny

etiskfigurattanvändaiförhållandettilldjur,naturochkultur,utanattfalla

tillbakaiantropocentrism?SyftetärocksåattundersökahurDerridasrespektive

HarawaysteorierochH.G.Wellsromankansamverkatillenanalysutanattgöra

enklassiskappliceringavteoripåskönlitteratur.

Metod

Ianalysenkommerjagattanvändamigavdiffraktion,enmetodsomärhämtad

frånDonnaHarawayochKarenBarad.Diffraktionäregentligenettfysikaliskt

fenomensomhandlaromhurvågor(tillexempelljus,ljudellervatten)betersig

vidmötemedhinder.Förenklatkanfenomenetförklarasmedbildenav

vattenvågorsomrörsiggenomensmalöppningienbarriär.Efterpassagen

spidersigvågornaienhalvcirkel.Påsammasättspridersigljusvågorefterett

hinderocksåicirklar,ochdetkandåuppfattassomattljuset”böjer”sigrunt

hindret.Harawayanvändermetodensomettalternativtillmetaforenreflektion

7

somhonanservarabegränsadtillattbarafungeraåterspeglande.Diffraktionhar

däremotförmåganattskapanyamönster.SåhärskriverDonnaHaraway:

Diffractiondoesnotproduce”thesame”displaced,asreflectionandrefractiondo.Diffractionisamappingofinterference,notofreplication,reflection,orreproduction.Adiffractionpatterndoesnotmapwheredifferencesappear,butrathermapswheretheeffectsofdifferencesappear.2

KarenBaradärenfeministisktorienteradfysikersomutvecklatHaraways

användningavdiffraktion.Honskriverattdetfinnsenlånghistoriaavatt

användasynochoptiskafenomeniteorieromkunskap.

Haraway’spointisthatthemethodologyofreflexivitymirrorsthegeometricalopticsofreflection,andthatforalloftherecentemphasisonreflexivityasacriticalmethodofself-positioningitremainscaughtupingeometriesofsameness;bycontrast,diffractionsareattunedtodifferences–differencesthatourknowledge-makingpracticesmakeandtheeffectstheyhaveontheworld.3

SomBaradformulerarsigfinnsdetettuttalatetisktförhållningssätttill

vetenskapochforskninginskrivenredanimetodenochhonpoängterarattdet

handlaromattgöraskillnadivärlden.4

Denhärmetodenpassarmittsyftedåjagärintresseradavatt

undersökahurteoriochfiktiontillsammanskanutvecklaenanalys.Jagärmer

intresseradavattförsökahittanyamönsteränattbekräftaentesellerhitta

analogiermellanskönlitteraturenochdeteoretiskatexterna.Deutvaldatexterna

läsesdärmedgenomvarandraiförhoppningomattteoriochskönlitteraturska

kunnautgöravarandrashinderochdärmedgenereraskillnader.

Figurerochtroperärretoriskabegreppsomåterkommeri

HarawaysochDerridasteorierochsomanvändskreativtochoftajustisyfteatt

hittaennyvägellersomstödförettnytttankesätt.Denmestkändafigurenär

kanskeHarawayscyborgdärmänniska,maskin,verklighetochfantasisamlasi

enmaterial-semiotiskkropp.PåsenareårharHarawayanväntsigavfiguren

2Haraway,DonnaJ.:”ThePromisesofMonsters”,TheHarawayReader(s.70)3Barad,Karen:MeetingtheUniversityHalfway:QuantumPhysicsandtheEntanglementofMatterandMeaning(s.72)4ibid.(s.90)

8

companionspecies.Derridahartillexempelproduceratneologismersomanimot

ochcarnofallogocentrism.Harawayskriversåhäromsittegetarbeteoch

användandeavfigurer:

Figurescollecthopesandfearsandshowpossibilitiesanddangers.Bothimaginaryandmaterial,figuresrootpeoplesinstoriesandlinkthemtohistories.Storiesarealwaysmoregenerous,morecapacious,thanideologies;inthatfactisoneofmystrongesthopes.5[T]hefiguresareatthesametimecreaturesofimaginedpossibilityandcreaturesoffierceandordinaryreality;thedimensionstangleandrequireresponse.6Figurescollectthepeoplethroughtheirinvitationtoinhabitthecorporealstorytoldintheirlineaments.Figuresarenotrepresentationsordidacticillustrations,butrathermaterial-semioticnodesorknotsinwhichdiversebodiesandmeaningscoshapeanother.Forme,figureshavealwaysbeenwherethebiologicalandliteraryorartisticcometogetherwithalloftheforceoflivedreality.Mybodyitselfisjustsuchafigure,literally.7

Figurernaharförmågaatt,somHarawayuttryckerdetovan,knytasamman

fantiserademöjligheterochvardagliga,kroppsligaerfarenheter.Denhär

uppsatsentaruppettantalavdefigurerochtropersomHarawayochDerrida

använtsigavframföralltisinadjurfilosofiskaresonemangochsomstrategier

förattbrytamottidigaretankestrukturer.

Disposition

Förstadelenavuppsatsenpresenteraranalysensutgångspunktsomärdjurets

blickpåmänniskan.Härutgårjagifrånnågotsomjagkallarettoptiskt

experiment–tvåscenerdärdjuretsblickfårenavgöranderoll.Vadhändernär

djurettittarpåmänniskan?Närdiffraktionsmönsterstuderasinomfysikensker

detmedhjälpavettinstrumentsomlåterljuspasseragenomettantalöppningar

5Haraway,DonnaJ.:”Introduction.AKinshipofFeministFigurations”,TheDonnaHarawayReader(s.3)6Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.4)7ibid.

9

(springor)förattsedanföljahurljusetsvågorellerpartiklarformarsig.Itanken

harjagettliknandeinstrumentdärjaglåterdjuretsblickpasseragenomdessa

tvåscenerförattundersökavilketmönstersomuppstår.Iförstadelenplaceras

ocksåTheIslandofDoctorMoreauisinsamtidefterDarwinochdärifrånbörjar

jagutvecklaDerridasidéerkringetik,djurochmänniskosubjekt.Andradelengår

vidaremedDerridasresonemangkringgränsochavgrundformuleratihans

limitrophy,medantredjedelentaruppDonnaHarawayskritikavDerrida.Idel

fyrakommerHarawaysförhållningssätttillrelationermellanarterinmed

begreppsomentanglementochcompanionspecies.Härdiskuterashennesoch

Derridastankarmedfokuspåtvåområden:lidandeochköttätande.Sistadelen

taruppsvar/ansvar.AnalysenförsidialogmedTheIslandofDoctorMoreau,med

utgångspunkteriEdwardPrendick,doktorMoreau,människodjurenoch

Leopardmannen.

Uppsatsenharingetinledandeteorikapitelutanteoriernaär

insprängdaianalysenochpresenterasallteftersomresonemangetläggsfram.

TIDIGAREFORSKNING

Ävenomdjuretredantidigarevaritföremålförvetenskapligastudier,skiljersig

detsomdesenastedecenniernaharkommitattkallasdjurstudier,människa-

djurstudier,kritiskadjurstudierellertheanimalturnfråntidigareforskning

genomattifrågasättaelleromvärderarelationermellanmänniskanochandra

arter.Forskningsfältetutvecklasinomenmängdolikaområden,såsomhistoria,

sociologi,medicin,kriminologi,feministiskastudier,postkolonialastudier,

rasstudier,handikappstudier,ekokritiskastudier,posthumanistiskastudier,

antropologi,konst,biologi,religionochfilosofi,medfleradäribland

litteraturvetenskap.Fältetärtvärdisciplinärtochlånaroftateorierochmetoder

överdeolikafältensgränserelleranvändersigavintersektionellaperspektiv.

2008formadesdenförstaakademiskagruppenfördjurstudieriSverige

beståendeavåttaforskarepåCentrumförGenusstudievidUppsalauniversitet.

10

IsinintroduktiontillUndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimal

Studies,(ensamlingtexterfrånCentrumförGenusstudier)listarredaktörenPär

Segerdahltänkbaraanledningartillvarförintressetförattstuderarelationen

människa-djuruppkommitjustnuochutvecklasinomsåmångaolika

akademiskaämnen.Defaktorerhannämnerär:1)socialmedvetenhetom

ekologiskaproblemsomledertillentendensattviljadecentraliseramänniskan;

2)denkulturellavändningeninomhumanioraochsamhällsvetenskapdär

insiktenomattrelationmellanmänniskaochdjurharbetydelseförmenings-

ochidentitetsskapandeochförståelseförvärlden,harfåttstortintresse;3)

uppkomstenavsåkalladScienceandTechnologyStudies,därtraditionell

uppdelningavnaturochkulturifrågasätts;4)biologiforskaresbehovavatt

klargöravadochhurdekanformulerasigkringsinforskning(somdeuppleveri

vissafallanvändsifelsyfte);5)djurrättsrörelsensbehovavkritiskakademisk

forskningkringutnyttjandetavdjur.8

ForskningsprogrammetEnvironmentalHumanitiesCollaboratory

(EHC)vidDepartmentofThematicStudies,LinköpingsUniversitetpresenterar

sinforskningmedattdenhärutvecklingeninteärettval,utanatthotetfrånen

kollapsandemiljögörattvi,somdeformulerardetpåsinhemsida:”harinte

längrelyxenattföreställaossnaturensomavskildfrånkultur”.9Detären

inställningsomkännsigenfrånandraforumförmiljö-ochresursfrågor.Vi–

människorna–harintelängreråd,ellerlyxen,attinbillaossattviärunikaoch

harrättattanvändadjurochnaturtillvåregenförmån.

Detråderoenighetkringvaddjurstudierär–ifalldeskautgöraen

egendisciplinochvardendisciplinenisåfallbörplaceras.Pådetinternationella

nätverketH-Net(www.h-net.org)hareninternationelldiskussionsgruppsom

rördjurstudierinomhumaniora(https://networks.h-net.org/h-animal)fört

livligadiskussioneromdetta.10KariWeil,som2010publiceradeenutförlig

kartläggningavdjurstudiernasutvecklingitidskriftendifferences,menarattdet

ärbåderelevantochfeltolkatattfrågasigomdjurstudiernaskautformasefter

feministiskastudierelleretniskastudier.Densituationsomhandlatomattge

8Segerdahl,Pär:UndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimalStudies(s.2)9www.tema.liu.se/tema-g/Posthuman/environmental-humanities-collaboratory10Weil,Kari:”AReportontheAnimalTurn”,differences,2010(s.1)

11

röståtmarginaliseradegrupper(kvinnor,minoriteter)ochgedemstatussom

subjektärsvårappliceratpåobjektsomaldrigkommerattkunnauttryckasig

meddetspråksomändåärnödvändigtförsjälvrepresentation.Weilställer

ocksåfråganomdetbetyderattdjurisåfallförevigtärdömdatillattvara

objekt.11IWeilskartläggningspårarhon”fråganomdjuret”genomtretrenderi

litteraturvetenskapochkritiskteori:denspråkligavändningen,denaffektiva

vändningenochdenetiskavändningen.

HelenaPedersenpåpekarisinrecensionavantologin

Posthumanistiskanyckeltexter(red.CeciliaÅsberg,MartinHultman&Francis

Lee,Studentlitteratur,2012)attmanintebörblandaihopkritiskadjurstudier

somharsinarötterikritiskteori,konfliktteoriochdenradikala

djurrättsrörelsenmeddetbredaremänniska-djurstudier.Honhänvisartillatt

mångaengageradeikritiskadjur-studiertillexempeltaravståndfrånDonna

Harawaysfilosofi.SomPedersenävenkommenterarirecensionenärdåinte

hellerkritiskadjurstudierförenligamedposthumanismensidéer”om

samkonstituerandeavmänskligaochicke-mänskligasubjekt,utanfokuserarpå

maktanalyser,ideologikritik,ochdenpolitiskaekonominsrolliallaformerav

artöverskridanderelationalitet.”12

EnviktigföreträdarefördekritiskadjurstudiernaärPeterSinger,

enutilitaristisktinriktadfilosof,som1975publiceradebokenAnimalLiberation

därhandriverfråganomdjursrättigheterochblandannatanvändersigav

begreppetspeciesism.Ävenomdenhäruppsatsentillvissdelhandlarom

förhållandetmellandjursrättigheterochposthumanistiskteorikommerjaginte

gåinpåSinger,ellertillexempelTomReagan(somocksåbildatteorikring

djurrätt),utanfårhänvisatillannanlitteratur.TillexempelfinnsNiklas

LindgrenskandidatuppsatsifilosofiMänniskan,djuretochdenmetafysiska

skillnaden–enkritiskjämförelsemellanPeterSingerochJacquesDerrida,

SödertörnsHögskola,Institutionenförkulturochkommunikation,från2012.

UppsatsenjämförDerridaochSingersdjurteorierutifrånbådasinspirationav

JeremyBenthammedfokuspåetik.Syftetmeduppsatsenärattocksåkomma

11Weil,Kari:”AReportontheAnimalTurn”,differences,2010(s.2)12Pedersen,Helena:recensionavPosthumanistiskanyckeltexter,red.CeciliaÅsberg,MartinHultman&FrancisLee,Studentlitteratur,2012,Tidskriftförgenusvetenskapnr1,2013(s.128)

12

medförslagtilletttänkbart”nästasteg”efterdetatt”djuret”återfåtträttentill

liv.

Inomposthumanismenärdjurstudiernacentrala.Eller,somCary

WolfeskriverisinbokWhatisposthumanism?därhanmenarattbåda

rubrikernaanimalstudiesochhuman-animalstudiesärproblematiskadådessa

studieregentligentillhörenbredarekontext.Enlighonomingårdjurstudieri

posthumanismen.Wolfeärettcentraltnamninomdjurstudieroch

posthumanismochharblandannatskrivitbokenAnimalRites.TheAmerican

Culture,theDiscourseofSpecies,andPosthumanistTheory,samtärredaktörför

serienPosthumanitiesvidMinnesotaPresssomgerut6böckeromåret,varav

mångabehandlarämnetdjurstudier.Senasteårenhardetillexempelpublicerat

fleraavböckernasomfigureraridenhäruppsatsen:WhenSpeciesMeetav

DonnaHaraway(2007),AnimalStories.NarratingAcrossSpeciesLinesavSusan

McHuge(2010),HumAnimal:Race,Law,LanguageavKalpanaRahitaSeshadi

(2012)ochWithoutOffendingHumans.ACritiqueofAnimalRightsavÉlisabeth

deFontenay(2012).

LitteraturvetarenCarrieRohmanskriveratt:”Forthosein

moderniststudies,theanimalproblemtakesonparticularlychargedvalence

sincemodernismcomesontheheelsofDarwin’scatastrophicblowtohuman

privilegevis-à-visthespeciesquestion.”13HonharskrivitbokenStalkingthe

Subject.ModernismandtheAnimal(2009),somjaganvändermigavidenhär

uppsatsendärkapitlet”FacingtheAnimal”ägnasåtTheIslandofDoctorMoreau.

JohnGlendingharocksåskrivitomhurDarwinpåverkat

litteraturen.HansbokTheEvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.An

EntangledBank(2007)handlaromevolutionstankarnasinverkanpåbrittisk

litteraturislutetavartonhundratalet,ochTheIslandofDoctorMoreauärettav

verkensomavhandlas.

Djurstudiernaärettsnabbtexpanderandefältochunderdenhär

uppsatsenstillblivelseharantaletböcker,artiklarochkonferensersomdyktupp

inomområdetfullkomligtexploderat.Härärtillexempeltvåkommande

händelsersomverkarintressantaförlitteraturvetenskapligforskning:Journalof

LiteraryTheory–nummer2,2015medtemat”CulturalandLiteraryAnimal13Rohman,Carrie:StalkingtheSubject.Modernismandtheanimal.(s.1)

13

Studies”.Däreventuelltdenhärfråganskabehandlas:”Isthe»animalturn«in

culturalandliterarystudiesmerelytobeconceivedasafocusonaparticular

objectofstudyordoesit,especiallyinliterarycriticism,alsoestablishanew

researchparadigmwithadistinctsetofmethodsandtheories?Isthere

somethinglikeananimalistictheoryofliterature?”(http://www.jltonline.de).

PalgraveStudies(Palgrave,Macmillan)ärocksåifärdmedattpubliceraenny

seriesomkommeratttittasärskiltpåinnebördenav”TheAnimalTurn”för

litteraturvetenskapen.

H.G.WELLSOCHTHEISLANDOFDOCTORMOREAU

TheIslandofDoctorMoreaukomutiEngland1896.14Ettpardecenniertidigare

hadeCharlesDarwinpubliceratsinateorieromevolutioniOntheOriginof

SpeciesbyMeansofNaturalSelection,orthePreservationofFavouredRacesinthe

StruggleofLife(1859)ochiTheDescentofMan,andSelectioninRelationtoSex

(1871).Darwinpresenteradehärforskningsomvisadepåattgränsernamellan

arternavarföränderligaochinstabila,samtattävenmänniskanvarenprodukt

avevolutionärutveckling.Denyateoriernahotadegamlavedertagnautsagor

somattmänniskanvarskapadtillGudsavbild,ochutmanadeäven

upplysningensidéerochidealomdetmänskligasubjektetbaseratpåen

inneboendekänslaförresonemangochmoral.MedDarwinsteoretiska

resonemangkundemänniskanförståssomettdjur.

HerbertGeorgeWellshadesjälvstuderatbiologiochefterattha

skrivitläroböckerochendelpopulärvetenskapligatexter,börjadehanförfatta

böckerinomengenrehankallade”scientificromances”.15Wellsexperimenterar

härmedmänniskanurettdarwinistisktperspektiv–människanären

evolutionistiskvarelsesomutvecklatsframtillvaddenäridag,inteskapadtill

Gudsavbildibegynnelsen.“Wellsutgårfrånrönitiden,envärldsbildi

förändring–menhananvänderlitteraturensallamedel,avmångtydighet,ironi

14Förstasvenskaöversättningenpubliceras1976,iöversättningavRolandAdlerberth15Larsmo,Ola:”Rymdinvasionvidköksbordet”,DagensNyheter,2005.07.05

14

ochsublimabeskrivningarsomärändamålisigsjälva”,skriverOlaLarsmo.16De

förstaromanernavarTheIslandofDoctorMoreau(1896),TheInvisibleMan

(1897)ochTheWaroftheWorlds(1898),verksomWellskalladeför"playful

parables"ochjämfördemed"goodgrippingdreams".17PhilipArmstrongskriver

attTheIslandofDoctorMoreauärWells’svarpåGulliver’sTravelsoch

Frankenstein,tvåavhansfavoritböcker.18

Handlingeniromanen

EdwardPrendickblirefterettskeppsbrottnågonstansutanförChileskustiStilla

havetupplockadavbesättningenpåskeppetIpecacuanha.Därräddashantill

livetavenmanvidnamnMontgomerysomvisarsigvaraläkarepåvägtillen

avlägsenömedettantaldjursomlast.Medsigharhanocksåenbesynnerlig

betjänt–M’Lingvarsuppenbarelseframkallarolustkänslorintebarahos

Prendickutanävenhosdeflestaombord,djursommänniskor.Inteminstden

alkoholiseradekaptenenDavisvisartydligtsinavskyförM’Ling.Närdetblir

dagsförMontgomeryattäntligengåilandpåsinöhardenlynnigekaptenenfått

nogavallasinapassagerareochkastaravPrendickmeddeandra.Påsåvis

kommerdetsigatthanhamnarpådenödärdoktorMoreau,långtifrån

civilisationen,byggtuppettlaboratoriumochägnardagarnaåtsinaexperiment.

PrendickkommersnartihågvarhanhörtnamnetMoreautidigare–

isambandmedenskandaliLondondärdetuppdagadesattdoktornopererade

pålevandedjur,såkalladvivisektion.Enuppfläktochtorteradhundrymdefrån

doktornslabbochutgjordedärmedslutetpåMoreauskarriär.Nubefinnersig

Prendickfastpåenödeötillsammansmeddengränslöseläkaren.Redanförsta

dagenfårhanenhintomattMoreauåterupptagitdeifrågasattametoderna.

Pumansomkommitmedsammaskeppsomhansjälv,vrålarutsinasmärtorfrån

detlaboratoriumsomMoreauförbjuditPrendickattbesöka,ochföljandedag

tyckersigPrendickhörahurenmänniskaskrikerfrånsammaställe.

16Larsmo,Ola:”Rymdinvasionvidköksbordet”,DagensNyheter,2005.07.0517Jonsson,Emelie:HumanSpeciesandtheGoodGrippingDreamsofH.G.Wells,Style,47(3)(s.295-314)18Armstrong,Philip:WhatAnimalsMeanintheFictionofModernity(s.77)

15

FörattundkommadengalnedoktornflyrPrendickutpåön.Vad

hannutrorförsiggårilabbetärattMoreaudegraderarmänniskortilldjur.Utei

djungelnstöterhannämligenpåenhelförsamlingdjurmänniskor,deformerade

parodieravmänskligavarelser.Medliteolikaresultatkandetala,ochdelever

efternågotsomdekallarLagen–enuppsättningreglersomdetillsammans

mässarikör.DjurmänniskornatarsiganPrendicksomomhanvoreenavdem,

mensnartkommerMoreauochMontgomeryföratthämtahemrymlingen.Efter

enlångjaktlyckasslutligenMoreauövertygaPrendickomattdetärofarligtför

honomattkommatillbakstill”människornas”bostad.Moreauförklararvadhans

passioneradearbeteegentligengårutpå:hanvillskapamänniskoravdjur.

Hittillsharhanintelyckashelt,djurensomhansläpptutpåönäralla

misslyckadeförsök,mennukännerhanatthanärnära.Hanharhöga

förhoppningarpåpuman.

Såfortgårdetbisarralivetpåön.Moreauarbetarintensivtmedsin

pumaochMontgomerydrickerstarkspritochumgåsalltmermedtjänaren

M’Lingochdeandradjuren.Mensnartuppdagasenrebellpåön.

Leopardmannenbrytermotallamänniskodjurenslagar,hanjagarkaniner,äter

kött,gårpåallafyraochkommerintetillmötenaihyddorna.Hanbörjarutgöra

etthotmotdebrittiskamännenochendagstartardeenjaktsomledertillatt

Leopardmannenspårasuppochdödas.DetärPrendick,somvidetttidigare

tillfällejagatsavLeopardmannen,som(motMoreausvilja)skjuterhonom.

Straxdärefterrymmerpumanfrånlaboratorietochnunärmarsig

katastrofen.Moreaugersigutförattfångainpumanigen,meniställetkommer

ryktenfrånmänniskodjurenomattdoktornliggerorörligpåvästrasidanavön.

NärMoreauhittatsdödsuperMontgomerynedsigtillsammansmedM’Lingoch

någratillav”betjänterna”ochnästamorgonåterfinnsävendelivlösa.

Prendickbörjarnudenperiodpåöndärhan,efterettpar

misslyckadeförsökatttasigdärifrån,leverensammedmänniskodjuren.

Moreausskapelserregredieraralltmertilldedjurdeengångitidenvar,de

slutartala,återgårtillattgåpåallafyraochsåvidare.Enavdem,Hundmannen,

sluteruppmedPrendickochblirentrogenkompanjonochförsvarare.

Tillslutkommerdetdärefterlängtadeskeppettillön,somPrendick

såinnerligtdrömtom.Detärenräddningsbåtvarsbesättningärdöd(enavdem

16

ärförbluffandelikenvissrödbrusigkapten)menPrendicktarsigmedbåtens

hjälpivägpåhavet.NärhanplockasuppavenbriggpåvägmotSanFransisco

serhanutsomenvildeochharbefunnitsigbortomcivilisationeninästanettår.

TillbaksiEnglandblirdetomöjligtförPrendickattsemänniskorutanattsedjur

framförsig.Hanstårintelängreutistadenutanflyttartilletthuspålandetdär

hansertillattträffasåfåmänniskorsommöjligt.Sinasistadagarägnarhanåt

läsning,kemiexperimentochåtattstuderastjärnorna.

Thereis,thoughIdonotknowhowthereisorwhythereis,asenseofinfinitepeaceandprotectionintheglitteringhostsofheaven.Thereitmustbe,Ithink,inthevastandeternallawsofmatter,andnotinthedailycaresandsinsandtroublesofmen,thatwhateverismorethananimalwithinusmustfinditssolaceanditshope.Ihope,orIcouldnotlive.Andso,inhopeandsolitude,mystoryends.19

19Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.206)

17

ANALYS

BLICKEN

Depuisletemps,peut-ondirequel’animalnousregarde?

Ettoptisktexperiment

*

EnsenkvällombordpåskeppetIpecacuanhafårEdwardPrendicksynpå

M’Lingsblicksomglimmartilligrönt.”Thethingcametomeasstark

inhumanity.Thatblackfigure,withitseyesoffire,struckdownthroughallmy

adultthoughtsandfeelings,andforamomenttheforgottenhorrorsofchildhood

camebacktomymind.”20Såärförnimmelsenöverlikasnabbtsomdenkomoch

Prendickseråterigenbaraenmörkmansomstårvidrelingenochtittarpå

stjärnorna.Menhändelsenharkallatpånågotidetundermedvetnaochpå

nattendrömmerhan”unpleasantdreams”.Människodjurensansiktenoch

blickaråterkommergenomhelaromanen.Prendickbeskriveromochomigen

hurhanmöterblickarochstuderas,ellerhurhankännerdjurvarelsernasblickar

fasthanintekansedem.Oftabeskrivshändelsernasomobehagliga,eller

obeskrivbara:”Isawonlytheirfaces,yettherewassomethingintheirfaces–I

knewnotwhat–thatgavemeaqueerspasmofdisgust.Ilookedsteadilyat

them,andtheimpressiondidnotpass,thoughIfailedtoseewhathad

20Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.31)

18

occasionedit.”21Djuretsblickverkarpåminnaomnågontingihonomsjälv–som

ettekofråndetförgångnaellersomettobehagligtminnefrånbarndomen.

*

EnvanligdagifilosofenJacquesDerridaslivertapparhansigsjälvmedattfåsyn

påatthanskattserhonom.DetskeribadrummetochDerridaärnaken.Plötsligt

drabbashanavinsiktenattkattenserhonom–naken–ochhanblirgenerad.

SamtidigtskämsDerridaöverattbligenerad,ochinserattfastbådehanoch

kattenärnakna(tvånaknadjur)ärdetegentligenbarahansomärnaken.Enligt

dengenerellauppfattningenomdjurvetkatteninteomattdenärnakenochär

därmedintenaken.”Itdoesn’tfeelitsownnudity.”22Kattensseendeblick

framkallarflerafrågorhosDerrida.Vadärdethangenerasavochinförvem?23

Vemärjagetsomgeneras?Ochframförallt:vadärdetsomstårpåspel?”Whatis

atstakeinthesequestions?”24

***

Denhäranalysenbörjarmedettoptisktexperiment.Djuretsblickskafåpassera

genomettrasteravmänskligmateria.Experimentetsbasutgörsavtvåscener,

denenaurensciencefiction-romanfrånslutetav1800-talet,denandrafrån

verklighetenienparislägenhetnågongångislutetav1900-talet.Människornai

exemplenärdenfiktiveEdwardPrendicksåsomförfattadavH.G.Wells

respektivedennumerabortgångneJacquesDerridatillhörandedenfranska

intellektuellaeliten.Blickarnakommeridetförstaexempletfråntjänaren

M’Ling,somärettavdoktorMoreausförsökattskapaenmänniska;idetandra

exempletfrånDerridaslillatamkatt.

Experimentetgårtillpåföljandesätt:Detsåkalladedjuretserpådenså

kallademänniskan.Vadhändernu?

21Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.40)22Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.5)23ibid.(s.4)24ibid.(s.11.)

19

MellanDarwinochFreud

CarrieRohmanskriveriStalkingtheSubjectatt:”Prendickseemstorecollect

M’Lingsdisquietingfacethroughanunconscioussourcethatischronologically

anterior.”25DenkänslaavigenkänningsomPrendickuppleversägerdockmer

omhonomänomdjuretmenarhon,”[…]becauseitindicateshisown

evolutionarykinshipwithanimality.”26Rohmanmenarattutvecklingenavden

freudianskapsykoanalysenärettlogisktsvarpåhotetfrånevolutionsteorin.H.

G.Wellsärenligthenneenavdeförstamodernistiskaförfattarnasomtydligt

problematiserardetmänskligasubjektetsstabilitetochhonplacerarTheIsland

ofDoctorMoreaumittemellanDarwinochFreud.

Historicallythen,wemightsaythatDarwinismreleasesthespecterofanimalityforBritishmodernists,whilepsychoanalysisattemptstocaptureandtameit.Freudoffersa”cure”foranimality’spresenceinthehumanpsyche.Infact,modernistliteratureoftenenactsthisdialecticbetweenDarwinismandpsychoanalysis,whichhelpstoexplainthecentralityofthehuman/animaldichotomyinliteratureoftheperiod.27

Rohmanskriverocksåomhurdjurochdjuriskhetframtillmittenav1800-talet

varitettvälfungerandeverktygattanvändaiskapandetochdefinierandetav

mänsklighet.FörupplysningsfilosofenRenéDescartesvardjurmaskinerutan

själochspråk,motsatsentilldenfria,rationellaochbesjälademänniskan.Det

kartesianskasubjektetexisterardärmedienberoendeställningtillobjektet.I

ochmedattDarwinsteorieromevolutionblirkändahotasupplysningens

subjekt,somalltsåbyggerpåettförträngandeavdenegnadjuriskheten.

”Darwin’sinsistencethatdifferencesbetweenhumansandotheranimalsare

differencesofdegreeratherthankindradicallyproblematizedthetraditional

25Rohman,Carrie:StalkingtheSubject.Modernismandtheanimal(s.67)26ibid.27ibid.(s.63)

20

humanistabjectionofanimality,particularlyinitspurifiedEnlightenment

form.”28

Enmänniskassjälvbiografi

EdwardPrendickärförutomhuvudpersoniTheIslandofDoctorMoreauockså

enbrittiskmedborgaresomärutbildadibiologipåTheRoyalCollegeofScience.

DärharhanstuderatförbiologenochevolutionistenHuxley.Detvillsäga

densammeTomasHuxleysomförutomattvaravänochanhängaretillCharles

DarwinocksåvareninflytelserikläraretillH.G.Wellssjälv.29Förläsaren

presenterasPrendickiettintroduktionskapitel,innansjälva

berättelsen/vittnesmålettarvid.DärärdetsyskonbarnetCharlesEdward

Prendicksombeskriversinfarbrorsom”aprivategentleman”sommedall

säkerhetrestemedskeppetLadyVainfrånCallaoochansågsdrunknadinnan

hanmystisktdökuppnästanettårsenare.Vadsomhändeunderdentidenhar

Prendickdenäldretecknatnedochlämnateftersig.Brorsonenkanintebekräfta

händelsernaiglappetmellanförsvinnandetochåterfinnandet,menhankan

intygavissafaktaangåendeskepp,tidpunktochplatsersomramarin

farbrodernsredogörelse.

DetlillaförordetutgörentypavdeklarationsomenligtBoelWestinär

vanligtförekommandeifiktivasjälvbiografier,särskiltnärdepåståsvaraskrivna

avettdjurellerettting.HonskriverisinessäDjurisktskrivandeomhuren

försäkranominnehålletsautenticitetoftaåterfinnsiinledningsordellertiteltill

djuriskasjälvbiografiersomtillexempelE.T.A.HoffmannsKattenMurrstankar

omlivet,(menäveniäventyrsromanersomDanielDefoesRobinsonCrusoe).

”Förutsättningenärnaturligtvisattdeinomfiktionenuppfattasellerläsessom

omdetdjuriskajagetärförfattaren.”30Enöverenskommelseupprättasmed

läsaren:såhärsägerviattdetgicktill.

H.G.Wells,denegentligeförfattaren,väljeralltsånärhanskriverThe

IslandofDoctorMoreauattanvändasigavettgreppsomoftaanvändsföratt28Rohman,Carrie:StalkingtheSubject.Modernismandtheanimal(s.65)29Glendening,John:TheEvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.AnEntangledBank(s.40)30Westin,Boel:”Djurisktskrivande”,urOrdensnegativ,tillAndersOlsson(s.402)

21

övertygaläsarenomattettdjurhållitipennan(medutrymmeförattallaförstår

attdetändåinteliggertillså),tillenberättelsesomskakommaattägnasigåtatt

ifrågasättadenpåståddeförfattarens(Prendicks)mänsklighet.

JacquesDerridahöll1997entiotimmarlångföreläsningsomhankallade

L’animalautobiographique(Detsjälvbiografiskadjuret).Föreläsningenfinns

publiceradsomL’animalquidoncjesuis(påengelska:TheAnimalThatTherefore

IAm)ochdetärdentextensomframföralltharbidragitmedDerridastankarom

djurtilldenhäruppsatsen.

Filosofenochkatten

ScenenibadrummetmedJacquesDerridaochhanskattharfåttblisymbolför

förstamötetmellanfilosofochdjuri(kontinental-)filosofinshistoria,ochhar

behandlatsbådeavDerridasjälvochavandrasomenskapelseberättelse.

(Derridaskriverdockatthanförsökerundvikaattgöradentillenurscen.)Aldrig

förrharfilosofinerkäntettdjursomnågonsommedsinblickkanseochgenera

enmänniska.Derridakritiserarsinaföregångare–enhelepoksfilosofer–från

Aristoteles,Descartes,HegelochHeidegger,tillLacanochLévinasförattintepå

allvarhaundersöktmöjlighetenattdjurkanse.”Theexperienceoftheseeing

animal,oftheanimalthatlooksatthem,hasnotbeentakenintoaccountinthe

philosophicalortheoreticalarchitectureoftheirdiscourse.Insumtheyhave

denieditasmuchasmisunderstoodit.”31

Derridasägerattdjuretfinnsföreoss,efteross,blandoss,omkringoss.

Därförkandetstuderas–vikansedet.Mendetsomvikallardjurkanocksåse

oss,ochdetärnågotsomfilosofinharglömt,ellerännutroligare:detärnågot

somglömtsmedberäkning.32Varförhardetvaritsåviktigtattglömmaattdjuret

kansemänniskan?SkammensomDerridauppleveröverattstånakeninförsin

katt,ärocksåtillvissdelfilosofihistoriensskamögamotögameddetmedvetet

bortglömdadjuretsseendeblick.

EmmanuelLévinasärenligtDerridaden1900-talstänkaresomvaritmest

engageradietikfrågan,mensomändåistortuteslötdjuretursinetikfilosofi,

31Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.14)32ibid.(s.11)

22

vilketförvånarDerrida.”Thissilenceseemstomehere,atleastfromthepointof

viewthatcountsforus,moresignificantthanallthedifferencesthatmight

separateLévinasfromDescartesandfromKantonthequestiononthesubject,of

ethics,andoftheperson.”33

HosLévinasföregåsmötetmeddenandreavnågontinghankallar

Ansiktet.EnförenkladförklaringärattAnsiktetärdethosdenandresom

hindrarmigfrånattdöda.Ansiktetärettetisktimperativsomkallarpåmitt

ansvarinfördenandretrotsattjag(ännu)intevetnågotomvårrelation.Lévinas

menadeattdjurinteharettAnsikte,ochhanutmanadealdrigdentanken.”[T]his

subjectofethics,theface,remainsfirstofallafraternalandhumanface.”34Detta

kritiserarDerridasomtyckerattLévinasställerdjuretutanfördetetiska

kretsloppet.FramföralltriktarDerridasinkritikmotattLévinas,enfilosofsom

varitsåbesattavtankenpådenandre,nu(utanattegentligenundersökasaken)

intebryrsigommöjlighetenattdjuretskullekunnavaraenandre.

Citatetibörjanavdethärkapitlet–”Depuisletemps,peut-ondireque

l’animalnousregard?”–ärhämtaturDerridasTheAnimalThatThereforeIAm

(L’animalquidoncjesuis)ochharidenengelskautgåvanöversattstill”Sinceso

longago,canwesaythattheanimalhasbeenlookingatus?”,menmedenfotnot

däröversättarenförtydligarattpåfranskaharmeningendubbelbetydelse.

”Nousregard”betyderbåde”seross”och”angåross”.35Djuretsomserossangår

oss.Varför?Därförattdetärdenandre,sägerDerrida,eller(somsåoftaien

derrideanskdubbelmening)därförattdetärdetandradjuret.36

DetandradjuretärenkattsomserDerridanakenochdetangår

honom.Hanunderstrykerattdethandlaromenverkligkatt–detärinteen

allegoriförallvärldenskatter,intehellerenrepresentantförmytologins,

religionensochlitteraturenskatter–utanenverkliglitenkatthonasomtittarpå

sinnaknahusse(ochhansnaknakön).

IfIsay”itisarealcat”thatseesmenaked,thisisinordertomarkitsunsubstitutablesingularity.[…I]tcomestomeasthisirreplaceablelivingbeingthatonedayentersmyspace,

33Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.106)34Ibid.35Ibid.(s.3)36Ibid.

23

intothisplacewhereitcanencounterme,seeme,evenseemenaked.Nothingcaneverrobmeofthecertaintythatwhatwehavehereisanexistencethatrefusestobeconceptualized.37

Mötetibadrummet,såsomDerridaberättaromhurdetsker,ärendirekt

utmaningavLévinasinställningtillattAnsiktetenbartskullefungeraimänskliga

relationer.Menfortfarandeärdjuretsblicknågotannatänmötetmeden

människasblick,ävenförDerrida.DjuretärintebaraenandramedettAnsikte,

detärenheltochhålletandra.

Prendicksmisstag

TillskillnadfrånDerridasomhelatidenärmedvetenomatthanharenkattisitt

hem,tardetlitetidförPrendickattpåriktigtkommaunderfundmedatt

varelsernaruntomkringhonominteärvanligamänochkvinnor,varkenbritter

ellerlokalbefolkning.VidetttillfällestirrarPrendickpådebesynnerligatjänarna

somomgerMoreauochMontgomery,mendetslårhonomattdetkanske

uppfattassomoförskämt.

AsIstaredatthem,theymetmygaze,andthenfirstoneandthenanotherturnedawayfrommydirectstareandlookedatmeinanodd,furtivemanner.ItoccurredtomethatIwasperhapsannoyingthem,andIturnedmyattentiontotheislandwewereapproaching.38

Prendickstirrarpåettociviliseratsätt,ellerpåettbarnsvis,menkorrigerarsitt

beteende.Generashanavsittofinasätt?Avattblipåkommenmedattvara

ouppfostrad?Ellergenerashanavatthansernågontingsomhanintebordese?

DetverkarsomomPrendickkansedetdjuriskaiderasblickar.Hanavslöjar

dem,mensamtidigtavslöjarhansigsjälv.Prendickserochkännerigendet

djuriskadärförattdetocksåfinnsinomhonom.Samtidigttrorhansigseatt

människodjurenserhonomupptäckadetochdärmedavslöjashan.Han(troratt

37Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.9)38Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.41)

24

han)blirseddnaken.PrendickskulleprecissomDerridakunnafrågasigvaddet

ärhangenerasavochinförvem.VemärPrendickidennastund?

Menåterigen:medanDerridavetattdetärenkattsomtittarpå

honom,trorPrendickattdethandlarommänniskor.Ibörjanavromanenförstår

hannämligenännuinteattdeärdjur,utantillskriverdemenmänskligblick.När

Prendickserattdjurenpåönserhonom,tänkerhanverkligenattdeserhonom,

medmänniskansblickochalltvaddeninnebär.Prendicktrorattdjurär

människa.EttmisstagsomförflyttardjurentillenplatsdärdeenligtLévinas

aldrigskullekunnavara:denandresplats,denplatsdärAnsiktetärmöjligt.

Införavgrunden

PåvarsittsätterkännerDerridaochPrendickdjuretsblick.Deneneavmissnöje

medenhelgenerationsfilosofer,ochdenandraavdetmänskligamisstagetatt

tillskrivamänniskanalltingsmått.Samtidigtärdetibådafallenberättelserom

någotannatänbaraetterkännande.Dethandlaromblickarsomklärav,

generar,kastarbakåtitiden,framkallarmardrömmar,framkallarfrågor.

[S]eeingoneselfseennakedunderagazebehindwhichthereremainsabottomlessness,atthesametimeinnocentandcruelperhaps,perhapssensitiveandimpassive,goodandbad,uninterpretable,unreadable,undecidable,abyssalandsecret.39

ÄvenomPrendickintevetattM’Lingegentligenärettomopereratdjur,såvet

hansförfattaredet.Wellshar,precissomDerrida,enagendamedsinberättelse:

attutmanasynenpåarternaochderasförhållandetillvarandra.Framförallt

människanssynpåsigsjälvtillsammansmeddeandraarterna.Underdjurets

blickpåmänniskanuppstårettmönsterdärmänniskansgränsträderfram.I

nakenhetensomframkallasavdjuretsblickskriverDerridaatthanär”somett

barnredoförapokalypsen”.40

Aswitheverybottomlessgaze,aswiththeeyesoftheother,thegazecalled“animal”offerstomysight

39Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.12)40Ibid.

25

theabyssallimitofthehuman:theinhumanortheahuman,theendsofman,thatistosay,thebordercrossingfromwhichvantagemandarestoannouncehimselftohimself,therebycallinghimselfbythenamethathebelieveshegiveshimself.41

Vadstårpåspelhär?Prendickmöterblickenavenokändvarelse,ien

främmandeochotryggmiljödärhanslivstårpåspel.Derridadäremotmöter

blickenavenliten,gulligochvälbekantkatt(enfamiljemedlem)ientryggoch

välbekantmiljö.PrendickochvarelsernapådoktorMoreausöärpåhittade.

Derridaskattärenverkligkatt.Trotssåolikafaktorersomomgärdardessatvå

mötenberättarbådascenernaidethärexperimentetomsammasak,omdet

dramatiskaögonblicketnärdjuretsblicksättermänniskaniobalans.Endast

ödesmättadeordkanåtergeupplevelsen:apokalypsochavgrund,barndom,

nakenhetochbottenlöshet.

Ärdetsanningellerdikt?Finnsdetenavgrund?Ärdenbottenlös?Ochvadär

detisåfallsompågåridendäravgrunden?

GRÄNSEN

Abroadeninggapofgreenwaterappearedunderme,andI

pushedbackwithallmystrengthtoavoidfalling

headlong.42

TheManWhoHadNowhereToGo

ITheIslandofDoctorMoreaufinnsmångaavgrunderattfallai.Förettögonblick

svävarEdwardPrendicköverdetgrönavattnetmellanskeppetIpecacuanhaoch

denlillaskeppsbåtensomskataMontgomeryochdjureniland.Scenenutspelar

41Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.12)42Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.37)

26

signärdekommitframtillMoreausöochdetplötsligtvisarsigattkaptenDavis

intelängretänkerlåtaPrendickvarakvarsompassagerare:”Overboard

with’em!We’llhaveacleanshipsoonofthewholebilin’of’em.[…]Thisship

ain’tforbeastsandcannibals,andworsethanbeasts,anymore.”43MenMoreau

vägraratttaemotPrendickpåön.Ovälkommenombordochovälkommeniland

hamnarhanåteridenlillaräddningsflottesomhanfyradagartidigareräddats

uppur.Flytandemellantvåvärldarmennekadtillträdetillbådaguppar

Prendicksaktauttillhavsmotenganskasäkerdöd.Mentillslutförbarmarsig

öbornaochännuengångräddasPrendick.Baraförattsnartigenkastasmellan

olikatillhörigheter.UnderistortsetthelaberättelsenbefinnersigPrendickiett

slagsgränsland.EttgränslanddärintebaraPrendicksplatsochrättighetatt

befinnasigifrågasätts,utanävenhansrättighetattöverhuvudtagetfålevaoch

överleva(inteminstavhonomsjälv,dåhanvidfleratillfällenfunderarpå

självmordsomutväg).

Enannansituationiromanensombeskriverettliknandedilemma

ärM’Lingsvistelsepåskeppet.Hanharbeordratsattvarauppepådäck

tillsammansmed(deandra)djuren.Mendjurenhyseraggmothonomochbeter

sigoroligtnärhanärnärvarande.Hundarnaskällerochförsökergesigpå

honom.SåvidtillfällesmiterM’Lingivägförattfålitelugnochro.Vilketbara

varartillskaptenenellerMontgomeryhittarhonomochkörupphonomigen.

M’Lingsbesvärligapositionhandlaromatthaninteaccepteras,varkenavdjuren

ellermänniskorna.Hemmapåönärdetannorlunda.DärärM’Linguppskattad

somtjänareochhanharMontgomerysförtroende.Islutetavbokenkommerhan

tillochmedattfåbliMontgomerysdryckeskamrat.Menhär,påskeppet,råder

andralagar.Härärhanintetillräckligtmänskligförattfåboblandmänniskorna,

menintehellertillräckligtdjuriskförattdeandrabestarnaskaacceptera

honom.EnligtWellsblirbådemänniskorochdjurobehagligatillmodsav

M’Lingsuppenbarelse.(Kanskepåminnerhanävendjuren,påsammasättsom

Prendick,omattdeärvarelseravevolutionen?Enhundärintebaraenhund.

EllermöjligenväckerM’Lingenaningomattdetkanfinnasspåravmänniskai

djurenvilketgördempanikslagna…)Hursomhelst:attintekunnakategoriseras

somvarkenmänniskaellerdjurärettlivfylltavhotochhat.43Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.34,s.35)

27

Attskiljamänniskornafråndjuren

Människanhartillskrivitsigsjälvettantalegenskaperochförmågorsom(andra)

djurharpåståttssakna,tillexempelförmåganatttala,ljuga,tänkalogiskt,känna

medlidande,haettmedvetandeomsinegenexistens,kunnatänkainiframtiden,

varamedvetenomsinegendöd,hatråkigt,etc.Framföralltförmågantillspråk

ochtalärochharvaritenavdeviktigastegrundbultarnaikonstruktionenavdet

mänskliga.

ÅterberättandetavhändelsernaiTheIslandofDoctorMoreaugörsi

entonavresonemangochlogisktförnuft.IPrendicksberättelseframställerhan

sigsjälvpåsåsättattläsarenserframförsigenmanivuxenålder,

hemmahörandeidenvästerländskakulturen,utbildad,uppfostradochvanvid

sinarättigheter(ellerprivilegier).Enpersonsomundernormalaomständigheter

skullebehandlassomenbrittiskgentleman.Menistortsettingenbehandlar

Prendicksomensådanidenhärboken(undantagetHundmannensomblirhans

följeslagareislutet).Iställetunderminerashelatidennågonslagssjälvklarheti

Prendicksvara.RättighetersomförmodligenvaritodiskutablahemmaiLondon

ifrågasättsnuhelatiden,exempelvisrörelsefrihet;förmågaattinhämta

informationomläget;ochrättighetattsjälvbestämmatillhörighetochidentitet.

Ävenrättenattlevaifrågasätts(delsavomständigheterellerfarligasituationer,

delsavhotfrånandravarelser,menävenhotfrånhonomsjälvdåhanfunderar

påsjälvmordsomproblemlösning).FråndetattPrendicköverlever

skeppsbrottetidentifierarochbehandlaromgivningenhonomsomkannibal,

barn,djurellervansinnig.

KaptenDavissomtarhonomombordpåIpecacuanhaharhelatidenett

iskalltföraktfördenkannibalhanärövertygadomattPrendickär.I

räddningsbåtensomhanhittadeshalvdödfannsnämligenspåravblod,meninga

medpassagerare.Prendickförklararomständigheternamedattävenom

uppslagettillattlåtaoffraenavdetreöverlevarnaibåtenvisstkomupp,såvar

detettbråkomvemsomskulleätassomfickdetvåandrapassagerarnaatt

ramlaurbåten.DetendavittnettillhändelsenärdockPrendicksjälvochDavis

28

harsinbildklarförsig.SomkannibalärPrendickdegraderadfrånmänniskatill

odjur,ävenenligtdenråbarkadeochalkoholiseradekaptenensmåttstock.

MontgomeryochMoreaubehandlarPrendicksomettbarn.Hanmåste

hållasutanförhemlighetenomvadsomskerpåön(eftersomdeintetroratthan

kanhanteradeninformationen)ochdematarhonom,låserinhonomochhämtar

hemhonomnärhanrymthemifrån.ViddettillfällenärPrendickolydigttagitsig

iniMoreauslaboratoriumochhittatdentorteradepuman,lyfterMoreauhonom

tillbakatillrummet:”HeliftedmeasthoughIwasalittlechild.”44NärMoreau

förklararsinverksamhetpåönförPrendickärdetmedenlärareston–somom

hantaladetillnågonsomännuintekommitsålångtiutvecklingenochvarsfasa

införvivisektionbaraärbarnslig.”Atleastsparemethoseyouthfulhorrors.

Montgomeryusedtobejustthesame.Youadmititisthepuma.Nowbequiet

whileIreeloffmypsychologicallecturetoyou.”45

TillochmedmänniskodjurenpåönharsvårtattkategoriserarPrendick

somnågon”master”.Detrorheltenkeltatthanärenavdemochinteensnärhan

ärförseddmedpiskaochrevolververkarPrendickkunnaövertygademomatt

hanärnågotannatän”tillverkad”iMoreauslaboratorium.

”Washenotmade?”saidtheApeMan.”Hesaid–hesaidhewasmade.””Yesterdayhebledandwept,”saidtheSatyr.”Youneverbleednorweep.TheMasterdoesnotbleednorweep.””Hehasfivefingers;heisafive-manlikeme,”saidtheApeMan.”Hesaysnothing,”saidtheSatyr.”Menhavevoices.”46

NärPrendickslutligenåtervändertillsin”egen”världochberättarom

händelsernahanvaritmedom,blirhanbetraktadsomgalen.Förattundvikaatt

blibehandladsomsinnessjuklåterPrendickbliattberättaomsinaupplevelser

ochsimulerarenminnesförlust.IochmedattPrendicköverleverskeppsbrottet

ärdetsomomhanförflyttastillenplatsdärhanintelängrelyckasframställasig

självsomettresonerandelogisktmänniskosubjekt.

44Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.78)45Ibid.(s.108)46Ibid.(s.135)

29

Detärintebaradjursomexkluderasfrånattvarafullvärdiga

subjekt.Barn,kvinnor,olikaminoritetsgrupperoch,somfilosofenMatthew

Calarcouttryckerdet:”andotherOtherwhoaretakentobelackinginoneor

anotherofthebasictraitsofsubjectivity”.47Attvaraföddtillartenmänniskager

inteautomatisktmänskligarättigheter.Detgår,precissomförPrendick,att

degraderastillkannibal,galen,barnellerdjur.

Derridaställerfråganomhuruvidadesomkallarsigmänniskorhar

rättatttillskrivasigsjälvaenradegenskaperochutmärkandedragsomocksåär

koppladetillmakt(språk,förnuft,sorg,kultur,teknik,lögnetc.)ochsamtidigt

förnekadjuretalladessaegenskaper.VaddethandlaromförDerridaäralltså

intebaraattmänniskanförnekardjurentillträdetilldessaegenskaper,utanatt

människansamtidigtgersigrättenatttillskrivademsigsjälv.”Italsomeans

askingwhetherwhatcallsitselfhumanhastherightrigorouslytoattributeto

man,whichmeansthereforetoattributetohimself,whatherefusestheanimal,

andwhetherhecanneverpossessthepure,rigorous,indivisibleconcept,assuch,

ofthatattribution.”48

CalarcomenarilikhetmedDerridaattdefinitionenavmänniskaellerdjur

ärotjänlig:”Thehuman-animaldistinctionissoclumsyandawkward,solacking

inrigorthatonewonderswhatpossibleuseitwouldhaveforphilosophers,who

sooftenpridethemselvesontherigoroftheirconcepts.”49Hanmenaratt

distinktionenheltbordeslopas,elleriallafallanvändasmedavsevärd

försiktighetochmisstänksamhet.50Fråganomvargränsenmellanmänniskaoch

djurgår,ochifalldenskadefinierasochbevaraselleromdenskaskrotas,känns

igenfrånandraresonemang,tillexempelinomfeminismen.Ärdetviktigtatt

bevaraellerbrytauppkategorinkvinna?Börkategorinmänniskadefinieraseller

dekonstrueras?

47Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida(s.131)48Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.135)49Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida(s.143)50Ibid.

30

Språket

”Thesethings–theseanimalstalk!”utbristerPrendicknärMoreauförsöker

övertygahonomomattvarelsernahanträffatpåönärdjur,intemänniskor.51

FleragångeranvänderPrendicktaletsomettslagsförsöktillattbevisavadsom

ärmänniskaellerdjur.SomvidförstamötetmedApmannen:”Hewasaman,

then–atleast,asmuchofamanasMontgomery’sattendant–forhecould

talk.”52Sammametodanvänderävenmänniskodjuren,tillexempelnärdeklurar

påvemellervadPrendickärochifrågasätterhanstystnad(seovan),ochföratt

definierasigsjälvasommänniskor.

Inteminstframgårdeti”sägandetavLagen”–enslagsmuntligritual

därmänniskodjurentalsjungandeupprepar”Lagen”.Lageninnehållerallade

förbudsomdoktorMoreauharförsöktpräntainisinavarelser.Förbuden

upprätthållerdetsomaccepterassommänskligtochfördriverdetdjuriska.

”NottogoonallFours;thatistheLaw.ArewenotMen?””NottosuckupDrink;thatistheLaw.ArewenotMen?””NottoeatFleshnorFish;thatistheLaw.ArewenotMen?””NottoclawBarkofTrees;thatistheLaw.ArewenotMen?”53

CarrieRohmanskriverattvadMoreaugörärattgesigdirektpådenobalansi

detmänskligasubjektetsomaldrigundkommerdetanimaliska.”Inotherwords,

Moreau’sscienceisdesperatetoexterminateanimalitybycreatingandpolicing

theboundariesofrationalisthumanism.”54Menvarjestrofsomavslutasmed

mantrat”ArewenotMen?”,ärocksåformuleradsomenfråga.Somomden

öppnadeförettnekandesvar.Somomdetfannseninbyggdtveksamheti

konstruktionen.KanskeenväguturLagen?

IbokenHumAnimal:Race,Law,LanguageharKalpanaRahitaSeshadri

skrivitomspråketsrolliavhumanisering.Därmenarhonattspråketheltenkelt

harentekniksomärverkningsfullförattkunnaexkluderagrupper.“Howis

51Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.111)52Ibid.(s.85)53Ibid.(s.93)54Rohman,Carrie:StalkingtheSubject.ModernismandtheAnimal(s.70)

31

language,astheuniquepropertyofthehumanbeing,deployedasamodalityof

animalization,desubjectification,racism,andsoon?Simply,itentails

technologiesthatservetodenyandexcludetheotherfromtheuseoflanguage

andtherebytorenderthisotherintoabrute.”55

DensominteverkaröverdrivetimponeradavspråketärMoreausjälv.

VidsamtaletmedPrendicksägerMoreaumerellermindremedenaxelryckning

attdenstoraskillnadenmellanapaochmänniskaärstruphuvudet”inthe

incapacitytoframedelicatelydifferentsound-symbolsbywhichthoughtcould

besustained”,ochattmöjligheternamedvivisektionintestannarendastvid

fysiskaförvandlingar.56”Apigmaybeeducated.Thementalstructureiseven

lessdeterminatethanthebodily.”57Inästansammaandetagsomhanförklarar

språketsfunktionsägerhanocksåattvaletattarbetamedjustdenmänskliga

formenändåvarenslump–hanhadelikagärnakunnatgjortfårtilllamoreller

lamortillfår.Moreauslikgiltighetinfördenmänskligaformenochdetmänskliga

språket/taletäröverraskande,ochdetkommerattbådeutvecklasoch

komplicerassenareidiskussionenmedPrendicknärhanresonerarkring

smärta,somjagtarupplitesenareiuppsatsen.

ÄvenomMoreausägersighatappatintressetfördemänniskodjur

hansläpperutpåön–misslyckadeprojektsomhanintekanseutanattmåilla–

ochnämnerLagenmedföraktfullton,måstehanändåvaragagnadavattLagen

upprätthålls.Heltuppenbartäriallafallatthanintevillattmänniskodjurenska

förståvadhantalaromnärhanskaförklaraförPrendickattdeinteär

degraderademänniskorutanom-opereradedjur.Prendickharflyttutihavetdär

hanhotarmedattdränkasigefteratthatrottsigseenlevandedissekerad

människailaboratoriet(egentligenpuman)ochfruktaratthansjälvskabli

doktornsnästaoffer.Moreau,Montgomeryochallamänniskodjurenstårpåland

ochförattkunnatalafrittanvändersigMoreauavlatin:”Hinonsunthomines,

suntanimaliaquinoshabermus…vivisected.”58Allapåstrandensomintekan

latinexkluderaseffektivtfrånatttadelavdeninformationen.

55Seshadri,KalpanaRahita:HumAnimal.Race,Law,Language(s.12)56Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.112)57Ibid.(s.111)58Ibid.(s.104)Översättning:”Deärintemänniskor,deärdjursomvihar…vivsected.”

32

Enhumaniseringsprocess

DoktorMoreauvillgöramänniskoravdjur.Ovanharvisettnågraavdekriterier

somböruppfyllasförattenlevandevarelseskabetraktassommänniska.

FörutomrättuppsättningDNA–vilketMoreaumöjligenärinneochlaborerar

medidjurkropparna,ävenomforskningenännuintekommitdithänpå

Moreaus/Wellstid–ärförmågatilltalochattkunnalärasigettmänskligtspråk

betydelsefullthär.(PåMoreausö,ochfördendelenimångafilmertillverkadei

Hollywood,ärdetspråketengelska.)Vidarebörenmänniskakunnatrycka

undan(iallafalldelarav)detanimaliskaochkunnabaserasinahandlingarpå

förnuft,inteinstinkt.Moreausträvarocksåmycketefterattskapaenkroppsom

gårupprättochläggerstorviktvidattvarelsenskaanvändasinahänder,till

exempelsomhjälpmedelförattätaochdricka(iställetförattätadirektmed

munnen).

AttMoreaugerdjurenettmänskligtspråkskullekunnaläsassomatthan

erkännerdemsompotentiellasubjekt,atthananserattdjureninomsigbären

möjlighetattutveckladekvalitetersomkrävsförattåtnjutadetmänskliga

subjektetsrespektochprivilegier.Medettparenklaingreppblirapanochgrisen

talandeochkanskebevisardetattdealltidvarittänkande.

Mendenpåtvingadespråkligagåvankanocksåvaraettövergreppmot

varelserna.MedvåldforcerarMoreaumänskligtspråkochmänskliga

egenskaperpådjuren.”Ahumanizingprocess.”59Humaniseringsprocessenäratt

likställamedsammaövergreppsomtillexempelDerridaochdeFontenayanser

attdjurrättskämpargörmotdjurnärdeförsökerbevisaattdjurenbörharätttill

mänskligarättigheternabaseratpåattdjurenuppfyllermångaavdekravsom

ställsförattkvalificerassommänniska.

HäransluterCalarcotillDerridaochdeFontanaysståndpunktochmenar

attdjurrättsaktivisterochdjurrättsteoretikersomanvändersigavklassisk

humanistiskochantropocentriskakriterierförattargumenteraförochsäkra

djursrättigheterellerförsvarademfrånattlida,gördetgenomattanvända

59H.G.Wells:TheIslandofDoctorMoreau(s.104)

33

sammakriteriersomhistorisktberättigattillvåldmotdjuren.60Hanrefererartill

Derridavadgällerattanvändaredanexisteranderamverk(etiskt,politiskt,

juridiskt)idjurrättenstjänst,någotDerridakallarfören”förödande

motsägelse”.61

Derridapåminnerocksåomattprecissomattmångadjurfortsätteratt

uteslutasfrånlagligtskydd,finnsdetävenmångamänskligasubjektsominte

erkäntssomsubjektochdärmedråkatutförsammatypavvåldsomriktasmot

djur.62

Attprataomdjur

Denmestanvändatermeninomdjurstudierförlevandevarelsersominteär

människorär”icke-mänskligadjur”.Iensfärdärspråkettillskrivitsstor

betydelse,ärdetgivetvisbetydelsefulltnärdetvisarsigattdetsaknasordföratt

prataommänniskorochdjur.”Icke-mänskligadjur”visarförvissopåatt

människanocksåärettdjur,menattdetsamtidigtfinnsnågotmänskligtsomde

andravarelsernasaknar.Termenutmanarintedenantropocentriska

världsuppfattningendådenärennegationsombefästermaktförhållandet

mellanmänniskorochdjur:djuretärdensominteärmänniska.

Derridauttryckersigstarktkringanvändandetavordet”djur”:”The

animalisaword,itisanappellationthatmenhaveinstituted,anametheyhave

giventhemselvestherightandtheauthoritytogivetothelivingother.”63Att

samlasåmångaolikalevandevarelserunderettochsammaord–”djur”–är

enligtDerridaettmaktövergreppfrånmänniskan.Hanmenarattävennär

människantalaromsigsjälvsomettdjur,ställsmänniskanimotsatsförhållande

tillallaandradjur.Somomattallaandradjurarterskulleutgöraenhomogen

grupp,somutgörnegationenavdetmänskliga.Attsåvittskildaartersomvalar,

schimpanser,amöbor,sparvarochhundarbuntasihopanserDerridavaraen

våldshandlingfrånmänniskanssida.Därförharhanuppfunnitdetnyaordet

60Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida(s.128)61Ibid.62Ibid.(s.131)63Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.23)

34

animotförattgörasynligtattdjurenärmånga(ordetanimauxbetyderdjuri

pluralpåfranskaochuttalaspåsammasättsomanimot),samtattnamnetvi

människorgertilldjurenbaraärettord(motpåfranskabetyderord).64Djuretär

inteettdjur,ochgränsenmellandjurochmänniskaärinteengräns.

Limitrophy

LimitrophyärDerridasfigurförhurgränslandetmellanmänniskaochandra

arterfungerarochopererar.Därfinnsinteengränssomdefinierarvardet

mänskligaslutar,utantvärtomärdetenpågåendeprocessdärsjälvatankenpå

engränsverkarsomfödaförbådeskapandetochraserandetavdetmänskliga

ochdetdjuriska.Ettavdestoraproblemenmedmänniska-djur-kategoriernaär

förDerridajustattdeutesluterdistinktionertillallaandrasortersliv,allade

artersomfinnsinordnadeunder”djur”.Påsammasättsomenhundäretticke-

mänskligtdjurärdetocksåetticke-fågligtdjurochetticke-ormigtdjur,osv.Det

handlarinteommänniskanpåenasidangränsenochdjuretpådenandra.

DetärlättatttolkahelaPrendicksvistelsepåMoreausösomettenda

stortlimitroptäventyr.InteminstikapitletnärhantrorattMoreauopererarpå

människorochflyrutinaturenförattundgåattbliutsattfördoktornstortyr.

HungernharhärförtPrendicksammanmeddjurvarelsernasomtagitmed

honomtillhyddornaochmaten.Hanharblivitutfordradochförenstundvarit

enavdem.MensåkommerMoreauochMontgomeryförattfångainrymlingen

ochdeuppmanardjurvarelsernatillattdelta.Jaktengårgenomsnårig

vegetation,trädväxter,vassochsockerrör.Plötsligtdykerettoväntatstupupp

ochPrendickfallernedibråddjupet.

Ihadfallenintoaprecipitousravine,rockyandthorny,fullofhazymistthatdriftedaboutmeinwisps,andwithanarrowstreamlet,fromwhichthismistcame,meanderingdownthecenter.[…]Presentlytheravinegrewnarrowerforaspace,andcarelesslyIsteppedintothesteam.Ijumpedoutagainprettyquickly,forthewaterwasalmostboiling.Inoticedtootherewassulfurousscum

64Vadskulleanimotblipåsvenska?Djord,kanske.

35

driftinguponitscoilingwater.Almostimmediatelycameaturnintheravineandtheindistinctbluehorizon.Thenearerseawasflashingthesunfromamyriadfacets.Isawmydeathbeforeme.65

Derridafrågarsig:”Whataretheedgesofalimitthatgrowsandmultipliesby

feedingonanabyss?66Prendickbefinnersigpårättplatsförattkunna

undersökadet,snavandeochsnubblande,idimmaochsvavelos,medleraupptill

knänaochandanihalsen.Hanärjagadavbådemänniskorochdjur,uppochned

förkanternapådenravinsomutgörenallegoriföravgrunden.Därserhansin

egendödframförsigochintressantnogbytshansfokusfråndetvisuellatilldet

audiellanärhankommitnedtillbotteniravinen.Hanstannarochlyssnar.Han

hörnågrasmåinsektersomhopparibuskarna,hundskalllångbort,tjatter,

ljudetavpiskanochröster.Luftenärstilla.”Forawhilethechasewasover.”67

Detäridegrekiskaordentrephō,trophēochtrophossomDerrida

finneralltsombehövsförattprataom”detsjälvbiografiskadjuret”ochmed

vilkahanbyggersingränsfilosofi.Trephōbetyderattföda,tahandomochisin

förstabokstavligabetydelsehandlardetomförvandlinggenomatttjockna–

sammaprocesssomnärmankärnarsmör.68VilketärexaktvadDerridaärute

efter–engränssomändrarform,utvidgas,tjocknar,vikersigochmultipliceras.

Limitrophyisthereforemysubject.Notjustbecauseitwillconcernwhatsproutsorgrowsatthelimit,aroundthelimit,bymaintainingthelimit,butalsowhatfeedsthelimit,generatesit,raisesit,andcomplicatesit.69

Trophē–trofé–handlaromtriumfochbyte.(Jagåterkommertilldenhär

betydelsensenareiuppsatsenikapitletomköttätande.)Trophospekarpåattdet

handlaromenfigur,limitrophyärentropövergränslandetmänniska/djursom

innehållerbådeenspråkligplacering(iochmedursprungetidetgrekiskaordet)

ochenrörelsemellandeolikabetydelsernaavtrephō,trophos,trophēkopplade

tillgränsen.

65Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.99)66Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.31)67Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.99)68Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.29)69Ibid.

36

DERRIDASGRÄNS

Andwhenyougazelongintoanabysstheabyssalsogazesintoyou.F.Nietzsche,BeyondGoodandEvil(1886)

MatthewCalarcoskriverattDerridaskanskeallramestradikalastråki

tänkandetomdjurärisinsträvanefterattformuleraettalternativtontologiskt

koncepttilldjurliv,ochdärhankritiserardentradition(inomfilosofin)som

ihärdigtförsöktsuddautskillnadernamellanolikaformeravdjurliv.70Med

figurernaanimotochlimitrophyförsökerDerridaattskapaenanti-

antropocentriskbild.”Derridasuggeststhatontheothersideofthehuman,we

donotfindagroupofbeingsthatshareacommon”animality”buta

heterogeneousseriesofbeingsandrelationships.”71Medlimitrophybetonar

ocksåDerridaattdetintepånågotsätthandlaromattupplösagränsernamellan

människaochdjurellerutplånaskillnadernamellanarterna.FilosofenKelly

Oliverbeskriverdetsåhär:”Hedoesnotwanttocollapsethemanintoanimal,or

viceversa,becausedoingsowouldmeandisavowingthedifferencesbetween

them.”Derridamenarattvadsomfinnsmellan”oss”somkallarossmänniskor

och”dem”somvikallardjurändåärensprickaochenavgrund,ochdetkaninte

ignoreras.

MendetärocksåjusthärsomCalarcotyckersighittaunderlagtill

Derridastillkortakommande,nämligenattDerridainteärbereddattlämna

människa-djur-distinktionen.SåhäruttryckersigDerridakringattifrågasätta

avgrundenmellanmänniskaochdjur:

TosupposethatI,oranyoneelseforthatmatter,couldignorethatrupture,indeedthatabyss,wouldmeanfirstofallblindingoneselftosomuchcontraryevidence;and,asfarasmyownmodestcaseis

70Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida.(s.141)71Ibid.

37

concerned,itwouldmeanforgettingallthesignsthatIhavemanagedtogive,tirelessly,ofmyattentiontodifference,todifferences,toheterogeneitiesandabyssalrupturesasagainstthehomogeneousandthecontinuous.Ihavethusneverbelievedinsomehomogeneouscontinuitybetweenwhatcallsitselfmanandwhathecallstheanimal.Iamnotabouttobegintodosonow.Thatwouldbeworsethansleepwalking,itwouldsimplybetooasinine[bête].Tosupposesuchastupidmemorylapseortotaketotasksuchanaivemisapprehensionofthisabyssalrupturewouldmean,moreseriouslystill,venturingtosayalmostanythingatallforthecause,forwhatevercauseorinterestthatnolongerhadanythingtodowithwhatweclaimedtowanttotalkabout.72[…]Thereisnointeresttobefoundindebatingsomethinglikeadiscontinuity,rupture,orevenabyssbetweenthosewhocallthemselvesmenandwhatso-calledmen,thosewhonamethemselvesmen,calltheanimal.73*Soitwillinnowaymeanquestioning,eventheslightest,thelimitthatwehavehadastomachfulof,thelimitbetweenManwithacapitalMandAnimalwithcapitalA.74

FörCalarcoärdetettmysteriumvarförDerridavillhänvisatillattdetfinns”så

mycketbevis”förrupturenelleravgrundenmellanmänniskaochdjur,menatt

dessabevisaldrigpresenteras.75HanundrarocksåvarförinteDerridavilllåta

människoringåidenmångfaldavlivochrelationersomDerridaerbjuder

animot.Genomattenvisasmedattbehålla(omänomarbetad)gränsenmellan

djurochmänniskaanserCalarcoattDerridagörettmisstagochföreslårenegen

lösningbortom”philosophicaldualism,biologisticcontinuism,andDerrida’s

72Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.30)73Ibid.74Ibid.(s.29)75Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida.(s.142,s.146)

38

deconstructiveapproach”76.NämligenattföljanågotsomDonnaHaraway

presenteratredanpå1980-taletisintextACyborgManifesto.Därskriverhonatt

”manypeoplenolongerfeeltheneedforsuchaseparation”ochsyftardåpåatt

gränsenmellanmänniskaochdjurredanharrämnatochattingenlängreislutet

av1900-taletkanhittanågotövertygandesättattåterinstalleraden.77Calarcos

förslaggårutpåattviheltenkeltskalåtamänniska-djur-distinktionenvaraoch

iställetuppfinnanyakonceptochpraktiker.78Därmedharhanpekatutvårväg

motDonnaHaraway.

IbokenWhenSpeciesMeetanvändersigHarawayblandannatav

justDerridasgränssomutgångspunkt,inspirationochhävstångförattutveckla

nyakonceptochpraktiker.Såhärskriverhonomhurhontyckersigseatt

Derridastopparsittegetresonemang:

Hecamerighttotheedgeofrespect,ofthemovetorespecere,butthewassidetrackedbyhistextualcanonofWesternphilosophyandliteratureandbyhisownlinkedworriesaboutbeingnakedinfrontofhiscat.79

HarawaygerDerridaflerapluspoäng:hanförstodattverkligadjursertillbakapå

verkligamänskligavarelser;hanförstod(iscenenmedkatten)atthanbefannsig

inärvaronavnågon,somintevarenmaskin;hanhakadeinteuppsigpå

huruvidakattenkundeprataellerinte,utanfokuseradepåfråganomvadsom

menasmedsvarochhurmanskiljersvarfrånreaktion.Hanföllintehellerifällan

attlåtasubalterntalagenomatt”gedjurenettspråk”eller”getillbakaspråket”.

Men,skriverHaraway,Derridaövervägdeintehellerpåallvarnågonalternativ

formavengagemang–”onethatriskedknowingsomethingmoreaboutcatsand

howtolookback,perhapsevenscientifically,biologically,andthereforealso

philosophicallyandintimately.”80

BådeHarawayochCalarcojämförDerridamedDerrida.Deharhöga

tankaromhonomochvetvilkenkapacitethanharsomfilosof.Därförärockså

76Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida.(s.149)77Ibid.78Ibid.79Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.20)80Ibid.

39

derasbesvikelsedestostörre,närdeuppleveratthanhämmarsigsjälvochinte

ifrågasättermedsammanitsomhangöriandrafilosofiskafrågor.Haraway

anklagarhonomförattiställetförnyfikenhetägnasigåtnakenhet.

ÄvenKellyOliverharupptäcktdetförbryllandeiDerridas

engagemangilimitrophyoch”conceptuallimitsandthelimitsofconcepts”som

honanserståristarkkontrasttillatthanfortfarandeseren”renhet”iettantal

konceptsåsomgästfrihet,förlåtelseochgåvan.81IHaraways,CalarcosochOlivers

kritikavDerridaekarDerridaskritikavLévinasbegränsningar.Förattcitera

Derridasjälv,somhanuttrycktedetjustgällandeLévinas:”Oneunderstandsa

philosopheronlybyheedingcloselywhathemeanstodemonstrate,andin

realityfailstodemonstrate,concerningthelimitbetweenhumanandanimal.”82

TRASSEL

Whyshoulditbeunbearabletotolerateasentencelike“wearealreadytransgenic”or,theopposite,towonder“inwhatwaydoesitcomfortorreassureustothinkthatwearealreadytransgenic”?

AvitaRonell

Snärjdellerigottsällskap?

DonnaHarawayärprecissomDerridaintresseradavattunderminerabinära

kategoriersommänniska/djur,natur/kultur,vild/domesticerad,vilkahon

hänvisartillsom”theGreatDivides”83.Honvillvisapåhurartertillsammans

81Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowtheyTeachUstoBeHuman(s.97)82Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.106)83TermenGreatDivideskommerfrånBrunoLatour.Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.3)

40

utgörenkompliceradvävavtilltrassladelivdärlikvärdigavärldsmedborgare

formarvadhonkallarnaturkulturen.

Ilovethefactthatthathumangenomescanbefoundinonlyabout10percentofallthecellsthatoccupythemundanespaceIcallmybody;theother90percentofthecellsarefilledwiththegenomesofbacteria,fungi,protists,andsuch,someofwhichplayinasymphonynecessarytomybeingaliveatall,andsomewhicharehitchingarideanddoingtherestofme,ofus,noharm.Iamvastlyoutnumberedbytinycompanions;betterput,Ibecomeanadulthumanbeingincompanywiththesetinymessmates.Tobeoneisalwaystobecomewithmany.84

Harawaybetonarocksåstarktatthoninteanserattnaturenärskapadav

människan–såsompostmodernismenobserveratden–utanärmedkonstruerad

avmänniskorochicke-människor.85

EntanglementärettåterkommandeordiHarawaysvokabulär.Till

svenskaöversättsordetmed1intrasslande;hoptrasslande;tilltrasslande2

trassel;härva;oreda;virrvarr;trassligförbindelse(situation),komplikation,

förveckling3hinder;snara,snärjandeförsåt.86IJohnGlendeningsbokThe

EvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.AnEntangledBankägnasett

avsnittåtordetentangled–dessuppkomstochhurordetsbetydelseförändrats

överåren.GlendeningsutgångspunktärDarwinstextomtheentangledbanksom

utgördetavslutandestycketiTheOriginofSpecies.

Itisinterestingtocontemplateanentangledbank,clothedwithmanyplantsofmanykinds,withbirdssingingonthebushes,withvariousinsectsflittingabout,andwithwormscrawlingthroughthedampearth,andtoreflectthattheseelaboratelyconstructedforms,sodifferentfromeachother,anddependentoneachotherinsocomplexamanner,haveallbeenproducedbylawsactingaroundus.87

NärGlendeningkonsulterarTheOxfordEnglishDictionaryfårhanframattordet

entagledbörjadeanvändasislutetav1600-taletsomenutvecklingavtanglesom

84Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.3-4)85Haraway,DonnaJ.:”ThePromisesofMonsters”,TheHarawayReader(s.66)86NorstedtsengelskaordbokPro2.087Darwin,Charles:TheOriginofSpeciesbyMeansofNaturalSelectionorThePreservationofFavouredRacesintheStruggleforLife(s.446)

41

sedan1400-taletanväntsförattbeskrivahurnågotsnärjsmedsvårighet.Under

1600-taletkomordetsinnebördattutvecklasochäveninnefattabetydelsen

sammanflätning,komplikationochförvirring.(Isvensköversättningharan

entangledbankblivittillensnårbevuxenstrand.88Översättningrymmerintepå

långavägardenmångtydighetsomfinnsidetengelskaordet,ochsomjag

förmodargörHarawaysåintresseradavattanvändasigavtermen.)AttDarwin

använderentangledpåettsåpositivtsättsomhangörisintextverkarhöratill

ovanlighetenfortfarandeimittenav1800-talet;ordetbarvanligenmedsigen

negativklangochassocieradesmedoredaochtillfångatagande.Särskilti

sammanhangavsocialamellanmänskligarelationerkomordetattassocieras

mednågotnegativt.89NärDonnaHarawayanvändersigaventanglementärdet

påsammasättsomGlendeningtolkarDarwinstext–somenpositividéom

dynamiskinteraktion.MenGlendeningtyckersigävensehurDarwinidethär

sistastycketförträngersådantsomocksåhörtilllivetpådensnårbevuxna

stranden:slump,konkurrens,dödochförintelse.

Byelidingelementsofapparentdisorder,especiallymoraldisorder,theentangledbankreleases”entangled”fromitsnegativesuggestionsofentrapmentandconfusion,allowingittorepresentaninnocuousnetworkofinterdependencies.Leftout,forthemoment,isthethreatofphysical,social,andmoralchaosthatlateVictorianreadersoftenperceivedasthedominantsignificanceoftheOriginandDarwinism.90

EntanglementutgörenavdeviktigasteutgångspunkternaiHarawaysteorier,

ochhonharingetbehovavatt(somGlendeninguppleverattDarwingjorde)

läggatillrättaellerputsafasadenpådennaturkultursomutgörhennesversion

av”densnårbevuxnastranden”.

HärharHarawayskapatenfigursomhonkallarcompanionspecies.

Påsvenskaöversättstermentillsällskapsarterellerförbundnaarter(densenare

ärToraHolmbergsöversättning),ochinbegriperbetydligtflervarelserände

88Darwin,Charles:OmarternasuppkomstgenomnaturligturvalellerDebästutrustaderasernasbeståndikampenförtillvaron(s.372).89Glendening,John:TheEvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.AnEntangledBank(s.9)90Ibid.(s.13)

42

vanligasällskapsdjurensomkanhittasimänniskansnärhet.91Sällskapsarterär

allaarterochkandärmedvaraävenväxterochandraorganismer,svampar,

bakterieretc.Äventingkanutgöraensällskapsart,tillexempelenkrycka.Med

figurensällskapsartervillHarawayvisaattallaarterärvaddeärförattde

utvecklatstillsammansmedandraarter.Viärallasammanflätade

världsmedborgareochjagetbestårhelatidenavfleraolikaarterirelationtill

andraarter.

Companionspeciesisapermanentlyundecideablecategory,acategory-in-questionthatinsistsontherelationasthesmallestunitofbeingandofanalysis.[…]Underthematerial-semioticsignofcompanionspecies,Iaminterestedintheonticsandanticsofsignificantotherness,intheongoingmakingofthepartnersthroughthemakingitself,inthemakingofbodiedlivesinthegame.Partnersdonotpre-existtheirrelating;thepartnersarepreciselywhatcomesoutoftheinter-andintra-reactingoffleshly,significant,semiotic-materialbeing.92

Sällskapsarterochensammanflätad,komplexvävavartersomständigtäriett

blivande,ochdärblivandetalltidskerisamverkanmedmångaartersamtidigt,

äralltsåHarawayskoncept.ÄrdettatillräckligtförattkompletteraDerridadär

hontyckeratthanmisslyckasmedattkommamedenalternativformav

engagemang?FörattundersökadettaskaHarawaysochDerridasteorierfå

konfronterasmedtvåkonkretaproblempåMoreausö:lidandeochköttätande.

Olidligtlidande

GenomväggarnatillMoreauslaboratoriumhörPrendickintillsittrumhur

pumanplågas.”Asharp,hoarsecryofanimalpaincamefromtheenclosure

behindus.”93UtanatthabesöktlabbetharPrendickviddethärlagetändålistat

utungefärvadsompågårdär.Hanharkäntigendenantiseptiskaluktenfrånett

operationsrumochhanharkopplatihopMoreausnamnmeddenökände91Redmalm,David:”Detbinärasmagi:Omdenbinärakategoriseringensprinciperochomhusdjuretsomdetantibinärastankefigur”,LinköpingUniversityElectronicPress(s.35)92Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.165)93Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.57)

43

Londonläkaresomdrevsilandsflyktnärdetavslöjandesatthanägnadesigåt

vivisektion,detvillsägadissekeringpålevandedjur.TrotsattMoreauintevill

invigaPrendickiönsallahemligheterochdärförförbjudithonomattanvända

dörrensomledermotinnergårdenochlaboratoriet(”Ourlittleestablishment

herecontainsasecretorso,itisakindofBluebeard’sChamber,infact.”94),kan

hanintehindraljudenfrånattavslöjavilketödepumangåtttillmötes.Julängre

eftermiddagenliderdestomer”irriterande”uppleverPrendickpumansylanden,

ochtillslutdriveroljudethonomuturhuset.Ja,fördetärfaktisktljudetsom

driverhonomurhuset,ochintesjälvahändelserna:

Itwasasifallthepainintheworldhadfoundavoice.YethadIknownsuchpainwasinthenextroom,andhaditbeendumb,Ibelieve–Ihavethoughtsince–Icouldhavestooditwellenough.Itiswhensufferingfindsavoiceandsetsournervesquiveringthatthispitycomestroublingus.95

RöstenlyckasberöraPrendicksåpassmycketatthankännerettstortobehag,

ochhankännertillslutatthanintestårutmedattstannakvariljudetsnärhet,

menhankanfortfarandekategoriseraskrikensomettdjursläteochverkar

därmedkunnaaccepteraattMoreauutsätterdetförsmärta.

Nästadagharpumansröstförändratssåpassmycketav

behandlingenattPrendickintelängrekankännaigendensomettdjursläte,utan

trorattskrikenkommerfrånenmänniska.Nublirocksåhansreaktionhelt

annorlunda.

Isatasiffrozeninmyattitude.Thoughitwasfaintandlow,itmovedmemoreprofoundlythanallthatIhadhithertoheardoftheabominationsbehindthewall.96

Hantapparförmåganattresoneralogisktochreagerarstarkt,instinktivtoch

okontrollerat.MontgomerykanintestoppaPrendickfrånattrusauppochöppna

dörrensomledermotlaboratoriet,denförbjudnadörren.Denotäckasynenav

enrödochsårigkroppuppspändvidenram,utgöregentligeningetbevisföratt

denskulletillhöraenmänniska,menPrendickssinneärettkaosavfarhågor:

94Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.48)95Ibid.(s.59)96Ibid.(s.77-78)

44

”Coulditbepossible,Ithought,thatsuchthingasthevivisectionofmenwas

possible?”97TankenpåattMoreauskulleexperimenterapåmänniskokropparär

outhärdligtskrämmandeochgörPrendickpanikslagen.Dethandlarintelängre

omettobehagutannuocksåometthotmothonomsjälv.Denhärgången

promenerarhaninteivägfrånproblemetsomdageninnan,utanflyrhalsöver

huvudutinaturen.

Djursochmänniskorslidandeharuppenbarligenväldigtolika

betydelserförPrendick.Medandenenatypenavsmärtaskullegåanifallden

intelätsåförskräckligtmycketärdenandratypenavsmärtaettoövervinnerligt

stressmoment.MänniskanPrendickreagerarstarkarepånärenannan

människasutsättsförsmärtaännärettdjurfårutståsammalidande.Detvå

scenernautmanarocksåuppdelningenidjuriskochmänskligsmärta.Prendick

verkarhaenidéomattdjurssmärtainteangårhonom.Stämmerdetverkligen?

Vilkenbetydelseharandrassmärtaföross?

Kandeleka?

Detvåsenasteårhundradenaharinneburitenvändningiförhållandetmellan

människorochdjur,menarDerrida.Förhållandenaochgrundförutsättningarna

församlevnadivärldenharradikaltförändratsiochmedutvecklingoch

framsteginomkunskaperizoologi,etnologi,biologiochgenetik.Kunskapersom

visatsigvaraoskiljaktigafrånteknikeriattinterveneraisammaområdesomde

undersöker,detvillsägadjuretsliv.Dettaharletttillattmänniskanharkunnat

utvecklajordbrukochkontrollavdjurhållning:industrialiseringav

köttproduktion,artificiellinsemineringienormskala,alltdjärvare

genmanipulationetc.Alltisyfteattfrämjamänniskansvälbefinnande,ochi

proportionersomärhistorisktojämförbara.98Ungefärsamtidigtsomdenhär

utvecklingenpåbörjadestogävenfrågeställningenkringdjuretennyinriktning.

DetärJeremyBenthamsomiIntroductiontothePrinciplesofMoralsand

Legislation(skrevs1780,publicerades1789)förflyttarfråganomdjuretfrån

97Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.79)98Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.25)

45

”Kanderesonera?”eller”Kandetala?”till”Kandelida?”.Derridamenarattså

fortdenfråganäretableradförändrasallt.

Itnolongersimplyconcernsthelogos,thedispositionandwholeconfigurationofthelogos,havingitornot,nordoesitconcern,moreradically,adynamisorhexis,thishavingormannerofbeing,thishabitusthatonecallsafacultyor”capability”,thiscan-haveorthepoweronepossesses(asinthepowertoreason,tospeak,andeverythingthatthatimplies).99

FörDerridablirlidandetvägenuturlogocentrismeneftersomdetärnågot

människordelarmeddjur.IDerridasläsningavBenthamfinnsettliteannat

fokusänhostillexempeldenutilitaristisktorienteradePeterSinger,somockså

användersigavBenthamsomutgångspunktisindjurrättsfilosofi.Matthew

Calarcoskriversåhär:”Ratherthanexamininganimal’scapacitytofeelpleasure

andpainortheirhavingpreferencesforcertainstatesofaffairsoverothers,

DerridausesBentham’squestiontobroachtheissueoftheembodiedexposure

ofanimals,theirfinitudeandvulnerability.”100Andrafilosofer(tillexempel

DanielDennett)hävdarattdetfinnsenskillnadmellanförmåganattkänna

smärtaochattkunnalida,ochattlidandetäruniktmänskligt,menförDerridaär

huvudsakenattdjurochmänniskordelardetfaktumattdeinneborkropparsom

ärsårbaraochdödliga.Någotsomalltsåinteäruniktförmänniskan,mensomär

avgörandeförvarelsensliv.CalarcomenarattdethosDerridaintehandlarom

attkunnabevisaattdjurkankännasmärtaochattsedanpåvisahurtungtdet

vägermoraliskt,utanomnågotmycketmergrundläggande,nämligen”an

interruptiveencounterwithanimalsufferingthatcallsforandprovokes

thought.”101Djurslidande–denförkroppsligasårbarheten–harkapacitetatt

beröraochstöramänniskor.FörDerridaharlidandetellersårbarhetenen

meningsfullförmåga–denkangeuppsåttillmedlidandeellerutgöraen

möjlighettillettetisktmötemellandjurochmänniska.

Harawayskriverattävenomhonintepånågotsättvillförneka

viktenavfråganomdjurslidande,såtrorhon(tillskillnadfrånDerrida)inteatt

99Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.103)100Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida(s.117)101Ibid.

46

detärdenavgörandefrågansomkanomkullkastasakernasordningochlovaen

”autre-mondialisation”.102Honserstörrepotentialfördetlöftetifrågorsom

”Kandjurleka?”eller”Kandjurarbeta?”Honärintehellerheltnöjdmedhur

Derridalåterlidandetutgöradenförstaochavgörandefråganomdjuret.Hon

anserattdetärfelavhonomattbeskrivalidandetsomhelafrågannärdet,enligt

henne,barautgörendelavdenbehövligaomformuleringen.”103Honförklarar

detgenomatttaupphurDerridalänkarlidandettillenpassivmöjlighet:”Being

abletosufferisnolongerapower;itisapossibilitywithoutpower,apossibility

oftheimpossible.”104.Derridapresenterardödlighetsomdetmestradikalasättet

atttänkavårgemensammaändlighetmenHarawayhävdarattdödlighetinte

baraärkopplattilllidande.”Capability(play)andincapability(suffering)are

bothallaboutmortalityandfinitude.”105Harawaysägerattfråganomlidande

leddeDerridatill”thevirtueofpity”,enupptäckthoninteallsvillförminska,

mensamtidigtställerhonfråganomintearbeteochlekharlångtmycketstörre

potentialänmedlidandeattöppnauppförömsesidighetochengagemang.106

Moreauochsmärtan

FördoktorMoreauärdenfysiskasmärtanenonödigförmåga.Detäriallafallen

teorihanförsökerdrivainförPrendick.Efterattsåsmåningomhaövertygat

honomomattkroppenilaboratorietverkligenärenpumaochinteenmänniska,

ägnarMoreauenstundavsinvärdefullatidtillattförklarasittarbete.Detgåri

allsinenkelhetutpåatthanopererarpålevandedjurförattskapamänniskor.

Prendickharsvårtförattförståmeningenmedprojektetochönskarattdet

skullefinnasenförklaringsomkanförsvaraattMoreauutsätterdjurenför

smärta.Ettgottsyfteskulleislutändankunnaförsvaralidandet.”Whereisyour

justificationforinflictingallthispain?Theonlythingthatcouldexcuse

vivisectiontomewouldbesomeapplication–”.107MoreauanklagarPrendickför

102Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.22)103Ibid.(s.310,n27)104Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.28)105Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.311,n27)106Ibid.(s.22)107Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.113)

47

attintehaettsinnetillräckligtöppetförvetenskap,ochmenarattdetärframför

alltifråganomsmärtasomdetvåskiljersigåt:

Solongasvisibleoraudiblepainturnsyousick,aslongasyourownpainsdriveyou,solongaspainunderliesyourpropositionsaboutsin,solong,Itellyou,youareananimal,thinkingalittlelessobscurelywhatananimalfeels.108

Moreauutvecklarsittresonemangtillattsmärtahörihopmedevolutionen.Ju

intelligentaremänniskanblir,destobättreblirdenpåatttahandomsigsjälvoch

behöverdärmedintenågot”spö”föratthållasigfrånfara.”Ineveryetheardofa

uselessthingthatwasnotgroundoutofexistencebyevolutionsoonerorlater.

Didyou?Andpaingetsneedless.”109Moreaustickersedanenknivraktisitteget

ben–sombevisförattdetintefinnssmärtnerveröveralltikroppen.”The

capacityforpainisnotneededinthemuscle.[…]Alllivingfleshisnotpainful,

norisallthenerve,norevenallsensorynerve.”110Förmåganattupplevasmärta

(ochattlåtasigstyrasavrädslaförden)ärdetsomgörmänniskandjurisk,enligt

Moreau.Detvärdesommänniskansätterpånjutningochlidandeär”themarkof

thebeast”,detsomavslöjarmänniskansursprung.”Painandpleasure–theyare

forus,onlysolongaswewriggleinthedust…”111

Moreausresonemangärdockförvirrandeochmotsägelsefullt.Han

sägeråenasidanattväxterochlägreutveckladedjurintekännersmärta,menå

andrasidansägerhanattjumermänniskanutvecklas,destomindrekommer

behovetavsmärtaattbehövasikroppen.Detärsomomevolutionengickåttvå

hållsamtidigt.Somsåmycketannatiromanenvisarresonemangetpåenfigur

somkomplicerarochutmanarursprung,kronologiochevolutionärprogress.

Moreauverkardessutomsjälvganskabekvämmedatt

människodjurensomsläpptsutpåönfortfarandefruktar”TheHouseofPain”

ochbäralltidpiskanärhanrörsiginaturenförattbibehållarespektoch

auktoritet.Detverkaralltsåinteheltoviktigtattarbetetilaboratoriet–

”humaniseringsprocessen”–harinslagavfysisksmärta.Fördetärvälintebara

enekonomiskfrågavarförMoreauinteanvändernågonformavbedövningvid

108Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.113)109Ibid.(s.114)110Ibid.111Ibid.(s.115)

48

sinaoperationer?Ienavdemerpassioneradepassagernaavsittsamtalmed

PrendickhängersigMoreauåtattgeuttryckförsittskapandesdrivkraftoch

önskan:”EachtimeIdipalivingcreatureintothebathofburningpain,Isay,

ThistimeIwillburnoutalltheanimal,thistimeIwillmakearationalcreatureof

myown.”112

Subjektochobjektilaboratoriet

MenhurfungeraregentligenarbetetiMoreauslabb?ÄvenomMoreaudelarmed

sigavsinfilosofiochsinpassion,ärvialdrignärvarandeunderoperationerna.

Detendasomläckerutärljudochvissdoft.Förattfålitemerinsikti

laboratoriemiljönskavidärförgöraettstudiebesökiettannatlabb.

NärsociologenToraHolmbergvillegöraettforskningsprojektom

försöksdjurtoghonentvåveckorskursiförsöksdjursvetenskap.Syftetvaratt

skaffasigdenkunskaphonbehövdeförattfåtillträdetilllaboratorierna,vilket

varnödvändigtförprojektet.Underkursenfickdeltagarnalärasigattfåen

känslafördjuretochlärasigatthanteradetpårättsätt,detvillsägahurmani

minstamöjligamånstressadedjuret.Holmbergbeskrivereftermiddagarnai

labbetpåföljandesätt:

WhathappenedwasthatIwasverystressed,andsotherattaughtme,respondingtomyfumblehandlingandprotestedbytryingtogetdown.Whentryingthesamethingwithalittlewhitelaboratorymouse,itwasevenmoredifficult.Igottheadvicefromtheinstructortoputthemousedown,takeadeepbreathandwalkaroundthebenchbeforeIgaveitanothertry.AndsoIdid,andslowly,Iandthemousebecameaccustomedtoeachother.113

DärpålärsigHolmbergattsövadjuretochtablodprover.Avslutningsvisdödar

hondenlillamusen,förattkunnafågodkäntpåkursen.Honrättfärdigar

dödandetinförsigsjälvmedattmusenskullehablivitdödadändå(avnågon

annan),attdenvaruppföddförattanvändasiundervisningssyften,samtattden

redanvar”nästandöd”iochmedattdenvarnedsövd.112Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.120)113Holmberg,Tora:”DeadMouseWalking”,kapiteliUndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimalStudies,red.PärSegerdahl(s.71)

49

Syftetmedattfåförsöksdjurenattmåbrahörihopmedattdeska

kunnapresterasåbraommöjligt.Enstressadmusgerintesammaresultatsom

enlugnmus,tillexempel.Forskningsresultatetärheltenkeltkopplattillhur

försöksdjuretslivär.FörattåtergåtillhurHarawayvillställafrågornaKande

arbeta?/Kandeleka?föreenfrågasomKandelida?fårdettaennyrelevansi

laboratoriet.Harawaymenarattmänniskorochdjurilaboratorierutgörbåde

subjektochobjektförvarandraienpågående”intra-action”.114

Laboratoriemänniskanmåstevaraintresseradavattlyssnatillmusen,

samarbetaochmötaden,somHolmberglärsigpåsinkurs.”Ifthisstructureof

material-semioticrelatingbreaksdownorisnotpermittedtobeborn,then

nothingbutobjectificationandrepressionremains.”115

Angåendehuruvidadetärrättellerfelmeddjurexperimentkaninte

Harawaysvarapå.Därbefinnerviossiettnätdärenmängdolikarelationerger

lidandetfleradimensioner:djuret,ettsjuktbarn,ekonomi,industri,etc.

Djurförsökkanvaranödvändiga,ellergoda,sägerHaraway,”butitcannever

”legitimate”arelationtothesufferinginpurelyregulatoryordisengagedand

unaffectedways.”116

Attjämföralidande

Ettrelativtvanligtsättattbeskrivahurfruktansvärtnågotvaritärattjämföra

människorslidandemeddjurs:”deslaktadessomdjur”,”dehållsinstängdasom

boskap”,etc.IJ.M.CoetzeeskortromanElizabethCostellogörsigromanens

huvudpersonytterstopopulärgenomattvändapådenjämförelsen.Viden

föreläsningpådet(fiktiva)universitetetAppletonjämförhonslaktdjurs

situationmeddetyskanazisternasutrotningsläger.Honbörjarjustmedden

ovannämndajämförelsen:”ThecrimeoftheThirdReich,saysthevoiceof

accusation,wastotreatpeoplelikeanimals.”117FortsättningenpåCostellos

114Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.70)Termenintra-actionärinspireradavKarenBarad115Ibid.116Ibid.(s.72)117Coetzee,J.M.:ElizabethCostello(s.65)

50

föreläsningpåminnerossomDerridasbeskrivningavvändningeniindustrioch

djurhållningsomskett:

’Letmesayitopenly:wearesurroundedbyanenterpriseofdegradation,crueltyandkillingwhichrivalsanythingthattheThirdReichwascapableof,indeeddwarfsit,inthatoursisanenterprisewithoutend,self-regenerating,bringingrabbits,rats,poultry,livestockceaselesslyintotheworldforthepurposeofkillingthem.118

Avslutningsvisgörhonenmycketgrovjämförelsemellanslaktdjurensöde,som

ändåharenbetydelseförmänniskor–dedörföratttjänaoss,ochmänniskornai

utrotningslägrensöde:

’Andtosplithairs,toclaimthatthereisnocomparison,thatTreblinkawassotospeakametaphysicalenterprisededicatedtonothingbutdeathandannihiliationwhilethemeatindustryisultimatelydevotedtolife(onceitsvictimsaredead,afterallitdoesnotburnthemtoashorburythembutonthecontrarycutsthemupandrefrigeratesandpacksthemsothattheycanbeconsumedinthecomfortofourhomes)isaslittleconsolationtothosevictimsasitwouldhavebeen–pardonthetastelessnessofthefollowing–toaskthedeadofTreblinkatoexcusetheirkillersbecausetheirbodyfatwasneededtomakesoapandtheirhairtostuffmattresseswith.119

Derridadrarfaktisktdenhärjämförelsenytterligareettstegnärhanisitt

resonemangkringattjämföramänniskansvåldmotdjurochfolkmordockså

drarenparallelltillutrotningslägrenunderandravärldskriget:poneraatt

nazisternaiställetförattutrotajudarmedflera,föddeuppdemimängderföratt

sedanlåtademmötahelvetetilägrenochslutligendödadem.120

ÄvenHarawayssättattbeskrivalaboratoriedjurensom

medarbetareilabbetharkritiserats.Tillexempelnärhonskriveromoncomouse

isinessä”FemaleMan©_Meets_OncoMouse™”.Oncomouseärenmussomär

specielltframavladförattfungerasomförsöksdjuriforskningkringbröstcancer.

HarawaygörenjämförelsemeddenlillamusenochJesus,somoffrarsigför

118Coetzee,J.M.:ElizabethCostello(s.65)119Ibid.(s.66)120Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.26)

51

människornaochsombådeofferochsyndabockfårbäramänniskornas

lidande.121MenHarawaysacceptansavdjurförsök(ochjakt,köttätande,

lydnadsträningetc)ärkombineratmedentankeommedvetenheten,ansvaroch

respekt:

Theanimalsinlabs,includingtheoncomice,haveface;theyaresomebodyaswellassomething,justaswehumansarebothsubjectandobjectallthetime.Tobeinresponsetothatistorecognizeco-presenceinrelationsofuseandthereforetorememberthatnobalancesheetofbenefitandcostwillsuffice.Imay(ormaynot)havegoodreasonstokill,ortomake,oncomice,butIdonothavethemajestyReasonandthesolaceofSacrifice.Idonothavesufficientreason,onlytheriskofdoingsomethingwickedbecauseitmayalsobegoodinthecontextofmundanereasons.122

Relationenärintesymmetriskochdetgåraldrigattvaraheltsäkerpåifalldet

somhänder(ilabbet,påjaktenosv)ärrätt.Detkanvarabådegottochont

samtidigt.

ToraHolmbergskriverocksåomjämförelsenavlidande,ochidethär

fallet,jämförelsenavdödande.ParallelltmedkursenstårHolmberginförett

privatdilemma–henneskärahundIgorärsjukochmåsteantingengenomgå

svåraoperationerelleravlivas.DetslutarmedattIgorskafåsomnainpå

djursjukhuset.Erfarenheternaavattlåtaavlivasinkärahundochattsjälvavliva

denanonymamusenilabbetgavinsiktiattdödandeavdjurkanvara

ansvarsfulltellerslösaktigt,ellerbådeoch.

Whencomparingmyfeelingsforthemouse’sdeathandthoseIhadformydog,itbecomesclearhowthejustifications,inbothcases,operateastoolstomakemeasahumanactorwiththepowertodecideoverlifeanddeath,blameless.123

ÄvenHarawayprataromdetfaktumattdjurfödsuppavmänniskorförspecifika

syften,tillexempelköttproduktionellerföratttjänailaboratorium.Syftetärofta

121Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.76)122Ibid.123Holmberg,Tora:”DeadMouseWalking”,kapiteliUndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimalStudies,red.PärSegerdahl(s.72)

52

attdjurenskadöislutändan,ochdesomskadödademärsammamänniskor

somföttuppdem.Somoncomouse,tillexempel.

LidandetpåMoreausöhörframföralltihopmedmänniskoblivandet

ochdetsompågåriMoreauslaboratorium.MenPrendickobserveraräven

människodjurenslivefterattdesläpptsutpåönsomdjuptplågsammaisitt

förvirradetillståndmellanmänniskaochdjur.

Poorbrutes!IbegantoseethevileraspectofMoreau’scruelty.IhadnotthoughtbeforeofthepainandtroublethatcametothesepoorvictimsaftertheyhadpassedfromMoreu’shands.Ihadshiveredonlyatthedaysofactualtormentintheenclosure.Butnowthatseemedtobethelesserpart.Beforetheyhadbeenbeast,theirinstinctsfitlyadaptedtotheirsurroundings,andhappyaslivingthingsmaybe.Nowtheystumbledinshacklesofhumanity,livedinafearthatneverdied,frettedbyalawtheycouldnotunderstand;theirmock-humanexistencebeganinagony,wasonelonginternalstruggle,onelongdreadofMoreau–andforwhat?Itwasthewantonnessthatstirredme.124

AttPrendickharsvårtattaccepteraMoreausarbeteochhurhanutsätterdjuren

förlidande,handlaromdethansersomgodtycklighetiprojektet.Lidandethar

ingenmening.DärmedutvecklarhanenaversionmotMoreauochjulängretiden

gårdestomerillatyckerhanomdoktorn.”HadMoreauhadanyintelligible

objectIcouldhavesympathizedatleastalittlewithhim.Iamnotsosqueamish

aboutpainasthat.Icouldhaveforgivenhimalittleevenhadhismotivebeen

hate.Buthewassoirresponsible,soutterlycareless.”125Prendicksrädslaför

människodjurenupphörhär,meniställetutvecklarhanenskräckförMoreau

ochhansgalna,planlösaexperiment.

EttdragsomPrendickobserverarhosMoreau,ochsomhanmenar

driverhonomärfaktisktenavdeförmågorsomjagskullesägaattHaraway

framhållersomendygd,nämligennyfikenhet.KanskeärdetsåattMoreauhar

flerlikhetermedHarawayännågonannanidenhäruppsatsen.MenHaraway

kompletterar(precissomifalletmedattaccepteradjurförsök)sinnyfikenhet

medomtanke.

124Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.149-150)125Ibid.

53

Moreausäger:”TothisdayIhavenevertroubledabouttheethicsofthe

matter.ThestudyoftheNaturemakesamanatlastasremorselessasNature.”126

Harawaysäger:”Howdoesoneknowifadogormouseisinpain?An

objectiveanswertothatsortofquestioncanactuallybefoundifone(a)is

curiousand(b)alsocares.”127

AreWeNotMen?–Omköttätande

EttavförbudenpåDoktorMoreausöärattinteätakött.Detärinskrivetiden

Lagsommänniskodjurenleverunder,ochöverträdelsebestraffashårt.Densom

inteföljerLagenmåsteåtervändatill”TheHouseofPain”förkorrigering.Detvill

säga,”djuren”fårinteätaköttmedanMoreau,MontgomeryochPrendickäter

köttutanrestriktioner.FörMontgomeryärdettillochmedsåviktigtmedkött

atthanharinförskaffatettfemton-tjugotalkaninerpåsinhandelsresa,somhan

släpperutochuppmanarattförökasig:”Increaseandmultiply,myfriends”128.

Samtidigtmässarmänniskodjurenihyddornaomatt”NottoeatFleshorFish;

thatistheLaw.ArewenotMen?”129

Harawayskriverattingetsamhällefungerarutanmatellerutanatt

ätatillsammans.”Thisisnotamoralpoint,butafactual,semiotic,andmaterial

onethathasconsequences.”130HonpåminnerocksåomattDerridasagtatt

“ingenäternågonsinheltförsigsjälv”.131Allamåsteätaförattöverlevamendet

finnsingetsättattätaochintedöda,enligtHaraway,ochdettainkluderarsåväl

vegetarianersomveganer.

Multispecieshumanandnonhumanwaysoflivinganddyingareatstakeinpracticesofeating.[…]Ineatingwearemostinsidethedifferentialrelationalitiesthatmakesuswhoandwhatweareandthatmaterializewhatwemustdoifresponseandregardaretohaveanymeaningpersonallyandpolitically.132

126Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.115)127Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.337,n27)128Ibid.(s.46)129Ibid.(s.91)130Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.294)131Ibid.132Ibid.(s.295)

54

NärMoreautillämparköttförbudblandsinadjurhandlardetomattsäkrasitt

egetödefrånatthamnapåmiddagsbordet.Attdjurenkanundertryckasina

animaliskadrifterochunderordnasigLagenborgarförMoreausöverlevnadoch

frihet.GenomattverbaltformuleraLagenomattinteätaköttdefinierarsig

människodjurensommänniskordärförattdeinteäterkött.Underförståttfinns

envärderingomattmänsklighetäråtråvärt,mensamtidigtutgörLagenettbevis

omattönsriktigamänniskorvarkenbehöverlagellerförbudmotattätakött.

Baradeindividersomharalltförnäratilldetdjuriskabehöverkontrolleras.133

Köttförbudethandlarocksåomattvisavemsombestämmerpåön.

Vemsomätervem.Derridakopplarköttätandetilldenmaktordninghankallar

förcarnofallogocentrism,därhanteoretiserardetvästerländskasubjektetsom

förnuftsstyrt,manligt–ochköttätande.Carnofallogocentrismenbetonar

förbudetattdödaochätaenannanmänniskasamtidigtsomdenpåbjuderatt

dödaochäta(elleroffra)andradjur.ÉlisabethdeFontenayskriveromhur

rättenattdödaochätadjurärsammanlänkatmedsubjektet:”[A]virileschema

ofauthorityandautonomy,freedomgrantedmanratherthanwoman,and

womanratherthananimal,theadultratherthanthechild,forthismasteryand

possessionofnatureimpliestheacceptanceofsacrificeandeatingflesh.”134I

intervjun”EatingWell”från1991reflekterarDerridaöverhuruvidaenstatschef

skullekunnakommatillmaktenochvarauttaladvegetarian.”Thechief(chef)

mustbeaneaterofflesh”.135FörattupprätthållamaktordningenpåMoreausö

ärköttätandetlikaviktigtsomförbudetmotattätaköttochsomönshärskare

måsteMoreau,MontgomeryochPrendickvaraköttätare.

MenätandetärförDerridaintebaradetbokstavligainmundigandet

avnäringutanocksådesymboliskaakteravatttainochsmältasymboler,språk

ochsocialakoder.EnligtDerridahandlarallavårarelationer(bokstavligteller

symboliskt)omattassimileradenandre.”Welearnlanguagebyassimilating

words,andweunderstandothersandcommunicatewiththembyassimilating

133Orättvistnogslårocksåförbudetmotköttätandeojämnt.VissaavarternasomMoreaulaboreratmedäruppenbaraköttätareochmåstehasvårtattöverlevapådenvegetariskadieten,medanförbudetinteinnebärnågonuppoffringallsförandra.134deFontenay,Élisabeth:WithoutOffendingHumans.ACritiqueofAnimalRights(s.14)135Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowTheyTeachUstoBeHuman(s.102)

55

traditionsandvalues,andsoforth.”136KellyOliverutforskardensymboliskaoch

ätandeaspektenavDerridaslimitrophymedutgångspunktidubbeltydigheten

somordettrophe/trophybär.Ordetpekarbådepåattföda,genäringochpåtrofé

ellerbyte(tillförskansatijaktellerkrig).137”Dowekillandeattheotherfor

thropheandnourishment,orfortrophy,sport,andtriumph?Isourrelationships

withtheotherandwithothersnourishing,orisitadisplayofpowerand

question?”frågarOliver.138Derridassvarärattdetintegårattsepareradem

totaltochattdetalltidfinnsriskförsammanblandningellerattdetena

förvandlastilldetandra.Detgårintehellerattvaraheltsäkerpåvadsomärvad.

”Wecannotalwaysdistinguishbetweennourishmentandtrophy[.]”139

TidigareiuppsatsenvarjaginnepåattLagensommänniskodjuren

mässarocksåärformuleradsomenfråga–”ArewenotMen?”.Attformuleraen

lagsomenfrågalederomedelbarttillnyafrågor:Varförärlagenformuleradsom

enfråga?Bordeinteenlagvaraenuppmaning,ettimperativ?Hurpåverkas

djurensavattmatasmedenfrågeställningiställetförettpåstående?Och,som

jagnämndetidigare,betyderfråganattdetfinnsenväguturLagen?Gårdethelt

enkeltattsvaranej?

UtifrånDerridasteorieromcarnofallogcentrism(maktordningdär

köttätandetharenbetydelsefullposition)ochlimitrophy(ätandeigränslandet

människa/djur,somöverlevnad,symboliskassimileringochtrofé),gårdetatt

påståattLagensform–denverbalaupprepningenochattdenärformulerad

somenfråga–tillsammansmedförbudetmotattätaköttsamverkartillatt

skapaenfiguravmotstånd.Ettmöjligtmotståndmotdetmänskligauppstår

genomsägandetavLagen.Figurensomframträderäreninverteradfigurav

carnofallogcentrismensomförvandlarköttätarentillenrebellsomutmanar

Lagenochordningen.NärLeopardmannendödarkaniner,äterköttochdricker

vattenmedmunnenanvänderhansigavfrågeställningeniLagen.”Arewenot

men?”Nej,svararLeopardmannengenomattpraktiseraköttätande,(någotsom

påönärmänniskornasprivilegium).Handykerintehelleruppnärdeandra

136Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowTheyTeachUstoBeHuman(s.104)137Ibid.(s.126)138Ibid.139Ibid.(s.3)

56

människodjurensamlasförattmässaihyddorna.LeopardmannentarinteLagen

isinmun,ochhanäterintemeddeandra.

Etiskröravidmatbordet

Detäromöjligtattskiljaätandefråndödande,menarHaraway,mendetbetyder

inteattdödandeochätandehursomhelstärokej.

Hurskamanätadå?

Ständigtuppmärksamt,svararDerrida,eftersomdetintegåratt

medsäkerhetvetavadsomärontellergott–ochförattdetärviktigtattinteen

gångförallafastställadetta,utanständigtifrågasättagränsen.140

Harawayharenkom-igånglistafördensomvillpraktisera

ansvarsfullhetochgeuppmänskligexceptionalism:

Dethandlaromattbeblandasigmedochtilldelasigenrollbland

vissatyperavlivochinteandra”intheneversettledbiopoliticsofentangled

species”,menundvikaattgöranågotavföljandetredrag:”(1)beingself-certain;

(2)relegatingthosewhoeatdifferentlytoasubclassofvermin,the

underpriviledged,ortheunenlightened;and(3)givinguponknowingmore,

includingscientifically,andfeelingmore,includingscientifically,abouthowto

eatwell–together.”141

KöttätandetgenomsyrarhelaTheIslandofDoctorMoreau.Texten

flätarsammanochkomplicerardöd,överlevnad,kannibalism,mänsklighet,

djuriskhetochmoral.TillexempeliromanensbörjandärMontgomerytarhand

omPrendickpåImpecacuanha.HanmatarPrendickmed”somescarletstuff,

iced”samtidigtsomhanlagarlammochärhungrigtnyfikenpåattfåhöraom

hurhanspatientkomattbliensamkvariräddningsbåten.Insprängti

konversationenhörsdjurlätennågonstansifrån.

”Youwerenearlydead,”saidmyinterlocutor.”Itwasa

verynearthingindeed.ButI’veputsomestuffintoyounow.Noticeyourarm’ssore?Injections.You’vebeeninsensiblefornearlythirtyhours.”

140Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowTheyTechUstoBeHuman(s.127)141Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.294)

57

Ithoughtslowly.Iwasdistractednowbytheyelpingofanumberofdogs. ”AmIeligibleforsolidfood?”Iasked. ”Thankstome,”hesaid.”Evennowthemuttonisboiling.” ”Yes,”Isaid,withassurance;”Icouldeatsomemutton.” ”But,”saidhe,withamomentaryhesitation,”youknowI’mdyingtohearofhowyoucametobealoneintheboat.” IthoughtIdetectedacertainsuspicioninhiseyes. ”Damnthathowling!”Hesuddenlyleftthecabin,andIheardhiminviolent

controversywithsomeone,whoseemedtotalkgibberishinresponsetohim.Themattersoundedasthoughitendedinblows,butinthatIthoughtmyearsweremistaken.Thenheshoutedatthedogsandreturnedtothecabin.”Well?”saidhe,inthedoorway.”Youwerejustbeginning

totellme.”142”[…]ButImustlookupthatassofacookandseewhathe’s

doingtoyourmutton.”Thegrowlingoverheadwasrenewed,sosuddenlyand

withsomuchangerthatitstartledme.”What’sthat?”Icalledafterhim,butthedoorhadclosed.Hecamebackagainwiththeboiledmutton,andIwasso

excitedbytheappetizingsmellofitthatIforgotthenoiseofthebeastforthwith.143

Enliknandescenlitesenareiromanenharsammastruktur.Detärnär

MontgomeryätertillsammansmedPrendickförstadagenpåön.Denhärgången

ärdetPrendicksomförsökerfrågautMontgomeryomM’Lingochdeandra

underligamännensomomgerdemochuppträdersombetjänterellerarbetare.

Prendickundrarvilkenrasdetillhör,ochfrågarvarförM’Lingharspetsiga

hårigaöron.Samtidigthörspumansplågadeskrikfrånlaboratoriet.Middagen

pågåruppblandadmedanimalisktlidande,Montgomerysspritdrickandeoch

Prendicksenvisautfrågning.

Harawaykallarsällskapsarternavidmiddagsbordetförmessmates.

Därförattdetblirrörigtavattätatillsammans.Ochförattallasitterisammabåt.

FörattavslutaköttätandetåtervändervitillscenenmedDerridaoch

katten.DärfinnsocksåenaspektavtrophynärDerridasersigsjälvsomettbytei

kattensögon.Kattentittarpåhansblottadekönochplötsligtärbådekastration

142Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.15-16)143Ibid.(s.17)

58

ochköttätandesattispel.Ifantasinförvandlardjuretsblickdenmanliga

filosofentillenmåltid.Derridaskriver:

Ashamedofwhatandnakedbeforewhom?Whyletoneselfbeovercomewithshame?Andwhythisshamethatblushesforbeingashamed?Especially,Ishouldmakeclear,ifthecatobservesmefrontallynaked,facetoface,andifIamnakedfacedwiththecat’seyeslookingatmefromheadtotoe,asitwerejusttosee,nothesitatingtoconcentrateitsvision–inordertosee,withaviewtoseeing–inthedirectionofmysex.Tosee,withoutgoingtosee,withouttouchingyet,andwithoutbiting,althoughthatthreatremainsonitslipsoronthetiponthetongue.144

Hotetsomlurarpåkattensläpparäralltsåintebaraetthotomkastreringeller

degraderingtillföda,utanocksåetthotomattdjuretskaöppnamunnenoch

säganågot.Eller(ännuvärre?)öppnamunnenochintesäganågonting.

SVAR/ANSVAR

DERRIDA:Andsaytheanimalresponded?

HARAWAY:Andsaythephilosopherresponded?

LEOPARDMAN:No.

EngångitidensaRenéDescartesattdjurintekansvara.Dekanbarareagera.

FörDescartesvardjuretenmaskinutanspråkochutansvar.NärDerridaoch

Harawaynulåterdjuretsedemochangådemärsvaretenavdeallraviktigaste

komponenternaibådasfilosofi.Vadärettsvar?frågarsigDerrida.”Thesaid

questionofthesaidanimalinitsentiretycomesdowntoknowingnotwhether

144Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.4)

59

theanimalspeaksbutwhetheronecanknowwhatrespondmeans.”145Kanske

kanintemänniskorhellersvara.Kanskehandlarsvaretegentligenomvilka

förväntningarpådenandresomstårivägenförettetisktmöte.Enosmickrande

tolkningärattdensjälvupptagnamänniskanuppleverdetsomattdjuret

förvägrarhenneettsvar.Derridaundrarävenomdetinteärsåattmänniskan

kanskealltidvaritmerintresseradavattdenberövatsettsvarfråndjuret,änatt

människanberövatdjuretettspråk.146

EnavdemestintressantascenernaiTheIslandofDoctorMoreauär

närLeopardmannenkonfronterasavPrendickmedfrågan”Whoareyou?”Detär

dendärdagennärPrendickharsmititivägutpåönförattundkommapumans

skrik.Hanvandrarruntidjungelnochkommersåsmåningompå

Leopardmannensomstårpåallafyraochdrickervattenmedmunnen.Prendick

harännuintelärtsigomLagen,menharändåsvårtattsmältavarfören

människaskullegåpåallafyraochdrickasomettdjur.Litesenaresamma

eftermiddagstöterLeopardmannenochPrendickpåvarandraigen.Enslags

koreografiutkristalliserasblandväxligheten.

Then,suddenlytraversingalittleglade,Isawwithanunpleasantstarttwoclumsylegsamongthetrees,walkingwithnoiselessfootstepsparallelwithmycourse,andperhapsthirtyyardsawayfromme.Theheadandupperbodywerehiddenbyatangleofcreeper.Istoppedabruptly,hopingthecreaturedidnotseeme.ThefeetstoppedasIdid.147

Leopardmannenförsvinnersåinidetgröna,menPrendickkännerhansnärvaro

ochföljerhonominibuskarna.Påtjugometersavståndmötsde.

LeopardmannenstårmedryggenmotPrendick,menharvridithuvudetöver

axeln.Prendickstirrarhonomstadigtiögonenochfrågar:”Whoareyou?”Innan

Leopardmannenvänderomochsätteriväggenomundervegetationenkommer

ettsvar:”No.”

Leopardmannensvararförvisso,menvadförslagssvarärdet?–

Vemärdu?–Nej.DetärenprotestmotLagendärLeopardmannenhärsvararpå

145Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.8)146Ibid.(s.53)147Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.66)

60

frågan”AreWenotMen?Leopardmannenärrebellensomgörmotståndmotatt

kategoriserassommänniskaellerdjur,somgörmotståndmotattdefinieras.

Leopardmannenssvarärocksåenvägranattsvaraochenprotestmotenfråga

somärfelställd.Prendickbordeiställetfrågatsigsjälv:”Vemärjag?”eller,som

Derrida,”WhoamItherefore?WhoisitthatIam(following)?”148Därförattbåde

mötetidjungelnochsvarethandlaromvemsomföljervem.Vemvarhärförst

ochvemkomefter?

Derridafrågarsig:WhoamI(following)?Påfranskaärdettvå

frågorisamma:Quisuis-je?(Vemärjag)ochQuisuis-je?(Vemföljerjag).Viddet

härlagetenbekantstrategiförhurDerridaarbetarförattförhindrastelnande

betydelserochskaparörlighetinombegrepp.Hanplacerarbetydelsernapåflera

ställensamtidigtsåattspänningendäremellangerupphovtilldestabilisering

ochdekonstruktion.Detbliromöjligtattbestämmabegreppetsexaktaläge,

vilketsamtidigtmöjliggörutgångspunktenförenrespektfullrelation.Ettläge

sompåminnerommötetmedLévinas’Ansikte.

DavidRedmalmskriverattHarawayadopterarLévinaskoppling

mellanorden”svar”och”ansvar”,ochdärifrånocksåutvecklardemtill

neologismenresponse-abilitysomvisarpåförmåganattsvarapåettansvarsfullt

sätt.149Svarochansvarärdärförframföralltsvarpåhurlevatillsammansiden

snårigasandbankdärviallavärldsmedborgareärförenade,ochhurförhållasig

tillproblemsomattviätervarandraochutsättervarandraförlidande.Inomoch

mellanarterna.

SvaretgårsomenrödtrådgenomHarawaysvärld.Honpresenterar

sinafigurer(cyborgen,oncomusen,sällskapsarterna)därdesammantrasslade

dimensionernakräversvar.Ochdetärbra!Attrelationerochsituationerkräver

svarbetyderattdärkanenannanvärlduppstå,enligtHaraway.Honpresenterar

komplicerade,kladdiga,problematiskaproblemsomattdetintegårattätautan

attdöda,därenensidigellerenkellösningintefinnstillhands,mendärdet

respektfullaochansvarsfullasvaretalltidharenplats.Honsägerattmänniskor

måstelärasigattdödaansvarsfullt.Ochlärasigattblidödadeansvarsfullt,

148Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.6)149Redmalm,David:”In-Your-Face-Ethics:PhenomenologyoftheFaceandSocialPsychologicalAnimalStudies”,kapiteliUndisciplinedAnimals,red.PärSegerdahl(s.96)

61

”yearningforthecapacitytorespondandtorecognizeresponse,alwayswith

reasonsbutknowingtherewillneverbesufficientreason.150

Enplatsdärförmågaattsvaraansvarsfulltställspåspelärdenplats

därarternamötsochsamverkar.Harawaykallardetförettkontaktfält(contact

zone),entermsomhonplockatuppfrånsinakolonialaochpostkolonialastudier.

DetärMaryPrattsomibokenImperialEyesharutvecklatdenlingvistiska

termenkontaktspråktillattanvändasföranalysavmötenmellanolikakulturer

därdeinvolveradeintekanvarandrasspråk.Kontaktspråkrefererartill

”improvisedlanguagesthatdevelopamongspeakersofdifferentnative

languageswhoneedtocommunicatewitheachotherconsistently”.151Pratts

vidareutvecklingavtermenstämmervälöverensmedHarawayssynpåhurinte

baraolikamänniskokulturerfungerartillsammans,utanävenolikaarter–det

betonarhursubjektskapasirelationtillandragenomgemensamnärvaro,

interaktionochsammankoppladförståelse,oftamed”radicallyasymmetrical

relationsofpower”.152Harawayapplicerartankenomkontaktfältpåsinegen

relationmedhundenCayenneochderasgemensammaagilityträning.”Cayenne

andIdefinitelyhavedifferentnativelanguages,andmuchasIrejectoverdoing

theanalogyofcolonizationtodomestication,Iknowverywellhowmuchcontrol

ofCayenne’slifeanddeathIholdinmyinepthands.”153Tillsakenhöratt

kontaktfältocksåärenagilitytermfördenplattasomåterfinnsföreochefter

vissahinderochsomhundenmåstenuddamedminstentassförattintefå

poängavdrag.Förattlyckasmeddet(ochövrigamomentiagility)krävs

kommunikationpåhögnivåmellanarterna,samthårtgemensamtarbete.

KontaktfältetskullekunnavaraHarawayssvarpåDerridasfråga

omVadärettsvar?GenomhalvadenhäruppsatsenharHarawayfåttspela

rollensomdensomärlitemissnöjdmedDerridaochalltidvillatthanskaha

kommitlitelängreisitttänkande.Detskahonfågöraengångtillnärviförsista

gångenåtervändertilldetdärbadrummetiParis.DetärdärsomHaraway

uppleverattDerridagörmissenmedattinteöverväganågonalternativformav

engagemangtillkatten.Hangördetchockerandemisstagetattintevaranyfiken

150Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.81)151Ibid.(s.216)152Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.216)153Ibid.

62

påvadkatteneventuelltskullekunnagöra,känna,tänka”orperhapsmaking

availabletohim”genomatttittatillbaka.154Menobserveraattsyftetinteäratt

speglaossikattensblick!Viärintehärförattbekräftavadenmänniskaäreller

vaddjurenkanläramänniskorna.Attsetillbaka,sägerHaraway,handlaromatt

seigen,respecere,somlederosstillrespekt.”Toholdinregard,torespond,to

lookbackreciprocally,tonotice,topayattention,tohavecourteousregardfor,

toesteem:allofthatastiedtopolitegreeting,toconstitutingthepolis,where

andwhenspeciesmeet.”155DetärdärförsomHarawaynuutmanarDerrida(och

kommandegenerationersfilosofer)medenparafraspåDerridasegenutmaning

(somkanskeframföralltriktadestilldeföregåendegenerationernasfilosofer):

Andsaythephilosopherresponded?156

AVSLUTANDEDIFFRAKTION

Idenhäruppsatsenhardeolikatextarterna(skönlitteratur,teori,dokumentära

händelser)fåttfungerasomsällskapstexter(companiontexts).Iblandhar

texternavaritnärasammanlästa,iblandfåttexisteraparallellt,sidavidsida

(före,efter).Intentionenharvaritattlåtatexternapådetsättetbelysa,

problematiseraellerutgörahinderförvarandramedönskanomattnyamönster

skullekunnauppstå.

HärträderTheIslandofDoctorMoreauframsomeninverteradfigur

avcompanionspecies.AlltdetkaosochdenförvirringWellspresenterarsomen

skräckhistoria,framståriHarawaysberättelsesomnågotheltvardagligtochlite

småttfantastiskt.Iställetförbrittiskavetenskapsmänochmonsterhandlardet

ommedelåldersakademiskakvinnorochderashundarsomtränaragility,eller

forskareochråttorsomarbetartillsammansiexperimentlaboratorier.Somnär

Darwinförflyttadebetydelsenaventanglementfrånnegativttillpositivtoch

beskrevsinsandbanksomenpositividéomdynamiskinteraktion.157Haraway

154Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.20)155Ibid.(s.19)156Ibid.157Glendening,John:TheEvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.AnEntangledBank(s.9)

63

presenterarsinafigurer(cyborgen,oncomusen,sällskapsarterna)därde

sammantrassladedimensionernakräversvar/ansvar.Ochdetärnågotbra.Att

relationerochsituationerkräversvarbetyderattdärkanenannanvärlduppstå,

enligtHaraway.

Menhurmycketavdetsomsagtsidenhäruppsatsen,ideböckerjag

lästellernågontingöverhuvudtagetidensåkallademänniska-djurforskningen

bryteregentligenradikaltmeddenhumanistiskatraditionen?Närtillexempel

KellyOliverochKalpanaRahitaSeshadriskriveromdjuretärdetförattdet

(precissomDerridasa)angåross.Bådatvåmenarattifrågasättandetav

relationenmänniska/djurhörihopmedifrågasättandetavnormersomhar

betydelseförmänniskor.Oliverskriveromhurdevästerländskamännisko-och

djurkonceptenbärmedsigkonsekvensersomärdödligaförbådedjurochen

mängdgrupperavmänniskor.”Withoutinterrogatingtheman/animal

oppositiononthesymbolicandimaginarylevels,wecanonlyscratchthesurface

inunderstandingexploitationandgenocideofpeopleandanimals.”158Seshadris

insiktärliknande:“Perhapsitistimetoacknowledgethatwecannotdoanything

atallabouttheappallingwayshumanbeingstreatotherhumanbeingsor

animalswithoutrethinkingandrenewingournorms,presuppositions,platitude,

andmoralswithregardtolifeandwhatisliving.”159

Mångaärinnerligtintresseradeavattåterproblematisera,tänkaom

ochförnya,mendetärenlångsamprocess.Derridaharsagtatt:”Forthe

moment[…]weoughttolimitourselvestoworkingouttherulesoflaw[droit]

suchastheyexist.Butitwilleventuallybenecessarytoreconsiderthehistoryof

thislawandtounderstandthatalthoughanimalscannotbeplacedunder

conceptslikecitizen,consciousnesslinkedwithspeech…etc.,theyarenotforall

thatwithouta’right’.Itistheveryconceptofrightthatwillhavetobe

’rethought’.”160Självakonceptetförrättigheterbehövertänkasom.Menunder

tiden,framtilldessattmänniska-djur-kategoriernakanomformuleraseller

återformuleras,verkardetsomattdetsomansesmesteffektivtfördjursrätttill

158Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowTheyTeachUstoBeHuman(s.19)159Seshadri,KalpanaRahita:HumAnimal.Race,Law,Language(s.11)160Wolfe,Cary:WhatisPosthumanism?(s.137)

64

livochmindrelidandeärattfortsättaattuppgraderademtillbegripliga

individermed(vissa)rättigheter.

H.D.WellsskriverTheIslandofDoctorMoreauislutetav1800-talet

ochtänkersiginidetotänkbara:attbyggaomdjurtillmänniskor.Detlåter

knäppt,mendetgåratttänka.Baradrygthundraårsenarebefinnersig

verklighetensdjurilaboratoriertillsammansmedmänniskorförattav

djurmaterialtaframkroppsdelartillmänniskor.Denbioteknologiska

utvecklingenharföljtifantasinsspår.Förutsättningarnaharalltidfunnitsdär,

någotsomMoreauvissteutanattbehövabevis.

KarenBaradskriveribokenMeetingTheUniverseHalfway.Quantum

physicsandentanglementofmatterandmeaningomhurhonendagefterattha

givitenföreläsningfårföljamedochtittaiettSTM,ettsveptunnelmikroskop.

Mikroskopetvarenstorupptäcktnärdetutveckladespå80-taletiochmedatt

detmöjliggjordeseendetavatomer.Detsomdittillsendasthadeexisterati

teorinkundenubevittnasmedögat.

Theexperiencewassosublimethatitsentchillsthroughmybody[…].HowmanytimeshadIrecountedformystudentstheevidencefortheexistenceofatoms?Andtheretheywere–justtherightsizeandgroupedinahexagonalstructurewiththeinteratomicspacingsaspredictedbytheory.161

NärDerridaochHarawayarbetarmedattdelsbegripasinomvärldochdels

kommameduppslagpåhurvärlden(enligtdem)skullefungerabättreanvänder

desigavmetoderdärordochmeningarbildarkreationersomförenarfantasi

medintellektuellutmaningochetiskavärderingar.Genomattproduceradessa

tankefigurersomdestabiliserarenrådandenormframträdermönstretaven

annanvärld.Figurer,troper,neologismerochmaterial-semiotiskalitterära

knutarharförmåganochkänslighetatt,somHarawayuttryckerdet,koppla

sammanfantiserademöjlighetermedvardagligrealitet,ochkandärmedutgöra

kraftfullaverktyg.162Tänkandetochkreativiteteniutvecklandetavtankefigurer

161Barad,Karen:TheUniverseHalfway.Quantumphysicsandentanglementofmatterandmeaning(s.39)162Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.4)

65

ståriomedelbarrelationtilldenmateriellaochpolitiskaverkligheten–figuren

födsmedenuppgift:attförändravärlden.

66

LITTERATURBöckerArmstrong,Philip:WhatAnimalsMeanintheFictionofModernity,Routledge,London,2007Barad,Karen:MeetingtheUniversityHalfway:QuantumPhysicsandtheEntanglementofMatterandMeaning,DukeUniversityPress,Durham&London,2007Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida,ColombiaUniversityPress,NewYork,Chichester,NewSussex,2008Coetzee,J.M.:TheLivesofAnimals,red.AmyGutman,PrincetonUniversityPress,NewJersey,1999Darwin,Charles:OmarternasuppkomstgenomnaturligturvalellerDebästrustaderasernasbeståndikampenförtillvaron,övers.RolandAdlerberth,Natur&Kultur,Falun,2010Darwin,Charles:TheOriginofSpeciesbyMeansofNaturalSelectionorThePreservationofFavouredRacesintheStruggleforLife,TheWorksofCharlesDarwin,volume16,ed.PaulH.Barrett&R.B.Freeman,NewYorkUniversityPress,1988deFontenay,Élisabeth:WithoutOffendingHumans.ACritiqueofAnimalRights,övers.WillBishop,UniversityPressofMinnesota,Minneapolis,2012Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm,red.Marie-LouiseMallet;övers.DavidWills,FordhamUniversityPress,2008Glendening,John:TheEvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.AnEntangledBank,Ashgate,Padstow(2007)Haraway,DonnaJ.:TheHarawayReader,Routlegde,NewYork,2004Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet,UniversityofMinnesotaPress,Minneapolis,2008Holmgren,Tora:”DeadMouseWalking”,kapiteliUndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimalStudies,red.PärSegerdahl,2011Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowTheyTeachUstoBeHuman,ColombiaUniversityPress,NewYork,2009

67

Redmalm,David:”In-Your-Face-Ethics:PhenomenologyoftheFaceandSocialPsychologicalAnimalStudies”,kapiteliUndisciplinedAnimals,red.PärSegerdahl,2011Rohman,Carrie:StalkingtheSubject.ModernismandtheAnimal,ColombiaUniversityPress,NewYork,2009Seshadri,KalpanaRahita:HumAnimal.Race,Law,Language,UniversityofMinnesotaPress,Minneapolis,2012Segerdahl,Pär(red):UndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimalStudies,CambridgeScholarsPublishing,NewcastleuponTyne,2011Wells,HerbertGeorge:TheIslandofDoctorMoreau,SignetClassics,2005Westin,Boel:”Djurisktskrivande”,Ordensnegativ:tillAndersOlsson,2009Wolfe,Cary:WhatIsPosthumanism?,UniversityofMinnesotaPress,Minneapolis,2010Artiklar:Larsmo,Ola:”Rymdinvasionvidköksbordet”,DagensNyheter,2005.07.05Pedersen,Helena:recensionavPosthumanistiskanyckeltexter,red.CeciliaÅsberg,MartinHultman&FrancisLee,Studentlitteratur,2012,Tidskriftförgenusvetenskapnr1,2013Weil,Kari:”AReportontheAnimalTurn”,differences,2010Jonsson,Emelie:”HumanSpeciesandtheGoodGrippingDreamsofH.G.Wells”(Style,47(3)s.295-314)

Länkar:

Redmalm,David:”Detbinärasmagi:Omdenbinärakategoriseringensprinciperochomhusdjuretsomdetantibinärastankefigur”,LinköpingUniversityElectronicPressatwww.ep.liu.se/ecp/040/

www.tema.liu.se/tema-g/Posthuman/environmental-humanities-collaboratory