1
Institutionen för
pedagogik, didaktik och
utbildningsstudier
Självständigt arbete,
förskollärarprogrammet
15 hp
Rapport 2016ht02136
Hur används statsbidraget för att öka kvaliteten
i förskolan? - En fallstudie om förskolornas tillvägagångssätt
Josefine Eklund & Isabella Palm
Examinator: Jörgen Mattlar
Handledare: Maria Hedefalk
2
Sammanfattning De senaste två läsåren har förskolorna i Sverige haft möjlighet att ansöka om ett bidrag
från staten med anledning att minska barngruppernas storlek. Syftet med den här
studien är att undersöka hur förskolorna som blev beviljade bidraget har arbetat för att
minska sina barngruppsstorlekar med olika metoder samt vad detta har för relation till
förskolornas kvalitet. Genom att få reda på det här har en kvalitativ innehållsanalys
används genom intervjuer med två stycken förskolechefer och två stycken
förskollärare. Resultatet visade att alla förskolor som presenteras i denna studie har
arbetat med liknande metoder för att minska sina barngruppsstorlekar. Förskolorna
arbetar under dagen i mindre barngrupper för att de på det viset ge barnen möjlighet till
inflytande i verksamheten. Omorganisationer och ombyggnationer har inrättats med
hjälp utav bidraget för att lättare kunna dela upp barnen under dagen, därigenom arbetar
förskolorna mot ett lärandeobjekt. Analysen visar att alla förskolor arbetar aktivt med
att minska sina gruppstorlekar och för att höja kvaliteten i förskolan är det många olika
faktorer som spelar in. Personalens förhållningssätt och kompetens i relation till mindre
barngrupper bidrar till hur kvaliteten ser ut i förskolan.
Nyckelord: Statsbidrag, kvalitet, förskola, barngrupp, kompetens
3
Innehållsförteckning
Inledning .............................................................................................................. 4 Syfte ........................................................................................................................................................................ 5 Frågeställningar ................................................................................................................................................ 5
Bakgrund .............................................................................................................. 6 Kvalitetsbegreppet ........................................................................................................................................... 6
Olika faktorer för att uppnå god kvalitet ................................................................................................. 6 Barn och grupper i förskolan ....................................................................................................................... 7 Statsbidrag och regering ................................................................................................................................ 8 Arenor ................................................................................................................................................................... 9
Statsbidrag för minskade barngrupper .................................................................................................. 10 Kriterier för att få statsbidrag ..................................................................................................................... 11 Skolinspektionens kommentar om Uppsala kommuns gruppsammansättning ................... 11
Den optimala storleken på en barngrupp ............................................................................................ 12
Tidigare forskning ............................................................................................... 14 Kvalitet ............................................................................................................................................................... 14 Olika faktorer för kvalitet ........................................................................................................................... 15 Kompetens hos personalen ....................................................................................................................... 16 Gruppstorlek .................................................................................................................................................... 18 När en barngrupp blir för stor ................................................................................................................. 20
Teori och begreppsapparat ................................................................................. 22 Bronfenbrenners ekologiska systemteori ........................................................................................... 22 Strukturkvalitet och processkvalitet ..................................................................................................... 23 Intersubjektivitet ........................................................................................................................................... 23 Pedagogisk kvalitet och personalens kompetens ............................................................................ 23
Metod ................................................................................................................ 24 Kvalitativ innehållsanalys .......................................................................................................................... 24
Varför har vi valt kvalitativ innehållsanalys som metod? .............................................................. 24 Urval .................................................................................................................................................................... 24 Genomförande ................................................................................................................................................ 25 Ansvarsfördelning ......................................................................................................................................... 26 Etiska överväganden .................................................................................................................................... 26
Resultat .............................................................................................................. 28 Intervju 1 ........................................................................................................................................................... 28 Intervju 2 ........................................................................................................................................................... 29 Intervju 3 ........................................................................................................................................................... 29 Intervju 4 ........................................................................................................................................................... 30
Analys ................................................................................................................. 32
Diskussion .......................................................................................................... 35
Slutsats ............................................................................................................... 39
Litteraturlista: ..................................................................................................... 40
4
Inledning Någonting som är relevant för oss förskollärare är kvaliteten i förskolan då det i vårt
uppdrag ingår ett ansvar för att dokumentera och utvärdera verksamheten, för att
utveckla den. Läroplanen för förskolan beskriver förskolans uppdrag, ett av dessa
uppdrag är att bevara en god kvalitet för att stötta barnen till utveckling och lärande.
Huvudmännen har som uppgift från staten att kontinuerligt granska och utvärdera
kvaliteten i förskolan. Även Skolverket och Utbildningsdepartementet har krav på att
alla förskolor ska kunna styrka hur de arbetar för att uppnå en bättre kvalitet. Det finns
olika faktorer som kopplas till kvaliteten i förskolan, dessa kan till exempel handla om
lärartäthet, utbildad personal samt gruppstorlek. I detta arbete har vi valt att begränsa
oss genom att gå närmre in på gruppstorlekarna i förskolan. Enligt Sveriges kommuner
och landsting (SKL) har det aldrig tidigare varit så stor andel barn inskrivna i förskolan,
idag är cirka en halv miljon barn inskrivna i någon förskola i Sverige. SKL menar på
att dagens förskola har en hög kvalitet, trygg omsorg och tillgänglighet, däremot kan
den alltid bli bättre (SKL a., 2016-10-12).
Sveriges förskolor kan ansöka om ett bidrag från staten för att få hjälp med finansiering
i olika avseenden och läsåret 2016/17 satsade staten mer pengar än tidigare på att dela
ut bidrag för minskandet av barngrupperna i förskolan. Dessa bidrag kan
förskolecheferna själva ansöka om jämfört med tidigare år då det enbart var
huvudmännen som kunde ansöka om detta. Under detta läsår delade staten ut
948 393 000 kronor till sammanlagt 563 förskolor i landet, varav Uppsalas kommunala
förskolor blev beviljade det högsta beloppet av alla kommuner. När en förskola blir
beviljad bidraget ska förskolechefen se till att verkställa planen som finns för att minska
på de utvalda barngrupperna. Om en förskolechef inte kan redovisa för staten vilka
åtgärder förskolan har gjort för att minska sina barngrupper blir förskolan
återbetalningsskyldig samma summa som den har blivit tilldelad. I början av arbetets
gång hade vi som fokus att titta på det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, genom
detta kom vi in på hur staten arbetar. Staten kontrollerar förskolans kvalitet och en
faktor till bra kvalitet är när barngrupperna inte är för stora enligt de allmänna råden för
förskolan (2013/16, s. 14). Tillsammans diskuterade vi det här och beslutade oss för att
undersöka närmre på barngruppernas storlek då vi har mött många förskolor med stora
barngrupper. När vi sedan tittade närmre på barngrupperna fick vi kännedom om
5
förskolornas möjlighet till att ansöka om statsbidraget från Skolverket, för att få
finansierad hjälp med syfte till att minska på gruppernas storlek.
Syfte
Syftet med vårt arbete är att undersöka på vilket sätt kvaliteten i förskolorna höjs med
hjälp av statsbidraget. Vi vill ta reda på hur pengarna används och vilka metoder som
förskolorna arbetar med för minskandet av barngrupperna. Forskning visar att mindre
barngrupper gynnar barnen på många olika sätt i deras utveckling. Vi har valt att
fokusera på strukturkvalitet som innefattar yttre villkor och processkvalitet som
innefattar inre villkor.
Frågeställningar
Hur har förskolorna använt sitt bidrag för att öka kvaliteten i förskolan?
Hur uppfattar informanterna att kvalitet bidrar till att främja barns lärande och
utveckling?
6
Bakgrund
Kvalitetsbegreppet
Skollagen säger att förskolan ska vara jämbördig och erbjuda samtliga barn som går
där en verksamhet av hög kvalitet (Vetenskapsrådet, 2015, s. 6). Två viktiga faktorer
som de allmänna råden för förskolan lyfter fram för att upprätthålla en god kvalitet är
barngruppens storlek samt personalens kompetens och utbildning. För att en förskola
ska hålla god kvalitet är det viktigt att alla som arbetar där har en utbildning med
inriktning mot att arbeta med barn (2013/16, s. 14). I barnens utveckling och lärande
har barngruppen en stor betydelse i förskolan och detta lärande ska grundas på både
samspelet mellan barnen samt samspelet mellan barn och vuxen. Enligt Skollagen ska
barnens bästa ligga som grund för utbildningen, därmed är det viktigt att planera och
anordna förskolan utifrån barnen. Förskolan ska i och med det tänka på barngruppernas
storlek för att alla barn ska bli sedda (Skolverket a., 2013, rev. 2016, s. 25-26).
Olika faktorer för att uppnå god kvalitet
Som tidigare nämnts inräknas många olika faktorer för vad kvalitet är och vi har tidigare
nämnt kompetens och utbildning hos personalen som en av dessa. Enligt Skollagen är
det huvudmannens skyldighet att personalen ska få möjlighet till vidareutbildning för
att ständigt kunna utöka sin kompetens. Ett av förskolechefens uppdrag är att alla
anställda ska få den kompetensutveckling som krävs för att de ska genomföra sina
arbetsuppgifter. Personalens kompetens och utbildning har en stor del när det handlar
om att upprätta en god kvalitet i förskolan (Skolverket a., 2013 rev. 2016, s. 13). En
tredje faktor med stor påverkan för god kvalitet i förskolan är miljön, både
utomhusmiljö och inomhusmiljö. Miljön ska vara utformad så att alla barn kan vara
delaktiga i verksamheten, även material är inräknat i miljön samt hur lokalerna är
utformade för att främja leken hos barnen (Skolverket a., 2013 rev. 2016, s. 15). På en
förskola är det viktigt att förskolechefen och arbetslaget har en god dialog om planering
för arbetet i förskolans miljö för att bedriva en verksamhet där miljön i sig är en aktiv
del i barns utveckling och lärande. Det är viktigt att förskolechefen och arbetslaget har
en dialog om planeringen av och förutsättningarna för arbetet i förskolans miljö för att
bedriva en verksamhet där miljön i sig är en aktiv del i barns utveckling och lärande.
Även personaltätheten är en faktor som har betydelse för utveckling av kvalitet i
7
förskolan, även gruppsammansättningen påverkar kvaliteten (Skolverket a., 2013, rev.
2016, s. 18 & 35).
Sonja Sheridan har i sin forskning beskrivit fyra olika dimensioner av kvalitet som
handlar om förskollärarna, samhället, verksamheten samt barnen. Genom dessa kan
man förstå och tolka hur förskollärarna ska arbeta för barns utveckling och lärande i
förskolan. Dessa dimensioner är beroende av varandra samtidigt som varje dimension
är unik i sig. Intersubjektiv kan förskolans kvalitet kallas för då uppfattningarna skapas
i mötet mellan det objektiva lärandet, barn och vuxen. Det här mötet är något som
författaren Sven Persson nämner i rapporten om barngruppers storlek i förskolan för
brännpunkten, då förskolans kvalitet skapas här. Förskolans fysiska rum,
personaltäthet, arbetslagets kompetens och utbildning, antal barn i grupperna samt
gruppsammansättningen kan både hindra och stödja arbetslaget till att genomföra
förskolans uppdrag (Skolverket d., 2016, s. 7-8).
Enligt Vetenskapsrådet är det relationen mellan personal och barn på förskolan som har
störst påverkan på barns lärande och utveckling, på både lång och kort sikt. Med andra
ord fastställs kvaliteten i det verkliga mötet med barnen och fokus ligger på hur
förskolepersonalen tolkar, ser och lyssnar på barnet. Även hur personalen får barnet att
känna intresse för olika saker, får självförtroende och är aktivt i sitt lärande påverkar
kvaliteten. Det är viktigt att barnen i en likvärdig förskola möts av personal med
kompetens som kan möta barnen där de är i utvecklingen, för att den pedagogiska
relationen ska hålla en hög kvalitet (Vetenskapsrådet, 2015, s. 7).
Barn och grupper i förskolan
SKL har statistik från 2015 som visar att 493 300 barn var inskrivna i en förskola i
Sverige, det här innebär att det under de senaste 10 åren har blivit en ökning med 115
000 barn. I åldern 1-5 år var 83 procent av barnen inskriven i en förskola under 2015
och 94 procent av dessa barn var 4-5 år, varav 20 procent av barnen hade en utländsk
bakgrund. 2015 gick det i genomsnitt 16,7 barn per avdelning på förskolan, i de
kommunala förskolorna låg genomsnittet på 16,8 barn. De kommunala förskolorna har
i genomsnitt mindre antal barn på sina småbarnsavdelningar än de fristående. I de
kommunala förskolorna saknar 22 procent av de anställda pedagogisk utbildning
8
medan 37 procent saknar utbildning i de fristående förskolorna (SKL b.). Som tidigare
nämnts finns det olika faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan där de allmänna
råden för förskolan lyfter fram barngruppen som en viktig del (2013/16, s. 14). Även i
förskolans läroplan står det att barngruppen bör ses som en viktig del när gäller barns
lärande och utveckling (Lpfö98, rev. 2016, s. 7). Enligt Sonja Sheridan, Pia Williams
och Ingrid Pramling Samuelsson är mindre grupper i förskolan av stor vikt då barnen
ska kunna skapa relationer med både andra barn samt vuxna. De ska även kunna känna
en kontinuitet i gruppen och därmed är det viktigt att minska på de stora barngrupperna.
När en barngrupp är för stor kan inte alla barn erhålla den möjlighet de borde för lärande
och utveckling då det är svårt för personalen att uppmärksamma varje enskilt barn
(2014, s. 386).
Statsbidrag och regering
Från 1870-talet till och med 1900-talet ökade statens finansiering av folkskolan då
många kommuner hade svårt med finansiering av folkskolan och staten accepterade
inte de lokala lösningar som tidigare funnits. Staten började under mitten av 1900-talet
bli mer styrande och i och med grundskolebeslutet 1962 blev skolans finansiering,
organisation och kontroll centraliserad till staten (Skott, 2011, s. 331-332). Under
senare 1900-tal blev skolan återigen decentraliserad och därmed fick kommunerna
ansvaret över skolan. Staten fortsatte däremot att påverka styrningen av skolan och
förskolan genom att skicka öronmärkta bidrag till kommunerna. Kommunerna fick i
sin tur dela ut dessa bidrag till förskolorna som i stor utsträckning anpassade sig och
uppfyllde de kriterier staten hade för att få bidragen. Även idag fungerar det på detta
vis, somliga förskolor menar däremot att de söker dessa bidrag med måtta. De ansöker
enbart om bidrag som drar jämnt med de egna satsningar som finns inom kommunen
för att undvika att förskolan ett år får bidraget och nästa år inte får bidraget, vilket skulle
göra att det blir sporadiskt (Skott, 2011, s. 336). Maria Jarl och Linda Rönnberg lyfter
även de att statsbidraget för skolor och förskolor idag är utformat från 1980-talet som
ett öronmärkt bidrag och det används än idag till att alla barn ska få samma
förutsättningar i sin undervisning. Därmed är det viktigt att alla skolor och förskolor får
samma ekonomiska hjälp och genom detta kan staten fortfarande styra genom att dela
ut olika specialdestinerade bidrag. Huvudmännen har som uppgift att organisera
verksamheterna med att exempelvis bestämma hur stora grupperna ska vara samt
9
lärartäthet, samtidigt som de är ansvariga över att se till att verksamheten följer de mål
som är satt på nationell nivå. Det är huvudmännen som själva ska organisera
verksamheterna med att till exempel bestämma hur stora grupperna ska vara samt
lärartäthet, samtidigt som de är ansvariga att se till att sin verksamhet följer de mål som
är satt på nationell nivå (2015, s. 29 & 66). Någonting som kan vara problematiskt för
mindre kommuner är att det inte finns personella resurser till att förvalta dessa
statsbidrag, jämfört med stora kommuner där resurserna finns (Skott, 2011, s. 338).
Arenor
I Sverige är skolans form och innehåll indelat i olika ansvar, dessa ansvar är indelat i
olika arenor som benämns för realiseringsarena samt formuleringsarena. Till
realiseringsarenan tillhör kommunerna och det är de som ska genomföra besluten i
praktiken, medan staten tillhör formuleringsarenan och det är de som tar beslut om
innehållet i skolverksamheterna enligt Pia Skott (2011, s. 328).
De faktorer som kommunerna måste ta hänsyn till när de ska ta politiska beslut kring
barngruppens storlek är vilket upptagningsområde förskolan har och barnens
levnadsförhållanden. Verksamheterna som drabbas hårdast av en omorganisering där
villkoren försämras är verksamheterna där de barnen går med sämre sociala och
ekonomiska förutsättningar. Förskolor i områden där familjerna har sämre villkor
drabbas även hårdare av större barngrupper och nedskärningar av personal, än dem
familjer med föräldrar med bättre resurser enligt Ingrid Pramling Samuelsson, Pia
Williams och Sonja Sheridan (2015, s. 2).
Rosenqvist skriver i sin skrift att Skolverket hade som rekommendation fram till 2013
att en barngrupp max skulle rymma 15 barn med 3-5 åringar medan i en grupp där 1-3
åringar gick var antalet barn mindre än 15. Skolverket ansåg att de här
rekommendationerna gav barnen goda möjligheter till ett vidare lärande (2014, s. 4).
Däremot valde Skolverket att ta bort dessa rekommendationer 2013 och det som gäller
nu är Skollagens krav på att alla beslut ska ske utifrån barnens bästa i förskolan. Detta
innebär ett större ansvar för kommunerna då de nu själva beslutar om barngruppernas
storlek. Det är även kommunens organisation och ekonomiska prioriteringar som
10
hjälper till att skapa villkor för hur verksamheten kan utföras enligt Pramling
Samuelsson med flera (2015, s. 2).
Statsbidrag för minskade barngrupper
Regeringen beslutade 2014 att statens Skolverk skulle förbereda inför ett projekt som
innebar att ett statsbidrag skulle delas ut som förskolecheferna själva kunde ansöka om.
Detta projekt innebar att förskolorna skulle kunna få ansöka om statsbidrag för att
minska barngruppernas storlek och statens Skolverk skulle ge information till
förskolecheferna om att bidraget gick att söka. Skolverket var tvungna att vara
förberedda på att ta emot ansökningar när det gick att söka bidraget. De skulle sedan
stå beredda på att betala ut den första utbetalningen till de förskolor som blivit tilldelade
bidraget. Bidraget delas ut för att minska på barngrupperna för att ge alla barn samma
möjlighet till att utvecklas efter sina behov och genom detta ökar kvaliteten i förskolan.
Statens fokus ligger på att småbarnsavdelningarna ska få minskade barngrupper. Det
förskolorna blir tilldelade 30 000 kronor per barngrupp och plats som de minskar. De
kan även få 30 000 kronor för att undvika att fylla en plats som annars skulle utökas
(Utbildningsdepartementet, 2015, s. 1 & 3). Varje år kan alla förskolor i Sverige ansöka
om olika statsbidrag som Skolverket delar ut till dem förskolor som anses behöva det.
Bidraget för att minska på barngrupperna i förskolan var ett av bidragen som
förskolecheferna kunde ansöka om till terminerna 2016/17, då grupperna ansågs vara
för stora. Staten beslutade denna ansökningsperiod att 563 kommunala och fristående
förskolor tillsammans skulle få 948 393 000 kronor för att minska på barngruppernas
storlek. Genom detta ska totalt 2800 förskolor få mindre barngrupper under hösten
2016. I och med att det fanns mer pengar att söka för detta statsbidrag jämfört med
tidigare år blev det ett ökat intresse och förskolorna ansökte om mer pengar än vad
staten hade möjlighet att dela ut. De förskolor som prioriterades att få bidraget var de
som hade störst barngrupper. Statens önskan var att förskolorna skulle öka antalet
barngrupper, börja använda nya lokaler eller minska antalet inskrivna barn i förskolan
med hjälp utav statsbidraget (Skolverket b, 2016-10-13). När en förskolechef har
beviljats statsbidrag för en specifik förskola har denne som plikt att genomföra åtgärder
för att se till att barngrupperna på förskolan minskar. En förskola kan även i
redovisningen visa hur de arbetar för att undvika en utökning av antalet barn i
barngruppen. Förskolan kan även genomföra åtgärder på andra ställen i verksamheten
11
genom att till exempel öppna en ny avdelning på den aktuella förskolan (Skolverket c.,
2015).
Kriterier för att få statsbidrag
Förskolorna ansöker om statsbidraget hos Skolverket som gör ett urval om vilka
förskolor som ska bli beviljad detta statsbidrag. I den senaste ansökningsomgången som
var läsåret 2016/17 var den genomsnittliga gränsen för att få statsbidraget på 17.5 barn
per barngrupp. Om det var flera förskolor som hamnade på samma genomsnittliga
barngruppsstorlek utgick Skolverket ifrån att de förskolorna med lägst personaltäthet
gick i första hand. Genom detta fick många förskolor som ansökte om statsbidraget
avslag denna ansökningsperiod. Totalt var det 884 huvudmän som ansökte om
statsbidrag 2016/17, den sammanlagda summan som de ansökte om var 1 253 154 000.
Skolverket delade under denna period ut 830 miljoner kronor och det var 3937 förskolor
som ingick i urvalet. 2820 förskolor beviljades statsbidrag medan 1117 förskolor fick
avslag. Den kommun som blev tilldelad störst andel för att minska på barngrupperna
var Uppsala kommun, som sammanlagt blev tilldelad 42 480 000 kronor. 76 stycken
kommunala förskolor i Uppsala kommun ansökte om att få statsbidraget 2016/17 för
att ha möjlighet till att minska sina barngrupper, 18 stycken av dessa förskolor fick
avslag medan 58 förskolor fick beviljat (Skolverket c., 2015). Vi har därmed bestämt
oss för att undersöka detta för att se hur tio av dessa förskolor har använt sitt bidrag.
Skolinspektionens kommentar om Uppsala kommuns gruppsammansättning
Skolinspektionen skrev en rapport 2013 som visade att gruppsammansättningens
lämplighet i Uppsala kommun hade brister, därmed skulle de vidta vissa åtgärder. Deras
motivering var att Skollagen säger att barngrupperna ska ha en lämplig storlek och
sammansättning för att barnen ska kunna erbjudas en bra miljö för lärande och
utveckling. Gruppsammansättningen ska även ta hänsyn till alla barns behov i
förskolan. Förskolecheferna och de biträdande förskolecheferna menar däremot på att
det som styr gruppsammansättningen mest är fyra-månadersregeln som Uppsala
kommun har. Denna regel innebär att när en vårdnadshavare ansöker om en
förskoleplats ska kommunen erbjuda barnet en plats inom fyra månader, detta kan bidra
till att barngrupperna växer. Skolinspektionen menar ändå att det fanns brister i
12
barngruppernas sammansättning 2013 utifrån det pedagogiska uppdraget som förskolan
har (Skolinspektionen, 2013, s. 7).
Den optimala storleken på en barngrupp
I en offentlig diskussion är mindre grupper att föredra, detta ligger även i linje med den
forskning som finns angående gruppstorlekar i förskolan. I den forskning som finns
kopplas små barngrupper ihop med en högre kvalitet och förutsättningarna för lärandet
blir bättre (Williams m.fl., 2015, s. 94). För att kunna svara på vad en lämplig storlek
på barngruppen i förskolan är ska man utgå ifrån ett kulturellt och socialt sammanhang,
samtidigt som frågan ska ställas i relation till olika faktorer i relation till samhället.
Arbetslagets kompetens och utbildning, barns lärande och utveckling, hälsa och
välmående är avgörande faktorer i relation till gruppstorleken. Förskolan måste även
titta på antal barn i grupperna samt gruppsammansättningen när det handlar om till
exempel kön, ålder, barn i behov av särskilt stöd samt socioekonomisk bakgrund
(skolverket d., 2016-10-13, s. 7). Ett generellt mål för Sveriges skolsystem är att den
utbildningen vi har ska vara likvärdig och att alla barn ska ha samma rättigheter och
möjligheter till att få en utbildning som håller hög kvalitet. Detta är ett mål som den
svenska skolan inte uppnår då betydelsen av barnets kön och socioekonomiska
bakgrund påverkar barnets skolresultat (Vetenskapsrådet, 2015, s. 10).
När det handlar om den optimala barngruppen har det kommit fram i en undersökning
som Williams m.fl. gjort att synen förskollärarna har på lärandet inte skiljer sig
beroende på om de arbetar i en större- eller i en mindre barngrupp. Deras fokus är
detsamma och de betonar alla vikten av förmågor som är kopplade till barnens sociala
utveckling. Den mindre skillnaden som framkom i undersökningen var att de som
arbetar med mindre barngrupper lade ett större fokus på kommunikation medan
förskollärare som arbetade med större barngrupper la ett större fokus på barnens
kreativitet. Studien indikerar därmed att förskollärare värderar olika förmågor på olika
sätt. Vissa aspekter, som är anslutna till barns sociala utveckling värderas högre än
deras kognitiva färdigheter. Slutsatsen av denna undersökning blev då att
förskollärarnas svar var likartade, att det inte finns någon skillnad på synsätt eller vad
man har för fokus beroende på barngruppsstorleken (2015, s. 103-105). Idag kan ingen
svara på hur många antal barn i en barngrupp som anses vara den optimala
13
gruppstorleken, utan detta är beroende av faktorer i gruppsammansättningen. Dessa
faktorer kan handla om barn i behov av särskilt stöd, ålder på barnen, lärandeobjekt
samt den fysiska miljön enligt Sheridan med flera (2014, s. 385).
14
Tidigare forskning
Kvalitet
I förskolan kan kvaliteten delas in i tre kategorier enligt Brodin och Renblad, dessa är
strukturkvaliteten, processkvalitet samt resultatkvalitet. Strukturkvalitet handlar om
yttre villkor, dessa villkor är svåra för förskollärare att påverka. Detta handlar om till
exempel personalens kompetens, barngruppens storlek, personaltäthet, lokaler,
gruppsammansättning samt förskolans styrning och ledning (2015, s. 79-80). Daphna
Bassok och Eva Galdo menar även de att strukturell kvalitet beror på dessa faktorer. De
lyfter även fram att strukturkvaliteten är systematiskt uppsatta efter landets policy och
är noga övervägt för att skapa en effektiv och god förskolemiljö (2016, s. 130). Bassok
och Galdo menar däremot att beroende på vilket område som förskolan ligger i påverkar
kvaliteten på verksamheten samt att kvaliteten kan se olika ut. I deras forskning
kommer det fram att barngrupperna i låginkomstområden är mindre än vad de är i
höginkomstområdena. Samtidigt har förskollärarna som arbetar i de högre
låginkomstområdena längre erfarenhet än dem som arbetar i de allra lägsta
låginkomstområdena, genom detta ser man att kvaliteten kan se olika ut (2016, s. 135).
Bassok och Galdos forskning visar även att i höginkomstområden har förskolorna inte
samma stöd som låginkomstområden har (2016, s. 136).
Den andra kategorin är processkvaliteten som innefattar det inre arbetet, till exempel
personalens arbetssätt, förhållningssätt, samspelet mellan parterna och relationer
mellan barnen. Detta är någonting som personalen kan vara med och påverka enligt
Brodin & Renblad (2015, s. 79-80). Även Bassok och Galdo lyfter fram processkvalitet
och nämner detta för något som sker mellan barnen och förskollärarna i verksamheten,
det här handlar om hur de sociala interaktionerna är samt att förskollärare som ger goda
instruktioner till barnen ger dem bättre förutsättningar för ett vidare lärande (2016, s.
131).
Den tredje kategorin är resultatkvaliteten som gäller resultat och mål, hur verksamheten
uppnår det som den ska uppnå (Brodin & Renblad, 2015, s. 79-80). I vårt arbete har vi
valt att lägga fokus på två av dessa kategorier, vilka är strukturkvalitet samt
processkvalitet. Det finns olika faktorer för att uppnå en strukturell kvalitet i förskolan
15
enligt Anders Vassenden med flera (2011, s. 29) bland annat är en av dessa utbildningen
på personalen i förskolan, gruppstorleken och antal barn per vuxen. Det är viktigt att
förskolan håller en bra kvalitet då detta påverkar barnens senare prestationer i skolan
samt att alla barn ska få samma förutsättningar oavsett vilken förskola ett barn går på
(Brodin & Renblad, 2015, s. 45). Ett sätt att mäta kvalitet i förskolan är att se hur nöjda
föräldrarna och barnen är, det som däremot kan vara svårt när det handlar om
föräldrarnas nöjdhet är att de inte vågar vara helt ärliga. De kan exempelvis ha svårt att
uttrycka vad de tycker att förskolan borde förbättra samt att de eventuellt inte är insatta
i vad som står i läroplanen för förskolan (Brodin & Renblad, 2015, s. 46).
Olika faktorer för kvalitet
Vi har tidigare nämnt att det finns olika faktorer för att hålla god kvalitet i förskolan,
här kommer vi att gå närmre in på några av de viktigaste där bland annat barngruppernas
storlek, miljön och personaltäthet påverkar kvaliteten. En av dessa faktorer är
barngruppernas storlek och tidigare forskning visar att barn i förskoleåldern lär sig
bättre samt mår bättre när det är små barngrupper med förskollärare som utmanar och
lär dem socialt och kognitivt enligt Jane Brodin och Karin Renblad (2015, s. 17). På
1980 talet gjordes en studie där resultatet visade att i mindre barngrupper är
interaktionen starkare mellan förskollärare och barn medan det i större grupper är mer
interaktion barnen emellan. Förskolläraren är även mer stöttande och barnen är mer
tillgängliga i aktiviteter och interaktioner samtidigt som förskolläraren får en bättre
relation till barnen i mindre grupper. Det är även lättare för förskolläraren att bygga upp
en mindre stressfull miljö enligt Sonja Sheridan, Pia Williams och Ingrid Pramling
Samuelsson (2014, s. 282). En annan faktor för att upprätthålla en bra kvalitet i
förskolan är kommunikationen som sker mellan parterna som vistas där och
gruppsammansättningen. Idag visar forskning att allt fler barn i förskolan mår psykiskt
dåligt och en orsak till detta kan vara att allt fler föräldrar begär barnomsorg i tidig ålder
för sina barn enligt Brodin och Renblad (2015, s. 17). Enligt Sheridan med flera krävs
det fyra olika dimensioner för att skapa en god pedagogisk kvalitet i förskolan.
Dimensionerna är; lärare, barn, samhället och lärandet. Varje dimension är unik till
varandra och detta kan vi relatera till i struktur, process, innehåll och resultat. Den
pedagogiska kvaliteten i förskolan handlar om läroplansmål, gruppstorlek, material,
16
utrymme, pedagogiska processer, kommunikation och interaktion mellan förskollärare
och barn och hur dessa aspekter påverkar varandra (2014, s. 281).
Enligt Brodin och Renblad ska en förskola vara trygg, rolig samt lärorik för barnen som
vistas där för att en förskola ska fungera och hålla en god kvalitet. Därmed behövs det
bra lär- och arbetsmiljöer, personal som har goda kompetenser med goda
utvecklingsmöjligheter, goda rutiner, meningsfull verksamhet, kvalitetsarbete, positivt
förhållningssätt, samverkan med hemmet samt en pedagogisk planering. Dock är det
absolut viktigaste enligt Brodin och Renblad att personalen alltid har barnen i centrum
(2015, s. 62). Däremot visar Brodin och Renblads forskning att förskollärarna inte kan
rangordna olika faktorer efter vilken som är viktigast då dessa påverkar varandra. Som
förskollärare är det viktigt att man har ett helhetsperspektiv i verksamheten (2015, s.
16). Sonja Sheridan, Pia Williams och Ingrid Pramling Samuelsson lyfter fram
Asplund, Carlsson, Pramling Samuelsson och Kärrbys (2001) forskning där de menar
att när en förskola har mindre barngruppsstorlekar med ett färre antal förskollärare än
en förskola med stora barngrupper med fler antal förskollärare är bättre för kvaliteten i
förskolan samt för barnens framtida lärande i skolan. De menar att förskolläraren
interagerar mer med barnen om det är färre antal barn i grupperna även om det är mindre
antal personal (2014, s. 282).
Kompetens hos personalen
Många förskolechefer anser enligt Brodin och Renblad att om det på en förskola är hög
andel utbildade förskollärare ökar kvaliteten för verksamheten. Däremot anser inte
förskollärarna att det påverkar alltför mycket hur stor andel personal som arbetar på en
förskola, utan det är hur engagerad personalen är i verksamheten som påverkar hur god
kvaliteten är (2015, s. 66). Sheridan med flera lyfter fram att en svensk studie visar att
det finns tre dimensioner av en förskollärare och dennes kompetens, vilka är;
kompetensen att veta vad och hur, relationell och transformerande kompetens.
Tillsammans bidrar dessa till förskollärarens kompetens och interaktiva möjligheter
skapas (2014, s. 385). Statens offentliga utredningar menar att en stor kvalitetsfaktor i
förskolan är personalen och deras kompetens är den grundläggande faktorn för att
upprätta en god kvalitet. Förskollärarna ska ha goda kunskaper om barns utveckling
och lärande samt om den sociala miljön (SOU, 1997:21, s. 123). Även Sheridan,
17
Williams och Pramling Samulesson lyfter fram att det som påverkar barnens lärande är
förskollärarens kompetens och även de menar att detta har en stor påverkan för
kvaliteten. Förskolläraren ska kunna rikta barnens intressen mot ett lärandeobjekt
samtidigt som förskolläraren ska kunna möta alla barnens behov (2014, s. 282). Enligt
Brodin och Renblad är det många förskollärare som anser att kompetensbristen på
personalen i förskolan är ett hinder då det idag är svårt att få tag på personal med en
pedagogisk utbildning. Därmed sjunker kvaliteten i förskolan när det anställs personal
utan utbildning (2015, s. 70). Går vi tillbaka till SKLs statistik som handlar om personal
i brist på utbildning var det 2015 22 procent som var anställd i en förskola utan
pedagogisk utbildning vilket är en hög andel (SKL b.).
Enligt Sheridan med flera är det förskollärarens kompetens som gör att de har förmågan
att kunna organisera och planera en utmanade och lärande miljö där förskolläraren är
psykiskt, emotionellt och kognitivt närvarande. Har förskolläraren goda kompetenser
kan den planera en pedagogisk situation som samtidigt tilltalar barnen och deras
intressen och på det sättet få dem engagerade i sitt lärande (2014, s. 385). Rosenqvist
menar däremot att utbildning och kompetensen i arbetslaget kan vara viktigare än
antalet barn i gruppen, då det är personalens syn på barn, förhållningssätt och kunskap
som är betydelsefullt. Det Rosenqvist lyfter är hur arbetslaget kan forma, strukturera
och hantera barngruppen har en viktig betydelse. Forskning visar att somliga i
arbetslaget kan hantera större barngrupper starkare än andra och anledningen till detta
är att de i allmänhet har mer utbildning och kompetens till att kunna leda och organisera
barngruppen (2014, s. 58-59).
Förskollärare anser enligt Sheridan med flera att det är viktigt att skapa en öppen,
dynamisk, tolerant och utmanade miljö för barnens lärande och utveckling samtidigt
som den ska vara varierande. Förskolläraren ska ha kompetensen att kunna organisera
miljön på förskolan, göra material tillgängligt, skapa pedagogiska processer,
strukturera dagen samt kunna planera aktiviteter. Det blir allt mer vanligt i Sverige att
dela upp barnen i åldershomogena barngrupper, vilket är att ettåringarna är en grupp,
tvååringarna en med mera. Det blir även vanligare att slå samman två avdelningar för
att sedan arbeta i block och samarbeta mellan två avdelningar (2014, s. 281 & 385).
18
Gruppstorlek
Av alla dessa faktorer som bidrar till en god kvalitet har vi valt att lägga vårt fokus på
gruppstorlekens påverkan. I förskolan ska gruppstorlekarna ses i relation till antal barn
per personal. Det som kan relateras till en god förskolekvalitet är när det är ett mindre
antal barn per lärare, det här gör att barnen får större möjlighet till att lära och utvecklas.
Barnen anses även klara sig bättre kognitivt och språkligt när grupperna är mindre och
det är särskilt viktigt att grupperna är mindre för de små barnen i förskolan enligt
Sheridan med flera. När förskolläraren arbetar i större barngrupper är det för det mesta
strikta rutiner för att kunna dela upp barnen i mindre grupper. Förskolläraren känner
även mer stress i arbetet i större barngrupper enligt Sheridan med flera (2014, s. 282).
Sheridan med flera lyfter även att många förskolor väljer att dela upp barnen i
smågrupper under vissa delar av dagen för att på så vis minska gruppstorleken. En
anledning till att de gör på det här viset är för att det är lättare att arbeta i mindre grupper,
samtidigt som det ger förskolläraren tid och utrymme till interaktion och
kommunikation med barnen (2014, s. 387).
Pramling Samuelsson med flera gjorde en undersökning som visar att förskollärare
anser att arbetet i en stor barngrupp kräver en ändring i sitt tidigare arbetssätt. De
behöver ha en struktur som är lätt att tolka och en noga överlagd organisation där barnen
delas in i mindre grupper under dagen. Denna gruppindelning utgör förskollärarna i
synnerhet för att möjliggöra arbetet med läroplanens olika mål. Sammansättningen i
barngruppen är avgörande för att alla barn ska få det utrymme de behöver samt gör det
här det möjligt för förskollärarna att möta barnen där de är i deras lärande.
Förskollärarna som ingick i undersökningen menade att de upplevde att de inte kan göra
allt som läroplanen kräver, med anledning att de ska kunna individualisera och möta
barn där de behöver mötas i deras utveckling och lärande. Detta betyder att barnen inte
alltid får de utmaningar de skulle behöva. När det är ett stort antal barn i gruppen
minskar den tiden förskollärarna skulle behöva för att möta de enskilda barnet, som i
sin tur behöver bli sedd och uppmärksammad (2015, s. 10-11). När en förskola ska
arbeta med större barngrupper borde barnen vara äldre då de för det mesta leker mer
med varandra, sjunger, rör sig och så vidare. Desto yngre barnen är och desto större
fokus det är på ett och samma lärandeobjekt borde barngrupperna vara mindre.
Förskollärarna menar att desto större barngruppen är, desto mindre tid ger
19
förskollärarna till varje enskilt barn och det bidrar till att det blir svårare att skapa
relationer till varje barn. Förskollärarna saknar tid för kommunikation och närmare
interaktioner med barnen eftersom att det är svårt att vara överallt. Det bildas även mer
konflikter i större barngrupper och en orsak till att det skapas många konflikter tror
dessa förskollärare är för att barnen måste klara av att hantera många relationer i större
grupper enligt Sheridan med flera (2014, s. 385). Rosenqvist menar även hon att barn
hamnar i fler konflikter när det är större barngrupper, det här anser Rosenqvist kan vara
för att barnen har svårt att komma till ro i förskolan. Barnens trygghet i gruppen minskar
på grund av detta och därmed påverkas även deras välbefinnande (2014, s. 69).
Enligt Sheridan med flera menar förskollärarna att det är lättare att vara barnen nära i
mindre grupper och det är lättare att vara nära under en längre period, det är även
enklare att hjälpa och finnas där för barnen. Förskollärare får även möjlighet till att
skapa dialoger med barnen och lyssna på dem och ta in deras intressen. När
förskolläraren arbetar med en större barngrupp är det svårare att få in lärandeobjekt
under hela dagen, en annan svårighet är att vissa barn i gruppen lätt kan bli ”osynliga”.
De barn som är mer framåtriktade tar enkelt över och det är svårt för dem tysta barnen
att ta plats och göra sin röst hörd i förskolan (2014, s. 386). I en stor barngrupp menar
Rosenqvist att det är lätt att det blir barnpassning än pedagogisk verksamhet, även
barnens påverkan till att få vara delaktig minskar i större grupper. Aktiviteter som att
vara utanför förskolans gård minskar vilket gör att barnen inte får möjlighet utforska
det som finns utanför (2014, s. 68).
Det finns forskning som visar att det är bättre med små barngrupper med liten grad
förskollärare än stora barngrupper med många förskollärare, däremot kan det negativa
i små grupper vara att många förskollärare väljer att lägga tid på administrativa
uppgifter istället för interaktion med barnen enligt Sheridan med flera (2014, s. 387).
Resultatet av Sheridan med fleras artikel är att förskollärare idag har svårt att definiera
vilket antal barn som räknas som en stor barngrupp, det är enklare att säga vad en liten
barngrupp är. När en barngrupp anses vara för stor är det olika faktorer som påverkar
varandra. Dessa faktorer kan vara åldern och könet på barnen, om ett barn är i behov
av särskilt stöd, barngruppssammansättningen, lärandeobjekt, aktiviteter samt den
fysiska miljön. Stora barngrupper associeras till negativa aspekter som brist på tid, svårt
att interagera med varje enskilt barn samt en stressig miljö. I små barngrupper i
20
förskolan finns det mer möjligheter och det är lättare att följa läroplansmålen (2014, s.
385 & 393).
När en barngrupp blir för stor
Rosenqvist lyfter fram att vi kan dela in resultatet av när en barngrupp blir för stor i
olika teman. Dessa teman är den fysiska miljön som har med lokalernas yta och hur
många rum som finns samt ljudnivåer. Arbetslagets arbetsvillkor i den stora gruppen
som har med personaltäthet att göra, hur personalen möter barnens behov, kompetens
och utbildning i arbetslaget. Barngruppssammansättning där barnens schema, ålder och
barn i behov av särskilt stöd inkluderas. Även villkor för barns välmående, lek och
lärande i den stora gruppen där aktiviteter, samspel samt konflikter mellan olika parter
i förskolan (2014, s. 43). Rosenqvist har i sin studie fått fram resultatet att när en
barngrupp blir för stor blir det vissa begränsningar i förskolan som till exempel villkor
om barnens lek, välmående och lärande. Det är även svårt för förskollärarna att
organisera aktiviteter då lokalerna har en begränsad yta. Det händer ofta i förskolan att
lokalernas yta inte är anpassad till barngruppernas storlek då det är gamla lokaler, vilket
gör att det blir svårt att organisera verksamheten och det blir även svårare för barnen
att hitta rum där de får vara i lugn och ro (2014, s. 44).
Rosenqvist lyfter fram att ljudnivån är en påverkande faktor i förskolan när det är stora
barngrupper. När ytan i förskolan är liten att vistas på många barn samtidigt ökar
ljudnivån och när det är en hög ljudnivå påverkas kommunikationen, samvaron samt
leken och det här anses skadligt för barnen. Om en förskollärare har planerat att vara i
ett rum för en aktivitet men det visar sig att det blir många barn där samtidigt är det stor
risk att den planerade aktiviteten blir inställd. När förskollärarna beskriver den höga
ljudnivån kan det tolkas som att ljudnivån påverkar barnens fokus på aktiviteter och
lek, motivation samt att det skapas koncentrationssvårigheter hos barnen (2014, s. 48-
50).
Rosenqvist lyfter även fram att förskollärare har svårt att se alla barns behov i en stor
barngrupp vilket kan försvåra individanpassade situationer i verksamheten som är lär
anpassad, istället får barnen göra samma aktiviteter. Stora grupper gör även att
förskollärare har svårt att uppmärksamma vilka barn som är på förskolan och bekräfta
21
barnen. Detta kan göra det svårare för förskolläraren att ge barnen stöd och hjälp för att
utvecklas och lära (2014, s. 53). I en förskola med stora barngrupper är det även svårare
att arbeta efter läroplanen, det kan hända att det är personalbrist och den planerade
aktiviteten inte blir genomförd. Är det möten under dagen eller brist på personal kan
göra att det blir ett hinder att följa läroplanen och vissa mål uteblir (2014, s. 58).
22
Teori och begreppsapparat
Här nedanför kommer vi att beskriva vilken teori samt viktiga begrepp som har kommit
fram under arbetets gång. Den teori som vi har använt oss utav är Bronfenbrenners
ekologiska systemteori och viktiga begrepp är intersubjektivitet, strukturkvalitet,
processkvalitet, kompetens och pedagogisk kvalitet.
Bronfenbrenners ekologiska systemteori De begrepp som ska hjälpa oss att analysera empirin och är kopplade till
Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979, 1986) är strukturkvalitet samt
processkvalitet. I Sverige har vi olika beslutsnivåer enligt Bronfenbrenner och de
läroplansmål och förskolepolicys som är framskrivna i Sverige ligger på makro-nivå,
medan beslut om gruppstorlekar och omgivningen ligger på en exo-nivå. Genom att det
fungerar på det här viset kan inte förskolläraren påverka barngruppsstorlekarna och det
är någonting som de måste hantera menar Sheridan med flera (2014, s. 392-393). Enligt
Rosenqvist menar förskollärare att deras arbete påverkas när barngruppen blir för stor
utifrån två aspekter, dessa är förskolans läroplan samt den fysiska miljön. I
makrosystemet skapas villkor som kan påverka övriga system i ett kontinuerligt,
ömsesidigt och dynamiskt samspel. När det blir förändringar inom makrosystemet kan
det ha en inverkan på förskollärares villkor att arbeta i förskolan. Detta kan få
konsekvenser för barn och förskollärare i förskolan när en barngrupp blir för stor. I
nutid har förskolan utvecklats drastiskt och det har kommit flera riktlinjer och
ansvarsområden för förskolläraren. Idag har alla barn rätt till att få en förskoleplats
inom en rimlig tid, vilket gör att barngrupperna växer samtidigt som allt fler yngre barn
går i förskolan. Detta bidrar till att det blir konsekvenser för förskolläraren (2014, s. 72-
73). Exosystemet som i det här fallet är kommunerna har en central roll i förskolans
verksamhet då de ansvarar för förskolorna samt tar beslut om personaltäthet,
gruppsammansättning, antal barn i grupper, kötider och personalens utbildning. Många
lokaler som idag används i förskolan är byggda på 1980-talet, vilket gör att dessa
lokaler inte är anpassade för dagens ökade behov i förskolan menar Rosenqvist (2014,
s. 73). Förskolan ligger inom mikrosystemet och den är platsen där villkor skapas inom
makro-, exo- och mesosystemet. Förskolans lokaler och fysiska miljö ligger i fokus här
och förskolechefen har hand om dessa beslut. Dagens förskolelokaler är för det mesta
inte dimensionerade utifrån dagens barngrupper, vilket kan leda till sämre villkor för
både barnen och de vuxna i förskolan menar Rosenqvist (2014, s. 75). Kronosystemet
23
inom Bronfenbrenner handlar om hur olika system påverkar över tid, till exempel hur
ekonomiska och politiska beslut kan påverka verksamheten. Barngrupperna har idag
bland annat blivit större på grund av kravet för en förskola för alla samt maxtaxa.
Genom detta finns det många förskolor som har lokaler som inte längre fungerar i
förhållande till barngruppen menar Rosenqvist (2014, s. 75).
Strukturkvalitet och processkvalitet Strukturkvalitet och processkvalitet som tidigare nämnts i Bronfenbrenner handlar om
de yttre och inre villkoren i förskolan. Strukturkvalitet handlar om de yttre villkoren
och detta är ingenting som personalen kan påverka. I strukturkvaliteten omfattas
lärartäthet, gruppstorlek, lokaler, gruppsammansättning samt förskolans styrning och
ledning lyfter Brodin och Renblad (2015, s. 79-80). Detta kan vi koppla till exosystemet
i Bronfenbrenners teori som Rosenqvist lyfter fram (2014, s. 79). Förskollärarna som
är ute och arbetar i verksamheten kan inte påverka de beslut om som sätts på makro-
nivå vilket kan bidra till att de måste arbeta i stora barngrupper. Förskollärarnas ansvar
är dock att hantera konsekvenserna av beslut på makronivå för att barnen ska få så bra
kvalitet som möjligt oberoende av gruppstorlek. Genom detta kommer
processkvaliteten in som handlar om förskollärarnas samspel och relationer till barnen
samt deras förhållningssätt. Detta är någonting som personalen i förskolan kan påverka
menar Brodin och Renblad (2015, s. 79-80).
Intersubjektivitet Intersubjektivitet är som tidigare nämnts den subjektiva uppfattning som kan delas av
flera personer i en grupp, i det här fallet skapas det i mötet mellan barn, vuxen och det
objektiva lärandet. Som tidigare nämnts kallar Sven Persson detta för brännpunkten och
det är här kvaliteten i förskolan skapas (Skolverket d., 2016, s. 7-8).
Pedagogisk kvalitet och personalens kompetens Enligt Sheridan med flera handlar den pedagogiska kvaliteten om hur gruppstorlek,
material, läroplansmål, pedagogiska processer, utrymme, interaktion och
kommunikation mellan personal och barn påverkar varandra (2014, s. 281).
SOU menar att en annan viktig faktor till god kvalitet i förskolan är personalen och
deras kompetens i arbetet med barnen (1997:21, s. 123).
24
Metod
Vi har valt att använda oss av kvalitativ innehållsanalys.
Kvalitativ innehållsanalys
Peter Esaiasson med flera (2012, s. 210) lyfter fram att som forskare använder man sig
utav en kvalitativ innehållsanalys när vissa delar av texten anses vara viktigare. Därmed
lyfter man fram dessa textstycken för att sätta samman det man anser är mest relevant
till sin forskning. Den text vi använde i föreliggande studie består av transskript för
intervjuer med bland annat förskolechefer. För att få fram slutresultatet har vi aktivt läst
och formulerat frågor till texten för att sedan finna svar i dessa frågor genom vårt arbete.
De vi har som poäng med vårt arbete är att ta reda på hur förskolorna som blivit
tilldelade bidraget arbetar för att öka kvaliteten. Texten är någonting som vi har gått
igenom noggrant ett flertal gånger för att vi ska få en förståelse. Inom den kvalitativa
innehållsanalysen finns diskursanalys som menar på att verkligheten utformas av
språket. Olika texter samt andra mänskliga uttryck anses vara avgörande för hur man
tolkar världen, innehållet i vårt arbete ska tolkas samt presenteras verbalt i form av en
löpande text (Esaiasson m.fl., 2012, s. 212).
Varför har vi valt kvalitativ innehållsanalys som metod?
För att kunna få svar på våra frågeställningar valde vi att från början använda oss utav
en kvantitativ innehållsanalys som metod, detta för att få fram statistik och därmed få
svar om barngruppernas storlek minskat. Vi kunde dock inte få fram den statistik vi
behövde från statsbidraget som delades ut 2016/2017, då det inte redovisas förrän
hösten 2017 av Skolverket. Vi bestämde oss därmed för att upprätta kontakt med
personal i förskolan och i förstahand förskolechefer som kunde informera oss om hur
de har använt statsbidraget för att minska på barngruppsstorlekarna.
Urval
När vi började undersöka statsbidraget fick vi fram information på Skolverkets hemsida
om vilka kommuner och förskolor som blivit tilldelade statsbidraget. Vi upptäckte då
att det skiljde sig mycket mellan kommunerna i vilken summa de begärde och vilken
summa de erhöll. En kommun som stod ut från mängden var Uppsala kommun som
lyckats få 42,5 miljoner, mest av alla kommuner i hela Sverige. Då Uppsala kommun
25
stod ut så mycket valde vi att undersöka vad tio av förskolorna i Uppsala kommun gjort
med det stora bidraget de blivit tilldelade. Vi har intervjuat två stycken förskolechefer
samt två stycken förskollärare för att ta reda på detta.
Genomförande
Vi började med att leta information om vad statsbidraget för minskade barngrupper
innebar och vilka förskolor som blivit tilldelade detta. För att få svar på våra frågor
kontaktade vi Uppsala kommun där vi sedan blev vidarebefordrade till olika
förskolechefer i Uppsala kommun. Vi stötte härmed på hinder då det är svårt att få
kontakt med förskolecheferna, däremot lyckades vi få tid till att intervjua två chefer
som har blivit tilldelade bidrag till minst en förskola. Vi bokade in ett möte med en av
förskolecheferna som hölls på hennes kontor. När vi kom dit förklarade vi syftet med
vårt arbete och bad henne förklara hur de använt sig av bidraget. Medan hon berättade
hur de har arbetat för att minska barngruppernas storlek med hjälp av bidraget
antecknade en av oss medan den andra ställde följdfrågor. Vi gjorde detta då det var
enklare för den som inte antecknade att lyssna medan den som skrev kunde missa delar.
Den andra förskolechefen intervjuade vi via telefon med anledning att hon inte hade tid
till att ha en intervju med oss då hennes schema var hektiskt. Vi berättade även för
henne vad vårt syfte med arbetet var och hade tidigare skickat de frågor vi hade till
henne i förväg för att hon skulle få en chans att läsa igenom dem innan. Frågorna
formulerade vi utifrån den information vi fick från första intervjun vi hade för att kunna
få ett samband. Då denna intervju var över telefon frågade vi om det var ok för henne
om vi spelade in samtalet för att få med allt hon framställde. Detta är något vi skulle
gjort redan första intervjutillfället. Då vi inte fick kontakt med fler förskolechefer valde
vi att kontakta två förskollärare som har en bra insikt i verksamheten. Vi fick tag på två
personer som hade möjlighet att ställa upp på intervjuer. Vi bokade in kortare intervjuer
med samma fokus på frågor som tidigare, dessa spelade vi även in.
Vi kontaktade även Skolverket då vi ville få ut redovisningarna från läsåret 2015/2016,
detta var dock något som inte offentliggörs förrän i slutet av november och därmed
kunde vi inte få ta del av dessa handlingar nu. Vi hade därefter en ytterligare kontakt
med den person på Uppsala kommun som tog emot de redovisningar som
26
förskolecheferna skickat in från detta läsår, för att se om de kunde ge oss förskolorna i
Uppsala kommuns redovisningar. Detta var något de inte kunde ge oss då det är
Skolverket som ska publicera denna information.
Ansvarsfördelning
Vi valde att ha olika fokus under intervjuerna, där en av oss antecknade och hade hand
om inspelning medan den andra ställde följdfrågor och hade mer dialog med den vi
intervjuade. Vi delade upp all litteratur emellan oss precis som vi gjort i kontakten med
olika personer som arbetar på bland annat Lärarförbundet, Skolverket samt i Uppsala
Kommun.
Vi har arbetat nära varandra under hela arbetets gång det vi däremot har gjort är att
delat upp för att vi skulle få olika ansvarsområden. Dessa ansvarsområden består utav
kontakten. Josefine ansvarade för kontakten med en förskolechef, en förskollärare samt
Lärarförbundet. Isabella ansvarade för kontakten med en förskolechef, en förskollärare
samt kontakt med Skolverket. Uppsala kommun kontaktade vi tillsammans. När vi
skrivit har vi tillsammans bearbetat texten för att få den sammanhängande och tydlig.
Etiska överväganden
Under de intervjuer vi genomfört har vi innan intervjun förklarat syftet med intervjun
och vad svaren kommer att användas till. Vi har lovat de personer vi intervjuat
konfidentialitet eftersom att vi har använt oss utav intervjuer och därmed kan vi inte
erbjuda anonymitet (Bell, 2016, s. 64). För att identiteten till dessa personer som vi
intervjuat inte ska kunna komma fram har vi valt att inte nämna några förskoleområden,
förskolor eller namn. Däremot har vi valt att benämna de vi har intervjuat till deras
befattningar då detta har varit ok för dem.
Enligt de forskningsetiska principerna ska en individ som ställer upp på en intervju inte
förödmjukas eller kränkas, det här tillhör individskyddskravet. Detta är något vi tagit
hänsyn till och tycker är av stor relevans (Vetenskapsrådet a., 2010, s. 5). Det finns fyra
allmänna huvudkrav när det handlar om forskning, dessa är informationskravet,
konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. Informationskravet
handlar om att informera den som ska intervjuas om vår forskning och vad syftet är,
27
detta är något som vi gjort till de berörda. Samtyckeskravet innebär att de själva får
bestämma om de vill medverka i vår forskning, de som vi intervjuade accepterade detta
krav. Konfidentialitetskravet är den tredje regeln och innebär att det inte ska
framkomma uppgifter om vem det är som medverkat vilket vi har följt. Det fjärde och
det sista kravet är nyttjandekravet som innebär att uppgifter om enskilda personer
enbart får användas till forskning och inte till kommersiellt bruk eller andra syften som
inte är vetenskapliga (Vetenskapsrådet a., 2010, s. 7, 9, 12 & 14).
28
Resultat Syftet med vår uppsats var att få reda på hur förskolorna som har blivit beviljade
statsbidrag för att minska barngrupperna i Uppsala kommun har arbetat för att dra ned
på gruppstorlekarna. Här kommer vi presentera varje intervju var för sig för att få en
tydlig inblick i vad som har sagts vid varje intervjutillfälle.
Intervju 1
En förskolechef som har flera förskolor i Uppsala kommun har ansökt om statsbidraget
under båda åren som hen kunde ansöka om detta. Denna chef anser däremot att tidigare
läsårets bidrag var bättre än det senaste. Anledningen är för att de tilldelades en mindre
summa den sista ansökningsperioden. Hens förskolor fick en bättre utdelning under
perioden 2015/2016 när det enbart var 32 förskolor i Uppsala kommun som ansökte om
statsbidraget vilket gjorde att alla förskolor blev beviljade. Förskolechefen nämner att
de förskolor som hen är chef över och som blev nekade statsbidraget var de förskolor
som får strukturstöd från staten. Förskolorna som däremot har blivit beviljade bidraget
arbetar på samma sätt för att minska barngruppernas storlek. En av sakerna som de har
gjort är att anställa mer personal, från att ha varit cirka 24 barn på en avdelning med tre
personal anställdes en till personal. Avdelningen delades sedan upp i två mindre
grupper med två personal i varje grupp, detta kallar de för pedagogiska par och
innehåller en förskollärare och en barnskötare. Förskolorna arbetar i dessa pedagogiska
par med kvalitet hela dagen, deras vision är att alla barn ska få ett större talutrymme
och bli bättre sedda. Förskolechefen anser att det är viktigt att personalen har samma
värderingar och synsätt samt att de kan möta varandra på vägen, en intersubjektivitet i
förskolan. De pedagogiska paren kan för att fånga upp och följa barnens visioner
djupare dela upp sig i ännu mindre grupper med en personal i varje. Genom att arbeta i
mindre grupper anser förskolechefen att personalen lättare kan följa läroplansmålen och
därmed blir det en kvalitetshöjning i verksamheten. För att kunna dela upp sig i mindre
grupper använde förskolorna även bidraget till att göra ombyggnationer i verksamheten
för att få en fungerande verksamhet med uppdelade grupper. Genom att anpassa
lokalerna efter gruppstorlekarna gör det enklare att kunna dela upp sig i olika rum under
dagen. Förskolorna har valt att arbeta med åldershomogena grupper då de anser att det
gynnar barnen bäst i sitt lärande och utveckling när personalen lättare kan anpassa
aktiviteterna efter barnens kunnande. För att barnen ska kunna utvecklas så långt som
29
möjligt anser förskolechefen att det är viktigt med goda kompetenser i arbetslaget,
därför går personalen kontinuerligt på vidareutbildningar inom olika områden.
De kvalitetshöjande faktorer som därmed har använts för att minska på förskolornas
barngrupper för att gynna barnens lärande och utveckling är organisation, kompetens,
fler personal samt ombyggnationer.
Intervju 2
Den andra förskolechefen valde att presentera resultatet för en av sina förskolor.
Denna förskola har valt att inte minska på antalet barn på förskolan, däremot har de
tagit in mer barn än tidigare på förskolan efter statsbidraget. Orsaken till detta är för att
förskolan inte hade någon annan möjlighet än att göra på det här viset, det är ett stort
tryck på att få en förskoleplats på förskolan då den inte ligger i centrum och därmed
ligger det ingen förskola i närheten. Det som denna förskola har arbetat med för att
minska på gruppstorlekarna är att anställa fler personal, de har ökat med 3,5 års
arbetande från våren 2016 till hösten 2016. Förskolan har organiserat om genom att
bygga två nya hemvister genom att göra om korridorerna och ett kontor till ny yta att
hålla verksamheten i. Denna förskola arbetar med åldershomogena grupper och från att
ha varit fyra avdelningar är de nu åtta mindre grupper. Genom att arbeta i mindre
grupper under dagen är det lättare för personalen att planera aktiviteter efter barnens
ålder och kompetenser och genom det utmana barnen i deras lärande. I större
barngrupper kunde de tidigare inte arbeta lika intensivt efter läroplansmålen.
Förskolans framutsikter är att få behålla statsbidraget, utan det skulle den här typen av
verksamhet inte fungera då ekonomin inte räcker till. Skulle förskolan inte få
förlängning på statsbidraget har de en plan vilket är att förskolan ska återgå till den
tidigare välfungerade basorganisation med fyra avdelningar på förskolan, vilket skulle
göra att barngrupperna däremot blev större igen.
Denna förskola har därmed arbetat med faktorer som att anställa fler personal,
ombyggnationer och omstrukturering i barngrupperna för att öka kvaliteten i förskolan.
Intervju 3
I ett område i Uppsala kommun var det flera förskolor som ansökte om att få
stadsbidraget för minskandet av barngrupperna, ingen av dessa blev däremot beviljade
bidraget. Vi valde att intervjua en av dessa förskolor för att få veta vilken orsak som
30
fanns till att de inte blev beviljade statsbidraget. Förskolorna som låg i detta område
har sedan tidigare blivit beviljade ett strukturstöd för olika orsaker, vilket gör att dessa
förskolor redan har erhållit ett bidrag från staten vilket gör att dessa förskolor hamnade
utanför de beviljade förskolorna. Under den tidigare ansökningsperioden var det även
förskolor som hade strukturstöd dessa blev däremot beviljade bidraget för minskandet
av barngrupperna, orsaken var att det inte var lika många sökande under det tidigare
året. Förskolorna som det handlar om har redan mindre barngruppsstorlekar då de har
fått ett strukturstöd till att göra detta. Detta gör att dessa förskolor hamnar utanför
bidraget, även om det finns en orsak till att förskolorna har mindre antal barn.
Intervju 4
Vi har intervjuat en förskollärare på en förskola i Uppsala kommun som har blivit
tilldelad statsbidraget. Förskolan hade ansökt om bidraget till hemvisterna där de yngsta
barnen går, alltså mellan 1-3 år, orsaken var för att de små barnen gynnas mest av
mindre grupper. Dessa hemvister minskade på barngruppernas storlek genom att
anställa en extra personal till förskolan. Innan statsbidraget var det sex anställda på
dessa hemvister och nu har de blivit sju anställda. Anledningen till att de anställde en
till personal var för att de ska kunna dela upp barngrupperna i mindre grupper under
dagen samt att de ska kunna arbeta pedagogiskt hela tiden. Deras mål är att kunna
fortsätta med projekten som de arbetar med hela dagen och inte enbart under deras
projekttid, detta för att barnen ska kunna få vara delaktig i de projekt som de inte har
arbetat med. Denna förskola har delat upp barnen på hemvisterna till olika lärgrupper,
i varje lärgrupp ingår det en personal med en grupp på fyra till fem barn. Personalen
anser att det är lättare att arbeta pedagogiskt under dagen samt följa läroplanen för
förskolan när de arbetar i mindre grupper än när alla barn är tillsammans. I stora grupper
blir det mer ljud och barnen får svårt att fokusera på vad som ska hända. För att se att
förskolan arbetar med detta arbetssätt har de som krav att dokumentera verksamheten
för att kunna se att det alltid sker någon form av aktivitet med barnen. Förskolan har
bestämt att lärgrupperna ska arbeta i olika rum på förskolan under dagen samt att några
kan befinna sig på eller utanför gården. Genom att arbeta i dessa mindre lärgrupper har
personalen större möjligheter till att kunna se varje enskilt barn och samtala med dem
samt få in deras intressen i arbetet. För att få en kvalitetshöjning på denna förskola har
de arbetat aktivt i mindre grupper under dagen genom att de har anställt en till personal.
31
De har valt att dela upp sig på redan befintliga platser på förskolan och har alltså inte
gjort några ombyggnationer.
32
Analys
Det resultat som vi fick fram genom att använda oss utav en kvalitativ innehållsanalys
är att alla förskolor som vi har haft kontakt med har arbetat aktivt med att minska
barngruppsstorlekarna. Vi har analyserat den tidigare forskningen gentemot våra
intervjuer och ser varför förskolorna vill arbeta i mindre grupper för barnens bästa.
Däremot har vi inte varit i kontakt med alla förskolor i Uppsala kommun och därmed
kan inte denna undersökning svara på hur alla förskolor har arbetat. Vi kan inte svara
på om alla förskolor arbetar aktivt med att minska barngruppsstorlekarna, detta är en
nackdel med det här tillvägagångssättet. Fördelen med denna metod för ett sådant här
arbete är att vi som skribenter får en god inblick i hur förskolorna arbetar genom att få
svar på våra frågor samtidigt som vi kopplar det till tidigare forskning. Det syfte vi hade
med rapporten var att ta reda på hur informanterna har använt bidraget för att öka
kvaliteten i förskolan och hur de uppfattar att barns lärande och utveckling påverkas.
Om vi haft kontakt med flera förskolechefer hade vårt resultat hållit en högre
reliabilitet. Vårt resultat visar hur dessa tio förskolor har arbetat för att öka kvaliteten i
förskolan. Det som har kommit fram av resultatet är att de flesta förskolor som vi har
haft kontakt med arbetar i mindre grupper under dagen. Detta varierar sig dock mellan
antingen en personal med en grupp barn eller pedagogiska par med två personal och
lite fler barn. I dessa grupper arbetar förskolorna aktivt med olika projekt och teman för
att få in ett lärandeobjekt efter barnens intressen. Därmed skapas det genom att arbeta
i mindre grupper bättre förutsättningar till intersubjektivitet.
Genom strukturkvaliteten kan inte personalen i förskolorna som vi har haft kontakt med
påverka hur deras lokaler ser ut. Detta kan även kopplas till Bronfenbrenners
ekologiska systemteori då det är något personalen inte kan påverka och det hamnar
därmed på en exonivå. Däremot har de flesta valt att dela upp sig i smågrupper under
dagen för att få möjlighet att kunna se varje enskilt barn vilket även gynnar lärandet
hos barnen. Även Pramling Samuelsson med flera lyfter fram att det är viktigt att tänka
på hur gruppindelningarna ser ut för att förskolan ska kunna följa de mål som finns i
läroplanen (2015, s. 10-11), vilket även kommer fram under intervjuerna. Personalen
menar även att det i stora barngrupper blir svårt att bekräfta alla barn vilket även
Rosenqvist styrker (2014, s. 53). I strukturkvalitet som ligger på exonivån hör även
lärartäthet och lokaler (Brodin & Renblad, 2015, s. 79-80) vilket några utav
33
förskolecheferna har arbetat aktivt med. De har valt att anställa mer personal samt gjort
ombyggnationer för att kunna dela upp i smågrupper, genom detta får de en väl
fungerande verksamhet.
Personalens förhållningssätt har kommit fram som en viktig aspekt av intervjuerna och
enligt Rosenqvist är personalens förhållningssätt och syn på barn betydelsefullt när
arbetslaget ska strukturera och forma barngruppen (2014, s. 58-59). I intervju 1 nämner
förskolechefen till exempel att det är viktigt för hen att personalen i de förskolor hon är
chef för har samma syn på barn och att det finns ett bra samarbete emellan. Detta menar
chefen gynnar utveckling och lärandet för barnen, när alla är på samma nivå med
samma värderingar. Hen anser även att det är viktigt med ett bra samspel mellan
avdelningarna och att alla barn på förskolan ska känna sig trygga med samtlig personal.
Enligt Brodin och Renblad är kommunikationen mellan parterna i förskolan viktig för
att upprätthålla en god kvalitet (2015, s. 17). Några förskolor har valt att börja arbeta i
pedagogiska par, en förskollärare och en barnskötare. I dessa par är samarbetet centralt
för att få in ett lärande för barnen.
Sheridan med flera menar att den kompetens som finns hos personalen i förskolan
påverkar barns lärande och utveckling (2014, s. 282). Genom intervjuerna kom det fram
att en viktig faktor till bra kvalitet i förskolan är gruppstorlekarna, för att kunna minska
dem har förskolorna blivit tilldelade statsbidraget. Förskolecheferna anser dock att en
annan bidragande faktor till upprätthålla en god kvalitet i förskolan är kompetensen hos
personalen vilket även Rosenqvist menar, hon lyfter fram att personalens kompetens
kan vara viktigare än antal barn i gruppen (2014, s. 58-59). I intervju 1 framkom det att
förskolechefen kontinuerligt skickar sin personal på olika kurser för att de ska
vidareutveckla sig i sitt arbete med barnen. Detta är någonting som varje förskolechef
har som uppdrag enligt de allmänna råden (Skolverket a., 2013/16, s. 13).
Sheridan med flera lyfter fram att den pedagogiska kvaliteten handlar om faktorer som
påverkar varandra, dessa kan som tidigare nämnts vara material, gruppstorlek,
pedagogiska processer, läroplansmål, interaktion, utrymme och kommunikation mellan
parterna (2014, s. 281). Dessa aspekter är någonting som alla förskolor som vi har haft
kontakt med arbetar med samtidigt som de arbetar aktivt för att minska sina
barngrupper. I intervjuerna framkom det att genom att förskolorna arbetar i mindre
34
barngrupper anser personalen att det är lättare att följa läroplansmålen samtidigt som
att arbeta med pedagogiska processer under dagen. Kommunikationen i arbetslaget är
en faktor som alla förskolor vi har haft kontakt med anser är viktig när det handlar om
att få en väl fungerande verksamhet.
35
Diskussion Vi kommer här att redovisa det resultat vi fått fram utifrån våra intervjuer för att sedan
diskutera det gentemot den tidigare forskning som finns inom ämnet. Vi kommer att
utgå från våra frågeställningar som är:
Hur har förskolorna använt sitt bidrag för att öka kvaliteten i förskolan?
Hur bidrar kvaliteten till att öka barns lärande och utveckling?
Enligt Bronfenbrenners teori ligger staten på makronivån och det innebär att staten är
de som bestämmer vilka bidrag som förskolor och kommuner kan ansöka om. I Uppsala
kommun valde fler förskolor att söka statsbidraget för minskade barngrupper jämfört
med många andra kommuner i riket. Detta gjorde att förskolorna som uppfyllde
kriterierna för att få statsbidraget i Uppsala kommun blev tilldelade detta. Jarl och
Rönnberg lyfter fram i sin skrift att alla förskolor i Sverige ska ha samma möjlighet till
ekonomisk hjälp och därmed styr staten fortfarande till en viss del genom att dela ut
olika bidrag. Staten menar på att alla förskolor oavsett huvudman ska ha samma villkor
(2015, s. 29 & 66). I vårt resultat framgick det att det här bidraget gjorde att det blev
ett stort intresse för förskolorna i Sverige att ansöka om denna ekonomiska hjälp, vilket
gjorde att staten inte hade möjlighet att ge alla förskolor som sökte bidraget. Staten
valde därmed ut de förskolor som de ansåg behövde det mest, dock bidrar detta till att
många förskolor fortfarande har stora barngrupper (Skolverket c., 2015). Då
kommunerna som ligger på exonivån inte har möjlighet att minska på vissa av
barngrupperna då bidraget uteblir för vissa förskolor. Det som blev tydligt i vår
intervjuundersökning när vi jämförde Skolverkets dokument om vilka förskolor som
blev tilldelade respektive nekade bidraget, var att många förskolor som har strukturstöd
inte fick mer ekonomisk hjälp från staten då de blev nekad bidraget. Vi tänker oss att
anledningen till att staten inte beviljar dessa förskolor är att de redan har fått ett bidrag
med grund till att minska barngrupperna, därmed skulle de få ett dubbelbidrag.
Skott lyfter fram i sin skrift att förskolorna idag ansöker om de bidrag de anser sig
själva behöva, detta för att staten kan bevilja bidraget ett år men neka förskolan nästa
år (2011, s. 336). Detta framgick även i intervju 2 då det fanns en plan för hur förskolan
skulle arbeta kommande läsår om de blev av med bidraget. Utan bidraget fungerar inte
36
deras verksamhet som de har byggt upp med hjälp utav bidraget och därmed måste
förskolan återgå till den verksamhet de hade innan, med större barngrupper.
Det som även framgick av resultatet var att alla förskolor som vi har haft kontakt med
och som har blivit tilldelade bidraget har arbetat med att göra mindre grupper ur de
tidigare stora barngrupperna, detta för att personalen ska ha möjlighet att se varje
individuellt barn. Personalen uppfattar även att barnen har lättare för lärande och
utveckling i mindre grupper vilket Sheridan med flera lyfter fram. De menar att barnen
utvecklas bättre både språkligt och kognitivt när det är färre personal gentemot stora
grupper med hög personaltäthet. Desto större grupperna är desto mindre tid får
personalen till varje enskilt barn och därmed är det svårt att skapa relationer och
interaktioner till dessa barn (2014, s. 282 & 385) vilket de flesta förskolor även menade.
Detta står även skrivet i Skollagen enligt allmänna råden, att det är viktigt att organisera
förskolan utifrån barnens behov och därmed är det viktigt att tänka på gruppstorlekarna
(Skolverket a., 2013/16, s. 25-16). Förskolans kvalitet kallas för intersubjektiv, detta
för att i mötet mellan det objektiva lärandet, barn och vuxen skapas det Persson
benämner som brännpunkten (Skolverket d., 2016, s. 7-8). För att detta ska kunna ske
krävs det att det att barngrupperna är organiserade så att personalen hör och ser alla
barn. Vilket även framgick i intervju 1, 2 och 4 då alla arbetar aktivt i små grupper och
med ett fokus på pedagogiskt lärande under hela dagarna.
I allmänna råden står det att på vilket sätt förskolan väljer att sätta samman grupperna
påverkar kvaliteten och även miljön är en påverkande faktor (Skolverket a., 2013/16, s.
15, 18 & 35). Resultatet av vår studie visade att förskolorna har arbetat på olika sätt när
det handlar om strukturering av barngrupperna, alla har delat in sig i mindre grupper
men på olika vis. I intervju 1 framkom det att de arbetar i pedagogiska par där en
förskollärare och en barnskötare arbetar tätt, liknande arbetssätt kan vi även se i intervju
2. Däremot kom det fram i intervju 4 att förskolepersonalen arbetar enskilt med en
grupp med cirka fyra barn. Det vi sedan fick fram genom våra intervjuer ur ett
miljöperspektiv är att de flesta förskolor har gjort omorganisationer i lokalerna utifrån
de nya barngrupperna. Intervju 1 beskriver att de har byggt ut förskolans lokaler för att
alla mindre grupper ska få en fungerande och egen hemvist. Medan intervju 2 har
anpassat de befintliga lokalerna genom att skapa hemvister i korridorerna och i ett
kontor. I intervju 4 framgick det inte att de gjort några ombyggnationer utan de befann
37
sig i olika rum under dagen, både utomhus och inomhus. Det vi har reflekterat över
under arbetets gång är att förskolorna arbetar med minskandet av barngrupperna på
olika vis. Däremot ser vi ett fungerande koncept hos alla som blivit beviljade bidraget.
Vissa förskolor arbetar dock mer aktivt och har ett brinnande intresse för att minska
barngrupperna och arbetar mycket med personal och gruppsammansättning. Medan
andra förskolor inte verkar arbeta lika aktivt då det finns en rädsla att bli av med
statsbidraget nästkommande läsår, vilket är tråkigt.
Något vi har uppmärksammat och reagerat på är att när en förskola som söker
statsbidraget för att minska barngrupperna sedan innan har ett strukturstöd, är risken
stor att de blir nekade bidraget. Strukturstödet har vissa förskolor då de ska kunna
kompensera för olika sociala faktorer som kan ha en påverkan på barnens utveckling
på ett negativt vis. Strukturstödet delas ut till förskolor som ligger i socialt utsatta
områden, för att dessa förskolor ska ha möjlighet att minska på deras barngrupper för
att ge barnen bättre möjlighet till utveckling. Vi anser att strukturstödet minskar
barngrupperna av en annan anledning, just för att dessa barn behöver ha mindre
barngrupper för att få ett bättre stöd i deras utveckling. Att en förskola ska bli nekad
statsbidraget som delas ut för att minska på barngruppernas storlek för att de har ett
strukturstöd sedan tidigare borde inte vara en orsak till att dessa förskolor inte ska få
statsbidraget. De flesta förskolor har valt att anställa mer personal när de har blivit
beviljade statsbidraget. I övrigt anser vi att de förskolor som vi har haft kontakt med
har nyttjat detta bidrag som de har blivit beviljade och gjort det bästa av situationen.
Däremot anser vi att ett mer långsiktigt mål skulle kunna vara att arbeta mer med
ombyggnationer av förskolan, för att på det viset få bättre miljöer för barnen. Om en
förskola inte skulle få behålla bidraget nästkommande läsår kommer den fysiska miljön
fortfarande att vara kvar, medan man förmodligen inte kommer att ha råd att ha kvar
den personal som de anställde med hjälp av bidraget. För att höja kvaliteten på en
förskola handlar det inte om vem som har mest pengar, utan det handlar om hur man
väljer att använda dem. Bidraget består utav olika summor till varje förskola och
därmed har de olika förutsättningar för att minska på sina barngrupper. Vi kan se att
alla arbetar aktivt och pedagogiskt i sina mindre grupper för att barnen ska få bättre
möjlighet till lärande och utveckling, vilket är ett av syftena med statsbidraget.
Personalen som vi har haft kontakt med anser att de får bättre kontakt med barnen när
38
de arbetar i mindre grupper och därmed kan de på ett lättare sätt få in deras erfarenheter
och intressen i dem projekt som pågår i förskolorna.
39
Slutsats Det vi kommit fram till under detta arbete är att de förskolor som blivit tilldelade detta
statsbidrag har haft samma mål, att minska på barngruppernas storlek. De har däremot
valt att ta olika vägar fram till målet och därför ser deras tillvägagångssätt lite olika ut.
Alla som har blivit tilldelade bidraget har vad vi sett uppfyllt statens krav för att få
behålla bidraget, det vill säga att arbeta aktivt för att minska barngrupperna. De som
arbetar på förskolorna kan genom detta se varje barn och på ett bättre sätt uppfylla de
läroplansmål vi arbetar mot i förskolan. Det finns förskolor som använt bidraget till att
göra ombyggnationer i verksamheten. Det är något som är viktigt då barnen behöver
delas upp i mindre grupper för att minska stressen som kan uppstå i större barngrupper
och att alla barn ska vara delaktiga. Vår intervjuundersökning tillsammans med
forskningen vi tagit del av visar att det är av stor vikt att minska barngrupperna då
kvaliteten i förskolan ökar genom detta. Något annat som påverkar kvaliteten enligt
både forskning och intervjuer är personalens kompetens. De allmänna råden lyfter fram
att det finns två viktiga faktorer som påverkar kvaliteten och dessa är barngruppens
storlek samt personalens utbildning och kompetens, vilket vi har sett att dessa förskolor
arbetar med för att förbättra.
40
Litteraturlista:
Bassok, Daphna & Galdo, Eva (2016). Inequality in Preschool Quality? Community-
Level Disparities in Access to High-Quality Learning Environments. Early Education
and Development, vol. 27 (1) s. 128-144
Brodin, Jane & Renblad, Karin (2015). Perspektiv på kvalitet i förskolan.
Lund: Studentlitteratur AB
Esaiasson Peter; Giljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:
Norstedts Juridik AB
Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2015). Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum.
Upplaga 2. Stockholm: Liber AB
Läroplan för förskolan (1998) (reviderad 2010). Skolverket.
Pramling Samuelsson, Ingrid; Williams, Pia; Sheridan, Sonja (2015). Stora
barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift for nordisk
barnhageforskning. Vol. 9 (7) s. 1-14.
SKL a. Förskola (2016-10-12) Sveriges kommuner och landsting
https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/forskolafritidshem/forskola.3256.html
SKL b. Fakta förskola (2016-10-12) Sveriges kommuner och landsting
https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/forskolafritidshem/forskola/faktaforskola.
3292.html
Skolverket a. (2013/16). Allmänna råd med kommentarer för förskolan. Stockholm:
Skolverket
Skolverket b. (2016-10-13). Stort intresse för bidrag till mindre grupper i förskolan.
Stockholm: Skolverket
41
http://www.skolverket.se/om-
skolverket/press/pressmeddelanden/2016/pressmeddelanden-2016-1.244816/stort-
intresse-for-bidrag-till-mindre-grupper-i-forskolan-1.250581
Skolverket c. (2015) Statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan läsåret 2016/17.
Stockholm: Skolverket
Skolverket d. Barngruppers storlek i förskolan. En kartläggning av aktuell
pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning (2016). Rapport
433. Stockholm: Skolverket
Sheridan, Sonja; Williams, Pia & Pramling Samuelsson, Ingrid (2014). Group size
and organisational conditions for children´s learning in preeschool: a teacher
perspective. Educational research, 2014. Vol. 56, No. 4, s. 379-297
Skolinspektionen (2013). Beslut för förskola i Uppsala kommun.
Skott, Pia (2011). Utbildningspolitik och läroplanshistoria. s. 325-340. I Larsson,
Esbjörn & Westberg, Johannes (red)(2011). Utbildningshistoria: en introduktion.
Lund: Studentlitteratur
SOU 1997:21 Växa i lärande - förslag till läroplan för förskolan för barn och unga 6-
16 år.
Utbildningsdepartementet (2015) Uppdrag att förbereda inför ett kommande uppdrag
om statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan.
Vassenden, Anders; Thygesen, Janne; Brosvik Bayer, Stian; Alvestad, Marit och
Abrahamsen, Gerd (2011). Barnehagenes organisering og strukturelle faktorers
betydning for kvalitet. Rapport IRIS nr. 29.
Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn - innebörder och
indikationer. Stockholm: vetenskapsrådet
42
Vetenskapsrådet a. (2010). Forskningsetiska principer. Inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Williams, Pia; Sheridan, Sonja; Harju-Luukkainen, Heidi; Pramling Samuelsson,
Ingrid (2015). Does group size matter in preschool teacher’s work? The skills teachers
emphasise for children in preschool groups of different size. Journal of Early
Childhood Education Research Vol. 4, No. 2 s. 93-108.