Download - Klas Eklund 7 april 2003
1
Klas Eklund7 april 2003
EURON:DE EKONOMISKA
ARGUMENTEN
2
VIGGOS VALUTA?
3
GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR
Allt svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs mot omvärlden
Nationalstaten överspelad i viktiga frågor Skärpta krav på attraktionskraft: “Den
gyllene tvångströjan” Grundläggande fråga: Hur förhålla sig till
detta - politiskt och ekonomiskt? Stå vid sidan av? Ta ansvar för gemensamt
arbete? Aktivt fundera vilka beslut som bör lyftas över nationalstatens nivå?
4
VALUTASYSTEM OCH MÅL Tre mål: Stabilitet, likviditet och
självständighet Tre valutasystem
Fasta (men justerbara) kurser Rörliga kurser Valutaunion
Inget system når alla mål Inget är perfekt - men störst risker med
justerbar fast kurs Världen går mot större valutablock,
som flyter mot varandra
5
CALMFORSKOMMISSIONEN (1996) Politisk fördel att vara med
Viktigare ju större unionen blir EMU högre tillväxt
Större marknad, ökad handel, stordrifts-fördelar, hårdare konkurrens
Ger snabbare produktivitetstillväxt Men stabiliseringspolitiska risker vid
övergången EMU inget “optimalt valutaområde” Sverige hade budgetunderskott, inflationshistoria,
instabil valuta Risk för arbetslöshet och finansiell stabilitet om
Sverige drabbas av “asymmetrisk chock” Slutsats: Gå in senare - när Sverige är
redo
6
HÅLLER CALMFORS’ ANALYS FORTFARANDE?
Större union ger större politiska vinster och gör det dyrare att stå utanför
Större union och ökad handel ger starkare tillväxteffekter - styrks av ny forskning
Men större union gör det också svårare att hitta en gemensam penningpolitik Även om ökad integration minskar risken för
störningar Slutsats: Både större möjligheter och
större svårigheter!
7
ÖKAD HANDEL – SÄRSKILT FÖR SMÅFÖRETAG
Ny insikt: Själva existensen av olika valutor är ett handelshinder
Beror på ökad vertikal specialisering När investeringar krävs för att expandera
utomlands blir valutaosäkerhet ett stort bekymmer
Slutsats: En gemensam valuta borde få gynnsamma effekter Men det har – tills nyligen – varit svårt att ge
empiriska belägg
8
HANDELSEFFEKTER AV VALUTAUNIONER
Rose (2000) 240%Frankel & Rose (2002)290%Engel & Rose (2002) 240%Glick & Rose (2000) 100%Rose & Wincoop (2001) 140%Lopez & Meissner (2001) 100%Levy (2001) 50%Nitsch (2002) 85%Flandreau & Maurel (2001) 220%Klein (2002) ´´ 50%Källa: Alesina, Barro, Tenreyro, NBER 2002(endast signifikanta resultat)
Rose (2002), meta-studie ca 100%
9
VARUEXPORT TILL EMUIndex 1998=100
10
EFFEKTER AV ÖKAD HANDEL
Ökad handel ger högre tillväxt Stordriftsfördelar Hårdare konkurrens
Fördubblad handel kan ge 30% högre köpkraft efter 20 år (Frankel och Rose)
Ökad valfrihet för konsumenterna Betyder högre välfärd Och ökad samvariation av konjunkturer
minskar sårbarheten
11
FÖRDELARNA MED EN STOR KAPITALMARKNAD
Större hemmavaluta ger större stabilitet Bättre förutsättningar absorbera chocker
Lägre riskpremium ger lägre ränta Högre likviditet ger lägre kostnader
Kommer att synas även i statsbudgeten... Större tillgänglighet till finansiering, inte
minst för små företag Påverkar företagsvärderingar positivt Ökade direktinvesteringar
12
SNABBARE STRUKTUR-OMVANDLING
Gemensam valuta påskyndar integrationen av marknader
Medför mindre prissegmentering Vertikal handel medför fler
företagsaffärer och fusioner Kan medföra att EU-kommissionen ändrar
synen på hur konkurrens bör analyseras och vad som är hemma-marknad Jämför Volvo-Scania
13
EURON GER PRISPRESS Nationella gränser och valutor segmenterar
priser Bättre genomskinlighet för konsument ger
långsiktig prispress via skärpt konkurrens Viktigt för Sverige, med en prisnivå 20%
över EU-snittet Ändå kortsiktiga prisstegringar vid
växlingen: ”Smyghöjningar” på flera tjänster och dagligvaror Oklart hur mycket
Men den effekten är övergående
14
”HAR INTE RÖRLIG VÄXELKURS VARIT BRA FÖR SVERIGE?”
Exporten har gynnats när kronan fallit. Men köpkraften urholkas Svag krona ger kortsiktig konkurrenskraft - inte
långsiktig omvandlings- och tillväxtkraft Minskar trycket på strukturreformer
Inte den rörliga kursen i sig som givit ekonomisk stabilitet
Skälet är budgetsanering, EU-medlemskap, konvergensprogram, inflationsmål och Riksbankens självständighet
Kronan har varit instabil – trots allt detta!
15
RÄNTESPREAD MOT TYSKLAND10-åriga statsobligationer
cma 5Source: EcoWin
91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
Första konvergensprogrammet
Flytande kronaInflationsmål
16
KRONKURSENTCW
Sweden TCW index, close daily [cma 5]
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02100
105
110
115
120
125
130
135
140
145
150
Calmforskommissionen
Göran Perssons EMU-tidtabell
17
EUR/SEK OCH ERICSSON
Ericsson B, SEK Spot Rates, EUR/SEK
Source: EcoWin
sep98
dec99
mar jun sep dec00
mar jun sep dec01
mar jun sep
EU
R/S
EK
8,00
8,25
8,50
8,75
9,00
9,25
9,50
9,75
10,00
Pric
e/S
EK
20
40
80
160
18
RÖRLIG KURS OFTA IRRATIONELL
Valutans signaleffekt är överskattad Kursen kan hamna långt från
”fundamenta” Osäkra förväntningar Finansiella marknader styr Flockmentalitet
Risk att kronan blir “swing currency” vid utanförskap
Är Sverige för litet för egen valuta? Investeringseffekter? Risk för företagsflytt
på sikt?
19
EURON GER ÖKAD STABILITET Valutaunionen betyder inte ”fast
växelkurs” utan att kronan försvinner! Sverige får rörlig växelkurs – men mot färre handelspartners
Nästan hälften av Sveriges utrikeshandel sker med EMU och Danmark. Än mer när kandidatländerna kommer med
Hälften av kronvolatiliteten i handeln ”internaliseras”
Betyder ökad stabilitet för företag – och för den ekonomiska politiken
20
SLUTSATS - HITTILLS Den gemensamma valutan ger en påtaglig
ökning av handeln Produktiviteten stiger Mer genomskinlighet ger prispress och
valfrihet för konsumenterna Mer likvid kapitalmarknad, lägre
riskpremie Bättre tillgång till finansiering, ökade
investeringar Stabilare valutarelationer Resultat: Snabbare tillväxt och högre
välstånd
21
VAD TYCKER NÄRINGSLIVET OCH EKONOMERNA?
83% av svenska börs-VD:ar för euron 70% av småföretagarna 61% av ekonomiprofessorerna ska rösta Ja 20% Nej 19% Vet ej/vill ej svara
Politiska fördelar: 57% Politiska nackdelar: 11% Ekonomisk fördelar: 40% (Lägre priser, högre
tillväxt) Ekonomisk nackdel: 29% (Risk för arbetslöshet)
22
HUR ÄR DET MED STABILI-SERINGSPOLITIKEN?
Räntan ska sättas utifrån hela EMU-området. En stor union betyder att flera regioner riskerar få ”fel” ränta
Men Sverige är inte heller ett optimalt valutaområde.
Avgörande: Att Sverige i snitt är i fas med EMU i snitt
Så är det! Betyder att ECBs ränta normalt stabiliserar även Sverige
23
SVERIGE I FAS MED EMUSkillnad mellan outputgap
0402009896949290888684828078
6
4
2
0
-2
-4
-6
6
4
2
0
-2
-4
-6
Procent-enheter
Källor: OECD, SEB
Sverige minus EMU
Prognos SEB
24
FINANSPOLITIKEN KAN STABILISERA
Stabilisering via ECB och minskad valutavolatilitet
Om vi ändå avviker, t ex via löneinflation Finanspolitiken styrs nationellt
Alltså fel att påstå att vi saknar stabiliseringspolitik
Bra med finanspolitik efter brusten bubbla och vid mycket låga räntor
Sverige har starka ”automatiska stabilisatorer”
Om de inte räcker: Politiska beslut
25
BEHOVET AV STARKARE RAMAR FÖR FINANSPOLITIKEN
Kan politikerna axla en mer aktiv roll för finanspolitiken?
Buffert behövs. Bra med mer ambitiöst saldomål. Men varför särskilda fonder?
Möjligt bygga mer robusta institutioner? Lär av penningpolitiken:
Klart mål för stabiliseringen Tydliga medel Transparens Expertkompetens
26
”MEDFÖR INTE ERM FAROR?” Nej! ERM är inte som den gamla fasta
växelkursen Övergående period innan kronan försvinner Centralkursen blir sannolikt konverteringskurs Centralkursen sätts med marknadens reaktioner i
åtanke Visst utrymme för fluktuationer inom bandet Centralkursen försvaras av både ECB och
Riksbanken Inget land har upplevt spekulativa
attacker i det nya ERM-systemet
27
”BETYDER INTE ERM HÖGRE RÄNTOR?”
Tvärtom! Ränteparitetsvillkoret gäller:Rsv = Rty + vxk + rp
Inom ERM styrs räntan av (den fasta) växelkursen
Betyder lägre obligationsräntor när riskpremien faller
Betyder att Riksbanken kan sänka räntan - inte att den måste höja! Höjd ränta hjälper ej: Transmissionsmekanismen
svagare (både via långränta och valuta) Prognos: Lägre styrränta i ERM än utanför
28
”TYSKLANDS PROBLEM VISAR ATT VI BÖR UNDVIKA EURON”
Nej, Tysklands problem går djupare än så Problemen är inhemska:
Återföreningens kostnader Usel sysselsättning pga stel arbetsmarknad Misskötta statsfinanser
Räntesänkning kan lindra våndan - men inte ge långsiktig tillväxt
Devalvering utesluten för Tyskland Tyskland behöver strukturreformer –
oavsett EMU
29
TYSKLAND: LÅNGSIKTIGA SYSSELSÄTTNINGSPROBLEM
0100999897969594939291
110
108
106
104
102
100
98
96
110
108
106
104
102
100
98
96
Källor: OECD, SEB
Index 1991=100
Euro-zonen exkl. TysklandTyskland
30
HUR TA ANSVAR? Ska Sverige åka snålskjuts eller
delta aktivt? Större inflytande i unionen än
utanför Eurorådet och ECB
Sverige kan göra nytta i EMU Modernisera ECB Öka transparens och öppenhet
31
SUMMA SUMMARUM
För: Integrationen, arbetet för ett fredligt och väl fungerande Europa
För: Tillväxt, köpkraft För: Lägre inflation Mot: Stabiliseringspolitiken• Kan stabiliseringspolitiken stagas upp?• Vad är viktigast?• Vill Sverige vara med i integrationsarbetet, ta ansvar och använda euron som verktyg?
• Inget valutasystem är perfekt! Euron är varken himmel eller helvete!