Föreläsning 3: Det svenska politiska systemet
- Konstitution, partier och intressegrupper
Demokratin är etablerad
Lika och allmän rösträtt
En modern industrialiserad nationalstat
Förvaltningen växer och välfärdsstaten formas
Sakkunskap är viktig i förvaltningen och vägleder politiken – utredningsväsendet
Liten öppen ekonomi i en allt mer globaliserad värld
Ett spelteoretiskt perspektiv: Modeller om ”spelregler och spelare”
Arena för spelet
Grundläggande spelregler: Sveriges grundlagar (konstitution)
Dominerande spelare: Partier, Intressegrupper, Enskilda
Vad är en konstitution?
”A constitution sets out the formal structure of the state, specifying the powers and institutions of central government, and its balance with other levels.
In addition, constitutions express the rights of citizens and in so doing create limits and duties for the government” (Hague & Harrop 2004, s. 210)
Viktiga aspekter/funktioner i konstitutioner
Inledningssektion: med grundläggande principer och målsättningar
Organisationssektion: reglerar de centrala offentliga institutionernas makt
Rättighetskatalog: individuella och ev. kollektiva rättigheter
Procedurer för revidering: regler för att ändra i konstitutionen/r
Sveriges konstitution: fyra grundlagar
Regeringsformen
Successionsordningen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Statsskickets grunder: Regeringsformen 1(3)
´”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna” (RF, 1 kap, 1 §).
Regeringsformen fortsättning 2(3)
”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet” (RF, 1 kap, 2§)
23-04-20
Regeringsformen 3(3)
Grundläggande fri- och rättigheter: yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet, (RF, 2 kap)
Grundläggande om uppgifter och arbetssätt i de centrala statsinstitutionerna (RF, kap 3-7)
23-04-20
Förändring av grundlag
Grundprincip: två likalydande beslut med mellanliggande val
Möjlighet till folkomröstning i samband med mellanliggande val (negativt beslutande)
Den konstitutionella monarkin - kungamakten
Medeltid-1600-tal: föränderlig maktdelning mellan styrande monark, råd och relativt stark bondeklass
1634 års regeringsform: reglering av de centrala statliga institutionernas och förvaltningens organisation
1809 års konstitution: maktdelningsprincip, monarken styrande och riksdagen lagstiftande
1974 års konstitution: monark med begränsade, i huvudsak representativa och ceremoniella uppgifter
Politiskt partier
Grupp med gemensamma intressen
Ambition att “vinna” makt
Ideologiska – nya ideologier
Regionala, religiösa, intressen
Elitpartier - “masspartier” (i Sv. Folkrörelsepartier)
Partiernas arenor
De är organisationer
Valarenan
Parlamentsarenan
partiarenan
Massmedier
23-04-20
Det svenska fempartisystemet och ”nedfrysningteorin”
Partisystemet antas vara resultat av långsamma historiska processer
Vilken roll spelar valsystemet? Proportionellt valsystem gynnar framväxten av fler partier
Det svenska fempartisystemet stabilt from 1930-tal tom 1980-talet
Socialdemokraterna och vänsterpartiet (tidigare SKP- VPK)
Socialdemokraterna (s) främst ett folkrörelseparti men även idéparti: växt fram utanför riksdagen, rötter i arbetarrörelse
Vänsterpartiet (v) folkrörelseparti och idéparti
Socialdemokraterna (s) hade en dominerande ställning i svensk politik mellan 1930-tal och1970-tal (omkring 45% av rösterna)
Har (s) förlorat problemformuleringsprivilegiet?
De borgerliga partierna (tom 1991)
(fp): heterogen bas i liberalism (inomparlamentarisk) samt fri- och nykterhetsrörelser (utanför parlament). Idéinriktat parti.
(m): bas ursprungligen i valsamarbete mellan olika konservativa högergrupperingar, näringslivsintressen (främst inomparlamentariska)
(c): bas i jordbrukar- och lansbygdsintressen
Fempartistrukturen bryts: nya partier
Miljöpartiet med rötter i miljörörelsen kommer in i riksdagen 1988
Kristen demokratisk samling (kds, numera kristdemokraterna), med rötter i frikyrkorörelsen, kommer in i riksdagen 1991
Piratpartiet kommer in i Europaparlamentet vid valet 2008.
Sverigedemokraterna kommer in i RD vid valet 2010.
Utmanande partier
Ny demokrati
Feministiskt initiativ
Junilistan
Piratpartiet
Sveriges pensionärers intresseparti
[Kalle Anka-partiet]
Lokala partier
Socialdemokraternas samarbetspartners
Från 1930-talet tom 1950-tal starkt samarbete med bondeförbundet
From 1960-talet vänsterpartiet centralt som stödparti till (s). På 1970- och 80-talen: ”Kamrat 4 %”
Under mitten av 90-talet (kristider): centerpartiet återigen
Under 1990- och 2000-talen: försök att institutionalisera samarbete med (mp) och (v).
Samarbete mellan de borgerliga partierna
From 1970-talet samverkar de borgerliga. I regeringar 1976-1982
From 1990-talet ökad samverkan. Regeringen Bildt 1991-94.
Allianssamarbetet tydligt program. Regeringen Reinfeldt 2006-2014?
Ett av partierna har i dominerat: 1940- och 50-tal: folkpartiet
1970-talet: centerpartiet
From 1980-talet: moderaterna
23-04-20 Föreläsning 1: Affärssystem för företag
Börja här på måndag!!!!
Intressegrupper och föreningsliv”Tredje sektorn” växer
Traditionellt i politik
Påtryckningsgrupper/intresseorganisationer (fackföreningar, arbetsgivarföreningar, pensionärsorganisationer etc.)
Förespråkargrupper (miljöorganisationer, organisationer mot främlingsfientlighet)
Sociala funktioner eller välgörenhetsorganisationer
23-04-20
Ideella “tredje” sektorn
Marknad Politik
Intressegruppers förändrade roll
Korporatism: det politiska systemet karaktäriseras av institutionaliserat samarbete mellan ett fåtal intressegrupper och stat
Pluralism: det politiska systemet karaktäriseras av ett stort antal intressegrupper är verksamma (”lobbyism”)
Från korporatism till pluralism
= Nätverksstyrning
Ideella sektorns nya roller
Från ”snackis” till ”doer”
Medskapare av välfärd, deltar i upphandling
LO och SAFs försvagning
Flexiblare arbetsmarknad
Politik genom nätverk, ersätter representation
Fler religiösa organisationer
23-04-20
Nätverksstyrning
Från gvovernment till Governance
Beslut och genomförande i samverkan
Söker nya former
För förvaltning - NPM
För beslut - samverkan,- deliberation
23-04-20
Trender i ”tredje sektorn” & svenskt föreningsliv Nya roller i nätverksstyrningen
Möjligheter i främst välfärdsproduktionen
Svagare kopplingar mellan partier och föreningsliv
Minskat antal medlemmar i organisationer, men ökat något på senaste åren
Sociala medier som organisering
Konsekvenser för demokrati och offentlig organisering? Det sociala kapitalets betydelse?
Kom ihåg!
Partier och organisationer som aktörer
Institutionella arrangemang av arenor
Nya roller för ideella sektorn o intresseorganisationerna påverkar på nya sätt
23-04-20