II. 2 Kul t u r h i s t o r i s k a arpxnent f ö r bevarande

Under de senas te decennierna nar i n t r e s s e t för Zldre bebyggelse och m i l -

jöer ökat. En l i v l i g deba t t k r ing bevarandefrsgcr h r f ö r t s . Tolkningen

a v begreppet "kul t u r h i s t o r i s k t vardeful l" ilar ocks% d i sku te ra t s .

Ark i t ek tu rh i s to r i ska k v a l i t e t s k r i t e r i e r ha r o f t a s t l e g a t till grund f ö r

an t ikva r i ska värderingar . S l o t t , p a l a t s , he r rg i rda r , verk a v våra mest

framst5ende a r k i t e ~ t e r e t c har a n s e t t s s j a l v k l a r a a t t bevara och vårda.

Begreppet k u l t u r h i s t o r i a omfat tar eme l l e r t id a l l a a spek te r av mänsklig

ku l tu r : levnadsförh&llanden, boende och verksamheter. I Stockholm ha r

ocksa en allman enighet vux i t fram k r i n g bevarandet a v omraden med t r ad i -

t i o n e l l t uppförda småstugor, f r smst p5 Södermalm, som ge r oss en väsent-

l i g kunslcap on stockholmarnas l i v s v i l l k o r under många sek le r . k n har

också a l l t m e r kommit till ins ik ten a t t i n s a t s e r f ö r bevarande i n t e endast

bör omfatta enstaka s ä r s k i l t vä rde fu l l a byggnader utan ock& he la områ-

den, även om i n t e a l l a byggnader va r f ö r s i g är s a r s k i l t märkliga. I

Stockholms kommun ha r i en l ighe t harmed v i k t i g a bes lu t f a t t a t s om bevarande

a v sammanhängamde k u l t u r h i s t o r i s k t vä rde fu l l a områden, sssom Gamla Stan samt

på Södermalm t ex i söbe rge t och Iihriaberget Östra. Däremot ha r ännu e j den

senare stenstadsbebyggelsen, hyreshusen - de f l e s t a stockholmares boende-

form f r o m 1800-talets m i t t - och de synliga v i t tnesbörd om invånarnas

verksamheter och f örsörjningsmö J l ighe t e r som t ex. Zldre industribyggnader

u tgör , i s t ö r r e utstr9cl;ning b l i v i t f ö r e ~ % l f ö r medvetna bevarandeåtgärder.

A t t enstaka s S r s k i l t k u l t u r h i s t o r i s k t v5 rds fu l l a byggnader e l l e r mindre

omr5den görs till förem3.l f ö r s p e c i e l l omsorg, medan omgivningen förs-

m a s , kan l ä t t leda till en o l y c k l i g i s o l e r i n g a v d e t vä rde fu l l a huset - e l l e r omradet. Det kan p5 &got sätt f ö r e f a l l a leva s i t t ege t l i v s k i l t

f r å n den omgivande mer förunder l iga staden. En 1Sngsammare och varsam-

mare s tadsförnyelse är dä r fö r önskv%.rd. 3 e t synes arbets,,guppen vasent-

l i g t a t t s t r ava e f t e r en b ä t t r e k o n t i n u i t e t i stadsomvandlingen. B e g r e p

pe t k u l t u r h i s t o r i a omfat tar ocksa - i n t e minst - stadsbyggandets h i s t o r i a .

Det är d ä r f ö r Önskvärt a t t s tadens h i s t o r i s k a u tveckl ing k l a r t sk11 kunna

u t l ä s a s ur dagens s t adss t ruk tu r . Vikt igare än a t t bevara enstaka monument

måste vara a t t s tadens h i s t o r i a görs f a t t b a r .

Katarinaberget v i s a r e t t t v ä r s n i t t a v stockholmsk stadsbyggnadshistoria

genom ca 350 å r . I d e t fö l jande s k a l l bevararideargumenten narrnare moti-

veras.

Fortfarande kan de väsen t l iga dragen i Stockholms stadsbyggnadsutveck-

l i n g under de f ö r s t a f y r a seklerna a v s tadens h i s t o r i a konkret u t l ä s a s

genom a t t Staden Nellan Broarna f å t t behal la s i n medeltida s tadsplan och

a t t de ålderdomliga husen - k o n t i n u e r l i g t om- och t i l l bygda genom sek-

l e rna - bevarats . Stadens därnäs t f ö l jande stadsbyggnadshistoria g ä l l e r

främst exploater ingen a v malmarna, den successiva utbyggnaden inom

1600-talsplanernas ram under perioden f r å n 1630 och fram till t iden f ö r

niista s t o r a expansionst id, 1800-talets andra h ä l f t . De områden som främst

berördes a v denna utbyggnad a v mer stadsmässig a r t v a r nedre Norrmalm

och norra Södermalm. Den successiva förnyelsen och omvandlingen skedde

o f t a i form a v om-, till- och påbyggnader a v redan b e f i n t l i g a hus. Riv-

ningar a v stenhus förekom s ä l l a n . Kungsholmen och 6stermalm va r under

denna period genom s i t t mer p e r i f e r a läge mindre s tadsmässigt bebyggda.

Dessa s t adsde la r i l l u s t r e r a r idag b ä t t r e den senare exploaterings-

perioden, 1800-talets senare d e l och s e k e l s k i f t e t .

Ännu f ö r några decennier sedan gav Morrmalm en god b i l d a v dessa 250

å r a v stockholmskt stadsbyggande. Nu ä r s tadsdelen till s i n a väsent-

l i g a d e l a r h e l t omdanad, även om v ik t iga s p l i t t r a d e r e s t e r ännu f i n n s

kvar no r r om Kungsgatan samt k r i n g Gamla Brogatan, på Blasieholmen

o s v. Det enda kvarvarande s t ö r r e område da r denna periods stadsbyg-

gande fo r t f a rande kan s tuderas a r sålunda norra delen a v Södermalm.

Här f i n n s ännu sammanhAngande omraden d s r den kont inuer l iga utbyggnaden

f r%n 1600-talet fram till våra dagar k l a r t kan s tuderas , aven om v i s s a

s t ö r r e ingrepp g j o r t s i sen t i d . Den geografiska enhet denna s tud ie om-

f a t t a r u tgör väsen t l iga d e l a r a v d e t t a område.

Detta förhål lande u tgör d e t kanske väsen t l igas t e s k ä l e t f ö r a rbe ts -

gruppens å s i k t a t t omr%det i huvudsak bör bevaras. På de två å lders-

kar torna 1 och 2 redovisas byggnader f r å n t iden f ö r e 1700 samt f r å n

1700-talet. På kar torna ha r markerats hus med i huvudsak b ibehål len

ka rak tä r , v i l k a s j ä l v k l a r t bör bevaras och vårdas. Med s t reckskraf -

f e r i n g anges de byggnader som om- e l l e r påbyggts under senare t i d . Det

f i n n s s t a r k a skä l f ö r a t t i s t ö r s t a möjliga u t s t r äckn ing verka f ö r be-

varande också a v dessa byggnader. De u tgör v i k t i g a dokument över

stockholmsk byggnadstradition.

I Stockholm var byggnadsverksamheten mycket l å g under f ö r s t a hä l f t en

av 1800-talet. Mycket f å byggnader i staden f inns fortfarande kvar fr%n

perioden. Detta f å t a l bör s%lunda bevaras f ö r a t t möjligheten a t t er-

hå l la konkret kunskap om denna t i d s stockholmsarkitektur i n t e skall gå

förlorad. P% kartorna 3 och 4 har markerats de byggnader som byggts mel-

lan 1800 och 1870 inom utredningsområdet.

Nar det g a l l e r perioden f rån och me& 1870-talet f inns ?innu betydande

de la r av bebyggelsen kvar på o l ika h å l l i staden. Bian kan i och f ö r s i g

knappast motivera bevarande av a l l bebyggelse f r%n denna t i d . Inom de t t a

omr%de ar emel ler t id byggnaderna f r ån denna t i d väsentl iga f ö r a t t sk i ld ra den f o r t s a t t a kontinuiteten inom omr%det. Tre o l ika skal f ö r be-

varande a v en s t o r del av dessa yngre byggnader redovisas här nedan:

ku l tu rh i s to r i sk t egenvärde, varde i stadsbilden s a m t byggnader a v v ik t

f ö r a t t ski ldra Götgatans kontinuerl iga utbyggnad.

P% kar ta 10 redovisas de f a s t i ghe t e r byggda mellan 1870 och 1929 som

arbetsgruppen anser vara a v s t o r t ku l tu rh i s to r i sk t in t resse . Urvalet

a r begränsat och grundar s i g de l s p% byggnadernas a rk i tek turh i s to r i ska

egenvärde och de l s på andra ku l tu rh i s to r i ska k r i t e r i e r . I det senare

f a l l e t handlar de t f ramst om vissa ins t i fh ioner samt om industr ih is-

t o r i s k t in t ressanta byggnader.

Det bör observeras a t t utvärderingen endast g j o r t s f ö r t iden fram till

1930 och de t bör understrykas a t t de t ta in te a r beroende p% n%gon under-

värdering a v senare t i d e r s bebyggelse i förhallande till den äldre.

Nagra spec ie l l a bevarandeåtgärder synes emel ler t id f ö r närvarande knap

past nödvändiga f ö r den yngre bebyggelsen. Däremot ar de t o f t a nödvändigt

med ant ikvar isk kontrol l vid ombyggnad och underhAl1. Gränsen 1930 a r vald

med hänsyn till a t t yngre bebyggelse i s t o r t s e t t har modern bostadsstandard

och saledes a r lämplig a t t bevara aven u r bostadsförsörjningssynpunkt. Mo-

dern bebyggelse f i nns redovisad p% kar ta 11. arta 12 som ar hämtad u r ut-

redningen "Ma,lmarna" redovisar en byggnadshis t o r i sk värdering av enskilda

hus fr%n 1930- och 40-talen. Härtill bör aven framhållas Medborgarhusets

v ikt iga r o l l i kommunens h i s to r ia .

Götgatan a r i dag den enda a v malmarnas gamla huvudaff5rsstråk med

karaktären bevarad. Gatans motsvarigheter på Norrmalm, Regerings-

gatan och Drottninggatan ha r genom ci typlanens genomförande till s t o r a

d e l a r f ö r l o r a t s ina ursprungliga karaktärsdrag genom a t t den ä l d r e

bebyggelsen r i v i t s . Den andra huvudgatan på Södermalm, Hornsgatan,

har genom senare t i d e r s breddningar också förändra ts . Arbetsgruppen

a n s e r dä r fö r a t t d e t ä r v a s e n t l i g t a t t man i bebyggelsen k r i n g Göt-

gatan kan u t l ä s a dess h i s t o r i a f r å n 1640-talet fram till våra da-

gar. Därför h a r också bebyggelse f r å n t iden e f t e r 1870, oavse t t

om den i och f ö r s i g f ö r e t e r hög a rk i t ek ton i sk k v a l i t e t e l l e r an-

n a t v a s e n t l i g t k r i t e r ium f ö r bevarande, s t o r betydelse f ö r a t t

s k i l d r a kon t inu i t e t en i gatans h i s t o r i a . Bevarandeförslaget omfat-

tar sålunda h a r i s t ö r r e u t s t r äckn ing an i övriga d e l a r också be-

byggelse f r å n senare t i d . Karta 13 s k i l d r a r dessa förh3llanden.

Arbetsgruppen har på k a r t a 14 markerat de s t r å k och gaturum som

äger s ä r s k i l t höga stadsbildsmassiga k v a l i t e t e r . Se v idare a v s n i t t

11.3. Byggnader som, utan a t t i s i g äga e t t s t o r t ku l tu rh i s to -

r i s k t egenvärde, a r a v s ä r s k i l d v i k t f ö r dessa gaturums ka rak tä r

har markerats p% kar tan . E t t bevarande aven a v dessa byggnader

måste anses som en angelägenhet a v s t o r v ik t .

Inom området f i n n s e t t s t o r t a n t a l k u l t u r h i s t o r i s k t mycket varde-

f u l l a byggnader. Många a v dem torde h e l t k l a r t uppfyl la de k rav

som u p p s t ä l l s f ö r byggnadsminnesförklaring. De f l e s t a a v dessa a r

i kommunens ägo. Se v idare a v s n i t t e t 111.5 Genomförande.

1600

-TA

LSB

tBY

GG

EL5

E

ELL

ER

A

LDR

E

ME

D I

STO

RT

SE

TT

GE

JAR

AD

K

AR

AK

TA

R

OV

RIG

16

00-T

ALS

BE

BY

GG

ELS

E