-
Framtidens styrning
bortom NPM
Båstad, 9 nov. 2017
Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet [email protected] www.bringselius.se Twitter: @bringselius
Läs mer: Louise Bringselius (kommande) Människan, tilliten och den nya romantiken. Lund: Studentlitteratur
-
Framtidens styrning i staten
Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet [email protected] www.bringselius.se Twitter: @bringselius
-
Paradigmskifte
Den nya romantiken
Den mänskliga staten
Att styra och leda med tillit – en filosofi för en ny tid
-
Den nya romantiken
-
Nya förutsättningar: • Digitalisering - internet big data, open source, AI • Högre utbildningsnivå – ökade krav från medborgare • Extremt transparens och medialisering – felsökande och felfinnande • Global ekonomi, ökad konkurrens, migration • Åldrande befolkning, krav på effektivisering av välfärdsstaten
-
DET TEKNOKRATISKA PARADIGMET
& den teknokratiska staten
- Sekulära individualister (se Zygmunt Bauman)
- Elitism, prestation, tävling, tempo
- Nutid och framtid – fånga dagen!
- Varumärke, gestaltning, förenkling
- Teknologi och byråkrati, regelverk
- Det urbana, mondäna, reella
-
New Public Management (NPM) 1. Offentliga organisationer ska ledas av särskilda opolitiska
förvaltningschefer med omfattande handlingsutrymme. 2. I styrningen av förvaltningen ska prestationsmätning vara central
och denna mätning ska huvudsakligen bygga på tydliga, kvantifierbara mått.
3. Inom myndigheter ska man delegera resultatansvar till lokala enheter.
4. Det offentliga uppdraget ska fördelas på en mängd mer eller mindre självständiga organisationer.
5. Man ska sträva efter konkurrens mellan organisationer i förvaltningen.
6. Styrning och ledning i privat sektor ska fungera som förebild för offentlig verksamhet.
7. Ekonomisk återhållsamhet och arbetsdisciplin ska prioriteras.
-
”Diagnosen var cancer. Men det var inte
tumören som tog hans liv. I dag inleder Maciej
Zaremba sitt stora reportage om de absurda
konsekvenserna av ett dolt systemskifte i svensk sjukvård.” (Maciej Zaremba i DN 2013-02-17)
-
Tre problem med NPM-debatten
1. NPM kom att uppfattas som ett sammanhållet paket med tydligt innehåll.
2. NPM kom att uppfattas som något man var antingen för eller mot – och att den enda rimliga positionen var mot NPM.
3. Stora grupper misstänkliggjordes, t ex privata utförare av välfärdstjänster, ekonomer och alla typer chefer i offentlig sektor.
-
Dagens Nyheter, 15 juni 2014
-
https://www.svtplay.se/video/11933730/idevarlden/idevarlden-sasong-1-avsnitt-1
-
14
Källa: Tidningen Land http://tidningenland.se/trendbrott-nu-flyttar-vi-till-landet-igen/
-
Källa: Skoda
-
DET NYROMANTISKA PARADIGMET
- Sökande efter mening, arbetskritik, drömmar
- Längtan efter TRYGGHET, gemenskap, stabilitet
- Autenticitet, djup, förståelse, eftertanke, ansvar
- Fokus på det mänskliga, landsbygdsromantik
- Teknologi anpassad till människan
- Fortfarande rättssäkerhet – men mindre formalism
-
Det teknokratiska paradigmet
(NPM + NWS)
Den nyromantiska paradigmet
(NPM + NWS + NPS)
Statens åtagandeStyra
Kontrollera centraltStödja
Skapa förutsättningar lokalt
Statens huvudroller Förmyndare och portvakt Partner och portvakt
Statens karaktärTeknokratisk, opersonligDet begränsade ansvaret
Empatisk, personligDet utvidgade ansvaret
Källa: Louise Bringselius (kommande) Människan, tilliten och den nya romantiken. Lund: Studentlitteratur
-
Den mänskliga staten
Nya förväntningar
-
https://vimeo.com/73249081
”Vanmaktens fiende” Försäkringskassan
https://vimeo.com/73249081https://vimeo.com/73249081https://vimeo.com/73249081
-
Medborgare: Begränsat inflytande i beslut i
egna ärenden. Bristande tillgänglighet,
flexibilitet och helhetsansvar. Avsaknad av kontinuitet,
kvalitetsbrister.
Medarbetare: Detaljstyrning,
effektivitetshets, stress, formalism, otrygghet. Bristande samordning,
stuprörstänkande. Ökad administration, små möjligheter att
påverka beslut. Utbrändhet.
Politiker: Missnöjda brukare.
Missnöjda medarbetare. Bristande effektivitet, styrbarhet
och legitimitet.
-
Är enbart NPM förklaringen?
Hur avskaffar vi i så fall NPM?
-
Medialisering Digitalisering
Svårstyrd fragmenterad
förvaltning
Globalisering
Ökade krav på transparens och
rättssäkerhet
Ökat brukar- inflytande
Ökad allmän utbildningsnivå
Besparingskrav leder till behov av
öppna prioriteringar Grund för
ansvarsutkrävande (ger blame-avoidance)
Mer systematiskt arbete med lärande
och planering Kompetens & kunskapsideal
i styrande organ
Idén om oberoende granskning
Varför ökar granskning och administration och varför minskar professionernas autonomi?
Bortrationalisering av administrativ
personal
Ökade krav på styrbarhet
Marknadslösningar, ökad valfrihet
-
New Weberian State (byråkrati) - Rättssäkerhet - Transparens - Standardiserad evidensbaserad
praktik (ex. kunskapsstyrning)
New Public Management - Styrning, kontroll, kvantitativa mått - Marknadslösningar - Effektivisering Mer formalism och
detaljstyrning. Minskat handlings-
utrymme i frontlinjen.
New Public Service / Tillitsbaserad styrning
-
Källa: Bringselius, L. (2017) Tillitsbaserad styrning och ledning- ett ramverk. Tillitsdelegationens rapportserie.
Huvudaktör(Freidson 2001) Marknad Byråkrati Profession
Idealtyp/styrmekanism(Adler 2001)
Marknad/ pris
Hierarki/auktoritet
Gemenskap/Tillit
FokusOutput
(resultat)Process
(hantering)Input
(rekrytering)
Huvudsaklig teoretisk
förankringNationalekonomi Juridik Sociologi
Närliggande begrepp i
förvaltningsteori
New Public Management
New Weberian State
New Public Service;Public Value Governance
Viktiga inslagKonkurrens,valmöjlighet
Reglering, beslutslinje,
monopol
Kollegialkvalitetssäkring,
samverkan
-
Att styra och leda med tillit
En filosofi för en ny tid
-
1. Några trender kopplade till tillitsfilosofin
2. Ett ramverk för tillitsbaserad styrning och ledning
3. Exempel på tillämpning av tillitsfilosofin
-
1. Ämbetsmannen och medledarskapet
Medarbetare / brukare St
yrni
ng
Stöd
Medarbetare / brukare
-
Brukare Förvaltning
Politiker Tillsyn 2. Sömlös styrning
-
2. Personlig, nära
-
4. Digitaliserad, innovativ
-
5. Från konkurrens till samarbete och arbetsglädje
-
1. Ämbetsman, etik och medledarskap Agenda 2030, värdegrund, ledarskap
2. Sömlös styrning Mer samverkan och närmare politik/förvaltning. Gemensam ingång.
3. En personlig och nära förvaltning Omlokalisering, lokala servicekontor, coacher
4. Innovation och digitalisering Brukarfokuserade digitala lösningar, anpassade servicepaket
5. Från piska till morot Mindre detaljstyrning, mer motivation och beteendevetenskap
Sammanfattning
Men också… • Från prat till verkstad • Från storskaligt till småskaligt • Från ledarskap till medledarskap • Ansvarsförskjutningar • Ängslighet och nätverk
-
Tillitsbaserad styrning: metoder för att styra, leda och
organisera verksamhet, där tillit till medarbetaren är
utgångspunkten, där fokus ligger på att skapa flexibilitet
inför brukarens behov och där alla aktörer samverkar i strävan efter att ta ett
helhetsansvar.
Arbets-organisationStyrning
Kultur/ledarskap
Tillitsbaseradstyrning &
ledning
-
Organisering Styrning
Kultur & ledarskap
Öppenhet
-
Principerna knyter an till ett antal andra nyckelord och målsättningar:
Tillit Att som utgångspunkt helst välja att lita på motparten i stället för att misstro den. Gäller framför allt i nedåtriktade relationer i hierarkin.
Brukarfokus Att fokusera på att möta brukarens (patientens, medborgarens) förutsättningar och behov. Beskrivs ibland som fokus på kärnverksamheten. Nyckelord: patientinflytande; brukardialog.
Öppenhet Att dela information och tillåta oliktänkande, dvs en kultur med högt i tak. Nyckelord: lyhördhet; dialog; nytänkande; innovation; god arbetsmiljö.
Stöd Att administration, stödfunktioner, chefer, tillsynande verksamhet mm fokuserar på att stödja och skapa förutsättningar för ett bra möte med brukaren. Nyckelord: flexibilitet; hjälpsamhet; lärande; främjande; lokalt närvarande ledarskap.
Principerna knyter an till ett antal andra nyckelord och målsättningar:
TillitAtt som utgångspunkt helst välja att lita på motparten i stället för att misstro den. Gäller framför allt i nedåtriktade relationer i hierarkin.
BrukarfokusAtt fokusera på att möta brukarens (patientens, medborgarens) förutsättningar och behov. Beskrivs ibland som fokus på kärnverksamheten. Nyckelord: patientinflytande; brukardialog.
ÖppenhetAtt dela information och tillåta oliktänkande, dvs en kultur med högt i tak. Nyckelord: lyhördhet; dialog; nytänkande; innovation; god arbetsmiljö.
StödAtt administration, stödfunktioner, chefer, tillsynande verksamhet mm fokuserar på att stödja och skapa förutsättningar för ett bra möte med brukaren. Nyckelord: flexibilitet; hjälpsamhet; lärande; främjande; lokalt närvarande ledarskap.
-
Delegering Att beslut fattas så nära brukaren som möjligt och att medarbetare, brukare och första linjens chefer involveras i beslut på högre nivåer. Nyckelord: medarbetarinflytande; medledarskap; feedback; handlingsutrymme.
Samverkan Att samarbeta över gränser för att möta brukarens behov och ta helhetsansvar. Nyckelord: helhetssyn; systemsyn; helhetsansvar; teamarbete; kollegialitet.
Kunskap Att premiera kunskapsutveckling och kunskapsöverföring på alla nivåer i verksamheten. Nyckelord: kunskapsutveckling; lärande; evidensbaserad praktik; reflektion; erfarenhetsutbyte.
Delegering Att beslut fattas så nära brukaren som möjligt och att medarbetare, brukare och första linjens chefer involveras i beslut på högre nivåer. Nyckelord: medarbetarinflytande; medledarskap; feedback; handlingsutrymme.
Samverkan Att samarbeta över gränser för att möta brukarens behov och ta helhetsansvar. Nyckelord: helhetssyn; systemsyn; helhetsansvar; teamarbete; kollegialitet.
Kunskap Att premiera kunskapsutveckling och kunskapsöverföring på alla nivåer i verksamheten. Nyckelord: kunskapsutveckling; lärande; evidensbaserad praktik; reflektion; erfarenhetsutbyte.
-
Värdegrundens hårda delGrundläggande rättsliga principer• Demokrati• Legalitet• Objektivitet• Åsiktsfrihet• Lika värde, frihet & värdighet• Effektivitet och service.
Värdegrundens mjuka delGrundläggande principer för tillit:
• Brukarfokus• Öppenhet• Delegering• Stöd• Samverkan• Kunskap
-
Tillit som skapar motivation • Hawthorne-experimenten
• X- och Y-teorierna (McGregor, 1951)
• Inre och yttre drivkrafter och belöningar
-
Tillitsbaserad styrning och ledning
Teoretisk definition Tillitsbaserad styrning och ledning är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att • stimulera samverkan och helhetsperspektiv, • bygga tillitsfulla relationer samt • säkerställa att medarbetaren kan, vill och vågar hjälpa brukaren.
-
Relationer för tillit
Brukare
Förv
altn
ing
Politiker
Granskande & normerandeverksamhet
Relateradeverksamheter
-
Tillitens gränser
• Lagar och regler kommer först – men också möjlighet att
påverka dem
• Förlåtande och lärande vid mindre fel – men också
ansvarsutkrävande vid allvarlig misskötsel
• Dialog och ömsesidig respekt – men inte avsaknad av styrning
(fritt valt arbete)
• Tillit – men också kontroll och transparens
-
Konkreta metoder Den tillitsbaserade styrningen kan ta sig uttryck på många olika sätt. I det följande ges några exempel på vad den kan innebära i praktiken. Listan är inte menad att vara uttömmande. Olika verksamheter kan också ha olika behov.
1. Städa i styrningen! Rensa bland mål, indikatorer och regelverk. 2. Löpande kunskapsutveckling i frontlinjen. 3. Involvera medarbetare i beslut på alla nivåer. Tala medledarskap, helhetsansvar. 4. Flytta administrativt stöd och resurser närmare golvet, så att medarbetare kan ägna sig åt
sina kärnuppgifter. 5. Administrationen som stöd - inte styrande. 6. En lärande, samordnad kontroll/tillsyn – att hjälpa att göra rätt. 7. Kultur med högt i tak - uppmuntra återkoppling. Stärk ämbetsmannarollen. 8. Förlåt mindre fel, agera på allvarliga. 9. Lokalt närvarande och stödjande ledarskap. 10. Bygg rännor över stuprören – belöna helhetstänkande (t ex resultat i andras budget). 11. Premiera karriär i frontlinjen, t ex med lönepåslag för ”yttre tjänst”. 12. Lyft fram goda insatser på golvet i intern/extern kommunikation. 13. Bygg in slack (tidsluckor) i planeringen, för att ge andrum åt verksamma i frontlinjen och
skapa utrymme för relationsbyggande och innovationer. 14. Gör digitaliseringen till stöd, inte börda.
Konkreta metoder
Den tillitsbaserade styrningen kan ta sig uttryck på många olika sätt. I det följande ges några exempel på vad den kan innebära i praktiken. Listan är inte menad att vara uttömmande. Olika verksamheter kan också ha olika behov.
1. Städa i styrningen! Rensa bland mål, indikatorer och regelverk.
2. Löpande kunskapsutveckling i frontlinjen.
3. Involvera medarbetare i beslut på alla nivåer. Tala medledarskap, helhetsansvar.
4. Flytta administrativt stöd och resurser närmare golvet, så att medarbetare kan ägna sig åt sina kärnuppgifter.
5. Administrationen som stöd - inte styrande.
6. En lärande, samordnad kontroll/tillsyn – att hjälpa att göra rätt.
7. Kultur med högt i tak - uppmuntra återkoppling. Stärk ämbetsmannarollen.
8. Förlåt mindre fel, agera på allvarliga.
9. Lokalt närvarande och stödjande ledarskap.
10. Bygg rännor över stuprören – belöna helhetstänkande (t ex resultat i andras budget).
11. Premiera karriär i frontlinjen, t ex med lönepåslag för ”yttre tjänst”.
12. Lyft fram goda insatser på golvet i intern/extern kommunikation.
13. Bygg in slack (tidsluckor) i planeringen, för att ge andrum åt verksamma i frontlinjen och skapa utrymme för relationsbyggande och innovationer.
14. Gör digitaliseringen till stöd, inte börda.
-
T i l l i t Cynism Naivism
En balans – inte en ny ytterlighet
-
Det offentliga som portvakt - och partner
Teknokratiskt perspektiv
Hedonistiskt perspektiv
Service-perspektiv
Politiskt perspektiv
Tillitsbaseratperspektiv
Metafor för organisationen
Fabrik Spa Servicestation Spelplan Partnerskap
Central grupp Chefer Medarbetare BrukareBeslutsfattande politiker
Kombination -men särskilt brukare och medarbetare
Centrala temanRegelverk, incitament, styrning
Medarbetarens njutning och trivsel
Brukarens nöjdhet
InflytandeRelationer, behov, färdigheter
Ledarskapets utmaning
Anpassa struktur och teknologi efter uppgift.
Att ge medarbetaren vad den önskar
Att ge brukaren vad den önskar
Försvara den politiska maktbasen
Matcha organisationens mål med medarbetarens önskemål och brukarens behov
-
”Man hade jättemånga mål. Ett par hundra mål från fullmäktige, som sa att
precis så här ska ni göra. Men det var inga mål som styrde verksamheten och vi lade väldigt mycket tid på administration. Det signalerade mest att man
ville ha kontroll.”
”Det politiska ledarskapet är otroligt viktigt.”
/Kommundirektör
-
Göingemodellen (Östra Göinge)
Värdegrund: • Öppenhet • Engagemang • Ansvar
-
Louise Bringselius [email protected] www.bringselius.se
Bildnummer 1Bildnummer 2Bildnummer 3Bildnummer 4Bildnummer 5Bildnummer 6Bildnummer 7Bildnummer 8Bildnummer 9Bildnummer 10Bildnummer 11Bildnummer 12Bildnummer 13Bildnummer 14Bildnummer 15Bildnummer 16Bildnummer 17Bildnummer 18Bildnummer 19Bildnummer 20Bildnummer 21Bildnummer 22Bildnummer 23Bildnummer 24Bildnummer 25Bildnummer 26Bildnummer 27Bildnummer 28Bildnummer 29Bildnummer 30Bildnummer 31Bildnummer 32Bildnummer 33Bildnummer 34Bildnummer 35Bildnummer 36Bildnummer 37Bildnummer 38Bildnummer 39Bildnummer 40Bildnummer 41Bildnummer 42Bildnummer 43Bildnummer 44Bildnummer 45Bildnummer 46Bildnummer 47Bildnummer 48