Nuoriso- ja liikuntapalveluiden strategia
Strategi för ungdoms- och idrottstjänsterna
2020 - 2022
0
Hyväksytty sivistyslautakunnassa
Godkänd av bildningsnämnden
19.11.2019
2
Nuoriso- ja liikuntapalveluiden strategia 2020 - 2022
Toiminnot
Hangon kaupungin nuoriso- ja liikuntapalvelut kuuluu hallinnollisesti sivistystoimeen.
Liikuntapalveluihin kuuluvat liikuntapaikkojen kunnossa- ja ylläpito sekä ryhmätoiminta,
liikuntaneuvonta, uintiopetus, erilaisten soveltavan liikunnan muodot ja vapaaehtoistoiminnan
koordinointi. Nuorisopalveluihin kuuluvat nuorisotalotoiminta, johon sisältyy avoin toiminta ja
kerhotoiminta, työpajatoiminta, etsivä nuorisotyö, tieto-, neuvonta- ja ohjauspalvelut,
nuorisoraati, monialaisen Ohjaamon koordinointi sekä työllisyydenhoitotiimiin osallistuminen.
Toimiminen moniammatillisissa työryhmissä on tärkeä osa toimintaamme.
Henkilöstö
Nuoriso- ja liikuntapalveluista vastaa nuoriso- ja liikuntajohtaja Tommy Gröndahl. Liikuntapaikkoja
ylläpitävät ja huoltavat kolme liikuntapaikkojen hoitajaa ja liikunnanohjauksesta huolehtii
liikunnansuunnittelija ja liikunnanohjaaja. Nuorisotalotoiminnassa on kaksi nuoriso-ohjaajaa,
erityisnuoriso-ohjaaja ja oppisopimusopiskelija. Työpajalla on työpajaesimies ja työvalmentaja.
Etsivä nuorisotyö on parityötä; sitä ja tieto-, neuvonta- ja ohjaustyötä tekevät etsivä
nuorisotyöntekijä ja yksilövalmentaja. Ohjaamoa koordinoi työpajaesimies.
Strategian tarkoitus
Tässä strategiassa kuvaamme eri toimintojamme ja kehittämiskohteitamme. Vastaamme
kysymyksiin miksi, mitä, kenelle, missä, milloin ja miten toteutamme? Tausta-ajatuksena on ollut
ohjaajuus, tuottaminen ja verkottaminen. Strategiassa käsitellään erikseen liikuntapalvelut ja
nuorisopalvelut. Nuoriso- ja liikuntatoimen arvopohja perustuu sanoille mahdollistaminen,
kehittyminen, hyvinvointi, vahvuuksien löytyminen, kohtaaminen, innostaminen ja yhteisöllisyys.
Yhteinen mottomme on: Viihdy, virkisty ja viisastu!
Koska nuoriso- ja liikunta-alalla täytyy reagoida eri ilmiöihin ja ympäristössä tapahtuviin
muutoksiin nopeasti, strategiaa tarkastellaan ja päivitetään kerran vuodessa.
3
Työhyvinvointi
Työtä tehdään hyvin erilaisissa toimintaympäristöissä. Työntekopaikat vaihtelevat ja työyhteisö voi
olla fyysisesti hajallaan. Työyhteisön jäsenten roolit vaihtelevat työtehtävien ja aseman
perusteella. Hyvän ja laadukkaan työn edellytyksenä on, että työpaikalla on oikeanlainen
ammattitaito sekä työn tekemiseen että sen johtamiseen ja jokainen tuntee vastuun omasta
työstään. Lisäksi tarvitaan hyviä työyhteisötaitoja, joilla tarkoitetaan mm. velvollisuuttamme
huolehtia hyvästä työkäyttäytymisestä, työpaikan viihtyisyydestä ja turvallisuudesta sekä
resurssien järkevästä käytöstä. Hyvät työntekijät ovat hyviä työtovereita, jotka edistävät
yhteistyötä sekä esimieheen että työtovereiden kesken. Omien mielipiteiden ilmaiseminen ja
aktiivinen osallistuminen työpaikan asioihin sekä toisten rohkaiseminen osallistumaan koituvat
yhteiseksi hyödyksi. (Nuorisoalan ammattilaisen opas, 2013. Ekström H. & ym. 71-72. JHL.)
Hyvinvoivan työyhteisön kehittäminen
Laadukkaiden nuoriso- ja liikuntapalveluiden tarjoamiseksi tarvitaan hyvin toimiva työyhteisö ja
työntekijöiden ajantasaiset toimintamallit. Säännöllinen työn seuranta ja arviointi ovat tärkeitä
mittareita työn laadun kehittämiseksi. Itsearviointi ja työnkuvien selkeyttäminen mahdollistavat
koko työyhteisön oppimisen.
Perustehtävien aukikirjaaminen, johtajuus, rakenteiden varmistaminen, ammatillinen
vuorovaikutus, erilaisuuden hyväksyminen ja kehityskeskustelut ovat keinoja työhyvinvoinnin ja
turvallisuuden takaamiseksi. Lisäksi työnantaja varmistaa, että työntekijät saavat työnohjausta.
Työn kehittämisen ja laadukkaiden palveluiden tarjoamisen ehtona on hyvinvoiva työyhteisö, joka
huolehtii sekä itsestään että jäsenistään. Hyvinvointi ja työnilo näkyy asiakkaiden hyvinvointina.
4
Liikuntapalvelut
Liikuntapaikat
Miksi?
Luodaan edellytykset ja mahdollisuudet asiakkaille toimia eri lajien parissa liikunta-alueilla ja -
tiloissa.
Mitä?
Liikunta-alueiden ja -tilojen kunnossapito, asiakaspalvelua eri muodoissa, esim. harjoitusvuorot ja
eri valvontatehtäviä
Kenelle?
Kuntalaiset ja paikalliset seurat, ulkopaikkakuntalaiset (esim. kesähankolaiset) sekä seurat
muualta, yhteistyökumppanit (muut kaupungin yksiköt, oman organisaation eri sektorit, yritykset,
yksityishenkilöt)
Missä?
Liikunta-alueet ja -tilat Hangossa ja Lappohjassa
Milloin?
Kilpailukausiluontoisesti esim. luonnonnurmikentät hoidetaan huhti-lokakuussa ja
talviliikuntapaikat joulu- maaliskuussa. Nk. ylimenokaudet marras-joulukuussa ja maalis-
huhtikuussa tehdään ennakoivaa työtä ja huoltotöitä.
Miten?
Liikuntapaikkojen hoitajilla on riittävä lajituntemus suorituspaikkojen ylläpitämiseen ja
rakentamiseen. Lisäksi heiltä vaaditaan asiakaspalvelutaitoja ja yhteistyökykyä.
Kehittäminen
sähköisten palveluiden kehittäminen (esim. varausjärjestelmä)
luoda ulkoiset puitteet esim. Hangethe Sportcenter -alueella, jotta kilpailu- ja harjoituskausi pitenisi (tekonurmikenttä, valaistus, juoksuratojen kunnostaminen) mahdollisuus järjestää yleisötapahtumia esim. jalkapallomaaotteluita, isompia yleisurheilukilpailuita ja harjoitusleirejä ulkopaikkakuntalaisille.
5
Liikunnanohjaus
Miksi?
Tuetaan kansanterveyttä ja yleistä hyvinvointia huomioiden eri ikävaiheiden (lapset, työikäiset,
seniorit) kehitystehtävät ja tarpeet.
Mitä?
- liikunnan ja tapahtumien suunnittelu, ohjaus / toteutus
- uimaopetus (1. – 4. luokkalaiset) ja kesäuimakoulujen koordinointi
- yhteistyöverkoston luominen ja ylläpitäminen sekä vapaaehtoistoiminnan koordinointi
- liikuntaneuvonta
- kuntosaliavainten rekisteröiminen ja luovutus
- tiedottaminen ja hallinnolliset tehtävät
Kenelle?
Kohderyhmä on laaja: yksityishenkilöt, yritykset, seurat, yhdistykset, vapaaehtoiset toimijat,
yksityiset palveluntuottajat, kaupungin eri sektorit (kulttuuritoimi, perusturva, puisto-osasto,
mielenterveys- ja päihdetyön yksikkö, päiväkodit, koulut, kansalaisopisto, työpajat) sekä
kaupungin ulkopuoliset liikunta- ja terveystoimijat ja organisaatiot
Missä?
Ohjausta tehdään vaihtelevissa liikuntapaikoissa, sisätiloissa, ulkona ja vedessä
Milloin?
Toimintoja ja niiden toteuttamista suunnitellaan erillisellä vuosikellolla
Miten?
Ensisijainen tehtävämme on kehon terveyskunnon ja motoriikan ylläpitäminen ja kehittäminen
liikunnan eri osa-alueilla. Luomme monipuolisen liikuntatarjonnan ja tuemme, autamme ja
ohjeistamme terveellisten elämäntapojen noudattamisessa. Lisäksi teemme yhteistyötä muiden
terveys- ja liikuntapalveluiden tuottajien kanssa.
6
Nuorisopalvelut
Nuorisotoiminta
Työn tavoitteena on ohjata, toteuttaa ja luoda edellytyksiä nuorten vapaaehtoiselle, heidän omista
lähtökohdistaan syntyvälle, vapaa-ajan toiminnalle ja harrastuksille.
Miksi?
Nuorten omien voimavarojen tunnistaminen, identiteetin vahvistaminen ja elämänhallinnan
taitojen kehittäminen ovat keskiössä.
Mitä?
Nuorisotalotoimintaan sisältyy ns. avointa talotoimintaa ja kerhotoimintaa. Avoimessa
talotoiminnassa tarjotaan nuorille paikka, jossa voi turvallisesti viettää aikaa, tavata kavereita
turvallisten aikuisten läsnä ollessa. Pyritään tarjoamaan mielekkäitä vaihtoehtoja vapaa-aikaan.
Kerhotoimintaa järjestetään tarvelähtöisesti. Lisäksi osallistutaan tukihenkilötoimintaan. Kesällä
tarjotaan nuorille kesätyötä. Tarjotaan myös opiskelijoille työharjoittelupaikkoja,
työkokeilupaikkoja ja koululaisille työelämääntutustumisjaksoja (TET). Lisäksi tehdään
kohdennettua nuorisotyötä. Työ perustuu ennaltaehkäisevälle ja varhaisen puuttumisen
toimintaperiaatteille.
Kenelle?
Lapset, nuoret, nuoret aikuiset ja heidän läheisensä
Missä?
Hangon kaupunki ylläpitää kahta nuorisotaloa. Toinen sijaitsee Lapsi- ja nuorisokeskus Hylliksessä
Hangossa ja toinen Lappohjassa. Pääasiassa toiminta tapahtuu nuorisotiloilla, mutta kesätyöt,
partiointi ja harrastustoiminnot siellä, missä toiminta kulloinkin on.
Milloin?
Toimintaa on ympäri vuoden, paitsi Lappohja kiinni kesäkuukausina. Huomioidaan vuodenaika ja
erilaiset juhlapyhät, tapahtumat ja teemapäivät.
Miten?
Ohjaamme lapsia ja nuoria kohti oman elämän hallintaa. Toiminta perustuu laajaan
verkostotyöhön, yhteistyökumppaneina sosiaalitoimi, koulut, lasten ja nuorten vastaanotto,
kolmas sektori, seurakunnat, vanhemmat, poliisi, työpajat.
7
Kehittäminen
Haasteena on tavoittaa lapsia ja nuoria mahdollisimman laajasti. Tärkeää on markkinoida
toimintaa yhteistyössä eri tahojen kanssa houkuttavuuden lisäämiseksi. Nuoriso-ohjaajat pyrkivät
varhaiseen ja nopeaan reagointiin sekä negatiivisiin lieveilmiöihin puuttumiseen. Toiminnan
vaikuttavuuden arviointia olisi kehitettävä.
Etsivä nuorisotyö PointVia
Nuorella on oikeus tietoon, neuvontaan ja ohjaukseen. Nuorta tuetaan saattaen ja mahdollistaen.
Etsivä nuorisotyö Hangossa alkoi 4.10.2010. Huhtikuussa 2016, kaupungin strategian mukaisesti,
hankkeena aloittanut nuorten tieto- ja neuvontapalvelu PointVian toiminnasta tuli pysyvä.
PointVian toiminnasta tuli osa kaupungin etsivää nuorisotyötä. Näin ollen PointVian yksilöohjaaja
ja etsivä nuoriso-ohjaaja muodostavat työparin. Organisaatiomuutoksen myötä etsivästä
nuorisotyöstä tuli osa Nuorisotyöpaja Viaa.
Miksi?
Tavoitteena on nuoren kohtaaminen, vahvuuksien löytäminen ja yhteiskuntaan kiinnittäminen.
Mitä?
yksilöohjaus; somessa ja kasvokkain
koulunuorisotyö ja oppilaitosyhteistyö
päihdekasvatus
kesätyö- ja yhteishakuinfot
Ohjaamo-toiminta
etsivät nuoriso-ohjaajat osallistuvat myös nuorisotalotoimintaan, kohdennettuun kerhotoimintaan ja nuorisotyöpajan toimintaan
lisäksi tuetaan opinnoissa
Kenelle?
Palvelut on tarkoitettu koululaisille, opiskelijoille, työttömille, erilaista tukea tarvitseville
(yläasteikäisistä 29-vuotiaisiin). Työtä tehdään yksilöiden ja ryhmien kanssa, myös
tarvittaessa/nuoren luvalla vanhempien ja muiden tukiryhmien ja nuorten kanssa tekemisessä
olevien tahojen (sosiaalitoimi, opettajat, poliisi, terveystoimi, seurakunnat, Kela, te-toimisto)
kanssa. Lisäksi yhteistyökumppaneina ovat yritykset, järjestöt ja seurat.
Missä?
Nuorisotalo, Nuorisotyöpaja, suomen- ja ruotsinkieliset koulut ja lukiot, lähialueen oppilaitokset,
Ohjaamo, sosiaalitoimi, virastotalo
8
Milloin?
Toiminta on ympärivuotista ja seitsemänä päivänä viikossa tapahtuvaa työtä. Toiminnan
painopiste ajoittuu kouluvuoden syklin ja teemojen mukaisesti.
Miten?
Työ on ensisijaisesti kohtaamistyötä. Nuorille luodaan tila olla ja antaa aikaa, hoidetaan yhdessä
nuoren kanssa asia kerrallaan. Onnistunut nuoren ohjaaminen vaatii kykyä tehdä työtä
monialaisissa ja ammatillisissa ryhmissä. Verkottuminen alueen muiden etsivien ja
osaamiskeskusten kanssa on merkittävä tuki työlle. Koulutukset, kurssit ja seminaarit antavat
laajempaa näkemystä ja ajantasaista tietoa nuorista ja ilmiöistä.
Kehittäminen
Digitalisaation hyödyntäminen ja siihen liittyvä kohtaaminen ovat tärkeimpiä kehittämiskohteita.
Tietosuojan turvaamiseksi oma, pysyvä toimitila kyltityksineen ja saniteettitiloineen olisi tärkeä.
Nuorisoraatitoiminta
Nuorisopalvelut koordinoi nuorisoraatitoimintaa. Hangon nuorisoraati on toiminut syksystä 2014
lähtien. Nuorisoraati on puoluepoliittisesti sitoutumaton kunnan vaikuttamistoimielin, jonka
päätehtävänä on tuoda nuorten ääni kuuluviin kunnan päätöksenteossa sekä edustaa hankolaisia
nuoria. Nuorisoraati kokoontuu kuukausittain, osallistuu lautakuntien (sivistys-, kulttuuri-,
ympäristö- ja tekninen lautakunta) kokouksiin ja on mukana nuorille suunnatuissa tapahtumissa
mm. Nuorten Ääni.
Ohjaamo Hanko
Ohjaamo tarjoaa tietoa, neuvontaa, ohjausta sekä palveluja. Ohjaamo on kaikkien alle 30-
vuotiaiden matalan kynnyksen monialainen palvelupiste.
Ohjaamo toimii Nuorisotyöpaja Vian tiloissa keskiviikkoisin klo 14 - 16. Toiminnan jatkuvuutta ja
monialaisuutta arvioidaan vuosittain. Ohjaamoa koordinoi nuorisopalvelut.
9
Nuorisotyöpaja Via
Toiminnan tarkoituksena on tukea nuorten arkielämää, sosiaalista vahvistumista sekä yksilöllisten
ja yhteisöllisten voimavarojen löytymistä. Arkiaskareiden ja -rutiinien, työelämätaitojen,
yritysvierailujen, kulttuurielämysten ja erilaisiin liikunnallisiin harrastustoimintoihin tutustumisella
laajennamme nuorten mahdollisuuksia hyvään arkeen ja tulevaisuuden valintatilanteisiin.
Miksi?
Tarjoamme nuorille tukea ja ohjausta heidän suunnitellessaan tulevia opintojaan,
ammatinvalintaansa ja työelämään siirtymistä. Paja-aikana tuemme nuorten minäpystyvyyden ja
itsetuntemuksen kehittymistä. Edellytämme vastuun ottamista ja motivaatiota muutoksen
tekemiseen siltä osin kuin nuori sen itse määrittelee ja on siihen valmis.
Mitä?
• yksilö- ja ryhmävalmennus • arjenhallinta- ja työelämätaidot • sosiaaliset taidot ja verkostoituminen • hyvinvoinnin vahvistaminen ja ylläpitäminen • soveltuvia työsuoritteita
Kenelle?
Toiminta on tarkoitettu hankolaisille 16 – 28-vuotiaille nuorille, joilta puuttuu opiskelu-,
työkokeilu- tai työpaikka. Lisäksi hyödynnämme verkostojamme ja verkostot meitä. Verkosto
koostuu viranomaistahoista, muista kaupungin yksiköistä, yrityksistä, yhdistyksistä, alueellisista ja
valtakunnallisista etujärjestöistä ja osaamiskeskuksista, AVI:sta, työllisyyskoordinaattorista,
etsivästä nuorisotyöstä, kouluista ja oppilaitoksista, muista työpajoista, eri alojen asiantuntijoista,
asiakkaista ja Ohjaamosta.
Missä?
Kokoontumis-, valmennus- ja keittiötilat Lapsi- ja nuorisokeskus Hylliksessä, asiakastyöt asiakkaan
tiloissa ja pihoilla, kaupungin yleisillä alueilla ja alueyhteistyö Etelä-Suomen alueella, virastoissa,
yrityksisssä ja oppilaitoksissa.
Milloin?
Toiminta on ympärivuotista, pääasiassa virka-aikaan tapahtuvaa. Vuodenajat ja sääolosuhteet
määrittävät työtehtäviä.
Miten?
Nuorten onnistuneen kohtaamisen ja ohjauksen kannalta tärkeää on oikea-aikaisuus, joten työaika
ei rajoitu pelkästään virka-aikaan. Ohjauksen lisäksi panostamme joustavuuteen, innostamiseen,
osallisuuteen, luottamuksellisen ilmapiirin ja turvallisen ympäristön luomiseen.
10
Kehittäminen
Nuorten jatkopolutuksen vuoksi yritysyhteistyön tehostaminen ja työllisyyskoordinaattorin kanssa
tehtävää työtä tiivistettävä. Myös etsivän nuorisotyön kanssa tarkistetaan toimintatapoja, jotta
löydettäisiin tukea tarvitsevat nuoret.
Kaupungissa on nuoria, jotka tarvitsevat erittäin matalan kynnyksen pajatoimintaa, ns.
starttipajaa. Kehittelemme yhteistyössä kaupungin lasten ja nuorten vastaanoton kanssa
toimintamuotoa, jossa keskitytään arjenhallinnallisiin asioihin. Lisäksi pyrimme tarjoamaan lisää
ns. kädentaitoja. Nuorten osallisuutta lisätään siten, että nuoret kehittävät itse pajatoiminnan
sisältöjä, sääntöjä ja verkottumista muihin nuoriin ja vertaisryhmiin.
11
Strategi för ungdoms- och idrottstjänsterna 2020 -2022 (fri översättning)
Verksamheter
Ungdoms- och idrottstjänsterna i Hangö stad administreras av bildningsväsendet. Till
idrottstjänster hör iståndsättande och underhåll av idrottsplatser samt gruppverksamhet,
motionsinformation, simundervisning, koordinering av tillämpade motionsformer och
frivilligverksamhet. Till ungdomstjänster hör ungdomsgårdsverksamhet, som består av öppen
verksamhet och klubbverksamhet, verkstadsverksamhet, uppsökande ungdomsarbete,
informations-, upplysnings- och instrueringsverksamhet, ungdomsrådet, multiprofessionell
Navigatorkoordinering samt deltagande i teamet för sysselsättning. Deltagande i
multiprofessionella arbetsgrupper är en viktig del av vår verksamhet.
Personalen
Ungdoms- och idrottschefen Tommy Gröndahl ansvarar för ungdoms- och idrottstjänsterna. Tre
idrottsplatsskötare upprätthåller och servar idrottsplatserna och specialidrottsplaneraren och
idrottsledaren sköter om motionshandledning. I ungdomsgårdsverksamheten finns två
ungdomsledare, en specialungdomsledare och en studerande i läroavtal. I arbetsverkstaden finns
en verkstadsförman och en arbetstränare. Uppsökande ungdomsarbetet är ett pararbete; det och
informations-, upplysnings- och instrueringsarbetet utförs av uppsökande ungdomsarbetaren och
den individuella handledaren. Navigatorn koordineras av arbetsverkstadsförmannen.
Avsikten med strategin
I strategin beskriver vi de olika verksamheterna och utvecklingsmålen. Vi svarar på frågorna varför,
vad, för vem, var, när och hur förverkligar vi? Utgångsläget har varit ledning, framställning och
nätverk. Strategin innefattar skilt idrottstjänster och ungdomstjänster. Värdegrunden för
ungdoms- och idrottsväsendet grundar sig på orden möjliggörande, utveckling, välmående, styrka,
bemötande, inspiration och samhällelighet. Vårt gemensamma motto är: Trivs, piggna till och bli
klokare!
Eftersom man på ungdoms- och idrottsområdet snabbt bör reagara på olika fenomen och
förändringar i omgivningen, granskas och uppdateras strategin en gång per år.
12
Arbetsvälmående
Arbete utförs i mycket varierande verksamhetsmiljöer. Arbetsplatserna varierar och
arbetssamfundet kan vara fysiskt splittrat. Rollerna för medlemmarna i arbetssamfundet varierar
enligt arbetsuppgifter och ställning. Förutsättningen för ett gott och kvalitetsfyllt arbete är att det
på arbetsplatsen finns rätt yrkesskicklighet, såväl för utförandet som ledningen av arbetet och att
alla känner ansvar för det egna arbetet. Dessutom behövs goda kunskaper bland personalen, bl.a.
gott uppförande, trivsel på arbetsplatsen och trygghet samt förnuftig använding av resurser. Goda
arbetstagare är goda arbetskamrater, som utvecklar samarbetet såväl till förmannen som
arbetskamraterna. Egna åsikter uttrycks och aktivt deltagande på arbetsplatsen samt uppmuntran
till att andra deltar leder till gemensam nytta. (Yrkesguide för ungdomsväsendet, 2013. Ekström H
& m.fl. 71-72. JHL.)
Utvecklande av ett välmående arbetssamfund
För att kunna erbjuda ungdoms- och idrottstjänster med kvalitet behövs ett väl fungerande
arbetssamfund och uppdaterade verksamhetsmodeller för arbetstagarna. En regelbunden
uppföljning och utvärdering av arbetet är viktiga mätare vid kvalitetsutveckling i arbetet.
Självvärdering och klarläggande av arbetsbilderna möjliggör inlärning.
En förteckning över grunduppgifter, ledarskap, säkrande av struktur, växelverkan, godkännande av
olikheter och utvecklingssamtal är sätt för att uppnå arbetsvälmående och trygghet. Dessutom bör
arbetsgivaren försäkra sig om att arbetstagarna erhåller arbetshandledning.
En förutsättning för ett välmående arbetssamfund, som månar om alla, är att arbetet utvecklas
och kvalitetsfyllda tjänster erbjuds. Välmående och arbetsglädje återspeglas som kundernas
välmående.
13
Idrottstjänster
Idrottsplatser
Varför?
Förutsättningar och möjligheter skapas för kunderna att verka i olika grenar på idrottsområden
och –utrymmen.
Vad?
Underhåll av idrottsområden och – utrymmen, kundbetjäning på olika sätt. t.ex. träningsturer och
olika bevakningsuppgifter
För vem?
Kommuninvånare och lokala föreningar, ej-kommuninvånare (t.ex. sommarhangöbor) samt
föreningar annanstans ifrån, samarbetskompanjoner (övriga enheter i staden, egna
organisationens olika sektorer, företag, enskilda personer)
Var?
Idrottsområden och –utrymmen i Hangö och Lappvik
När?
Under tävlingssäsongen sköts t.ex. naturgräsplanerna i april-oktober och vinteridrottsplatserna i
december-mars. Under de s.k. mellanperioderna november-december och mars-april görs
förberedande arbete och servicearbete.
Hur?
Idrottsplatsskötarna har tillräcklig kännedom om upprätthållande och byggande av
tävlingsplatserna. Dessutom erfordras kundbetjäningskännedom och samarbetsförmåga.
Utvecklande
utvecklande av nättjänster (t.ex. reserveringssystem)
skapa yttre förutsättningar t.ex. på Hangethe Sportcenter, där tävlings- och träningsperioden förlängs (konstgräsplan, belysning, iståndsättning av löpbanorna)möjlighet att anordna publiktillställningar s.s. fotbollslandskamper, större friidrottstävlingar och träningsläger för icke kommuninvånare.
14
Motionsledning
Varför?
Hälsan och det allmänna välmåendet stöds genom att utvecklingsuppgifter och behov beaktas i de
olika åldersstrukturerna (barn, arbetsföra, seniorer).
Vad?
- planering av motion och händelser, ledning / förverkligande - simundervisning (1 – 4 klassister) och koordinering av simskolor under sommaren - skapande och upprätthållande av nätverk kring samarbete samt koordinering av
frivilligverksamhet - motionsrådgivning - registrering och överlämnande av konditionssalsnycklar - information och administrativa uppgifter
För vem?
Målgruppen är bred: enskilda personer, företag, sällskap, föreningar, frivilliga personer, enskilda
tjänsteproducenter, stadens olika sektorer (kulturväsendet, grundtryggheten, parkavdelningen,
enheten för mentalvård och rusmedel, daghem, skolor, medborgarinstitutet, verkstäder) samt
motions- och hälsoproducenter och organisationer utanför staden
Var?
Ledd verksamhet sker på olika idrottsplatser, inomhus, utomhus och i vattnet.
När?
Verksamhet och förverkligande planeras genom en skild årsklocka
Hur?
Den viktigaste uppgiften är upprätthållandet av kroppens kondition och motorik och utvecklande
av motion på olika delområden. Vi skapar ett mångsidigt motionsutbud och stöder, hjälper och
informerar om sunda levnadsvanor. Dessutom samarbetar vi med övriga producenter av hälso-
och motionstjänster.
15
Ungdomstjänster
Ungdomsverksamhet
Målet är att leda, förverkliga och skapa förutsättningar till verksamhet och fritidssysselsättningar
under fritiden för ungdomar, helt frivilligt och utifrån dem själva.
Varför?
Utgångsläget är konstaterande av ungdomarnas egna styrkor, stärkande av identitet och balans i
livet.
Vad?
Verksamheten i ungdomsgården innefattar s.k. öppen verksamhet samt klubbverksamhet. I den
öppna verksamheten erbjuds den unga en plats, där hen tryggt kan tillbringa sin tid, träffa vänner
under uppsikt av trygga vuxna. Vi försöker erbjuda meningsfulla alternativ till fritiden.
Klubbverksamhet anordnas enligt behov. Dessutom deltar man i stödpersonsverksamhet. Under
sommaren erbjuds sommararbete för de unga. Dessutom erbjuds för studerande
arbetspraktikplatser, arbetsträning och för skolelever perioder då de kan bekanta sig med
arbetslivet (Prao). Dessutom utförs inriktat ungdomsarbete. Arbetet baserar sig på åtgärder som
är förebyggande och genom tidigt ingripande.
För vem?
Barn, ungdomar, unga vuxna och deras närstående
Var?
Hangö stad upprätthåller två ungdomsgårdar. Den ena finns i Barn- och ungdomscentret Hyllis i
Hangö och den andra i Lappvik. I huvudsak sker verksamheten i ungdomsutrymmena, men även
som sommararbeten, patrullering och hobbyer där verksamheten finns.
När?
Verksamheten sker året om, förutom i Lappvik där det är stängt under sommarmånaderna. Man
iakttar årstiden och olika helger, händelser och temadagar.
Hur?
Vi instruerar barn och ungdomar till att rå sina liv. Verksamheten grundar sig på ett brett nätverk
med samarbetsparter som socialväsendet, skolor, mottagningen för barn och unga, tredje sektorn,
församlingarna, föräldrar, polisen, arbetsverkstäder.
Utveckling
En utmaning är att nå barn och ungdomar så brett som möjligt. Det är viktigt att marknadsföra
verksamheten i samarbete med olika organ för att få verksamheten lockande. Ungdomsledarna
16
försöker reagera tidigt och snabbt samt ingripa i negativa situationer. Utvärderingen av
verksamhetens effektivitet borde utvecklas.
Uppsökande ungdomsarbetet PointVia
Den unga har rätt till kunskap, information och ledning. Ungdomarna stöds genom att man följer
med och möjliggör.
Uppsökande ungdomsarbetet i Hangö inleddes 4.10.2010. I april 2016, enligt stadens strategi, blev
ungdomarnas informationstjänst PointVia , som inletts som ett projekt, permanent. PointVia-
verksamheten blev en del av det uppsökande ungdomsarbetet i staden. Således bildar den
individuella handledaren i PointVia och uppsökande ungdomsledaren ett arbetspar.
Organisationsförändringen gjorde det uppsökande ungdomsarbetet till en del av
Ungdomsverkstaden Via.
Varför?
Målet är att bemöta den unga, finna styrkor och se till att den unga kommer in i samhället.
Hur?
enskild handledning; i nätet och ansikte mot ansikte
ungdomsarbete i skolor och samarbete med läroanstalter
rusmedelsfostran
sommararbets- och gemensam ansökan-infon
Navigator-verksamhet
uppsökande ungdomsledarna deltar även i verksamheten i ungdomsgårdarna, i den inriktade klubbverksamheten och verksamheten i ungdomsverkstaden
dessutom stöds studierna
För vem?
Tjänsterna är menade för skolelever, studerande, arbetslösa, sådana som behöver särskilt stöd
(från högstadieålder till 29 åringar). Arbete utförs även med enskilda och grupper, även vid behov/
med den ungas lov med föräldrar och andra stödgrupper och sådana som har att göra med
ungdomar (socialväsendet, lärare, hälsovården, församlingar, FPA, arbetskraftsbyrån). Dessutom
är företag, organisationer och föreningar samarbetsparter.
Var?
Ungdomsgården, Ungdomsverkstaden, finsk- och svenskspråkiga skolor och gymnasier,
läroanstalter i närområdet, Navigatorn, socialväsendet, ämbetshuset.
17
När?
Verksamheten sker genom arbete året om och sju dagar i veckan. Tyngdpunktsområdet för
verksamheten riktas till skolårets cykler och enligt temaområden.
Hur?
Arbetet är i första hand ett arbete med närkontakter. För ungdomarna skapas utrymme där man
ger tid, sköter om ärenden för den unga i tur och ordning. För att kunna stöda den unga krävs
förmåga att kunna arbeta i mångprofessionell grupp. Nätverk med övriga uppsökande och
kunskapscentraler inom regionen är ett viktigt stöd i arbetet. Utbildningar, kurser och seminarier
ger en bredare syn och aktuell information om ungdomar och fenomen.
Utveckling
Digitalisering och det som följer med är viktiga utvecklingsmål. Ett eget, permanent ställe, skyltat
och med sanitetsutrymmen skulle vara viktigt med tanke på dataskydd.
Ungdomsrådsverksamhet
Ungdomstjänsterna koordinerar ungdomsrådsverksamheten. Ungdomsrådet i Hangö har fungerat
sedan hösten 2014. Ungdomsrådet är ett påverkande organ som är politiskt obundet, med
huvuduppgift att föra fram ungdomarnas röst i kommunens beslutsfattande samt företräda de
unga i Hangö. Ungdomsrådet sammanträder varje månad, deltar i nämndernas (bildnings-, kultur-,
miljö- och tekniska nämnden) möten och är med i det som berör de unga, bl.a. Ung Röst.
Navigator Hangö
Navigatorn erbjuder information, rådgivning samt tjänster. Navigatorn är ett tjänsteställe med låg
tröskel för alla under 30 år.
Navigatorn fungerar i Ungdomsverkstaden Via onsdagar kl. 14 – 16. Den fortsatta verksamheten
och multiprofessionaliteten utvärderas årligen. Navigatorn koordineras av ungdomstjänsterna.
18
Ungdomsverkstaden Via
Vår verksamhet går ut på att stöda de unga i vardagslivet, i det sociala, samt att försöka finna de
individuella och samhälleliga styrkorna hos individen. Genom vardagsgöromål och –rutiner,
kunskap om arbetslivet, företagsbesök, kulturupplevelser och rörelsebefrämjande verksamhet,
utvidgar vi ungdomarnas möjligheter till en god vardag och framtida valsituationer.
Varför?
Vi erbjuder ungdomarna stöd och ledning då de planerar kommande studier, yrkesval och
övergång till arbetslivet. Under verkstadstiden stöder vi ungdomarnas bild av sig själva och
försöker utveckla självkänslan. Vi förutsätter att de tar ansvar och är motiverade till att göra
förändringar, till den del den unga själv bestämmer och är redo för det.
Vad?
enskild- och grupphandledning
kunskaper om vardagen och arbetslivet
sociala färdigheter och skapande av nätverk
stärkande och upprätthållande av välmåendet
anpassade arbetsutföranden För vem?
Verksamheten är tänkt för hangöbor, 16 – 28 åriga ungdomar, som saknar studie-, arbetspraktiks-
eller arbetsplats. Dessutom nyttjar vi våra nätverk och nätverken oss. Nätverket består av
myndigheter - övriga än stadens enheter, företag, föreningar, intresseorganisationer och
kompetenscenter på området, regionförvaltningsverket, sysselsättningskoordinatorn, uppsökande
ungdomsarbetet, skolor och läroanstalter. övriga verkstäder, olika slags experter, kunder och
Navigatorn.
Var?
I mötes-, förberedande- och köksutrymmena i Barn- och ungdomscentret Hyllis, kundarbeten hos
kunden i utrymmen och på gårdar, stadens allmänna områden och områdssamarbete i södra
Finland, i ämbetshus, företag och läroanstalter.
När?
Verksamheten sker året om, i huvudsak under tjänstetid. Årstiderna och väderleken bestämmer
arbetsuppgifterna.
Hur?
Det är viktigt med tanke på att kunna möta den unga att mötet sker vid rätt tidpunkt, så att
arbetstiden inte enbart begränsas till tjänstetid. Förutom vägledning poängteras flexibilitet,
inspiration, deltagande, skapande av en förtroendegivande atmosfär och trygg miljö.
19
Utveckling
Med tanke på ungdomarnas framtid bör samarbetet med företagen och även arbetet med
sysselsättningskoordinatorn förstärkas. Även med uppsökande ungdomsarbetet granskas
verksamhetssätten så att ungdomarna erhåller det stöd de behöver.
I staden finns ungdomar som behöver verkstadsverksamhet enligt modellen låg tröskel, s.k.
startverkstad. Vi utvecklar samarbetsformerna med stadens mottagning för barn och unga, där vi
koncentrerar oss på handledning i vardagen. Dessutom försöker vi erbjuda s.k. manuella
färdigheter. Deltagandet bland ungdomar utökas så att ungdomarna själva utvecklar innehållet i
verkstadsverksamheten, regler och nätverk med andra unga och kamratgrupper.
20