Download - 2010 Finlands utvecklingssamarbete
2010
Finlands utvecklingssamarbete
UTRIKESMINISTERIET
Fattigdomen har minskat
• ändamålsenligt och konsekvent
• förenligt med partnerländernas primära mål
• uppskattat av partnerländerna på grund av Finlands kunnande, tillvägagångssätt och expertis
Vad får fattigdomen att minska?
• Ekonomisk tillväxt, förbättrad förvaltning och en lyckad politik har minskat fattigdomen särskilt i Afrikas städer.
• Lösningen av konflikten i Nepal minskade fattigdomen i landet och skapade ett gynnsammare klimat för ekonomisk och samhällelig utveckling.
Vad hindrar en minskning av fattigdomen?
• Utvecklingen bromsas upp av globala kriser och klimatförändringen samt ländernas interna och regionala konflikter.
• Nyttan av den ekonomiska utvecklingen fördelas inte jämnt. I Afrika har fattigdomen ökat på landsbygden.
HuVudmålet För Finlands utVecklingspolitik ocH utVecklingssamarbete
är att minska Fattigdomen i utVecklingsländerna.
Rum för förbättringar finns i
• resultatens bärkraftighet, komplementaritet och effektivitet
• planering och uppföljning av insatser
enligt sammandraget av utvärderingarna 2008–2010 är Finlands utvecklingssamarbete
2
Vietnams stödprogram för fattiga regioner
I Vietnam finansierar Finland landets eget stödprogram för fattiga regioner. Det syftar till att skapa mer mångsidiga näringar i de fattiga bergsområden där det bor etniska minoriteter.
Över två miljoner familjer har dragit nytta av programmet: de har fått 11 800 träd som används som livsmedelsgröda, 33 miljoner plantor av inkomstbringande växter, 300 000 nötkreatur, över en miljon fjäderfän och över 470 000 ton gödningsmedel. Nästan en miljon människor har fått utbildning inom jord- och skogsbruk.
Resultat av vietnams stödpRogRam föR fattiga RegioneR
Strategiska mätare Utgångsläge 2006 Resultat 2010 Mål 2010
Etniska gruppers och glesbygdskommuners fattigdom 47 % 28,8 % 30 %
Kommuner med väg som förenar byar och centra 54,3 % 80,7 % 80 %
Kommuner med småskaliga bevattningssystem 53,7 % 70 % 80 %
Hushåll som nås av eldistribution Ca 60 % 85 % 100 %
Hushåll med rent dricksvatten 53,3 % 67,8 % 80 %
Andel barn som går i skolan 77,5 % 90 % 95 %
3
tryggad livsmedelsförsörjning och jordbruk
Jordbruket och en tryggad livsmedelsförsörjning fick hög prioritet i utvecklingspolitiken efter matkrisen 2007–2008. Jordbrukssektorns andel av den bilaterala biståndsfinansieringen steg från knappt två procent till över sex procent under 2006–2009.
I utvecklingsländerna
• bor nästan halva befolkningen på landsbygden
• är jordbruk den viktigaste utkomsten
• bor 2/3 av dem som lever i yttersta fattigdom på landsbygden
Finland bedriver samarbete som siktar på en tryggare livsmedelsförsörjning i
• Afrika: Etiopien, Kenya, Moçambique, Zambia, Tanzania
• Asien: Kambodja, Kirgizistan, Vietnam
• Latinamerika: Nicaragua
Utvecklingssamarbetsprojekten
• ökar livsmedelsproduktionen
• utvecklar förädlingen och marknadsföringen av jordbruksprodukter
• stöder producentorganisationen
skogsbruk
Finland har klart utökat sitt stöd till projekt i skogsbran-schen. Man har lagt större vikt vid att främja det priva-ta skogsbruket, för det ger samhällena på landsbygden utkomstmöjligheter och uppmuntrar människorna att skydda skogarna och utnyttja dem på ett hållbart sätt.
en naturekonomiskt hållbar utveckling
en ren liVsmiljö som producerar ekosystemtjänster är en
nödVändig Förutsättning För en minskad Fattigdom ocH
en Hållbar ekonomisk utVeckling. naturresurserna ger
möjligHeter till att skapa ekonomisk tillVäxt ocH bekämpa
Fattigdomen, om de tillVaratas på ett Hållbart sätt.
• Arbete för byskogsbruk och för byarnas utkomst: Vietnam, Laos, Centralamerika
• Samarbete mellan liten och medelstor industri och skogsägarföreningar: Tanzania
• Produktions- och marknadsföringskedja för träkol: Kenya
• Skogarna och klimatförändringen: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO
klimatförändringen
Finland har utökat sitt stöd till utvecklingsländernas meteorologiska tjänster. De här länderna har bättre för-utsättningar att anpassa sig till klimatförändringen och på förhand bereda sig på extrema väderfenomen.
Projekt för framförhållning finns i:
• Nepal och Himalayaområdet
• Peru
• södra Afrika
• Centralasien
• Stillahavets östater
Miljö- och säkerhetsrelaterade projekt i:
• Ukraina och Moldavien
Vattenförsörjning
Vatten har i egenskap av naturresurs, hushållsvatten och upprätthållare av ekosystem en avgörande betydelse för att främja hållbar utveckling. Vattnet inverkar också kraf-tigt på säkerheten, eftersom konflikter som har en direkt eller indirekt anknytning till vatten blir vanligare.
4
ekonomiskt hållbar utveckling
en minskning aV Fattigdomen Förutsätter
en ekonomiskt Hållbar utVeckling, som
bygger på att produktionsVerksamHeten
ocH Handeln ökar. en Växande produktion
skapar arbetstillFällen ocH minskar
Fattigdomen. på det Här sättet Har
utVecklingsländerna också ett mindre
beHoV aV att Finansiera den oFFentliga
sektorn med bistånd ocH skuldsättning.
Handelsrelaterat utvecklingssamarbete
• Jord- och skogsbruk
• Hållbar energiproduktion
• Informationssamhälle
• Företagsamhet: kvinnliga företagare, mikro- och småföretagskuvöser, utbildning
miljö- och energipartnerskap
Regionala fonder stödjer innovativa projekt för förnybar energi, i vilka företagssektorn med-verkar.
• Latinamerika: Anderna, Centralamerika
• Afrika: södra Afrika och Östafrika
• Asien: Mekongområdet, Indonesien
Partnerskapsprogrammet mellan Finland, Världsbankens program infoDev och Nokia förbättrar små och medelstora företags konkurrenskraft och skapar arbetstillfällen.
Företagsamhet inom jordbruk och teknologi står i centrum i programmet som genomförs i Afrika, Asien samt Östeuropa, Kaukasus och Centralasien 2010–2012.
Två timmar i veckan får 15-åriga Banele använda skolans dator. Hennes skola deltar i projektet Shiyakhula Living Labs som Finland stöder i Sydafrika. • Marja-Leena Kultanen 5
samhälle- ligt hållbar utveckling
en samHälleligt Hållbar
utVeckling är en oskiljbar del
aV den Hållbara utVecklingen
ocH minskningen aV Fattigdomen.
utVecklingssamarbetet stödjer
implementeringen aV demokrati
ocH lika medborgerliga
rättigHeter utan diskriminering,
samt tillgången till basserVice.
undervisning
Fokus i samarbetet inom undervisningssektorn har flyt-tats till länder som återhämtar sig från våldsamma kri-ser och till bräckliga stater. Inom undervisningssektorn betonar Finland grundläggande undervisning, flickors skolgång och jämställdhet i utbildningen, vilket är i linje med FN:s millenniemål.
• Etiopien: specialundervisning
• Moçambique: en förbättrad kvalitet på under- visningen samt användningen av datateknik i undervisningen
• Nepal: reform av den grundläggande undervisningen
• Palestinska territorierna: kvalitet och läromedel i undervisningen
• Anderna: yrkesutbildning parallellt med tvåspråkighetsundervisning
lokalförvaltning, god förvaltning
• Vietnam: fattiga områdens möjligheter att påverka investeringar
• Tanzania: reform av lokalförvaltningens och kommunernas statsandelssystem
• Kambodja: utveckling av systemet för markanvändning och -markförvaltning
mänskliga rättigheter
• Kontinuerlig dialog med partnerländerna
• Land- och regionkontor för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter: Uganda, Mellanöstern, Colombia
• FN:s särskilda rapportör för funktionshindrade personers rättigheter
Av Finlands partnerländer har Etiopien på ett årtionde lyckats få fyra miljoner barn att gå i skolan. Landet väntas nå det mål som satts upp för den grundläggande undervisningen fram till 2015.
Sjundeklassarna Puspa Giri och Sabina Giri går i lågstadiet Batsala Devi i byn Sanghachok
i kantonen Sindhupalchok i Nepal. • Erja-Outi Heino
6
till vad används medlen för utvecklingssamarbetet?
Finlands medel För utVecklingssamarbetet steg under regerings-
perioden med 328 miljoner euro, det Vill säga med 44 procent.
år 2010 steg Finlands utVecklingsbistånd till strax öVer en miljon
euro. beloppet utgör 0,55 procent aV bruttonationalprodukten
ocH är 187 euro per Varje Finländare.
utBetalningaR inom utveCKlingssamaRBetet 2007–2010: 12 stöRsta lÄndeRna
2007 M€ 2008 M€ 2009 M€ 2010 M€
Tanzania 20,36 Tanzania 24,67 Tanzania 31,58 Moçambique 31,53
Moçambique 19,88 Moçambique 23,15 Moçambique 26,59 Tanzania 29,97
Vietnam 16,67 Vietnam 15,58 Zambia 15,72 Vietnam 14,43
Nicaragua 14,50 Nicaragua 10,44 Vietnam 14,94 Etiopien 14,33
Zambia 13,49 Zambia 9,84 Etiopien 11,49 Zambia 14,18
Afghanistan 8,24 Afghanistan 9,43 Nepal 10,16 Nepal 11,57
Nepal 6,69 Nepal 8,62 Afghanistan 10,06 Afghanistan 11,10
Kenya 6,16 Serbien och Montenegro 8,55 Nicaragua 8,91 Nicaragua 10,92
Sudan 5,30 Sydafrika 7,51 Sydafrika 7,93 Sudan 9,87
Sydafrika 5,04 Etiopien 5,94 Palestinska territorierna 6,86 Kenya 8,67
Serbien och Montenegro* 4,29 Palestinska territorierna 4,40 Kenya 5,79 Palestinska territorierna 6,14
Etiopien 3,97 Kenya 3,77 Laos 4,32 Laos 4,35
* Serbien och Montenegro inbegrep även Kosovo fram till 2008
7
nicaragua
Dominikanska republiken
långvariga samarbetsländer
Övriga samarbetsländer
länder som återhämtar sig från kriser
regionalt och tematiskt samarbete
multi- lateralt samarbete
Multilateral aktör 2007 2008 2009 2010
EU 128,6 146,5 154,9 151,0
FN-organisationer 76,7 78,3 94,6 98,2
Världsbanken 40,1 29,6 48,9 60,6
Regionala utvecklingsfinansieringsinstitut 24,0 32,4 34,7 26,6
GEF (Globala miljöfonden) 6,9 7,5 7,8 15,0
NDF (Nordiska utvecklingsfonden) 5,9 18,3 6,5 1,9
Övriga 8,1 4,7 12,1 10,2
Totalt 290,2 317,3 359,4 363,6
utBetalningaR av multilateRalt BistÅnd 2007–2010
Honduras
el salvador
costa ricaPanama
Belize
guatemala
Bolivia
ecuador
colombia
Peru
Finlands viktigaste partners
• FN:s utvecklingsprogram UNDP, befolkningsfonden UNFPA, barnfonden Unicef, kvinnofonden UN Women, hälsoorganisationen WHO, FN:s aidsprogram UNAIDS, livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO, miljöprogrammet UNEP
• Utvecklingsfinansieringsinstitut: Världsbanksgruppen, Afrikas, Asiens och Latinamerikas regionala utvecklingsfinansieringsinstitut
8
etiopien
sudan
somalia
kenya
tanzania
moçambique
Zambia
afghanistan
Palestinska territorierna
nepal
vietnam
mekong
västra Balkan
eu-samarbete
eu ocH dess medlemsländer är
tillsammans Världens största
biståndsgiVare: 53 miljarder euro
2010, Vilket Var 54 procent aV Hela
Världens oFFiciella bistånd.
år 2010 kanaliserade Finland
151 miljoner euro aV sitt bistånd
genom eu.
resultat av multilateralt samarbete
Världsbankens fond IDA (International Development Association)
Under de gångna 10 åren:
• 310 miljoner barn vaccinerade
• 113 miljoner har fått rent dricksvatten
• 47 miljoner har fått föda samt primär- och reproduktionshälsovård
• 105 miljoner barn har fått bättre undervisning och klassrum
• 26 miljoner har fått en väderbeständig väg
Asiatiska utvecklings-fonden
Åren 2005–2008:
• 25 000 km bättre vägar som gynnar över 133 miljoner människor
• 834 000 hushåll anslutna till elnätet
• över två miljoner människor har beviljats mikrolån
Afrikanska utvecklings-fonden
Åren 2006–2008:
• över 16 miljoner har nåtts av eldistribution
• transportservice för över 41 miljoner människor
• 11 miljoner nya elever har fått börja skolan
• 433 000 beviljade mikrolån
initiatiVet till
ett bredare europa är
ett utVecklingspolitiskt
ramprogram som inleddes
2009 ocH omFattar östeuropa,
sydkaukasien ocH centralasien.
9
• Över en tredjedel av Finlands humanitära hjälp går till Afrika
• Biståndskanaler: FN:s flykting- kommissariats kontor UNHCR, Världens livsmedelsprogram WFP, barnfonden Unicef, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar UNRWA, internationella Röda Korset och Röda halvmånen, finländska humanitära hjälporganisationer.
• Närmare 300 finländska frivilligorganisationer erhöll totalt 83,7 miljoner euro i stöd för projekt i 90 länder.
• Merparten av projekten utvecklar undervisningen, en god förvaltning och civilsamhället.
• Största delen av hjälpen riktar sig till Afrika och Asien.
• De flesta projekten finns i Tanzania, Kenya, Somalia, Indien och Nepal.
Humanitär hjälp
Frivillig- organisa-tionernas utvecklings- samarbete
Fru Sukham bygger ett nytt hem i södra Pakistan i april 2011. Det gamla förstördes i översvämningar. • Pirjo-Liisa Heikkilä
10
mera information om utvecklingssamarbetet och
om utvecklingsländerna:global.finland.fi
Årsberättelsen för utvecklingspolitiken och -samarbetet 2010
finns i sin helhet på finska på adressen:
formin.finland.fi/kehityspolitiikka
Humanitär hjälp
Pärm: Vattenprojekt som Finland stöder i Nepal • Auli Keinänen
Utvecklingsinformation
PB 45600023 STATSRÅDET
Telefon: (09) 1605 6370Fax: (09) 1605 6375
Växel: (09) 16005Internet: formin.finland.fi/utvecklingspolitik och global.finland.fi
E-post: [email protected]