Sociologi1. Läran om människan som
samhällsvarelse
2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp
Religionssociologi
• Den religiösa människan i grupp• Religionens plats och funktion i samhället• Religiösa organisationers funktion• Religiösa organisationers förhållande till det
övriga samhället• Religionens betydelse/försvinnande
• I centrum står religionens förhållande till samhället
Centrala teman inom religionssociologin
1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa
grupper6. Religiösa identiteter
Religionens funktionEmile Durkheim
The Elementary forms of the religious life - 1912
Religionens egentliga kärna – dess minsta beståndsdel
1. Ingen uppdelningen mellan det naturliga och det övernaturliga
2. Uppdelning mellan heligt (sakralt) och profant
• Det heliga handlar alltid om det som berör en samling människor - inte den enskilde.
• Det som är heligt är det som har med det sociala att göra, det som berör hela samhället.
Nyckelord - gemenskap
Religion är alltså ett socialt behov
Durkheims religionsdefinition:
Religion…• ….är ett enhetligt system av tro och praktik vilka
står i förhållande till heliga ting, ting som är sattaåt sidan och tabuerade (förbjudna).
Praktikerna…• …förenar till en moralisk enhet kallad kyrka alla
de som beaktar och lever enligt dem.
Enkel religion? – Totemism!
• Australien – Aboriginer• Klaner• Totem• Tabu• Årsritualer• Individ - samhälle
Den enklaste formen av religion
Religion har funktionen att dels
1. skapa ett samhälle2. upprätthålla ett samhälle
• Religion skapar ordning ur kaos. Totemismen är dess mest primitiva form. Utan religion kan inte civilisation uppstå.
• Ritualerna är mycket viktiga!
Religion in Sociological Perspective (1962)
Religionens funktioner:1. Manifest• “…the explicit and manifest function of religion is to offer
men the prospect of salvation.”
2.Latent– “…religion is validating society and societal structures.”– “…religion helps groups define or set the boundaries for
themselves.”– “…religion serves to regulate emotion.”
• “Religion provides a strong means of social control and thereby allows society and groups to function”
Centrala teman inom religionssociologin
1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa
grupper6. Religiösa identiteter
Friedrich Hegel
Tes > Antites > [Alienation] SyntesEn teori om Idévärlden
1. Historien utvecklas genom en ständigt pågående konflikt
2. Detta sker med hjälp av alienation
Marx
Historisk utveckling:
Bas (ekonomi) > Överbyggnad (ideologi) > [Alienation]
Ekonomiska system (kapitalism) > arbete > produkt > alienation
Religion hos Marx:
• En annan form av alienation – stjäl mänskliga egenskaper (moraliska kvaliteter) och placerar dessa hos gud.
• Religion är ett symptom, inte problemet i sig självt.
• Ett symptom på en sjukdom, inte sjukdomen i sig.
Marx religionskritik…
• …drabbar främst kristendomen, inte all religion.
• …är mer central för hans efterföljare (marxismen, kommunismen) än den var för honom själv
Viktiga teorier om religion:
1. Den protestantiska etiken2. Religion och sekularisering3. Idealtyper – religiösa ledartyper
Sekularisering - Definition
Sekularisering är en process som successivt tar bort betydelsen hos religiösa symboler och religiösa institutioner i det vardagliga livet.
Element som möjliggör sekularisering:
• Radikal monoteism• Moralisk Rationalism• En transcendent gud• Avståndstagande från mystiken• Pluralismargumentet
Sekularisering finns med andra ord inbyggd i religionen…
Sekularisering i kris…..
1990 - Världens återförtrollning….
Pluralismens två sidor!
Vetenskap i kris?
Alternativa (religiösa) perspektiv –accepterade?
Religion i det senmodernasamhället
• Privatreligiositet • Civilreligion• Globaliseringen och dess effekter• Nya religioner• Nyandlighet – andra uttryck. Men är det
nytt egentligen?
Centrala teman inom religionssociologin
1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa
grupper6. Religiösa identiteter
Centrala teman inom religionssociologin
1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa
grupper6. Religiösa identiteter
Religiösa organisationsformer IMax Weber
Kyrka
• En politisk institution som utövar social kontroll genom att kontrollera religiösa symboler och sakrament.
• Formell struktur• Man föds in i denna• Gör anspråk på att vara den universella sanningen i ett samhälle.• Medlemskap är obligatoriskt• Karisma är bundet till ett ämbete
Sekt• Medlemskap är frivilligt och måste bevisas genom andliga eller etiska
kvalitéer.• Karisma är individuellt.• En sekt har en begränsad tid och försvinner eller utvecklas till en kyrka.
Religiösa organisationsformer IIErnst Troelsch
Ytterligare en dimension måste till, Ethos:
• Kyrka – En konservativ rörelse som utövar kontroll över sina medlemmar och är förknippad med statsmakten
• Sekt – En liten grupp som riktar fokus inåt. Framhåller det individuella (i t.ex. frälsningen) och eftersträvar perfektion. Proteströrelser vilka befinner sig i samhällets utkant.
Religiösa organisationsformer IIIRichard Niebuhr
Sekt och kyrka räcker inte. En annan typ av organisationsform måste till. Ett utmärkande drag för sekter är att de protesterar eller avvisar och ifrågasätter det etablerade samhället.
De är dessutom ofta asketiska, vilket (även Weber kunde konstatera) ofta leder till att de kan bygga upp stora ekonomiska resurser.
Sekter utvecklas med tiden till:
• Denominationer• Den ekonomiska och sociala processen gör att dessa är mindre exklusiva.• Man vill bli accepterade av samhället.• Man har nått ett välstånd som leder till att man börjar närma sig samhällets
normer.• De skiljer sig dock från kyrkan eftersom de inte eftersträvar att vara
universella.
Religiösa organisationsformer IVBryan Wilson
Sekt och kyrka är inte längre en uppdelning som håller. Allt för många religiösa organisationer verkar inte passa in på dessa.
Sekt - Idealtyp:• Frivillighet, medlemmarna har valt att ansluta sig. Men de har också
blivit valda.• Exklusivitet, sekten har en särskilt och ofta exklusiv tillgång till
övernaturliga sanningar. Medlemmarna har genom sitt medlemskap visat att det är värdiga att tillhöra en exklusiv gemenskap.
• Monopol på sanningen.• Lekmän framför professionell organisation.• Alla är religiöst jämställda.• Medlemmarna eftersträvar att leva upp till en hög andlig standard.• Medlemmarna är fullständigt lojala.• Sekten är en religiös proteströrelse.
Typer av sekter”Vad skall vi göra för att vinna frälsning?”
• Konversionistisk – hjärtats upplevelse.Pingströrelsen, Den apostoliska kyrkan, Elimkyrkan
• Revolutionära (transformativa) – världen är ond och den måste med hjälp av gudomliga krafter förändras.
Sjundedagsadventisterna, Kristadelfianerna, Jehovas vittnen• Introversionistisk – isolera sig från världens besmittelse.
Dokhoborter, Hutteriter, Amish, Rappiter• Manipulativa – med hjälp av esoteriska medel skall man ur världen kunna utvinna
godhet.Kristen vetenskap, New Thought, Antroposofi, Scientologi
• Thaumaturgiska – fysiska och psykiska sjukdomar skall övervinnas genom övernaturliga ingripanden.
Spiritism, ”Snakehandlers”• Reformistiska – världen skall förändras med hjälp av det som samvetet kan inse.
Kväkarna• Utopiska – med hjälp av gudomliga texter så skall världen förändras till att bli en
god plats att leva på.Oneida, Bruderhofrörelsen
Centrala teman inom religionssociologin
1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa
grupper6. Religiösa identiteter
Metoder i studiet av nutida religiösa grupper
Kvantitativa metoderOftast statistiska analyser
• Kvantitativa data
– Enkäter– Intervjuundersökningar– Deltagande observation– Kvantifierbara data
Kvalitativa metoder
• Kvalitativa data
– Djupintervjuer– Deltagande observation– ”Go native”– Materialets ”mättnad”
Att samla data• Forskarens perspektiv• Välkommen sektforskaren!!!???• Etablera kontakt och förtroende• En fluga på väggen? Va? Påverkar jag?• Kamrat/vän eller forskare?• Objektivitet / subjektivitet• Hur mycket data?• Relevant data?• ”Gone native?”
Centrala teman inom religionssociologin
1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa
grupper6. Religiösa identiteter
Religiösa identiteter
• Hispanics• Indianer
• ”Invention of tradition”
• Eric Hobsbawm –Skottarnas traditioner
Etic vs. EmicEtic – observationer och data som inte tar hänsyn
till det kulturella systemet.Forskarens värdesystem – det vetenskapliga synsättet.
Emic - observationer och data som innanför det kulturella systemet.Den religiösa gruppens perspektiv. Att tolka och förstå utifrån det religiösa systemets eget värdesystem och den betydelse gruppen tillskriver data.
1. Christianity: 2.1 billion
2. Islam: 1.5 billion
3. Secular/Nonreligious/Agnostic/Atheist: 1.1 billion
4. Hinduism: 900 million
5. Chinese traditional religion: 394 million
6. Buddhism: 376 million
7. primal-indigenous: 300 million
8. African Traditional & Diasporic: 100 million
9. Sikhism: 23 million
10.Juche: 19 million
11.Spiritism: 15 million
12. Judaism: 14 million
13. Baha'i: 7 million
14. Jainism: 4.2 million
15. Shinto: 4 million
16. Cao Dai: 4 million
17. Zoroastrianism: 2.6 million
18. Tenrikyo: 2 million
19. Neo-Paganism: 1 million
20. Unitarian-Universalism: 800 thousand
21. Rastafarianism: 600 thousand
22. Scientology: 500 thousand