Download - HNS personalberättelse 2012
personalberättelse2012
innehåll
3 Utveckling, kompetens, växelverkan och arbetshälsa
4 Tillräcklig personal och rekrytering
10 Interaktivt ledarskap
12 Personalens kompetens
15 Arbetshälsa och arbetarskydd
19 Mot framtiden
20 Nyckeltal och tabeller
30 Förteckning över diagram och tabeller
Personalberättelse 2012 för samkommunen HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT
Syftet med personalberättelsen är att informera om hur samkommunen HNS personalresurser utvecklats under de senaste åren i fråga om volym och struktur, att beskriva personalens tillstånd och kompetens samt att gestalta de kommande årens särskilda insatsområden. Jämförande data för personal inom kommunernas social- och hälso-vårdsväsende år 2011 finns bland annat i en av Institutet för hälsa och välfärd (THL) utgiven rapport: (www. stakes.fi/tilastot/tilastot/tilastot aiheittain/sosiaali- ja terveydenhuollon henkilöstö/Kuntien terveys- ja sosiaalipalvelujen henkilöstö)
Omslagsfoto: Jussi Kirjavainen
3
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
Utveckling, kompetens, växelverkan och arbetshälsa
Personalens kompetens är ett
av de kritiska delområdena
av specialsjukvården. I fram-
tiden kommer personalens
omfattning och kvalitet att accentueras
ytterligare.
HNS ledningsgrupp fastställde
tillräckliga personalresurser, personal-
rekryteringen och ett interaktivt ledar-
skap som strategiska insatsområden
för personalledningen år 2012. Dessa
insatsområden låg hela året i fokus för
personalledningen på de olika nivåerna
i organisationen.
Inom HUCS specialupptagnings-
område färdigställdes år 2012 utred-
ningar om behovet av och tillgången
till specialistläkare samt vårdpersonal
och specialarbetare fram till år 2025.
Huruvida personalen är tillräcklig beror
också på omfattningen och utnyttjan-
det av de befintliga personalresurser-
na. För att utveckla planeringen av
personalresurserna utarbetade HNS
modeller bl.a. för hur man kan göra
vårdpersonalen mer rörlig och kart-
lägga resursbehovet. Nyckeltalen för
personaldimensioneringen gav stöd åt
fördelningen av resurserna.
Den fast anställda personalens
procentuella andel är alltjämt relativt
hög på HNS trots en smärre minskning
jämfört med 2011. Vi strävade efter att
höja andelen fast anställda genom att
utveckla det interna vikariesystemet.
Principerna för det interna vikariesys-
temet (SISSI) sågs över och dimensio-
neringen av tjänsterna utökades. Målet
var att förbättra förutsättningarna för en
kontinuerlig och störningsfri verksamhet
och minska den tid som cheferna sätter
på att söka vikarier liksom anlitandet av
hyrd arbetskraft. Utvecklingen av det
interna vikariesystemet är bara i början
och därför har man inte ännu kunnat
minska anlitandet av hyrd arbetskraft.
Arbetet med att utveckla rekry-
teringsprocessen, som startades år
2011, fortsatte under år 2012. Tyngd-
punkten låg på att förbättra färdighe-
terna i rekrytering, göra arbetsplatsan-
nonseringen mer kostnadseffektiv och
slipa på arbetsgivarbilden samt att dra
fördel av funktionerna i rekryterings-
systemet. När det gäller förutseende
rekrytering framhävdes samarbetet
med skolorna och vikten av de stu-
derandes erfarenheter när det gäller
att skapa en bra bild av företaget och
locka medarbetare. Det fanns många
sökande till de lediga tjänsterna, även
om antalet sökande varierade enligt
område, bransch och yrkesbeteckning.
År 2012 gjordes satsningar på in-
skolningen. Inskolningen förbättrades
i ett flertal resultatområden genom
att man anordnade evenemang för
nya medarbetare och utarbetade nytt
inskolningsmaterial. Förbättringar
gjordes även i inskolningsprogrammen
och -metoderna. Med utgångspunkt
i resultaten av arbetsmiljöbarometern
lyfte ledningsgruppen fram behovet
av att utveckla inskolningen av läkare
som specialiserar sig och av special-
arbetare. Över inskolningen av specia-
liserande läkare gjordes en utredning,
och med hjälp av den definierades god
praxis. Kartläggningen av inskolningen
av specialmedarbetare senarelades till
år 2013.
Det interaktiva ledarskapet utvär-
derades med hjälp av chefsindexet i
arbetsmiljöbarometern. Målvärdet har
inte ännu uppnåtts, men utvecklingen
fortsatte i positiv riktning liksom tidi-
gare år. På HNS-nivå var utvecklingen
positiv för alla indikatorer som mäter
chefsarbetet. År 2012 fortsatte vi att
hålla de populära tredagarsträningarna
och aktualitetsdagarna för chefer. Un-
der året startades också längre chefs-
och ledarskapsutbildningar.
Utvecklingssamtalen är en del av
planeringen och ledningen av verk-
samheten. År 2012 uppdaterades
de anvisningar och blankettunderlag
för utvecklingssamtalen som gäller
hela HNS. Utvecklingssamtalen be-
handlades både på chefsträningarna
och aktualitetsdagarna. Enheterna
arrangerade informationsmöten om
utvecklingssamtal och satsade på
tidtabellerna för och rapporteringen av
utvecklingssamtalen. År 2012 fästes
särskild uppmärksamhet vid situa-
tionen för specialiserande läkare och
specialarbetare. Antalet utvecklings-
samtal ökade något och resultaten
från arbetsmiljöbarometern visar att
personalen anser utvecklingssamtalen
vara nyttiga.
Personalens arbetsförmåga har
också utvecklats i en positiv riktning.
Enligt resultaten från arbetsmiljöbaro-
metern upplever arbetstagarna att de
har en bra arbetsförmåga. Sjukfrån-
varon har minskat liksom antalet per-
soner som avgått med invalidpension.
Metoderna för tidigt ingripande och
samarbetet mellan cheferna, arbets-
tagarna och företagshälsovården i
enlighet med programmet Stöd för att
förbättra arbetsförmågan (Työkyvyn
tuki) har bidragit till den positiva ut-
vecklingen. Under året startade och
fortsatte ett antal arbetshälsoprojekt i
olika resultatområden. Samkommunen
HNS belönades med personalmotions-
priset Finlands aktivaste arbetsplats
(Suomen Aktiivisin Työpaikka) 2012.
Utvecklingen gick i positiv riktning
på alla delområden av personalled-
ningen år 2012. Det här ger ett bra
utgångsläge för 2013!
Outi Sonkeri
Personaldirektör
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
4
tillräcklig personal och rekrytering
Personalresurserna
Vid utgången av år 2012 hade HNS
21 738 anställda. Jämfört med 2011
ökade antalet anställda med 416. De
fast anställda utgjorde 78,5 procent
av hela personalen. Den procentuella
andelen fast anställda var relativt hög
trots att den sjönk med 0,1 procenten-
heter från året innan. Merparten (85,4
%) var heltidsanställda. De vanligaste
orsakerna till deltidsarbete var partiell
vårdledighet och deltidspension. Om-
sättningen för fast anställda var 6,2
%, dvs. samma som året innan. Under
året avgick 376 anställda med pension,
varav 336 (89,4 % av alla pensione-
rade) med ålderspension och 40 med
invalidpension.
Antalet årsverken uppgick till
17 340, vilket är 2,6 % mer än år
2011. Av dessa stod de fast anställda
för 13 023 och de visstidsanställda
för 4 317 årsverken. Att både antalet
anställda och antalet årsverken ökade
mer än planerat år 2012 berodde bland
annat på att personalen utökades och
på att sjukfrånvaron, de lagstadgade
ledigheterna (t.ex. familjeledigheterna)
och övrig frånvaro minskade. Års-
verken och förändringar i deras antal
följdes upp varje månad som en del
av samkommunens månadsrapporte-
ring och delårsöversikter (se tabellen
nedan).
Lönekostnader
År 2012 fästes särskild uppmärksam-
het vid utvecklingen av personalkost-
naderna, personalens omfattning och
årsverken. Enheterna rapporterade till
HNS ledningsgrupp om hur siffrorna
hade utvecklats och vilka åtgärder
som hade vidtagits varje månad och
gav en utförligare rapport var fjärde
månad. I juni 2012 förutsatte led-
ningsgruppen att cheferna vidtar nöd-
vändiga korrigerande åtgärder för att
de verksamhetsrelaterade och ekono-
miska målen för hela året ska uppnås.
Därtill preciserade ledningsgruppen
anvisningarna för anställningen av
sommarvikarier.
I enlighet med de kollektiv- och
tjänstekollektivavtal som gällde 2012
var kostnadseffekten av löneförhöj-
ningarna inklusive förändringarna i
arbetsgivarens lönebikostnader 2,9 %.
Därtill var löneglidningen 1,8 %.
Med löneglidning avses skillnaden
mellan löneutvecklingen enligt kollek-
tivavtalet och den faktiska löneutveck-
lingen. Det uppkom en löneglidning
eftersom kravnivåerna på vissa befatt-
ningar justerades uppåt, lönenivån för
nyrekryterade steg och löner höjdes i
samband med befattningsändringar.
En tillräcklig, kompetent och motiverad personal utgör kärnan när det gäller att uppnå alla HNS mål. Nyckelfrågan för HNS framgång är att man lyckas rekrytera en kompetent personal och hålla kvar sin arbetskraft. Detta förutsätter en kraftig utveckling av perso-nalpolitiken. Målet är att HNS är den mest uppskattade arbetsgivaren inom sin bransch och att dess sjukhus och övriga verksamhetsenheter är eftertraktade arbetsplatser.
Tillräcklig personal och rekrytering Mål 2012 Utfall 2012
Andel i % av personalen som är
fast anställd 81,0 78,5 Arbetsgivaren kan rekommenderas (%) 75,0 85,0
Andel i % av personal som vari 12,0 13,8 anställd i mindre än ett år
FÖränDring i årsverken Från JanUari–December 2011 till JanUari–December 201
Årsverken antal förändring, %
Januari–december 2011 16 909Januari–december 2012 17 340 2,6 %Skottdagen 39 0,2 %Förändring i personalstyrkan (i snitt den första jan–dec) 154 0,9 %Överföring av prehospital akutsjukvård till HNS 49 0,3 %Förändring i uttagna semestrar (mer semester har hållits) -64 -0,4 %Förändring i sjukfrånvaro (mindre) 73 0,4 %Förändring i lagstadgad frånvaro (mindre) 67 0,4 %Förändring i övrig frånvaro (mindre) 31 0,2 %Övriga förändringar i den regelbundna arbetstiden (deltidsanställningar osv.) 71 0,4 %Tilläggs- och övertidsarbete samt läkarjour (förändring från år 2011 till 2012) 11 0,1 %
5
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
Samkommunen HNS betalade
totalt 1 069 miljoner euro i löner och
arvoden inklusive lönebikostnader
2012, vilket var 4,5 procent (ca 45,8
miljoner euro) mer än budgeterat.
Av denna överskridning orsakades
13,9 miljoner euro av de förändrade
semesterrättsbestämmelserna i de
nya tjänste- och kollektivavtalen och
hur dessa påverkade beräkningen av
semesterlönereserveringen. Lönekost-
naderna ökade 2012 med 5,8 procent
jämfört med år 2011. Utvecklingen av
lönekostnaderna påverkades förutom
av semesterlönereserveringen och de
avtalsenliga löneförhöjningarna även
av löneglidningen, personalökningen
samt skyldigheterna i vårdgarantin.
Lönekostnaderna för vikarier som
arbetade mindre än 13 dagar ökade
med ca 4 miljoner euro jämfört med
år 2011.
Det genomsnittliga priset per års-
verke var ca 61 650 euro. Priset per
årsverke ökade med 3,2 % jämfört
med 2011.
Antalet anställda som avgick med
invalidpension sjönk med 28 perso-
ner jämfört med senaste åren. Detta
sänker de förtidspensionsgrundade
premierna till Keva. Utifrån Kevas
uppföljningsuppgifter kommer de
slutliga förtidspensionspremierna för
Att arbeta på olika avdelningar förutsätter dels ett brett synsätt och dels djupa kunskaper. På bilden Susanna Kiuru, som har arbetat som intern vikarie under cirka ett decennium.
Diagram 1. anställDa per personalgrUpp 2012
55,9 %
12,8 %
26,5 %
4,8 %
Vårdpersonal
Läkare
Övrig personal
Specialarbetare
17,0 %
25,0 %
26,0 %
26,0 %
6,0 %
under 30 år
31–40 år
41–50 år
51–60 år
över 61 år
Diagram 2. personalens ålDersFÖrDelning 2012 (meDelålDer 43,5 år)
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
6
år 2012 att uppgå till 5,1 miljoner euro,
vilket är ca 300 000 euro mindre än det
förskott som Keva har tagit ut av HNS
för år 2012.
Tillräckliga personalresurser
Inom HUCS specialupptagningsområ-
de färdigställdes år 2012 utredningar
om behovet av och tillgången till speci-
alistläkare samt vårdpersonal och spe-
cialarbetare fram till år 2025. Framöver
kommer utredningarna att vara till hjälp
vid utarbetandet av en rekryteringsplan
och ett personalpolitiskt program samt
vid planeringen av utbildningen inom
HUCS specialupptagningsområde. Hur
väl personalen räcker till beror också
på omfattningen och utnyttjandet av
de befintliga personalresurserna.
För att utveckla utnyttjandet av
personalresurserna utarbetade HNS
modeller bl.a. för hur man kan göra
vårdpersonalen mer rörlig och kart-
lägga resursbehovet. Hyvinge sjuk-
vårdsområde utvecklade en modell för
mobiliteten bland personalen. I Lojo
sjukvårdsområde använde man nyckel-
tal för personaldimensioneringen som
stöd för resursallokeringen. Borgå sjuk-
vårdsområde tillämpade vårdberoen-
deklassificeringen RAFAELA vid resur-
sallokeringen och HNS-Bilddiagnostik
tog fram resurseringskalkyler som kan
användas för alla yrkesgrupper.
De fast anställda har en stor be-
tydelse för kvaliteten, säkerheten,
kontinuiteten och den ekonomiska
effektiviteten i verksamheten. HNS
strävade efter att höja andelen fast
anställda genom att utveckla det inter-
na vikariesystemet. Principerna för det
interna vikariesystemet (SISSI) sågs
över och dimensioneringen av tjäns-
terna utökades. Målet var att förbättra
förutsättningarna för en kontinuerlig
och störningsfri verksamhet och mins-
ka den tid som cheferna sätter på att
söka vikarier liksom anlitandet av hyrd
arbetskraft. Utvecklingen av det inter-
na vikariesystemet är bara i början och
därför har man inte ännu kunnat mins-
ka anlitandet av hyrd arbetskraft.
Hyrd arbetskraft anlitades till ett
belopp om 14,4 miljoner euro, vilket
motsvarar 230 årsverken. Anlitandet
av hyrd arbetskraft fördelar sig ojämnt
i organisationen och 20 ansvarsenhe-
ter stod för 70 % av nämnda belopp.
Hyrd arbetskraft används mest för
att tillgodose behoven av anestesilä-
kartjänster inom psykiatrin på HUCS,
vårdpersonalen vid mjukdelskirurgin på
HUCS, radiologitjänster på HNS-Bild-
diagnostik, läkare inom företagshälso-
vården, vården av andningsförlamade
patienter samt allmänläkartjänsterna
vid sjukvårdsområdenas samjourer. Av
kostnaderna för hyrd arbetskraft be-
stod 2,3 miljoner euro av samjour inom
primärvården och 1,6 miljoner euro av
läkare för företagshälsovården.
Det finns bestämmelser om att
arbetskraft bara får hyras i situationer
där inga andra resurser, såsom interna
vikarier eller lånad arbetskraft från en
annan enhet, är tillgängliga. I syfte att
säkerställa kontinuiteten i verksam-
heten konkurrensutsattes tjänsterna för
hyrd vårdpersonal och nya avtal slöts
i slutet av året. På HUCS startades
därtill ett experiment med hyrd arbets-
kraft som syftar till att minska den tid
och kraft cheferna sätter på att hitta
vikarier, förbättra vikariernas leverans-
Visstidsanställda
16749(79,9 %)
16757(80,1 %)
16742(79,1 %)
16763(78,6 %)
17 062(78,5 %)
4207(20,1 %)
4152(19,9 %)
4429(20,9 %)
4559(21,4 %)
4 676(21,5 %)
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
14000
16000
18000
20000
22000
24000
2008 2009 2010 2011 2012
Personer
Fast anställda
Diagram 3. Utvecklingen av antalet anställDa 2008–2012
Diagram 4. personalens anställningstiD 2012 (anställningstiD i snitt 10,9 år)
under 1 år
1–4 år
5–9 år
10–20 år
över 20 år
13,8 %
21,1 %
19,8 %
26,3 %
19,0 %
7
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
säkerhet och kompetens samt minska
kostnaderna för hyrd arbetskraft. Ex-
perimentet kommer att slutföras och
resultatet utvärderas år 2013. HUCS
har strävat efter att minska anlitandet
av hyrd arbetskraft genom att överta
verksamhet som tidigare drevs i form
av hyrda arbetsprestationer, bl.a. på
allmänmedicinska jourpolikliniken och
hemsjukhuset för barn med särskilda
behov vid Jorv sjukhus.
Rekrytering
Arbetet med att utveckla rekryterings-
processen, som startades år 2011,
fortsatte med informationspaket till de
rekryteringsansvariga. Tyngdpunkten
låg på att förbättra färdigheterna i
rekrytering, göra arbetsplatsannonse-
ringen mer kostnadseffektiv och slipa
på arbetsgivarbilden samt att dra för-
del av funktionerna i rekryteringssys-
temet. När det gäller förutseende re-
krytering framhävdes samarbetet med
skolorna och de studerandes betydel-
se när det gäller att skapa en bra bild
av företaget och locka medarbetare.
Det fanns många sökande till de
lediga tjänsterna, även om antalet
sökande varierade enligt område,
bransch och yrkesbeteckning. Antalet
sökande till läkartjänster minskade
något jämfört med år 2011.
Lediga läkartjänster söktes av 2,1
personer i snitt (2,4 år 2011), tjänster
bland vårdpersonalen av 9,9 personer
i snitt (7,8 år 2011) och övriga tjänster
av 19,5 personer i snitt (18,4 år 2011).
Svårast var rekryteringen i Västra
Nyland och i yrkesgruppen psykiatrer.
Sommarvikarier anställdes mest för att
vikariera vårdpersonalen. Vi lyckades
bra med rekryteringen av sommar-
vikarier och ungefär hälften av dem
hade formell behörighet. Sommartid
Raija Partanen började arbeta som PosiVire-medarbetare på inremedicinska avdelningen på Pejas i januari. Sedan början av maj är hon lokalvårdare på HNS-Desiko.
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
8
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
under 25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 över 61
Personer
2011 2012
Diagram 5. anställDa per ålDersgrUpp 2011–2012
Diagram 6. personalomsättning, Fast anställDa 2008–2012
arbetade studerande i branschen med
biträdande vårduppgifter och de som
snart blir utexaminerade anförtroddes
anpassade uppgifter med större an-
svar.
På våren slutfördes projektet med
utländsk rekrytering och för närvaran-
de sysselsätter operativa resultatenhe-
ten på HUCS 15 filippinska sjukskötare
som fått sin examen uppdaterad enligt
finska krav. Erfarenheterna från pro-
jektet kommer till nytta i arbetet med
att utveckla rekryteringen av personal
med invandrarbakgrund. En utbildning
som siktar på att förbättra chefsfärdig-
heterna har redan startat på Ravioli,
vars personal har en mångkulturell
bakgrund.
HNS bar samhällsansvar genom att
sysselsätta personer i sämre ställning
på arbetsmarknaden via PosiVire Oy.
PosiVire Oy är ett socialt företag som
ägs av HNS, Helsingfors stad och
Kiinteistö Oy Kaapelitalo. År 2012
arbetade 14 personer heltid på HNS
via PosiVire.
HNS är en eftertraktad
arbetsgivare
I den årliga arbetsmiljöbarometern
liksom i en enkät som riktas till perso-
ner som lämnar HNS har man sedan
2011 ställt frågan om de skulle rekom-
mendera HNS som arbetsgivare för
sina vänner och bekanta. Av den nu-
varande personalen skulle hela 85 %
rekommendera HNS som arbetsgivare.
(År 2012 ströks svarsalternativet ”Kan-
ske”. År 2011 sade 66 % att de skulle
rekommendera HNS och 33 % att de
kanske skulle rekommendera HNS).
Även av dem som lämnade organi-
sationen svarade 65 % att de skulle
rekommendera HNS som arbetsgivare.
Enligt en undersökning av arbets-
givarbilden som utfördes av T-Media
år 2012 placerade högskolestuderan-
dena HNS på sjätte plats och de som
redan är i yrkeslivet placerade HNS på
femte plats i listan på mest intressanta
arbetsgivare i hälsovårdsbranschen.
Enkäten riktade sig till personer som
studerar för högskoleexamen eller
examen på andra stadiet i social- och
hälsovårdsbranschen samt utexa-
minerade personer i arbetslivet. Av
studerandena skulle 59 % och av de
utexaminerade 35 % söka till HNS,
om en lämplig arbetsplats skulle vara
ledig. Som viktigaste orsaker nämndes
intressanta arbetsuppgifter och en
trygg och långvarig anställning. De ne-
gativa åsikterna som framfördes häng-
de samman med byråkrati och den
stora organisationen. I en kartläggning
som gjordes bland gymnasieelever i
Nyland framträdde HNS som en pålit-
lig, sakkunnig och trygg organisation.
861
605 586 679 616
35
40 40
36 41
339
376 415
413 372
53
3 5
0
1
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
2008 2009 2010 2011 2012
Personer
Förflyttning till dotterbolag/primärvården
Pensionering (inkl. samtliga pensionsformer)
Anställningen sagts upp, hävts eller upplösts, upphört pga. att personen avlidit
Frivillig uppsägning
Tot. 1288
Tot. 1024 Tot. 1046
Tot. 1128
Tot. 1030
9
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
Hälsovårdsbranschen upplevdes som
en ansedd arbetsomgivning med
yrkesskickliga arbetskamrater, bra
arbetsredskap och säkra anställningar.
Av dem som svarade överväger 10
% att i första hand söka sig till hälso-
vårdsbranschen.
Samarbete med skolor
HNS bedriver ett nära samarbete med
Helsingfors universitet, dess medicin-
ska fakultet samt med andra högskolor
och yrkesläroanstalter. Undervisningen
på HNS sjukhus och verksamhets-
ställen utvecklas tillsammans med de
universitet, högskolor och skolor som
ansvarar för undervisningen. Satsning-
arna på att handleda studerande och
samarbeta med skolorna är förutseen-
de rekrytering som förbättrar arbets-
givarbilden av HNS. Det här är viktigt
när man i framtiden konkurrerar om
arbetskraften och de bästa förmågor-
na. Träning och praktisk undervisning
leder till sådana kunskaper som tillgo-
doser arbetslivets behov.
I syfta att säkerställa den kompe-
tens som behövs i arbetslivet utveckla-
de resultatområdena aktivt samarbetet
och de gemensamma projekten med
skolorna. Modellen för utvecklingen av
samarbetet och de gemensamt fast-
ställda kvalitetsrekommendationerna
för praktik och inlärning i arbetet som
togs fram av Hyvinge sjukhus och de
lokala skolorna, modellen för inskol-
ning och inlärning i arbetet med tanke
på studerande som utvecklades av
HNS-Bilddiagnostik och yrkeshögsko-
lan Metropolia samt partnerskapsavta-
let mellan HNS-Servis och Amiedu om
anordnandet av arbetskraftspolitiska
kurser är bra exempel på samarbetet
med skolorna.
Utbildning på basis av läroavtal
anordnades bl.a. för att säkerställa
tillgången till yrkesskickliga lokalvår-
dare.
Över 5 000 studerande inom medi-
cin och hälso- och sjukvård fick under-
visning vid HNS. Målet var att erbjuda
så många studerande som möjligt
tillfälle att utöka sina praktiska färdig-
heter. Specialistläkarexamen avlades
av 142 personer, vilket motsvarar sam-
ma nivå som tidigare år. Den praktiska
undervisningen till hälsovårdsstude-
rande omfattade 20 087 studieveckor,
vilket är 1 000 mer än föregående
år. Perioderna av inskolning i arbetet
förlängdes men antalet studerande var
oförändrat jämfört med 2011. Antalet
studerande på andra stadiet ökade nå-
got. Därtill gavs undervisning åt forsk-
ningspersonal som behövs i sjukhusen
(t.ex. sjukhuskemister och -fysiker) och
studerande i ett flertal andra branscher
(t.ex. näring, teknik).
De studerande inom vårdarbete
har år för år blivit nöjdare med un-
dervisningen. Nöjdheten mäts med
indikatorn CLES (Clinical Learning
Environment Scale), som visade 8,51
i snitt (8,38 år 2011). År 2013 kommer
denna indikator att tillämpas även vid
mätningen av nöjdheten bland med-
icinestuderande och specialiserande
läkare.
I mars introducerades en ny version av patientinformationssystemet Uranus. Sjukskötare Riina Sirvö rapporterar om patientens tillstånd till sjukskötare Rebekka Lindqvist.
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
10
interaktivt leDarskap
Utveckling av chefsarbetet
Chefsindexet i arbetsmiljöbarometern
visade på 3,7 för hela HNS (på skalan
1–5, där 5 är bäst). Målvärdet (3,8) har
därmed inte uppnåtts, men utveck-
lingen fortsatte i positiv riktning liksom
tidigare år. Utvecklingen var positiv för
alla indikatorer som mäter chefsarbe-
tet. Att cheferna var målmedvetna och
rättvisa fick de bästa vitsorden, medan
sättet att ta hand om arbetarna och ge
respons var egenskaper som cheferna
bör förbättra.
År 2012 arrangerade vi fortsätt-
ningsvis de populära tredagarskurser-
na och aktualitetsdagarna för chefer-
na. Därtill hölls två utbildningsdagar
om ledning i anställningsfrågor och
arbetshälsa och en kurs i hälsoeko-
nomi. Under året inleddes flera längre
chefs- och ledarskapsutbildningar. I
chefskurserna på HNS-nivå deltog
742 personer. I resultatområdena ar-
rangerades även egna kursdagar för
cheferna. För cheferna hölls också
informationsmöten bl.a. om ändring-
arna i sjukförsäkringslagen. I dessa
deltog 219 personer. Därtill utvecklade
enheterna modeller för ömsesidigt
stöd bland cheferna och dessa model-
ler kommer att utvidgas till att omfatta
hela HNS år 2013.
I oktober 2012 godkände HNS
fullmäktige principerna för ledarskap
och styrning. I dokumentet beskrivs
olika aktörers roller och ansvarsom-
råden i ledningen av samkommunen
HNS. Målet med principbeskrivningen
är att förenhetliga HNS interna praxis
och ledningsmodeller samt engagera
koncernens enheter i främjandet av
koncernens gemensamma intresse.
Samtidigt är det ett bra informations-
paket som kan utnyttjas vid inskolning-
en av nya medarbetare. Beskrivningen
innehåller de gällande bestämmelserna
och instruktionerna men också frågor
som man inte har gett skriftliga riktlin-
jer för tidigare.
Som stöd för chefsarbetet infördes
i HUSPlus en ny typ av rapportering
där cheferna bl.a. kan se personalens
alla frånvaron under en vald period.
Därtill har cheferna börjat få ett e-post-
meddelande när provtiden för en ny
medarbetare håller på att gå ut eller
när någon i chefens organisation fyller
50, 60 eller 70 år.
Utvecklingssamtal
År 2012 uppdaterades de instruktioner
och blankettunderlag för utvecklings-
samtal som gäller hela HNS. Utveck-
lingssamtalen behandlades både på
chefsträningarna och på aktualitets-
dagarna. Enheterna arrangerade infor-
mationsmöten om utvecklingssamtal
och satsade på tidtabellerna för och
rapporteringen av utvecklingssamta-
len. I slutet av året startade ett arbete
med att utarbeta anvisningar för grup-
putvecklingssamtal i samarbete med
en pilotgrupp.
I vilken utsträckning utvecklings-
samtal förs och vilken nytta de ger följs
upp med hjälp av arbetsmiljöbarome-
tern. Målet för utvecklingssamtalen
var att 80 % av de anställda skulle
genomgå dem. År 2012 hade 66 % av
personalen genomgått ett utvecklings-
samtal, vilket är 3 procentenheter mer
än föregående år.
Ett interaktivt, rättvist och tydligt ledarskap främjar arbetshälsan och förbättrar produkti-viteten. Det årliga utvecklingssamtalet med chefen är en rättighet och skyldighet som till-kommer var och en av de anställda vid HNS. Genomförandet av utvecklingssamtalen och hur man lyckas med innehållet följs upp och cheferna får utbildning i denna arbetsuppgift.
Diagram 7. UtFallsprocent FÖr Utvecklingssamtal 2008–2012
Interaktivt ledarskap Mål 2012 Utfall 2012
Index för chefsarbetet 3,8 3,7 Andel förda utvecklingssamtal 80,0 66,0
Nyttan av utvecklingssamtal 80,0 75,0
62 60 60 63 66
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
%
2008 2009 2010 2011 2012
11
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
80 % av de som svarade hade varit
på utvecklingssamtal under de senaste
två åren. 75 % av de som svarade
upplevde att utvecklingssamtalen var
nyttiga (73 % år 2011).
Särskild uppmärksamhet fästes vid
utvecklingssamtal för specialiserande
läkare och specialarbetare. Enligt ar-
betsmiljöbarometern hade 48 % av de
specialiserande läkarna genomgått ett
utvecklingssamtal år 2012. Det här är
alltjämt lägre än för de övriga läkarna,
men en ökning med 15 procentenheter
jämfört med året innan. Av alla läkare
hade 55 % genomgått utvecklings-
samtal under det senaste året (44 %
år 2011). Likaså fördes en lägre andel
utvecklingssamtal, 65 %, än den
Mira Palsola arbetade med trädgårdsuppgifter och var en av ca 1 500 sommarvikarier på HNS. Merparten av dem är studerande inom hälso- och sjukvårdssektorn.
allmänna HNS-nivån bland de akade-
miska specialarbetarna, men även här
redovisas en ökning på 9 procenten-
heter. I HUSPlus fortsatte pilotprojektet
med den elektroniska blanketten för
utvecklingssamtal, men man beslöt att
senarelägga ett bredare ibruktagande
av den till bytet av systemversionen
som infaller 2013–2014.
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
12
personalens kompetens
Inskolning av nyanställda
Bra inskolning säkerställer att arbets-
tagaren har tillräckliga kunskaper för
arbetet och att arbetet utförs smidigt.
Inskolningen har också koppling till
arbetstrivseln, arbetstagarnas engage-
mang och personalomsättningen.
Personalledningen utsåg år 2012 till
temaår för inskolningen. Med utgångs-
punkt i resultaten av arbetsmiljöba-
rometern lyfte ledningsgruppen fram
behovet av att utveckla inskolningen
av läkare som specialiserar sig och av
specialarbetare. Över inskolningen av
specialiserande läkare gjordes en utred-
ning och med hjälp av den definierades
god praxis. Arbetet med att göra för-
bättringar i inskolningen fortsätter till-
sammans med utsedda ansvariga inom
sjukvårdsområdena. En kartläggning av
inskolningen av specialarbetare kom-
mer att utföras år 2013. Inskolningen
förbättrades i ett flertal resultatområden
genom att man anordnade evenemang
för nya medarbetare och utarbetade
nytt inskolningsmaterial. Förbättringar
gjordes även i inskolningsprogrammen
och -metoderna. Som exempel kan
nämnas det nya, enhetliga inskol-
ningsprogrammet som togs i bruk av
HNS-Apoteket och nätutbildningen
som håller på att starta på Ravioli.
Inskolningen har följts upp med hjälp
av arbetsmiljöbarometern sedan år
2008. Värdet 4 har satts som mål (skala
1–5, 5=bästa). Under de år uppföljningen
har gjorts har man konstaterat att inskol-
ningen är på en bra nivå och de vitsord
som har getts för den har ökat något
nästan varje år. Arbetstagarna ansåg
att inskolningen år 2012 än en gång var
något bättre än året innan: medelvärdet
var 3,8 mot 3,7 året innan. Med hjälp av
en särskild enkät om inskolningen sam-
lar HNS årligen in mer exakta uppgifter
som stöd för den fortsatta planeringen.
Resultaten visar att arbetstagarna var
nöjda med det vänliga mottagandet och
sakkunskapen hos dem som höll inskol-
ningen. Responsgivningen och syste-
matiken i inskolningen var faktorer som
enligt arbetstagarna borde förbättras.
Kompetensutveckling
Kompetensutvecklingen knyts allt
närmare den strategiska planeringen
och är en faktor som ges särskild
uppmärksamhet även vid fastställan-
det av befattningsbeskrivningar. På det
här sättet har man kunnat dra fördel av
kompetensen på bred front. Planering-
en av HUCS verksamhet på det nya
hjärt- och lungcentret är ett exempel
på hur man kan koncentrera kompe-
tensen i syfte att utveckla den vidare
och ta fram ny kunskap.
I HUSPlus fortskred processen för
att ta i bruk kompetenskartläggnings-
funktionen. Enheterna har fastställt
kompetensområden för olika uppgifter
eller organisationsenheter, och utifrån
dessa kan kompetensstrukturen i
systemet vidareutvecklas. Med Ravioli
Behovet av kompetens bland HNS anställda bestäms av de tjänster som medlemskom-munerna och de övriga kunderna behöver. Kompetensutvecklingen är en systematisk process som förutom den grundläggande och specialiserande utbildningen i skolorna omfattar HNS egen utbildningsverksamhet, som grundar sig på kompetenskartläggningar och fastställande av utbildningsbehov utifrån dessa. Målet är att utbildningsanslaget ska höjas med 10 % årligen under perioden 2012–2016. Personalutbildningen på HNS är sys-tematisk och baserad på en övergripande syn på utbildningsbehovet. Personalutbildning-en syftar till att upprätthålla och höja kompetensen på de strategiskt viktiga områdena.
Personalens kompetens Mål 2012 Utfall 2012
Utfall av inskolningen 4,0 3,8 Kunskapernas och färdigheternas tillräcklighet
i arbetsuppgifterna 4,0 4,2 Andelen anställda som deltagit 82,0 82,7
i utbildningar, av hela personalen, %
Diagram 8. personalens UtbilDningsstrUktUr 2012
Grundnivå
Mellannivå
Lägsta högre nivå
Lägre högskoleexamen
Högre högskoleexamen
Forskarutbildning
7,0 %
24,0 %
29,0 %
23,0 %
12,0 %
5,0 %
13
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
Diagram 9. UtbilDningsstrUktUren enligt kÖn 2012 och HNS-Servis har därtill pilotprojekt
genomförts för att ta fram modeller
som underlättar kompetenskartlägg-
ningen t.ex. så, att man kopplar en viss
kompetensprofil färdigt till underlaget
för utvecklingssamtalet.
Nätinlärningsmiljön Moodle har varit
i bruk sedan början av år 2012. Det
elektroniska läromedlet LOVe för utbild-
ningsprogrammen i läkemedelsbehand-
ling, specialavsnitten inom läkemedels-
behandling som gäller kontrastämnen
och akutvårdslära, observation och
vård av blodcirkulationen hos patienter
på intensivvårdsavdelningen, grun-
derna för evidensbaserad verksamhet
samt inskolningen vid Ravioli har varit
pilotprojekt för nätutbildningen. Erfaren-
Anja Eberl håller på att specialisera sig vid Medicinska resultatenheten och var nöjd med den inskolning som avdelningsläkare Jukka Tolonen hade arrangerat. Tolonen kallar de specialiserande läkarna till ett några timmars inskolningspass redan innan arbetet börjar.
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
Grundnivå Mellannivå Lägsta högre nivå
Lägre hög-skoleexamen
Högre hög-skoleexamen
Forskar-utbildning
%
Män Kvinnor
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
14
Diagram 10. FortbilDning per yrkesgrUpp 2012–2012
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Läkare Vårdpersonal Övrig personal Specialarbetare Utbildningsdagar i snitt
Dagar/pers.
2010 2011 2012
8,8 8,27,9
3,4 3,53,5 3,7 3,63,7
5,7 5,04,9
1,8 1,61,8
heterna av det första elektroniska läro-
medlet LOVe har varit positiva. År 2012
deltog HNS därtill i nätutbildningen om
patientsäkerhet som samordnas av
Institutet för hälsa och välfärd (THL).
När budgeten för år 2012 utarbeta-
des gav man enheterna riktlinjer om att
utbildningsanslagen ska utgöra minst
0,9 % av de egentliga lönerna. Detta
mål uppnåddes enligt riktlinjerna.
Enligt arbetsmiljöbarometern upp-
lever personalen att de har tillräckliga
kunskaper och färdigheter att utföra
sina arbetsuppgifter (medelvärdet för
hela HNS 4,2). Under året deltog 17
988 personer i olika utbildningar, vil-
ket motsvarar 82,7 % av personalen.
Enligt KT Kommunarbetsgivarnas
statistik för år 2011 deltog i genomsnitt
67,8 % av personalen på social- och
hälsovårdsbranschen i utbildning. På
HNS har antalet utbildningsdagar varit
3,6 per närvarande anställd. Även om
antalet utbildningsdagar per person
sjönk något, ökade antalet deltagare
och därmed den andel av personalen
som deltog i utbildning. År 2012 an-
vändes 66 568 arbetsdagar för utbild-
ning och 7 128 379 euro för externa
utbildningstjänster. Diagram 8 visar
antalet dagar som användes för kom-
pletterande utbildning i förhållandet till
den närvarande personalen.
Personalens kunskaper i svenska
främjades med språkkurser som an-
ordnades av HNS-Servis. På dessa
kurser deltog 219 personer under året.
År 2012 publicerades därtill broschy-
ren Hyvää hoitoa suomeksi ja ruotsiksi,
God Vård på svenska och finska.
Kirurgerna Juha Kalske och Teemu Paatela utvecklar tekniker för att flytta brosk i knä- och fotleder på Jorv sjukhus.
15
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
arbetshälsa och arbetarskyDD
Arbetsförmåga
Personalens arbetsförmåga utveck-
lades i positiv riktning. Resultaten
av arbetsmiljöbarometern visade att
arbetstagarna i snitt upplevde att de
hade en bra arbetsförmåga: indexet
var 4,12 (4,08 år 2011). Enligt en be-
räkningstjänst som tillhandahålls av
Keva (Kaarilaskuri) är HNS kostnader
till följd av arbetsoförmåga lägre än
hos andra sjukvårdsdistrikt och stora
kommunala arbetsgivare.
Att arbetsförmågan har förbättrats
har kommit till uttryck bl.a. i lägre sjuk-
frånvarokostnader och lägre förtidspen-
sionsgrundade premier. Metoderna för
tidigt ingripande och samarbetet mellan
cheferna, arbetstagarna och företags-
hälsovården i enlighet med programmet
Stöd för att förbättra arbetsförmågan
(Työkyvyn tuki) bidrog till den positiva
utvecklingen. Partiellt arbetsförmögna
fick stöd av olika arbetsarrangemang,
experiment och delinvalidpensioner. En
pilotmall för anpassat arbete och eko-
nomiskt stöd för främjande av arbets-
förmågan förbättrade möjligheterna att
fortsätta i arbetslivet.
År 2012 avgick 40 personer med
invalidpension. Antalet var 28 färre än
året innan.
De främsta orsakerna till invalidpen-
sionerna var sjukdomar i rörelseorga-
nen och psykiska sjukdomar.
Arbetsmiljöbarometerns index för
ergonomiska problem och överbelast-
ning låg på samma nivå som under
tidigare år. Vi strävade efter att minska
överbelastning och orimliga arbetsbörd-
or genom att förtydliga befattningsbe-
skrivningarna samt utveckla kärn- och
vårdprocesser samt utnyttja möjlighe-
ten till distansarbete i de uppgiftsområ-
den som detta lämpar sig för. År 2012
startade en kurs i patientflyttning, som
omfattar hela HNS och utbildningsmo-
dellen vidareutvecklas år 2013.
Resultaten från arbetsmiljöbaro-
metern visar att trakasseri på arbets-
platsen har minskat och att fallen har
behandlats i enlighet med HNS riktlin-
jer. Chefernas beredskap att hantera
trakasseri höjdes bland annat med
hjälp av utbildning.
Sjukförsäkringslagen och lagen om
företagshälsovård ändrades 1.6.2012.
De nya 30, 60 och 90 dagars reglerna
förutsätter snabbare handläggning av
sjukfrånvarointyg samt ett utlåtande
från företagshälsovården innan 90
sjukdagar under 2 år uppnås. Cheferna
och personalen inom företagshälsovår-
den informerades på flera olika kurser
om lagändringarna och vilka praktiska
åtgärder de medför.
Sjukfrånvaron följs upp noggrant
både med hänsyn till omfattningen
och till orsakerna. Jämfört med år
2011 minskade sjukfrånvaron och
uppgick till 13,7 dagar/arbetstagare år
2012 (14,8 dagar år 2011). Sjukdomar
i rörelseorganen, sjukdomar i and-
ningsorganen, psykiska orsaker samt
olycksfall var de vanligaste orsakerna
till sjukfrånvaro. Förekomsten av sjuk-
frånvaro uppvisade stora variationer
mellan personalgrupperna.
Olycksfallspremierna utgjorde ca
0,30 % av HNS totala lönebelopp,
medan de enligt jämförelsestatistik
från Keva utgör ca 0,31 % i snitt hos
övriga arbetsgivare. Beloppet av er-
satta olycksfall i arbetet sjönk med
13,8 % jämfört med år 2011. Med
försäkringsbolaget inleddes år 2012
ett samarbete som syftar till att minska
långa perioder av arbetsoförmåga som
förorsakas av olycksfall i arbetet.
Arbetsgemenskapen
Samverkan fortsatte och förbättrades
systematiskt i hela organisationen.
Samarbetet mellan arbetsgivaren och
arbetstagarorganisationerna främjades
bl.a. genom fastställandet av en ge-
mensam praxis.
Syftet med jämställdhetsplanen för
2010–2013, som godkändes år 2010,
är att lyfta fram åtgärder som redan har
genomförts för att främja jämställdheten
och jämlikheten. Utöver detta omfattar
planen en rad åtgärder som antingen
leder till ny praxis som främjar jäm-
ställdheten eller justerar befintlig praxis.
Kvinnorna utgör 85,6 % av de anställ-
da. Löneskillnaderna mellan män och
kvinnor i olika uppgifter är relativt små
och det fanns inget omedelbart behov
att ytterligare utreda skillnaderna.
På HNS har de anställda, inom
de gränser som verksamheten sät-
Arbetshälsan och arbetsnöjdheten följs upp varje år och åtgärder vidtas systematiskt för att förbättra dessa aspekter. Målet är att minska mängden sjukfrånvaro och antalet personer som avgår med invalidpension genom att sörja för arbetsförhållandena och arbetarskyddet samt personalens arbetsförmåga. Möjligheterna till flexibel arbetstid utnyttjas och karriärutveckling främjas.
Arbetshälsa och arbetarskydd Mål 2012 Utfall 2012
Index för arbetsförmåga 4,1 4,1 Sjukfrånvaro, dagar/person 14,0 13,7 Sjukfrånvarodagar under 3 dagar, dag/person 2,0 2,9
Förtidspensionspremier (mål -3% av budgeten 5 001 000 5 345 022
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
16
ter, möjlighet att påverka sina egna
arbetsskift och därigenom underlätta
samordningen av arbetet och privatli-
vet. På HNS finns det möjlighet till s.k.
arbetstidsautonomi, vilket innebär att
de anställda inom en enhet gemen-
samt planerar sina egna arbetsskift
med beaktande av olika livssituationer
och personliga behov. Under år 2012
utvecklades funktionerna för önskemål
om arbetsskift som ingår i plane-
ringstillämpningen Titania. Med hjälp
av dessa funktioner kan de anställda
lägga fram önskemål om arbetstider-
na. Under hösten bereddes vidare
ibruktagandet av en arbetstidsbank
och anvisningarna för denna. Med
arbetstidsbank avses ett arrangemang
för att kombinera arbete och fritid där
arbetstidsersättningar i pengar, som i
lokala avtal har konverterats till fritid,
Den uppiggande interiören på Barnklinikens njur- och transplantationsavdelning K3 har skapats av avdelningens egen sjukskötare Mira Miikkulainen.
17
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
kan lånas eller sparas på lång sikt och
sammanslås med övriga ledigheter
och lediga dagar hållas under perio-
der som avtalats med chefen. Därtill
reviderades HNS anvisningar om dis-
tansarbete.
Arbetshälsoverksamheten styrs av
ett program som gjorts upp för åren
2010–2013, en arbetshälsoplan som
grundar sig på programmet och målen
för personalledningen. Resultaten från
arbetsmiljöbarometern och riskbedöm-
ningen inverkar också på arbetshälso-
verksamhetens insatsområden. År 2012
var ”Kehu Kaveri Päivässä – Prisa en
polare per dag” temat för arbetshälsan.
Med temat ville man främja ett aktivt
och positivt arbetsklimat. I anslutning till
temadagen belönades följande avdel-
ningar för utmärkt arbetshälsa år 2011:
avdelningen för kvinnosjukdomar nr 8
vid HUCS Gynekologiska och barnme-
dicinska resultatenhet och avdelningen
för lungsjukdomar vid HUCS Medicin-
ska resultatenhet.
På de dagar som arrangerades
kring ledning av arbetshälsan och på
chefernas aktualitetsdagar behand-
lades även arbetsrutiner som främjar
arbetshälsan. Audioupptagningarna av
de föreläsningar som behandlade hur
man hanterar trakasserier och konflik-
ter på arbetsplatserna samt gör riskbe-
dömningar färdigställdes.
Samkommunen HNS belönades
med personalmotionspriset Finlands
Diagram 11. sJUkFrånvaro/person 2012
aktivaste arbetsplats (Suomen Aktii-
visin Työpaikka) 2012. Därtill startade
och fortsatte ett antal arbetshälsopro-
jekt i olika resultatområden. Till dessa
hörde bl.a. projekten Huippuvuori
(Spetsberget), Valokuva työhyvinvoin-
nin tukena (Fotografier som stöd för
arbetshälsan) och Työyhteisöviestin-
nällä työhyvinvointia (Arbetshälsa ge-
nom medarbetarkommunikation).
Arbetsmiljö
I flera resultatområden introducera-
des elektronisk riskbedömning. Den
information som riskbedömningen gav
utnyttjades i omfattande arbetsplatsut-
redningar på resultatområdesnivå. De
gjordes i samarbete med företagshäl-
sovården, enheterna och arbetarskyd-
det. Arbetsplatsutredningarna syftar till
att kartlägga riskerna, belastningsfak-
torerna och exponeringsfaktorerna på
arbetsplatserna samt bedöma deras
betydelse för hälsan och ge riktlinjer
bl.a. för lagstadgade hälsokontroller.
Uppgifterna uppdateras årligen. I an-
slutning till arbetsplatsutredningarna
planerades även verksamheten för
nästa år; bland annat planeringen av
arbetsplatsbesöken och det övriga
Diagram 12. kÖnsFÖrDelning i UppgiFter på olika nivå 2012
51,9
55,3
14,4
48,1
44,7
85,6
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %
Ledning på mellannivå / Högre expert
Högsta ledningen
Hela personalen
Män Kvinnor
0 5 10 15 20 30
Sjukvårdsområdet HUCS tot.
Västra Nylands sjukvårdsområde
Lojo sjukvårdsområde
Hyvinge sjukvårdsområde
Borgå sjukvårdsområde
HNS-Lokalcentralen
Koncernförvaltning
Hjälpmedelscentralen
IT-förvaltning
HNS-Apotek
HNS-Bilddiagnostik
HUSLAB
Ravioli
HNS-Desiko
HNS-Logistik
HNS-Servis
dagar
HN
S t
ot. 1
3,7
Företagshälsovård
20122011
25
18
Fotografier som skördades i projektet Valokuva työhyvinvoinnin tukena (Fotografier som stöd för arbetshälsan). Fotografer var Katriina Malmivaara, Marja Pirinen och Tia Lindström.
HE
NK
ilö
St
öK
Er
to
Mu
S
20
12
samarbetet inom företagshälsovår-
den.
Arbetssäkerhetsrundor, kurser i
personlig säkerhet, brandsäkerhet
och första hjälpen samt olika arbe-
tarskyddskampanjer var de viktigaste
olycksförebyggande åtgärderna. Kur-
ser i ergonomisk flyttning av patienter
hölls för att förebygga olycksfall vid
lyft och flyttning av patienter. Antalet
olyckor som inträffade både i arbetet
och under arbetsresor minskade år
2012. Antalet ersatta arbetsolyckor
sjönk med 13,8 % jämfört med år
2011, vilket sänkte de olycksfallspre-
mier som HNS betalar.
Allteftersom HNS byggnadsbe-
stånd blir äldre har problemen med
inomhusluften ökat, vilket har haft
negativa effekter för personalens ar-
betshälsa. Arbetet med att utreda och
åtgärda problemen med inomhusluften
sysselsatte företrädare för enheterna,
arbetarskyddet, företagshälsovården,
lokalförvaltningen och fastighetsunder-
hållet. År 2012 anställdes två experter
på inomhusluft.
19
pe
rs
on
al
be
rä
tt
el
se
2
01
2
mot FramtiDen
Mål Indikator Målvärde 2013–2016 Åtgärd / Åtgärder och tidtabell
Tillräckligt antal anställda, rekrytering samt en personalstruktur som möjliggör en effektiv och kostnadseffektiv verksamhet
Den fast anställda personalens procentuella andel av personalstyrkan (BS 2011 var 78,6%)
Andelen fast anställda som slutade frivilligt under året (%)
Andel ansvarsenhe-ter som gjort upp en plan över personal-strukturen (%)
2013: 81%2016: 83%
2013: < 10 %2016: < 8 %
2013: 25 %2016: 100 %
• I HNS personalpolicy, vilken utarbetas våren 2013, defi-nieras de strategiska utvecklingsåtgärderna på samkom-munnivå för att säkerställa tillgången till och bevarandet av personalen.
• Befintliga nyckeltal utnyttjas (årsverken, prestationer, nyttjandegrad, vårdberoende osv.) och utifrån dessa vidtas ledningsåtgärder för säkerställandet av en optimal perso-nalresursallokering
• För enheterna gör personalledningen upp en modell på en personal- och kompetensstrukturplan. Ett tillräckligt antal ansvarsenheter utses för att göra upp planen enligt riktlin-jerna under år 2013.
• Under 2013 förbereds ett slopande av det nuvarande vakanssystemet. I stället planerar man att vid ingången av 2014 införa en bättre och effektivare styr- och administra-tionsmodell för personalresurserna.
Personalens kompetens
Kompetensutveck-lingsplan utarbetad
2013: Tulosalue-, tulosyksik-kö- ja liikelaitostaso 100 %
2016: Ansvarsenhet 100%
De viktigaste kompetensområdena och eventuella brister identifieras och beskrivs per resultatområde och resulta-tenhet. Utifrån dessa uppgifter utarbetas kompetensut-vecklingsplaner och beskrivs omständigheterna i anslut-ning till arbetsfördelningen.
• Olika studieformer (inkl. kompletteringsutbildning) och struktur som möjliggör dem utvecklas. Nätinlärningsmiljöer och simultanutbildning tillämpas och görs till en etablerad del av kompetensutvecklingen.
• För olika chefsnivåer utarbetas ett utbildningsprogram om grundläggande ekonomiska kunskaper som behövs för olika uppgifter liksom en plan för genomförandet av programmet. Genomförandet börjar våren 2013.
Interaktivt ledarskap
Index för chefsarbetet (arbetsmiljöbaro-metern)(AMB2011: 3,8)
2013: 3,92016: 4,0
• Genomförandet av chefsträningsprogrammet fortsätter. Cheferna förutsätts delta i ledarskapsutbildningar. Ledars-kapsutbildningen uppdateras i sin helhet i slutet av 2013.
• God praxis med anknytning till mentorsverksamhet och chefsnätverk kartläggs och införs. Våren 2013 dokumente-ras de modeller som ska utgöra underlag för pilotprojekten hösten 2013.
• Arbetshälsan, arbetsklimatet och det direkta samarbetet på arbetsplatserna utvecklas.
Intraprenörskap Införande av sporrande handlingsmodell för intraprenörskap
2013: pilotprojekt i syfte att fastställa verksamhetsrela-terade och ekonomiska yttre ramar inom vilka en enhet självständigt kan agera enligt intraprenörskapsmodellen (bl.a. handlingsmodell, kun-dansvar, arbetstid och löne-sättning)2014–2016: utvärdering och utvidgning av konceptet
• Koncernens ledningsgrupp utser en enhet för pilotprojek-tet. Pilotenheten utarbetar i samarbete med experterna (på ekonomi, personalledning osv.) ett förslag på funktioner som behövs för en självständig verksamhetsmodell, eko-nomiska och personalrelaterade yttre ramar (genomföran-de i form av projekt).
• Personalledningen fastställer och förhandlar med de aktuella fackorganisationerna om hurdan flexibilitet i lönestrategin som behövs för en självständig verksamhetsmodell och ett alternativt arbetstidsarrangemang i modellen. Med hjälp av dessa kan man sammanjämka organisationens tjänstebehov och personalens behov med arbetarskyddsmässiga krav.
HNS har landets största koncentration
av hälso- och sjukvårdspersonal, med
kapacitet att sköta även den mest
krävande specialiserade sjukvården.
En tillräcklig, kompetent och motiverad
personal utgör kärnan när det gäller att
uppnå alla HNS mål. En särskild utma-
ning under de närmaste åren är att be-
hålla den yrkeskunniga personalen och
förbättra arbetets produktivitet. För att
svara på denna utmaning strävar HNS
efter att utnyttja alla metoder och möj-
ligheter inom personalledning.
HNS stategi verkställs med hjälp
av årsplanering och budgeten. I bud-
geten för 2013, vilken godkändes av
HNS fullmäktige i december 2012,
inkluderades de ur strategin härledda
årliga nyckelmålen samt indikatorer
och målvärden för dessa. Målen, indi-
katorerna och målvärdena beträffande
personalledningen visas i tabellen
nedan. Nyckelmålen är långsiktsmål
som täcker hela strategiperioden.
20
tabell 1. antal anställDa 2012
Antal anställda BS2011 BU2012 BS2012 BS2012 vs BU2012
förändring
BS2012 vs BU2012
förändring-%
BS2012 vs BS2011
förändring
BS2012 vs BS2011
förändring-%
HNS totalt 21 322 21 591 21 738 147 0,7 % 416 2,0 % Vårdpersonal 11 878 12 056 12 160 104 0,9 % 282 2,4 % Läkare 2 683 2 763 2 783 20 0,7 % 100 3,7 % Övrig personal 5 735 5 767 5 759 -8 -0,1 % 24 0,4 % Specialarbetare 1 024 1 005 1 036 31 3,1 % 12 1,2 %HNS exkl. affärsverken 15 150 15 447 15 233 -214 -1,4 % 83 0,5 % Vårdpersonal 10 063 10 280 10 271 -9 -0,1 % 208 2,1 % Läkare 2 352 2 419 2 416 -3 -0,1 % 64 2,7 % Muu henkilökunta 1 990 2 000 1 796 -204 -10,2 % -194 -9,7 % Specialarbetare 743 748 750 2 0,3 % 7 0,9 %Sjukvårdsområdena totalt 14 758 15 029 15 089 60 0,4 % 331 2,2 % Vårdpersonal 10 028 10 235 10 267 32 0,3 % 239 2,4 % Läkare 2 337 2 404 2 405 1 0,0 % 68 2,9 % Övrig personal 1 658 1 651 1 683 32 1,9 % 25 1,5 % Specialarbetare 733 739 734 -5 -0,7 % 1 0,1 %HUCS svo 11 513 11 626 11 690 64 0,6 % 177 1,5 % Vårdpersonal 7 773 7 849 7 862 13 0,2 % 89 1,1 % Lääkärit 1 955 1 976 1 988 12 0,6 % 33 1,7 % Övrig personal 1 204 1 227 1 266 39 3,2 % 62 5,1 % Specialarbetare 581 574 574 0 0,0 % -7 -1,2 %Västra Nylands svo 444 456 452 -4 -0,9 % 8 1,8 % Vårdpersonal 302 311 308 -3 -1,0 % 6 2,0 % Läkare 51 57 54 -3 -5,3 % 3 5,9 % Övrig personal 69 67 68 1 1,5 % -1 -1,4 % Specialarbetare 22 21 22 1 4,8 % 0 0,0 %Lojo svo 697 705 704 -1 -0,1 % 7 1,0 % Vårdpersonal 490 483 498 15 3,1 % 8 1,6 % Läkare 94 113 100 -13 -11,5 % 6 6,4 % Övrig personal 89 84 81 -3 -3,6 % -8 -9,0 % Specialarbetare 24 25 25 0 0,0 % 1 4,2 %Hyvinge svo 1 556 1 676 1 657 -19 -1,1 % 101 6,5 % Vårdpersonal 1 094 1 206 1 195 -11 -0,9 % 101 9,2 % Läkare 176 184 184 0 0,0 % 8 4,5 % Övrig personal 210 206 199 -7 -3,4 % -11 -5,2 % Specialarbetare 75 80 78 -2 -2,5 % 3 4,0 %Borgå svo 548 566 587 21 3,7 % 39 7,1 % Vårdpersonal 369 386 404 18 4,7 % 35 9,5 % Läkare 61 74 79 5 6,8 % 18 29,5 % Övrig personal 86 67 69 2 3,0 % -17 -19,8 % Specialarbetare 31 39 35 -4 -10,3 % 4 12,9 %Affärsverken totalt 6 168 6 144 6 219 75 1,2 % 51 0,8 % Vårdpersonal 1 814 1 776 1 843 67 3,8 % 29 1,6 % Läkare 331 344 362 18 5,2 % 31 9,4 % Övrig personal 3 742 3 767 3 728 -39 -1,0 % -14 -0,4 % Specialarbetare 281 257 286 29 11,3 % 5 1,8 %
Affärsverket HNS-Bilddiagnostiks1)
930 1 103 1 159 56 5,1 % 229 24,6 %
Vårdpersonal 512 609 633 24 3,9 % 121 23,6 % Läkare 180 225 238 13 5,8 % 58 32,2 % Övrig personal 226 240 251 11 4,6 % 25 11,1 % Specialarbetare 12 29 37 8 27,6 % 25 208,3 %Affärsverket HUSLAB2) 1 785 1 587 1 599 12 0,8 % -186 -10,4 % Vårdpersonal 1 260 1 128 1 171 43 3,8 % -89 -7,1 % Läkare 151 119 124 5 4,2 % -27 -17,9 % Övrig personal 243 242 205 -37 -15,3 % -38 -15,6 % Specialarbetare 131 98 99 1 1,0 % -32 -24,4 %Affärsverket Ravioli 392 426 393 -33 -7,7 % 1 0,3 % Övrig personal 376 410 375 -35 -8,5 % -1 -0,3 % Specialarbetare 16 16 18 2 12,5 % 2 12,5 %
PE
rS
oN
Al
BE
rä
tt
El
SE
2
01
2
21
Antal anställda BS2011 BU2012 BS2012 BS2012 vs BU2012
förändring
BS2012 vs BU2012
förändring-%
BS2012 vs BS2011
förändring
BS2012 vs BS2011
förändring-%
Affärsverket HNS-Desiko 1 721 1 713 1 694 -19 -1,1 % -27 -1,6 % Övrig personal 1 721 1713 1 694 -19 -1,1 % -27 -1,6 %Affärsverket HNS-Apotek 181 179 197 18 10,1 % 16 8,8 % Övrig personal 59 65 65 0 0,0 % 6 10,2 % Specialarbetare 122 114 132 18 15,8 % 10 8,2 %Affärsverket HNS-Logistik 284 276 283 7 2,5 % -1 -0,4 % Vårdpersonal 37 34 35 1 2,9 % -2 -5,4 % Övrig personal 247 242 248 6 2,5 % 1 0,4 %Affärsverket HNS-Servis 875 860 894 34 4,0 % 19 2,2 % Vårdpersonal 5 5 4 -1 -20,0 % -1 -20,0 %
Övrig personal 870 855 890 35 4,1 % 20 2,3 %Övriga resultatområden totalt 188 192 199 7 3,6 % 11 5,9 % Vårdpersonal 35 36 39 3 8,3 % 4 11,4 % Läkare 15 15 16 1 6,7 % 1 6,7 % Övrig personal 128 133 130 -3 -2,3 % 2 1,6 % Specialarbetare 10 8 14 6 75,0 % 4 40,0 %Koncernförvaltning3) 165 108 116 8 7,4 % -49 -29,7 % Vårdpersonal 35 2 4 2 100,0 % -31 -88,6 % Läkare 15 11 11 0 0,0 % -4 -26,7 % Övrig personal 105 90 91 1 1,1 % -14 -13,3 % Specialarbetare 10 5 10 5 100,0 % 0 0,0 %Företagshälsovård 54 57 3 5,6 % 57 0,0 % Vårdpersonal 34 35 1 2,9 % 35 0,0 % Läkare 4 5 1 25,0 % 5 0,0 % Övrig personal 13 13 0 0,0 % 13 0,0 % Specialarbetare 3 4 1 33,3 % 4 0,0 %Extern revision 4 4 0 0,0 % 4 0,0 % Övrig personal 4 4 0 0,0 % 4 0,0 %Resultatområdet HNS-Lokalcentralen
23 26 22 -4 -15,4 % -1 -4,3 %
Övrig personal 23 26 22 -4 -15,4 % -1 -4,3 %Balansenheterna totalt 204 226 231 5 2,2 % 27 13,2 % Vårdpersonal 0 9 11 2 22,2 % 11 0,0 % Övrig personal 204 216 218 2 0,9 % 14 6,9 % Specialarbetare 0 1 2 1 100,0 % 2 0,0 %IT-förvaltning4) 204 206 207 1 0,5 % 3 1,5 % Övrig personal 204 206 207 1 0,5 % 3 1,5 %Hjälpmedelscentralen5) 20 24 4 20,0 % 24 0,0 % Vårdpersonal 9 11 2 22,2 % 11 0,0 % Övrig personal 10 11 1 10,0 % 11 0,0 % Specialarbetare 1 2 1 100,0 % 2 0,0 %
tabell 2. anställDa i Dotterbolagen
Dotterbolagen Antal anställda Antal anställda Antal anställda
31.12.2010 31.12.2011 31.12.2012
HNS-Fastigheter Ab 308 290 297
Uudenmaan Sairaalapesula Oy 238 239 225
Kiinteistö Oy Jorvi 4 4 4
VN Fastigheter 1 0 2
Totalt 551 533 528
PE
rS
oN
Al
BE
rä
tt
El
SE
2
01
2
1) I BS2011-siffran för HNS-Bilddiagnostik ingår HNS-Medicinteknik. HNS-Medicinteknik sammanslogs med HNS-Bilddiagnostik 1.1.2012.2) 1.7.2012 överfördes funktionerna kl. fysiologi och nukleärmedicin, kl. neurofysiologi och forskningslaboratoriet BioMag till HNS-Bilddiagnostik. 3) Extern revision och Företagshälsovården ombildades till egna resultatområden 1.1.2012 (hörde tidigare till resultatområdet Koncernförvaltning).4) Affärsverk t.o.m. 31.12.2011.5) Balansenhet fr.o.m. 1.1.2012. Till Hjälpmedelscentralens balansenhet överfördes ansvarsenheter från Medicinska resultatenheten (ae 8908) och från Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten (ae 8355), HUCS svo.
22
tabell 3. årsverken år 2012
Årsverken BS2011 BU2012 BS2012 BS2012 vs BU2012
förändring
BS2012 vs BU2012
föränd.-%
BS2012 vs BS2011
förändring
BS2012 vs BS2011
föränd.-%
HNS totalt 16 909 16 914 17 340 425 2,5 % 430 2,5 % Vårdpersonal 9 114 9 163 9 446 283 3,1 % 331 3,6 %
Läkare 2 226 2 204 2 264 60 2,7 % 37 1,7 %
Övrig personal 4 954 4 870 5 002 132 2,7 % 48 1,0 %
Specialarbetare 615 678 628 -50 -7,3 % 13 2,2 %
HNS exkl. affärsverken 11 670 11 688 11 955 267 2,3 % 285 2,4 % Vårdpersonal 7 732 7 765 7 984 219 2,8 % 252 3,3 %
Läkare 1 974 1 945 1 992 47 2,4 % 18 0,9 %
Övrig personal 1 526 1 494 1 543 49 3,3 % 16 1,1 %
Specialarbetare 436 484 436 -49 -10,0 % 0 -0,1 %
Sjukvårdsområdena totalt 11 549 11 605 11 877 272 2,3 % 328 2,8 % Vårdpersonal 7 704 7 765 7 984 219 2,8 % 279 3,6 %
Läkare 1 965 1 937 1 987 50 2,6 % 22 1,1 %
Övrig personal 1 446 1 419 1 473 54 3,8 % 26 1,8 %
Specialarbetare 433 484 434 -50 -10,3 % 1 0,2 %
HUCS svo 8 951 8 918 9 147 229 2,6 % 196 2,2 % Vårdpersonal 5 934 5 913 6 097 184 3,1 % 163 2,7 %
Läkare 1 628 1 590 1 639 48 3,0 % 10 0,6 %
Övrig personal 1 061 1 055 1 087 32 3,1 % 26 2,4 %
Specialarbetare 328 360 325 -36 -9,9 % -3 -0,9 %
Västra Nylands svo 370 362 365 4 1,0 % -5 -1,3 % Vårdpersonal 250 239 245 6 2,6 % -5 -2,0 %
Läkare 42 47 44 -3 -5,6 % 3 6,0 %
Övrig personal 61 58 60 2 2,6 % -1 -2,1 %
Specialarbetare 17 18 16 -2 -9,1 % -1 -4,8 %
Lojo svo 562 621 581 -40 -6,4 % 19 3,4 % Vårdpersonal 390 420 408 -12 -2,8 % 18 4,7 %
Läkare 80 98 79 -19 -19,3 % -1 -1,7 %
Övrig personal 76 80 77 -3 -3,7 % 1 1,3 %
Specialarbetare 16 23 17 -6 -26,9 % 1 7,5 %
Hyvinge svo 1 214 1 252 1 309 57 4,5 % 95 7,8 % Vårdpersonal 841 885 926 41 4,6 % 85 10,1 %
Läkare 147 143 155 13 8,8 % 9 6,0 %
Övrig personal 177 172 177 5 2,7 % 0 -0,3 %
Specialarbetare 49 52 50 -2 -3,0 % 1 2,9 %
Borgå svo 452 452 475 23 5,1 % 23 5,1 % Vårdpersonal 289 308 307 -1 -0,2 % 18 6,3 %
Läkare 69 59 70 10 17,5 % 1 1,7 %
Övrig personal 71 54 72 18 33,6 % 1 1,7 %
Specialarbetare 24 31 26 -5 -16,2 % 2 9,4 %
Affärsverken totalt 5 064 4 960 5 116 156 3,1 % 51 1,0 % Vårdpersonal 1 380 1 362 1 427 65 4,8 % 47 3,4 %
Läkare 252 256 267 11 4,5 % 15 6,0 %
Övrig personal 3 253 3 153 3 232 79 2,5 % -21 -0,6 %
Specialarbetare 179 189 189 0 -0,1 % 10 5,4 %
Affärsverket HNS-Bilddiagnostik1)
742 807 838 32 3,9 % 97 13,1 %
Vårdpersonal 392 429 452 23 5,3 % 60 15,2 %
Läkare 147 160 167 7 4,4 % 21 14,1 %
Övrig personal 195 202 206 4 2,1 % 11 5,7 %
Specialarbetare 8 16 13 -2 -15,2 % 6 71,5 %
Affärsverket HUSLAB2) 1 349 1 277 1 312 35 2,7 % -37 -2,8 % Vårdpersonal 951 897 943 46 5,1 % -8 -0,9 %
Läkare 106 96 100 4 4,6 % -6 -5,2 %
Övrig personal 223 217 202 -15 -7,0 % -21 -9,5 %
Specialarbetare 69 67 67 0 -0,6 % -2 -3,1 %
PE
rS
oN
Al
BE
rä
tt
El
SE
2
01
2
23
Årsverken BS2011 BU2012 BS2012 BS2012 vs BU2012
förändring
BS2012 vs BU2012
föränd.-%
BS2012 vs BS2011
förändring
BS2012 vs BS2011
föränd.-%
Affärsverket Ravioli 350 361 350 -11 -2,9 % 0 0,0 %
Övrig personal 340 348 339 -9 -2,6 % -1 -0,3 %
Specialarbetare 10 13 11 -2 -12,3 % 1 10,8 %
Affärsverket HNS-Desiko 1 523 1 422 1 501 79 5,6 % -22 -1,4 %
Övrig personal 1 523 1 422 1 501 79 5,6 % -22 -1,4 %
Affärsverket HNS-Apotek 143 146 147 1 0,4 % 4 2,6 %
Övrig personal 52 54 50 -4 -6,6 % -1 -2,8 %
Specialarbetare 92 93 97 4 4,5 % 5 5,6 %
Affärsverket HNS-Logistik 248 242 249 7 3,0 % 1 0,4 %
Vårdpersonal 32 32 30 -3 -7,8 % -3 -8,0 %
Övrig personal 216 210 220 10 4,7 % 4 1,6 %
HNS-Servis 709 705 718 13 1,8 % 9 1,3 %
Vårdpersonal 4 4 3 -1 -28,4 % -1 -29,2 %
Övrig personal 704 701 715 14 2,0 % 10 1,5 %
Övriga resultatområden totalt 140 153 143 -10 -6,4 % 3 2,0 %
Vårdpersonal 28 27 28 1 2,3 % 0 -1,3 %
Läkare 9 11 9 -2 -15,8 % 0 4,6 %
Övrig personal 101 112 102 -9 -8,5 % 2 1,5 %
Specialarbetare 3 3 4 1 29,0 % 1 46,0 %
Koncernförvaltning3) 119 83 78 -6 -6,8 % -42 -35,1 %
Vårdpersonal 28 0 1 1 0,0 % -27 -97,7 %
Läkare 9 8 5 -3 -33,2 % -4 -39,7 %
Övrig personal 80 75 70 -5 -6,6 % -10 -12,2 %
Specialarbetare 3 0 1 1 0,0 % -1 -49,4 %
Företagshälsovård 42 43 1 3,5 % 43 0,0 %
Vårdpersonal 27 27 0 -0,1 % 27 0,0 %
Läkare 3 4 1 30,7 % 4 0,0 %
Övrig personal 9 10 1 12,0 % 10 0,0 %
Specialarbetare 3 3 0 -15,7 % 3 0,0 %
Extern revision 4 3 -1 -14,0 % 3 0,0 %
Övrig personal 4 3 -1 -14,0 % 3 0,0 %
HNS-Lokalcentralen 21 23 18 -5 -21,4 % -2 -10,9 %
Övrig personal 21 23 18 -5 -21,4 % -2 -10,9 %
Balansenheterna totalt 153 196 204 7 3,8 % 50 32,9 %
Vårdpersonal 0 8 7 -1 -10,0 % 7 0,0 %
Övrig personal 153 186 195 9 4,6 % 42 27,2 %
Specialarbetare 0 2 2 0 -21,5 % 2 0,0 %
IT-förvaltning4) 153 177 187 11 6,0 % 34 22,3 %
Övrig personal 153 177 187 11 6,0 % 34 22,3 %
Hjälpmedelscentralen5) 19 16 -3 -16,1 % 16 0,0 %
Vårdpersonal 8 7 -1 -10,0 % 7 0,0 %
Övrig personal 9 8 -2 -20,1 % 8 0,0 %
Specialarbetare 2 2 0 -21,5 % 2 0,0 %
1) I BS2011-siffran för HNS-Bilddiagnostik ingår HNS-Medicinteknik. HNS-Medicinteknik sammanslogs med HNS-Bilddiagnostik 1.1.2012.2) 1.7.2012 överfördes funktionerna kl. fysiologi och nukleärmedicin, kl. neurofysiologi och forskningslaboratoriet BioMag till HNS-Bilddiagnostik. 3) Extern revision och Företagshälsovården ombildades till egna resultatområden 1.1.2012 (hörde tidigare till resultatområdet Koncernförvaltning). 4) Affärsverk t.o.m. 31.12.2011. 5) Balansenhet fr.o.m. 1.1.2012. Till Hjälpmedelscentralens balansenhet överfördes ansvarsenheter från Medicinska resultatenheten (ae 8908) och från Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten (ae 8355), HUCS svo.
PE
rS
oN
Al
BE
rä
tt
El
SE
2
01
2
24
tabell 5. pensioneraDe 2008–2012
Pensionerade 2008 2009 2010 2011 2012 2011 vs. 2012per pensionsslag, antal förändring
Ålderspension 267 311 360 344 334 -10
Förtida ålderspension 8 11 4 7 2 -5
Individuell förtidspension 1 0 0 0 0 0
Invalidpension 63 54 51 68 40 -28
Totalt 339 376 415 419 376 -43
tabell 4. nyckeltal FÖr personalen 2008–2012
Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 2012
Antal anställda 20 956 20 909 21 171 21 322 21 738 fast anställda 16 749 16 757 16 742 16 763 17062
visstidsanställda, av vilka 4 207 4 152 4 429 4 559 4 676
vikarier 2 675 2 641 2 792 2 826 2 800
handhavare av obesatt uppgift 1 465 1 439 1 481 1 627 1 688
korta vikariat (1–12 dagar) 67 72 156 106 188
Antal anställda per personalgrupp 20 956 20 909 21 171 21 322 21 738 vårdpersonal 11 658 11 725 11 854 11 878 12 160
läkare 2 551 2 571 2 649 2 683 2 783
övrig personal 5 768 5 603 5 678 5 737 5 759
specialarbetare 979 1 010 990 1 024 1 036
Medelålder 43,1 43,3 43,4 43,4 43,5 kvinnor 43,3 43,5 43,5 43,6 43,6
män 42,3 42,3 42,4 42,5 42,5
fast anställda 45,1 45,3 45,5 45,6 45,7
visstidsanställda 35,2 35,2 35,5 35,5 35,4
Könsfördelning kvinnor/män % 85,7 / 14,3% 85,8 / 14,2% 85,9 / 14,1% 85,7 / 14,3% 85,6 / 14,4 %Personalomsättning, fast anställda 7 % 6 % 6 % 7 % 6 %Utbildningsdagar/anställd 3,5 3,4 3,7 3,7 3,6Löner och arvoden av verksamhetskostnaderna utan sociala omkostnader, % 52,0 % 51,5 % 52,4 % 51,7 % 51,8 %Anlitande av hyrd arbetskraft
i euro 16 024 000 16 700 000 13 500 000 14 620 000 14 408 932
i årsverken 288 278 225 225 234
tabell 7. inskolningens genomFÖranDe 2008–2012 (skala 1–5, 5 = bäst), mål 4
2008 2009 2010 2011 2012
3,5 3,5 3,7 3,7 3,8
tabell 6. leDiganslagna platser och ansÖkningar 2011–2012
År Ordinarie anställningar (st.)
Ordinarie anställningar, sökande (st.)
Visstidsanställningar (st.) Visstidsanställningar, sökande (st.)
2011 1 607 14 492 773 6 087
2012 1 552 15 763 621 8 254
PE
rS
oN
Al
BE
rä
tt
El
SE
2
01
2
25
tabell 8. hel-/DeltiDsanställningar 1.12.2012 (inkl. DeltiDsFrånvaro)
Antal pers. Deltids-anställda
(st.)
Deltids-anställda
%
Heltids-anställda
(st.)
Heltids-anställda
%
Närv. anställda totalt (st.)
Närvar. % Frånv. anställda totalt (st.)
Frånvar. %
Vårdpersonal 12 107 1 826 15,1 % 10 281 84,9 % 10 005 82,6 % 2 102 17,4 %Läkare 2 766 573 20,7 % 2 193 79,3 % 2 352 85,0 % 414 15,0 %Övrig personal 5 614 517 9,2 % 5 097 90,8 % 4 959 88,3 % 655 11,7 %Specialarbetare 1 069 228 21,3 % 841 78,7 % 926 86,6 % 143 13,4 %
Totalt 21 556 3 144 14,6 % 18 412 85,4 % 18 242 84,6 % 3 314 15,4 %
Diagram 13. personalgrUpper enligt anställningstyp
8
18
11
21
2
14
13
11
18
14
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Totalt
Specialarbetare
Övrig personal
Läkare
Vårdpersonal
Fast anställda Handhavare av obesatt uppgift Vikarier och kortvarigt anställda
78
69
78
61
84
tabell 9. antal anställDa per personalgrUpp och anställningstyp 2008–2012
HNS BS2011 vs BS2012
BS2008 BS2009 BS2012 BS2011 BS2012 förändring, % förändring
Vårdpersonal totalt 11 658 11 725 11 854 11 878 12 160 2 % 282 Kortvarigt anställda 1) 36 37 99 68 75 10 % 7 Vikarier 1 585 1 592 1 644 1 566 1 633 4 % 67 Handhavare av obesatt uppgift 331 277 246 281 262 -7 % -19 Fast anställda 9 706 9 819 9 865 9 963 10 190 2 % 227Läkare totalt 2 551 2 571 2 649 2 683 2 783 4 % 100 Kortvarigt anställda 1) 1 5 8 13 14 8 % 1 Vikarier 417 444 470 481 496 3 % 15 Handhavare av obesatt uppgift 498 517 548 569 589 4 % 20 Fast anställda 1 635 1 605 1 623 1 620 1 684 4 % 64Övrig personal totalt 5 768 5 603 5 678 5 737 5 759 0 % 22 Kortvarigt anställda 1) 29 29 47 25 96 284 % 71 Vikarier 551 480 543 640 543 -15 % -97 Handhavare av obesatt uppgift 441 450 511 599 650 9 % 51
Fast anställda 4 747 4 644 4 577 4 473 4 470 0 % -3Specialarbetare 979 1 010 990 1 024 1 036 1 % 12 Kortvarigt anställda 1) 1 1 2 0 3 3 Vikarier 122 125 135 139 128 -8 % -11 Handhavare av obesatt uppgift 195 195 176 178 187 5 % 9 Fast anställda 661 689 677 707 718 2 % 11Totalt 20 956 20 909 21 171 21 322 21 738 2 % 416 Kortvarigt anställda 1) 67 72 156 106 188 77 % 82 Vikarier 2 675 2 641 2 792 2 826 2 800 -1 % -26 Handhavare av obesatt uppgift 1 465 1 439 1 481 1 627 1 688 4 % 61 Fast anställda 16 749 16 757 16 742 16 763 17 062 2 % 299
1) Anställningar kortare än 13 dagar
PE
rS
oN
Al
BE
rä
tt
El
SE
2
01
2
26
tabell 10. Utvecklingen av antalet anställDa 2003–2012
Antal anställda
TP2003 TP2004 TP2005 TP2006 TP2007 TP2008 TP2009 TP2010 TP2011 TP2012
HNS totalt 19 993 20 382 20 451 20 446 21 202 20 956 20 909 21 171 21 322 21 738
Vårdpersonal 11 273 11 465 11 530 11 555 11 999 11 658 11 725 11 854 11 878 12 160
Läkare 2 309 2 374 2 432 2 382 2 519 2 551 2 571 2 649 2 683 2 783
Övrig personal 5 477 5 595 5 604 5 581 5 734 5 768 5 603 5 678 5 737 5 759
Specialarbetare 934 948 885 928 950 979 1 010 990 1 024 1 036
tabell 12. personalnyckeltal per resUltatområDe och aFFärsverk
Års- verken
Antal pers.
Män Fast anställda
Visstids-anställda
När-varande
Pris per årsverke
(1 000 euro)
Pris per arbets-
timme e
Medel-ålder
Andel i % av personal som varit anställd
under 1 år
Personer som avgick
med pension
Personal-omsättning,
fast anställda
Sjuk-frånvaro/
pers.
Sjuk-frånvaro under 3
dagar/pers.
Personer som avgick medinvalid-
pension
Förtids-pensions-
premier (euro)
Anlitande avhyrd
arbetskraft e
Hyrd arbetskraft (årsverken)
Förda utvecklings-
samtal, %
Utvecklings-samtal,
nöjdhet %
Indexet för
arbets-förmåga
Index för
chefs-arbete
Sjukvårdsområdet HUCS 9 147 11 690 13,4 % 8 868 2 822 9 669 66,6 30,0 42,2 13,1 % 160 6,3 % 12,4 2,8 10 2 034 139 5 280 852 79 64 % 78 % 4,2 3,7
Medicinska resultatenheten 2 287 2 843 12,5 % 2 208 635 2 361 65,7 29,3 47,2 14,4 % 39 7,8 % 12,7 2,6 2 806 926 1 921 596 29 61 % 75 % 4,1 3,6
Operativa resultatenheten 3 464 4 386 16,6 % 3 289 1 097 3 647 70,6 31,7 42,4 12,4 % 60 5,4 % 12,3 2,7 3 570 342 1 578 010 22 59 % 77 % 4,1 3,8
Resultatenheten GynBar 2 294 3 033 5,9 % 2 283 750 2 445 63,8 29,0 41,6 12,4 % 36 5,1 % 13,1 3,0 3 395 962 471 986 7 71 % 80 % 4,2 3,7
Psykiatriska resultatenheten 1 087 1 409 21,3 % 1 069 340 1 198 61,0 28,3 42,4 14,5 % 25 8,8 % 11,0 3,1 2 260 909 1 309 261 21 71 % 82 % 4,2 3,8
Ledningen för resultatområdet 15 19 15,8 % 19 0 18 124,2 45,0 52,9 0 % 0 0,0 % 4,1 1,9 0 0 0 0 100 % 94 % 4,3 4,3
Västra Nylands sjukvårdsområde 365 452 15,3 % 375 77 390 66,3 29,3 45,6 10,0 % 7 5,1 % 11,6 2,8 2 142 999 658 419 10 67 % 76 % 4,2 3,9
Lojo sjukvårdsområde 581 704 12,0 % 562 142 609 64,9 28,9 43,8 14,8 % 14 6,7 % 12,4 2,8 3 156 042 550 315 8 73 % 75 % 4,2 3,7
Hyvinge sjukvårdsområde 1 309 1 656 16,6 % 1 340 316 1 403 62,3 27,9 43,3 13,8 % 27 6,4 % 14,0 3,1 5 505 192 2 071 642 33 70 % 71 % 4,1 3,7
Borgå sjukvårdsområde 475 587 12,4 % 454 133 494 65,8 29,2 41,1 16,4 % 6 4,0 % 12,5 2,5 0 40 070 1 345 647 20 63 % 58 % 4,1 3,4
HNS-Lokalcentralen 18 22 40,9 % 21 1 19 85,5 41,4 51,4 9,1 % 2 9,2 % 7,7 2,4 0 11 171 0 0 50 % 75 % 3,8 3,1
Koncernförvaltning 78 116 23,3 % 88 28 112 106,0 43,7 48,0 17,2 % 3 7,0 % 5,3 1,6 0 1 039 0 0 71 % 90 % 4,4 3,9
Företagshälsovård 44 57 5,3 % 53 4 50 61,0 26,6 47,7 14,0 % 0 3,8 % 14,0 3,2 0 16 086 1 586 415 26 88 % 82 % 4,3 3,7
Hjälpmedelscentralen 16 24 20,8 % 19 5 20 55,8 25,6 47,0 33,3 % 0 0,0 % 10,0 4,3 0 15 979 27 874 0 38 % 50 % 3,8 3,8
IT-förvaltning 187 207 44,9 % 178 29 194 57,4 32,6 46,8 14,0 % 5 4,1 % 12,2 2,8 0 17 151 197 678 3 86 % 72 % 4,1 3,7
HNS-Apotek 147 197 9,6 % 172 25 155 50,1 23,9 40,4 17,8 % 2 2,4 % 11,7 2,9 0 4 244 0 0 78 % 67 % 4,0 3,6
HNS-Bilddiagnostik 838 1 159 25,4 % 981 178 984 74,0 32,5 43,4 12,9 % 25 2,3 % 11,9 2,9 4 280 382 2 190 938 30 81 % 74 % 4,1 3,8
HUSLAB 1 312 1 599 7,5 % 1 388 211 1 342 58,6 26,3 46,9 11,3 % 41 5,4 % 14,5 3,1 2 469 074 24 007 0 58 % 72 % 4,1 3,7
Ravioli 350 393 14,5 % 336 57 332 41,8 19,7 43,1 14,8 % 10 7,4 % 21,8 2,5 1 268 247 65 118 2 71 % 74 % 4,1 3,7
HNS-Desiko 1 501 1 694 4,2 % 1 281 413 1 451 38,0 18,1 48,0 17,1 % 42 7,0 % 20,3 2,7 10 818 841 0 0 61 % 72 % 3,9 3,6
HNS-Logistik 249 283 71,0 % 241 42 243 42,8 19,3 40,7 14,8 % 6 6,6 % 17,8 3,0 1 220 636 0 0 86 % 59 % 4,1 3,6
HNS-Servis 718 894 18,8 % 701 193 771 44,1 20,9 45,9 19,5 % 25 7,2 % 17,0 3,3 2 343 730 410 026 9 71 % 72 % 4,1 3,7
HNS totalt 17 340 21 738 14,4 % 17 062 4 676 18 242 61,6 28,0 43,5 13,8 % 376 6,2 % 13,7 2,9 40 5 345 022 14 408 932 234 66 % 75 % 4,1 3,7
HNS totalt omfattar den Externa revisionens uppgifter
tabell 11.De viktigaste personalinvesteringarna 2009–2012
Personalinvesteringar 2009 2010 2011 2012 2011 vs. 2012
förändr.-%
Lönekostnader 760 481 791 791 135 450 819 345 761 863 962 639 5 %
Lönebikostnader 162 164 991 162 253 496 190 652 595 204 987 858 8 %
Utbildning 6 286 458 6 698 808 7 012 733 7 803 184 11 %
Företagshälsovård 5 717 174 5 875 230 6 326 620 7 141 326 13 %
Övriga (Lylyinen, rekreation,
bespisning, arbetsresesedlar)
4 370 311 4 748 990 5 009 265 5 861 452 17 %
Totalt 939 020 725 970 711 974 1 028 346 974 1 089 756 459 6 %
PE
rS
oN
Al
BE
rä
tt
El
SE
2
01
2
27
tabell 13. Utvecklingen av antalet årsverken 2003–2012
Årsverken TP2003 TP2004 TP2005 TP2006 TP2007 TP2008 TP2009 TP2010 TP2011 TP 2012
HNS totalt 17 160 15 915 16 187 16 362 16 630 16 614 16586 16695 16 909 17 340
Vårdpersonal 9 544 8 807 8 981 9 033 9 153 8 981 8 980 9 067 9 114 9 446
Läkare 1 782 1 920 1 909 1 974 2 027 2 123 2 137 2 171 2 226 2 264
Övrig personal 5 075 4 667 4 759 4 803 4 882 4 926 4 869 4 859 4 954 5 002
Specialarbetare 759 521 538 552 569 584 600 597 615 628
tabell 12. personalnyckeltal per resUltatområDe och aFFärsverk
Års- verken
Antal pers.
Män Fast anställda
Visstids-anställda
När-varande
Pris per årsverke
(1 000 euro)
Pris per arbets-
timme e
Medel-ålder
Andel i % av personal som varit anställd
under 1 år
Personer som avgick
med pension
Personal-omsättning,
fast anställda
Sjuk-frånvaro/
pers.
Sjuk-frånvaro under 3
dagar/pers.
Personer som avgick medinvalid-
pension
Förtids-pensions-
premier (euro)
Anlitande avhyrd
arbetskraft e
Hyrd arbetskraft (årsverken)
Förda utvecklings-
samtal, %
Utvecklings-samtal,
nöjdhet %
Indexet för
arbets-förmåga
Index för
chefs-arbete
Sjukvårdsområdet HUCS 9 147 11 690 13,4 % 8 868 2 822 9 669 66,6 30,0 42,2 13,1 % 160 6,3 % 12,4 2,8 10 2 034 139 5 280 852 79 64 % 78 % 4,2 3,7
Medicinska resultatenheten 2 287 2 843 12,5 % 2 208 635 2 361 65,7 29,3 47,2 14,4 % 39 7,8 % 12,7 2,6 2 806 926 1 921 596 29 61 % 75 % 4,1 3,6
Operativa resultatenheten 3 464 4 386 16,6 % 3 289 1 097 3 647 70,6 31,7 42,4 12,4 % 60 5,4 % 12,3 2,7 3 570 342 1 578 010 22 59 % 77 % 4,1 3,8
Resultatenheten GynBar 2 294 3 033 5,9 % 2 283 750 2 445 63,8 29,0 41,6 12,4 % 36 5,1 % 13,1 3,0 3 395 962 471 986 7 71 % 80 % 4,2 3,7
Psykiatriska resultatenheten 1 087 1 409 21,3 % 1 069 340 1 198 61,0 28,3 42,4 14,5 % 25 8,8 % 11,0 3,1 2 260 909 1 309 261 21 71 % 82 % 4,2 3,8
Ledningen för resultatområdet 15 19 15,8 % 19 0 18 124,2 45,0 52,9 0 % 0 0,0 % 4,1 1,9 0 0 0 0 100 % 94 % 4,3 4,3
Västra Nylands sjukvårdsområde 365 452 15,3 % 375 77 390 66,3 29,3 45,6 10,0 % 7 5,1 % 11,6 2,8 2 142 999 658 419 10 67 % 76 % 4,2 3,9
Lojo sjukvårdsområde 581 704 12,0 % 562 142 609 64,9 28,9 43,8 14,8 % 14 6,7 % 12,4 2,8 3 156 042 550 315 8 73 % 75 % 4,2 3,7
Hyvinge sjukvårdsområde 1 309 1 656 16,6 % 1 340 316 1 403 62,3 27,9 43,3 13,8 % 27 6,4 % 14,0 3,1 5 505 192 2 071 642 33 70 % 71 % 4,1 3,7
Borgå sjukvårdsområde 475 587 12,4 % 454 133 494 65,8 29,2 41,1 16,4 % 6 4,0 % 12,5 2,5 0 40 070 1 345 647 20 63 % 58 % 4,1 3,4
HNS-Lokalcentralen 18 22 40,9 % 21 1 19 85,5 41,4 51,4 9,1 % 2 9,2 % 7,7 2,4 0 11 171 0 0 50 % 75 % 3,8 3,1
Koncernförvaltning 78 116 23,3 % 88 28 112 106,0 43,7 48,0 17,2 % 3 7,0 % 5,3 1,6 0 1 039 0 0 71 % 90 % 4,4 3,9
Företagshälsovård 44 57 5,3 % 53 4 50 61,0 26,6 47,7 14,0 % 0 3,8 % 14,0 3,2 0 16 086 1 586 415 26 88 % 82 % 4,3 3,7
Hjälpmedelscentralen 16 24 20,8 % 19 5 20 55,8 25,6 47,0 33,3 % 0 0,0 % 10,0 4,3 0 15 979 27 874 0 38 % 50 % 3,8 3,8
IT-förvaltning 187 207 44,9 % 178 29 194 57,4 32,6 46,8 14,0 % 5 4,1 % 12,2 2,8 0 17 151 197 678 3 86 % 72 % 4,1 3,7
HNS-Apotek 147 197 9,6 % 172 25 155 50,1 23,9 40,4 17,8 % 2 2,4 % 11,7 2,9 0 4 244 0 0 78 % 67 % 4,0 3,6
HNS-Bilddiagnostik 838 1 159 25,4 % 981 178 984 74,0 32,5 43,4 12,9 % 25 2,3 % 11,9 2,9 4 280 382 2 190 938 30 81 % 74 % 4,1 3,8
HUSLAB 1 312 1 599 7,5 % 1 388 211 1 342 58,6 26,3 46,9 11,3 % 41 5,4 % 14,5 3,1 2 469 074 24 007 0 58 % 72 % 4,1 3,7
Ravioli 350 393 14,5 % 336 57 332 41,8 19,7 43,1 14,8 % 10 7,4 % 21,8 2,5 1 268 247 65 118 2 71 % 74 % 4,1 3,7
HNS-Desiko 1 501 1 694 4,2 % 1 281 413 1 451 38,0 18,1 48,0 17,1 % 42 7,0 % 20,3 2,7 10 818 841 0 0 61 % 72 % 3,9 3,6
HNS-Logistik 249 283 71,0 % 241 42 243 42,8 19,3 40,7 14,8 % 6 6,6 % 17,8 3,0 1 220 636 0 0 86 % 59 % 4,1 3,6
HNS-Servis 718 894 18,8 % 701 193 771 44,1 20,9 45,9 19,5 % 25 7,2 % 17,0 3,3 2 343 730 410 026 9 71 % 72 % 4,1 3,7
HNS totalt 17 340 21 738 14,4 % 17 062 4 676 18 242 61,6 28,0 43,5 13,8 % 376 6,2 % 13,7 2,9 40 5 345 022 14 408 932 234 66 % 75 % 4,1 3,7
HNS totalt omfattar den Externa revisionens uppgifter
tabell 14. UtbetalaDe lÖner per personalgrUpp 2012
Antal pers. 31.12.2012 Löner Arbetstids-
ersättningar
Arb.tidsers.
%-andel av lönerna
Vårdpersonal 12 160 435 769 414 66 167 850 15,2 %
Läkare 2 783 219 774 940 54 918 113 25,0 %
Övrig personal 5 759 167 060 575 10 789 034 6,5 %
Specialarbetare 1 036 37 414 644 268 593 0,7 %
Arvoden 5 874 300 0,0 %
Periodiserade löner 11 686 985 -1 387 725 -11,9 %
Förtroendepersonernas löner 425 500 0,0 %
Totalt 21 738 863 962 639 130 755 865 15,1 %
PE
rS
oN
Al
BE
rä
tt
El
SE
2
01
2
28
tabell 15. personalnyckeltal per personalgrUpp
Års-verken
Antal pers. Män, % Fast anställda
Deltids-anställda
Närvarande Pris per arbetstimme
e
Medelålder Andel i % av personal som varit anställd
under 1 år
Personer som avgick
med pension
Personal-omsättning,
fast anställda
Sjukfrånvaro/pers.
Sjukfrånvaro under
mindre än 3 dagar/pers.
Personer som avgick
med invalid-pension
Förda utvecklings-
samtal, %
Utvecklings-samtal,
nöjdhet %
Indexet för arbets-
förmåga
Indexet för chefsarbete
Andel av personalen
Vårdpersonal 9 446 12 160 4,8 % 10 190 1 970 10 005 25,4 42,1 12,8 % 187 6,1 % 14,3 4,1 21 67 % 76 % 4,1 3,7 55,9 %
Läkare 2 264 2 783 5,1 % 1 684 1 099 2 352 51,8 44,3 11,2 % 25 5,3 % 5,5 1,5 2 55 % 78 % 4,2 3,8 12,8 %
Övrig personal 5 002 5 759 4,0 % 4 470 1 289 4 959 21,3 46,2 16,2 % 142 6,4 % 17,1 3,7 17 69 % 72 % 4,1 3,7 26,5 %
Specialarbetare 628 1 036 0,6 % 718 318 926 30,1 42,4 20,4 % 22 9,7 % 8,0 3,1 0 63 % 71 % 4,1 3,6 4,8 %
Personalgrupperna totalt 17 340 21 738 14,4 % 17 062 4 676 18 242 28,0 43,5 13,8 % 376 6,2 % 13,7 2,9 40 66 % 75 % 4,1 3,7 100,0 %
tabell 16. sJUkFrånvaro
HNS Jämförelseorganisationer (2011)
Sjukfrånvarokostnader av lönebeloppet 3,70 % 4,57 %
Mindre kostnader i förhållande till jämförelseorganisationerna -7 415 009 e
tabell 17. olycksFall i arbetet
HNS Jämförelseorganisationer (2011)
Olycksfallskostnader av lönebeloppet 0,30 % 0,31 %
Mindre kostnader i förhållande till jämförelseorganisationerna -74 521 e
tabell 18. FÖrtiDspensionsbaseraD premie
HNS Jämförelseorganisationer (2011)
Förtidspensionspremier av lönebeloppet 0,62 % 0,85 %
Mindre kostnader i förhållande till jämförelseorgani-sationerna (beräknat på lönebeloppet)
-1 998 660 e
PE
rS
oN
Al
BE
rä
tt
El
SE
2
01
2
tabell 15. personalnyckeltal per personalgrUpp
Års-verken
Antal pers. Män, % Fast anställda
Deltids-anställda
Närvarande Pris per arbetstimme
e
Medelålder Andel i % av personal som varit anställd
under 1 år
Personer som avgick
med pension
Personal-omsättning,
fast anställda
Sjukfrånvaro/pers.
Sjukfrånvaro under
mindre än 3 dagar/pers.
Personer som avgick
med invalid-pension
Förda utvecklings-
samtal, %
Utvecklings-samtal,
nöjdhet %
Indexet för arbets-
förmåga
Indexet för chefsarbete
Andel av personalen
Vårdpersonal 9 446 12 160 4,8 % 10 190 1 970 10 005 25,4 42,1 12,8 % 187 6,1 % 14,3 4,1 21 67 % 76 % 4,1 3,7 55,9 %
Läkare 2 264 2 783 5,1 % 1 684 1 099 2 352 51,8 44,3 11,2 % 25 5,3 % 5,5 1,5 2 55 % 78 % 4,2 3,8 12,8 %
Övrig personal 5 002 5 759 4,0 % 4 470 1 289 4 959 21,3 46,2 16,2 % 142 6,4 % 17,1 3,7 17 69 % 72 % 4,1 3,7 26,5 %
Specialarbetare 628 1 036 0,6 % 718 318 926 30,1 42,4 20,4 % 22 9,7 % 8,0 3,1 0 63 % 71 % 4,1 3,6 4,8 %
Personalgrupperna totalt 17 340 21 738 14,4 % 17 062 4 676 18 242 28,0 43,5 13,8 % 376 6,2 % 13,7 2,9 40 66 % 75 % 4,1 3,7 100,0 %
tabell 19. Deltagare i cheFsUtbilDningar per personalgrUpp
Utbildning EVA I EVA II Anställnings-frågor
Ledning av arbetshälsa
Hälso-ekonomi
Aktualitets-efter-
middagar
Långa chefs-utbildningar
Totalt
Vårdpersonal 32 56 143 126 89 159 46 651
Läkare 6 42 11 4 16 5 28 112
Övriga 17 13 35 48 19 55 11 198
Antal deltagare sammanlagt 55 111 189 178 124 219 85 961
tabell 20. yrkessJUkDomar och olycksFall 2008–2012
2008 2009 2010 2011 2012
Arbetsolycka 516 516 507 523 452
Arbetsreseolycka 384 348 387 443 382
Arbetstrafikolycka 2 3 13 1 0
Yrkessjukdom 8 10 0 6 1
Misstanke om yrkessjukdom 23 25 12 9 10
Totalt 933 902 919 982 845
tabell 21. sJUkFrånvaro, Dgr/pers
2011 2012
Sjukvårdsområdet HUCS tot. 12,9 12,4
Västra Nylands sjukvårdsområde 12,0 11,6
Lojo sjukvårdsområde 14,5 12,4
Hyvinge sjukvårdsområde 13,9 14,0
Borgå sjukvårdsområde 14,5 12,5
HNS-Lokalcentralen 9,1 7,7
Koncernförvaltning 8,4 5,3
Företagshälsovård 19,2 14,0
Hjälpmedelscentralen 31,8 10,0
IT-förvaltning 11,4 12,2
HNS-Apotek 12,5 11,7
HNS-Bilddiagnostik 13,2 11,9
HUSLAB 15,8 14,5
Ravioli 20,8 21,8
HNS-Desiko 25,3 20,3
HNS-Logistik 19,0 17,8
HNS-Servis 20,2 17,0
HNS totalt 14,8 13,7
29
PE
rS
oN
Al
BE
rä
tt
El
SE
2
01
2
30
tabeller
20 Tabell 1. Antal anställda 201221 Tabell 2. Anställda i dotterbolagen 22 Tabell 3. Årsverken år 2012 24 Tabell 4. Nyckeltal för personalen 2008–2012 24 Tabell 5. Pensionerade 2008–201224 Tabell 6. Lediganslagna platser och ansökningar 2011–201224 Tabell 7. Inskolningens genomförande 2008–2012 25 Tabell 8. Hel-/deltidsanställningar 1.12.2012 25 Tabell 9. Antal anställda per personalgrupp och anställningstyp 2008–2012 26 Tabell 10. Utvecklingen av antalet anställda 2003–2012
26 Tabell 11. De viktigaste personalinvesteringarna 2009–201226 Tabell 12. Personalnyckeltal per resultatområde och affärsverk 27 Tabell 13. Utvecklingen av antalet årsverken 2003–201227 Tabell 14. Utbetalade löner per personalgrupp 201228 Tabell 15. Personalnyckeltal per personalgrupp28 Tabell 16. Sjukfrånvaro28 Tabell 17. Olycksfall i arbetet28 Tabell 18. Förtidspensionsbaserad premie29 Tabell 19. Deltagare i chefsutbildningar per personalgrupp29 Tabell 20. Yrkessjukdomar och olycksfall 2008–201229 Tabell 21. Sjukfrånvaro, dgr/pers
Diagram
5 Diagram 1. Anställda per personalgrupp 20125 Diagram 2. Personalens åldersfördelning 2012 (medelålder 43,5 år)6 Diagram 3. Utvecklingen av antalet anställda 2008–2012 6 Diagram 4. Personalens anställningstid8 Diagram 5. Anställda per åldersgrupp 2011–2012 8 Diagram 6: Personalomsättning, fast anställda 2008-2012
10 Diagram 7. Utfallsprocent för utvecklingssamtal 2008–2012 12 Diagram 8. Personalens utbildningsstruktur 201213 Diagram 9. Utbildningsstrukturen enligt kön 2012 14 Diagram 10. Fortbildning per yrkesgrupp 2010-2012 17 Diagram 11. Sjukfrånvaro/person 2012 17 Diagram 12. Könsfördelning i uppgifter på olika nivå 2012 25 Diagram 13. Personalgrupper enligt anställningstyp
PE
rS
oN
Al
BE
rä
tt
El
SE
2
01
2
WWW.hUs.Fi