Bimodal tvåspråkighet hos hörande infödda teckenspråkiga (HNS)Tillhörighet och valmöjligheter
Frågor/tankar: www.socrative.com, rumsnyckel: WNE75KYK8
Att definiera hörande som infödda teckenspråkiga kunde vara svårt såväl då…
”In only one crucial way (aside from its modality) is ASL quite different from most other natural languages: Only 5-10% of its users are exposed to the language from birth, because only this small number are deaf children born into signing families (typically, families where the parents are themselves deaf)” (Newport, 1991:118).
www.socrative.com rumsnyckel: WNE75KYK8
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
…som nu.
Utredningen som föregick Sveriges språklag (SFS 2009:600) hade uppdraget: ”…att göra en översyn av rätten och möjligheten för personer som är teckenspråkiga (döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade) att använda sitt språk i olika sammanhang” (SOU, 2006:54, s. 19).
www.socrative.com rumsnyckel: WNEKYK8
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Den bimodal tvåspråkige är…
…någon som har kunskaper i ett eller flera tecknade och talade språk. Således kunskaper i två språk med olika modalitet som i huvudsak perceptueras visuellt-manuellt respektive auditivt-oralt (Woll, 2012:766)
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Studier om bimodalt tvåspråkiga kan bidra med kunskap om…
…hur språk utvecklas och lagras,● neuro- och psykolingvistiska perspektiv…och om hur tvåspråkiga använder sina språk (sociolingvistiska perspektiv).● ”code-blending” (Emmorey, Borinstein,
Thompson & Gollan, 2008)● bilingual speech mode (Grosjean, 2008)www.socrative.com rumsnyckel: WNE75KYK8
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Tidigare forskning på hörande infödda teckenspråkiga● Barnet utvecklar teckenspråkskunskaper från födseln och jollrar bimodalt i början
av sin språkutveckling (Pettito, Holowka, Sergio, Levy & Ostry, 2004).
● Språkutvecklingen i majoritetsspråket (det/de talade språket/-n) verkar ske
oavsett mängd exponering för det i hemmet (Kanto, Huttunen & Lakso, 2013)
● ”Strong exposure to sign language supported sign language development in the
hearing children and sustained the childrens ability to actively use both
languages” (Kanto, Huttunen & Lakso, 2013:255).
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
forts.● Barnets språkliga preferens i vuxen ålder kan påverkas av föräldrarnas språkattityder
(mono- eller bilingual uppfostran) (Van den Boegarde & Baker, 2008).
● Att döva föräldrar talar samtidigt som de tecknar till sitt barn inverkar inte begränsande
på barnets utveckling i det tecknade eller talade språket (Brackenbury, Ryan &
Messenheimer, 2006; Kanto, Huttunen & Lakso, 2013)
● PET- och fMRI-teknik visar att hörande tidiga inlärare av teckenspråk har specialiserade
språkliga domäner för teckenspråk i höger hemisfär vilka inte syns hos vuxna inlärare av
teckenspråk (Rönnberg, Rudner & Ingvar, 2004)
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Den tidiga språkutvecklingen - teori
Language Acquisition Device(LAD) (Chomsky, 1969:55)
Barn 0-0,5 år har förmåga att urskilja olika språks fonem
oavsett om de hör till modersmålet eller inte (Meisel,
2011:25)
Alla barn kan utveckla grammatiska kunskaper i språk
som de exponeras för i interaktion med närstående
(familj och kamrater) (Meisel, 2011)
”Experience-driven triggering” (Meisel, 2011:52) av LAD inom
olika mognadsperioder för olika språkdomäner för att nå
trösklar då respektive domän befästs.
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
forts.
Förmågan att differentiera olika språks fonem avtar under det
andra levnadsåret så att barnet kan fokusera på sitt/sina modersmål (e.ö. Meisel
2011:25).
Det tvåspråkiga barnet triggar igång kunskaper om språk och
ges därmed verktyg att hantera sin två-/flerspråkighet (e.ö.
Meisel 2011:25).
Det kan vara viktigt att trigga barnets språksystem i tid; under
de första levnadsåren. För att sedan kunna bredda ordförråd och lexikala representationer.
Hjärnans mognadsperiod pågår fram till ca 15 års ålder
(Abrahamsson & Hyltenstam, 2013)
07/12/2016 Ylva Larsson Centrum för tvåspråkighetsforskning
Hypotes
Vuxna hörande infödda teckenspråkiga får, i tester på grammatisk intuition i svenska, i genomsnitt samma resultat som L1-inlärare och i genomsnitt högre resultat än tidiga L2-inlärare av svenska med ett annat minoritetsspråk (än tsp) i hemmet.
www.socrative.com rumsnyckel: WNE75KYK8
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Metod (utöver intervjuer) – test av grammatisk intuition(ref. studie: Abrahamsson & Hyltenstam, 2009)
Grammatical judgement test – written
80 meningar (40 korrekta/40 inkorrekta), online, avancerade strukturer
(relativsatser, omvänd ordföljd, adjektivens kongruens, reflexiva pronomen)
Grammatical judgement test – auditive
Se ovan.
Clozetest (fylla i ordet som fattas för att få texten att flyta)
Grammatiska och lexikala/semantiska gissningar.
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Urval
● 29 vuxna –HNS (25-45 år gamla), gymnasieutbildning eller
motsvarande. Språkbakgrund: två barndomsdöva föräldrar
● Jämförelsegrupp: L2-inlärare av svenska spanska som modersmål.
AO: 1-11, gymnasieutbildning eller motsvarande. Talar flytande
svenska utan brytning eller andra märkbara avvikelser (Abrahamsson
& Hyltenstam, 2009)
● Kontrollgrupp: 15 infödda talare av svenska, matchade urvalskriterier
med jämförelsegruppen vad det gäller ålder och utbildningsnivå
(Abrahamsson & Hyltenstam, 2009).
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Grammatisk intuition-skrift (Larsson, 2015)
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
0
10
20
30
40
50
60
70
80
L2-inlärare HNS Kontrollgrupp
Res
ulta
t, an
tal r
ätt
Grupper
Medelvärde GJT-skrift
Grammatisk intuition-lyssna(Larsson, 2015)
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
L2-inlärare HNS Kontrollgrupp
Res
ulta
t, an
tal r
ätt
Grupper
Medelvärde GJT-auditivt
Grammatisk intuition-Lucktest(Larsson, 2015)
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
L2-inlärare HNS Kontrollgrupp
Res
ulta
t, an
tal r
ätt
Grupper
Medelvärde Lucktest
Högsta/lägsta-jämförelse(Larsson, 2015)
Test HNS Medel
HNS Högsta
HNS Lägsta
Andel inom L2-inlärares
resultatspann
Andel inom Kontrollgruppens
resultatspannGJT-skriftligt
57.9 75 44 97 % 52 %
GJT-auditivt
62.4 79 49 97 % 76 %
Lucktest 29.3 38 17 89 % 48 %
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Diskussion
● Om den grammatiska intuitionen i genomsnitt är svagare
hos HNS i jämförelse med L1-inlärare, samt i nivå med
L2-inlärare, kan det indikera att svenskan är successivt
inlärd eller…
● …att triggning av de olika språkdomänerna inom deras
kritiska perioder har varit låg antingen avseende
exponeringens kvantitet eller kvantitet, eller båda.
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Hur ser förutsättningarna för en god bimodal tvåspråkig utveckling för HNS ut idag?
● ”en huvudman är skyldig att anordna
modersmålsundervisning i ett språk endast om […] minst
fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i
språket önskar sådan undervisning, och […] det finns en
lämplig lärare” (SFS 2011:185, 5 kap § 10).
● Behöriga modersmålslärare saknas (krav: lärarexamen samt
minst 30 hp i tsp)
● Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) -
teckenspråksutbildning istället för modersmålsundervisning.
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Specialskolemyndighetens (Sverige) ansvar
SPSMs uppdrag är att ”erbjuda teckenspråksutbildning för syskon till
döva eller hörselskadade barn och barn till döva eller hörselskadade
föräldrar” (SFS 2009:1216 §11).
SPSMs egen utvärdering av denna utbildning (Specialpedagogiska
myndigheten, 2011:26) visar bland annat att:
● …många av teckenspråkslärarna är obehöriga.
● …30,4% av deltagarna (eleverna) svarar att de lär sig ”mycket lite”
(s. 35).
www.socrative.com rumsnyckel: WNE75KYK8
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
Varför teckenspråkiga har svårt att föra vidare sitt modersmål i tre generationer● Hörande infödda teckenspråkiga finns inte som språkgrupp i språk- och
skolpolitiken begreppssfär.
● Teckenspråkslingvistik förlagt till ett enda universitet = tillgängligheten är
begränsad, universitetsstudier i tsp är förlagda till ett enda lärosäte (ej
distansstudier); utbildade modersmålslärare blir få till antalet.
● Forskning om HNS saknas och brådskar (föräldrargenerationer
teckenspråkiga förändras över tid: allt fler barndomsdöva genomgår CI-
operationer (tsp som andraspråk) (jmfr Shönström & Nilsson, 2014).
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
referenser
Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2009) Age of onset and nativelikeness in a second language: Listener perception versus
linguistic scrutinity. Language Learning, 59(2), 249-306.
Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2013). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I K.
Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. (2:a uppl., s. 221-257). Lund:
Studentlitteratur.
Brackenbury, T. Ryan & Messenheimer, T. (2006). Incidential word learning in a hearing child of deaf adults. Journal of Deaf
studies and Deaf Education, 11(1), 76-93.
Chomsky, N. (1969). Aspects of theory of syntac (5. pr. (1. pbk ed). Ed. Cambridge, Mass: MIT P.
Emmorey, K., Borinstein, H. B., Thompson, R., & Gollan, T. H. (2008). Bimodal bilingualism. Bilingualism, Language and
Cognition, 11(1), 43-61.
Grosjean, F. (2008). Studying bilinguals. GB: Oxford University Press.
Kanto, L., Huttunen, K., & Laakso, M.-L. (2013). Relationship between the lingustic enviroments and early bilingual language
development of hearing children in deafparented familiies. Journal of deaf studies and deaf education, 18(2), 242
Larsson, Y. (2015). Ålderseffekter av en kritisk period för språkutveckling – grammatisk intuition hos hörande infödda
teckenspråkiga. Masteruppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket. Hämtad från www.diva-portal.org.
Newport, E. L. (1991). Contrasting conceptions of the critical period for language. In S. Carey & R. Gelman (eds.). The
epigenesis of mind: Esays on biology and cognition. Hillsdale, N. J: Psychology Press.
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning
referenserNilsson A.-L. & Schönström, K. (2014). Swedish sign language as a second language: Historical and contemporary perspectives. In D. Mc Kee, R.
Rosen & R. L. Mc Kee (eds.) Teaching and learning signed languages: International perspectives and practices (s. 11-34). Houndmills, Balsingstoke:
Palgrave Macmillan.
Meisel, J. M. (2011). First and second language education: Parallells and differences. Cambridge: Cambridge University Press.
Paradis, M. (2009). Declarative and procedural determinants of second languages: Studies in bilingualism. Amsterdam; Philadelphia: Benjamins.
Pettitto, L.-A., Holowka, S., Sergio, L. E., Levy, B., & Ostry, D. J. (2004). Baby hands that move to the rythm of language: Hearing babies acquiring
sign languages babbles silently on the hands. Cognition, 93(1), 43-73.
SFS 2011:185
SFS 2009:1216
SFS 2009:600
SOU 2006: 54
Specialpedagogiska myndigheten (2011). Utvärdering av teckenspråksutbildningar för föräldrar, syskon och barn till döva inom Specialpedagogiska
skolmyndigheten. Hämtad från: https://www.spsm.se/globalassets/kurser-och-konferenser/for-foraldrar/utvardering-av-teckenspraksutbildningar-
for-foraldrar-syskon-och-barn-till-dova-inom-specialpedagogiska-skolmyndigheten.pdf
Rönnberg, J., Rudner, M. & Ingvar, M. (2004). Neural correlates of working memory for sign language. Cognitive Brain Research, 20(2), 165-182.
Van den Bogaerde, B. & Baker, A. E. (2008). Bimodal language acquisition in Kodas. I M. Bishop & S. L. Hicks (red), Hearing, mother father deaf (s.
99-131). Washington D. C: Gallaudet University Press.
Woll, B. (2012). Atypical signing. I R. Pfau, M. Steinbach & B. Woll (red.), Sign language: an international handbook (s. 762-787). Berlin; Boston:
De Gruyter Mouton.
.
07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning