Kandidatuppsats
Brasilien – ett modernt men religiöst land En fallstudie av Brasilien utifrån Pippa Norris och Ronald Ingleharts teori om sekularisering och religiositet
Författare: Elin Sjögren
Examinator: Johan Adetorp Handledare: Torsten Löfstedt Termin: HT14 Ämne: Religionsvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: GI1203
ii
ABSTRACT The aim of this study is to examine the religious landscape of Brazil, and based on the
theory of secularization by Pippa Norris and Ronald Inglehart to explain why
Brazilians are religious and not secular. The study is a secondary analysis that uses
existing statistics to examine different units of analysis of Brazil’s religious
landscape, economics and equality, etc. Based on their theory I find that Brazil is still
religious due to the lack of security in the country. Brazil is insecure in terms of
measures of socioeconomic equality, stable politics without corruption, and physical
safety of the citizens in Brazil. The theory of Norris and Inglehart is applicable to
Brazil and the study shows that their theory is plausible.
English title: Brazil – a modern but religious country: A case study of Brazil based on
the theory of secularisation and religiosity by Pippa Norris and Ronald Inglehart
Keywords: Secularization, Brazil, Pippa Norris & Ronald Inglehart.
iii
INNEHÅLL ABSTRACT ............................................................................................................................ ii INNEHÅLL ........................................................................................................................... iii FIGURFÖRTECKNING ....................................................................................................... iv
1 INLEDNING .................................................................................................................... 1 1.1 TEORI OCH BAKGRUND .................................................................................................. 1 1.1.1 Religion och Religiositet ....................................................................................................... 1 1.1.2 Sekularisering ........................................................................................................................... 2 1.1.3 Sekulariseringsteorin och religiositet enligt Pippa Norris och Ronald Inglehart ...................................................................................................................................................... 3
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ............................................................................... 5 1.3 TIDIGARE FORSKNING .................................................................................................... 5 1.4 METOD OCH MATERIAL ................................................................................................. 8 1.4.1 Metod ............................................................................................................................................ 8 1.4.2 Material ........................................................................................................................................ 9 1.4.3 Avgränsningar ......................................................................................................................... 11
2 RESULTAT OCH ANALYS ........................................................................................ 12 2.1 BRASILIENS RELIGIÖSA LANDSKAP ........................................................................ 12 2.1.1 Historia ....................................................................................................................................... 12 2.1.2 Religiositet idag ...................................................................................................................... 13 2.1.3 Konstitutionen ........................................................................................................................ 16
2.2 KULTUR ............................................................................................................................ 17 2.3 TRYGGHET ....................................................................................................................... 21 2.3.1 Ekonomisk utveckling ......................................................................................................... 21 2.3.2 Hälsa och utbildning ............................................................................................................. 23 2.3.3 Socioekonomisk jämlikhet ................................................................................................. 24 2.3.4 Politisk stabilitet .................................................................................................................... 26 2.3.5 Välfärdsutveckling ................................................................................................................. 29 2.3.6 Fred .............................................................................................................................................. 30
3 RESULTATSAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION .............................. 32 REFERENSER ..................................................................................................................... 35
iv
FIGURFÖRTECKNING Figur 1 - Tillhörighet religiösa samfund ..................................................................................... 14 Figur 2 - Religiösa personer ............................................................................................................ 15 Figur 3 – Gud respektive Religion viktiga i livet. ................................................................... 16 Figur 4 - Inställning till beteenden ............................................................................................... 18 Figur 5 - BNP per Capita ................................................................................................................. 22 Figur 6 - GINI index .......................................................................................................................... 25 Figur 7 - Tillit till parlamentet ....................................................................................................... 26 Figur 8 - Inställning till val ............................................................................................................. 27 Figur 9 - Vikten av ärliga val ......................................................................................................... 28
1
1 INLEDNING
Sekularisering är ett ständigt återkommande ämne när man talar om religion och
religiositet. Ofta talar man om ekonomisk tillväxt och modernisering som en
förutsättning och orsak till att ett land sekulariseras. Brasilien är Sydamerikas största
och viktigaste ekonomi med stark industri och jordbruk. Förutom ekonomin så är
även religionen stark i Brasilien. Den ekonomiska tillväxten ökar och landet
moderniseras snabbt inom många områden. Trots detta har religionen ett starkt fäste i
landet och individerna är religiösa. Brasilien är alltså trots sin starka ekonomiska
tillväxt inte sekulariserat. Men vad beror egentligen den höga religiositeten på?
Sekulariseringsteorier är omdiskuterade och vissa forskare menar att sekularisering är
ett fenomen som inte finns. Andra forskare menar att sekularisering kommer spridas
till hela världen så småningom. Pippa Norris och Ronald Inglehart har utifrån
klassiska sekulariseringsteorier utvecklat en ny teori om sekularisering och religiositet
som bygger på individens upplevda trygghet.
Uppsatsen försöker ge en förklaring till varför Brasilien inte är sekulariserat. Detta
genom att utifrån Norris och Ingleharts teori om sekularisering och religiositet
undersöka fallet Brasilien genom en kvalitativ innehållsanalys. Samtidigt blir
uppsatsen därför en prövning av Norris och Ingleharts teori om sekularisering och
religiositet för att se om teorin håller när man applicerar den på fallet Brasilien.
1.1 TEORI OCH BAKGRUND
1.1.1 Religion och Religiositet Enligt Carl- Martin Edsman är religion ”en kulturyttring som inte låter sig infångas
under någon generellt accepterad, heltäckande definition”.1 Detta återkommer gång på
gång när man letar efter en definition av begreppet. Begreppet religion har ingen
1 Edsman, Carl-Martin. ”Religion”. Nationalencyklopedin. 2014. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/religion Hämtad 2014-11-18.
2
framträdande definition som alla forskare kan enas kring. Dock brukar man tala om
substantiella och funktionella definitioner av religion. Den substantiella definitionen
definierar vad religion är, och den funktionella definitionen definierar vad religion
gör. Många forskare använder sig dock av en definition som har både substantiella
och funktionella inslag. 2 Steve Bruce, en framstående forskare inom
sekulariseringsdebatten, menar att religion är tro, utövande och institutioner som
bygger på en makt, antingen i form av gudar eller en opersonlig makt, som kan
påverka villkor eller ingripa i människans vardag. Han definierar det som:
[…] beliefs, actions and institutions predicated on the existence of entities
with powers of agency (that is, gods) or impersonal powers or processes
possessed of moral purpose (the Hindu notion of karma, for example) which
can set the conditions of, or intervene in, human affairs.3
Bruces definition av religion är utgångspunkten för begreppet i denna uppsats.
1.1.2 Sekularisering
Steve Bruce definierar sekularisering som:
[…] a social condition manifest in (a) the declining importance of religion for
the operation of non-religious roles and institutions such as those of the state
and the economy; (b) a decline in the social standing of religious roles and
institutions; and (c) a decline in the extent to which people engage in
religious practices, display beliefs of a religious kind, and conduct other
aspects of their lives in a manner informed by such beliefs.4
Bruce menar att sekularisering är ett socialt tillstånd som märks genom att religionen
tappar sin plats i samhället. Han menar också att religiösa institutioner och ämbeten
tappar makt i samhället samtidigt som människors tro och deltagande i religiösa riter
minskar. Förutom detta upphör människor att anpassa sitt liv efter religiösa
övertygelser. Bruce menar alltså att sekularisering handlar om både samhällets och
individens relation till religion.
2 Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi: en introduktion. Malmö: Liber, 2005:28. 3 Bruce, Steve. God is dead: secularization in the West. Oxford: Blackwell, 2002:2. 4 Ibid, 3.
3
Pippa Norris och Ronald Inglehart har en kortare definition av sekularisering och
väljer att förklara sekulariseringsprocessen som ”a systematic erosion of religious
practices, values, and beliefs”.5 De definierar sekularisering som en systematisk
minskning av religiöst utövande, religiösa värderingar och religiös tro. Norris och
Inglehart definierar alltså sekularisering endast utifrån individens relation till
religionen. Dock menar de att individens religiositet i sin tur påverkar samhället och
hur mycket makt och förtroende religiösa partier eller organisationer har.
Sekularisering sker hos individen men ger konsekvenser för hela samhället.6
Det finns ingen motsättning i Bruces respektive Norris och Ingleharts definitioner av
sekularisering. Dock är Bruces mer allomfattande och används därför i uppsatsen för
att definiera sekularisering.
1.1.3 Sekulariseringsteorin och religiositet enligt Pippa Norris och Ronald
Inglehart
Sekulariseringsteorin av Pippa Norris och Ronald Inglehart är utgångspunkten i
uppsatsen och appliceras på fallstudien av Brasilien. Norris och Inglehart är
statsvetare vid Harvard University respektive vid University of Michigan. De skriver i
sin bok Sacred and Secular: Religion and Politics Worldwide om försvagad ställning
för religionen som en följd av modernisering.7 De menar att det är för tidigt att
begrava sekulariseringsteorierna helt och gör därför ett försök att uppdatera teorier om
sekularisering för att passa in i världen idag. Norris och Inglehart menar att deras
sekulariseringsteori bygger på två grundantaganden om världen. Dessa två är
Trygghetspremissen och Premissen om den kulturella traditionen. 8
Med Trygghetspremissen menar Norris och Inglehart att det finns en skillnad i hur
rika och fattiga länder i världen uppnår socioekonomisk jämlikhet och vilken nivå
välfärden ligger på. Författarna menar att brist på trygghet leder till ökad religiositet
hos individen. De fattiga länderna har svårare att tillgodose trygghet för sina 5 Norris, Pippa. & Inglehart, Ronald. Sacred and Secular: Religion and Politics Worldwide. 2. uppl. Cambridge: Cambridge University Press, 2011, 5 6 Ibid, 208. 7 Ibid, 25. 8 Ibid, 4,13.
4
medborgare, och är därför mer religiösa än rika länder. Författarna menar att
industrialisering och välfärdsutveckling är sätt för ett land att ta sig ur fattigdomen
och därmed öka tryggheten för individen. Författarna tydliggör dock att ekonomisk
utveckling är en förutsättning för att tryggheten ska öka i ett land, men att den inte är
tillräcklig i sig själv. De påpekar också att trygghet i ett land som följd av
modernisering tillfälligt kan stanna upp om det händer något krisartat i landet i fråga
så som krigshot, naturkatastrofer eller terrordåd. Den ekonomiska tillväxten som
kommer med moderniseringen leder till bland annat bättre sjukvård, bättre smittskydd
vid epidemier och lägre barnadödlighet. Dessutom minskar de sanitära problemen och
vattentillgången blir bättre. Detta leder till ökad trygghet i landet. Även utbildningen
blir bättre för invånarna, och som följd av detta minskar analfabetismen. Förutom
detta är korruption och politisk instabilitet andra saker som kan minska tryggheten i
landet. Välfärdsutveckling och socioekonomisk jämställdhet är särskilt viktiga för
tryggheten enligt Norris och Inglehart, som menar att den ekonomiska tillväxten
landet genomgår måste gynna alla invånare och inte bara de rikaste.9
Premissen om den kulturella traditionen innebär att kulturen ett land haft tidigare
påverkar vilken bild av världen invånarna i landet har även idag. Det innebär alltså att
värdesystemet som en individ har idag härstammar ifrån landets historiska, kulturella
och religiösa kontext. De värden och värderingar som uppstått ifrån religionen finns
kvar i landets kultur. Dessa värden förmedlas inte längre enbart genom religionen
utan är en del av samhället i stort genom undervisning, media och uppfostran. När
landet sekulariseras tappar de religiösa värdena sin plats i samhället och är inte längre
lika viktiga för individens sätt att tänka och se på sin omgivning. Enligt Norris och
Inglehart tappar de religiösa auktoriteterna, genom sekularisering, makten över
individernas inställning till dessa värden och värderingar. Norris och Inglehart menar
att inställningen till abort, homosexualitet och skilsmässa påverkas av religiösa
värden.10
Norris och Inglehart har efter empiriska attitydundersökningar kommit fram till att
deras grundpremisser stämmer, alltså att individer som växer upp i en otrygg miljö är 9 Ibid, 13ff. 10 Ibid, 41.
5
mer benägna att vara religiösa. De menar också att den kulturella kontexten ett land
haft delvis påverkar religiositeten. Den kulturella traditionen slutar påverka
individerna när sekulariseringen väl fått fäste i landet, och de kulturella och religiösa
värdena har försvunnit. Deras undersökningar ger också statistiska bevis för att
religiöst deltagande minskar när individens inställning till olika värden inte längre
påverkas av religionen. Detta kan tyckas vara självklart, dock ger det stöd till att
Norris & Inglehart mäter deltagande i gudstjänster eller liknande för att visa på
människors religiositet. Undersökningarna visar även att religiösa länder har större
befolkningstillväxt än de sekulariserade rikare länderna. I sina undersökningar hittar
de även bevis för att pluralism inte leder till ökad religiositet i ett land. Istället är det
de länder som har ett homogent religiöst landskap, där staten har makt över de
religiösa institutionerna, som är mest religiösa.11
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Uppsatsen är en fallstudie av Brasilien utifrån Norris och Ingleharts teori om
sekularisering och religiositet. Uppsatsen prövar därmed teorin och förklarar varför
Brasilien inte är sekulariserat.
Frågeställningar:
- Hur kan man, utifrån Pippa Norris och Ronald Ingleharts teori om
sekularisering och religiositet, förklara att Brasilien inte är sekulariserat?
- Håller teorin som förklaring när man applicerat den på fallet Brasilien?
1.3 TIDIGARE FORSKNING
Sekulariseringsteorier har diskuterats flitigt och det finns religionsvetare, statsvetare
och sociologer som både stödjer och förkastar olika teorier om sekularisering.
Sekulariseringens förekomst i världen är omdiskuterad, och vissa forskare menar att
det inte finns något fenomen som går att kalla sekularisering.12 Flera forskare menar
att sekularisering är något oundvikligt och kommer att spridas över hela världen. Max
Weber skriver att moderniseringen som kommit i och med industrialiseringen och den
11 Ibid, 219ff. 12 se ex Stark, Rodney. Secularization R.I.P. I: Sociology of religion 60, No. 3 (1999): 249-273.
6
ekonomiska utvecklingen kommer att leda till att religionen tappar sin makt i
samhället.13 Detta kommer så småningom leda till det vi kallar för sekularisering.
Bruce utvecklar i sin bok God is Dead något han kallar för sekulariseringsparadigmet.
Paradigmet bygger på vissa nyckelorsaker som leder fram till sekularisering. Några av
dessa följer; Monoteism, som leder till rationellt tänkande, vetenskap och teknologisk
utveckling. Detta leder i sin tur till att vårt sätt att tänka och se på världen förändras.
Den protestantiska etiken som uppstår genom reformationen och dess betoning av
arbete ledde till att kapitalismen utvecklades och att den ekonomiska utvecklingen tog
fart. Detta ledde i sin tur till att människans sociala och strukturella liv förändrades.
Det uppkom klasskillnader i samhället, vilket i sin tur påverkade vilken kultur och
religion individerna hade, samtidigt som religionen fick mindre inflytande i de
samhälleliga institutionerna så som ekonomin. Individualismen som följde
reformationen gjorde att kyrkan tappade sin länk som enda förmedlare mellan
människan och Gud. Detta ledde i sin tur att människor utvecklade sina egna sekter,
kyrkor eller individuella tro.14
Rodney Stark framhåller i sin artikel ”Secularization R.I.P.” att vi en gång för alla
borde begrava alla sekulariseringsteorier eftersom de visat sig vara önsketänkande
utan vetenskaplig grund. Han menar att sekularisering inte alls är en pågående
process, utan ett utdött sätt att se på religiös förändring. Stark menar att alla
sekulariseringsteorier bygger på samma grund. För det första menar de flesta teorier
att det är modernisering som är drivkraften i sekularisering. Sekularisering sker på
både samhällsnivå med delning av religion och stat, samt på individnivå där den
privata religiositeten minskar. Dessutom menar Stark att alla teorier utgår ifrån att det
är vetenskapen som leder individen bort ifrån religionen och att när sekulariseringen
väl fått fäste är den oåterkallelig. Ytterligare en grund som finns i alla
sekulariseringsteorier enligt Stark är att sekulariseringen kan appliceras på alla
kulturer och därför kommer att spridas över hela världen. Stark menar alltså att de
flesta sekulariseringsteorier bygger på bland annat modernisering, och därmed en
13 Weber, Max. Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Översättning Agne Lundquist. Lund: Argos Förlag AB, 1978/1904. 14 Bruce. 2002:5ff.
7
ekonomisk utveckling, som orsaken och förutsättningen till sekularisering. 15 Även
Bruce menar att bland annat den ekonomiska utvecklingen så småningom leder till
sekularisering i ett land. Bruce är dock tydlig med att vetenskapen i sig inte är en
orsak till sekularisering. Han menar att det uppkommer ett nytt tankemönster tack
vare vetenskapen, som inte passar ihop med religionens tankemönster.16
Norris och Inglehart gav ut första upplagan av sin bok Sacred and Secular år 2004.
Sedan dess har de fått både beröm och kritik för sin teori. Tim Immerzeel och Frank
van Tubergen testar och vidareutvecklar Norris och Ingleharts teori i sin artikel
”Religion as Reassurance? Testing the Insecurity Theory in 26 European
Countries”.17 Deras undersökning ger stöd åt tesen att otrygghet hos individen leder
till religiositet. Deras undersökning testar dock teorin enbart på europeiska länder.
Även Karel Dobbelaere nämner Norris och Inglehart i en artikel. I ”Testing
Secularization Theory in Comparative Perspective” testar han sekulariseringsteorier
för att ta reda på deras validitet när man applicerar dem på olika länder. Han prövar
även teoriernas förklaringsmöjligheter. Han menar att man måste testa både den
individuella och den samhälleliga sekulariseringen tillsammans för att kunna avgöra
om ett land genomgått sekularisering eller inte. Dobbelaere uttrycker också att han
inte tror att det går att se ett samband i stil med Norris och Ingleharts
sekulariseringsteori om trygghet och religiositet. Han tror inte att man i en
undersökning skulle se att de otryggaste samhällsklasserna har den lägsta
minskningen av religiositet i ett land. Dobbelaere gör dock aldrig någon empirisk
undersökning utifrån detta.18
Det mesta som skrivits om religiositet och religion i Brasilien och Latinamerika de
senaste åren handlar främst om hur protestantismen har ökat och fått mer anhängare.
Protestantismens ökning har sedan analyserats utifrån olika samhällsperspektiv.
Joseph E. Potter m.fl. undersöker i sin artikel ”The Growth of Protestantism in Brazil
and Its Impact on Male Earnings, 1970-2000” ett eventuellt samband mellan 15 Ibid, 251ff. 16 Bruce. 2002. 17 Immerzeel, Tim, & Van Tubergen, Frank. Religion as Reassurance? Testing the Insecurity Theory in 26 European Countries. I: European Sociological Review 29, No. 2 (2013): 359–372. 18 Dobbelaere, Karel, Testing secularization theory in comparative perspective. I: Nordic Journal of Religion and Society 20, No. 2 (2007): 137-147.
8
protestantismens ökning och inkomsten för män.19 I forskningsfältet saknas det dock
en tydlig framställning och förklaring till varför sekularisering inte uppfyllts i
Brasilien. Uppsatsen applicerar Norris och Ingleharts teori om sekularisering på
Brasilien, för att försöka förklara varför landet inte sekulariseras. Uppsatsen blir
därför även en prövning av Norris och Ingleharts teori. Denna uppsats är inte den
första som testar Norris och Ingleharts teorier om sekularisering, dock är det en
tillämpning av deras teori på just Brasilien, något som inte gjorts tidigare.
1.4 METOD OCH MATERIAL
1.4.1 Metod
För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning appliceras Norris och Ingleharts
teori om sekularisering och religiositet på Brasilien. Syftet med denna fallstudie är
både att få en helhetsförståelse för just landet Brasilien och sekulariseringens frånvaro
där, men också för att testa teorin.20 Genom en förklarande studie kan uppsatsen svara
på varför Brasilien inte är sekulariserat.21 Den kvalitativa innehållsanalysen som
genomförs innebär kortfattat att litteratur av olika slag ligger som grund för en
kvalitativ analys av materialet där det mest relevanta för frågeställningens besvarande
plockas ut. En kvalitativ analys förkastar eller bekräftar vanligtvis inte enbart teorin
utan omformulerar den även, något som inte sker i denna uppsats då syftet endast är
att förklara varför Brasilien inte är sekulariserat. 22 Norris och Ingleharts teori
utvecklas inte utan används alltså bara i sin nuvarande form. Uppsatsen kommer dock
att visa om teorin fungerar som förklaring eller om den bör förkastas. I uppsatsen
undersöks dessutom redan existerande data genom en så kallad sekundäranalys.23
Teorin operationaliseras för att lättare kunna appliceras på analysen. Appliceringen av
teorin görs genom att analysenheter väljs ut baserat på Norris och Ingleharts teorier
om sekularisering och religiositet. Analysenheterna är: Brasiliens religiösa landskap
19 Potter, Joseph E, Amaral, Ernesto F.L. Woodberry, Roberto. The Growth of Protestantism in Brazil and Its Impact on Male Earnings, 1970–2000. I: Social Forces 93, No. 1 (2014):125-153. 20 Grønmo, Sigmund, Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber, 2006:96. 21 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4 uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2012:36. 22 Ibid, 260. 23 Esaiasson m.fl. 2012:188; se även Grønmo, 2006:130.
9
med Historia, Religiositet idag och Konstitutionen som variabler. Analysenheten
Kultur med variabeln religiösa värderingar. Samt analysenheten Trygghet med
variablerna Ekonomisk utveckling, Hälsa och utbildning, Socioekonomisk jämlikhet,
Politisk stabilitet, Välfärdsutveckling och Fred. Betydelsen och innehållet av dessa
analysenheter tydliggörs och diskuteras i resultatet. I analysen redogörs även den
religiösa förändringen över tid i Brasilien som sedan analyseras utifrån de olika
analysenheterna för att se om det finns ett samband mellan dem. Detta för att kunna
visa hur religiositeten i förhållande till de olika analysenheterna har förändrats.
Utifrån Norris och Ingleharts teori visar analysen på både faktiska tillstånd samt på
upplevda tillstånd.
1.4.2 Material
För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning studeras bland annat litteratur. Till
teoriavsnittet om sekularisering har jag orienterat mig i forskningsdiskursen och
plockat ut de teoretiker och forskare som jag anser är av värde för denna studie. Steve
Bruce räknas som en klassiker inom sekulariseringsdebatten och refereras till i
mycket av litteraturen som finns rörande sekularisering. Bruce används därför som en
forskare som får representera den sidan av diskursen som anser att sekularisering är
en förklaring av religiös förändring. För att visa att debatten om sekularisering har
flera sidor och olika ståndpunkter får Rodney Stark representera den sidan av
diskursen som anser att sekularisering inte är en förklaring till förändringen. Jag är
medveten om att inte alla forskare i sekulariseringsdebatten håller med varken Bruce
eller Stark. De används dock som exempel för att tydliggöra vilka olika synsätt
forskare kan ha på sekularisering och att forskare inte är överens om sekulariseringens
betydelse.
För att ta reda på fakta om landet, till exempel rörande historia, politik eller annat
användbar information till min analys har jag konsulterat tryckta källor. Förutom detta
används statistik ifrån attitydundersökningar och index-mått som utvecklats av olika
organisationer eller statsvetare. Dessa presenteras och problematiseras fortlöpande i
analysen. I uppsatsen redovisas statistiken och index-måtten genom olika figurer, för
att bland annat visualisera olika värdens relation till varandra. Statistiken redovisas
10
bland annat genom linjediagram, för att på ett tydligt sätt redovisa för
utvecklingstendenser över tid.24 Statistiken som används i sekundäranalysen kommer
bland annat ifrån World Values Survey (WVS) och är insamlad i flera omgångar över
ett tidsspann på över 20 år. Statistiken som redogörs i uppsatsen kommer ifrån
undersökningar gjorda i Brasilien under tre år: 1991, 2006 och 2014. 1991 var det
1782 svarande och undersökningen har en felmarginal på 2,4 %, 2006 var det 1500
svaranden, dock är felmarginalen inte utskriven. År 2014 var det 1486 svarande och
undersökningen har en felmarginal på 2,6 %.25 Respondenterna är representativa för
befolkningen i landet men hänsyn till ålder, kön, yrke och demografi. Detta
generaliseras och används för att representera landet i stort. 26
Statistiken ifrån WVS är relevant i mitt arbete eftersom det visar människors attityder
till bland annat religiositet. Norris och Inglehart menar att individens religiositet
påverkas av individens känsla av trygghet. Attitydundersökningarna gjorda av WVS
är därför viktiga eftersom de redogör för vad människorna känner och hur de upplever
olika situationer. WVS är ett forskningsprojekt som samlar in statistisk data ifrån
attitydundersökningar ifrån länder runt om i världen. Statistiken samlas in med några
års mellanrum i de olika länderna, och det används ungefär samma frågor gång på
gång. Detta för att man ska kunna få ett jämförelsematerial för hur individers
värderingar och tro förändras över tid.27 Att göra en sekundäranalys ger en fördel då
förändringen över tid i det religiösa landskapet studeras i uppsatsen. Valet att använda
mig av redan befintlig statistik var därför självklart, eftersom jag själv inte skulle
kunna få fram samma statistik. Nackdelen är att jag inte kan påverka vilka frågor som
ställs, eller hur de formuleras.
24 Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2008:105. 25 World Values Survey. WV2_Results Brazil 1991. 1991. Tillgänglig: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV2.jsp; World Values Survey. WV5_Results Brazil 2006. 2006. Tillgänglig: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV5.jsp; World Values Survey. WV6_Results Brasil 2014. 2014. Tillgänglig: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV6.jsp. 26 World Values Survey Association. What we do? http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp (Hämtad 2014-12-02).
27 Ibid
11
1.4.3 Avgränsningar
Anledningen till varför jag valt att studera just Brasilien som fallstudie är för att det är
i flera avseenden ett land som enligt många sekulariseringsteorier borde vara mer
sekulariserat. Brasilien har stabil ekonomi och har moderniserats under en relativt
lång period, vilket brukar räknas som en förutsättning och orsak till varför ett land
sekulariseras. Detta gör att det är intressant att studera just Brasilien. Tid och omfång
på uppsatsen gör att endast ett land kan analyseras. Om uppsatsen hade varit en
kvantitativ undersökning, istället för kvalitativ, hade fler länder kunnat analyseras.
Anledningen till varför jag valt att analysera Brasilien utifrån Norris och Ingleharts
teori om sekularisering är för att deras teori är en sammanvävning av många olika
sekulariseringsteorier som funnit genom tiden, och där de plockat ut det bästa ifrån
olika teorier. De gör också en utförlig empirisk undersökning för att testa sin teori i
sin bok. Jag vill dock testa den på ett land som jag tror kan utmana teorins
trovärdighet som förklaring till sekularisering, och har därför valt Brasilien.
Eftersom jag inte behärskar andra språk än svenska och engelska har litteraturen
främst varit på engelska, och till viss del på svenska. Det finns en risk att det
förekommer aspekter och litteratur jag missat eftersom jag inte behärskar andra språk,
i synnerhet portugisiska.
12
2 RESULTAT OCH ANALYS
I resultatet redogörs för analysenheter som plockats ut från Norris och Ingleharts teori
om sekularisering och religiositet. Analysenheterna och variablerna kopplas sedan till
Norris och Ingleharts teori. Utifrån detta dras det slutsatser om hur de olika
analysenheterna hänger ihop med religiositeten i landet. Analysenheterna är:
Brasiliens religiösa landskap med Historia, Religiositet idag och Konstitutionen som
variabler. Analysenheten Kultur med variabeln religiösa värderingar. Samt
analysenheten Trygghet med variablerna Ekonomisk utveckling, Hälsa och utbildning,
Socioekonomisk jämlikhet, Politisk stabilitet, Välfärdsutveckling och Fred.
2.1 BRASILIENS RELIGIÖSA LANDSKAP
Utifrån Steve Bruces definition av sekularisering samt religion och religiositet kan vi
mäta hur religiösa eller sekulariserade individerna i Brasilien är. Detta görs genom att
man ser till individernas trosuppfattningar. Här redogörs för om individerna uppfattar
sig själva som religiösa och tillhörande en religiös organisation. Dessutom studeras
vilken plats religionen har i Brasiliens konstitution.
2.1.1 Historia
Brasilien har sedan 1500-talet till största del bestått av katoliker, detta på grund av
koloniseringen av Latinamerika av europeiska katoliker under 1500-talet.
Brasilianarna, som innan detta tillhörde olika slags folkreligioner, blev påtvingade en
religion som kom att påverka landet en lång tid framöver. Även efter
självständigheten under 1800-talet behöll katolicismen sin starka position i landet.
Under 1900-talet har dock katolicismen genomgått förändringar i Latinamerika, och
anpassats till en mer pluralistisk religiös marknad där individerna får ta mer plats.
Prästerna var tidigare ifrån Europeiska länder men är numera inhemska. Dessutom
leds många av gudstjänsterna av lekmän och inte utbildare präster, något som är
speciellt för just Brasilien.28 Landet har alltså en stark och lång tradition av katolicism
även om utövandet av religionen har förändrats över tid. Norris och Inglehart menar
28 Lundberg, Magnus & Westerlund, David. Religion i Latinamerika. Stockholm: Dialogos, 2012:104ff, 145ff.
13
att ett lands historiska kultur påverkar landet än idag. Detta stämmer på fallet
Brasilien eftersom katolicismen, som varit viktig historiskt för landet, spelar en stor
roll än idag.
2.1.2 Religiositet idag
Den romersk-katolska kristendomen är fortfarande den största religionen i Brasilien,
och därmed också den religionen med störst inflytande över landet och
institutionerna. På senare tid har dock det religiösa landskapet förändrats. Pluralismen
av religioner ökar, och andelen av befolkningen som inte bekänner sig till en speciell
religion ökar.29 Enligt bland annat Pew Research Center är Brasilien fortfarande det
land i världen med flest katoliker, trots att katolikerna procentuellt har minskat i
landet. 1970 var 92 % av brasilianarna katoliker, vilket år 2010 var 65 % av
befolkningen. Protestantismen har dock växt från 5 % till 22 % av befolkningen
mellan 1970 till 2010. Enligt Pew Research Center har även antalet individer utan
någon tillhörighet eller som kallar som själva för agnostiker och ateister ökat från 1 %
till 8 %.30 Inom det mätningarna kallar för protestantism är det främst pingströrelsen
som gått framåt. Brasilien har idag världens största pingstkyrka och är det land med
flest pingstvänner i världen.31
I figur 1 redogörs för hur stor andel av respondenterna som uppgett att de tillhör den
romersk-katolska eller den protestantiska/evangelikala kyrkan utifrån
attitydundersökningar gjorda av World Values Survey (WVS). Dessutom redogörs för
hur stor andel som uppgett att de inte tillhör något religiöst samfund. 1991 fanns inte
den evangelikala kyrkan med som svarsalternativ i undersökningen. Vid den senaste
mätningen 2014 fanns även andra svarsalternativ med, dock var de mindre än de som
redogörs för i figur 1. Dessa var: Buddhist, Jude, Muslim, Ortodox, Annat
(ospecificerat) Annat (specificerat till folk-och ande-religioner), Spititism, och vet ej.
29 Ibid. 30 Pew Research Center. Brazil’s Changing Religious Landscape. 2013. http://www.pewforum.org/2013/07/18/brazils-changing-religious-landscape/#fn-14966-1 (Hämtad 2014-12-03). 31 Lundberg & Westerlund. 2012:193, 205.
14
Figur 1 - Tillhörighet religiösa samfund
Figur 1. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som tillhör religiösa samfund.32
Katolicismen har enligt figuren minskat från 68,9 % till 52,8 % sedan 1991. Den
evangelikala och protestantiska kristendomen, med pingströrelsen inräknat, har ökat
med strax under 4 % till att 2014 ha 26 % av de svarandes tillhörighet. Andelen som
säger till inte tillhöra något samfund alls har ökat från 11,9 % till 15 % mellan år 1991
till 2014. Dessa siffor redogör inte för några absoluta medlemsantal hos samfunden
utan är en procentuell uppskattning utifrån hur respondenterna har svarat i
undersökningarna gjorda av WVS.
Norris och Inglehart menar att pluralism inte leder till mer religiositet i ett land. De
menar att länder där det finns ett homogent religiöst landskap, och där staten påverkar
religionen, är de länder som är mest religiösa. I Brasilien ökar dock pluralismen,
betyder detta att landet är på väg mot sekularisering? Norris och Inglehart menar inte
att pluralism är en av förutsättningarna till sekularisering, utan endast att de mest
religiösa länderna i världen är homogena i sitt religiösa landskap. Ökningen hos
främst pingströrelsen visar på en förändring i det religiösa landskapet. Den ökande
andelen som säger sig vara utan religiöst samfund visar på en minskning av
religiositet i landet, dock är minskningen liten och kan inte användas som bevis för att
en sekularisering pågår i landet. Tidsaspekten är för kort för att visa att andelen som
säger sig inte tillhöra ett religiöst samfund är varaktig eller om det är en tillfällig
ökning.
32 World Values Survey. 1991; World Values Survey. 2006; World Values Survey; 2014.
68,90% 60,30%
52,80%
22,30% 26,00%
11,90% 12,40% 15%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
1991 2006 2014
Romersk-‐katolsk
Evangelikala/Protestantiska
Ingen tillhörighet
15
I figur 2 redogörs för hur många procent som svarat Ja på frågan Oavsett om du
deltar i gudstjänster eller ej, ser du dig själv som en religiös person? vid WVS
mätningar år 1991, 2006 och 2014.
Figur 2 - Religiösa personer
Figur 2. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som anser sig själva vara religiösa personer.33
1991 såg sig 87,1 % av brasilianarna som religiösa. Siffran har sedan saktat minskat
för att 2014 stanna på 79,7 %. Detta betyder alltså att det är 7,4 % färre som anser sig
vara religiösa i Brasilien idag än för 23 år sedan. Under samma period har det dock
knappt skett någon förändring i brasilianarnas inställning till om de tror på Gud eller
ej. 1991 sade sig 98,2 % av landets befolkning tro på Gud. Siffran var 98,4 % år 2014.
Detta visar att även om individerna i viss grad har slutat se sig själva som religiösa
individer tror de fortfarande på Gud.34
Figur 3 är en sammansättning av två frågor som respondenterna har fått svara på. Till
frågan Hur viktig är Gud i ditt liv? fick respondenterna svara utifrån en skala på 1-10
där 1 är Inte alls viktigt och 10 är Väldigt viktig. I figuren redogörs för hur många
procent som uppgett värdet 9-10. För frågan Hur viktigt är religion i ditt liv? redogörs
i figuren för hur stor andel som uppgett svaret Väldigt viktigt eller ganska viktigt.
Dessa frågor är samma som Norris och Inglehart utgår ifrån i sin teori-undersökning.
33 Ibid. 34 Ibid.
87% 87% 80%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
1991 2006 2014
16
Figur 3 – Gud respektive Religion viktiga i livet.
Figur 3. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som anser att religion respektive Gud är viktiga i deras liv.35
I figuren ovan syns att religionen och Guds roll i individens liv inte har förändrats
särskilt mycket de senaste 23 åren. Det har skett en ökning med 4-5 % för vikten av
religion och vikten av Gud i individens liv, mellan åren 1991 till 2006. 2014 har
siffrorna minskat något och slutar på att 89 % av befolkningen anser att Gud och
religion är väldigt eller ganska viktigt i livet.
Även om andelen brasilianare som anser sig tillhöra ett visst samfund minskat något
finns fortfarande religionen som en stor del i mångas liv. En stor majoritet av landets
befolkning anser sig själva vara religiösa personer, och andelen som säger sig tro på
Gud är stor. Den institutionella religionen har minskat men människans behov av att
tro på en gud är fortfarande stark. Även andelen av befolkningen som menar att Gud
och religion är viktigt i deras liv är stor och visar att religiositeten i landet är stark än
idag.
2.1.3 Konstitutionen
I Brasiliens grundlag är det fastslaget att landet ska ha religionsfrihet. Detta innebär
att staten och religionen ska vara åtskilda och att individen ska ha rätt att utöva, eller
35 Ibid.
86% 87% 91% 91% 89% 89%
Religion viktigt i livet Gud viktigt i livet
1991 2006 2014
17
avstå ifrån att utöva, vilken religion som helst. Dock nämns Gud i konstitutionen,
vilket kan visa på religionens naturliga plats i landet. Religiös utbildning i skolorna är
tillåten, men är frivillig för eleverna.36 I rapporter ifrån både svenska och amerikanska
utrikesdepartementet visas att den brasilianska staten respekterar religionsfriheten och
att religiösa grupper är relativt säkra och slipper förföljelse på grund av sin
religiositet. Intolerans och diskriminering på grund av religiös tillhörighet kan också
leda till fängelse.37 Staten har i Brasilien inte någon direkt makt över kyrkan.
Delningen mellan stat och religion är ett av många kriterier för att ett land ska klassas
om sekulariserat, dock är det inte tillräckligt.
2.2 KULTUR
Här redogörs för hur de religiösa värderingarna ifrån den kulturella historien
påverkar brasilianarna än idag.
I figuren nedan redogörs för vilken inställning brasilianarna har till olika beteenden
och hur deras värderingar påverkas av religion. I figur 4 redogörs för hur
respondenterna i undersökningen gjord av WVS ställer sig till att olika beteenden
aldrig kan vara försvarliga. Respondenterna har i undersökningen fått svara på om
homosexualitet, abort och skilsmässa alltid eller aldrig är försvarligt. De får svara
efter en skala mellan 1-10 där 1 innebär att det aldrig är försvarligt och 10 att det
alltid är försvarligt. Figuren redogör för hur stor andel av de svarande som kryssar i
att beteendet aldrig är försvarligt. Just inställningen till abort, homosexualitet och
skilsmässa är frågor som även Norris och Inglehart menar påverkas av religiösa
värderingar.38
36 The Berkley Center for Religion, Peace, and World Affairs. Brazil. http://berkleycenter.georgetown.edu/resources/brazil (Hämtad 2014-12-21). 37 Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brasilien 2012. 2012. (Tillgänglig på http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/nordamerika-latinamerika-och-karibien?c=Brasilien) samt U.S. Department of State. International religious Freedom Report for 2013. Brazil. 2013.http://www.state.gov.proxy.lnu.se/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm#wrapper (Hämtad 2014-12-19). 38 Norris & Inglehart 2011:41
18
Figur 4 - Inställning till beteenden
Figur 4. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som anser att homosexualitet, abort och skilsmässa aldrig är försvarbart.39
Respondenternas inställning till att homosexualitet aldrig kan vara försvarligt har
minskat från 68,9 % till 34,3 % de senaste 23 åren. Även inställningen till att
skilsmässa aldrig kan vara försvarligt har minskat. Idag anser 19 % av respondenterna
att skilsmässa aldrig kan vara försvarbart, istället för 31 % år 1991. Inställningen till
att abort aldrig kan vara försvarbart har varit mer stabil under åren. Det är snarare fler
som anser att abort aldrig är försvarbart nu än vad det var 1991. Då ansåg 64,1 % att
abort aldrig är försvarbart, medan 69,9 % av respondenterna anser att det inte är
försvarbart idag.
Abortfrågan är väldigt omdiskuterad i Brasilien, och religion påverkar mångas
inställning i frågan. Abort är idag endast lagligt i Brasilien om moderns liv är i fara
eller om graviditeten har inträffat genom våldtäkt. När abort-diskussionen tagits upp i
politiska sammanhang har katolska kyrkan och olika evangelikala samfund visat sitt
missnöje emot abort. Curtis P. Hogland och Ana Paula Verona visar i en artikel i
Journal for the scientific study of religion att det är den katolska kyrkan samt
pingstkyrkan som är mest emot användandet och legaliseringen av abort. De menar att
det finns ett samband mellan religiositet och attityderna till användandet och
39 World Values Survey. 1991; World Values Survey. 2006; World Values Survey; 2014.
68,90% 64,10%
31,00% 30,70%
62,30%
19,10%
34,30%
69,90%
19,00%
Homosexualitet är aldrig försvarligt
Abort är aldrig försvarligt Skilsmässa är aldrig försvarligt
1991 2006 2014
19
legaliseringen av abort. 40 Även homosexualitet och då främst legaliseringen av
samkönade äktenskap, har kritiseras hårt av katolska kyrkan vid flera tillfällen.41
Katolska kyrkan skriver på Vatikanens hemsida att homosexualitet och samkönade
äktenskap inte är något som de kan acceptera. De påpekar också i olika offentliga
uttalanden att abort aldrig kan accepteras och rättfärdigas. 42 De brasilianska
biskoparna gör även officiella uttalanden emot användande av preventivmedel och
abort, lagstiftningsområden där katolska kyrkan inte har någon makt att direkt
påverka. Samtidigt uppmuntras katoliker att ”evangelisera kulturen”, d.v.s. se till att
religionen inte bara ska vara privat utan ska prägla kultur, politik och ekonomi i
landet.43
De religiösa värderingarna i Brasilien finns kvar i människors sätt att se på olika
beteenden. I inställningen till abort har respondenternas inställning inte förändrats
särskilt mycket under de senaste 23 åren. Det har snarare blivit fler som anser att
abort aldrig är försvarligt nu än tidigare. Abortfrågan är en viktig och omdiskuterad
fråga inte bara privat utan även politiskt och har därför diskuterats i offentliga
debatter. Både Katolska kyrkan och pingstkyrkan har uttalat sig om abortfrågan
mellan undersökningarna 2006 och 2014. Samhällsdebatten om homosexualitet berör
inte samma problematik som frågorna i WVS undersökningen tar upp. Debatten om
homosexualitet handlar idag inte så mycket om det är försvarbart att vara
homosexuell eller inte. Den politiska debatten handlar om samkönade äktenskap ska
vara lagligt eller ej. Hade frågorna i undersökningen ställts annorlunda hade kanske
svaren varit annorlunda. Homosexualitet är inte olagligt i Brasilien, och har därför
blivit ett självklart inslag i samhället. Kanske är detta en av anledningarna till varför
respondenterna anser att homosexualitet oftare är försvarbart än abort.
40 Ogland ,Curtis P, Verona, Ana Paula. Religion and Attitudes Toward Abortion Policy in Brazil. I: Journal for the Scientific Study of Religion 50, No. 4 (2011):812–821. 41 Correa, Sonia. Brazil: one of the abortion front lines. I: Reproductive Health Matters 18, No. 36 (2010): 111-117. 42 Johannes Paulus II. Evangelium vitae. 1995. [Angående värdet och okränkbarheten av det mänskliga livet]. http://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/encyclicals/documents/hf_jp-ii_enc_25031995_evangelium-vitae_en.html. (Hämtad 2015-01-03); samt Ratzinger, Joseph, Amato, Angelo. Congregation for the doctrine of the faith. [Angående erkännande av homosexuellas rätt att ingå partnerskap]. http://www.vatican.va/roman_curia/congregations/cfaith/documents/rc_con_cfaith_doc_20030731_homosexual-unions_en.html#top (Hämtad 2015-01-03) 43 Lundberg & Westerlund. 2012:150ff.
20
Religionen påverkar alltså fortfarande politiken i landet. Det finns inget uttalat
religiöst parti, dock anspelar politikerna på religion och religiositet. Ett av många
exempel när religiösa grupper påverkar politiken var i presidentvalet 2010.
Presidentkandidaten Dilma Rousseff fick kritik ifrån både katolska kyrkan och
evangelikala grupper angående hennes förslag att legalisera abort. Hon fick ta tillbaka
sina uttalanden och gå med på att inte förändra abortlagarna, och inte heller tillåta
samkönade äktenskap, innan hon slutligen blev Brasiliens nya president.44 Flera
sociologer hävdar även att Rousseffs föregångare, Luiz Inácio Lula da Silva, aldrig
hade tagit sig upp till presidentämbetet om det inte vore för stödet han fick av
pingskyrkliga grupper.45 Stöd ifrån religiösa grupper i samhället är alltså en fördel för
politiker eftersom de påverkar väljarnas attityder. Detta visar att de religiösa
grupperna i Brasilien är starka och påverkar hur människorna röstar och tänker. De
påverkar också direkt vem som får politisk makt utifrån vilken kandidat de religiösa
grupperna väljer att stödja. De religiösa intuitionerna och auktoriteterna har alltså
kvar stor makt över politiken och det icke-religiösa samhället, även om det inte är en
direkt makt. Vid presidentvalet 2010 påverkade uttalandena ifrån de religiösa
grupperna även befolkningens inställning till abort. De religiösa individerna fick en
tydlig bild av var de olika religiösa samfunden stod i frågan och även en religiös
grund till varför abort aldrig kan vara försvarbart. Detta påverkade såklart hur
människor såg på abortfrågan.
Norris och Inglehart menar att den kulturella traditionen påverkar värderingarna i ett
land. Värdesystemet i katolicismen lyser fortfarande igenom i vissa frågor, dock har
religionen tappat sin makt över andra frågor. Enligt Norris och Inglehart medför
minskning av religiositet och sekularisering av ett land att religiösa auktoriteter och
institutioner tappar makt över värderingarna. Katolicismens värdesystem lyser igenom
i inställningen till abort och till viss del i frågan om homosexualitet. Dock är det
fortfarande många som anser att Gud och religion är viktiga i deras liv, vilket också
visar att religion påverkar hur människorna tänker och lever sitt vardagsliv.
44 Ogland & Verona. 2011. samt Correa. 2010. 45 Lundberg & Westerlund. 2012:209.
21
2.3 TRYGGHET
Utifrån de delar som identifierats i Norris och Ingleharts teori om sekularisering och
religiositet tittar vi här på de variabler som orsakar otrygghet hos individerna.
2.3.1 Ekonomisk utveckling
Brasilien ses som en av världens största och mest växande ekonomier samtidigt som
landet sedan 2005 funnits med i internationella valutafondens lista över de tio
snabbast växande ekonomierna.46 Brasilien har under de senaste decennierna haft en
ekonomisk tillväxt och en minskad fattigdom. Även inkomstklyftorna har minskat de
senaste åren med hjälp av politiska insatser och den ekonomiska tillväxten. Under
mitten av 1960 och 70-talet hade Brasilien en hög tillväxt i ekonomin. Brasilien
upplevde dock en kraftig finanskris under slutet av 80-talet med inflation och kris i
ekonomin. De återhämtade sig snabbt och fortsatte att ha hög ekonomisk tillväxt.47
Landet klarade sig även undan den senaste finanskrisen relativt snabbt och lindrigt.48
Brasilien är även en av de fem så kallade BRIC-länderna. BRIC består av Brasilien,
Ryssland, Indien och Kina, vilka alla är länder som genomgår en snabb ekonomisk
tillväxt. I och med BRIC-samarbetet får Brasilien mer makt i internationellt
beslutsfattande och en röst i den internationella politiken.49
Brutto National Produkt, BNP, är det vanligaste sättet att mäta den ekonomiska
tillväxten i ett land. BNP per capita visar det sammanlagda värdet av alla färdiga
varor och tjänster som produceras i ett land under ett år, dividerat med befolkningen.
BNP visar inte någon välfärdsproduktion utan en ren ekonomisk produktion av varor
och tjänster. BNP måttet har fått kritik för att inte räkna in miljöpåverkan,
inkomstfördelning och att det inte räknar in arbete som utgörs i hemmet så som
städning och barnpassning.50 Det är dock ett tydligt mått på hur just landets ekonomi i
helhet mår och utvecklas.
46 CNN. Cable News Network. World’s largest economies. 2014. http://money.cnn.com/news/economy/world_economies_gdp/ (Hämtad 2014-12-03). 47 Brandão Jönsson, Henrik. Brasilien: landet som blev en stormakt. I: Världspolitikens dagsfrågor 9. Stockholm: Utrikespolitiska institutet, 2010:2; samt Retsö, Dag. Brasiliens historia. Lund: Historiska Media, 2011:398f. 48 Roett, Riordan. The new Brazil. Washington, D.C: Brookings Institution Press, 2010. 49 Riordan. 2010:2ff, 133ff. 50 Eklund, Klas. Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 12 uppl. Stockholm: Norstedt, 2010:125.
22
I figur 5 redogörs för hur Brasiliens BNP per capita förändrats mellan åren 1981 till
2013. Åren -81, -91. -01 -11 finns med för att visa på förändringar över
tioårsperioder. 2006 och 2013 finns med för att lättare kunna göra en jämförelse med
resten av figurerna i uppsatsen som redogör för dessa valda år. Figuren visar BNP per
capita i U.S. Dollar.
Figur 5 - BNP per Capita
Figur 5. Förändring för Brasiliens BNP per capita i U.S. Dollars 1981-2013. 51
Sedan 1981 har Brasiliens BNP per capita stigit ifrån 2 115 USD per person till att
2011 ligga på 12 576 USD per person. Senaste året har dock landets BNP minskat till
11 208 USD. Brasilien har alltså genomgått en stark tillväxt sedan 80-talet, och då
särskilt under 2000-talet. Om det senaste årets minskning kommer att hålla i sig eller
om det är en tillfällig nedgång får vi se i framtiden.
Norris och Inglehart menar att det finns en skillnad mellan religiositet i rika och
fattiga länder. Rika länder har lättare att tillgodose medborgarnas behov av trygghet,
och har därför mindre andel religiösa individer. Brasilien har blivit rikare och haft en
stark ekonomisk tillväxt. Sett ur en ekonomisk synpunkt borde landet vara mindre
51 The World Bank. GDP per Capita (Current US$). 2014. http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD/countries (Hämtad 2014-01-04).
2 115,00
2 677,00 $3 128,00
5 788,00
12 576,00 11 208,00
-‐
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
1981 1991 2001 2006 2011 2013
BNP per capita
23
religiöst nu än tidigare. Norris och Inglehart är dock tydliga med att ekonomisk
tillväxt är en förutsättning för sekularisering, men att det inte ensamt är tillräckligt.
2.3.2 Hälsa och utbildning
Svenska FN- förbundet redogör för statistik ifrån Förenta Nationernas olika organ.
Enligt FN-förbundet är den förväntade medellivslängden hos ett barn som föds i
Brasilien idag 74 år. 1990 var den förväntade medellivslängden 67 år.
Spädbarnsdödligheten har minskat ifrån 49 döda barn per 1000 levande födda år
1990, till 14 döda barn per 1000 levande födda år 2011. 52 Det är inte bara den
förväntade medellivslängden som ökat, utbildningsnivån hos brasilianarna har också
ökat. Hos befolkningen mellan 15-24 år var det 98,6 % som kunder läsa och skriva i
mätningar ifrån 2012. Hos hela befolkningen är snittet aningen lägre med 91,3 %.53
Det visar på att det finns fler analfabeter hos den äldre befolkningen än hos den unga.
Andelen analfabeter har halverats sedan år 2000 enligt Utrikesdepartementet.54
Enligt Brasiliens konstitution skall sjukvården vara fri för alla. Dock finns det
fortfarande en klasskillnad eftersom den privata vården, för de som har råd att betala
för den, är bättre än den offentliga.55 En nioårig grundskola är sedan 2006 obligatorisk
för alla barn. Skolan är gratis för alla, dock finns vissa obligatoriska
omkringkostnader så som skoluniform. 2011 gick 98 % av barnen i skolan, och fattiga
familjer får numera ekonomiskt bidrag för att ha råd att ha kvar sina barn i skolan.
Genomsnittliga antalet skolår har också ökat från 5,5 år till 7,3 år. Det finns
fortfarande en stor kvalitetsskillnad mellan privata och offentliga skolor, något som
gör att den rika delen av befolkningen kan ge sina barn en bättre utbildning än de med
sämre ekonomiska förutsättningar. Universiteten i Brasilien har dock sedan 2012 en
lag om kvotering för att kunna minska den sociala snedrekryteringen i deras
intagningsandel.56
52 Svenska FN-förbundet. Brasilien. 2014. http://www.globalis.se/Laender/Brasilien/(show)/indicators (Hämtad: 2014-12-01). 53 Svenska FN-förbundet. 2014. 54 Utrikesdepartementet. 2012:14. 55 Utrikesdepartementet 2012:12. 56 Utrikesdepartementet. 2012:13.
24
Enligt Norris och Ingleharts teori borde Brasiliens sjukvård vara bättre nu än tidigare.
De menar att ekonomiskt välmående länder har bättre smittskydd, längre
medellivslängd och lägre barnadödlighet. Även utbildningen påverkas av den
ekonomiska tillväxten, och analfabetismen i landet borde därför minska i takt med att
den ekonomiska tillväxten ökar. Detta stämmer med statistiken och resultatet som
redogörs för Brasilien. Norris och Ingleharts teori har alltså rätt att Brasiliens
ekonomiska tillväxt har lett till bättre utbildning och bättre sjukvård i landet. När man
ser till analysenheten Hälsa och utbildning har landet blivit bättre de senaste åren och
individerna har fått det tryggare i stort. Klasskillnaderna påverkar dock fortfarande,
vilket gör att alla medborgare inte har samma möjlighet till utbildning eller vård.
Dock har alla medborgare rätt till både utbildning och sjukvård som håller en relativt
hög standard och dessutom är kostnadsfri eller kan tillgodoses till låga avgifter.
2.3.3 Socioekonomisk jämlikhet
Brasilien är känt för att ha stora inkomstskillnader mellan befolkningen. Även om
diskrimineringen på grund av hudfärg är förbjudet enligt konstitutionen är det stora
skillnader på möjligheter i livet baserat på hudfärg. Stora delar av Brasiliens färgade
befolkning lever i fattigdom och har därför inte samma möjlighet att ge sina barn
samma utbildning som den vita medel- och överklassen. Ett exempel som tydliggör
detta är att år 2010 var 97 % av Brasiliens chefer vita.57
För att mäta inkomstskillnaderna och ojämlikheten i landet kan man använda sig av
GINI-index. Ojämlikhet är något som även Norris och Inglehart mäter, och menar
påverkar religiositeten hos individerna.58 GINI index är det vanligaste måttet på att
mäta ojämlikhet. Det är ett mått på hur inkomsterna i landet är fördelade mellan
befolkningen. Om man bara studerar den ekonomiska tillväxten i landet missar man
hur inkomsterna är fördelade. De rikaste i landet kanske blir rikare medan de fattiga
blir fattigare. GINI indexet hjälper oss att visa hur fördelning av den ekonomiska
tillväxten verkligen ser ut. Om GINI indexet ligger på 0 är inkomstfördelningen helt
57 Brandão Jönsson. 2010:18. 58 Norris & Inglehart. 2011:107
25
jämlik, och om indexet ligger på 100 är inkomstfördelningen ojämlik.59 2012 låg
Brasiliens GINI-index på 52,7. Figur 6 visar att Brasiliens GINI-index har sjunkit de
senaste åren enligt världsbanken och att landet har förbättrat sin inkomstfördelning till
en mer jämlik fördelning. Förändringarna är dock små. Sedan 2005 har GINI-indexen
minskat stadigt ifrån 56,7 till 52,7 år 2012.60
Figur 6 - GINI index
Figur 6. Förändring av GINI Index för Brasilien 2005-2012. 61
GINI-indexet har fått kritik för att måttet inte säger särskilt mycket om jämlikheten i
landet i sig själv.62 Vad betyder egentligen siffran? För att sätta Brasiliens GINI-index
i ett sammanhang och lättare förstå vad det egentligen betyder hade Sverige, som en
jämförelse, ett GINI index på 26,1 år 2005. Utvecklade länder brukar ha ett GINI
index på omkring 40.63
Den socioekonomiska ojämlikheten är, om man utgår ifrån Norris och Ingleharts teori
om sekularisering, den största anledningen till varför Brasilien fortfarande är så
religiöst som det är. Ojämlikheterna i landet är stora, större än de borde vara om man
ser till andra aspekter av modernisering och på andra länder som liknar Brasilien i
många avseenden. GINI-indexet har dock förbättras smått de senaste åren. Den
59 Dodge, Yadolah. The Concise Encyclopedia of Statistics. New York, NY. Springer-Verlag Berlin Heidelberg, 2008:231. 60 The World Bank.. GINI index. World Bank estimate. 2014. http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/ (Hämtad 2014-12-12). 61 The World Bank. 2014. 62 Rycroft, Robert S. (red.). The economics of inequality, poverty, and discrimination in the 21st century. Santa Barbara: Praeger, 2013:29 63 The World Bank. 2014.
56,7 55,9
55,2 54,4
53,9 53,1 52,7 50
52
54
56
58
2005 2006 2007 2008 2009 2011 2012
GINI Index Brasilien
26
socioekonomiska jämlikheten har förbättrats i Brasilien, dock går det långsamt och
klyftorna i samhället är fortfarande stora. Detta är en av de viktigaste orsakerna till
varför människor är religiösa enligt Norris och Inglehart och kan därför förklara
varför så stor del av Brasiliens befolkning ser sig själva som religiösa, tror på en gud
eller säger sig tillhöra ett samfund.
2.3.4 Politisk stabilitet
Brasilien har skakats av många mutskandaler, korruptionsskandaler och skandaler
gällande röstfusk. Landet är även känt för att vara ett land med mycket korruption,
maktmissbruk och nepotism.64 Brasilien har även haft flera instabila perioder i det
politiska landskapet genom historien. 1964 tog militären över makten i landet, vilket
påverkade det politiska läget lång tid framöver. Mer om detta under punkt 2.3.6 Fred.
I Figur 7 redogörs för respondenternas tillit till parlamentet. Respondenterna i WVS
undersökningen har fått svara på frågan Hur mycket tillit har du till parlamentet?
Svarsalternativen var mycket tillit, ganska mycket tillit, inte mycket tillit och ingen
tillit alls. Figuren redogör för hur stor andel av respondenterna som svarat Inte mycket
tillit respektive Ingen tillit alls.
Figur 7 - Tillit till parlamentet
Figur 7. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som inte har någon eller mycket liten tillit till parlamentet.65
64 Brandão Jönsson. 2010:22ff: samt Retsö 2011:425. 65 World Values Survey. 1991; World Values Survey. 2006; World Values Survey; 2014.
26% 35% 26%
50% 39% 51%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
1991 2006 2014
Inte mycket tillit Ingen tillit alls
27
Andelen brasilianare som har ingen tillit eller mycket lite tillit till parlamentet är stor.
Under de senaste 23 åren har mellan 74-77 % av brasilianarna haft lågt förtroende till
parlamentet. Andelen som inte hade något förtroende alls för parlamentet var år 2014
över halva befolkningen. År 2006 var det inte lika många som inte hade någon tillit
alls till parlamentet. Tillit till parlamentet förändras såklart utifrån vem som har
makten i landet, dock är dessa siffor väldigt höga, oavsett vem som styr landet. Enligt
Henrik Brandão Jönsson är det Luiz Inácio Lula da Silvas, Brasiliens president 2003-
2011, förtjänst att landet utvecklats på kort tid. Lula da Silva har skapat
förutsättningar för landet att utvecklas, främst ekonomiskt. Under hans tid vid makten
har inkomstsklyftorna minskat och minimilönen mer än dubblats. Lula da Silva var
väldigt omtyckt av folket, med stöd av mer än 77 % av befolkningen. Trost detta har
korruptionsskandaler uppkommit även under Lula da Silvas tid vid makten.66 Under
hans tid vid makten minskade andelen som var mest kritiska till parlamentet.
Vid WVS undersökningen 2014 frågades respondenterna om nationella val och hur
valen i Brasilien går till. 33 % av respondenterna i undersökning anser att rösterna i
val inte ofta eller inte alls ofta räknas rättvist. I figur 8 tydliggörs att 42,2 % anser att
de som röstar blir mutade väldigt ofta, och ytterligare 33,6 % tror att det händer
ganska ofta. Av respondenterna svarade också 74,7 % att de anser att rika människor
köper val väldigt eller ganska ofta.
Figur 8 - Inställning till val
Figur 8. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som anser att Väljare blir mutade och att rika människor köper val i nationella val.67
66 Brandão Jönsson. 2010:2ff, 22. 67 World Values Survey. 1991; World Values Survey. 2006; World Values Survey; 2014.
42% 41%
34% 33%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Hur ofta väljare blir mutade Hur ofta rika människor köper val
Ganska ofta
Väldigt ofta
28
I figur 9 redogörs för hur stor del av respondenterna som anser att rättvisa och ärliga
val är viktiga för hur man själv och hur landets ekonomi kommer att lyckas.
Figur 9 - Vikten av ärliga val
Figur 9. Andel av respondenterna i WVS undersökningarna som anser att ärliga val är viktiga för individers möjlighet till bra liv respektive landets möjlighet till ekonomisk utveckling. 68
89,4 % av de svarande anser att ärliga val är väldigt eller ganska viktigt i deras
möjlighet för att få, och ge sin familj, ett bra liv. Dessutom anser 91,2 % att ärliga val
är en väldigt eller ganska viktig faktor för hur landet utvecklas ekonomiskt.
Siffrorna ifrån undersökningarna visar tydligt att en stor del av befolkningen inte har
särskilt stort förtroende till parlamentet eller hur de nationella valen går till i landet.
Undersökningen visar också att befolkningen vill ha det bättre och tror att rättvisa val
är en faktor för att landet ska bli bättre och befolkningen ska få det bättre. Individerna
vill alltså att situationen ska bli bättre. Politisk stabilitet är ännu en av Norris och
Ingleharts viktigaste faktorer för religiositet i ett samhälle. Brasiliens politiska
landskap har inte varit stabilt under speciellt långa perioder. Korruption, mutskandaler
och militärdiktatur är exempel som skakat det politiska landskapet. Att befolkningen i
Brasilien blir påverkade av detta ser vi genom att tilliten till parlamentet och
valprocessen är låg. Dessutom vill befolkningen ha en förändring eftersom de anser
att det är viktigt att valen går rätt till. Vi kan därför se att den politiska stabiliteten är
68 Ibid.
89% 91%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Ärliga val för individens möjlighet till bra liv
Ärliga val för landets möjlighet till ekonomisk utveckling
29
viktig för befolkningen. Stabilitet är något som Brasilien inte ger befolkningen, och är
därför enligt Norris och Ingleharts teori en orsak till religiositeten i landet.
2.3.5 Välfärdsutveckling
Human Development Index, HDI, är det mest använda av de alternativa sätten att
mäta ett lands välfärd förutom att bara mäta ett lands BNP. Det är utvecklat av FN
och väger ihop olika indikationer för att få fram ett så sanningsenligt index som
möjligt för att visa hur välfärden i ett land ser ut. HDI väger ihop indikationerna:
förväntade livslängd hos nyfödda, den aktuella och förväntade utbildningsnivån hos
individerna samt BNP per capita, för att mäta levnadsstandarden. 69 HDI sträcker sig
mellan 0-1, där 1 är det högsta och därmed bästa ett land kan ha. Länderna delas
också upp i klassificeringar utifrån värdet de får genom mätningarna. Dessa
klassificeringar är ”Vera high human development”, ”High Human development”,
”Medium human development” och ”Low human development”.70
År 2013 gjorde FN den senaste mätningen. Brasilien ligger där på plats 79 av 187 på
listan över länder med det högsta HDI. Landet hade ett värde på 0,744 och klassas
som ett land med ”High human development”. Som jämförelse har alla världens
länder ett värde på snitt på 0,702. År 1980 hade Brasilien ett värde på 0,545, något
som snabbt växte sig starkare. Sedan år 2005 har landet haft ett värde på över 0,7, ett
värde som fortsatt öka de senaste åren, dock i lägre takt än tidigare.71
HDI-indexet har fått kritik för att lägga för mycket respektive lite vikt vid de olika
indikationerna, samt att det fattas vissa indikationer för att få det bästa måttet på
välfärd. Det pågår också en debatt om hur man bäst bör väga ihop de olika
indikationerna.72 Norris och Inglehart diskuterar användandet av HDI och menar att
det missar att ta i beräkningen de riskerna som kommer ifrån terrorism eller andra
69 Eklund 2010:130, 336. 70 UNDP. United Nations Development Programme. Table 1: Human Development Index and its components. 2014.http://hdr.undp.org/en/content/table-1-human-development-index-and-its-components (Hämtad 2014-12-19). 71 UNDP. United Nations Development Programme. Human development Reoprt 2014 – Brazil. 2014. Tillgänglig på: http://hdr.undp.org/sites/all/themes/hdr_theme/country-notes/BRA.pdf 72 Cherchye, Laurens, Ooghe, Erwin, Van Puyenbroeck, Tom. Robust human development rankings. I: The Journal of Economic Inequality 6, No.4 (2008): 287-321.
30
människo-skapade våldsfaktorer eller naturkatastrofer. Detta gör att HDI i sig själv
inte kan visa trygghetsnivån i landet, utan att det behövs fler mätningar för att studera
detta.73 HDI nivån är dock en tydlig indikator på hur ett land mår inom många
områden, och Brasilien ligger en bit över snittet bland alla världens alla länder. HDI-
värdet har ökat de senaste åren, och Brasilien har därför blivit tryggare gällande just
denna variabeln.
2.3.6 Fred
Efter en längre period med ekonomisk och politisk instabilitet i Brasilien
genomfördes en militärkupp i landet 1964. I cirka 20 år hade militären den direkta
makten över landet. Det påverkade inte bara Brasilien utan spreds till de
omkringliggande länderna som under perioder också haft militär i maktposition.
Militärkupperna ledde till ett ostabilt politiskt läge i stora delar av Latinamerika,
vilket i sin tur har påverkat Brasilien framöver. Militären tog landet ur en extrem
inflation och rasande ekonomi, men tillät inte demokratiska val eller politiska
partier.74 En stor del av människorna som lever i Brasilien idag levde även under
militärdiktaturen. Detta sätter sina spår enligt Norris och Ingleharts teori, som menar
att upplevd otrygghet påverkar hur trygga individer känner sig även resten av livet.
Även om militärdiktaturen inte finns kvar och har varit borta i ca 30 år så påverkar
den människors sätt att tänka och se sin verklighet. Detta påverkar även individernas
religiositet.
Brasilien är rankad 91:a av 162 länder i Global Peace Index. Fredsindexet är gjort
av The Institute for Economics and Peace, och är en sammanställning av 22
indikationer som tillsammans mäter frånvaron av våld i ett land. Indikationerna är
bland annat hur relationerna till grannländerna ser ut, hur många som sitter i fängelse i
landet, militära utgifter, antal mord o.s.v. Statistiken som indexet kommer ifrån är
insamlat av bland annat olika FN-organ och världsbanken.75 De flesta värden mäts i
en skala mellan 1-5, där 5 är det sämsta man kan få och alltså det mest våldsamma.
73 Norris & Inglehart 2011:252. 74 Retsö. 2011:373, 399. 75 The Institute for Economics and Peace. Global Peace Index. 2014. http://economicsandpeace.org/research/iep-indices-data/global-peace-index (Hämtad 2014-12-21).
31
Brasilien får ett sammanlagt värde på 2,073. Som en jämförelse är Syrien det
farligaste landet med 3,650 och Island är det säkraste med 1,189 som värde.76
De viktigaste indikationerna i Global Peace Indexet är samhället och säkerhet, där
Brasilien får 2,9 av 5. I nationell och internationell konflikt får Brasilien 1 av 5 och i
militarisering får landet 2 av 5. Brasilien har 5 av 5 när det gäller mord och får 4 av 5
i både Upplevd brottslighet i samhället, tillgång på vapen, våldsamma brott och
politiskt våld.77 Polisen har fått mycket kritik i Brasilien för att vara våldsamma mot
befolkningen. Dessutom är mord vanligt som dödsorsak i landet och kräver fler offer
än både cancer och trafiken.78 Om man ser till fredsindexet är det tydligt att landet har
stora brister i att garantera trygghet för sina medborgare inom flera områden.
Siffrorna är väldigt höga på flera indikationer och påverkar såklart hur trygga
människor känner sig i landet. Detta är en tydlig och viktig förklaring till
religiositeten i landet om man utgår ifrån Norris och Ingleharts teori om att otrygghet
leder till religiositet.
76 Vision of Humanity. Global Peace Index. The Institute for Economics and Peace. 2014. http://www.visionofhumanity.org/#page/indexes/global-peace-index/2014/BRA/OVER (Hämtad 2014-12-28). 77 Vision of Humanity. 2014. 78 Retsö. 2011: 415.
32
3 RESULTATSAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION
Brasiliens kulturella historia påverkas starkt av katolicismen. Enligt konstitutionen
råder det religionsfrihet i landet och staten styr inte över kyrkan eller tvärtom.
Brasilien är dock fortfarande ett religiöst land i många avseenden där religionen och
religiösa samfund påverkar politik och individers värderingar mycket. I enlighet med
Norris och Ingleharts teori om sekularisering och religiositet påverkar katolicismens
kulturella historiska värderingar individer i landet idag. Detta syns särskilt i
brasilianarnas inställning till främst abortfrågan, där det också är tydligt att de
religiösa samfunden vill fungera som åsiktsbildare i den politiska debatten. Även om
katolicismen har tappat en hel del anhängare under 1900-talets andra hälft är de flesta
brasilianarna fortfarande religiösa och medlemmar i något religiöst samfund. 89 % av
befolkningen anser att religion och Gud är viktiga i deras liv, och 98 % säger sig tro
på Gud. Brasilianarna är alltså fortfarande religiösa, även om religiositeten i landet
har förändrats eftersom vissa individer lämnat katolicismen till förmån för främst
pingströrelsen.
Norris och Inglehart menar att trygghet är den viktigaste orsaken till att ett land blir
sekulariserat, och att otrygghet är den största anledningen till varför människor är och
förblir religiösa. Den ekonomiska tryggheten och välfärdsutvecklingen för Brasilien i
helhet har blivit bättre de senaste åren då tillväxten har ökat snabbt. Enligt denna
aspekt borde Brasilien enligt klassiska sekulariseringsteorier vara mer sekulariserat än
vad det faktiskt är. Genom den välmående ekonomin har landet kunnat tillgodose
flera trygghetsaspekter för sina medborgare. Både utbildning och sjukvård har blivit
bättre i landet och är tillgängliga för alla medborgare. Trots god ekonomi för landet
samt utbildning och sjukvård för medborgarna är stor del av individerna i landet
religiösa. Anledningen till varför religiositeten fortfarande är så stark i Brasilien
skulle, utifrån Norris och Ingleharts teori, förklaras genom klasskillnader. Sjukvården
och utbildningen finns tillgänglig för alla, men den blir bättre ju mer du kan betala för
den. Detta gör att klasskillnaderna cementeras. Den socioekonomiska ojämlikheten
som finns i landet är stor, och är i enlighet med Norris och Ingleharts teori en viktig
anledning till att människor känner otrygghet och därmed förblir religiösa. Även om
ett land går bra ekonomiskt är det hur resurserna fördelas mellan befolkningen som
33
påverkar om människorna känner mer trygghet på grund av tillväxten eller ej. I
Brasilien får inte alla ta del av det uppsving som landet gått igenom och individer
fortsätter därför att vara religiösa. En annan viktig anledning till att människor är
religiösa är den fysiska otryggheten. Mord är ofta förekommande i Brasilien och
påverkar såklart människornas känsla av trygghet. Landets fredsindex är inte så bra
som man skulle önska av ett land med den ekonomiska utvecklingen som Brasilien
gjort de senaste åren, och de har mycket kvar att jobba på för att kunna tillfredsställa
medborgarnas känsla av trygghet. Även den politiska stabiliteten, något som Norris
och Inglehart också nämner som orsak till individernas behov av religiositet, har varit
ostadig. En förklaring är att militärdiktaturens tid sitter kvar i många medborgares
minne och påverkar fortfarande människors trygghetskänslor. Korruption och
mutskandaler påverkar medborgarnas tillit till parlamentet och politiken samtidigt
som det påverkar människors känsla av trygghet.
De flesta variablerna, som utifrån Norris och Ingleharts teori om sekularisering och
religiositet påverkar individerna att förbli religiösa, genomgår en förändring till det
bättre i Brasilien. Den socioekonomiska jämlikheten blir sakta bättre, det görs
åtgärder för att minska korruptionen och mutskandalerna, diskriminering motarbetas
på olika sätt och det arbetas aktivt med de indikatorerna som försämrar landets
fredsindex. Generationen som upplevde militärdiktaturen försvinner mer och mer och
den glöms sakta bort och påverkar inte längre känslan av trygghet lika tydligt.
Förändringen till det bättre sker dock långsamt.
Undersökningen är gjord under för kort tidsspann för att kunna dra några egentliga
slutsatser för om en ökad trygghet för brasilianarna kommer leda till ett mer
sekulariserat land. Religiositeten har visserligen gått ner minimalt, dock har den
förändrats en hel den under de senaste åren. Om, och i sådana fall när, den
socioekonomiska jämlikheten är förbättrad ytterligare, när fredsindexen är bättre och
när korruptionen och den politiska stabiliteten är förbättrad kan man se tydligare om
religiositeten i landet har minskat ytterligare och att det då finns ett samband mellan
dem. Detta är ett förslag för vidare forskning angående Brasilien och religiositet samt
att åter testa om Norris och Ingleharts teori håller. Det skulle vara intressant med en
uppföljning där tidsaspekten är längre.
34
Baserat på undersökningen gjord i uppsatsen kan man utifrån Norris och Ingleharts
teori om sekularisering och religiositet förklara att Brasilien inte är sekulariserat på
grund av att landet inte uppfyller medborgarnas krav på trygghet. Landet är otryggt
när det gäller socioekonomisk jämlikhet, stabil politik utan korruption och att
säkerställa den fysiska säkerheten för sina medborgare. Norris och Ingleharts teori om
sekularisering och religiositet håller därför som förklaring när man applicerar teorin
på fallet Brasilien.
35
REFERENSER
Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2008. Brandão Jönsson, Henrik. Brasilien: landet som blev en stormakt. I: Världspolitikens dagsfrågor 9. Stockholm: Utrikespolitiska institutet, 2010. Bruce, Steve. God is dead: secularization in the West. Oxford: Blackwell, 2002. Cherchye, Laurens, Ooghe, Erwin, Van Puyenbroeck, Tom. Robust human
development rankings. I: The Journal of Economic Inequality 6, No.4 (2008): 287-321.
CNN. Cable News Network. World’s largest economies. 2014.
http://money.cnn.com/news/economy/world_economies_gdp/ (Hämtad 2014 12-03).
Correa, Sonia. Brazil: one of the abortion front lines. I: Reproductive Health Matters
18, No. 36 (2010): 111-117. Dodge, Yadolah. The Concise Encyclopedia of Statistics. New York, NY. Springer
Verlag Berlin Heidelberg, 2008. Dobbelaere, Karel, Testing secularization theory in comparative perspective. I:
Nordic Journal of Religion and Society 20, No. 2 (2007): 137-147. Edsman, Carl-Martin. Religion. Nationalencyklopedin. 2014.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/religi n Hämtad 2014-11-18.
Eklund, Klas. Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 12 uppl.
Stockholm: Norstedt, 2010. Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.),
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4 uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2012.
Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi: en introduktion. Malmö: Liber,
2005. Grønmo, Sigmund, Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber, 2006.
36
Immerzeel, Tim, & Van Tubergen, Frank. Religion as Reassurance? Testing the Insecurity Theory in 26 European Countries. I: European Sociological Review 29, No. 2 (2013): 359–372.
Johannes Paulus II. Evangelium vitae. 1995. [Angående värdet och okränkbarheten av
det mänskliga livet]. http://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/encyclicals/documents/hf_jp-ii_enc_25031995_evangelium-vitae_en.html. (Hämtad 2015-01-03)
Lundberg, Magnus & Westerlund, David. Religion i Latinamerika. Stockholm:
Dialogos, 2012. Norris, Pippa. & Inglehart, Ronald. Sacred and secular: religion and politics
worldwide. 2. uppl. Cambridge: Cambridge University Press, 2011.
Ogland ,Curtis P, Verona, Ana Paula. Religion and Attitudes Toward Abortion Policy in Brazil. I: Journal for the Scientific Study of Religion 50, No. 4 (2011):812 821.
Pew Research Center. Brazil’s Changing Religious Landscape. 2013.
http://www.pewforum.org/2013/07/18/brazils-changing-religious- andscape/#fn-14966-1 (Hämtad 2014-12-03).
Potter, Joseph E, Amaral, Ernesto F.L. Woodberry, Roberto. The Growth of
Protestantism in Brazil and Its Impact on Male Earnings, 1970–2000. I: Social Forces 93, No. 1 (2014):125-153.
Ratzinger, Joseph, Amato, Angelo. Congregation for the doctrine of the faith.
[Angående erkännande av homosexuellas rätt att ingå partnerskap]. http://www.vatican.va/roman_curia/congregations/cfaith/documents/rc_con_c aith_doc_20030731_homosexual-unions_en.html#top (Hämtad 2015-01-03)
Retsö, Dag. Brasiliens historia. Lund: Historiska Media, 2011. Roett, Riordan. The new Brazil. Washington, D.C: Brookings Institution Press, 2010. Rycroft, Robert S. (red.). The economics of inequality, poverty, and discrimination in
the 21st century. Santa Barbara: Praeger, 2013. Stark, Rodney. Secularization R.I.P. I: Sociology of religion 60, No. 3 (1999): 249
273.
37
Svenska FN-förbundet. Brasilien. 2014. http://www.globalis.se/Laender/Brasilien/(show)/indicators (Hämtad: 2014 12-01).
The Berkley Center for Religion, Peace, and World Affairs. Brazil.
http://berkleycenter.georgetown.edu/resources/brazil (Hämtad 2014-12-21). The Institute for Economics and Peace. Global Peace Index. 2014.
http://economicsandpeace.org/research/iep-indices-data/global-peace-index (Hämtad 2014-12-21)
The World Bank. GDP per Capita (Current US$). 2014.
http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD/countries (Hämtad 2014-01-04).
The World Bank.. GINI index. World Bank estimate. 2014.
http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/ (Hämtad 2014-12-12). UNDP. United Nations Development Programme. Human development Reoprt 2014 –
Brazil. 2014. Tillgänglig på: http://hdr.undp.org/sites/all/themes/hdr_theme/country-notes/BRA.pdf
UNDP. United Nations Development Programme. Table 1: Human Development
Index and its components. 2014.http://hdr.undp.org/en/content/table-1 human-development-index-and-its-components (Hämtad 2014-12-19).
U.S. Department of State. International religious Freedom Report for 2013. Brazil.
2013.http://www.state.gov.proxy.lnu.se/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.h m#wrapper (Hämtad 2014-12-19).
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brasilien 2012. 2012. (Tillgänglig på
http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s rapporter-om-manskliga-rattigheter/nordamerika-latinamerika-och karibien?c=Brasilien)
Vision of Humanity. Global Peace Index. The Institute for Economics and Peace.
2014. http://www.visionofhumanity.org/#page/indexes/global-peace index/2014/BRA/OVER (Hämtad 2014-12-28).
Weber, Max. Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Översättning Agne
Lundquist. Lund: Argos Förlag AB, 1978/1904.
38
World Values Survey. WV2_Results Brazil 1991. 1991. Tillgänglig: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV2.jsp
World Values Survey. WV5_Results Brazil 2006. 2006. Tillgänglig:
http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV5.jsp World Values Survey. WV6_Results Brasil 2014. 2014. Tillgänglig:
http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV6.jsp World Values Survey Association. What we do?
http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp (Hämtad 2014-12-02).