1
Grunder för yrkesinriktad grundexamen
Grundexamen inom el- och automationsteknik, elmontör, automationsmontör, 2014 Föreskrift 77/011/2014 (innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015)
OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN
2014
2
INNEHÅLL
INLEDNING 1 GRUNDEXAMEN INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK OCH DESS UPPBYGGNAD 2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖMNING AV KUN-NANDET INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK 2.1 Obligatoriska examensdelar
2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik, 2.1.2 El- och automationsinstallationer 2.1.3 El- och energiteknik 2.1.4 Styckegodsautomation 2.1.5 Processautomation
2.2 Valbara examensdelar 2.2.1Automations- och datasystem i fastigheter 2.2.2 Elnätsinstallationer (1 kV–20 kV) 2.2.3 Planering av företagsverksamhet 2.2.4 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen 2.2.5 Examensdel från en yrkesexamen 2.2.6 Examensdel från en specialyrkesexamen 2.2.7 Examensdel från yrkeshögskolestudier (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) 2.2.8 Förberedelse inför uppgiften som arbetsplatshandledare (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) 2.2.9 Arbeta i ett företag (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) 2.2.10 Arbete som kräver spetskompetens (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) 2.2.11 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet (endast inom den grundläggande yrkesut-bildningen) 2.2.12 Examensdel från de fritt valbara examensdelarna(endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)
3 GEMENSAMMA EXAMENSDELAR MÅL FÖR KUNNANDE OCH BEDÖMNING AV KUNNANDET INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
3.1.Kunnande i kommunikation och interaktion
3.1.1 Modersmålet 3.1.1.1 Modersmålet, svenska 3.1.1.2 Modersmålet, samiska 3.1.1.3 Modersmålet, teckenspråket 3.1.1.4 Modersmålet, den studerandes eget modersmål 3.1.1.5 Modersmålet, svenska som andraspråk 3.1.1.6 Modersmålet, finska som andraspråk 3.1.1.7 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga 3.1.1.8 Modersmålet, romani 3.1.2 Det andra inhemska språket, finska 3.1.3 Främmande språk 3.1.3.1 Främmande språk, A-språk 3.1.3.2 Främmande språk, B-språk
3.2 Kunnande i matematik och naturvetenskap 3.2.1 Matematik 3.2.2. Fysik och kemi 3.2.3 Informations-, och kommunikationsteknik samt användningen av dem
3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet 3.3.1 Samhällsfärdighet 3.3.2 Arbetslivsfärdighet 3.3.3Företagsamhet och företagsverksamhet 3.3.4 Upprätthållandet av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap
3.4 Socialt och kulturellt kunnande 3.4.1 Kännedom om olika kulturer 3.4.2 Konst och kultur 3.4.3 Etik 3.4.4 Psykologi 3.4.5 Miljökunnande
3
3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1-3.3.4 4. FRITT VALBARA EXAMENSDELAR 4.1 Yrkesinriktade examensdelar som fördjupar eller utvidgar yrkesskickligheten 4.2 Examensdelar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnandet
4.3 Delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier 4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling 4.5 Individuell examensdel som baserar sig på kunnande som förvärvats genom arbetserfarenhet 5. DELAR SOM INDIVIDUELLT UTVIDGAR EXAMEN
BILAGA 1 BESKRIVNING AV EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIKBRANSCHEN, DESS VÄRDE-
GRUND OCH MÅL GÖR GRUNDEXAMEN
4
INLEDNING
Enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning 630/1998 (förändring 787/2014) bestämmer Ut-bildningsstyrelsen i grunderna för grundexamina examensbenämningarna, examens uppbyggnad, examensdelarna, kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examensdelarna samt be-dömningen av kunnandet.
Enligt lagen har den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen breda grundläggande sådan yrkes-skicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde. En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som en grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning eller som en fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning 631/1998 (föränd-ring 788/2014).
1 GRUNDEXAMEN INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK OCH DESS UPPBYGGNAD
En grundexamen som avläggs som en grundläggande yrkesutbildning är uppbyggd av yrkesinrik-tade examensdelar (135 kompetenspoäng), av gemensamma examensdelar (35 kompetenspoäng) och av fritt valbara examensdelar (10 kompetenspoäng). Omfattningen av en yrkesinriktad grun-dexamen är 180 kompetenspoäng.
De fristående examina är uppbyggda av yrkesinriktade examensdelar.
Den studerande kan inom grundläggande yrkesutbildning individuellt ta in fler examensdelar om det är nödvändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller en fördjupning av studerandes yrkeskompetens.
Examensbenämningen för grundexamen i el- och automationsteknik är elmontör och automa-tionsmontör Numreringen i tabellen över examens uppbyggnad hänvisar till den numrering av examensdelarna som används i kapitel 2, 3,4 och 5.
5
GRUNDEXAMEN INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK
Uppbyggnaden av examen i grundläggande yrkesutbild-ning
Uppbyggnaden av examen i fristående examen
2. Yrkesinriktade examensdelar, 135 kp 2. Yrkesinriktade examensdelar
2.1 Obligatoriska examensdelar, 105 kp Obligatoriska examensdelar för grundexamen inom el- och automationsteknik, elmontör är examensdelarna 2.1.1, 2.1.2 och 2.1.3 Obligatoriska examensdelar för grundexamen inom el- och automationsteknik, automationsmontör, är examensdelarna 2.1.1, 2.1.2, och 2.1.4 eller 2.1.5
2.1 Obligatoriska examensdelar Obligatoriska examensdelar för grundexamen inom el- och automationsteknik, elmontör är examensdelarna 2.1.1, 2.1.2 och 2.1.3 Obligatoriska examensdelar för grundexamen inom el- och automationsteknik, automationsmontör, är examensdelarna 2.1.1, 2.1.2, och 2.1.4 eller 2.1.5
2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik, 45 kp 2.1.2 El- och automationsinstallationer, 30 kp 2.1.3 El- och energiteknik, 30 kp 2.1.4 Styckegodsautomation, 30 kp 2.1.5 Processautomation, 30 kp
2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik 2.1.2 El- och automationsinstallationer 2.1.3 El- och energiteknik 2.1.4 Styckegodsautomation 2.1.5 Processautomation
2.2 Valbara examensdelar, 30 kp Den studerande ska välja 30 kompetenspoäng ur punkterna 2.2.1-2.2.12 eller icke-utförda examensdelar ur punkterna 2.1.3-2.1.5 Examensdelarna 2.2.5 och 2.2.6 motsvarar 30 kompetenspoäng i den grundläggande yrkesutbildningen Examensdel 2.2.7 motsvarar 15 eller 30 kompetenspoäng i enlighet med vad som beskrivs i kapitel 2 punkt 2.2.7
2.2 Valbara examensdelar Examinanden ska välja en examensdel av punkterna 2.2.1, 2.2.2, 2.2.5, 2.2.6 eller av icke-utförda examensdelar ur punkterna 2.1.3-2.1.5 Examensdel 2.2.3 motsvarar en examensdel Examensdel 2.2.4 motsvarar en eller två examensdelar i enlighet vad som beskrivs i kapitel 2, punkt 2.2.4
2.2.1 Automations- och datasystem i fastigheter, 30 kp 2.2.2 Elnätsinstallationer (1kV–20kV), 30 kp 2.2.3 Planering av företagsverksamhet, 15 kp 2.2.4 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen 15 kp eller 30 kp 2.2.5 Examensdel från en yrkesexamen 2.2.6 Examensdel från en specialyrkesexamen 2.2.7 Examensdel från yrkeshögskolestudier 2.2.8 Förberedelse inför uppgiften som arbetsplatshandledare, 5 kp 2.2.9 Arbeta i ett företag, 15 kp 2.2.10 Arbete som kräver spetskompetens, 15 kp 2.2.11 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkes-skicklighet, 5–15 kp 2.2.12 Examensdel från de fritt valbara examensdelarna, 5–15 kp
2.2.1 Automations- och datasystem i fastigheter 2.2.2 Elnätsinstallationer (1kV–20kV) 2.2.3 Planering av företagsverksamhet 2.2.4 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen 2. 2.5 Examensdel från en yrkesexamen 2.2.6 Examendel från en specialyrkesexamen
6
3. Gemensamma examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen, 35 kp
Obligatoriska Valbara
3.1 Kunnande i kommunikation och inter-aktion, 11 kp
9 kp 2 kp
3.1.1 Modersmålet 3.1.2Det andra inhemska språket 3.1.3 Främmande språk
5 2 2
0–2 0–2 0–2
3.2 Kunnande i matematik och naturveten-skap, 9 kp
6 kp
3 kp
3.2.1 Matematik 3.2.2 Fysik och kemi 3.2.3 Informations- och kommunikationstek-nik samt användningen av den
3 2 1
0–3
0–3
0–3
3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet, 8 kp
5 kp 3 kp
3.3.1 Samhällsfärdighet 3.3.2 Arbetslivsfärdighet 3.3.3 Företagsamhet och företagsverksamhet 3.3.4 Upprätthållande av arbetsförmåga, gym-nastik och hälsokunskap
1 1 1 2
0–3 0–3 0–3 0–3
3.4 Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp
7 kp
3.4.1 Kännedom om olika kulturer 3.4.2 Konst och kultur 3.4.3 Etik 3.4.4 Psykologi 3.4.5 Miljökunnande 3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1–3.3.4
0–3 0–3 0–3 0–3 0–3 0–3
20 kp 15 kp
Förutom eller istället för de mål för kunnandet gällande de valbara delarna (3.1.1–3.4.6) enligt det som föreskrivs i examensgrunderna, kan utbildningsanordnaren besluta om övriga valbara mål av olika omfattningar för kunnandet. För de valbara mål för kunnandet som utbildningsanordnaren själv beslutit om, bestäms bedömning av kunnandet och omfattning i kompetenspoäng. De valbara målen för kunnandet gällande delområdena kan även vara studerandes tidigare inhäm-tade kunnande som stöder målen för kunnandet i ifrågavarande examensdel eller dess delområden.
4. Fritt valbara examensdelar, 10 kp
7
4.1 Yrkesinriktade examensdelar som fördjupar eller utvidgar yrkesskickligheten 4.2 Examensdelar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnandet
4.3 Gemensamma examensdelar eller gymnasiestu-dier 4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fort-satta studier eller yrkesmässig utveckling 4.5 Individuell examensdel som baserar sig på kun-nande som förvärvats genom arbetserfarenhet
5. Delar som individuellt utvidgar examen
8
2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖM-NING AV KUNNANDET INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK
2.1 Obligatoriska examensdelar
2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik
Krav på yrkesskicklighet Basanvändning av dator och dataadministration samt förmåga att ta i bruk en dator Den studerande/examinanden
kan göra en arbetsplatsansökan och utarbeta skriftliga utredningar med bilder och tabeller för öv-ningsarbeten eller anvisningar om användning av apparater och system
kan utnyttja färdiga program för rapportering av arbetsprestationer, för att göra upp listor över el-tillbehör och komplettera eller ändra elritningar
kan använda dator som kommunikationsmedel och hjälp vid informationssökning
kan beakta datasäkerhetsfrågor i samband med användning av datanät. Basfärdigheter i elteknik och elektronik Den studerande/examinanden
känner till de eltekniska grundstorheterna och deras fysikaliska grunder samt beroendeförhållan-den, t.ex. Ohms lag och Kirchhoffs lagar
kan mäta ström och spänning vid serie-, parallell- och sammansatta kopplingar av motstånd
kan utföra beräkningar med grundstorheter och göra kopplingar enligt räkneuppgifterna samt hantera storheter som fysikaliska fenomen
kan göra grundmätningar och då använda universalmätare, tångampermätare och spänningspro-vare
kan använda oscilloskop för ström- och spänningsmätning i lik- och växelströmskretsar
kan genom mätning konstatera inverkan av olika komponenter, t.ex. motstånd, spole, kondensat-or, diod och galvaniska element, på lik- och växelströmskretsars funktion
kan visa hur magnetism påverkar funktionen i olika elapparater, såsom generatorer, motorer, re-läer och transformatorer
kan göra kretsscheman för grundkopplingar och då använda ett standardiserat framställningssätt
kan fastställa den eleffekt som 1- och 3-faskretsarna tar utgående från resultat vid mätning av spänning, ström och fasförskjutningsvinkel
känner till egenskaperna för analoga och digitala elektroniska grundkomponenter och de grund-kopplingar som kan göras med dem. Den studerande kan följande analoga grundkopplingar: halv- och helvågslikriktning, spänningsregulatorn och transistorns användning som brytare. Då det gäl-ler digitala grundkomponenter bör han eller hon kunna använda grindkretsar och bistabila vippor
kan mekaniskt bygga upp grundläggande kopplingar och kan genom lödning ansluta och lösgöra komponenter på kretskort och ansluta ledare till anslutningsdon och samtidigt beakta ESD-skyddet (electro static discharge).
kan mäta signaler i anslutning till analoga och digitala grundkopplingar med normala mätinstru-ment samt bedöma erhållna mätresultat
kan med hjälp av färdiga kretsscheman reda ut kopplingarnas funktion. Användning av handredskap, trä-, metall- och plastarbeten inom elbranschen Den studerande/examinanden
kan välja sina arbetsredskap enligt användningsändamålet och använda dem rätt
kan sköta handverktygen och hålla dem i användbart skick
kan använda arbetsredskap utan att redskapet, det objekt som ska bearbetas, han eller hon själv el-ler andra skadas
kan välja ändamålsenliga tillbehör och verktyg för att fästa anordningar på olika ytor
kan tillverka enkla skydds- och fästtillbehör av trä, metall eller plast
kan i sitt arbete välja och använda ändamålsenliga råmaterial, bearbeta dem och följa anvisningar-na för hantering av dem
kan foga samman ståldelar genom svetsning eller skruvfogning genom att använda maskin- och
9
plåtskruvar samt popnitar
kan foga samman trädelar med spik- eller skruvfog eller genom limning
kan välja fastsättningssätt enligt egenskaperna hos föremålet som ska fästas och ytan det ska fästas på, så att fastsättningen blir stabil
kan tolka maskinritningar, såsom tillverknings- och monteringsritningar
kan både manuellt och med något planeringsprogram på dator rita skisser av ett enkelt föremål med dimensioner och skala
kan mäta och dimensionera samt välja det mest lämpliga mätredskapet för det objekt som är aktu-ellt.
Behärskande av arbetarskydd, elsäkerhet och säkerhet vid elarbete Den studerande/examinanden
genomgår med godkänt vitsord kursen för heta arbeten i enlighet med fordringarna från Rädd-ningsbranschens Centralorganisation i Finland
genomgår med godkänt vitsord arbetarskyddskursen i enlighet med Arbetarskyddscentralens ford-ringar
genomgår med godkänt vitsord utbildningen i första hjälpen i enlighet med fordringarna om sä-kerhet vid elarbete enligt standarden SFS 6002
genomgår med godkänt vitsord kursen om säkerhet vid elarbete enligt SFS 6002
den studerande känner till kraven i bestämmelserna om elsäkerhet (elsäkerhetslagen, elsäkerhets-förordningen, ministeriernas beslut och förordningar), anvisningarna från elsäkerhetsmyndigheten (Tukes) samt kraven i standarden SFS 6002 om säkerhet vid elarbete
känner till de viktigaste informationskällorna för sin bransch och kan söka uppgifter ur dem med hjälp av uppgifter om objektet enligt de krav arbetet ställer
kan använda personkort enligt de allmänna avtalsvillkoren för byggnadsbranschen (YSE 98)
kan använda korrekta arbetskläder, som inte orsakar fara i arbetet. Kännedom och användning av elinstallationsmaterial Den studerande/examinanden
kan utföra elinstallationsarbeten på gruppledningsnivå, såsom grundläggande belysningskoppling-ar och kan spänningslöst göra ibruktagningsbesiktningar på de installationer han eller hon gjort samt dokumentera dem. Vid installationer kan den studerande välja för ändamålet lämpliga arma-turer, kablar, monteringstillbehör och kontaktdon
kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt
kan vid uppgörande av materiallistor använda sig av informationskällor, såsom SSTL:s eltillbe-hörsnummer och benämningar, samt använda dessa benämningar i diskussioner med branschfolk
kan i samband med monteringsarbeten inom elbranschen fästa olika slags komponenter på material som används inom byggnadsbranschen (såsom trä, tegel, betong och byggskivor)
känner till de ledningsvägar som används inom elbranschen och kan installera kablar och armatu-rer i dem
kan välja lämplig elinstallationsmateriel för olika lokaler enligt beteckningarna på apparaterna och beaktar samtidigt de krav som lokalen ställer på elutrustning, t.ex. elutrustningens kapslingsklasser
kan utföra de mätningar och sensoriska granskningar som krävs t.ex. vad gäller kapsling och ka-belfästning i samband med reparationer av elutrustning
kan tolka och göra elbranschens ritningar såsom installationsritningar och huvudscheman för el-centraler
kan tolka de byggritningar som behövs inom elbranschen
kan ta reda på varifrån installationstillbehör kan anskaffas.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av arbetsprocessen
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
10
Planering av eget arbete och uppgörande av planer
väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas
väljer en för situationen ändamåls-enlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresul-tat som kan godkännas
väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutre-sultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet
behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment
klarar självständigt av arbetsupp-giften
klarar lätt av uppgiften och förut-ser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självstän-digt och på eget initiativ
Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet)
arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen
arbetar enligt de uppställda kvali-tetsmålen
utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen
utvärderar sitt arbete under hand-ledning
utvärderar sitt arbete
utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven
arbetar utan onödigt svinn.
strävar efter att i sitt arbete vara effektiv med avseende på kostna-der och material.
arbetar effektivt med avseende på kostnader och material.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Behärskande av ar-betsmetoder
arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar
bedömer de valda arbetsmetoder-nas lämplighet under arbetets gång
anpassar självständigt sitt arbets-sätt enligt förändringar i arbetsför-hållandena
Behärskande av arbets-redskap och material
använder och underhåller verktyg under handledning
använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar
väljer de arbetsredskap som läm-par sig bäst för situationen, använ-der dem rätt och sköter dem
väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar.
använder tillbehör och material enligt deras egenskaper.
använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av material- och energieffektivitet.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Tolkning av ritningar
identifierar de viktigaste kompo-nenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -
lokaliserar olika komponenter i el- och/eller automationsplaner och -scheman
utnyttjar el- och/eller automat-ionsplaner och -scheman i sitt arbete
11
scheman
Behärskande och tillämpning av kun-skaper som behövs i arbetet
kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt.
kan klassificera, jämföra och analy-sera inhämtad information och bearbeta den för sina behov.
kan bedöma informationens rik-tighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe-tenser för livslångt lärande
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Beaktande av hälsa, säkerhet och funktions-förmåga
har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete
tar ansvar för att det egna arbets-sättet är säkert
utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare
följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara
följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete
observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem
använder skyddsutrustning, arbets-redskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna
förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägs-nar och för defekta arbetsredskap på service
kan bedöma om skyddsutrustning, arbetsredskap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete
Lärande och problem-lösning
behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna
klarar av de vanligaste problemsi-tuationerna med hjälp av läro-material och instruktionsböcker
klarar självständigt av också över-raskande problemsituationer
arbetar självständigt och kontrolle-rar vid behov sitt val genom att fråga handledaren
arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar
Interaktion och samar-bete
arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman
är en aktiv medlem i arbetsgrup-pen och anpassar sig till arbetslaget
arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet
slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört
har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressent-grupper
har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina in-tressentgrupper
Yrkesetik
uppför sig sakligt och håller ar-betstiderna.
uppför sig väl.
kan diskutera eventuella undantag.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att utföra grundläggande elinstallationsarbeten på en arbetsplats där el- och automationsin-stallationer utförs. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömnings-kriterierna.
12
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
I erkännande av kunnande: Basfärdigheter inom el- och automationsteknik i grundexamen inom el- och automationsteknik (45 kp) ersätter examensdelen Grunderna i elektronik och ICT i grundexamen inom datateknik och datakommunkationsteknik (45 kp)
2.1.2 El- och automationsinstallationer
Krav på yrkesskicklighet ELINSTALLATIONSTEKNISKA ARBETEN Användning och tillämpning av arbetsplaner för el- och automationsinstallationer Den studerande/examinanden
kan använda anvisningar för installation, drift och service och förstår deras betydelse för installat-ionsarbetet, installationerna och användningen av apparaterna samt för apparaternas livscykel
tar vara på dokumenten och överlåter dem åt kunden när arbetet är färdigt
kan med hjälp av installationsobjektets dokumentation ta reda på utrymmesklasser, apparaternas kapslingsklasser och installationsplatserna
kan beakta kraven på mekaniskt skydd och elektriskt skydd när installationer görs
kan bestämma vilka byggnadsställningar och lyftanordningar som behövs i arbetet enligt arbetar-skyddslagen samt reservera och använda de arbetsredskap och den skyddsutrustning som behövs i installationsarbetet.
Rör- och ledningsdragning och apparatinstallationer Den studerande/examinanden
kan välja de vanligaste installationsledarna och --kablarna, känner till deras konstruktion, tillåten draghållfasthet, böjningsradier samt installationstemperaturer
kan installera kabelvägarna enligt el- och automationsritningarna
kan installera och fästa kablarna i kabelvägarna enligt planerna
kan beakta ekonomin och kundservicen vid installationer samt arbeta kostnadseffektivt
kan installera jordnings-- och potentialutjämningsledningar jämte anslutningar enligt planerna
kan genomföra kablage i enlighet med kraven på störningsskydd
kan enligt elritningen installera och ansluta styrdon och eluttag för belysning samt fördelnings-- och förgreningsdosor samt armaturdosor
känner till de kablar och busskablar som är mest använda för styrning av energimatning och över-vakning och känner till kablarnas konstruktion och kan installera dem
kan skydda kablar och då beakta de krav som installationsmiljön ställer
kan skala, avsluta och koppla samt märka kablar
kan rätt och säkert använda arbets- och specialredskap för installationer. Installationer i fördelningscentraler Den studerande/examinanden
kan montera elcentraler på olika underlag och i olika installationsutrymmen, dra ledningar till cen-traler utan att kapslingsklassen försämras och så att kraven på mekaniskt skydd uppfylls och kan ansluta ledare, ledningar och kablar till centralen.
kan utföra erforderliga tillägg och ändringar i utrustningen enligt anvisningar samt de märkningar som hör till installationer i centraler.
MONTERINGSARBETEN INOM INDUSTRIN
13
Komponent- och kabelinstallationer Den studerande/examinanden
känner till olika slag av komponenter inom monteringsindustrin
kan välja de vanligaste installationsledarna och -kablarna, känner till deras konstruktion, tillåtna draghållfasthet, böjningsradie samt installations- och driftstemperatur
kan med hjälp av monteringsritningar, huvud-- och kretsscheman samt kopplingstabeller installera rätt utrustning, rätt material för kabelvägar, rör och kablar samt övriga tillbehör för monteringen
kan installera och fästa ledarna och kablarna i kabelvägarna enligt planerna
kan beakta ekonomin och kundservicen vid installationer samt arbeta kostnadseffektivt
kan dimensionera, skala och installera ledarna vid montering av en elcentral m.m. Installationer av elmotorer, relästyrning och logikstyrning Den studerande/examinanden
kan göra upp ett huvud- och styrschema för en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motorutgång
kan med hjälp av färdiga ritningar installera en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjuk-starts- och frekvensomriktardriven motor
kan använda programmerbar logik och dess programmeringsmiljö vid installation av en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motor
kan använda och koppla gränslägesbrytare och lägesgivare när ovannämnda kopplingar utförs
känner till kortslutningsmotorns funktionsprincip, konstruktion och kopplingar
känner till hur motorer monteras mekaniskt och hur de underhålls
känner till principerna för överbelastnings-- och kortslutningsskyddet för motordrifter och kan säkerställa att skyddsanordningarna är lämpliga och ställa in dem rätt enligt uppgifterna på mo-torns märkskylt och skriftligt hjälpmaterial.
Hydraulik- och pneumatikinstallationer Den studerande/examinanden
känner till principerna för hur tryckluft produceras och transporteras och dess miljöeffekter
kan baskomponenternas, t.ex. styrventilens och cylinderns konstruktion och funktionsprinciper och vet hur de ska installeras, regleras och styras
kan läsa hydraulik- och pneumatikscheman
kan utföra installations-, idrifttagnings-, service- och reparationsuppgifter i hydraulik- och pneu-matiksystem
kan reda ut systemets funktionssätt med hjälp av scheman
kan med hjälp av scheman reda ut arbetsrörelsebanor, effekterna av justeringar och söka orsaker till funktionsstörningar i felsituationer samt utföra nödvändiga reparationsåtgärder
kan utföra enkla styrningar och regleringar av ventiler, såsom att ändra funktionsriktningen. Användning och tillämpning av publikationer om elsäkerhet och kvalitetssystem Den studerande/examinanden
kan söka information som gäller branschen från lagstiftningen (lagar, förordningar, ministeriers föreskrifter och beslut samt standarder)
kan tolka och utarbeta installationsritningar samt huvud- och kretsscheman
kan tolka monteringsritningar samt apparatlistor för centraler samt införa eventuella ändringar som gjorts under arbetet
kan också använda gällande föreskrifter och standarder (t.ex. SFS 6000) och publikationer som anknyter till elsäkerhetsexamen 2 för att hitta de uppgifter som han eller hon behöver
känner till avsikten med och principen för kvalitetssystem
kan arbeta enligt anvisningar om elsäkerhet, exempelvis den anvisning som Henkilö- ja Yritysar-viointi SETI Oy har publicerat för yrkesinriktad utbildning inom elbranschen
kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt. Kontroll av installationer och ibruktagningsbesiktning Den studerande/examinanden
vet hur viktigt det är att i samband med elinstallationer kontrollera det egna arbetet under hela ar-betets gång före överlåtande av installationsarbetet till beställaren
kan göra en ibruktagningsbesiktning enligt standarden SFS 6000
14
kan fylla i de protokoll över ibruktagningsbesiktningen som gjorts upp för arbetsobjektet och i in-stallationsritningarna införa de ändringar som kom fram vid besiktningarna eller under arbetet
kan ge instruktioner om hur det färdigställda elinstallationsarbetet ska användas. Reparation av eldrivna mindre apparater Den studerande/examinanden
kan utföra service på och reparera de vanligaste elverktygen och elektriska konsumtionsapparater-na, såsom vägguttagsanslutna elektriska handverktyg, elradiatorer, ugnar och spisar
kan utnyttja handböcker och annat stödmaterial vid reparation av apparater.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av arbetsprocessen
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planering av eget arbete och uppgörande av planer
väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas
väljer en för situationen ändamåls-enlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresul-tat som kan godkännas
väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutre-sultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet
behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment
klarar självständigt av arbetsupp-giften
klarar lätt av uppgiften och förut-ser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självstän-digt och på eget initiativ
Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet)
arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen
arbetar enligt de uppställda kvali-tetsmålen
utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen
utvärderar sitt arbete under hand-ledning
utvärderar sitt arbete
utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven
arbetar utan onödigt svinn.
strävar efter att i sitt arbete vara effektiv med avseende på kostna-der och material.
arbetar effektivt med avseende på kostnader och material.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Behärskande av ar-betsmetoder
arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar
bedömer de valda arbetsmetoder-nas lämplighet under arbetets gång
anpassar självständigt sitt arbets-sätt enligt förändringar i arbetsför-hållandena
Behärskande av arbets-redskap och material
använder och underhåller verktyg under handledning
använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar
väljer de arbetsredskap som läm-par sig bäst för situationen, använ-der dem rätt och sköter dem
15
väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar.
använder tillbehör och material enligt deras egenskaper.
använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av material- och energieffektivitet.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Tolkning av ritningar
identifierar de viktigaste kompo-nenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -scheman
lokaliserar olika komponenter i el- och/eller automationsplaner och -scheman
utnyttjar el- och/eller automat-ionsplaner och -scheman i sitt arbete
Behärskande och tillämpning av kun-skaper som behövs i arbetet
kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt.
kan klassificera, jämföra och analy-sera inhämtad information och bearbeta den för sina behov.
kan bedöma informationens rik-tighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe-tenser för livslångt lärande
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Beaktande av hälsa, säkerhet och funktions-förmåga
har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete
tar ansvar för att det egna arbets-sättet är säkert
utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare
följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara
följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete
observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem
använder skyddsutrustning, arbets-redskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna
förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägs-nar och för defekta arbetsredskap på service
kan bedöma om skydd, arbetsred-skap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete
Lärande och pro-blemlösning
behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna
klarar av de vanligaste problemsi-tuationerna med hjälp av läro-material och instruktionsböcker
klarar självständigt av också över-raskande problemsituationer
arbetar självständigt och kontrolle-rar vid behov sitt val genom att fråga handledaren
arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar
Interaktion och arbetar som gruppmedlem under är en aktiv medlem i arbetsgrup- arbetar innovativt och anpassar sig
16
samarbete
handledning eller i arbetspar med fackman
pen och anpassar sig till arbetslaget
naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet
slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört
har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressent-grupper
har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina in-tressentgrupper
Yrkesetik
uppför sig sakligt och håller ar-betstiderna.
uppför sig väl.
kan diskutera eventuella undantag.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att på en arbetsplats där el-/automationsinstallationer görs eller på en arbetsplats i anknytning till industriellt montage utföra grundläggande installationsarbeten inom el- och automationsteknik en-ligt inriktningen hos den arbetsplats där inlärningen i arbetet genomförs. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkes-skicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.1.3 El- och energiteknik Elproduktion och elöverföring Den studerande/examinanden
vet hur elproduktionen går till i Finland och vilka olika typer av kraftverk som används
känner till principen för den riksomfattande eldistributionen och de olika överförings- och distri-butionsspänningarna
känner till huvudkomponenterna i överförings- och distributionsnäten
kan för en konsument redogöra för eldistributionen från ett kraftverk. Behärskande och användning av elritningar, elbeskrivningar, installations- och bruksanvisningar Den studerande/examinanden
känner till de vanligaste elsymbolerna som används vid elinstallationer
kan läsa elritningar så att han eller hon kan utföra ett arbete självständigt eller med lite handled-ning
kan läsa och tillämpa elspecifikationer
kan läsa systemspecifika anvisningar och handla enligt dem
kan tolka planritningar, systemscheman, apparatlistor och elspecifikationer samt ändra dem om ändringar i elinstallationerna gjorts under arbetet
kan göra upp en arbetsplan för ett mindre objekt och utifrån denna utföra arbetet
kan göra ändringar i elritningar med de rätta schemasymbolerna
kan läsa installationsanvisningar och utifrån dem installera och koppla elutrustning av olika system till nätet
kan ge kunden instruktioner om användningen av elutrustningen med hjälp av bruksanvisningar-na.
Behärskande av belysningsteknik och belysningsinstallationer Den studerande/examinanden
känner i fråga om grunderna i belysningsteknik till belysningsstyrkan
17
känner till de vanligaste ljuskällorna, deras färgtemperaturer och färgtoner samt kopplingsdonen för dem
känner till olika armaturkonstruktioner och kan välja en ljuskälla som passar respektive konstrukt-ion
är medveten om betydelsen av att spara energi vid projektering och installation av belysning
kan installera olika armaturer på puts och infällda armaturer med hjälp av armaturtillverkarens in-struktioner och gör det rätt med beaktande av kraven på installationsläge och kapslingsklass enligt utrymmesklass
kan beakta de krav som ställs på underhållet av armaturerna
kan installera komponenter för styrning av belysning, exempelvis strömbrytare och tryckknappar. Elvärmeinstallationer Den studerande/examinanden
känner till funktionsprinciperna för olika typer av elvärme och de avsnitt i installationsstandarden som gäller elvärmeinstallationer
kan avgöra om eluppvärmningen utgör en brandfara och utifrån detta bedöma om ett värmeag-gregat är lämpligt för platsen i fråga
kan enligt tillverkarnas installationsanvisningar installera exempelvis elradiatorer, golvvärme, tak-värme, följeuppvärmning, värmesystem för frostskydd, elpannor och varmvattenberedare
kan dimensionera effektbehovet för eluppvärmning i en mindre lokal och välja lämplig uppvärm-ningslösning
kan installera värmeregleringssystem för olika typer av uppvärmning
förstår hur en sänkning av temperaturen inverkar vid energibesparing. Installation av apparater Den studerande/examinanden
kan från en apparats märkskylt eller från installationsanvisningen ta reda på de viktigaste uppgif-terna och utifrån dessa avgöra om apparaten är lämplig för den plats där den ska installeras
kan utifrån en lågeffektapparats effekt bestämma vilka gruppledningar och skyddsanordningar som behövs
kan installera de skyddsanordningar som krävs när det gäller apparater, exempelvis säkerhetsbry-tare, nödstopp e.d.
kan göra de ledningsvägar som är typiska vid installation av apparater och installera ledningarna på ett estetiskt sätt
känner till de olika kapslingsklasserna och kan använda lämpliga tätningar vid kabelgenomgångar. Elcentralinstallationer och installation av förbrukningsmätare Den studerande/examinanden
känner till och kan i sitt installationsarbete beakta gällande krav i standarden för elcentraler vad gäller elcentralernas konstruktion och placering samt kopplingen av kablar i elcentraler
känner till de olika elcentralskonstruktionerna, exempelvis rackmonterade, fackindelade och cell-indelade ställverk
kan göra lednings- och kabelgenomföringarna utan att försämra kapslingsklassen
kan göra behövliga hål i centralens lucka och monteringsunderlag e.d. för komponenter och gör det med rätta verktyg
kan installera i elcentralen de behövliga komponenterna enligt tillverkarens installationsanvisning-ar
kan göra ledningsdragningar i elcentraler snyggt och med rätta ledningsvägar
kan koppla ledningar och kablar i en elcentral med de rätta arbetsredskapen och -metoderna
kan installera kablarna för styrning av elvärme i ett egnahemshus-, par- och radhus och koppla dem i elcentralen
kan installera en direkt och en indirekt mätningskoppling i en central
känner till mättransformatorernas omsättning och noggrannhetsklasser
kan märka elcentralernas komponenter så att de motsvarar installationerna och göra behövliga ändringar i ritningarna.
Arbetsplatsaktiviteter och allmänna avtalsvillkor Den studerande/examinanden
känner till organisationen för arbetarskydd och elarbetssäkerhet på arbetsplatsen när det gäller
18
elentreprenader
vet vilka uppgifter elmontören, arbetsledaren och projektledaren har i ett elektrifieringsprojekt
känner till de övriga entreprenörerna på arbetsplatsen, exempelvis huvudentreprenören och de olika underentreprenörerna såsom VVS-entreprenören
känner till den egna ställningen på arbetsplatsen och kan vid behov be om råd enligt de anvisning-ar som getts
kan i sitt sociala umgänge beakta de övriga entreprenörernas krav och behov
kan uppföra sig sakligt och försonligt när han eller hon sköter saker tillsammans med representan-ter för andra entreprenörer
vet vilken betydelse renhållningen av arbetsplatsen har när det gäller arbetarskydd och kan följa huvudentreprenörens anvisningar
känner i tillämpliga delar till innehållet i de allmänna avtalsvillkoren YSE 98 och kan följa kraven i dessa.
Felsökning och underhåll Den studerande/examinanden
identifierar en defekt del av en elapparat eller elinstallation och kan meddela om felet enligt gäl-lande praxis
kan informera kunden om en defekt elapparat eller elinstallation och komma med förslag på hur den ska repareras
kan skaffa sig en uppfattning om felets karaktär och utifrån detta välja felsökningsmetod
kan tillämpa det som han eller hon lärt sig i grunderna i elteknik och tänka logiskt vid felsökning
kan vid felsökning använda de rätta mätutrustningarna och utföra mätningar med dem på ett sä-kert sätt enligt bruksanvisningen för mätutrustningen
kan tolka mätresultat och sluta sig till elapparatens eller elinstallationens skick
kan tillförlitligt frånskilja en elapparat eller del av en elinstallation från elnätet före reparation eller service och kan meddela om det till rätt person
känner till säkerhetskraven vid underhållsarbeten
känner till underhållsanvisningarna inom hustekniken i fråga om elarbeten och kan med hjälp av dem ta reda på underhållsintervallen för elapparaterna
kan underhålla elapparater med korrekta arbetsmetoder, verktyg, tillbehör och material. Provning och testning av system, överlåtande av arbeten samt instruktioner om användning Den studerande/examinanden
känner till de arbeten som behövs vid ibruktagning av den elapparat som han eller hon installerat och vet hur viktig ibruktagningen är för att slutresultatet ska vara gott
kan testa funktionen hos olika system
kan redogöra för användningen av den elapparatur som han eller hon har installerat och ge kun-den instruktioner om användningen.
Elinstallationer i fastigheter Den studerande/examinanden
kan montera de typiska ledningsvägar som används vid elinstallationer, exempelvis kabelhyllor, upphängningsskenor för armaturer, kabelkanaler, kabelrännor och ellister
kan göra ledningsdragningar och kabelinstallationer på det sätt som emc-skyddet kräver och vet vilken betydelse emc-skyddet har när det gäller ledningsdragning och kabling
känner till de typiska sätten att genomföra emc-skyddet för olika ledningsvägar och kan använda dessa sätt vid installationerna
känner till olika rör- och ledningstyper som är i allmänt bruk
kan beakta hur olika material inverkar på möjligheten att installera rör och ledningar och kan in-stallera dem enligt tillverkarens anvisningar på olika installationsplatser, exempelvis på puts och infällda installationer samt installationer i jord och i vattendrag
kan utföra installationsarbeten snyggt och ekonomiskt och samtidigt beakta de krav som olika in-stallationssätt ställer
kan välja och använda fästtillbehör som är lämpliga för respektive installationsplats
kan beakta kraven på kapslingsklass för olika elapparater, kan använda de rätta flänsarna och tät-ningarna vid lednings- och rörgenomföringar och kan de rätta arbetsmetoderna när han eller hon gör genomföringar utan att försämra kapslingsklassen
kan vid koppling av ledare använda de rätta installationsmetoderna och kopplingstillbehören
19
kan beakta de krav som olika kopplingstekniker ställer på förbandens åtdragning och kan spänna till förbanden enligt anvisningarna som tillbehörstillverkaren gett
förstår vilken betydelse förbandens åtdragning har i fråga om personsäkerhet, brandsäkerhet och störningsfri drift
kan installera olika dimrar, lägesgivare och trappautomater på puts och infällda installationer i olika installationsmiljöer
kan utföra teletekniska installationer och kabelinstallationer (t.ex. i anslutning till data- och anten-nät samt brand- och säkerhetssystem)
känner till funktionsprinciperna för de vanligaste apparater inom välfärdsteknologin så att hon/han kan göra installationer och kabelinstallationer på rätta ställen enligt användning, exem-pelvis installera en induktions/hörselslinga för personer med nedsatt hörselförmåga, på ett för hörbarheten ändamålsenligt ställe
kan funktionsprincipen för ett modernt belysningsstyrsystem
känner till kraven på installationssätt i fråga om flyttbara och fasta installerade apparater och flytt-bara fast installerade apparater
kan i fråga om motordrifter mäta fasströmmarna och elnätets fasföljd, ställa in skyddsanordningar såsom ett termorelä enligt motorns belastningsström och kontrollera att skyddsanordningarna passar ihop
kan ta vara på installations-, bruks- och underhållsanvisningarna för elapparaterna under installat-ionsarbetet och ge kunden anvisningarna när arbetet är slutfört.
Installationer i lågspänningsnät (<1kV) Den studerande/examinanden
känner till hur ett luftledningsnät för lågspänning är uppbyggt och kan använda skyddsutrustning-en
känner till stolpklasserna och stolpmärkningarna (t.ex. varningsband, ledningsgrupper, fördel-ningsgräns, bakspänning, sambyggnad)
vet hur man arbetar i kreosotstolpar och hur man ska skydda sig och hantera stolparna
vet hur stolpar ska resas vid olika marktyper och vet vilka materiel som används för det
vet hur en bergstolpe ska resas och vilka materiel som används för det
kan montera ett stag och en stagisolator
kan montera en linje- och en ändboxjordning på en stolpe
kan montera olika krokar och stöd i stolpar
känner till den utrustning som används vid dragning av ledningar till stolpar såsom dragrullarna, draglinan och kabeldragningsmaskinen
kan spänna en AMKA-ledare och montera ledningen på ett hängdon eller en krok
kan avsluta AMKA-ledare av olika grovlek med spännhållare
kan göra en skarv och en avgrening på en AMKA-ledning
kan ledningsmärkningarna och kan montera ett sambyggnadsband
kan installera en gatu- eller gårdsarmatur på en stolpe
kan installera en anslutningsledning från stolpen till byggnaden och ansluta den till luftledningen
känner till kraven på kabeldiken och kan placera eller övervaka placeringen av en jordkabel i ett dike
känner till olika 0,4 kV jordkabelstyper
vet vilka rörkonstruktioner som används vid ledningsdragning i diken och kan dra en jordkabel i ett rör
kan märka jordkabelsdiket med ett varningsband och vet vilket jordmaterial som är lämpligt för att fylla igen jordkabeldiken och kan övervaka igenfyllningen
kan dra en jordningselektrod i ett kabeldike
känner till kabelskydden (rännor o.d.)
känner till bestämmelserna om skyddet av jordkablar för plogning
kan göra en avslutning och en skarv på en lågspänningsjordkabel enligt tillverkarens anvisningar
kan med hjälp av mätning ta reda på en jordkabels skick
kan läsa en planritning eller en jordkabelskarta och göra de behövliga ändringarna i den och märka ut var jordkablarna dragits enligt kraven i standarden
kan göra de behövliga kabelmärkningarna
kan göra en ibruktagningsbesiktning i ett luftlednings- och jordkabelnät på under 1000 V Gäller alla ovan nämnda centrala innehåll:
20
kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av arbetsprocessen
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planering av eget arbete och uppgörande av planer
väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas
väljer en för situationen ändamåls-enlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresul-tat som kan godkännas
väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutre-sultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet
behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment
klarar självständigt av arbetsupp-giften
klarar lätt av uppgiften och förut-ser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självstän-digt och på eget initiativ
Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet)
arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen
arbetar enligt de uppställda kvali-tetsmålen
utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen
utvärderar sitt arbete under hand-ledning
utvärderar sitt arbete
utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven
arbetar utan onödigt svinn.
strävar efter att i sitt arbete vara effektiv med avseende på kostna-der och material.
arbetar effektivt med avseende på kostnader och material.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Behärskande av ar-betsmetoder
arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar
bedömer de valda arbetsmetoder-nas lämplighet under arbetets gång
anpassar självständigt sitt arbets-sätt enligt förändringar i arbetsför-hållandena
Behärskande av arbets-redskap och material
använder och underhåller verktyg under handledning
använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar
väljer de arbetsredskap som läm-par sig bäst för situationen, använ-der dem rätt och sköter dem
väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar.
använder tillbehör och material enligt deras egenskaper.
använder tillbehör och material omsorgsfullt, kostnads- och materialeffektivt.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNINGSKRITERIER
21
BEDÖMNING
3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Tolkning av ritningar
identifierar de viktigaste kompo-nenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -scheman
lokaliserar olika komponenter i el- och/eller automationsplaner och -scheman
utnyttjar el- och/eller automat-ionsplaner och -scheman i sitt arbete
Behärskande och tillämpning av kun-skaper som behövs i arbetet
kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt.
kan klassificera, jämföra och analy-sera inhämtad information och bearbeta den för sina behov.
kan bedöma informationens rik-tighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe-tenser för livslångt lärande
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Beaktande av hälsa, säkerhet och funktions-förmåga
har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete
tar ansvar för att det egna arbets-sättet är säkert
utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare
följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara
följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete
observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem
använder skyddsutrustning, arbets-redskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna
förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägs-nar och för defekta arbetsredskap på service
kan bedöma om skyddsutrustning, arbetsredskap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete
Lärande och problem-lösning
behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna
klarar av de vanligaste problemsi-tuationerna med hjälp av läro-material och instruktionsböcker
klarar självständigt av också över-raskande problemsituationer
arbetar självständigt och kontrolle-rar vid behov sitt val genom att fråga handledaren
arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar
Interaktion och samar-bete
arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman
är en aktiv medlem i arbetsgrup-pen och anpassar sig till arbetslaget
arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet
slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört
har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressent-grupper
har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina in-tressentgrupper
Yrkesetik
uppför sig sakligt och håller ar-betstiderna.
uppför sig väl.
kan diskutera eventuella undantag.
22
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att utföra grundläggande elinstallationsarbeten på en arbetsplats där el- och energitekniska ar-beten utförs. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i ex-amensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskrite-rierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.1.4 Styckegodsautomation
Krav på yrkesskicklighet Mekanikinstallationer Den studerande/examinanden
känner till vilka transportörer, lyftanordningar, förpackningsmaskiner, pallastare och andra meka-niska anordningar som används vid styckegodsautomation samt deras funktionsprincip och kon-struktion
kan göra enkla mekaniska monterings- och ändringsarbeten
kan lokalisera fel som förekommer i mekaniska anordningar
kan montera givare i anslutning till transportörlinjer och utföra ledningsdragningarna till kon-struktionerna
känner till principerna för hur mekaniska, pneumatiska, hydrauliska och elektromekaniska cirkel- och lineära rörelser genomförs vid styckegodsautomation samt principen för deras mekaniska konstruktion.
Drift och styrning av anordningar i styckegodsanläggningar Den studerande/examinanden
känner till hierarkin för styr- och dataöverföringssystem och principerna för hur de utförs
kan göra enkla program för programmerbar logik för styrning av system och datainsamling
kan med logikens hjälp behandla olika signaler, exempelvis analoga in- och utsignaler
kan principen för servo- och stegmotorstyrning
kan i fråga om drift och styrning principerna för hur de viktigaste mätningarna genomförs och enkla inställningar och underhåll av anordningarna.
Robotikarbeten Den studerande/examinanden
känner till de vanligaste robotmodellernas konstruktion och rörelserymd
känner till principerna för programmering av robotar och kan göra enkla programmeringar
kan koppla automationsanordningar i anknytning till robotar och kan beakta dem i programme-ringen av robotarna
kan i sitt arbete beakta de skydd och skyddskonstruktioner som krävs vid automatiska funktioner. Driftsunderhåll och tillståndskontroll Den studerande/examinanden
kan uppgifterna i det underhåll som används i industrimiljö, likaså datahanteringen och tillstånds-kontrollen
vet betydelsen av förebyggande underhåll för driften och kan utföra underhållsåtgärder såsom smörjning
23
kan med hjälp av mätningar, signallampor och programverktyg utföra felsökning i mät- och styr-tillämpningar i ett automationssystem
kan analysera information från mätningar som görs vid tillståndskontroll, såsom information om rörelse, hastighet, acceleration, temperatur och vibration.
Gemensamt centralt kunnande
kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av arbetsprocessen
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planering av eget arbete och uppgörande av planer
väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas
väljer en för situationen ändamåls-enlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresul-tat som kan godkännas
väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutre-sultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet
behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment
klarar självständigt av arbetsupp-giften
klarar lätt av uppgiften och förut-ser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självstän-digt och på eget initiativ
Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet)
arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen
arbetar enligt de uppställda kvali-tetsmålen
utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen
utvärderar sitt arbete under hand-ledning
utvärderar sitt arbete
utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven
arbetar utan onödigt svinn.
strävar efter att arbeta effektivt med avseende på kostnader och material.
arbetar effektivt med avseende på kostnader och material.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Behärskande av ar-betsmetoder
arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar
bedömer de valda arbetsmetoder-nas lämplighet under arbetets gång
anpassar självständigt sitt arbets-sätt enligt förändringar i arbetsför-hållandena
Behärskande av arbets-redskap och material
använder och underhåller verktyg under handledning
använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar
väljer de arbetsredskap som läm-par sig bäst för situationen, använ-der dem rätt och sköter dem
väljer och använder tillbehör och använder tillbehör och material använder tillbehör och material
24
material enligt givna dokument och anvisningar.
enligt deras egenskaper.
omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av material- och energieffektivitet.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Tolkning av ritningar
identifierar de viktigaste kompo-nenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -scheman
lokaliserar olika komponenter i el- och/eller automationsplaner och -scheman
utnyttjar el- och/eller automat-ionsplaner och -scheman i sitt arbete
Behärskande och tillämpning av kun-skaper som behövs i arbetet
kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt.
kan klassificera, jämföra och analy-sera inhämtad information och bearbeta den för sina behov.
kan bedöma informationens rik-tighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe-tenser för livslångt lärande
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Beaktande av hälsa, säkerhet och funktions-förmåga
har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete
tar ansvar för att det egna arbets-sättet är säkert
utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare
följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara
följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete
observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem
använder skyddsutrustning, arbets-redskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna
förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägs-nar och för defekta arbetsredskap på service
kan bedöma om skydd, arbetsred-skap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete
Lärande och problem-lösning
behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna
klarar av de vanligaste problemsi-tuationerna med hjälp av läro-material och instruktionsböcker
klarar självständigt av också över-raskande problemsituationer
arbetar självständigt och kontrolle-rar vid behov sitt val genom att fråga handledaren
arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar
Interaktion och samar-bete
arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman
är en aktiv medlem i arbetsgrup-pen och anpassar sig till arbetslaget
arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet
25
slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört
har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressent-grupper
har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina in-tressentgrupper
Yrkesetik
uppför sig sakligt och håller ar-betstiderna.
uppför sig väl.
kan diskutera eventuella undantag.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att på en arbetsplats inom styckegodsautomationsbranschen:
användning och styrning av styckegodsanordningar eller
service- och underhållsarbeten.
Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrun-derna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.1.5 Processautomation
Krav på yrkesskicklighet Processkunnande Den studerande/examinanden
kan läsa och använda PI-diagram för att förstå hur en process fungerar
kan principen för någon produktionsprocess i en processindustri och förstår processautomation-ens betydelse för processtyrningen
uppfattar den helhet som industriprocessen utgör. Installationer av fältapparatur Den studerande/examinanden
kan nämna de elektriska och mekaniska delarna i en process i en tillräcklig omfattning med tanke på förståelsen av helheten, exempelvis en enhetsregulator och mätningen och reglerkretsarna i an-knytning till den
kan beakta arbetarskyddsanvisningarna i sitt arbete
kan montera givare och styrdon enligt installationsanvisningar och kan byta givare, styrdon och drivanordningar
kan göra enkla monterings- och ändringsarbeten
kan lokalisera mekaniska fel i systemen
kan göra enkla installationer och reparationer av bussystem
kan ta i bruk det bussystem som han eller hon har installerat. Kunnande i fråga om mät- och reglerteknik Den studerande/examinanden
kan göra mätningar i fråga om styr- och dataöverföringssystem som används i processer
kan med hjälp av systemet behandla analoga in- och utsignaler
26
kan använda ett automationssystems användargränssnitt vid mätning, styrning och datainsamling
kan redogöra för principerna för hur man genomför de mätningar som används i processautomat-ion
kan utföra enkla kalibreringar, regleringar och underhåll av givare, sändare och omvandlare
kan redogöra för hur en reglerkrets uppstår, reglersätten och reglerformerna
kan redogöra för principerna för P-, PI- och PID-reglering och göra parametreringar av en regula-tor
kan installera en enhetsregulator och de signalgivare som används i reglerkretsar samt ansluta dem till någon dataöverföringsbuss
kan ansluta ventiler och manöverorgan elektriskt och pneumatiskt. Service och underhåll Den studerande/examinanden
kan använda något underhållsdatasystem som används i industrimiljö och utföra enkla under-hållsåtgärder enligt datasystemet
kan redogöra för vilken betydelse förebyggande underhåll har för driften
kan med hjälp av mätningar, signallampor och programverktyg utföra felsökning i mät- och styr-tillämpningar i ett automationssystem
kan utföra mätningar, exempelvis av rörelse, hastighet, acceleration eller vibration, och använda den erhållna informationen vid bedömning av behovet av underhåll.
Gemensamt centralt kunnande
kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av arbetsprocessen
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planering av eget arbete och uppgörande av planer
väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas
väljer en för situationen ändamåls-enlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresul-tat som kan godkännas
väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutre-sultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet
behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment
klarar självständigt av arbetsupp-giften
klarar lätt av uppgiften och förut-ser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självstän-digt och på eget initiativ
Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet)
arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen
arbetar enligt de uppställda kvali-tetsmålen
utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen
utvärderar sitt arbete under hand-ledning
utvärderar sitt arbete
utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven
arbetar utan onödigt svinn.
strävar efter att arbeta effektivt med avseende på kostnader och material.
arbetar effektivt med avseende på kostnader och material.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNINGSKRITERIER
27
BEDÖMNING
2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Behärskande av ar-betsmetoder
arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar
bedömer de valda arbetsmetoder-nas lämplighet under arbetets gång
anpassar självständigt sitt arbets-sätt enligt förändringar i arbetsför-hållandena
Behärskande av arbets-redskap och material
använder och underhåller verktyg under handledning
använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar
väljer de arbetsredskap som läm-par sig bäst för situationen, använ-der dem rätt och sköter dem
väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar.
använder tillbehör och material enligt deras egenskaper.
använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av material- och energieffektivitet.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Tolkning av ritningar
identifierar de viktigaste kompo-nenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -scheman
lokaliserar olika komponenter i el- och/eller automationsplaner och -scheman
utnyttjar el- och/eller automat-ionsplaner och -scheman i sitt arbete
Behärskande och tillämpning av kun-skaper som behövs i arbetet
kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt.
kan klassificera, jämföra och analy-sera inhämtad information och bearbeta den för sina behov.
kan bedöma informationens rik-tighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe-tenser för livs-långt lärande
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Beaktande av hälsa, säkerhet och funkt-ionsförmåga
har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete
tar ansvar för att det egna arbets-sättet är säkert
utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare
följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara
följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete
observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem
28
använder skyddsutrustning, ar-betsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvis-ningarna
förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avläg-snar och för defekta arbetsred-skap på service
kan bedöma om skydd, arbetsred-skap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete
Lärande och problem-lösning
behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationer-na
klarar av de vanligaste problemsi-tuationerna med hjälp av läro-material och instruktionsböcker
klarar självständigt av också över-raskande problemsituationer
arbetar självständigt och kontrol-lerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren
arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar
Interaktion och sam-arbete
arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman
är en aktiv medlem i arbetsgrup-pen och anpassar sig till arbetsla-get
arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet
slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört
har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intres-sentgrupper
har förmåga och vilja till samar-bete med sin omgivning och sina intressentgrupper
Yrkesetik
uppför sig sakligt och håller ar-betstiderna.
uppför sig väl.
kan diskutera eventuella undantag.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att utföra sådana grundläggande arbeten som kräver centralt kunnandet på en arbetsplats inom processautomationsbranschen
vid installationer av fältapparatur eller
service- och underhållsarbeten.
Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrun-derna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.2 Valbara examensdelar
2.2.1 Automations- och datasystem i fastigheter
Krav på yrkesskicklighet Den som avlägger examensdelen ska behärska det kunnande i elsäkerhet och elarbetssäkerhet som ingår i punkt 2.1.1. Han/hon ska känna till bestämmelserna om trygghetsskydd samt de krav som ställs vid bevil-jandet av säkerhetsskyddarekort. INSTALLATIONER AV ELTEKNISKA DATASYSTEM I FASTIGHETER
29
Kablering av generella kabelnät Den studerande/examinanden
kan de schemasymboler som behövs vid kablering av generella kabelnät och känner till system-schemat
kan installera de parkablar som används vid kablering av generella kabelnät enligt tillverkarens an-visningar och då beakta kraven på emc-skyddet
kan utföra mätningar enligt standarden 50173 för generella kabelnät med en lämplig testutrustning och reparera eventuella fel som observerats och göra upp de behövliga dokumenten.
Installationer av brandalarmssystem Den studerande/examinanden
kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av brandalarmssystem och kän-ner till systemschemat
känner till de kablar som används i brandalarmssystem och kan installera dem enligt ritningar och scheman
känner till olika branddetektorer, brandklockor, kontrollampor och tryckknappar i brandalarm samt kan installera och koppla dem enligt tillverkarens anvisningar.
Installationer av inbrottslarmssystem Den studerande/examinanden
kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av inbrottslarmssystemen och känner till systemschemat
kan de vanligaste komponenterna i inbrottslarmssystem, exempelvis ir-detektorer, dörrkontakter, sirener för inomhus- och utomhusbruk, tangentbord och brottslarmcentraler
känner till de kablar som används i något inbrottslarmssystem och kan installera dem enligt rit-ningar och scheman.
Installationer av antennsystem Den studerande/examinanden
kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av antennsystem och känner till systemschemat
vet frekvenserna i sändarnätet och kanalknippena samt komponenterna i nätet Tähti 800
kan enligt ritningar och scheman installera kablarna för ett antennät samt rikta antennen med hjälp av en fältstyrkemätare mot den sändare som ger bäst resultat
känner till komponenterna i ett antennät, såsom fördelare, multiplexer, slutdosa och förstärkare
kan utföra mätningar i ett antennät i ett småhus och fastslå antennätets skick med hjälp av mätre-sultaten.
KUNNANDE I FRÅGA OM VVS-SYSTEM Den studerande/examinanden
känner till byggnaders uppvärmningssystem samt deras centrala delar, exempelvis fjärrvärmeväx-laren, oljepannan, elpannan, jordvärmepumpen och frånluftsvärmepumpen
känner till följande komponenter i värmeledningsnätet: cirkulationspumpen, olika ventiler, ter-mometrar och värmeelementet
identifierar de schemasymboler som används i reglerscheman över uppvärmningssystem och för-står utifrån funktionsbeskrivningen hur uppvärmningssystemet fungerar
vet hur en ventilationsanläggning som är försedd med värmeåtervinning fungerar och vilka delar den består av
ser skillnaden mellan en friskluftskanal, en tilluftskanal, en frånluftskanal och en avluftskanal
förstår komponenterna i ett värmeåtervinningssystem (plattvärmeväxlare, roterande värmeväxlare) och värmeåtervinningens betydelse vid energibesparing
kan schemasymbolerna i fråga om ventilationsapparater och –kanaler samt förstår huvudprincipen för ventilationsprocessen
identifierar de schemasymboler som används i reglerscheman när det gäller ventilation och förstår utifrån funktionsbeskrivningen hur ventilationssystemet fungerar
känner till kylaggregat som används i kylsystem och huvudkomponenterna i kylrörsystemet
identifierar schemasymbolerna i reglerscheman över kylsystem och förstår huvudprincipen för
30
kylprocessen
vet kylbafflarnas betydelse i en kylprocess
känner till befuktarens funktionsprincip och förstår dess betydelse i ventilationen
identifierar schemasymbolen för befuktare i reglerschemat. Installation av VVS-system i småhus Den studerande/examinanden
känner till värmesystemen och dess delar i småhus
känner till de delar som används för justering av det varma cirkulationsvattnet, exempelvis tre-vägsventilen, utetermostaten, varmvattengivaren och reglercentralen
kan dra ledningar för och koppla ovannämnda system enligt tillverkarens anvisningar
känner till delarna i ett vattenburet golvvärmesystem, exempelvis fördelarna och manöverdon, rumsvisa termostater och manövercentralen
kan ta reda på driftspänningen i det system som används och utifrån det välja lämpliga ledningar och installera dem
kan enligt ritningar och anvisningar koppla system så att det blir färdigt att användas
vet vilka komponenter som ingår i ventilationen i ett småhus
kan installera de givare och styrdon som behövs i en ventilationsanläggning enligt ritningar och tillverkarens anvisningar
kan dra ledningarna för och koppla en vattenpump, en motorskyddsströmställare och en tryck-strömställare samt kan ställa in strömmen i motorskyddsströmställaren så att den motsvarar den ström som vattenpumpens motor tar.
FASTIGHETSAUTOMATIONSSYSTEM Basfärdigheter i reglerteknik Den studerande/examinanden
förstår avsikten med ett automationssystem i fastighetsautomation. I fråga om reglerteknik förstår han eller hon P- och PI-regleringen
kan de schemasymboler som används i reglerscheman och förstår utifrån funktionsbeskrivningen hur apparaten i fråga fungerar
förstår styrningarna, låsningarna och regleringarna i ett reglerschema
kan från ett reglerschema avgöra var de visade komponenterna finns i processen. Elsysteminstallationer Den studerande/examinanden
kan under handledning dra kablar och koppla gruppledningarna från en fördelningscentral i ett automationssystem
kan dra kablar för och koppla en frekvensomvandlardriven motor och då beakta att emc-skyddet görs rätt
kan märka kablarna med korrekta beteckningar och koppla dem till fördelningscentralen enligt ritningarna samt till manöverorganen enligt planer och installationsanvisningar.
Installationer av fältapparatur Den studerande/examinanden
känner till den fältapparatur som är vanlig i automationssystem
känner till funktionsprinciperna för olika givare
känner till ström- och spänningssignalens princip i reglerteknik
kan ta reda på var en fältapparat finns i en process och utifrån detta planera kabelvägar för att få till stånd en fungerande och estetiskt tillfredsställande kablering
kan med hjälp av ritningar, installationsanvisningar och handledning dra ledningar för och koppla fältapparater utan att försämra deras konstruktion och kapslingsklass
kan dra ledningar för komponenter på ett estetiskt lämpligt sätt och då beakta vid ledningsdrag-ningen att komponenterna ska kunna bytas ut
kan märka fältapparaterna och kablarna enligt planerna. Installationer i undercentraler för övervakning (VAK) och i kontrollrum Den studerande/examinanden
31
vet undercentralens betydelse i ett fastighetsautomationssystem
kan ansluta en kontrollrumsdator till en undercentral för övervakning
känner till i anslutning till VAK ingångarna (givare och sändare) och utgångarna (manöverdonen) samt styrlogiken (programmet) i fråga om undercentraler
kan med övervakningsprogramvaran starta och stoppa ett automationssystem
kan kontrollera olika givares och sändares värden och ändra dem vid behov
kan kontrollera uppgifterna om manöverorganens tillstånd och utifrån dem fastställa processens tillstånd
känner till möjligheten till fjärrstyrning av ett automationssystem med hjälp av datakommunikat-ionsförbindelser.
Gemensamt centralt kunnande
kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av arbetsprocessen
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planering av eget arbete och uppgörande av planer
väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas
väljer en för situationen ändamåls-enlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresul-tat som kan godkännas
väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutre-sultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet
behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment
klarar självständigt av arbetsupp-giften
klarar lätt av uppgiften och förut-ser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självstän-digt och på eget initiativ
Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet)
arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen
arbetar enligt de uppställda kvali-tetsmålen
utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen
utvärderar sitt arbete under hand-ledning
utvärderar sitt arbete
utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven
arbetar utan onödigt svinn.
strävar efter att arbeta effektivt med avseende på kostnader och material.
arbetar effektivt med avseende på kostnader och material.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Behärskande av ar-betsmetoder
arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar
bedömer de valda arbetsmetoder-nas lämplighet under arbetets gång
anpassar självständigt sitt arbets-sätt enligt förändringar i arbetsför-hållandena
32
Behärskande av arbets-redskap och material
använder och underhåller verktyg under handledning
använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar
väljer de arbetsredskap som läm-par sig bäst för situationen, använ-der dem rätt och sköter dem
väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar.
använder tillbehör och material enligt deras egenskaper.
använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av material- och energieffektivitet.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Tolkning av ritningar
identifierar de viktigaste kompo-nenterna med hjälp av el och/eller automationsplaner eller -scheman
lokaliserar olika komponenter i el- och/eller automationsplaner och -scheman
utnyttjar el- och/eller automat-ionsplaner och -scheman i sitt arbete
Behärskande och tillämpning av kun-skaper som behövs i arbetet
kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt.
kan klassificera, jämföra och analy-sera inhämtad information och bearbeta den för sina behov.
kan bedöma informationens rik-tighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe-tenser för livslångt lärande
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Beaktande av hälsa, säkerhet och funktions-förmåga
har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete
tar ansvar för att det egna arbets-sättet är säkert
utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare
följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara
följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete
observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem
använder skyddsutrustning, arbets-redskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna
förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägs-nar och för defekta arbetsredskap på service
kan bedöma om skydd, arbetsred-skap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete
Lärande och problem-lösning
behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna
klarar av de vanligaste problemsi-tuationerna med hjälp av läro-material och instruktionsböcker
klarar självständigt av också över-raskande problemsituationer
33
arbetar självständigt och kontrolle-rar vid behov sitt val genom att fråga handledaren
arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar
Interaktion och samar-bete
arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman
är en aktiv medlem i arbetsgrup-pen och anpassar sig till arbetslaget
arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet
slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört
har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressent-grupper
har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina in-tressentgrupper
Yrkesetik
uppför sig sakligt och håller ar-betstiderna.
uppför sig väl.
kan diskutera eventuella undantag.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att på en arbetsplats där fastighetsautomationsarbeten utförs utföra uppgifter i anknytning till fastigheters eltekniska datasystem, VVS-processer eller fastighetsautomationssystem. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.2.2 Elnätsinstallationer (1 kV–20 kV)
Krav på yrkesskicklighet Kunnande i arbetarskydd Den studerande/examinanden
genomför med godkänt betyg utbildningen i säkerhet vid elarbete enligt standarden SFS 6002, ut-bildningen för arbetssäkerhetskortet som Arbetarskyddscentralen har tagit fram och Vägförvalt-ningens utbildning för Väggskydd 1-kortet eller visar att han eller hon har kunskaper som motsva-rar kraven i dessa utbildningar
känner till de allmänna arbetarskyddskraven och -författningarna samt hur de ska iakttas i prakti-ken
kan under handledning och i enlighet med arbetarskyddskraven använda de maskiner och den ut-rustning som behövs i de olika arbetsskedena vid installation i elnät
kan använda personlig skyddsutrustning och -anordningar
kan under handledning koppla ifrån ett arbetsobjekt samt i enlighet med bestämmelserna säker-ställa och konstatera att ett arbetsobjekt inte är spänningsförande
kan under handledning använda de redskap som behövs vid jordning av ett arbetsobjekt
förstår jordningens och potentialutjämningens betydelse i högspänningsapparater i fråga om skydd mot beröring
kan under handledning utföra ibruktagningsbesiktningar
kan vid installationsarbete beakta ekonomiska faktorer, kvalitetstänkande och god kundservice
kan under handledning sörja för de trafikmärken och andra märkningar samt skydd som behövs med tanke på utomstående.
Elmarknaden och produktionskunnande
34
Den studerande/examinanden
känner till funktionsprinciperna för olika kraftverkstyper och deras miljöeffekter
kan för en kund redogöra för hur elenergi överförs och distribueras från kraftverket till kunden
vet hur elmarknaden fungerar och hur elenergipriset är uppbyggt
förstår betydelsen av en effektiv energianvändning med tanke på klimatet och naturen. Arbeten i transformator- eller kopplingsstationer Den studerande/examinanden
känner till funktionsprincipen för transformator- och kopplingsstationer
kan läsa huvudscheman och installationsritningar
känner till transformatorns, brytarens, frånskiljarnas och mättransformatorernas betydelse i trans-formator- och kopplingsstationernas funktion
vet hur energimätning utförs på högspänningssidan
vet vilka skyddsreläer som används vid skydd av en anläggning och ett distributionsnät
känner till de vanligaste lednings- och kabeltyperna inklusive installationsmateriel som används i högspänningsdistributionsnät
kan fungera som medlem i en arbetsgrupp enligt bestämmelserna om säkerhet vid elarbete. Installationer av stolpkonstruktioner och luftledningar Den studerande/examinanden
kan med hjälp av elritningar, arbetsplaner och nätkartor bestämma var högspänningsluftledningar och stolpar ska placeras i terrängen samt typen och mängden installationsmaterial som behövs
känner till de vanligaste högspänningsluftledningarna samt deras uppbyggnad, mekaniska och elektriska egenskaper och kraven på installationsförhållandena samt vilka material som behövs vid installationen
känner till bestämmelserna om installationshöjd och skyddsavstånd från luftledningarna till mark, vatten, olika byggnader och andra luftledningar
kan fungera som medlem i en arbetsgrupp vid resande av stolpar enligt bestämmelserna om arbe-tarskydd
kan utföra stolparbete enligt arbetarskyddsanvisningarna
kan fungera som medlem i en arbetsgrupp som installerar högspänningsluftledningar med tillhö-rande ledningsfrånskiljare och frånskiljarstationer för olika stolpkonstruktioner med sina stag.
Installation av jordkablar Den studerande/examinanden
kan med hjälp av elritningar, arbetsplaner och nätkartor ta reda på vilka typer och mängder av högspänningskabel som behövs
känner till de vanligaste kablarna och vet var de ska användas samt känner till deras konstruktion, elektriska och mekaniska egenskaper, såsom tillåten draghållfasthet och böjningsradie samt kraven på installationsförhållandena
kan under handledning övervaka grävning och igenfyllning av kabeldiken
kan arbeta i en grupp som installerar en högspänningsjordkabel i jord eller vatten under beaktande av bestämmelserna om mekaniskt skydd samt skyddsavstånden till andra kablar och konstruktion-er
kan under handledning arbeta i en grupp vid montage av skarvar och avslutningar på en högspän-ningskabel
kan under handledning utföra byggnads-, installations- och kopplingsarbeten som hänför sig till transformatorstationerna efter ritningar och arbetsplaner
kan använda de arbetsredskap, apparater och tillbehör som behövs vid arbete i transformatorstat-ioner
kan arbeta i en grupp som installerar kablar för tele- och datasystem i jord eller vatten under beak-tande av bestämmelserna om mekaniskt skydd samt skyddsavstånden till andra kablar och kon-struktioner.
Gemensamt centralt kunnande
kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt.
Bedömning av kunnande
35
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av arbetsprocessen
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planering av eget arbete och uppgörande av planer
väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas
väljer en för situationen ändamåls-enlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresul-tat som kan godkännas
väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutre-sultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet
behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment
klarar självständigt av arbetsupp-giften
klarar lätt av uppgiften och förut-ser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självstän-digt och på eget initiativ
Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet)
arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen
arbetar enligt de uppställda kvali-tetsmålen
utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen
utvärderar sitt arbete under hand-ledning
utvärderar sitt arbete
utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven
arbetar utan onödigt svinn.
strävar efter att arbeta effektivt med avseende på kostnader och material.
arbetar effektivt med avseende på kostnader och material.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Behärskande av ar-betsmetoder
arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar
bedömer de valda arbetsmetoder-nas lämplighet under arbetets gång
anpassar självständigt sitt arbets-sätt enligt förändringar i arbetsför-hållandena
Behärskande av arbets-redskap och material
använder och underhåller verktyg under handledning
använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar
väljer de arbetsredskap som läm-par sig bäst för situationen, använ-der dem rätt och sköter dem
väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar.
använder tillbehör och material enligt deras egenskaper.
använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av material- och energieffektivitet.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
36
den kunskap som ligger till grund för arbetet
Den studerande eller examinanden
Tolkning av ritningar
identifierar de viktigaste kompo-nenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -scheman
lokaliserar olika komponenter i el- och/eller automationsplaner och -scheman
utnyttjar el- och/eller automat-ionsplaner och -scheman i sitt arbete
Behärskande och tillämpning av kun-skaper som behövs i arbetet
kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt.
kan klassificera, jämföra och analy-sera inhämtad information och bearbeta den för sina behov.
kan bedöma informationens rik-tighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe-tenser för livslångt lärande
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Beaktande av hälsa, säkerhet och funktions-förmåga
har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete
tar ansvar för att det egna arbets-sättet är säkert
utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare
följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara
följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete
observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem
använder skyddsutrustning, arbets-redskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna
förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägs-nar och för defekta arbetsredskap på service
kan bedöma om skydd, arbetsred-skap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete
Lärande och problem-lösning
behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna
klarar av de vanligaste problemsi-tuationerna med hjälp av läro-material och instruktionsböcker
klarar självständigt av också över-raskande problemsituationer
arbetar självständigt och kontrolle-rar vid behov sitt val genom att fråga handledaren
arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar
Interaktion och samar-bete
arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman
är en aktiv medlem i arbetsgrup-pen och anpassar sig till arbetslaget
arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet
slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört
har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressent-grupper
har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina in-tressentgrupper
Yrkesetik
uppför sig sakligt och håller ar-betstiderna.
uppför sig väl.
kan diskutera eventuella undantag.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
37
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att på en elnätsarbetsplats utföra grundläggande arbeten i anknytning till installationer av transformator- och kopplingsstationer, stolpkonstruktioner och luftledningar eller jordkablar. Om-fattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.2.3 Planering av företagsverksamhet
Krav på yrkesskicklighet
Den studerande eller examinanden kan
bedöma produktifieringen av sitt eget kunnande eller möjligheterna till affärsverksamhet på marknaden
kartlägga affärsmiljön och konkurrenssituationen för ett företag som ska grundas
presentera en affärsidé och en företagsform
utarbeta en affärsplan för ett företag
utarbeta de dokument som behövs vid grundande av ett företag
Bedömning av kunnandet
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av arbetsprocesserna
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planering av det egna arbetet och utarbetande av pla-ner
kartlägger under handledning de olika faserna vid planering och genomförande av företagsverk-samhet
kartlägger de olika faserna vid planering och genomförande av företagsverksamhet och handlar initiativ-rikt och ansvarsfullt
kartlägger på ett innovativt sätt de olika faserna vid planering och genom-förande av företagsverksamhet och handlar initiativrikt och ansvarsfullt
Behärskande av arbetshelheten
framskrider under handled-ning systema-tiskt i sitt arbete
framskrider systema-tiskt i sitt arbete
framskrider systematiskt och smidigt i sitt arbete
Kvalitativ verksam-het
beaktar i sitt arbete de kvali-tetsmål som satts upp för arbetet och förändrar sitt
beaktar i sitt arbete de uppsatta kvalitetsmå-len och utvärderar sitt eget arbete för att uppnå målen.
beaktar i sitt arbete de uppsatta kvali-tetsmålen och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå målen.
38
eget handlings-sätt utifrån er-hållen respons.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Användning av informations- och kommunikations-teknik
använder under handled-ning informations- och kommunikationsteknik i sitt planeringsarbete un-der beaktande av princi-perna för informationssä-kerhet
använder informat-ions- och kommuni-kationsteknik i sitt planeringsarbete under beaktande av princi-perna för informat-ionssäkerhet
använder informations- och kommunikationsteknik på egen hand och smidigt i sitt planeringsarbete under beak-tande av principerna för informationssäkerhet
Kartläggning av affärsmiljön
bedömer hur det egna kunnandet kan produkti-fieras eller vilka möjlig-heter till affärsverksamhet det finns på marknaden, men behöver emellanåt stöd och handledning
bedömer hur det egna kunnandet kan pro-duktifieras eller vilka möjligheter till affärs-verksamhet det finns på marknaden
bedömer på egen hand hur det egna kunnandet kan pro-duktifieras eller vilka innova-tiva möjligheter till affärs-verksamhet det finns på marknaden
kartlägger företagen inom branschen samt kunder-na, men behöver emel-lanåt handledning
kartlägger företagen inom branschen samt kunderna
gör på egen hand en omfat-tande kartläggning av företa-gen inom branschen
bedömer utifrån en kart-läggning vilka möjligheter det finns att genomföra sin plan med beaktande av branschens lagstiftning och huvudpunkterna i konkurrenslagstiftningen, men behöver emellanåt handledning
bedömer utifrån en kartläggning vilka möj-ligheter det finns att genomföra sin plan med beaktande av branschens lagstiftning och huvudpunkterna i konkurrenslagstift-ningen
bedömer kritiskt utifrån en kartläggning vilka möjlighet-er det finns att genomföra sin plan med beaktande av branschens lagstiftning och huvudpunkterna i konkur-renslagstiftningen
presenterar sin produkt eller tjänst för den tänkta kundgruppen genom att beskriva den nytta kun-den skulle ha av den, men behöver emellanåt hand-ledning
presenterar sin pro-dukt eller tjänst för den tänkta kundgrup-pen genom att besk-riva den nytta kunden skulle ha av den
presenterar sin produkt eller tjänst för den tänkta kund-gruppen genom att heltäck-ande beskriva den nytta kunden skulle ha av den
Grundande av ett företag
väljer under handledning företagsform för företaget
väljer företagsform för företaget
väljer på egen hand företags-form för företaget och moti-verar valet
utarbetar de dokument som behövs vid grun-
utarbetar de dokument som behövs vid grun-
utarbetar på egen hand de dokument som behövs vid
39
dande av företaget, men behöver en aning hand-ledning
dande av företaget grundande av företaget
Utarbetande av en affärsplan
kartlägger utvecklingsper-spektiven i fråga om marknaden och konkur-renssituationen, men be-höver en aning handled-ning
kartlägger utvecklings-perspektiven i fråga om marknaden och konkurrenssituationen
gör på egen hand en omfat-tande kartläggning av ut-vecklingsperspektiven i fråga om marknaden och konkur-renssituationen
presenterar en plan över hur de olika funktionerna (t.ex. försäljning, mark-nadsföring, produktion, inköp, logistik, tekniska lösningar inklusive in-formations- och kommu-nikationsteknik och bok-föring) ska skötas och tilldelas resurser, men behöver en aning hand-ledning
presenterar en plan över hur de olika funktionerna (t.ex. försäljning, marknads-föring, produktion, inköp, logistik, tek-niska lösningar inklu-sive informations- och kommunikationsteknik och bokföring) ska skötas och tilldelas resurser
presenterar en realistisk och välgrundad plan över hur de olika funktionerna (t.ex. för-säljning, marknadsföring, produktion, inköp, logistik, tekniska lösningar inklusive informations- och kommu-nikationsteknik och bokfö-ring) ska skötas och tilldelas resurser
upprättar en budget och en finansieringsplan, men behöver emellanåt hand-ledning
upprättar en budget och en finansierings-plan under beaktande av företagarens ansvar
upprättar en budget och en finansieringsplan på egen hand och under beaktande av företagarens ansvar
utför en analys av risk-hanteringen för företaget och utarbetar en säker-hetsplan, men behöver en aning handledning
utför en analys av riskhanteringen för företaget och utarbetar en säkerhetsplan
utför på egen hand en analys av riskhanteringen för före-taget och utarbetar en säker-hetsplan
3. Kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Val av företagsform samt informations-sökning gällande grundande och nedläggning av ett företag
söker under handledning information om grun-dande och nedläggning av företag samt om den lag-stiftning och dokument som gäller verksamhet inom den valda bran-schen
söker information om grundande och nedlägg-ning av företag samt om den lagstiftning som gäller verksamhet inom den valda branschen
gör på egen hand en omfat-tande sökning av informat-ion om den lagstiftning och dokument som gäller grun-dande och nedläggning av företag samt verksamhet inom den valda branschen
Utarbetande av en affärsplan
skaffar under handledning information som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets affärsverksam-het
skaffar information som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets af-färsverksamhet
skaffar på egen hand och mångsidigt information som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets affärs-verksamhet
40
skaffar under handledning information om tjänster som stöder grundandet av företaget och verksam-heten, bl.a. om tjänster som erbjuds av bokfö-ringsbyråer.
skaffar information om tjänster som stöder grundandet av företaget och verksamheten, bl.a. om tjänster som erbjuds av bokföringsbyråer.
skaffar mångsidigt inform-ation om tjänster som stö-der grundandet av företaget och verksamheten, bl.a. om tjänster som erbjuds av bokföringsbyråer.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe-tenser för livslångt lärande
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Lärande och pro-blemlösning
fattar beslut under hand-ledning
gör val och fattar be-slut
ger motiverade förslag, gör val och fattar beslut för ut-veckling av företagets verk-samhet
utvärderar under hand-ledning sin verksamhet och hur det egna arbetet framskrider
utvärderar sin verk-samhet och hur det egna arbetet framskri-der
utvärderar på eget initiativ sin verksamhet och sitt ar-bete samt hur företagsverk-samheten framskrider
Interaktion och samarbete
förhandlar under hand-ledning om samarbete med intressentgrupper
förhandlar om samar-bete med intressent-grupper
förhandlar innovativt om samarbete med intressent-grupper
Yrkesetik följer under handledning vid planering av företags-verksamheten alla de vär-dena som rör hållbar utveckling
följer vid planering av företagsverksamheten alla de värden som rör hållbar utveckling
följer de vid planering av företagsverksamheten alla de värden som rör hållbar ut-veckling samt motiverar be-tydelsen av dem för före-tagsverksamheten
Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
använder i regel säkra, lämpligt belastande och omväxlande arbetsme-toder och beaktar ergo-nomin.
använder säkra, lämp-ligt belastande och omväxlande arbetsme-toder och beaktar er-gonomin.
använder säkra, lämpligt belastande och omväxlande arbetsmetoder och beaktar ergonomin. Är initiativrik när det gäller att förbättra säkerheten och ergonomin på den egna arbetsplatsen.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden visar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle ge-nom att planera uppgifter som behövs vid grundande av ett företag och uppgifter gällande företagets verksamhet. . Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskri-terierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
41
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.2.4 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen
I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från yrkesinriktade grundexamina för vilka Utbildningsstyrelsen har utfärdat grunder.
För en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som en fristående examen kan väljas endast examens-delar som ingår i den fristående examens uppbyggnad.
Den valda examensdelen inkluderas i grundexamen inom el- och automationsteknik omfattande an-tingen 15 eller 30 kompetenspoäng och i en fristående examina som en eller två examensdelar, bero-ende på examensdelens ursprungliga omfattning i kompetenspoäng. Examensdelar som är under 15 kompetenspoäng kan inte inkluderas och examensdelar som är mer omfattande än 15 eller 30 kompe-tenspoäng inbegrips som examensdelar vars omfattning är 15 eller 30 kompetenspoäng, och i fri-stående examen som antingen en eller två examensdelar .
2.2.5 Examensdel från en yrkesexamen
I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från yrkesexamina för vilka Utbild-ningsstyrelsen har utfärdat grunder. Kraven på yrkesskicklighet i den examensdelen bör avvika avse-värt från andra valda examensdelar som valts till examen.
I denna grundexamen kan inkluderas endast en sådan examensdel från yrkesexamen, vars krav på yr-kesskicklighet i förhållande till kraven på yrkesskickligheten i hela till sin omfattning, svårighetsgrad och signifikans är minst 30 kompetenspoäng och som i fristående examen motsvarar två valbara exa-mensdelar i denna grundexamen.
2.2.6 Examensdel från en specialyrkesexamen
I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från specialyrkesexamina för vilka Utbildningsstyrelsen har utfärdat grunder. Kraven på yrkesskicklighet i den examensdelen bör avvika avsevärt från andra valda examensdelar som valts till examen.
I denna grundexamen kan inkluderas endast en sådan examensdel från specialyrkesexamen, vars krav på yrkesskicklighet i förhållande till kraven på yrkesskickligheten i hela examen till sin omfattning, svå-righetsgrad och signifikans är minst 30 kompetenspoäng och som i fristående examen motsvarar två valbara examensdelar i denna grundexamen.
2.2.7 Examensdel från yrkeshögskolestudier (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)
I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från yrkeshögskolestudier.
I grundexamen i el- och automationsteknik kan examensdel från yrkeshögskolestudier inkluderas som anting-
en 15 eller 30 kompetenspoäng. Kompetenshelheten i högskolestudierna bör minst vara sådan, att den jäm-
fört med kraven på yrkesskickligheten i grundexamen i el –och automationsteknik ,till sitt omfång, svårighets-
grad och betydelse omfattar minst 15 kompetenspoäng. Om kompetenshelheten i yrkeshögskolestudierna till
sitt omfång, svårighetsgrad och betydelse motsvarar minst 30 kompetenspoäng jämfört med kraven på yrkes-
skicklighet i hela examen kan den inkluderas i grundexamen i el- och automationsteknik omfattande 30 kom-
petenspoäng.
42
Yrkeshögskolestudier förutsätter inte yrkesprov.
2.2.8 Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) Krav på yrkesskicklighet
Den studerande kan
på arbetsplatsen identifiera arbetsuppgifter som lämpar sig för inlärning i arbetet och för yr-kesprov och kan utreda föremålen för bedömning och bedömningskriterierna
i arbetsgemenskapen förhandla om genomförande av inlärning i arbetet och yrkesprov
i samarbete med läraren och arbetsplatshandledaren bereda planer för inlärning i arbetet och för yrkesprov
introducera övriga studerande i arbeten som utförs på arbetsplatsen eller i läroanstalterna och i de rutiner och regler som gäller där
presentera arbets- och utbildningsmöjligheterna i sin bransch t.ex. för studerande som är på praktisk arbetslivsorientering
föra handledningsdiskussioner, utveckla sin verksamhet på basis av respons och medla när olika synsätt förekommer
fungera tillsammans med olika lärande och arbetskamrater
ta emot och ge utvecklande respons
självvärdera sin inlärning i arbetet och sitt yrkesprov enligt de på förhand överenskomna fö-remålen och kriterierna för bedömning
bedöma de arbetarskyddsrisker som hör ihop med det egna arbetet samt kan fungera och handleda även andra att handla enligt arbetarskyddsanvisningarna.
Bedömning av kunnandet
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskandet av arbetsproces-sen
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Planering av det egna arbetet och uppgör-ande av planer
bereder med handledning pla-ner för inlärning i arbetet och för yrkesprov
bereder enligt givna anvisningar planer för inlärning i arbetet och för yrkesprov
bereder självständigt och initia-tivrikt planer för inlärning i arbetet och för yrkesprov
Behärskande av arbetets helhet
behöver tidvis handledning.
utför självmant de anvisade uppgifterna.
framskrider smidigt i sitt arbete och anpassar sitt arbete till den övriga verksamheten i arbets-miljön.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskandet av arbetsme-toder, -redskap och material
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
43
Handledning av studerande
introducerar med handledning andra studerande
introducerar enligt anvisningar andra studerande och för hand-ledningsdiskussioner
introducerar andra studerande, fungerar flexibelt med olika människor och medlar vid olika synsätt
Bedömning av stu-derande
tar emot och ger med handled-ning respons på arbetsuppgif-terna samt självvärderar med handledning inlärningen i arbe-tet och yrkesproven enligt överenskomna föremål och kriterier för bedömningen.
tar emot och ger respons på arbetsuppgifterna samt själv-värderar inlärningen i arbetet och yrkesproven enligt över-enskomna föremål och kriterier för bedömningen.
för konstruktiva feedbacksdis-kussioner samt självvärderar inlärningen i arbetet enligt på förhand överenskomna föremål och kriterier för bedömningen.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Kännedom om ar-betslivet och utbild-ningen inom den egna branschen
presenterar några arbets- och utbildningsmöjligheter inom sin bransch
presenterar arbets- och utbild-ningsmöjligheter inom sin bransch
presenterar självständigt och mångsidigt arbets- och utbild-ningsmöjligheter inom sin bransch
Kännedom om läro-planer
identifierar med handledning de saker som ska läras under en period för inlärning i arbetet och det kunnande som bedöms i yrkesprov.
identifierar enligt anvisningar de saker som ska läras under en period för inlärning i arbetet och det kunnande som bedöms i yrkesprov.
identifierar självständigt de saker som ska läras under en period för inlärning i arbetet och det kunnande som bedöms i yrkesprov.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkom-petenser för livs-långt lärande
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
bedömer de arbetarskyddsrisker som hör ihop med det egna arbetet samt handlar enligt arbetarskyddsanvisningarna.
bedömer de arbetarskyddsrisker som hör ihop med det egna arbetet samt handlar enligt arbetarskyddsanvisningarna.
bedömer de arbetarskyddsrisker som hör ihop med det egna arbetet och fungerar och hand-leder även andra att handla enligt arbetarskyddsanvisning-arna.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De studerande visar sitt kunnande genom att göra upp en plan för ett yrkesprov eller för inlärning i arbetet. De gör sig förtrogna med verksamheten, arbetsuppgifterna, arbetskulturen och reglerna i arbetsgemenskapen samt bedömer arbetsgemenskapens arbetarskyddsrisker och frågorna om arbetsergonomi för det egna arbetets del. De studerande kartlägger möjligheterna att genomföra inlärning i arbetet och yrkesprov på arbetsplatsen. De studerande analyserar bedömningarna av sin egen inlärning i arbetet och sina yrkesprov. Yrkesprovet ges i regel
44
i samband med något annat yrkesprov.
Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläg-gande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras detta med annan bedömning av kunnandet.
2.2.9 Arbeta i ett företag (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)
Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan
bedöma utbudet inom den egna branschen och möjligheterna att hitta nya kunder ur produktifiering-ens perspektiv
precisera en ekonomiskt lönsam affärsidé och en mission
planera ett företags verksamhet målinriktat och kundorienterat
utföra arbetsuppgifter som rör ett företags verksamhet
skaffa samarbetspartner och bygga upp de nätverk som behövs i affärsverksamhet
presentera ett företags verksamhet i olika situationer
använda informations- och kommunikationsteknik som hjälp i sitt arbete
arbeta i ett team i ett företag, men kan också arbeta på egen hand och fatta självständiga beslut
bedöma ett företags utvecklingsbehov.
Bedömning av kunnandet
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av arbetsprocessen
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Planering av det egna arbetet
deltar i planeringen av företagets verksamhet och arbetar i ett arbetslag, men tar ansvar för sina egna arbeten
planerar företagets verksamhet och agerar initiativrikt och an-svarsfullt som medlem i ett arbetslag samt tar ansvar för sina egna arbeten
planerar företagets verksam-het innovativt och agerar initiativrikt, ansvarsfullt och uppmuntrande samt tar an-svar för sina egna arbeten
Behärskande av arbetshelheten
framskrider systematiskt i sitt arbete under handled-ning
framskrider systema-tiskt och smidigt i sitt arbete
framskrider systematiskt och smidigt i sitt arbete och an-passar sitt arbete efter ar-betslagets verksamhet
Behärskande av tidsanvändning
gör upp en tidsplan för olika uppgifter, men be-höver en aning handled-ning, och följer sin tids-användning
gör upp en tidsplan för olika uppgifter och följer sin tidsanvänd-ning
gör upp en tidsplan för olika uppgifter under beaktande av effektiv tidshantering och följer sin tidsanvändning
Kvalitativ och beaktar de kvalitetsmål beaktar de gemensamt beaktar de gemensamt upp-
45
kostnadsmedveten verksamhet
som satts upp för det egna arbetet och föränd-rar sitt arbetssätt utifrån erhållen respons
uppsatta kvalitets- och kostnadsmålen och utvärderar det egna arbetet för att uppnå målen
satta kvalitets- och kost-nadsmålen och utvecklar det egna arbetet för att uppnå målen
agerar serviceinriktat i sitt arbete.
agerar serviceinriktat och främjar kundnöjd-heten.
agerar serviceinriktat och försäkrar sig om kundnöjd-heten.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Användning av informations- och kommunikations-teknik
använder efter att ha fått instruktioner informat-ions- och kommunikat-ionsteknik under beak-tande av principerna för informationssäkerhet
använder informat-ions- och kommuni-kationsteknik under beaktande av princi-perna för informat-ionssäkerhet
använder informations- och kommunikationsteknik på egen hand och smidigt under beaktande av principerna för informationssäkerhet
Kartläggning av affärsmiljön
bedömer som teammed-lem utifrån den informat-ion som skaffats de nya kundgrupperna och de produkter och tjänster som ska erbjudas kunder-na, men behöver emel-lanåt handledning
bedömer som team-medlem utifrån den information som skaf-fats de nya kundgrup-perna och de produk-ter och tjänster som ska erbjudas kunderna
bedömer som teammedlem på egen hand och fördoms-fritt utifrån den information som skaffats de nya kund-grupperna och de produkter och tjänster som ska erbju-das kunderna
Precisering av en affärsidé
tar som teammedlem fram en ekonomiskt lön-sam affärsidé och en mission, men behöver en aning handledning
tar som teammedlem fram en ekonomiskt lönsam affärsidé och en mission
tar på egen hand och som teammedlem fram en eko-nomiskt lönsam affärsidé och en mission
Planering av företa-gets verksamhet
tar under handledning fram mål för företagets grundläggande funktioner och en kundorienterad plan som innehåller åt-gärder genom vilka målen för funktionerna ska uppnås
tar fram mål för före-tagets grundläggande funktioner och en kundorienterad plan som innehåller åtgär-der genom vilka målen för funktionerna ska uppnås
tar på egen hand fram väl-motiverade mål för företa-gets grundläggande funkt-ioner och en kundorienterad plan som innehåller åtgärder genom vilka målen för funktionerna ska uppnås
Skaffande av samar-betspartner
väljer som teammedlem samarbetspartner och kommer överens om samarbetsformerna samt ingår vid behov avtal, men behöver handledning vid upprättande av avtal
väljer som teammed-lem samarbetspartner och kommer överens om samarbetsformer-na samt ingår vid be-hov avtal
väljer som teammedlem in-novativt och mångsidigt samarbetspartner och kom-mer överens om samarbets-formerna samt ingår vid be-hov avtal
46
Utförande av arbets-uppgifter i företaget
sköter på egen hand och som teammedlem några arbetsuppgifter som rör företagets verksamhet, såsom materialanskaff-ning, tillverkning, mark-nadsföring, försäljning och distribution av pro-dukter
sköter på egen hand och som teammedlem arbetsuppgifter som rör företagets verk-samhet, såsom materi-alanskaffning, tillverk-ning, marknadsföring, försäljning och distri-bution av produkter
sköter på egen hand och som teammedlem arbets-uppgifter som rör företagets verksamhet, såsom material-anskaffning, tillverkning, marknadsföring, försäljning och distribution av produk-ter, och sköter uppgifterna smidigt och använder arbets-tiden väl
Presentation av före-tagets verksamhet
deltar i några möten där företagets produkter eller tjänster presenteras (för-säljning och marknadsfö-ring, skaffande av samar-betspartner och bokfö-ringstjänster, möten med finansiärer och logistik)
presenterar företaget och dess produkter eller tjänster (försälj-ning och marknadsfö-ring, skaffande av samarbetspartner och bokföringstjänster, möten med finansiärer och logistik)
presenterar företaget och dess produkter eller tjänster på ett övertygande sätt och under beaktande av de olika kundgrupperna (försäljning och marknadsföring, skaf-fande av samarbetspartner och bokföringstjänster, mö-ten med finansiärer och lo-gistik)
Utveckling av affärs-verksamheten
följer under handledning hur affärsmiljön och kun-dernas behov förändras och bedömer utifrån detta behoven av att utveckla affärsverksamheten
följer hur affärsmiljön och kundernas behov förändras och bedö-mer utifrån detta be-hoven av att utveckla affärsverksamheten
gör en omfattande uppfölj-ning av hur affärsmiljön och kundernas behov förändras och bedömer utifrån detta behoven av att utveckla af-färsverksamheten samt handlar kreativt
Nedläggning av före-taget
utarbetar under handled-ning de dokument som behövs vid nedläggning av företaget.
utarbetar de dokument som behövs vid ned-läggning av företaget.
utarbetar de dokument som behövs vid nedläggning av företaget och har i samband med nedläggningen av före-taget bedömt möjligheterna att sälja företaget
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Kunskap som ligger till grund för arbetet
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Kartläggning av af-färsmiljön
skaffar inform-ation om kon-kurrenternas utbud och kun-der, men behö-ver emellanåt handledning
skaffar information om konkurrenternas utbud och kunder
skaffar på egen hand och mångsidigt information om konkurrenternas ut-bud och kunder
47
Precisering av före-tagets affärsidé och planering av verk-samheten
söker under handledning information om lagstiftning som gäller grun-dande av före-tag och verk-samhet inom den valda bran-schen
söker information om lagstiftning som gäller grundande av företag och verksamhet inom den valda branschen
gör på egen hand omfattande sökning-ar av information om lagstiftning som gäller grundande av företag och verk-samhet inom den valda branschen
skaffar under handledning den information som behövs vid planering av de olika delområ-dena i det egna företagets af-färsverksamhet
skaffar den informat-ion som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets affärsverk-samhet
skaffar på egen hand och mångsidigt den information som behövs vid pla-nering av de olika delområdena i det egna företagets affärsverksamhet
Utförande av arbets-uppgifterna i företa-get
skaffar under handledning information om olika behövliga tekniska eller andra produkt-ionsmässiga lösningar samt stöduppgifter.
skaffar information om olika behövliga tekniska eller andra produktionsmässiga lösningar samt stöd-uppgifter.
skaffar innovativt och fördomsfritt information om olika behövliga tek-niska eller andra produktionsmässiga lösningar samt stöduppgifter.
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe-tenser för livslångt lärande
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Lärande och pro-blemlösning
hanterar kundo-rienterat pro-blemsituationer som gäller före-tagets verksam-het, men behö-ver en aning stöd
hanterar kundoriente-rat problemsituationer som gäller företagets verksamhet
hanterar kundorienterat problemsituat-ioner som gäller företagets verksamhet och ser alltid till att kunderna blir nöjda
Interaktion och samarbete
deltar i förbere-delser inför val och beslut i en grupp
kommer med förslag, gör val och fattar be-slut i en grupp
kommer med förslag, gör val och fat-tar beslut i en grupp för att utveckla företagets verksamhet, och gör detta med goda motiveringar
utvärderar un-der handledning sin verksamhet och hur det
utvärderar sin verk-samhet och hur det egna arbetet framskri-der
utvärderar sin verksamhet och hur det egna arbetet och företagsverksamheten framskrider
48
egna arbetet framskrider
deltar i samar-betsdiskussioner med gruppmed-lemmar och intressentgrup-per
diskuterar samarbete med gruppmedlemmar och deltar i samarbets-diskussioner med in-tressentgrupper
diskuterar samarbete med gruppmed-lemmar och intressentgrupper
Yrkesetik följer under handledning alla de värden i företagsverk-samheten som rör delområden i hållbar ut-veckling
följer alla de värden i företagsverksamheten som rör delområden i hållbar utveckling
följer alla de värden i företagsverk-samheten som rör delområden i håll-bar utveckling och motiverar betydel-sen för företagsverksamheten
Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
följer bran-schens arbetar-skyddsanvis-ningar i sin egen verksamhet och sörjer för kun-dernas säkerhet enligt givna anvisningar
följer branschens arbe-tarskyddsanvisningar i sin egen verksamhet och i kundservicesitu-ationer samt uppskat-tar eventuella arbetar-skyddsrisker och faro-situationer
följer branschens arbetarskyddsanvis-ningar i sin egen verksamhet och i kundservicesituationer samt gör real-istiska förslag för att utveckla arbetar-skyddet
sörjer under handledning för sin egen, arbetskamrater-nas och kun-dernas säkerhet i bekanta situat-ioner.
sörjer enligt anvisning-ar för sin egen, arbets-kamraternas och kun-dernas säkerhet i olika situationer.
sörjer för sin egen, arbetskamraternas och kundernas säkerhet i olika situat-ioner
instruerar vid arbete i ett team andra i att beakta hälso- och säkerhetsfrågor.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten Den studerande påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov genom att arbeta tillsammans med medlemmar i en grupp, med ett samarbetsföretag och med olika aktörer, till exempel i ett eget företag, ett övningsföretag eller något motsvarande. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
49
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras detta med annan bedömning av kunnandet.
2.2.10 Arbete som kräver spetskompetens (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)
Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan
arbeta i uppgifter som kräver spetskompetens inom branschen
utföra arbetena inom branschen och behärskar arbetsuppgifterna i sin helhet och ett brett materialut-bud
beakta kvalitetskraven på produktion, produkter eller tjänster på spetsnivå
lösa problem och anpassa sig till förändringar
se till att bestämmelser och anvisningar om säkerhet i arbetet följs
kommunicera med kunderna på sitt modersmål och på minst ett för honom eller henne främmande språk
bedöma och utveckla sin kompetens
dimensionera de egna mentala resurserna i enlighet med arbetsuppgiften
utveckla arbeten och arbetsmiljöer
delta i arbetet i nätverk inom branschen
delta i utveckling av arbetsgemenskapen. Bedömning av kunnandet
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
1. Behärskande av arbetsprocesserna
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Planering av arbetet sätter upp sina mål samt gör upp arbets- och tids-planer som är realistiska och genomförbara och som beaktar de höga kva-litetskraven
sätter upp mål samt gör upp arbets- och tidsplaner som är realistiska och ge-nomförbara i föränderliga förhållanden och som be-aktar de höga kvalitetskra-ven
sätter upp mål samt gör upp arbets- och tidspla-ner som är realistiska och genomförbara i föränderliga förhållan-den och som beaktar de höga kvalitetskraven och kan vid behov ändra en plan
Utvärdering av arbetet utvärderar sitt arbete och sin kompetens
utvärderar realistiskt sitt arbete och sin kompetens samt motiverar sin be-dömning
utvärderar realistiskt sitt arbete och sin kompe-tens samt motiverar sin bedömning och faststäl-ler sina utvecklingsbe-hov
Agerande i arbetet och i arbetsgemenskapen
främjar arbetshälsan inom arbetsgemenskapen ge-nom sitt agerande i arbetet samt utvecklar sin arbetsmiljö tillsammans med de övriga
arbetar aktivt för arbets-hälsan inom arbetsgemen-skapen tillsammans med de övriga
deltar i utvecklingen av arbetshälsan inom ar-betsgemenskapen samt stöder tillsammans med de övriga utvecklingen av arbetsmiljön så att
50
den är på en nivå som krävs för spetskompe-tens
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
2. Behärskande av arbetsme-toder, redskap och material
Den studerande
Val och använd-ning av arbetsme-toder, arbetsred-skap och material som är lämpliga för arbetsuppgif-ten och arbetsmil-jön
använder på egen hand arbetsmetoder, arbetsredskap och material som behövs
väljer på egen hand arbetsmetoder, ar-betsredskap och material som behövs samt använder dem i föränderliga situat-ioner
väljer modigt även nya arbetsmetoder, arbetsredskap och material samt använder dem smidigt i föränderliga situationer
arbetar omsorgsfullt arbetar omsorgsfullt och lugnt samt krea-tivt och innovativt
arbetar systematiskt, noggrant och säkert samt kreativt och innovativt
Kvalitativt arbete i enlighet med prin-cipen om hållbar utveckling
arbetar mot företagets eller organisationens mål för kvalitet och hållbar utveckling
är aktiv i arbetet mot företagets eller orga-nisationens mål för kvalitet och hållbar utveckling och observerar utveckl-ingsområden
är mycket engagerad i arbetet mot företa-gets eller organisationens mål för kvalitet och hållbar utveckling samt utvecklar verk-samhetsmodeller för att uppnå dessa mål
utvecklar sin kompe-tens och sina arbets-sätt
utvecklar aktivt sin kompetens och sina arbetssätt
utvecklar aktivt sin kompetens och sina arbetssätt så att dessa uppfyller kraven i de utmanande arbetsuppgifterna
Kostnadseffektiv och resultatrik verksamhet
arbetar kostnadsef-fektivt och resultat-rikt med tanke på tid och andra tillgängliga resurser
arbetar på eget ini-tiativ kostnadseffek-tivt med tanke på tid och andra tillgängliga resurser och så att det är till nytta för företagets eller orga-nisationens resultat
arbetar med en entreprenöriell inställning och beaktar tid och andra tillgängliga re-surser kostnadseffektivt och så att det är till nytta för företagets eller organisation-ens resultat
observerar avvikelser förhandlar och fin-ner lösningar vid avvikelser
korrigerar verksamheten i enlighet med överenskomna lösningar
51
främjar varaktiga kundrelationer i sitt arbete
främjar aktivt verk-samhetens kontinui-tet och varaktiga kundrelationer
främjar på egen hand verksamhetens kon-tinuitet och varaktiga kundrelationer
anpassar sig till för-ändringar och arbetar uthålligt i arbetsupp-gifter som kräver spetskompetens
anpassar sig snabbt till förändringar, arbetar uthålligt och utvecklar sitt arbete i arbetsuppgifter som kräver spetskompe-tens
förutser förändringar för att lättare kunna anpassa sig till dem, arbetar uthålligt och utvecklar på egen hand sitt arbete i arbets-uppgifter som kräver spetskompetens
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
3. Kunskap som ligger till grund för arbetet
Den studerande
Behärskande och tillämp-ning av kunskap som be-hövs i arbetet
skaffar och använder på eget initiativ den informat-ion som behövs i arbetet och ber vid behov om råd
skaffar och tillämpar på eget initiativ den inform-ation som behövs i arbe-tet och klarar av pro-blemsituationer tillsam-mans med andra
skaffar och tillämpar på egen hand information som behövs i arbetet i föränderliga arbetssitu-ationer och motiverar sina lösningar utifrån den information som han/hon skaffat
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande
Den studerande
Lärande och problemlös-ning
utarbetar en individuell utvecklingsplan för sig själv utifrån de egna ut-gångspunkterna
utarbetar en individuell utvecklingsplan för sig själv utifrån de egna ut-gångspunkterna så att den stöder utvecklingen till en person med spetskompe-tens inom branschen
utvecklar sin kompetens i enlighet med en indivi-duell utvecklingsplan utifrån de egna utgångs-punkterna så att den stöder utvecklingen till en person med spets-kompetens inom bran-schen
klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromedel och instruktionsböcker
klarar av problemsituat-ioner på egen hand
klarar av problemsituat-ioner på egen hand och kan motivera sina val
Interaktion och samarbete kommunicerar med kun-derna och på arbetsplat-sen på sitt modersmål och hjälpligt på minst ett för honom/henne främ-mande språk
kommunicerar med kun-derna och på arbetsplat-sen på sitt modersmål och på minst ett för ho-nom/henne främmande språk
kommunicerar smidigt med kunderna och på arbetsplatsen på sitt mo-dersmål och på minst ett för honom/henne främmande språk
52
är en aktiv medlem i ett arbetslag och anpassar sig till en arbetsgemenskap
är en aktiv medlem i ett arbetslag och anpassar sig väl till en arbetsgemen-skap
är en aktiv medlem i ett arbetslag och delar med sig av sin spetskompe-tens till de övriga
Yrkesetik följer arbetsplatsens regler för uppträdande och iakt-tar arbetstiderna
uppträder sakligt och iakt-tar arbetstiderna
uppträder väl och iakttar arbetstiderna
är ansvarsfull och följer branschens yrkesetiska principer
är ansvarsfull och initiativ-rik när det gäller att följa de yrkesetiska principerna inom branschen
är stolt över sitt yrke och sin kompetens, är an-svarsfull och utvecklar sitt arbete i enlighet med de yrkesetiska principer-na inom branschen
Hälsa, säkerhet och funkt-ionsförmåga
tar ansvar för säkerheten i det egna arbetet och följer bestämmelserna och an-visningarna om arbetar-skydd
tar ansvar för säkerheten i det egna arbetet, observe-rar farorna förknippade med sitt arbete och följer bestämmelserna och an-visningarna om arbetar-skydd
tar ansvar för säkerheten i det egna och arbetsla-gets arbete, följer be-stämmelserna och anvis-ningarna om arbetar-skydd och meddelar om observerade faror för-knippade med sitt arbete
arbetar ergonomiskt rik-tigt och håller sin arbets-miljö snygg under hela arbetsprocessen
arbetar ergonomiskt rik-tigt och håller sin arbets-miljö snygg under hela arbetsprocessen även om arbetssituationerna är utmanande
arbetar ergonomiskt riktigt och håller sin ar-betsmiljö snygg under hela arbetsprocessen även om arbetssituation-erna är utmanande samt deltar i utveckling av arbetsförhållandena
sörjer för sitt välbefin-nande i arbetet och har sunda levnadsvanor.
sörjer aktivt för sitt välbe-finnande i arbetet och främjar sunda levnadsva-nor.
sörjer aktivt för sitt väl-befinnande i arbetet, främjar sunda levnads-vanor och uppmuntrar även de övriga på ar-betsplatsen att göra det.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten Den studerande påvisar sitt kunnande i yrkesprov genom att arbeta inom den egna branschen i arbetssituat-ioner som kräver spetskompetens. Kunnandet kan också påvisas i nationella och internationella tävlingssituat-ioner. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunder-na angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras den med annan bedömning av kunnandet.
53
2.2.11 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet (endast inom den grundläggande yr-kesutbildningen)
Detta kan vara examensdelar som tillgodoser de regionala och lokala kraven på yrkesskicklighet och stu-
derandes behov av att fördjupa sin yrkesskicklighet. Examensdelarna bör svara mot mer omfattande lokala
krav på yrkesskicklighet än endast mot behoven hos ett enskilt företag. Dessa examensdelar nämns utifrån en
verksamhetshelhet inom arbetslivet och omfattningen på dem bestäms utifrån kompetenspoäng (5-15 kp).
Dessutom bestäms för examensdelarna kraven på yrkesskicklighet, bedömningen av kunnandet och sätten att
påvisa yrkesskickligheten enligt bedömningstabellen i bilagan i Utbildningsstyrelsens föreskrift. (Principer för
dimensioneringen av identifiering och erkännande av kunnande samt omvandling av vitsord i den grundläg-
gande yrkesutbildningen grundutbildning 93/011/2014).
2.2.12 Examensdel från de fritt valbara examensdelarna (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)
Dessa kan vara examensdelar (5–15 kp) som väljs bland de fritt valbara examensdelarna (kapitel 4) i enlighet med punkterna 4.1–4.5.
3 GEMENSAMMA EXAMENSDELAR, MÅL FÖR KUNNANDET SAMT BEDÖMNING AV KUNNANDET INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
3.1 Kunnande i kommunikation och interaktion Denna examensdel ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla tre delområden (sammanlagt 9 kompetenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde eller vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 11 kompetenspoäng i kunnande i kommunikation och interaktion.
3.1.1 Modersmålet 3.1.1.1 Modersmålet, svenska
Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande
kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer
förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som förekommer inom den egna branschen
kan söka information i olika informationskällor, använda information och följa principerna för hur käl-lorna används
kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben samt presentera sin yrkeskompetens
kan göra skriftliga arbeten som gäller den egna branschen
kan använda sig av läs- och studiestrategier för inlärning av modersmålet
förstår modersmålets samt litteraturens och den övriga kulturens betydelse med tanke på branschen och yrket
54
kan bedöma och utveckla sina kunskaper i sitt modersmål
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommuni-kations- och interakt-ionssituationer
uttrycker sakligt sina åsikter i samarbets- och gruppsituationer
motiverar mångsidigt sina åsikter och argu-ment i samarbets- och gruppsituationer
motiverar mångsidigt sina ståndpunkter och agerar kundorienterat, flexibelt och övertygande i olika interaktionssituationer
deltar i diskussioner med egna inlägg
deltar i diskussioner, för diskussionen framåt mot målet
deltar aktivt och konstruk-tivt i diskussioner och tar för sin del ansvar för kom-munikationsatmosfären i gruppsituationer
handlar ändamålsenligt i interaktionssituationer i arbetslivet
handlar sakligt och ar-tigt i olika interaktions-situationer och i kund- och gruppsituationer som gäller arbetet
handlar flexibelt och kon-struktivt i olika kund- och gruppsituationer som gäller arbetet
håller ett kort anförande genom att använda det språk och den sakstil som situationen kräver
håller olika anföranden genom att använda den sakstil och de bransch-termer som situationen kräver
agerar flexibelt i kommuni-kationssituationer inom den egna branschen och håller olika anföranden på det sätt som krävs i situationen och inom branschen
Förståelse av texter och texttyper
känner till texttyper inom arbetslivet och jämför dem
förstår det huvudsakliga syftet med texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och tolkar texternas inne-börd
förstår texters syfte och budskap samt detaljernas innebörd, drar slutsatser och bedömer texters inne-håll och uttryckssätt
Informationssökning söker i tydliga texter information som är vä-sentlig med tanke på det egna yrkesområdet
skaffar information som gäller det egna yrkes-området från olika käl-lor och bedömer även om källorna är tillförlit-liga
söker information i olika källor, även i svåra texter, och bedömer kritiskt om källorna är tillförlitliga
55
beaktar upphovsrätten, men behöver emellanåt handledning
känner till upphovsrätt-en både som rättighet och som skyldighet och beaktar den bl.a. genom att uppge sina källor
kan hänvisa till källor som använts och vid behov an-hålla om rätt att använda dem
Mediekompetens och användning av kom-munikation på web-ben
använder den egna bran-schens fackpublikationer och medietexter
använder centrala kommunikationsverktyg och kan bedöma medie-texter
använder kommunikations-verktyg mångsidigt och bedömer medietexter kri-tiskt
använder under hand-ledning olika typer av medier för presentation av sin yrkesskicklighet
presenterar sin yrkes-kompetens med hjälp av olika medier
dokumenterar och beskri-ver sina studier och sitt kunnande med hjälp av olika medier
kommunicerar i digitala miljöer enligt över-enskomna principer
kommunicerar med ett lämpligt språk i digitala miljöer
kommunicerar på ett pro-fessionellt sätt i interakt-ionssituationer i digitala miljöer
Skriftliga arbeten som gäller branschen
skriver enligt de grund-läggande rättstavnings-reglerna
använder flytande sats- och meningsstrukturer och strukturerar texten
behärskar de grundläggande normerna för språkbruket och finslipar språkdräkten och layouten i sina egna texter
producerar texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten, men behöver emellanåt hand-ledning
producerar texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten
producerar målinriktat och bearbetar sina texter utifrån egen bedömning och uti-från respons
utarbetar dokument enligt mallar
utarbetar ändamålsen-liga dokument
utarbetar ändamålsenliga dokument och kan tillämpa dokumentmallar
Användning av läs- och studiestrategier
gör anteckningar och sammanfattar kärnfrå-gorna utifrån det hörda, lästa och sedda.
gör anteckningar, sam-manfattar den informat-ion som han/hon sökt fram och använder käl-lor i sina egna texter.
bedömer sin egen läs- och studiestrategi och förbättrar den utifrån respons.
Förståelse av mo-dersmålets samt litte-raturens och den öv-riga kulturens bety-delse
är medveten om hur viktigt det är att inom den egna branschen kunna sitt modersmål
___________________
känner till exempel från
förstår modersmålets betydelse inom den egna branschen och i ett flerspråkigt arbetsliv
__________________
vet hur man kan an-
kan bedöma modersmålets betydelse inom den egna branschen samt dess ställ-ning i ett flerspråkigt sam-hälle både ur arbetslivets och ur individens synvinkel
____________________
förstår betydelsen av littera-tur eller övrig kultur i arbe-
56
litteraturen eller övrig kultur som gäller den egna branschen
vända litteratur eller övrig kultur i den egna branschen
tet inom branschen
Bedömning av de egna kunskaperna i mo-dersmålet
bedömer sina kunskaper i modersmålet och sin läskunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna för-bättras i den
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet samt iden-tifierar sina styrkor och utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läs-kunnighet, identifierar sina styrkor och utvecklingsbe-hov samt utvecklar sina kunskaper utifrån respons
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Nor-den (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller Muntlig kommunikation (MO 7).
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter
kan utveckla sin förmåga att uppträda och arbeta i grupp
kan använda och tolka olika texttyper
känner till språkets, litteraturens och kulturens former och betydelse.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Utveckling av kommuni-kations- och interaktions-färdigheter
uttrycker sakligt sina åsikter och motiverar dem på ett övertygande sätt
är artig och flexibel i interaktionssituationer i olika miljöer
håller interaktionen vid liv när han/hon talar, åskådlig-gör sitt inlägg och bygger upp dess innehåll så att det är logiskt
beaktar andras stånd-punkter vid interaktion
tar i sin kommunikat-ion hänsyn till motta-garen, situationen och kraven inom den egna branschen
kommunicerar på ett kon-struktivt sätt även i kon-flikt- och problemsituation-er
57
förstår människors icke-verbala kommuni-kation och dess påver-kan på mottagandet av budskapet.
beaktar den icke-verbala kommunikat-ionens påverkan när han/hon uttrycker sig.
tillämpar reglerna för icke-verbal kommunikation i sin interaktion och jämför be-tydelser, även mellan olika kulturer.
Utveckling av förmågan att uppträda och att arbeta i grupp
framför både ett spon-tant och ett förberett inlägg eller muntligt anförande om ett ämne som är bekant för ho-nom/henne
får kontakt med åhö-rarna när han/hon talar och kan bygga upp sitt inlägg så att det är lätt att följa
framför både ett spontant och ett på egen hand förbe-rett inlägg även om ett ut-manande ämne samt åskåd-liggör sitt inlägg och bygger upp innehållet logiskt
visar samarbetsvilja vid grupparbete
främjar aktivt gruppens arbete och värdesätter andras ståndpunkter
lägger märke till hur det egna agerandet inverkar på gruppens verksamhet och uppmuntrar gruppens öv-riga medlemmar till att agera
följer arbetslivets mö-tes- och förhandlings-rutiner, men behöver emellanåt handledning
följer arbetslivets mö-tes- och förhandlings-rutiner
behärskar smidigt mötes- och förhandlingsrutinerna
Yrkesrelaterad multilittera-citet och produktion av texter
känner till kraven vad gäller situationsanpas-sad användning av text-typer
undersöker texttyper-nas olika uttryckssätt kritisk
varierar mellan olika ut-tryckssätt och texttyper i sina egna texter och i olika språkmiljöer
använder enligt mallar olika yrkesrelaterade texttyper
omarbetar egna yrkes-relaterade texter utifrån respons
gör observationer av yrkes-relaterade texttyper, omar-betar dem och bedömer de språkliga valens inverkan
producerar texter i en grupp tillsammans med andra
ger och tar emot kon-struktiv respons på gemensamt produce-rade texter
handlar flexibelt i en skriv-process som genomförs tillsammans med andra
Kännedom om språk och kultur
känner till det egna språkets betydelse och den interkulturella kommunikationens betydelse
beaktar den interkultu-rella kommunikationen i sin egen interaktion
tillämpar mångsidigt sitt interkulturella kunnande och värdesätter kulturell mångfald
bekantar sig med olika genrer inom litteraturen och med andra konst-former
bedömer böcker som han/hon läst och andra konstformer som han/hon upplevt
skaffar sig mångsidiga läsupplevelser och bedömer litteraturens och andra konstformers betydelse
58
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, svenska: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Norden (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller Muntlig kommunikation (MO 7).
3.1.1.2 Modersmålet, samiska Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande
kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer
förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som före-kommer inom den egna branschen
kan använda sina språkkunskaper vid sökning och kritisk bedömning av information
kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som nätet erbjuder samt presentera sin yrkeskompetens
utvecklar sina färdigheter i att skriva på samiska och kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen
kan använda sig av läs- och studiestrategier för inlärning av modersmålet
känner till den språkliga och kulturella identitetens betydelse i ett mångfaldigt samhälle
kan bedöma och utveckla sina kunskaper i det egna modersmålet.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommunikat-ions- och interaktionssitu-ationer
agerar i olika kund- och interaktionssituationer och framför sina ståndpunkter
kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och beaktar då andras ståndpunkter
agerar mångsidigt i olika interaktionssituationer och motiverar sina ståndpunk-ter
handlar ändamålsenligt i situationer i arbetsli-vet
handlar sakligt och ar-tigt i olika interaktions-situationer och i kund- och gruppsituationer som gäller arbetet
handlar flexibelt och kon-struktivt i olika kund- och gruppsituationer som gäller arbetet
håller ett kort anfö-rande genom att an-vända det samiska all-mänspråket enligt situ-ationens krav
håller olika anföranden genom att använda det samiska allmänspråket enligt situationens krav
agerar flexibelt i kommu-nikationssituationer inom den egna branschen och håller olika anföranden på samiska på det sätt som krävs i situationen och inom branschen
59
Förståelse av texter och texttyper
förstår det huvudsak-liga syftet med texter som är väsentliga med tanke på yrkesskicklig-heten och kan koppla informationen i texten till de egna erfarenhet-erna och kunskaperna
förstår texters syfte och huvudsakliga innehåll och kan koppla detal-jerna i texter till egna erfarenheter och kun-skaper samt jämföra dem med egna erfaren-heter och kunskaper
förstår texters syfte och budskap samt detaljernas innebörd, drar slutsatser och bedömer texters inne-håll och uttryckssätt
Informationssökning
söker i tydliga källor information som är väsentlig med tanke på det egna yrkesområdet
skaffar information som gäller det egna yrkesom-rådet från olika källor och bedömer även om källorna är tillförlitliga
söker information i olika källor, även i svåra texter, och bedömer kritiskt om källorna är tillförlitliga
Mediekompetens och användning av kom-munikation på web-ben
använder den egna branschens fackpubli-kationer och medietex-ter
använder centrala kommunikationsverktyg och kan bedöma medie-texter
använder kommunikat-ionsverktyg mångsidigt och bedömer medietexter kri-tiskt
använder under hand-ledning olika typer av medier för presentation av sin yrkesskicklighet
presenterar sin yrkes-kompetens med hjälp av olika medier
dokumenterar och beskri-ver sina studier och sitt kunnande med hjälp av olika medier
Skriftliga arbeten som gäller branschen
producerar under handledning texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten i enlighet med de grund-läggande rättstavnings-reglerna för samiska
producerar texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten under användning av de grundläggande rättstav-ningsreglerna för sa-miska
producerar flytande och naturligt olika texter som hänför sig till yrkesskick-ligheten på samiska
Användning av läs- och studiestrategier
gör anteckningar och sammanfattar kärnfrå-gorna utifrån det hörda, lästa och sedda
gör anteckningar, sam-manfattar den informat-ion som han/hon sökt fram och använder käl-lor i sina egna texter
bedömer sin egen läs- och studiestrategi och förbätt-rar den utifrån respons
Förståelse av språk och kultur
känner till den språkliga och kulturella bakgrun-dens betydelse.
känner till det samiska språkets och den sa-miska kulturens bety-delse och kan bedöma dess betydelse i ett mångfaldigt samhälle.
känner till det samiska språkets och den samiska kulturens betydelse och kan mångsidigt bedöma dess betydelse i ett mång-faldigt samhälle.
60
Bedömning av de egna kunskaperna i modersmå-let
bedömer sina kunskap-er i modersmålet och sin läskunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna för-bättras i den
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet samt iden-tifierar sina styrkor och utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läs-kunnighet, identifierar sina styrkor och utvecklingsbe-hov samt utvecklar sina kunskaper utifrån respons
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, samiska: Språk, texter och interaktion (MOS 1), Textstrukturer och textbetydelser (MOS 2), Sätt att påverka (MOS 4) samt någon av följande: Skönlitterära texter (MOS 3), Text, stil och kontext (MOS 5), Språk, litteratur och identitet (MOS 6) eller Muntlig kommunikation (MOS 7).
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på samiska
kan utveckla sin förmåga att uppträda och arbeta i grupp
kan använda och tolka olika texttyper och utveckla sin produktion av texter på samiska
kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Utveckling av kommuni-kations- och interaktions-färdigheter
agerar i olika interakt-ionssituationer under beaktande av andras ståndpunkter
kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och beaktar då andras ståndpunkter
kommunicerar mångsidigt i olika interaktionssituationer under beaktande av andras ståndpunkter
Utveckling av förmågan att uppträda och att arbeta i grupp
håller både ett spontant och ett förberett inlägg eller muntligt anförande om ett ämne som är bekant för ho-nom/henne
får kontakt med åhö-rarna när han/hon talar och kan bygga upp sitt inlägg så att det är lätt att följa
framför både ett spontant och ett på egen hand förbe-rett inlägg även om ett ut-manande ämne samt åskåd-liggör sitt inlägg och bygger upp innehållet logiskt
visar samarbetsvilja vid grupparbete
främjar aktivt gruppens arbete och värdesätter andras ståndpunkter
lägger märke till hur det egna agerandet inverkar på gruppens verksamhet och uppmuntrar gruppens öv-riga medlemmar till att agera
61
Yrkesrelaterad multilittera-citet och produktion av texter
känner till kraven vad gäller situationsanpas-sad användning av text-typer
undersöker texttyper-nas olika uttryckssätt kritisk
varierar mellan olika ut-tryckssätt och texttyper i sina egna texter och i olika språkmiljöer
producerar enligt mallar olika yrkesrelaterade texttyper
omarbetar egna yrkes-relaterade texter utifrån respons
gör observationer av yrkes-relaterade texttyper, omar-betar dem och bedömer de språkliga valens inverkan
skriver under handled-ning texter på samiska som är väsentliga med tanke på yrkesskicklig-heten
skriver texter på sa-miska som är väsent-liga med tanke på yr-kesskickligheten
skriver på egen hand olika texter på samiska som ank-nyter till yrkesskickligheten
Agerande i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö
känner till särdrag i den samiska kulturen och drar nytta av sina kun-skaper i samiska och den samiska kulturen i den mångkulturella miljön
känner till de centrala särdragen i den samiska kulturen och drar nytta av sina kunskaper i samiska och den sa-miska kulturen i den mångkulturella miljön
känner till de centrala sär-dragen i den samiska kul-turen samt agerar självstän-digt i den mångkulturella miljön och drar då nytta av sina kunskaper i samiska och den samiska kulturen
bekantar sig med de olika genrerna inom den samiska litteraturen och andra konstformer
bedömer böcker som han/hon läst och andra konstformer som han/hon upplevt
skaffar sig mångsidiga läsupplevelser på samiska och bedömer litteraturens och andra konstformers betydelse
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, samiska: Språk, texter och interaktion (MOS 1), Textstrukturer och textbetydelser (MOS 2), Sätt att påverka (MOS 4) samt någon av följande: Skönlitterära texter (MOS 3), Text, stil och kontext (MOS 5), Språk, litteratur och identitet (MOS 6) eller Muntlig kommunikation (MOS 7).
3.1.1.3 Modersmålet, teckenspråk Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande
kan kommunicera på teckenspråk i olika interaktionssituationer
förstår och tolkar olika kommunikationstyper som anknyter till den egna branschen
kan söka information i olika informationskällor med hjälp av olika medier
kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som nätet erbjuder samt presentera sin yrkeskompetens
kan agera i situationer där teckenspråk samt muntligt och skriftligt språk används
kan bedöma och utveckla sina kunskaper i det egna modersmålet.
62
Bedömning av kunnandet
Föremål för be-dömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommu-nikations- och inter-aktionssituationer
använder teckenspråket på ett ändamålsenligt sätt i bekanta kommunikations-situationer inom sin bransch och tar hänsyn till de andra under kommuni-kationen
använder teckenspråket på ett ändamålsenligt sätt i kommunikationssituationer inom sin bransch och tar hänsyn till de andra under kommunikationen
använder teckenspråket aktivt i kommunikationssi-tuationer inom den egna branschen och tar på ett konstruktivt sätt hänsyn till de andra under kommuni-kationen
klarar av kommunikations-situationer även med per-soner som hör
interagerar i yrkesrelaterade situationer med tecken-språkiga och personer som hör
interagerar smidigt i olika miljöer med teckenspråkiga och personer som hör
vet hur man använder tolk i interaktionssituationer
använder tolk ändamålsen-ligt i olika situationer
använder tolk smidigt i olika situationer
följer överenskomna mö-tesrutiner och uttrycker sina åsikter i samarbets- och gruppsituationer
följer mötes- och förhand-lingsrutinerna samt moti-verar mångsidigt sina åsik-ter och påståenden i sam-arbets- och gruppsituation-er
behärskar mötes- och för-handlingsrutinerna samt tar för sin del ansvar för kom-munikationsatmosfären
Förståelse av med-delanden och textty-per
känner till de olika former-na av teckenspråk (all-männa och yrkesrelaterade situationer) och använder yrkesrelaterade tecken under handledning
behärskar de allmänspråk-liga tecknen och kommu-nicerar på teckenspråk i yrkesrelaterade situationer
känner väl till de yrkesrela-terade tecknen och kom-municerar professionellt på teckenspråk
förstår på teckenspråk kärnfrågorna i de med-delanden som är väsentliga inom sitt yrkesområde
förstår på teckenspråk det huvudsakliga innehållet i meddelanden som är vä-sentliga inom sin bransch och kan relatera det till sina egna erfarenheter
förstår på teckenspråk det huvudsakliga innehållet i branschrelaterade med-delanden och kan på basis av det göra jämförelser och dra slutsatser
63
Informationssökning söker i olika källor inform-ation som är väsentlig med tanke på sitt yrkesområde
skaffar information som gäller det egna yrkesområ-det från olika källor och bedömer även om källorna är tillförlitliga
använder mångsidigt olika kommunikationsverktyg vid informationssökning och bedömer om texterna är tillförlitliga
beaktar upphovsrätten, men behöver emellanåt handledning
känner till upphovsrätten både som rättighet och som skyldighet och beaktar den bl.a. genom att uppge sina källor
kan hänvisa till källor som använts och vid behov an-hålla om rätt att använda dem
Mediekompetens och användning av kom-munikation på web-ben
använder den egna bran-schens fackpublikationer och medietexter
använder centrala kommu-nikationsverktyg och kan bedöma medietexter
använder kommunikations-verktyg mångsidigt och bedömer medietexter kri-tiskt
använder under handled-ning olika typer av medier för presentation av sin yrkesskicklighet
presenterar sin yrkeskom-petens med hjälp av olika medier
dokumenterar och beskri-ver sina studier och sitt kunnande med hjälp av olika medier
Agerande i en språk-ligt och kulturellt mångfaldig miljö
känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald och använder sina språkkunskaper i den mångfaldiga miljön.
känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald och användar-grupper samt använder sina språkkunskaper i den mångfaldiga miljön.
känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald, särdrag och an-vändargrupper samt agerar flexibelt i den mångfaldiga miljön genom att smidigt använda sina språkkun-skaper.
Bedömning av de egna kunskaperna i modersmålet
bedömer sina kunskaper i modersmålet och sin läs-kunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läs-kunnighet samt identifierar sina styrkor och utveckl-ingsbehov
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läs-kunnighet, identifierar sina styrkor och utvecklingsbe-hov samt utvecklar sina kunskaper utifrån respons
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, teckenspråk: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Norden (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5), Textens makt (MO6)eller Muntlig kommunikation (MO 7).
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
64
Den studerande
kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter och sina sätt att uttrycka sig på tecken-språk i olika situationer
kan utveckla sin förmåga att uppträda och arbeta i grupp
kan använda och tolka olika kommunikationssätt
känner till den språkliga och kulturella mångfaldens betydelse. Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Utveckling av kommuni-kations- och interaktions-färdigheter
uttrycker sakligt sina åsikter och motiverar dem på ett övertygande sätt
kommunicerar artigt och flexibelt i interakt-ionssituationer i olika miljöer
håller interaktionen vid liv när han/hon talar, åskådlig-gör sitt inlägg och bygger upp dess innehåll så att det är logiskt
beaktar andras stånd-punkter vid interaktion
använder allmänna och yrkesrelaterade tecken
använder mångsidigt ett teckenspråk som har smidig struktur och ett rikt uttryck
Utveckling av förmågan att uppträda och att arbeta i grupp
håller både ett spontant och ett förberett anfö-rande på teckenspråk om ett ämne som är bekant för ho-nom/henne
förklarar olika omstän-digheter som gäller branschen i ett anfö-rande på teckenspråk eller i anvisningar rik-tade till andra
producerar olika tecken-språkiga anföranden och drar mångsidigt nytta av olika uttrycksformer
Användning och tolkning av kommunikationssätt
producerar enligt en mall teckenspråk som anknyter till den egna branschen
interagerar smidigt i olika miljöer med teck-enspråkiga och perso-ner som hör
använder de sätt att ut-trycka sig och uppträda som förekommer inom de teck-enspråkigas kultur
identifierar olika former av teckenspråk
dryftar teckenspråkiga texters (på video) mål och innehåll
känner till teckenspråkets språkliga särdrag
Förståelse av språkets och kulturens mångfald
känner till drag hos den egna språkliga och kul-turella bakgrunden
känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald
känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald och användar-grupper
65
förstår de teckenspråki-gas ställning i det fin-ländska samhället.
jämför de teckensprå-kigas kommunikations-sätt med kommunikat-ionssätten hos dem som använder talat språk.
känner väl till bakgrunden för de teckenspråkiga som grupp och kan representera sin språkliga kultur i den flerspråkiga miljön.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, teckenspråk: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Nor-den (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller Muntlig kommunikation (MO 7).
3.1.1.4 Modersmålet, den studerandes eget modersmål Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande
kan kommunicera i olika interaktionssituationer på sitt eget modersmål
förstår det väsentliga innehållet i och syftet med de viktigaste texterna som förekommer inom den egna branschen
kan använda sina språkkunskaper vid sökning och kritisk bedömning av information med hjälp av olika medier
utvecklar sina färdigheter i att skriva på sitt eget modersmål och kan göra skriftliga arbeten som anknyter till den egna branschen
kan i sina studier använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben
kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö
kan bedöma och utveckla sina färdigheter i sitt modersmål. .
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommuni-kations- och interakt-ionssituationer
agerar på ett ändamålsen-ligt sätt i bekanta interakt-ionssituationer och tar hänsyn till de andra
agerar aktivt i olika in-teraktionssituationer och tar hänsyn till de andra
agerar initiativrikt och flexibelt i olika interakt-ionssituationer, motive-rar sina ståndpunkter och tar konstruktivt hän-syn till de andra
66
använder det språk som situationen kräver i enlig-het med det standard-språk som talas i sitt eget modersmål
använder i olika situat-ioner standardspråket i sitt eget modersmål och kan vissa facktermer inom branschen
använder i olika situat-ioner standardspråket i sitt eget modersmål och kan facktermerna inom branschen
Textförståelse förstår kärnfrågorna i de viktigaste texterna inom branschen
förstår det huvudsakliga innehållet i och syftet med de viktigaste tex-terna inom branschen
förstår det huvudsakliga innehållet i och syftet med branschtexter och kan relatera det till sina egna erfarenheter
Informationssökning söker i olika källor in-formation som är väsent-lig med tanke på sitt yr-kesområde
söker i olika källor in-formation som ankny-ter till det egna yrkes-området och bedömer under handledning om källorna är tillförlitliga
använder mångsidigt kommunikationsverktyg för det egna språket vid informationssökning och bedömer om texterna är tillförlitliga
Produktion av texter
skriver under handled-ning texter som anknyter till sin egen bransch och använder då de viktigaste rättstavningsreglerna för sitt eget modersmål
skriver olika texter som anknyter till sin egen bransch och använder då de viktigaste rätt-stavningsreglerna för sitt eget modersmål
skriver på egen hand texter som anknyter till sin egen bransch och använder då rättstav-ningsreglerna för sitt eget modersmål
Mediekompetens och användning av kommu-nikation på webben
använder den egna bran-schens fackpublikationer och medietexter
använder centrala kommunikationsverktyg och bedömer medietex-ter
använder kommunikat-ionsverktyg mångsidigt och bedömer medietex-ter kritiskt
Agerande i en språkligt och kulturellt mångfald-ig miljö
förstår tvåspråkighetens betydelse för sitt arbete och använder det egna språket i olika interakt-ionssituationer och tar hänsyn till de andra
jämför användningen av det egna språket och finskan samt agerar i en mångfaldig miljö ge-nom att ganska mångsidigt utnyttja sitt kunnande
känner till de mest kän-netecknande dragen hos den egna språkliga och kulturella bakgrunden och agerar smidigt i en mångfaldig miljö genom att mångsidigt utnyttja sitt kunnande
Bedömning av de egna kunskaperna i moders-målet
bedömer sina kunskaper i modersmålet och sin läs-kunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet samt iden-tifierar sina styrkor och utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet, identifierar sina styrkor och utveckl-ingsbehov samt utvecklar sina kunskaper utifrån respons
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, den studerandes eget modersmål: Det egna modersmålet och dess användning (MOM 1), Språkområdets kultur (MOM 3), Kommunikation och samhälle (MOM 4) och Kunskapens värld (MOM 6).
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
67
kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på sitt eget modersmål
kan utveckla förmågan att förstå och tolka texttyper som anknyter till den egna branschen
kan utveckla färdigheterna i att producera texter på sitt eget modersmål
förstår den språkliga och den kulturella mångfaldens betydelse i samhället. Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Utveckling av kommuni-kations- och interaktions-färdigheter
uttrycker sig muntligt i den kulturkrets som han/hon tillhör i de vanligaste kommunikat-ionssituationerna
använder på sitt eget språk de viktigaste be-greppen inom sitt yrkes-område och deltar i dis-kussioner inom sitt språkområde
kommunicerar aktivt i interaktionssituationer, motiverar sina ståndpunk-ter och tar på ett kon-struktivt sätt hänsyn till de andra
Textförståelse förstår de viktigaste frågorna i bekanta tex-ter på sitt eget språk
förstår det huvudsakliga innehållet i texter på sitt eget språk och kan branschrelaterade fack-termer
förstår det huvudsakliga innehållet i branschrelate-rade texter på det egna språket och utvidgar sitt branschrelaterade ordför-råd
Produktion av texter skriver med hjälp av en mall texter på det egna språket
skriver under handled-ning olika texter på sitt eget modersmål
skriver på egen hand branschrelaterade texter på sitt eget modersmål
Förståelse av språk och kultur
känner till drag hos den egna språkliga och kul-turella bakgrunden och utnyttjar sitt kunnande i språket inom sitt yrkes-område
känner till möjligheterna att använda sitt mo-dersmål och variationer-na inom språket i sitt språkområde och utnytt-jar sitt kunnande i språ-ket inom sitt yrkesom-råde
är intresserad av sitt mo-dersmål och sin språkliga bakgrund och utnyttjar aktivt sitt språkliga och kulturella kunnande inom sitt yrkesområde och i samhället
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, den studerandes eget modersmål: Det egna modersmålet och dess användning (MOM 1), Språkområdets kultur (MOM 3), Kommunikation och samhälle (MOM 4) och Kunskapens värld (MOM 6).
3.1.1.5Modersmålet, svenska som andraspråk
De studerande kan studera tillämpat modersmål, svenska som andra språk, om deras modersmål inte är finska, svenska eller samiska eller om de annars har en flerspråkig bakgrund.
68
Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande
kan kommunicera i olika interaktionssituationer
förstår och tolkar olika texttyper som anknyter till den egna branschen och utvidgar sitt förråd av ord och uttryck
kan använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben
kan söka information i olika informationskällor och följa principerna för hur källorna används
kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen
kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö
kan bedöma och utveckla sina kunskaper i svenska som andraspråk Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommuni-kations- och interakt-ionssituationer
förstår kommunikation som används i talsituat-ioner inom branschen
förstår olika slag av kommunikation som används i talsituationer inom branschen
förstår mångsidigt kom-munikation som används i talsituationer inom branschen
deltar i diskussioner med egna inlägg
deltar i diskussioner, kommer med inlägg och motiverar sina stånd-punkter
deltar aktivt i diskussion-er och motiverar mångsidigt sina stånd-punkter
följer överenskomna ru-tiner i grupp- och mötes-situationer, men behöver emellanåt handledning
följer mötes- och för-handlingsrutinerna
behärskar de mötes- och förhandlingsrutiner som är viktiga med tanke på yrket
Förståelse av texter och texttyper
förstår det huvudsakliga innehållet i texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och känner till olika texttyper
förstår det huvudsakliga innehållet i och syftet med texter som är vä-sentliga med tanke på yrkesskickligheten och tolkar texternas inne-börd
förstår innehållet och detaljerna i texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten, drar slutsatser och bedömer innehållet och uttrycks-sättet i texter
Informationssökning söker under handledning i tydliga texter informat-ion som är väsentlig med tanke på det egna yrkes-området
skaffar information som gäller det egna yrkesom-rådet från olika källor och bedömer även om källorna är tillförlitliga
skaffar på egen hand information från olika källor och bedömer om källorna är tillförlitliga
69
beaktar upphovsrätten, men behöver emellanåt handledning
känner till upphovsrätt-en både som rättighet och som skyldighet och beaktar den bl.a. genom att uppge sina källor
kan hänvisa till källor som använts och vid behov anhålla om rätt att använda dem
Mediekompetens och användning av kommu-nikation på webben
använder under handled-ning den egna branschens fackpublikationer och medietexter
använder centrala kommunikationsverktyg och bedömer medietex-ter
använder kommunikat-ionsverktyg mångsidigt och bedömer medietex-ter kritiskt
Skriftliga arbeten som gäller branschen
skriver under handled-ning texter som är vä-sentliga med tanke på yrkesskickligheten
skriver texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten
skriver målinriktat och bearbetar sina texter utifrån respons
tillämpar under handled-ning grundreglerna för skriven svenska och ut-vidgar sitt ordförråd
tillämpar grundreglerna för skriven svenska och utvidgar sitt förråd av ord och uttryck
tillämpar på egen hand och mångsidigt grund-reglerna för skriven svenska och utvidgar sitt förråd av ord och uttryck
Agerande i en språkligt och kulturellt mångfald-ig miljö
är förtrogen med sin egen språkliga och kulturella bakgrund och med mång-falden i det finländska samhället
är förtrogen med sin egen språkliga och kul-turella bakgrund och med mångfalden i det finländska samhället
har mångsidiga kunskap-er om sin egen språkliga och kulturella bakgrund och om den språkliga och kulturella mångfal-den i det finländska samhället
utnyttjar sitt språkliga och kulturella kunnande i olika situationer inom yrkesområdet
beaktar den interkultu-rella kommunikationen i sina uppgifter inom yrkesområdet
utnyttjar aktivt sitt språk-liga och kulturella kun-nande i uppgifter inom yrkesområdet
Bedömning av sina fär-digheter kunskaper i svenska som andraspråk
bedömer sina kunskaper och sin läskunnighet i svenska utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet samt iden-tifierar sina styrkor och utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet, identifierar sina styrkor och utveckl-ingsbehov samt utveck-lar sina kunskaper utifrån respons
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska som andraspråk: Grunderna stabiliseras (S21), Text och dialog (S22), Finlandssvensk, finländsk och nordisk kultur och identitet (S24) ja Att tolka och skriva texter (S25). Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter
kan utveckla sin förmåga att uppträda och arbeta i grupp
kan utveckla sin förmåga att förstå och tolka olika typer av texter
70
kan utveckla sin förmåga att producera texter
fördjupar förståelsen av den språkliga och kulturella identitetens betydelse i ett mångfaldigt samhälle. Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Utveckling av kommuni-kations- och interaktions-färdigheter
tar hänsyn till de andra i olika interaktionssituat-ioner
kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och tar hänsyn till de andra
kommunicerar aktivt och mångsidigt i olika interakt-ionssituationer och tar hän-syn till de andra
Utveckling av förmågan att uppträda och att arbeta i grupp
håller både ett spontant och ett förberett inlägg eller tal i ett ämne som är bekant för ho-nom/henne
får kontakt med åhö-rarna när han/hon talar och kan bygga upp sitt inlägg så att det är lätt att följa
framför både ett spontant och ett på egen hand förbe-rett inlägg, åskådliggör sitt inlägg och bygger upp in-nehållet logiskt
kommunicerar i grupp-situationer som ankny-ter till yrkesområdet
deltar i diskussioner som gäller yrkesområ-det och behärskar ter-merna
agerar flexibelt i gruppsitu-ationer som anknyter till yrkesområdet
Förståelse av texter och texttyper
förstår det huvudsakliga syftet med texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och bedömer texttyper
förstår syftet och det huvudsakliga innehållet i texter samt texttypens användbarhet för olika ändamål
förstår texter utan hjälp, även texter om abstrakta ämnen, och uppfattar än-damålet med olika yrkesre-laterade texttyper
Produktion av texter skriver under handled-ning texter som är vä-sentliga med tanke på yrkesskickligheten och utvidgar samtidigt sitt förråd av ord och ut-tryck
skriver texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och utvidgar sitt förråd av ord och uttryck
skriver på egen hand texter som anknyter till yrkes-skickligheten och utvidgar sitt förråd av ord och ut-tryck
Förståelse av språk och kultur
känner till den språkliga och kulturella mångfal-dens betydelse.
känner till det fin-ländska arbetslivets och samhällets språk-liga och kulturella mångfald.
har mångsidiga kunskaper om det finländska arbetsli-vets och samhällets språk-liga och kulturella mångfald.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, svenska som andraspråk: Grunderna stabiliseras (S21),Text och dialog (S22), Fin-landssvensk, finländsk och nordisk kultur och identitet (S24) ja Att tolka och skriva texter (S25). .
3.1.1.6 Modersmålet, finska som andraspråk
71
I finskspråkig utbildning motsvarar målen för kunnandet för examensdelen Modersmålet, finska som andra-språk, målen för kunnandet och bedömningskriterierna för studierna Modersmålet, svenska som andra språk.
3.1.1.7 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande
kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer
förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som förekommer inom den egna branschen
kan söka information i olika informationskällor, använda information och följa principerna för hur käl-lorna används
kan i sina studier använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben
kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen
kan bedöma och utveckla sina kunskaper i svenska.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommuni-kations- och interakt-ionssituationer
använder under handled-ning professionell svenska samt sina övriga språkliga färdigheter när han/hon kommunicerar med personer som kan höra
använder professionell svenska och sina övriga språkliga färdigheter när han/hon kommunicerar med personer som kan höra samt förstår andras inlägg
använder professionell svenska samt sina övriga språkliga färdigheter och deltar sakligt i diskuss-ionen i olika interakt-ionssituationer
Textförståelse förstår det centrala inne-hållet i en allmän och i en yrkesrelaterad text
förstår innehållet och stilarten i en allmän text och jämför skriftspråk-liga, allmänspråkliga och talspråkliga texter
förstår utan svårighet både allmänna texter och yrkesrelaterade texter
Informationssökning söker under handledning svenskspråkig informat-ion som är väsentlig med tanke på det egna yrkes-området
använder svenska vid sökning av information som gäller det egna yr-kesområdet
söker information i skriftliga och digitala källor och bedömer deras tillförlitlighet
72
beaktar upphovsrätten, men behöver emellanåt handledning
beaktar upphovsrätten bl.a. genom att uppge sina källor
kan hänvisa till källor som använts och vid behov anhålla om rätt att använda dem
Mediekompetens och användning av kom-munikation på webben
använder den egna bran-schens fackpublikationer och medier
använder centrala kommunikationsverktyg och kan bedöma medie-texter
använder kommunikat-ionsverktyg mångsidigt och bedömer medietex-ter kritiskt
Skriftliga arbeten som gäller branschen
skriver under handled-ning texter som är väsent-liga med tanke på yrkes-skickligheten och använ-der ett begripligt språk
skriver texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten i enlighet med rättstav-ningsreglerna
skriver smidigt ett be-gripligt och tydligt all-mänspråk i enlighet med rättstavningsreglerna
utarbetar dokument enligt en mall.
utarbetar ändamålsen-liga dokument.
utarbetar ändamålsenliga dokument och kan till-lämpa dokumentmallar.
Bedömning av sina kunskaper i svenska
bedömer sina kunskaper och sin läskunnighet i svenska utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet samt iden-tifierar sina styrkor och utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet, identifierar sina styrkor och utveckl-ingsbehov samt utvecklar sina kunskaper utifrån respons
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska för teckenspråkiga: En värld av texter (T2MO1), Epik och medietexter (T2MO 2), Texter i Norden (T2MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (T2MO 3), Moderna texter (T2MO 5),Textens makt (T2MO6)eller Muntlig kommunikation (T2MO 7).
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter
kan tolka olika texttyper och har kännedom om litteratur
utvecklar sin produktion av yrkesrelaterade texter
förstår vad språklig identitet betyder och kan jämföra det tecknade och talade eller skrivna språkets ut-trycksformer med varandra.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
73
Den studerande
Utveckling av kommuni-kations- och interaktions-färdigheter
uttrycker sina åsikter och motiverar dem på ett övertygande sätt
får kontakt med åhö-rarna när han/hon talar och bygger upp sitt inlägg så att det är lätt att följa
håller interaktionen vid liv när han/hon talar, åskådlig-gör sitt inlägg och bygger upp dess innehåll så att det är logiskt
agerar samarbetsvilligt i arbetsuppgifterna och använder hjälpmedel vid behov
agerar samarbetsvilligt som medlem av ett team och förmedlar meddelanden
kommunicerar profession-ellt och ansvarsfullt både med personer som hör och med döva personer
Tolkning av texttyper och kännedom om litteratur
använder med hjälp av mallar olika texttyper och känner till kraven i de miljöer där texterna används
beaktar kraven för-knippade med textty-pen i de miljöer där texterna förekommer
följer de grundläggande normerna för språkbruket och förklarar skrivna texter på teckenspråk
identifierar litteraturens huvudtyper och har fått erfarenheter av att läsa dem
känner till litteraturens huvudtyper och bedö-mer böcker som han/hon läst
bekantar sig med litteratu-rens huvudtyper och skaffar sig mångsidiga läsupplevel-ser genom att läsa dem
Produktion av yrkesrelate-rade texter
producerar yrkesrelate-rade texter och använ-der ett lämpligt språk
producerar yrkesrelate-rade texter och beaktar arbetslivets krav i tex-terna
producerar flytande och förståeliga yrkesrelaterade texter och utvecklar sina färdigheter utifrån respons
Förståelse av språklig iden-titet samt jämförelse av tecknat språk med talat språk
känner till de viktigaste skillnaderna mellan talat och tecknat språk
undersöker kritisk de olika uttryckssätten i språkbruket
jämför strukturer som är karaktäristiska för det talade språket med motsvarande strukturer i teckenspråket
bedömer vilken bety-delse det skrivna språ-ket har för teckensprå-kiga med tanke på yr-kesarbete.
bedömer det skrivna språkets ställning i för-hållande till tecken-språket i samhället och i arbetslivet.
jämför svenskans och teck-enspråkets betydelse i ett flerspråkigt samhälle både ur arbetslivets och indivi-dens synvinkel.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, svenska för teckenspråkiga: En värld av texter (T2MO1), Epik och medietexter (T2MO 2), Texter i Norden (T2MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (T2MO 3), Moderna texter (T2MO 5),Textens makt (T2MO6)eller Muntlig kommunikation (T2MO 7).
3.1.1.8 Modersmålet, romani Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
kan kommunicera i olika interaktionssituationer på romani
förstår det väsentliga innehållet i och syftet med texter som är skrivna på romani och som gäller den egna
74
branschen
skaffar och bedömer information med hjälp av medier på romani
producerar texter på romani
känner till romanins och den romska kulturens betydelse i ett mångfaldigt samhälle
kan bedöma och utveckla sina kunskaper i romani.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommuni-kations- och interakt-ionssituationer
lyssnar på andra och kommer med inlägg i interaktionssituationer
kommunicerar i olika interaktionssituationer och tar hänsyn till de andra
kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och tar hänsyn till de andra
använder romani på ett begripligt sätt i bekanta situationer
använder romani ganska mångsidigt i olika situationer
använder romani mångsidigt i olika situat-ioner
Textförståelse kan några branschrelate-rade begrepp på romani
förstår det väsentliga innehållet i texter och kan viktiga branschrela-terade begrepp på ro-mani
förstår det huvudsakliga innehållet och detaljer i texter och har god kän-nedom om centrala branschrelaterade be-grepp på romani
Informationssökning söker information i olika källor
söker information som anknyter till det egna yrkesområdet med hjälp av olika kommunikat-ionsverktyg och bedö-mer under handledning om texterna är tillförlit-liga
använder mångsidigt olika kommunikations-verktyg vid informat-ionssökning och bedö-mer om texterna är till-förlitliga
känner till medier som ges ut på romani
använder medier som ges ut på romani
använder på egen hand medier som ges ut på romani
Produktion av texter skriver under handled-ning texter på romani
skriver texter på romani skriver på egen hand texter genom att mångsidigt använda ro-mani
75
Agerande i en språkligt och kulturellt mångfald-ig miljö
känner till de centrala dragen hos romernas språkliga och kulturella bakgrund och drar nytta av sin kännedom i den mångfaldiga miljön.
känner till de centrala dragen hos romernas språkliga och kulturella bakgrund och dragens betydelse samt drar nytta av sin kännedom i den mångfaldiga miljön.
känner till romernas språkliga och kulturella tradition och dess bety-delse samt agerar smidigt i det mångfaldiga sam-hället.
Bedömning av sina kunskaper i romani
bedömer sina kunskaper och sin läskunnighet i romani utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet samt iden-tifierar sina styrkor och utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet, identifierar sina styrkor och utveckl-ingsbehov samt utvecklar sina kunskaper utifrån respons
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, romani: Grunderna i språket befästs (MOR 1), Språkfärdigheten vidgas utanför den närmaste kretsen (MOR 2), Romanin och den romska kulturen i dagens samhälle (MOR 6) samt någon av kurserna Romernas muntliga och skiftliga tradition (MOR 3), Romanins och den romska kulturens historia och utbredning (MOR 4), Romsk litteratur och annan romsk konst (MOR 5) eller Talkonsten och den muntliga kulturen på romani (MOR 7).
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på romani
kan utveckla förmågan att förstå och tolka texttyper som anknyter till den egna branschen
kan utveckla sin förmåga att skriva texter på romani
kan använda sina språkkunskaper för att söka information
känner till romanins och den romska kulturens betydelse i ett mångfaldigt samhälle.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommunikat-ions- och interaktionssitu-ationer
kommunicerar i olika interaktionssituationer och tar hänsyn till de andra
kommunicerar på ett ändamålsenligt sätt i olika interaktionssituat-ioner och tar hänsyn till de andra
kommunicerar aktivt i olika interaktionssituationer, mo-tiverar sina ståndpunkter och tar på ett konstruktivt sätt hänsyn till de andra
76
Textförståelse förstår de viktigaste frågorna i bekanta tex-ter på romani
förstår det huvudsak-liga innehållet i olika texter och kan vissa facktermer inom sin bransch på romani
förstår innehållet i olika texter, vissa kärnfrågor i texter som gäller den egna branschen och vissa fack-termer inom sin bransch på romani
Produktion av texter
producerar under hand-ledning yrkesrelaterade texter på romani med rätt texttyp
använder språkets former smidigt i skrift-lig kommunikation
producerar på egen hand texter som anknyter till sin egen bransch och använder en smidig sats- och me-ningsbyggnad på romani
Informationssökning söker information i olika källor genom att använda medier på romani
söker med hjälp av kommunikationsverk-tyg branschrelaterad information i olika källor
använder olika kommuni-kationsverktyg vid inform-ationssökning och bedömer om texterna är tillförlitliga
Förståelse av språk och kultur
bedömer vilken bety-delse och inverkan ro-mernas språkliga och kulturella tradition har inom branschen.
.
drar nytta av dragen hos romernas språkliga och kulturella bak-grund samt av sin två- eller flerspråkighet.
drar mångsidigt nytta av romernas språkliga och kulturella bakgrund och bedömer sina möjligheter att bevara romanin.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, romani: Grunderna i språket befästs (MOR 1), Språkfärdigheten vidgas utanför den närmaste kretsen (MOR 2), Romanin och den romska kulturen i dagens samhälle (MOR 6) samt någon av kurserna Romernas muntliga och skiftliga tradition (MOR 3), Romanins och den romska kulturens historia och utbredning (MOR 4), Romsk litteratur och annan romsk konst (MOR 5) eller Talkonsten och den muntliga kulturen på romani (MOR 7).
3.1.2 Det andra inhemska språket, finska
Obligatoriska mål för kunnandet kompetensmål, 2 kp
Den studerande
har sådana kommunikations- och interaktionsfärdigheter att hon/han klarar av arbetsuppgifterna inom sin bransch på finska, även i digitala miljöer
förstår olika slags texter som gäller den egna branschen och skriver enklare texter på finska
kan söka information från olika källor och använda dem i sitt arbete
inser betydelsen av att kunna finska både i arbetslivet och i privatlivet.
77
Bedömning av kunnandet
Föremål för be-dömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Textförståelse och skriftlig kommunikat-ion
förstår innebörden i enkla skriftliga med-delanden och instrukt-ioner som hänför sig till branschen och var-dagslivet
förstår innebörden i in-struktioner och artiklar på finska som ansluter till yrkesområdet och viktiga samhällsföreteelser
läser och förstår utan svårighet olika slags tex-ter och manualer som anknyter till yrket, följer med finska yrkespubli-kationer och samhällsli-vet i finskspråkiga me-dier
skriver korta med-delanden och även enkla redogörelser på finska
skriver meddelanden samt vid behov även längre redogörelser på finska
svarar skriftligen på frå-gor och skriver rapporter på finska
Interaktion och age-rande på finska i ar-betslivet
förstår enkla instrukt-ioner och tilltal som berör arbetet eller var-dagslivet och kan möta en kund eller arbets-kamrat och förstå den-nas frågor
förstår tydliga instrukt-ioner och samtal i nor-malt tempo på arbetsplat-sen och kan möta och förstå kunder och arbets-kamrater, samt även följa med i medierna vad som händer i branschen och samhället
förstår även i snabbt tempo olika slags in-struktioner och diskuss-ioner som anknyter till yrkesområdet, kan be-möta finskspråkiga kun-der modigt och förstår deras avsikter och öns-kemål
betjänar nöjaktigt finskspråkiga kunder, frågar sig fram i alldag-liga situationer och sköter de allra viktig-aste arbetsuppgifterna på finska, även i digi-tala miljöer
betjänar väl finskspråkiga kunder, svarar på frågor och gör beställningar även i digitala miljöer; deltar i rutinartat samtal på arbetsplatsen
diskuterar utan svårighet sina arbetsuppgifter på finska, kan förklara funktioner och detaljer, även i digitala miljöer samt ta initiativ till och upprätthålla en diskuss-ion i växlande tempo
Informationssökning
känner till principerna för hur ordböcker, medier och andra kun-skapskällor används
använder ordböcker, me-dier och andra kunskaps-källor på finska
använder mångsidigt ordböcker, facklitteratur och medier på finska, för att få mera kunskap
Språkets och kul-turens betydelse
inser betydelsen av att kunna finska i alldagligt umgänge och att kunna arbeta i en finskspråkig arbetsgemenskap.
arbetar väl i en finsksprå-kig arbetsgemenskap och förkovrar sig medvetet i yrkesspråket.
deltar aktivt i en finsk-språkig arbetsgemenskap och intresserar sig för den finskspråkiga kul-turen.
Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekursen Människans vardag och fritid (FINA 1)samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kunskaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de obligatoriska målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.
78
Om finska studerats som modersmålsinriktad motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekursen Männi-skans vardag och fritid (FIM 1) samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kun-skaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de obligatoriska målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.2 för språkförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och skrivförmåga.
Om finska studerats som B-språk motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekurserna Vardagsfinska (FINB 1) och antingen Affärs- och yrkesliv (FINB 4) eller Trafik, teknik och miljö (FINB 5) i fråga om målen, de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Det andra inhemska språket, finska.
Valbara kompetensmål, 2 kp
Den studerande
fördjupar sin förmåga att förstå och skriva arbetslivrelaterade texter
blir säkrare i att samtala och argumentera på finska
förkovrar sin förmåga att uppträda och samarbeta på finska
känner till sina strategier för språkinlärning.
Bedömning
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Textförståelse och skrift-lig kommunikation
förstår innebörden i en arbetslivsrelaterad text och kan kortfat-tat återge dess inne-håll
förstår innebörden och det centrala innehållet i en arbetslivsrelaterad text och kan anknyta informationen till egna erfarenheter
förstår både innebör-den och budskapet i en arbetslivsrelaterad text och kan utvärdera tex-tens innehåll
skriver korta och enkla texter med an-knytning till yrkes-kompetensen
skriver texter med an-knytning till yrkeskom-petensen
skriver målinriktat tex-ter med anknytning till yrkeskompetensen och bearbetar dem utgå-ende från given respons
Interaktion och agerande på finska i arbetslivet
uttrycker och motive-rar sina åsikter och beaktar även åsikterna i arbetsgruppen
uttrycker och motiverar på ett övertygande sätt sina åsikter och beaktar olikheterna i arbets-gruppens åsikter
uttrycker och analyserar på ett självkritiskt sätt sina åsikter och kan även kommunicera på ett konstruktivt sätt i en debatt
presenterar muntligt ett bekant ämne
kan muntligt presentera ett ämne på ett förståe-ligt sätt
kan muntligt presentera även ett mer krävande ämne på ett logiskt uppbyggt sätt
79
Språkinlärningsfärdigheter
är medveten om sin personliga inlärnings-strategi.
känner till de svaga och starka sidorna i sin in-lärningsstrategi.
prövar nya inlärnings-strategier och inlär-ningsstilar.
Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekursen Människans vardag och fritid (FINA 1)samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kunskaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de valbara målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.
Om finska studerats som modersmålsinriktad motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekursen Männi-skans vardag och fritid (FIM 1) samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kun-skaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de valbara målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.2 för språkförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och skrivförmåga.
Om finska studerats som B-språk motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekurserna Vardagsfinska (FINB 1) och antingen Affärs- och yrkesliv (FINB 4) eller Trafik, teknik och miljö (FINB 5) i fråga om målen, de valbara målen för kunnandet i delområdet Det andra inhemska språket, finska
3.1.3 Främmande språk Inom den grundläggande yrkesutbildningen är målen för kunnandet i främmande språk och bedömningen av kunnandet differentierade på basis av om det språk som den studerande valt är ett A- eller B-språk. Det valda främmande språket kan också vara ett helt nytt språk för den studerande, och då tillämpas målen och bedöm-ningen för B-språket. Med A-språk och B-språk avses följande: A-språk = det främmande språk i vilket studier inletts i årskurserna 1–6 B-språk = det främmande språk i vilket studier inletts i årskurserna 7–9
3.1.3.1 Främmande språk, A-språk Obligatoriska mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer så väl att han eller hon kan utöva sitt yrke
kan använda det främmande språk som behövs i arbetsuppgifterna inom den egna branschen
kan söka information i olika källor på det främmande språket
kan agera i en flerspråkig och mångkulturell miljö.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
80
Agerande i kommuni-kations- och interakt-ionssituationer
förstår korta och enkla muntliga in-struktioner som gäller arbete inom den egna branschen och kan följa dem
förstår de vanligaste muntliga meddelandena om produkter och pro-cesser i det egna arbetet och den egna branschen och kan följa dem
förstår de centrala tan-kegångarna i vanligt tal i normalt tempo och föl-jer dem
berättar kort om sig själv och sina arbets-uppgifter genom att svara på frågor som ställs i förutsägbara och bekanta arbetssi-tuationer
berättar om sig själv och arbetsuppgifterna inom branschen på ett förståe-ligt sätt och deltar i dis-kussionen om samtals-partnern talar långsamt och använder enkla kon-struktioner
berättar i bekanta situat-ioner om sin arbetsplats och sitt arbete samt om de normer och sätt som hör ihop med arbetet samt begär fler instrukt-ioner om sitt arbete
Förståelse och produkt-ion av texter
förstår korta och enkla skriftliga med-delanden som gäller arbete inom den egna branschen
förstår skriftliga instrukt-ioner om produkter och processer som anknyter till det egna arbetet och den egna branschen, ställer preciserande frå-gor och kan följa in-struktionerna
förstår skriftliga in-struktioner om produk-ter och processer som anknyter till det egna arbetet och den egna branschen samt respons som getts på arbetet
skriver under hand-ledning och med hjälp av en mall korta texter som gäller det egna arbetet
skriver med hjälp av en mall korta texter som gäller det egna arbetet
skriver smidigt vanliga meddelanden och korta texter samt fyller i do-kument som gäller det egna arbetet
Informationssökning söker under handled-ning information i material och instrukt-ioner som gäller det egna arbetet, även genom att använda elektroniska informat-ionskällor
söker mångsidigt in-formation som gäller den egna branschen, även i elektroniska informat-ionskällor
söker på egen hand in-formation om den egna branschen, tillämpar sina kunskaper och färdig-heter samt motiverar sina lösningar
Agerande i en flersprå-kig och mångkulturell miljö
är medveten om bety-delsen av det språk som han/hon studerat och av den kultur som det representerar.
använder språket i en flerspråkig eller mång-kulturell miljö.
tillämpar i sitt arbete sina kunskaper och fär-digheter i det främ-mande språket och i kulturen.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i A-språket i fråga om målen de obligato-riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, A-språk: De unga och deras värld och Studier och arbete.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och skrivförmåga.
81
Valbara mål för kunnandet, 2 kp Den studerande
kan kommunicera på ett främmande språk i situationer i arbetslivet
kan agera i olika interaktionssituationer på ett främmande språk
kan vara aktiv som medborgare i sammanhang där ett främmande språk används
förstår språkets och kulturens betydelse
kan utveckla sina strategier för och sätt att lära sig språket.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommuni-kations- och interakt-ionssituationer
berättar om sig själv och sina arbetsuppgifter samt svarar på frågor
berättar på ett begripligt sätt om sig själv och arbetsuppgifterna inom branschen och deltar i diskussionen
berättar i bekanta situat-ioner om sin arbetsplats och sitt arbete och om de normer och sätt som hör ihop med arbetet och tar vid behov reda på motsvarande saker i andra länder samt begär fler instruktioner om sitt arbete
klarar av allmänspråk-liga interaktionssituat-ioner, där man även behandlar ämnen relate-rade till de vanligaste arbetsuppgifterna
klarar av en mängd olika arbetsrelaterade interaktionssituationer
uppträder naturligt i arbetsrelaterade inter-aktionssituationer där man även behandlar svårare ämnen
Agerande som aktiv medborgare i samman-hang där ett främmande språk används
förstår hur man kan påverka och dra nytta av sociala medier på det främmande språket
använder det främ-mande språket för att påverka och dra nytta av sociala medier
följer aktuella diskuss-ioner på det främmande språket och tar ställning i diskussionerna
Förståelse av språkets och kulturens betydelse
skaffar information om levnadssätten i de län-der där det främmande språket talas
visar i sitt arbete att han/hon förstår språk-lig och kulturell mång-fald
drar i sitt eget arbete mångsidig nytta av de möjligheter som olika språk och kulturer er-bjuder
Utveckling av språkin-lärningen
identifierar sina egna strategier för inlärning av språket.
bedömer styrkorna och svagheterna i sitt sätt att lära sig språket.
stärker sin inlärning genom att pröva nya inlärningssätt
82
skaffar grundläggande information om möjlig-heterna att studera i en miljö där det främ-mande språket används.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i A-språket i fråga om målen de obligato-riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, A-språk: De unga och deras värld och Studier och arbete.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och skrivförmåga.
3.1.3.2 Främmande språk, B-språk
Obligatoriska mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer så väl att han eller hon kan utöva sitt yrke
kan använda det främmande språk som behövs i arbetsuppgifterna inom den egna branschen
kan söka information i olika källor på det främmande språket.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommuni-kations- och interakt-ionssituationer
förstår korta och enkla muntliga med-delanden som gäller den egna branschens arbete och kan följa dem
förstår de vanligaste muntliga instruktionerna om produkter och pro-cesser i det egna arbetet och den egna branschen och kan följa dem
förstår de centrala tan-kegångarna i ett vanligt tal i normalt tempo och följer dem
berättar kort om sig själv och sina arbets-uppgifter i förutsäg-bara och bekanta ar-betssituationer
berättar om sig själv och arbetsuppgifterna inom branschen på ett förståe-ligt sätt och deltar i dis-kussionen genom att använda enkla konstrukt-ioner
berättar i bekanta situat-ioner om sin arbetsplats och sitt arbete samt be-gär fler instruktioner om sitt arbete
83
Textförståelse förstår korta och enkla skriftliga med-delanden som gäller arbete inom den egna branschen
förstår skriftliga instrukt-ioner om produkter och processer i det egna ar-betet och den egna bran-schen genom att an-vända hjälpmedel samt ställer preciserande frå-gor och kan agera enligt dem
förstår skriftliga in-struktioner om produk-ter och processer som anknyter till det egna arbetet och den egna branschen samt respons som getts på arbetet
skriver enkla och korta texter som gäller det egna arbetet under handledning och efter en mall
skriver efter en mall enkla och korta texter som gäller det egna arbe-tet
skriver vanliga med-delanden och korta tex-ter samt fyller i enkla dokument som gäller det egna arbetet
Informationssökning söker under handled-ning information i material och instrukt-ioner som gäller det egna arbetet, även genom att använda elektroniska informat-ionskällor.
söker mångsidigt in-formation som gäller den egna branschen, även i elektroniska informat-ionskällor.
söker mångsidigt in-formation om den egna branschen, tillämpar sina kunskaper och färdig-heter samt motiverar sina lösningar.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i B1-språket i fråga om målen de obligato-riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, B-språk: De unga och deras värld och Studier, arbete och samhälle.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån A.2.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån A.1.3 för tal- och skrivförmåga.
Valbara mål för kunnandet, 2 kp Den studerande
kan kommunicera på ett främmande språk i situationer i arbetslivet
kan agera i olika interaktionssituationer på ett främmande språk
kan skriva en branschrelaterad text på ett främmande språk
vet språkets och kulturens betydelse
kan utveckla sina strategier för och sätt att lära sig språket.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
84
Agerande i kommuni-kations- och interakt-ionssituationer
berättar om sig själv och sitt arbete, nämner t.ex. verktyg, yrkesbe-nämningar och arbets-uppgifter
svarar på enkla frågor vid behandling av sin arbetsmiljö och sig själv när samtalspartnern talar långsamt och tyd-ligt
ställer enkla frågor och svarar när man behand-lar den egna arbetsmil-jön och honom/henne själv när samtalspart-nern talar tydligt samt begär förtydliganden vid behov
kommunicerar muntligt t.ex. när han/hon pre-senterar sig i bekanta vardags- och arbetslivs-situationer
deltar i diskussionen om samtalspartnern talar långsamt och använder tydliga konstruktioner
klarar sig i arbetslivets vanliga servicesituation-er
Produktion av texter skriver under handled-ning och med hjälp av en mall texter som gäl-ler det egna arbetet
skriver med hjälp av en mall texter som gäller det egna arbetet
skriver ledigt vanliga meddelanden och ar-betsrelaterade texter samt fyller i dokument som gäller det egna arbetet
Agerande i en flersprå-kig och mångkulturell miljö
är medveten om bety-delsen av det språk som studerats och den kultur som det representerar
använder språket i en flerspråkig eller mång-kulturell miljö
tillämpar i sitt arbete sina kunskaper och färdigheter i det främ-mande språket och i den främmande kul-turen
Utveckling av språkin-lärningen
identifierar sina egna strategier för inlärning av språket.
bedömer styrkorna och svagheterna i sitt sätt att lära sig språket.
stärker sin inlärning genom att pröva nya inlärningssätt.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i B1-språket i fråga om målen de obligato-riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, B-språk: De unga och deras värld och Studier, arbete och samhälle.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån A.2.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån A.1.3 för tal- och skrivförmåga.
3.2 Kunnande i matematik och naturvetenskap Denna examensdel ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla tre delområden (sammanlagt 6 kompetenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde eller vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 9 kompetenspoäng i kunnande i matematik och naturvetenskap.
3.2.1 Matematik Obligatoriska mål för kunnandet, 3 kp
85
Den studerande
behärskar de elementära räkneoperationerna, procenträkning och omvandling av måttenheter i den om-fattning som krävs inom den egna branschen och i vardagslivet
kan beräkna ytor och volymer
kan tillämpa geometri i den omfattning som uppgifterna inom den egna branschen kräver och uppfattar rum och former tredimensionellt
kan använda lämpliga matematiska metoder för att lösa problem inom den egna branschen
kan bedöma om erhållna resultat är riktiga och av rätt storleksordning
kan använda räknare, dator och vid behov övriga matematiska hjälpmedel för att lösa matematiska pro-blem.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Utförande av elemen-tära räkneoperationer och procentberäkning-ar samt omvandling av måttenheter
utför de vanligaste räk-neoperationerna som anknyter till arbetsupp-gifterna och vardagsli-vet
utför smidigt räkneoper-ationer som anknyter till yrket och vardagslivet
tillämpar de räkneoper-ationer som behövs inom yrkesområdet och i vardagslivet och be-dömer nivån på resulta-tens noggrannhet
Beräkning av area och volym, tillämpning av geometri
utför de vanligaste are- och volymberäkningar-na
utför smidigt de vanlig-aste area- och volymbe-räkningarna
tillämpar area- och vo-lymberäkningar i ar-betsuppgifter och be-dömer resultaten
Lösning av matema-tiska problem
löser de viktigaste ma-tematiska problemen som anknyter till ar-betsuppgifterna och använder då enkla räk-neoperationer
löser yrkesrelaterade problem med matema-tiska metoder
tillämpar matematiska metoder vid lösning och uppställning av matema-tiska problem som ank-nyter till yrkesområdet samt bedömer meto-dernas tillförlitlighet och noggrannhet
Kontroll av riktigheten i matematiska resultat
kontrollerar att enkla beräkningar är riktiga
kontrollerar att beräk-ningar är riktiga
kontrollerar att olika typer av beräkningar är riktiga och av rätt stor-leksordning
Användning av räk-nare och andra hjälp-medel
använder räknare och andra hjälpmedel för att lösa elementära mate-matiska uppgifter som anknyter till arbetsupp-gifterna.
använder smidigt räk-nare och andra hjälpme-del för att lösa problem som anknyter till yrkes-området.
använder mångsidigt och effektivt egenskap-erna hos en räknare och andra hjälpmedel för att lösa problem som ank-nyter till yrkesområdet.
86
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Matematik: Uttryck och ekvationer (MAB 1), Geometri (MAB 2) och Ekonomisk matematik (MAB 7) eller Funktioner och ekvationer (MAA 1) och antingen Polynomfunktioner (MAA 2) eller Geometri (MAA 3).
Valbara mål för kunnandet, 3 kp Den studerande
kan uttrycka relationer mellan variabler med matematiska uttryck
kan bilda och göra upp ekvationer, uttryck, tabeller och ritningar som anknyter till den egna branschen
kan lösa matematiska uppgifter som behövs i arbetet med hjälp av ekvationer, slutledningar eller diagram
kan bedöma om resultaten är riktiga och av rätt storleksordning
kan tillämpa den ekonomiska matematik som behövs i vardags- och arbetslivet, såsom lönsamhets-, kost-nads-, skatte- och lånekalkyler
kan samla och gruppera information som anknyter till den egna branschen. Bedömning av kunnandet
Föremål för be-dömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Användning av ma-tematiska uttryck
använder enkla mate-matiska uttryck
bildar och använder enkla matematiska uttryck
bildar och använder ma-tematiska uttryck
Användning av ek-vationer, uttryck, tabeller och ritningar i branschspecifika uppgifter
använder enligt in-struktioner ekvationer, uttryck, tabeller och ritningar i branschspe-cifika uppgifter
använder ekvationer, ut-tryck, tabeller och ritning-ar i branschspecifika upp-gifter
tillämpar ekvationer, uttryck, tabeller och rit-ningar i branschspecifika uppgifter
Tillämpning av eko-nomisk matematik
gör enkla kostnads- och lönsamhetsjämfö-relser med hjälp av ekonomisk matematik
gör kostnads- och lön-samhetsjämförelser med hjälp av ekonomisk ma-tematik
gör kostnads- och lön-samhetsjämförelser med hjälp av ekonomisk ma-tematik och drar utifrån jämförelserna välgrun-dade slutsatser
Kontroll av riktighet-en i matematiska resultat
kontrollerar att enkla beräkningar är riktiga
kontrollerar att beräk-ningar är riktiga
kontrollerar att olika typer av beräkningar är riktiga och av rätt stor-leksordning
Insamling och grup-pering av informat-ion
samlar information i grafisk form och i ta-bellform från olika källor.
samlar och grupperar information enligt beho-vet genom att som källa använda statistik, tabeller och diagram.
samlar information på ett mångsidigt sätt och till-lämpar och använder statistik, tabeller och diagram som informat-ionskällor och grupperar utifrån dessa information för olika behov.
87
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Matematik: Uttryck och ekvationer (MAB 1), Geometri (MAB 2) och Ekonomisk matematik (MAB 7) eller Funktioner och ekvationer (MAA 1) och antingen Polynomfunktioner (MAA 2) eller Geometri (MAA 3).
3.2.2 Fysik och kemi Obligatoriska mål för kunnandet, 2 kp Den studerande
kan tillämpa de begrepp, fenomen och lagbundenheter inom fysiken som är centrala med tanke på den egna branschen
kan i sitt arbete beakta de kemiska fenomen som är centrala med tanke på den egna branschen samt ke-miska ämnens särskilda egenskaper
kan förvara, använda och bortskaffa ämnen som behövs inom den egna branschen. Bedömning av kunnandet Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Tillämpning av fysi-kens begrepp, fe-nomen och lagbun-denheter
behärskar fysikens be-grepp och lagbundenhet-er så väl att han/hon i sina arbetsuppgifter kan beakta de fenomen som anknyter till dem, men behöver handledning på vissa punkter
behärskar fysikens be-grepp och lagbundenhet-er så väl att han/hon i sina arbetsuppgifter kan beakta de fenomen som anknyter till dem
behärskar fysikens be-grepp och lagbunden-heter så väl att han/hon i sina arbetsuppgifter på egen hand kan beakta de fenomen som ankny-ter till dem
Beaktande av ke-miska ämnen och deras egenskaper i arbetet
beaktar i sitt arbete egen-skaperna hos de kemiska ämnen som används mest i det egna arbetet samt reaktionerna och miljöriskerna i anknyt-ning till dessa så väl att han/hon inte äventyrar sin egen eller andras sä-kerhet eller miljön, men behöver en aning hand-ledning
beaktar i sitt arbete egen-skaperna hos de kemiska ämnen som används mest i det egna arbetet samt reaktionerna och miljö-riskerna i anknytning till dessa så väl att han/hon inte äventyrar sin egen eller andras säkerhet eller miljön
beaktar på egen hand i sitt arbete egenskaperna hos de kemiska ämnen som används mest i det egna arbetet samt reakt-ionerna och miljöris-kerna i anknytning till dessa så väl att han/hon inte äventyrar sin egen eller andras säkerhet eller miljön och ger även andra instruktion-er om säkert arbete
Förvaring, hantering och bortskaffande av kemikalier
hanterar, förvarar och bortskaffar på rätt sätt kemikalier som behövs i de egna arbetsuppgifter-na, men behöver delvis handledning.
hanterar, förvarar och bortskaffar på rätt sätt kemikalier som behövs i de egna arbetsuppgifter-na.
hanterar, förvarar och bortskaffar på rätt sätt kemikalier som behövs i de egna arbetsuppgif-terna, och gör detta på egen hand och smidigt.
88
Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekurserna Fysiken som naturvetenskap (FY 1) och Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE 1) målen för kunnandet i de gemensamma examensdelarna i examensdelen Fysik och kemi.
Valbara mål för kunnandet, 3 kp Den studerande
kan tillämpa de grundläggande begrepp och lagbundenheter inom mekanik, värmelära och ellära som är centrala med tanke på den egna branschen samt beakta dem i sitt arbete
kan framställa blandningar av ämnen som behövs inom branschen
kan göra experimentella observationer och mätningar av fysikaliska och kemiska fenomen som är centrala med tanke på den egna branschen
kan samla, hantera och analysera sina experimentella observationer och mätningar
kan bedöma tillförlitlighet, noggrannhet och relevans för sina experimentella observationer och mätresul-tat.
Bedömning av kunnandet
Föremål för be-dömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Kännedom om lagbundenheterna inom värmelära, mekanik och ellära och beaktande av dem i arbetet
behärskar lagbundenhet-erna i värmelära, mekanik och ellära så väl att han/hon i sina arbets-uppgifter beaktar de fe-nomen som anknyter till dem, men behöver hand-ledning på vissa punkter
behärskar lagbundenhet-erna i värmelära, mekanik och ellära så väl att han/hon i sina arbetsupp-gifter beaktar de fenomen som anknyter till dem
behärskar lagbunden-heterna i värmelära, me-kanik och ellära så väl att han/hon i sina ar-betsuppgifter på egen hand beaktar de feno-men som anknyter till dem
Framställning av blandningar
beräknar under handled-ning halter och ämnes-mängder även med hjälp av reaktionslikheter samt söker enligt instruktioner information i säkerhets-databladen för kemikali-erna
beräknar halter och äm-nesmängder även med hjälp av reaktionslikheter samt söker information i säkerhetsdatabladen för kemikalierna
beräknar på egen hand och smidigt halter och ämnesmängder även med hjälp av reaktions-likheter i olika arbetssi-tuationer i enlighet med den information han/hon hämtat från olika informationskällor
Observation och mätning
utför mätningar och ex-perimentella observation-er genom att använda de vanligaste mätmetoderna och mätinstrumenten i en handledd arbetssituation
utför mätningar och expe-rimentella observationer genom att använda de vanligaste mätmetoderna och mätinstrumenten på egen hand
använder smidigt de lämpligaste metoderna och instrumenten för mätningar och experi-mentella observationer och utför sitt arbete systematiskt och om-sorgsfullt
89
Insamling, bear-betning och analys av mätresultat
samlar resultaten som erhållits vid mätning och experimentellt arbete, presenterar dem med möjliga diagram och ta-beller och beräknar med hjälp av dem det slutliga resultatet, men behöver handledning i vissa frågor
samlar resultaten som erhållits vid mätning och experimentellt arbete, pre-senterar dem med diagram och tabeller och beräknar med hjälp av dem det slut-liga resultatet efter en ana-lys
samlar på egen hand resultaten som erhållits vid mätning och expe-rimentellt arbete, pre-senterar dem med dia-gram och tabeller och beräknar med hjälp av dem det slutliga resulta-tet efter en analys
Bedömning av mätresultatens tillförlitlighet, noggrannhet och relevans
bedömer mätresultatens tillförlitlighet, bestämmer några felfaktorer och redovisar resultaten med rätt noggrannhet, men behöver emellanåt hand-ledning.
bedömer mätresultatens tillförlitlighet, bestämmer några felfaktorer och re-dovisar resultaten med rätt noggrannhet.
bedömer på egen hand mätresultatens tillförlit-lighet, bestämmer felfak-torerna och redovisar resultaten med rätt nog-grannhet.
Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekurserna Fysiken som naturvetenskap (FY 1), Värme (FY 2) och Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE 1) målen för kunnandet i de gemensamma examensdelarna i exa-mensdelen Fysik och kemi.
3.2.3 Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den
Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp Den studerande
kan använda de vanligaste informations- och kommunikationstekniska tillämpningarna och utnyttja de anvisningar och handböcker som är avsedda för dem
kan skydda sin nätidentitet och integritet
kan följa anvisningar och bestämmelser om upphovsrätt, informationssäkerhet och dataskydd
behärskar de olika sätten att lagra och skicka filer.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Användning av inform-ations- och kommuni-kationstekniska tillämp-ningar
använder de tillämp-ningar som han/hon behöver men behöver emellanåt handledning
använder smidigt till-lämpningar som han/hon behöver
använder tillämpningar mångsidigt enligt situat-ion och behov
Användning av anvis-ningar och handböcker
använder anvisningar och handböcker, men behöver emellanåt handledning
använder smidigt anvis-ningar och handböcker
använder smidigt anvis-ningar och handböcker och löser olika problem med hjälp av dem
Skydd av sin nätidentitet och integritet
skapar under hand-ledning en nätidentitet och bedömer riskerna
skapar en nätidentitet och bedömer riskerna förknippade med an-
skapar en nätidentitet, bedömer riskerna för-knippade med använd-
90
förknippade med an-vändningen av den samt skyddsmetoder-na
vändningen av den samt skyddsmetoderna
ningen av den och väljer skyddsmetoder som är lämpliga för utrustning-en och användningssätt-en
väljer under handled-ning en för situation-en lämplig skyddsnivå för internetanslut-ningen
väljer en för situationen lämplig skyddsnivå för internetanslutningen
väljer en för olika situat-ioner lämplig skyddsnivå för internetanslutningen
kan välja ett säkert sätt för att sköta be-talningar i Finland
kan välja ett säkert sätt för att sköta betalningar i Finland samt utlands-betalningar
kan välja ett för situat-ionen lämpligt och sä-kert sätt för att sköta betalningar i Finland samt utlandsbetalningar
Iakttagande av anvis-ningar och bestämmelser
följer i sitt arbete an-visningar och be-stämmelser om upp-hovsrätt, informat-ionssäkerhet och data-skydd, men behöver emellanåt handledning
följer på egen hand anvisningar och be-stämmelser om upp-hovsrätt, informations-säkerhet och dataskydd
följer på egen hand an-visningar och bestäm-melser om upphovsrätt, informationssäkerhet och dataskydd, håller sina kunskaper uppdate-rade och ger vid behov andra handledning
följer etiketten för nätanvändningen
följer etiketten för nä-tanvändningen
följer etiketten för nä-tanvändningen
Förvaring och sändning av filer
kan använda de van-ligaste sätten att för-vara och sända filer.
väljer ändamålsenliga sätt att förvara och sända filer.
väljer ändamålsenliga sätt att förvara och sända filer och beaktar då informationssäker-heten.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen obligatorisk kurs som i fråga om målen skulle motsvara de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den.
Valbara mål för kunnandet, 3 kp Den studerande
kan sätta sig in i tillämpningar som finns i olika informationssystem och som kan användas inom det egna yrkesområdet
kan lösa de vanligaste problemen i anknytning till informations- och kommunikationstekniska tillämp-ningar
kan börja använda nya informations- och kommunikationstekniska enheter och tillämpningar
kan agera i elektroniska medier för att utveckla och dela med sig av sitt kunnande
kan utnyttja digitalt material vid beskrivning av den professionella utvecklingen och vid marknadsföring av sitt kunnande/sin yrkesskicklighet.
Bedömning av kunnandet
91
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Utnyttjande av tillämp-ningar i informationssy-stem avsedda för det egna yrkesområdet
söker information som han/hon själv behöver om de tillämpningar i informationssystem som används inom yr-kesområdet
söker information om de tillämpningar i in-formationssystem som håller på att utvecklas för yrkesområdet
söker aktivt informat-ion om hur man inom yrkesområdet utvecklar tillämpningar i inform-ationssystemet
Ibruktagning av utrust-ning och tillämpningar
tar i bruk ny utrustning och nya tillämpningar som han/hon själv ska använda, men behöver emellanåt handledning
tar smidigt i bruk ny utrustning och nya till-lämpningar som han/hon själv ska an-vända
tar smidigt i bruk ny utrustning och nya till-lämpningar som han/hon själv ska an-vända och kan vid be-hov ge andra handled-ning
Utnyttjande av elektro-niska medier
söker branschrelaterad information, arbetar i nätverk som använder informations- och kommunikationsnät och bedömer information-ens praktiska betydelse, men behöver emellanåt handledning
söker branschrelaterad information, arbetar i nätverk som använder informations- och kommunikationsnät och bedömer informationen kritiskt
söker mångsidigt branschrelaterad in-formation, arbetar ak-tivt i nätverk som an-vänder informations- och kommunikations-nät och bedömer in-formationen kritiskt
Utnyttjande av digitalt material
använder digitala material för beskrivning av sitt kunnande och sin yrkesskicklighet, men behöver emellanåt handledning.
använder digitala material för beskrivning av sitt kunnande och sin yrkesskicklighet och utnyttjar dem vid ar-betssökning.
beskriver sin yrkes-skicklighet mångsidigt med digitala material och utnyttjar dem ef-fektivt vid arbetssök-ning.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen obligatorisk kurs som i fråga om målen skulle motsvara de valbara målen för kunnandet i delområdet Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den.
3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet Examensdelen ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla fyra delområden (sammanlagt 5 kom-petenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde eller vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 8 kompetenspoäng för kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet.
3.3.1 Samhällsfärdigheter Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp Den studerande
92
kan agera som medborgare och delta i samhälleligt beslutsfattande
kan följa principerna om jämlikhet och likabehandling
kan planera och sköta sin egen ekonomi och bedöma riskerna i fråga om den
använder sociala medier som ett medel för aktivt deltagande
kan använda tjänster som samhället tillhandahåller och vara konsument. Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Agerande som med-borgare och delta-gande i samhälleligt beslutsfattande
känner till medborgar-nas grundrättigheter och skyldigheter i Fin-land och kan berätta om dem
känner till medborgarnas grundrättigheter och skyldigheter i Finland och kan berätta om dem
känner till medborgarnas grundrättigheter och skyldigheter i Finland och bedömer dem i för-hållande till rättigheterna och skyldigheterna i andra länder
följer det samhälleliga beslutsfattandet
följer det samhälleliga beslutsfattandet och ut-trycker sina egna åsikter om frågor som han/hon anser viktiga
följer aktivt det samhäl-leliga beslutsfattandet och deltar i det på olika sätt
deltar i verksamhet som ordnas av stu-derande eller andra och påverkar för sin del den gemensamma verksamheten
deltar i verksamhet som ordnas av studerandekå-ren eller andra organisat-ioner och påverkar för sin del beslutfattandet
deltar i verksamhet som ordnas av studerandekå-ren eller andra organisat-ioner och påverkar aktivt beslutfattandet i frågor
Iakttagande av princi-perna om jämlikhet och likabehandling
samarbetar smidigt med olika människor, även i mångkulturella arbetsenheter
behandlar människor respektfullt, bemöter sina arbetskamrater och kun-der jämlikt oberoende av eventuell olikhet
bidrar till en tolerant atmosfär på arbetsplat-sen och ingriper på lämpligt sätt om det förekommer mobbning eller trakasserier
Planering och skötsel av sin egen ekonomi
utarbetar under hand-ledning en plan över sina utgifter och in-komster och beaktar då villkoren, följderna och riskerna förknip-pade med lån
utarbetar en plan över sina utgifter och inkoms-ter och förutser då kom-mande händelser samt beaktar villkoren, följ-derna och riskerna för-knippade med lån
utarbetar på egen hand och ansvarsfullt en plan över sina utgifter och inkomster och förutser då kommande händelser samt beaktar villkoren, följderna och riskerna förknippade med lån
Utnyttjande av sociala medier
använder under hand-ledning sociala medier för att främja sina egna intressen och/eller
använder sociala medier för att främja sina egna intressen och/eller in-tressen som en samman-
använder sociala medier mångsidigt för att främja sina egna intressen och/eller intressen som
93
intressen som en sammanslutning eller ett företag som han/hon representerar har
slutning eller ett företag som han/hon represente-rar har
en sammanslutning eller ett företag som han/hon representerar har
Användning av tjäns-ter som tillhandahålls i samhället och age-rande som konsument
använder de tjänster som studerande behö-ver och förstår hur tjänsterna i samhället finansieras
använder mångsidigt och med urskillning de tjäns-ter som studerande be-höver och förstår hur tjänsterna i samhället finansieras
använder och väljer på egen hand de tjänster som studerande behöver och förstår hur tjänster-na i samhället finansieras
känner till konsumen-tens rättigheter och skyldigheter och vet var man kan få hjälp i konsumentfrågor.
söker forskningsbaserad information om produk-ter och tjänster i olika källor och vet var man kan få information och hjälp i konsumentfrågor.
söker forskningsbaserad information om produk-ter och tjänster i olika källor och kan bedöma informationskällornas tillförlitlighet.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Samhällsfärdigheter: Samhällskunskap (SL 1) och Ekonomisk kunskap (SL 2).
Valbara mål för kunnandet, 3 kp
Den studerande
kan söka information om möjligheterna till samhällelig påverkan och om det samhälleliga beslutsfattan-det, även om Europeiska unionen
känner till den egna branschens samhälleliga betydelse och inverkan
kan följa den samhälleliga debatten och ekonomiska nyheter
kan redogöra för hur den samhälleliga och ekonomiska situationen återspeglar sig på arbetsplatserna och sysselsättningen inom den egna branschen
kan redogöra för de grundläggande samhällsekonomiska begreppen och för de viktigaste samhällseko-nomiska aktörerna samt bedöma deras betydelse för den nationella ekonomin.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Beröm-liga B3
Den studerande
Informationssökning om möjligheterna till samhällelig påverkan och om det samhälle-liga beslutsfattandet i Europeiska unionen
söker under handledning information om möjlig-heterna till samhällelig påverkan och om det samhälleliga beslutsfattan-det
söker information om möjligheterna till sam-hällelig påverkan och om det samhälleliga besluts-fattandet
söker mångsidigt och aktivt information om möjligheterna till samhällelig påverkan och om det samhälle-liga beslutsfattandet
94
Kännedom om den egna branschens sam-hälleliga betydelse och inverkan
känner till den egna bran-schens samhälleliga bety-delse och inverkan i hu-vuddrag
ger en väl underbyggd redogörelse för den egna branschens samhälleliga betydelse och inverkan
ger en omfattande och väl underbyggd redo-görelse för den egna branschens samhälle-liga betydelse och inverkan
Att följa den samhälle-liga debatten och eko-nomiska nyheter
följer i någon informat-ionskälla den samhälleliga och ekonomiska debatten
följer i olika informat-ionskällor den samhälle-liga och ekonomiska debatten
följer aktivt i olika informationskällor den samhälleliga och ekonomiska debatten
gör upp en översikt över läget i den egna bran-schen, men behöver emel-lanåt handledning
bedömer mångsidigt läget i den egna bran-schen och bedömer den information som för-medlas av olika medier
ger en väl underbyggd och mångsidig över-sikt över läget i den egna branschen och bedömer kritiskt den information som för-medlas av olika me-dier
Beaktande av det sam-hälleliga och ekono-miska läget inom den egna branschen
ger en åskådlig redogö-relse för hur det aktuella samhälleliga och ekono-miska läget återspeglar sig på arbetsplatserna och på sysselsättningen inom den egna branschen
ger en åskådlig och väl underbyggd redogörelse för hur det aktuella sam-hälleliga och ekonomiska läget återspeglar sig på arbetsplatserna och sysselsättningen inom den egna branschen
ger en åskådlig redo-görelse för hur det aktuella samhälleliga och ekonomiska läget återspeglar sig på ar-betsplatserna och sysselsättningen
underbygger sin redo-görelse mångsidigt och omfattande
Att redogöra för de grundläggande sam-hällsekonomiska be-greppen och för de viktigaste samhällse-konomiska aktörerna
ger exempel på grundläg-gande samhällsekono-miska begrepp och på de viktigaste samhällseko-nomiska aktörerna.
redogör för de grundläg-gande samhällsekono-miska begreppen och för de viktigaste samhällse-konomiska aktörerna samt bedömer deras betydelse för den nat-ionella ekonomin.
redogör för de grund-läggande samhällseko-nomiska begreppen och för de viktigaste samhällsekonomiska aktörerna, för deras betydelse och för be-roendeförhållandena mellan dem.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Samhällsfärdigheter: Samhällskunskap (SL 1) och Ekonomisk kunskap (SL 2).
3.3.2 Arbetslivsfärdigheter Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp Den studerande
kan söka en arbetsplats åt sig själv
kan redogöra för de viktigaste frågorna i arbetsavtalssystemet och i arbetsavtal
95
kan sätta sig in i arbetsplatsens verksamhet och arbetsuppgifterna på arbetsplatsen samt sörja för säker-heten i arbetet
kan arbeta på en arbetsplats och utveckla sitt kunnande.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Arbetssökning söker arbete och skriver en arbetsansökan och ett CV, men behöver en aning handledning
söker arbete på egen hand och skriver en tydlig arbetsansökan och ett tydligt CV
söker arbeten aktivt och initiativrikt och identifi-erar sina styrkor
skriver en tydlig arbets-ansökan och ett tydligt CV som ger en bra bild av det egna kunnandet
uppträder korrekt vid en anställningsintervju
uppträder artigt och korrekt vid en anställ-ningsintervju
uppträder artigt och korrekt vid en anställ-ningsintervju
klär sig korrekt med tanke på branschen och arbetsplatsen
tar i sin klädsel hänsyn till arbetsplatsens och branschens karaktär
tar i sin klädsel hänsyn till arbetsplatsens och branschens särdrag
redogör för sitt kun-nande
redogör tydligt för sina styrkor vid presentation av sitt kunnande
ger en väl underbyggd och omfattande redogö-relse för sitt kunnande och sina styrkor
Användning av medier vid arbetssökning
söker uppgifter om arbetsplatser i medier
bekantar sig med arbets-platser med hjälp av uppgifter i medier
använder mångsidigt medier vid arbetssök-ning och drar nytta av möjligheterna i de soci-ala medierna
Kännedom om arbetsav-talssystemet, arbetsavtal och innehållet i arbetslag-stiftningen
har kunskap om de viktigaste frågorna i branschens arbetsvill-kor och i den arbetslag-stiftning som gäller den egna branschen
har kunskap om bran-schens arbetsvillkor och den centrala arbetslag-stiftning som gäller den egna branschen
har goda kunskaper om den egna branschens arbetsvillkor och om möjligheterna i den cen-trala arbetslagstiftningen när det gäller att ut-veckla arbetet
ser till att innehållet i det egna arbetsavtalet över-ensstämmer med det man kommit överens om
ser till att innehållet i det egna arbetsavtalet över-ensstämmer med det man kommit överens om
känner till innehållet i det egna arbetsavtalet
96
beaktar i sitt arbete sina rättigheter och skyldig-heter, men behöver emellanåt handledning
beaktar i sitt arbete sina rättigheter och skyldig-heter
beaktar i sitt arbete sina rättigheter och skyldig-heter samt motiverar ansvarsfullt sitt age-rande
Att sätta sig in i arbets-platsens verksamhet och i arbetet
söker information om arbetsplatsens verk-samhet och om sina arbetsuppgifter
söker mångsidigt in-formation om arbets-platsens verksamhet och om sina arbetsuppgifter
söker på egen hand och mångsidigt information om arbetsplatsens verk-samhet och om sina arbetsuppgifter
följer de säkerhetsan-visningar som getts om arbetet
följer de säkerhetsanvis-ningar som getts om arbetet
tillämpar och utvecklar de säkerhetsanvisningar som getts om arbetet
Arbete på en arbetsplats följer arbetstiderna och de överenskomna ruti-nerna
följer arbetstiderna och de överenskomna ruti-nerna samt agerar flexi-belt i olika arbetssituat-ioner
följer arbetstiderna och de överenskomna ruti-nerna samt agerar flexi-belt i olika föränderliga situationer på arbets-platsen
sköter om de skydds-kläder och andra kläder som krävs i arbetet
sköter om de skyddsklä-der och andra kläder som krävs i arbetet
sköter om de skydds-kläder och andra kläder som krävs i arbetet
arbetar i ett arbetslag och tillsammans med olika människor, men behöver emellanåt handledning.
arbetar naturligt på ar-betsplatsen tillsammans med olika människor och grupper.
arbetar naturligt på sin arbetsplats tillsammans med olika människor och grupper samt kommer med utveckl-ingsidéer som kan an-vändas på arbetsplatsen och i arbetslaget.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Arbetslivsfärdigheter.
Valbara mål för kunnandet, 3 kp
Den studerande
kan främja atmosfären på arbetsplatsen och personalens engagemang
kan sköta olika uppgifter på arbetsplatsen
kan för sin del ansvara för att arbetet på arbetsplatsen framskrider, för att kvaliteten på arbetet är god och för att arbetet utvecklas
kan utveckla sitt eget kunnande
kan söka arbete på den internationella arbetsmarknaden och i synnerhet i EU-länderna. Bedömning av kunnandet
97
Föremål för be-dömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Främjande av atmo-sfären på arbetsplat-sen och personalens engagemang
främjar för sin del en tolerant atmosfär på arbetsplatsen och spor-rar andra att delta i gemensamma aktivite-ter, men behöver emel-lanåt handledning
främjar för sin del en tolerant atmosfär på ar-betsplatsen och sporrar andra att delta i gemen-samma aktiviteter
främjar aktivt en tolerant atmosfär på arbetsplat-sen och sporrar andra att delta mångsidigt i ge-mensamma aktiviteter
Skötsel av olika upp-gifter på arbetsplat-sen
meddelar sin villighet att delta i några nya uppgifter på arbets-platsen i enlighet med sitt kunnande och sina resurser
meddelar sin villighet att delta i nya uppgifter på arbetsplatsen i enlighet med sitt kunnande och sina resurser
meddelar sin villighet att delta i olika uppgifter på arbetsplatsen i enlighet med sitt kunnande och sina resurser
Ombesörjande av att arbetet och arbets-processerna fram-skrider och att kvali-teten på arbetet är god
beaktar de kvalitets- och kostnadsmål som satts upp för sitt arbete och förändrar sitt eget arbete utifrån erhållen respons, men behöver emellanåt handledning
beaktar de kvalitets- och kostnadsmål som satts upp för sitt arbete och utvärderar sitt eget arbete för att uppnå målen
beaktar de kvalitets- och kostnadsmål som satts upp för sitt arbete och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå målen
är serviceinriktad är serviceinriktad och sörjer för kundnöjdheten
är initiativrik när det gäller att utveckla kvali-teten på det egna arbetet och arbetsmiljön
Utveckling av sitt kunnande
utvecklar sig själv och sitt kunnande, men behöver emellanåt handledning
utvecklar sig själv och sitt kunnande planmässigt och bedömer sina ut-vecklingsbehov i samar-bete med andra
utvecklar sig själv och sitt kunnande planmäss-igt och mångsidigt och bedömer sina utveckl-ingsbehov
Arbetssökning på den internationella arbetsmarknaden
söker i medier uppgif-ter om internationella arbetsplatser
söker i medier uppgifter om arbetsplatser och be-kantar sig med arbetsplat-ser med hjälp av uppgifter i medier
använder mångsidigt medier vid arbetssökning och drar nytta av möjlig-heterna i de sociala me-dierna
98
söker arbete och skri-ver en arbetsansökan, men behöver emellanåt handledning
söker arbeten på egen hand och skriver en tydlig arbetsansökan
söker arbeten aktivt och initiativrikt, identifierar sina styrkor och skriver en tydlig arbetsansökan som beskriver det egna kunnandet
kommunicerar vid arbetssökning med människor som har olika kulturbakgrund och drar då nytta av sina språkkunskaper, men behöver emellanåt handledning.
kommunicerar vid arbets-sökning med människor som har olika kulturbak-grund och drar då nytta av sina språkkunskaper.
kommunicerar vid ar-betssökning med männi-skor som har olika kul-turbakgrund och använ-der då sina goda språk-kunskaper.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de valbara målen för kunnandet i delområdet Arbetslivsfärdigheter.
3.3.3 Företagsamhet och företagsverksamhet Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp Den studerande
kan bedöma och identifiera sitt kunnande och sina styrkor
kan ta fram en egen affärsidé och undersöka möjligheterna att utveckla den
kan bedöma sina möjligheter att bli företagare
kan undersöka sina egna professionella nätverk
kan identifiera lönsamma principer för affärsverksamhet
kan bedöma betydelsen av sin egen företagsamhet och företagsverksamhet för den egna välfärden och för Finlands ekonomi.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Bedömning och identifie-ring av det egna kunnan-det
bedömer sitt kunnande och tar reda på sina styrkor med tanke på verksamhet inom den egna branschen, men behöver emellanåt handledning
bedömer mångsidigt sitt kunnande och sina styrkor med tanke på verksamhet inom den egna branschen
bedömer mångsidigt och välgrundat sitt kunnande och sina styrkor med tanke på verksamhet inom den egna branschen
99
Framtagning av en egen affärsidé och undersök-ning av möjligheterna att utveckla den
undersöker och kom-mer med idéer när det gäller möjligheter i fråga om företagsverk-samhet, företagsfor-mer, viktiga tjänster eller produkter, men behöver emellanåt handledning
undersöker och kom-mer med idéer när det gäller möjligheter i fråga om företagsverk-samhet, företagsfor-mer, viktiga tjänster eller produkter
undersöker mångsidigt och på egen hand möj-ligheter i fråga om fö-retagsverksamhet, före-tagsformer, viktiga tjänster eller produkter
utvecklar affärsidén utvecklar och motive-rar affärsidén
Bedömning av möjlig-heterna att bli företagare
skaffar information om åtgärder och stödtjäns-ter för grundande av ett eget företag, men behöver emellanåt handledning
tar mångsidigt reda på vilka åtgärder som be-hövs vid grundande av ett eget företag och vilka stödtjänster som finns tillgängliga
tar mångsidigt reda på och motivera vilka åtgärder som behövs vid grundande av ett eget företag och vilka stödtjänster som finns tillgängliga
Undersökning av egna professionella nätverk
tar reda på vilka sam-arbetspartner och vilka professionella nätverk som finns inom den egna branschen och beskriver samarbets-möjligheterna med olika aktörer
tar grundligt reda på vilka samarbetspartner och vilka professionella nätverk som finns inom den egna bran-schen och bedömer samarbetsmöjligheterna med olika aktörer
tar mångsidigt och på egen hand reda på vilka samarbetspartner och vilka professionella nätverk som finns inom den egna bran-schen och bedömer kritiskt samarbetsmöj-ligheterna med olika aktörer
Utredning av principerna för affärsverksamhet
tar utifrån den egna affärsidén reda på finansieringskällor, intäkter och kostnader, men behöver emellanåt handledning
tar utifrån den egna affärsidén reda på finansieringskällor, intäkter och kostnader
tar grundligt och väl-grundat utifrån den egna affärsidén reda på finansieringskällor, intäkter och kostnader
Utredning av betydelsen av företagsverksamhet inom den egna bran-schen
tar reda på riskerna förknippade med före-tagsverksamheten och verksamhetens bety-delse för det egna livet och för näringslivet,
tar mångsidigt reda på riskerna förknippade med företagsverksam-heten och verksamhet-ens betydelse för det egna livet och för nä-
tar reda på riskerna förknippade med före-tagsverksamheten och verksamhetens bety-delse för det egna livet samt
100
men behöver emellanåt handledning.
ringslivet.
motiverar vilken bety-delse företagsverksam-het inom den egna branschen har och förutser framtidsutsik-terna för branschen.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Företagsamhet och företagsverksamhet.
Valbara mål för kunnandet, 3 kp
Den studerande
kan kartlägga utvecklingsbehoven i företagsverksamhet inom den egna branschen
kan analysera resultatet i den egna affärsverksamheten och den egna arbetsinsatsens inverkan på resultatet genom att genomföra ett litet projekt
kan ge förslag till utveckling av nya arbetssätt och ändra sin verksamhet
kan planera sin egen verksamhet och tidsanvändning. Bedömning av kunnandet
Föremål för be-dömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Kartläggning av be-hoven att utveckla företagsverksamheten inom branschen
kartlägger förändring-arna i kundernas be-hov, konkurrensen och verksamhetsmiljön, men behöver emellanåt handledning
kartlägger mångsidigt förändringarna i kunder-nas behov, konkurrensen och verksamhetsmiljön
kartlägger på egen hand och mångsidigt föränd-ringarna i kundernas behov, konkurrensen och verksamhetsmiljön
förutser framtidsutsik-terna
Analys av resultatet i affärsverksamhet
analyserar i ett litet projekt utifrån den egna affärsidén intäkter och kostnader samt den egna arbetsinsat-sens inverkan, men behöver emellanåt handledning
analyserar i ett litet pro-jekt utifrån den egna af-färsidén intäkter och kostnader samt den egna arbetsinsatsens inverkan
analyserar mångsidigt i ett litet projekt utifrån den egna affärsidén in-täkter och kostnader samt den egna arbetsin-satsens inverkan och motiverar sina åtgärder
Utveckling av nya arbetssätt
ger förslag till utveckl-ing av nya arbetssätt och ändrar sin verk-samhet, men behöver emellanåt handledning
ger motiverade förslag till utveckling av nya arbets-sätt och ändrar sin verk-samhet
förutser framtidsutsik-terna och ger motiverade förslag till utveckling av nya arbetssätt och ändrar sin verksamhet
101
Planering av det egna arbetet och tidsan-vändningen
planerar sina uppgifter och gör upp en tids-plan för utförandet av dem, i huvudsak på egen hand.
planerar sina uppgifter och gör upp en tidsplan för utförandet av dem
planerar på egen hand sina uppgifter och gör upp en tidsplan för utfö-randet av dem och beak-tar kommande arbetsfa-ser
reagerar på förändrings-behov.
reagerar på förändrings-behov och ger utveckl-ingsförslag som gäller arbetet.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de valbara målen för kunnandet i delområdet Företagsamhet och företagsverksamhet.
3.3.4 Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap Obligatoriska mål för kunnandet, 2 kp Den studerande
kan åt sig själv utarbeta en plan som främjar ett sunt levnadssätt, arbetsförmågan och sitt mot-ionsutövande och kan följa planen
kan främja och upprätthålla sin studie-, funktions- och arbetsförmåga
kan ta hänsyn till kostens betydelse för hälsan samt den negativa effekten av rökning och berusningsme-del
kan beskriva den betydelse som den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människorelat-ionerna har för människans välbefinnande
kan främja välbefinnandet i läroanstalten
kan utveckla sina arbetssätt samt säkerheten och hälsan i sin arbetsmiljö
kan arbeta på ett säkert och ergonomiskt sätt, förebygga olyckor, agera i nödsituationer samt kalla på hjälp.
Bedömning av kunnandet
Föremål för be-dömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
102
Utarbetande av en plan som främjar ett sunt levnadssätt, ar-betsförmågan och sitt motionsutövande samt genomförande av planen
beaktar i sin plan kopplingen mellan motionsutövande, häl-sosam mat, vila, sömn, rekreation, människo-relationer och hälsa när det gäller att upprätt-hålla sina motionsva-nor samt sin studie- och arbetsförmåga
beaktar i sin plan på ett mångsidigt sätt koppling-en mellan motionsut-övande, hälsosam mat, vila, sömn, rekreation, människorelationer och hälsa när det gäller att upprätthålla sina mot-ionsvanor samt sin studie- och arbetsförmåga
beaktar i sin plan kopp-lingen mellan motions-utövande, hälsosam mat, vila, sömn, rekreation, människorelationer och hälsa när det gäller att upprätthålla sina mot-ionsvanor samt sin stu-die- och arbetsförmåga
Beaktande av kostens betydelse och den negativa effekten av rökning och berus-ningsmedel
söker information om de vanligaste hälsopro-blemen samt om de vanligaste faktorerna och folksjukdomarna som har negativ inver-kan på hälsan och stu-die- och arbetsför-mågan
söker information om hälsoproblem samt om de faktorer och folksjukdo-mar som har negativ in-verkan på hälsan och stu-die- och arbetsförmågan
söker mångsidig inform-ation om hälsoproblem samt om de faktorer och folksjukdomar som har negativ inverkan på häl-san och studie- och ar-betsförmågan
söker information om kosten och dess bety-delse för människans hälsa
söker information om hälsosam kost och dess betydelse för människans hälsa
söker mångsidig inform-ation om hälsosam kost och dess betydelse för människans hälsa samt jämför innehållet i fö-doämnen och matpro-dukter
beaktar informationen i sin plan, men behöver emellanåt handledning vid sökning av inform-ation som främjar häl-san
beaktar informationen i sin plan
beaktar kritiskt informat-ionen i sin plan
Genomförande av planen
förbinder sig till planen och genomför den, utvärderar regelbundet planen och genomfö-randet av den samt uppdaterar den, men behöver emellanåt
förbinder sig till planen och genomför den, utvär-derar regelbundet planen och genomförandet av den, utnyttjar respons från andra vid utvärde-ringen, uppdaterar planen
förbinder sig till planen och genomför den, ut-värderar regelbundet och kritiskt planen och ge-nomförandet av den, utnyttjar respons från andra vid utvärderingen,
103
handledning och bedömer sin utveckl-ing
uppdaterar planen och bedömer sin utveckling
Främjande och upp-rätthållande av stu-die-, funktions- och arbetsförmåga med hjälp av motion
använder de motoriska basfärdigheter som behövs i motionsakti-viteter
använder och tillämpar mångsidigt de motoriska basfärdigheter som be-hövs i motionsaktiviteter
använder mångsidigt de motoriska basfärdigheter som behövs i motionsak-tiviteter och i olika mot-ionsgrenar
upprätthåller sin fy-siska funktionsförmåga och deltar i motionsak-tiviteter enligt givna anvisningar samt följer principerna om rent spel
upprätthåller sin fysiska funktionsförmåga och deltar aktivt i motionsak-tiviteter enligt givna an-visningar samt följer prin-ciperna om rent spel
följer, bedömer och upp-rätthåller sin fysiska funktionsförmåga och deltar aktivt i motionsak-tiviteter samt främjar principerna om rent spel
iakttar säkerhet i mot-ionsaktiviteter
beaktar säkerheten i mot-ionsaktiviteter både själv-ständigt och i grupp
främjar säkerheten i gruppen
Beskrivning av vilken betydelse den men-tala hälsan, den sexu-ella hälsan och män-niskorelationerna har
redogör för den bety-delse som den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människo-relationerna har för människans välbefin-nande
redogör för den betydelse som den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människorelationerna har för människans välbefin-nande
redogör mångsidigt för den betydelse som den mentala hälsan, den sex-uella hälsan och männi-skorelationerna har för människans välbefin-nande
nämner med vilka åt-gärder ovan nämnda frågor kan främjas, men behöver emellanåt handledning
nämner och överväger med vilka åtgärder ovan nämnda frågor kan främ-jas
bedömer med vilka åt-gärder ovan nämnda frågor kan främjas
Främjande av välbe-finnande och delak-tighet på läroanstal-ten
agerar i en studerande-grupp så att det främjar välbefinnandet och deltar i motionsaktivi-teter och andra aktivi-teter och evenemang som är riktade till de studerande
agerar aktivt i en stude-randegrupp så att det främjar välbefinnandet och planerar och deltar i motionsaktiviteter och andra aktiviteter och eve-nemang som de stu-derande ordnar
agerar aktivt i en stude-randegrupp samt plane-rar och deltar i motions-aktiviteter och andra aktiviteter och evene-mang som de studerande ordnar så att det främjar välbefinnandet
Beaktande av hälsa, säkerhet och arbets-
följer de över-enskomna hälso- och
följer de överenskomna hälso- och säkerhetsfräm-
följer de överenskomna hälso- och säkerhets-
104
förmåga säkerhetsfrämjande instruktionerna, men behöver emellanåt handledning
jande instruktionerna i samverkan med andra
främjande instruktioner-na i samverkan med andra och bedömer om det finns behov av att förbättra instruktionerna
Förebyggande av olyckor, första hjäl-pen och ergonomiskt arbete
förutser olycksrisker i motionsaktiviteter
förebygger uppkomsten av idrottsolyckor
är omsorgsfull och före-bygger idrottsolyckor
kan kalla på hjälp och ge första hjälpen i van-liga situationer som kräver första hjälpen
kan kalla på hjälp och ge första hjälpen
kan kalla på hjälp och ge första hjälpen
kan i sitt arbete beakta belastningsfaktorerna i det egna yrket och arbeta ergonomiskt.
kan i sitt arbete beakta belastningsfaktorerna i det egna yrket och arbeta ergonomiskt.
kan i sitt arbete beakta belastningsfaktorerna i det egna yrket och arbeta ergonomiskt i olika mil-jöer.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap: Färdighet och kondition (GY 1) eller Träning ensam och tillsammans med andra (GY 2) och Hälsokunskapens grunder (HÄ 1).
Valbara mål för kunnandet, 3 kp
Den studerande
kan beskriva hälsoskillnaderna hos befolkningen och riskfaktorerna för de vanligaste folksjuk-domarna och hur dessa kan förebyggas
kan bedöma de faktorer som påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan i det egna levnadssättet och i den egna verksamhetsmiljön
kan vid behov använda social- och hälsovårdstjänster
kan utnyttja hälsofrämjande motion
kan som gruppmedlem främja gruppens arbete och fungera som handledare för en studeran-degrupp när det gäller att främja arbets- och studieförmåga samt välbefinnande.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
105
Beaktande av hälsoskillna-derna hos befolkningen och riskfaktorerna för de vanligaste folksjukdomar-na
söker information om de vanligaste hälso-problemen, om fak-torer som påverkar funktionsförmågan negativt och om folk-sjukdomarna, men behöver emellanåt handledning
söker information om hälsoproblem, om faktorer som påverkar funktionsförmågan negativt och om folk-sjukdomarna
söker mångsidigt in-formation om hälso-problem, om faktorer som påverkar funkt-ionsförmågan negativt och om folksjukdo-marna
bedömer kritiskt erhål-len information
Beaktande av faktorer som påverkar den fysiska, soci-ala och psykiska funktions-förmågan
söker information om faktorer som påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktions-förmågan
söker mångsidig in-formation om faktorer som påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktions-förmågan
söker mångsidig in-formation om faktorer som påverkar den fy-siska, sociala och psy-kiska funktionsför-mågan
motiverar med in-formation lösningarna i sin plan för motion och välbefinnande
bedömer information-ens betydelse och mo-tiverar lösningarna i sin plan för motion och välbefinnande
bedömer kritiskt in-formationens betydelse och motiverar lösning-arna i sin plan för mot-ion och välbefinnande
behöver emellanåt handledning vid ge-nomförande av planen
följer sin plan genomför sin plan sys-tematiskt
Användning av social- och hälsovårdstjänster
söker vid behov hjälp hos social- och hälso-vården, men behöver emellanåt handledning för att hitta lämplig tjänst
använder vid behov social- och hälsovårds-tjänster och söker på egen hand information om tillgängliga tjänster i tillförlitliga informat-ionskällor
använder vid behov social- och hälsovårds-tjänster och söker på egen hand information om tillgängliga tjänster i tillförlitliga informat-ionskällor
ger andra studerande råd om att använda tjänsterna
Utnyttjande av hälsofräm-jande motion
utnyttjar i sin egen verksamhet de vanlig-aste formerna av kon-ditions- och hälso-främjande motion, men behöver emel-lanåt individuell hand-ledning
utnyttjar i sin egen verksamhet olika for-mer av konditions- och hälsofrämjande motion och följer sina egna framsteg
utnyttjar planmässigt i sin egen verksamhet olika former av kondit-ions- och hälsofräm-jande motion och följer kritiskt sina egna fram-steg och ändrar vid behov sin plan
106
Främjande av gruppens verksamhet och välbefin-nande
deltar aktivt som gruppmedlem i ett motionsevenemang eller något annat eve-nemang.
deltar aktivt som gruppmedlem i ett motionsevenemang eller något annat eve-nemang och upp-muntrar även andra att delta.
deltar aktivt i motions-evenemang eller andra evenemang
beaktar vid deltagandet de övriga deltagarnas olikhet och olika prefe-renser.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap: Motionsidrott (GY 5) och Ungdo-mar, hälsa och vardagsliv (HÄ 2).
3.4 Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp Denna examensdel ska innehålla mål för kunnandet från minst ett av dess delområden så att den studerande får ihop sammanlagt 7 kompetenspoäng i socialt och kulturellt kunnande.
3.4.1 Kännedom om olika kulturer, 3 kp Mål för kunnandet Den studerande
kan följa principerna om jämlikhet och likabehandling och främjar för sin del jämlikhet och likabehand-ling av alla
kan agera, uppföra sig och klä sig enligt situationens och arbetskulturens krav
kan identifiera de grundläggande särdragen hos olika kulturer och den kulturella mångfalden inom sin bransch
kan ta hänsyn till de olika kulturella gruppernas viktigaste traditioner och deras inverkan på verksamheten inom sin bransch
kan förmedla den egna branschens historia, traditioner och förändrade tillvägagångssätt och jämföra dem med särdragen i andra kulturer.
Bedömning av kunnandet
Föremål för be-dömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Iakttagande av prin-ciperna om jämlikhet och likabehandling
respekterar kulturell mångfald och mänskliga rättigheter samt agerar rättvist
främjar genom sitt age-rande interaktionen och förståelsen när det gäller individers och gruppers kulturella värderingar, föreställningar och åsikter
agerar på ett etiskt håll-bart sätt i interkulturella konfliktsituationer ge-nom att dra nytta av sina kunskaper om gruppers olika levnadssätt
107
Iakttagande av den arbetskultur som uppgiften kräver
vet vilka krav arbets-uppgiften och verk-samheten ställer på klädsel och uppförande
beaktar i klädsel, uppfö-rande och agerande på egen hand kraven i ar-betsplatsens kultur
utvecklar i sina dagliga arbetsuppgifter de krav på arbetssätt och rutiner som arbetsplatsens kul-tur ställer
Identifiering av kul-turers grundläggande drag och mångfald
observerar kulturella bruk i det vardagliga livet och lägger märke till hur de inverkar i verksamheten
identifierar kulturell mångfald och dess inver-kan på handlingssätten
identifierar på egen hand kulturell mångfald och agerar naturligt och initi-ativrikt i interkulturella situationer
Beaktande av kul-turers särdrag
beaktar under handled-ning bruket inom olika kulturer
beaktar i sina arbetsupp-gifter de handlingssätt som den kulturella mång-falden kräver
beaktar i sitt arbete den kulturella mångfalden och utvecklar arbetet utifrån den
Utveckling av tradit-ioner och praxis
observerar förändringar i praxis inom den egna branschen och identifi-erar olika kulturella sätt att lösa problem.
identifierar den egna branschens historia, till-vägagångssätt och praxis och jämför olika kulturer i fråga om dessa.
utvecklar den egna bran-schens praxis och tillvä-gagångssätt utifrån trad-itioner och kulturella influenser.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara målen för kun-nandet i delområdet Kännedom om olika kulturer.
3.4.2 Konst och kultur, 3 kp Mål för kunnandet Den studerande
kan identifiera olika konstnärliga och kulturella uttrycksformer och utnyttja dem
kan utforska, uttrycka och tolka kulturell verklighet (t.ex. genom musik, dans, teater, litteratur, medier, bildkonst eller hantverk)
kan värdera och tillämpa det mångsidiga finländska kulturarvet och de olika etablerade arbetssätten inom den egna branschen
kan följa principerna för en kulturellt hållbar utveckling och förstår de egna valens kulturella konsekven-ser
kan utveckla sin kännedom om de för konsten karaktäristiska framställningssätten och materialen, det egna uttryckssättet, planeringsprocesserna, service- och produktdesignen och estetik och kan tillämpa sin kännedom om konst och kultur i det egna arbetet.
Bedömning av kunnandet
Föremål för be-dömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
108
Den studerande
Identifiering och utnyttjande av konst och kultur
deltar i konst- och kul-turevenemang
upprätthåller läroanstal-tens kultur och dess este-tiska karaktär samt deltar i ordnandet av ett evene-mang
förnyar läroanstaltens kultur genom att utnyttja konstens uttrycksformer eller genom att delta i ordnandet av gemen-samma evenemang
Egen produktion och tolkning
deltar under handled-ning i genomförande och tolkning av ett verk som framförs och som uttrycker egna tankar och erfarenheter
planerar, genomför och utvärderar ett verk som uttrycker de egna tankar-na, erfarenheterna och utforskningarna
planerar, utvecklar, ge-nomför och utvärderar ett verk som uttrycker de egna tankarna, erfaren-heterna och utforskning-arna
Tillämpning av kul-turarvet
identifierar det mångsidiga kulturarvet och använder det i sin egen produktion och verksamhet
för kulturarvet vidare genom att utnyttja det aktivt i sin egen produkt-ion och verksamhet
utvecklar kulturarvet genom att tillföra det nytt innehåll som bygger på egna idéer och be-dömningar
Iakttagande av prin-ciperna för hållbar utveckling
identifierar den håll-bara utvecklingens delområden och fattar sina beslut utifrån livscykeltänkandet
är medveten om princi-perna för hållbar utveckl-ing och om kraven vad gäller livscykeltänkandet och beaktar dem aktivt i valsituationer
agerar konsekvent i valsi-tuationer i enlighet med principerna för hållbar utveckling och i enlighet med kraven vad gäller livscykeltänkandet
Genomförande av planeringsprocesser
planerar, genomför och utvärderar under handledning processen för utformning av ett verk, en produkt eller en tjänst.
planerar, genomför, ut-värderar och vidareut-vecklar processen för utformning av ett verk, en produkt eller en tjänst.
samlar in bakgrundsin-formation, planerar, föl-jer genomförandet, ut-värderar och vidareut-vecklar aktivt processen för utformning av ett verk, en produkt eller en tjänst.
Vid erkännande av kunnande motsvarar två av följande gymnasiekurser i fråga om målen de mål som satts upp för kunnandet i delområdet Konst och kultur: Jag, bilden och kulturen(KO1), Miljö, plats och rum (KO2), Musiken och jag (MU1), Ett flerstämmigt Finland (MU2).
3.4.3 Etik, 3 kp Mål för kunnandet Den studerande
dryftar vad värderingar, normer och åskådningar betyder i det egna livet, i människorelationerna
kan bedöma vilken inverkan de mänskliga rättigheterna, rättvisa och hållbar utveckling har med tanke på den egna branschen
kan skaffa information om det yrkesetiska kunskapsunderlaget för den egna branschen och övriga branscher
identifierar etiska situationer och kan följa etiska principer
kan identifiera den betydelse som egna och andras värderingar har i arbetssituationer och kan lösa kon-flikter i arbetslivet som gäller värderingar och normer inom den egna branschen.
109
Bedömning av kunnandet
Föremål för be-dömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Att dryfta etiska frå-gor
diskuterar under hand-ledning värderingar som gäller det egna livet och relationerna till andra människor samt etiska frågor och frågor som gäller åskådningar
diskuterar etiska frågor, frågor som gäller åskåd-ningar samt frågor och värderingar som gäller det egna livet och de egna människorelationerna
diskuterar vad värdering-ar, normer och olika åskådningar betyder i det egna livet, i människore-lationerna, i arbetet och i samhället
Bedömning av värde-ringars konsekvenser
visar att han/hon kän-ner till de viktigaste internationella kon-ventionerna om mänskliga rättigheter samt Finlands åtagan-den i dem
identifierar de etiska frå-gorna inom sin bransch med tanke på de mänsk-liga rättigheterna, rättvisa och hållbar utveckling
bedömer de etiska frå-gorna inom sin bransch med tanke på de mänsk-liga rättigheterna, rättvisa och hållbar utveckling
Att söka den yrkese-tiska kunskapsbasen
söker under handled-ning information om de etiska frågorna inom den egna bran-schen och använder kunskapsbasen i be-kanta situationer
skaffar information om den yrkesetiska kun-skapsbasen för den egna branschen och övriga branscher och använder den i sitt eget liv och i sitt arbete
jämför information om den yrkesetiska kun-skapsbasen för den egna branschen och övriga branscher och använder den som en yrkesmässig resurs i sitt arbete
Identifiering av etiska situationer och etiskt agerande
uppför sig väl och an-svarsfullt i sitt arbete och i problemsituat-ioner i arbetet, men behöver stöd och handledning i nya situ-ationer
handlar ansvarsfullt och etiskt i olika situationer i sitt arbete och i arbetsli-vet och uppför sig väl i arbetet och i sina männi-skorelationer
handlar självständigt, är ärlig och ansvarsfull, respekterar andra männi-skors ståndpunkter och kan motivera sina hand-lingar utifrån etiska aspekter
Identifiering av vär-deringar och hante-ring av konflikter som gäller värdering-ar och normer
kan under handledning upptäcka etiska pro-blemsituationer i sitt yrke och löser på ett etiskt sätt konflikter i arbetet som gäller vär-deringar och normer tillsammans med med-lemmarna i sitt arbets-lag.
identifierar etiska pro-blemsituationer i sitt yrke och söker lösningar på dem tillsammans med andra samt bedömer lös-ningens verkningar ur de viktigaste parternas syn-vinkel.
kan ge förslag på hur konflikter i arbetslivet som gäller värderingar och normer ska lösas på ett etiskt acceptabelt sätt.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de mål som satts upp för kunnandet i delområdet Etik: Introduktion i filosofiskt tänkande (FI 1) eller någon av helheterna a) Religionens na-
110
tur och betydelse (RE 1), Kyrkan, kulturen och samhället (RE 2) och Människans liv samt etik (RE 3) eller b) Den orto-doxa världen (RO 1), Dogmatik och etik (RO 2) och Bibelkunskap (RO 3) eller c) Ett gott liv (LK 1), Världsbilden (LK 2) och Individen och samhället (LK 3).
3.4.4. Psykologi, 3 kp Mål för kunnandet Den studerande
kan observera och förstå de psykologiska faktorer som påverkar människans agerande
kan utnyttja kunskaper i utvecklingspsykologi i sitt arbete i olika interaktions- och gruppsituationer
kan förklara sitt eget och andras beteende med hjälp av kunskaper i psykologi
kan agera så att det egna psykiska välbefinnandet och arbetet inom den egna branschen främjas
kan bedöma arbetsrelaterade situationer där det förekommer människorelationer och kundservicesituationer samt agera med hjälp av kunskaper i psykologi.
Bedömning av kunnandet
Föremål för be-dömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Observation och för-ståelse av handlingar
känner till de centrala begreppen inom psy-kologi och förstår vil-ket samband de har med människans hand-lingar
använder kunskaper i psykologi för att förstå människans handlingar i vanliga vardags- och ar-betslivssituationer
tillämpar kunskaper i kognitiv psykologi och personlighetspsykologi i vanliga situationer i ar-betslivet och förklarar med hjälp av dem både sina egna och andras handlingar
Utnyttjande av kun-skaper i psykologi
tillämpar de viktigaste kunskaperna om de psykologiska, biolo-giska och sociala fak-torer som utgör grun-den för individens psykiska utveckling
observerar och förstår sambanden mellan de faktorer som utgör grun-den för den psykiska utvecklingen i olika livs-skeden och i olika åldrar
förstår eventuella pro-blem i individens psy-kiska utveckling och förstår att man kan på-verka utvecklingen
Beaktande av psykets inverkan på beteende
beaktar motivationens, känslornas och enga-gemangets betydelse för de egna prestation-erna
förstår vilken inverkan motivationen och enga-gemanget har på arbets-prestationerna när han/hon interagerar med olika slags människor på arbetsplatsen och i sin studiegrupp
är medveten om sina egna och andras känslor samt behärskar sina känslor och attityder i arbetslivet enligt situat-ionens krav
111
Upprätthållande av psykisk arbets- och funktionsförmåga
främjar under hand-ledning sin psykiska arbets- och funktions-förmåga
känner till sätt att upp-rätthålla det psykiska välbefinnandet och på-verkar välbefinnandet på arbetsplatsen på ett posi-tivt sätt
är medveten om de psy-kiska faktorer som in-verkar på den egna or-ken och stresshantering-en och kan påverka dem så att det främjar den egna orken
Agerande i situationer med människorelat-ioner och i interakt-ionssituationer
använder kunskaper i psykologi i vanliga kundservice- och inter-aktionssituationer på arbetsplatsen.
känner till rollernas, normernas och gruppdy-namikens betydelse vid interaktion och identifie-rar olika ledarstilar och deras inverkan på arbets-kulturen.
tillämpar kunskaper i psykologi när han/hon innehar olika roller på arbetsplatsen och agerar samarbetsvilligt i inter-aktionen med människor som kommer från olika samhällsförhållanden och har en annan kul-turbakgrund.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurs i fråga om målen de mål som satts upp för delområdet Psykologi: Psykisk aktivitet, lärande och interaktion (PS 1). Kursen ger en kompetenspoäng (1 kp). Om den studerande utöver denna gymnasiekurs har avlagt Människans psykiska utveckling (PS 2), Motivation, känslor och intelligent aktivitet (PS 4) och Personligheten och den mentala hälsan (PS 5) motsvarar dessa kurser i fråga om må-len alla de mål som satts upp för hela delområdet Psykologi.
3.4.5 Miljökunnande, 3 kp Mål för kunnandet Den studerande
kan följa miljölagstiftningen och principerna i kvalitets-, miljö- och säkerhetssystemen inom den egna bran-schen samt principerna för hållbar utveckling
behärskar livscykeln för de produkter som är centrala med tanke på yrkesskickligheten
kan i sitt arbete sörja för den biologiska mångfalden
kan anpassa sig till klimatförändringen genom sina arbets- och handlingssätt
kan främja energi- och materialeffektiviteten och förhindra uppkomsten av avfall
kan i sitt arbete beakta de potentiella miljökonsekvenserna, såsom utsläpp i luften, vatten eller marken
kan sortera avfall och utnyttja möjligheterna till återvinning inom den egna branschen.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedöm-ning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
112
Iakttagande av miljö-lagstiftningen, princi-perna i säkerhetssy-stem och principerna för hållbar utveckling
följer under handled-ning de centrala för-fattningarna, föreskrif-terna och instruktion-erna om miljön
följer de centrala författ-ningarna, föreskrifterna och instruktionerna om miljön
följer de centrala för-fattningarna, föreskrif-terna och instruktioner-na om miljön och förut-ser kommande ändring-ar
följer under handled-ning miljö-, kvalitets- och säkerhetssystemen
följer miljö-, kvalitets- och säkerhetssystemen
deltar aktivt i att bygga upp och/eller utveckla miljö-, kvalitets- och säkerhetssystemen på sin arbetsplats
skadar inte miljön ge-nom sina åtgärder
bygger sitt agerande på respekt för miljön
bygger sitt agerande på en exemplarisk respekt för miljön
agerar under handled-ning miljöeffektivt
agerar miljöeffektivt främjar miljöeffektivitet genom sitt agerande
värnar under handled-ning om kulturarvet i sitt yrke
värnar om kulturarvet i sitt yrke
deltar aktivt i att värna om kulturarvet i sin närmiljö och främjar det i sitt yrke
agerar tolerant i sitt arbete
respekterar medmänni-skornas värderingar och rättigheter
respekterar medmänni-skornas värderingar och rättigheter och strävar efter att följa principer-na om jämlikhet och likabehandling
Genomförande av livscykeltänkande
väljer under handled-ning produkter och tjänster med små livscykeleffekter på naturen
väljer produkter och tjänster med små livscy-keleffekter på naturen
väljer produkter och tjänster med små livscy-keleffekter på naturen och motiverar sitt val
Bevarande av natu-rens mångfald
strävar genom sitt handlingssätt efter att bevara naturens mång-fald
strävar aktivt efter att bevara naturens mång-fald genom sitt hand-lingssätt
främjar genom sitt handlingssätt bevarandet av naturens mångfald
Anpassning till klimat-förändringen
väljer under handled-ning arbets- och hand-lingssätt som möjliggör anpassning till klimat-förändringen
väljer arbets- och hand-lingssätt som möjliggör anpassning till klimatför-ändringen
främjar användningen av arbets- och handlings-sätt som möjliggör an-passning till klimatför-ändringen
Främjande av energi- och materialeffektivi-tet samt förhindrande av att avfall uppkom-
väljer under handled-ning redskap och material som främjar energieffektiviteten
väljer redskap och material som främjar energieffektiviteten
främjar en energieffektiv användning av redskap och material
113
mer beaktar under handled-ning materialeffektivite-ten i valsituationer
beaktar materialeffektivi-teten i valsituationer
främjar en effektiv an-vändning av material
förhindrar under hand-ledning uppkomsten av avfall i vanliga arbets-uppgifter
förhindrar uppkomsten av avfall
arbetar aktivt för att avfall inte ska upp-komma
Beaktande av verk-samhetens miljökon-sekvenser
identifierar under hand-ledning de aktiviteter som kan orsaka utsläpp i luften, vatten eller marken
identifierar under hand-ledning de aktiviteter som kan orsaka utsläpp i luften, vatten eller mar-ken
förutser de aktiviteter som kan orsaka utsläpp i luften, vatten eller mar-ken
observerar i sitt arbete de vanligaste miljöris-kerna och kan under handledning ge förslag på hur de ska hanteras
observerar i sitt arbete de vanligaste miljöriskerna och kan ge förslag på hur de ska hanteras
observerar i sitt arbete de vanligaste miljöris-kerna och vet hur de ska hanteras
strävar genom sitt handlingssätt efter att förhindra utsläpp
föregår med gott exem-pel när det gäller att för-hindra utsläpp
föregår aktivt med gott exempel när det gäller att förhindra utsläpp
Sortering av avfall och återvinning
identifierar enligt in-struktioner bekanta avfallsfraktioner
identifierar avfallsfrakt-ioner
identifierar på egen hand avfallsfraktioner
sorterar avfall under handledning i normala arbetsuppgifter och strävar efter att utnyttja möjligheterna till åter-vinning
sorterar avfall enligt in-struktionerna och utnytt-jar möjligheterna till återvinning
sorterar avfall och söker nya möjligheter till åter-vinning
uppskattar under hand-ledning kostnadsbespa-ringar.
uppskattar kostnadsbe-sparingar.
ger råd om kostnadsbe-sparingar.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurs i fråga om målen de mål som satts upp för delområdet Miljökunnande: Miljöekologi (BI 3). Kursen ger en kompetenspoäng (1 kp).
3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1-3.3.4
Examensdelen socialt och kulturellt kunnande kan innehålla valbara mål för kunnandet gällande delområden ur de övriga gemensamma examensdelarna från punkterna 3.1.1-3.3.4. Dessa mål för kunnandet kan även vara valbara mål för kunnandet gällande delområden ur de övriga gemensamma examensdelarna vilka utbild-
114
ningsanordnaren bestämt om eller kunnande som studerande tidigare inhämtat och som stöder mål för kun-nandet i examensdelen eller dess delområden.
4 FRITT VALBARA EXAMENSDELAR INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING-EN
De fritt valbara examensdelarna (10 kp) stöder kraven på yrkesskicklighet och mål för kunnandet i examen
och de kan bestå av en eller flera examensdelar. Examensdelarna kan vara följande:
4.1 Yrkesinriktade examensdelar
Dessa kan vara yrkesinriktade examensdelar från det egna utbildningsområdet eller från yrkesinriktade grund-
examina, yrkesexamina eller specialyrkesexamina från något annat utbildningsområde.
4.2 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet
Denna kan innefatta examensdelar som tillgodoser de regionala och lokala kraven på yrkesskicklighet och
studerandes behov av att fördjupa sin yrkesskicklighet. Examensdelarna bör svara mot mer omfattande lokala
krav på yrkesskicklighet än endast mot behoven hos ett enskilt företag. Dessa examensdelar nämns utifrån en
verksamhetshelhet inom arbetslivet och omfattningen på dem bestäms utifrån kompetenspoäng. Dessutom
bestäms för examensdelarna kraven på yrkesskicklighet, bedömningen av kunnandet och sätten att påvisa
yrkesskickligheten enligt bedömningstabellen i bilagan i Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principerna för di-
mensioneringen av identifiering och erkännande av kunnande och omvandling av vitsord i grundläggande
yrkesutbildning 93/011/2014).
4.3 Delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier
Dessa kan vara gemensamma examensdelar i en yrkesinriktad grundexamen, delområden av dessa examens-
delar eller gymnasiestudier som genomförs i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan.
4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling Dessa kan vara examensdelar som ger förutsättningar för fortsatta studier eller examensdelar som stöder den yrkesmässiga utvecklingen. Dessa examensdelar namnges och omfattningen bestäms som kompetenspoäng. För varje examensdel kan dessutom bestämmas kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet, be-dömningen av kunnandet och sätten att påvisa yrkesskickligheten. Kunnandet kan enligt utbildningsanordna-rens beslut bedömas enligt skalan godkänd/underkänd. Om bedömningsskalan N1–B3 tillämpas, kan bedöm-ningstabellen i bilagan till Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principer för dimensioneringen av identifiering och erkännande av kunnande samt omvandling av vitsord i den grundläggande yrkesutbildningen 93/011/2014) användas.
4.5 Individuella examensdelar som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet Individuella examensdelar som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet kan bestå av kunnande som förvärvats i arbete inom den egna branschen eller andra branscher, i arbete som självständig yrkesutövare eller vid drivande av ett företag. Dessa examensdelar namnges och omfattningen bestäms som kompetenspoäng. För varje examensdel kan dessutom bestämmas kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet, bedömningen av kunnandet och sätten att påvisa yrkesskickligheten. Kunnandet kan enligt ut-bildningsanordnarens beslut bedömas enligt skalan godkänd/underkänd. Om bedömningsskalan N1–B3 till-
115
lämpas, kan bedömningstabellen i bilagan till Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principer för dimensioneringen av identifiering och erkännande avkunnande samt omvandling av vitsord i den grundläggande yrkesutbild-ningen 93/011/2014) användas.
5 EXAMENSDELAR SOM INDIVIDUELLT BREDDAR EXAMEN INOM DEN
GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Den studerande kan inom grundläggande yrkesutbildning individuellt ta in fler examensdelar om det är nöd-vändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller en fördjupning av stu-derandes yrkeskompetens. De kan vara examensdelar ur grunder för yrkesinriktade examina eller examensde-lar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet.
116
BILAGA 1 BESKRIVNING AV BRANSCHEN, VÄRDEGRUNDEN OCH MÅLEN FÖR GRUN-DEXAMEN EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK
Beskrivning av yrkesområdet De flesta apparater och system som används i vardagslivet och på arbetsplatserna baserar sig helt eller delvis på el- och automationsteknik och dess olika tillämpningar. Inom branschen behövs olika yrkeskunniga vid produktion, distribution och överföring av el, vid elektrifiering, reparationer av och service på elinstallationer samt automation och underhåll. Ar-betsuppgifterna inom branschen är mångsidiga och krävande och utvecklas ständigt. En yrkes-kunning inom el- och automationsbranschen installerar och underhåller el- och automationssy-stem i fastigheter och anläggningar eller i distributionsnät. Kundservice utgör en väsentlig del av el- och automationsmontörens arbetsuppgifter. El- och automationsbranschen och teknologin i anknytning till den har en central betydelse för utvecklingen av samhället, miljön och mänskligheten. De stora effekterna ligger som grund för branschens speciella etiska, ekologiska, samhälleliga och globala ansvar. De värderingar och prin-ciper som styr verksamheten inom branschen är systemens funktionssäkerhet, tillförlitlighet och effektivitet, hög kvalitet på tjänster och produkter, hållbar utveckling och livscykeltänkande, kundorientering, företagaranda, totalekonomiskt tänkesätt och ansvar för personalens välbefin-nande. Dessutom baserar sig en framgångsrik affärsverksamhet samt samarbetet på den inhemska och den internationella marknaden på respekt för människovärdet och mänskliga rättigheter och på jämlikhet, tolerans, ärlighet och iakttagande av principen om sund konkurrens.
Yrkesområdets värdegrund
Arbete inom el- och automationsbranschen kräver ansvar och noggrannhet. De yrkesverksamma inom branschen bör ta till sig elsäkerheten och kvalitetstänkandet så att installationer och appara-tur fungerar säkert och tillförlitligt. Eftersom det vid energiförbrukning alltid är frågan om mil-jöns och människans framtid bör en arbetstagare som monterar, installerar och underhåller el- och automationssystem kunna välja energibesparande lösningar i sitt arbete. Ny och mångsidig teknik förutsätter bred och god baskunskap inom el- och automationsbranschen. Dessa kunskap-er och färdigheter utgör grundvalen för att ständigt lära sig nytt och för att följa med i utveckling-en.
Grundexamens mål De som har avlagt grundexamen inom el- och automationsteknik har en mångsidig yrkesskicklig-het och beredskap att fortgående utveckla den. De är pålitliga, kvalitetsmedvetna, tar egna ini-tiativ, är serviceinriktade och samarbetsvilliga och följer spelreglerna i arbetslivet. De kan tillämpa de kunskaper och färdigheter de har förvärvat i arbetslivets skiftande situationer. De kan se sitt arbete som en del av större uppgiftshelheter och kan i sitt arbete även beakta de uppgifter som utförs av yrkeskunniga inom närliggande branscher. En yrkeskunnig inom el- och automations-branschen utför sitt arbete enligt branschens kvalitetskrav samt behandlar apparater och material omsorgsfullt och ekonomiskt. De planerar sitt arbete med hjälp av ritningar och arbetsanvisning-ar, kan utföra material- och arbetskostnadsberäkningar samt presentera och utvärdera sitt arbete. Grundexamen inom el- och automationsteknik ger de studerande den nödvändiga baskompeten-sen för installations-, service- och underhållsuppgifter inom el- och automationsbranschen. För yrkeskunniga i branschen är det nödvändigt att tillägna sig arbetsmetoder i enlighet med bestäm-melserna om arbetarskydd-, säkerhet vid elarbete och elsäkerhet samt att tillägna sig grunderna i elteknik, automationsteknik och datateknik. Det är också nödvändigt att känna till och kunna hantera de material och komponenter samt arbetsredskap som används inom el- och automat-
117
ionsbranschen. Grundutbildning inom el- och automationsbranschen ger de studerande god för-måga att vidareutveckla sig och sin fackkunskap samt arbeta i dagens IT-samhälle. De som avlagt grundexamen inom el- och automationsteknik kan som yrkeskunniga inom el- och automationsbranschen handla miljömedvetet med tanke på material- och energieffektivitet. En automationsmontör som avlagt grundexamen för el- och automationsteknik kan utföra uppgifter som kräver kunnande inom el- och automationsbranschen som hänför sig till installat-ion, användning, underhåll och service av elmaskiner och elapparater samt automationssystem inom industrin enligt elinstallationsstandarder och -föreskrifter. Till det viktigaste kunnandet hör kännedom om olika reglerings-, styckegods- och kontrollrumssystem, robotik samt behärskande av uppgifter som hänför sig till installation och underhåll av dessa. En elmontör som avlagt grundexamen för el- och automationsteknik kan utföra uppgifter som hänför sig till elinstallationer, användning, service och underhåll av bostads-, affärs-, kon-tors- och industribyggnader samt offentliga byggnader enligt elinstallationsbranschens standarder och föreskrifter. Till det centrala kunnandet hör uppgifter inom elteknisk husteknik som innefat-tar montering av el- och fastighetsautomationsinstallationer eller installation, användning, service och underhåll av elnät enligt elbranschens standarder och föreskrifter. Dessutom är den grundläggande yrkesutbildningens mål att ge de studerande färdigheter i företa-gande. Målet för utbildningen är dessutom att stödja de studerandes utveckling till goda och har-moniska människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver med tanke på förutsättningarna för fortsatta studier, en yrkesmässig utveckling, fritidsintressen och en mångsidig personlighetsutveckling. (L630/1998, 5 § (förändring 787/2014)). Nyckelkompetenserna för livslångt lärande innefattas i de yrkesinriktade examensdelarnas krav på yrkesskicklighet, i de gemensamma examensdelarnas mål för kunnandet och i deras bedömnings-kriterier. Syftet med nyckelkompetenserna är att stödja sådan kompetensutveckling som behövs vid kontinuerligt lärande, vid hantering av situationer i arbetslivet och i framtidens nya utmaning-ar.
Beskrivning av nyckelkompetenserna för livslångt lärande
Lärande och problemlösning De studerande eller examinanderna planerar sitt arbete och utvecklar sig själva och sitt arbete. De bedömer sitt eget kunnande. De löser problem i sitt arbete samt gör val och fattar beslut. De handlar smidigt, innovativt och på ett nyskapande sätt i sitt arbete. De skaffar information samt strukturerar, bedömer och tillämpar den. Interaktion och samarbete De studerande eller examinanderna handlar ändamålsenligt i olika interaktionssituationer och framför olika synpunkter på ett tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande sätt. De kan samar-beta med olika slags människor och med medlemmar i ett arbetslag och bemöter människor jäm-likt. De följer allmänt omfattade regler för uppförande och tillvägagångssätt. De drar nytta av er-hållen respons i sitt arbete. Yrkesetik De studerande eller examinanderna följer yrkets värdegrund i sitt arbete. De är engagerade i sitt arbete och handlar ansvarsfullt genom att iaktta ingångna avtal och etiken inom det egna yrket. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga De studerande eller examinanderna beaktar säkerheten och handlar ansvarsfullt under arbetstiden och fritiden samt i trafiken. De har sunda levnadsvanor och sörjer för sin funktions- och arbets-
118
förmåga. De arbetar ergonomiskt riktigt och drar nytta av den hälsofrämjande motion som be-hövs inom den egna branschen samt förebygger faror och hälsoproblem förknippade med arbetet och arbetsmiljön. Initiativförmåga och företagande De studerande eller examinanderna bidrar till att målen uppnås. De är initiativrika och kundorien-terade som arbetstagare och/eller företagare. De planerar sitt arbete och arbetar för att uppnå målen. De arbetar på ett ekonomiskt sätt samt är resultatinriktade och självstyrda. De dimension-erar sitt eget arbete utifrån målen. Hållbar utveckling De studerande eller examinanderna följer i det egna yrket de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principerna för hållbar utveckling. De iakttar de centrala författningarna, bestämmel-serna och avtalen som gäller hållbar utveckling i arbetsuppgifterna inom branschen. Estetik De studerande eller examinanderna beaktar de estetiska faktorerna inom sin bransch. De främjar eller upprätthåller trivseln och andra estetiska aspekter i sin arbetsmiljö. Kommunikation och mediekompetens De studerande eller examinanderna kommunicerar mångsidigt och interaktivt på ett sätt som är lämpligt i situationen och använder sig av sina språkkunskaper. De observerar, tolkar och bedö-mer kritiskt olika medieprodukter, använder medier och kommunikationsteknik samt producerar mediematerial. Matematik och naturvetenskaperna De studerande eller examinanderna använder elementära räkneoperationer vid lösning av räkne-uppgifter som behövs i arbetet och i vardagen. De använder t.ex. formler, grafer, figurer och sta-tistik vid lösning av uppgifter och problem i yrket, och i sitt arbete använder de metoder och till-vägagångssätt som baserar sig på fysikens och kemins lagar. Teknologi och informationsteknik De studerande eller examinanderna drar mångsidigt nytta av teknologier som används i yrket. De beaktar teknikens fördelar, begränsningar och risker i sitt arbete. De använder informationsteknik mångsidigt i sitt yrke och som medborgare. Aktivt medborgarskap och andra kulturer De studerande eller examinanderna drar nytta av information om samhällets grundläggande strukturer och om tillvägagångssätten i samhället och deltar på ett konstruktivt sätt i organisation-ens verksamhet och beslutsfattande. De handlar i enlighet med sina rättigheter och skyldigheter både i arbetet och i vardagslivet. De arbetar aktivt för att eliminera missförhållanden. De iakttar lagarna om jämställdhet och likabehandling. De agerar sakligt och enligt arbetslivets krav när de möter människor med en annan kulturbakgrund i Finland och i internationella aktiviteter.