www.atvidaberg.se KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA
2
Årsredovisning 2017 Åtvidabergs kommun
Fastställt av: Kommunfullmäktige
Datum: 2017-05-30
Dnr: 2018-00171
Åtvidabergs kommun
597 25 Åtvidaberg
Telefon: 0120-830 00 Fax: 0120-352 29
E-post: [email protected]
Webbplats: www.atvidaberg.se
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Åtvidaberg – kommunen med framåtanda ........................................... 4
Mål och God ekonomisk hushållning .................................................... 9
God ekonomisk hushållning .................................................................. 9
Hållbarhetsprogram ............................................................................. 12
Ekonomi ................................................................................................ 14
Kommunsektorns ekonomi .................................................................. 14
Åtvidabergs kommuns ekonomi .......................................................... 15
Personal ................................................................................................ 36
Personalstatistik .................................................................................. 37
Budgetuppföljning ................................................................................ 39
Driftredovisning ................................................................................... 39
Investeringsredovisning ....................................................................... 42
Kommunstyrelse ................................................................................... 45
Kommunledningsförvaltningen ............................................................ 47
Barn- och utbildningsförvaltningen ...................................................... 51
Vård- och omsorgsförvaltningen .......................................................... 60
Samhällsbyggnadsförvaltningen .......................................................... 70
Bygg- och Miljönämnd ......................................................................... 78
Valnämnd .............................................................................................. 80
Principer och förklaringar .................................................................... 81
Bilaga Uppföljning hållbarhetsprogram
4
ÅTVIDABERG – KOMMUNEN
MED FRAMÅTANDA Åtvidaberg har ett mycket attraktivt läge. Här finns närhet till såväl kust som
storstad, fin natur, sjöar, bad och ett rikt friluftsliv. Tillsammans med
medborgare, föreningar och näringsliv har kommunen arbetat fram en vision med
sikte på 2020 – Kommunen med framåtanda.
5
Vår övergripande vision syftar till att utveckla både den geografiska kommunen,
som en del i den regionala utvecklingen, och Åtvidabergs kommun som en
framåtsträvande organisation.
En förutsättning för att uppnå visionen är att ha en helhetssyn och att tänka samt
agera långsiktigt. För att nå målen måste vi arbeta med ständig förbättring och
utveckling. Det är nödvändigt att vara tydlig i kommunikationen, ha mod, sticka
ut och prova nya lösningar. I Åtvidabergs kommun sammanfattar vi allt detta i ett
ord - framåtanda. Framåtanda är ett förhållningssätt som ska genomsyra
kommunens arbete och därmed skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt i
ekonomi, befolkning och näringsliv. För att lyckas har det i visionen identifierats
fyra framgångsförhållanden.
Stolthet och gemensamt ansvar Åtvidabergs kommun, medborgare och företagare är tillsammans delaktiga i
samhällsbyggandet. Demokratin i Åtvidabergs kommun ska präglas av öppenhet
och bra informationsspridning. I Åtvidaberg ska vi känna och visa stolthet över
det vi åstadkommer. Vi ska uppmuntra goda exempel för att inspirera alla att vara
goda ambassadörer för Åtvidaberg.
6
Sommaren 2017 arrangerade kommunen det uppskattade sommarlovslägret för
barn och unga i samarbete med kommunens samlade föreningsliv. Syftet med
lägret har varit att ta ett gemensamt ansvar och samverka för goda och trygga
uppväxtvillkor på fritiden för barn och ungdomar i Åtvidaberg. Vi vill också
skapa förutsättningar för att fler barn ska bli fysiskt aktiva och gå med i en
förening.
Utvecklingsarbetet inom Bildningscentrum Facetten har fortsatt 2017 för att
kunna möta dagens och morgondagens utbildningsbehov av ungdomar och
vuxna. Inom grundskolan har ett målmedvetet arbete med att få bättre kontroll på
resultaten i samtliga årskurser fortsatt. Bra resultat i grundskolan ger möjligheter
till att bli antagen till något av gymnasiets nationella program som i sin tur är en
väsentlig kompetens för att kunna komma in på arbetsmarknaden eller kvalificera
sig för vidare utbildning.
Kommunen har i sin satsning på våra äldre valt att bygga upp en kooperativ
hyresrättsförening. Under 2017 har planeringen för byggnation av ytterligare 20
SÄBO-platser fortsatt. Olika grupper av äldre ska kunna bo bra, fortsätta leva ett
självständigt liv och röra sig på egen hand i bostaden och närområdet. Det är ett
arbete som kräver aktiv samverkan mellan flera olika aktörer, såväl lokalt som
regionalt.
Under 2017 har kommunen fortsatt arbetat med att stödja tillskapandet av fler
centrumnära trygghetsboenden. De nya lägenheterna för tryggt boende är ett
första steg där kommunen medverkar i skapandet av fler möjligheter för äldre att
hitta ett centralt boende nära affärer, kommunikationer, vårdcentral och annan
samhällsservice.
Åtvidaberg har en historia som ska återspeglas genom ett samlat kulturcentrum
där dåtid, nutid och framtid möts över generationsgränserna. Vi vill skapa ett
kulturellt centrum där museum, bibliotek, kultur och turistbyrå samspelar med
varandra. Kommunen ser också ett framtida kulturcenter som ett nav i
integrationsarbetet. Arbetet med kommunens centrumutveckling fortsätter med
flytt av bibliotek till kommunens nya kulturcentrum och samarbetsprojekt med
handlarna i centrum.
För att främja integrationen ytterligare var det möjligt för föreningar att även
under 2017 söka kommunalt bidrag och intresset har varit fortsatt stort.
Under sommaren 2017 övertog kommunen kostverksamheten som förser vår
omsorg och skolor med måltider och råvaror. Övertagandet har gått bra och
arbetet sker enligt den beslutade måltidspolicyn vilket garanterar en god kvalité
på våra måltider.
Bra vardagsliv och trygghet Åtvidaberg ska vara en kommun där invånarna upplever ett intressant och bra
vardagsliv. Åtvidaberg är en av Sveriges tryggaste kommuner och ska så förbli.
Centralorten Åtvidaberg ska fortsätta att utvecklas till en ort med
småstadskaraktär, samtidigt som övriga orter i kommunen ska utvecklas var och
en efter sina förutsättningar.
7
Det är attraktivt att bo i Åtvidabergs centrum och idag råder det bostadsbrist inom
alla boendeformer i kommunen. Befolkningen har ökat de senaste tre åren och
under 2017 fick vi ytterligare 14 invånare fler i vår kommun.
Genom samverkan och dialog med befintliga fastighetsägare och andra
intressenter är ett antal byggprojekt på gång i kommunen och då främst i
centralorten Åtvidaberg. Under 2017 har vi släppt och detaljplanerat fler
byggbara tomter i centralorten främst för hyres- och bostadsrättsbyggnation.
Intresse för att exploatera dessa tomter finns både från lokala företag och företag
utanför Åtvidaberg. Mark för byggexploatering finns även på andra platser i
kommunen och vi arbetar exempelvis med tillskapandet av fler tomter på i
Björsäter och Grebo. Vår bedömning är att kommunens attraktivitet som
bostadsort kommer att öka med hänsyn till vårt läge nära Linköping.
Arbetet med att profilera förskolornas verksamheter fortsätter i syfte att
underlätta valet för föräldrarna. Inom grundskolan fortgår arbetet med
resultatfokus genom hela skolsystemet. Ett ökat antal barn har medfört att
förskoleorganisationen vuxit ur sina lokaler och kompletterande lokaler har
tillskapas på Långbrottsområdet. Även grundskolan expanderar och på Alléskolan
har kommunen tillskapat nya undervisningslokaler.
Åtvidabergs kommun har tagit ett stort ansvar för mottagande av nyanlända och
lyckats bra med att skapa boenden för främst ensamkommande barn och
ungdomar. Att få våra nysvenskar att känna sig välkomna till vår kommun och att
integrera dem i skola och arbetsliv är en stor och viktig utmaning som kräver
samarbete och mod att prova nya lösningar, inom kommunen men också hos
företag och föreningar. Ändrade förutsättningar i de statliga bidragssystemen
medför att kommunen behöver minska verksamheten för ensamkommande
ungdomar det kommande året och anpassning för detta påbörjades redan under
hösten.
Bredbandsutbyggnaden har fortsatt varit framgångsrik i centralorten under 2017.
Kommunen bygger tillsammans med Kommunalförbundet ITSAM ut
fiberanslutningar i hela centralorten. Intresset från Åtvidabergarna har fortsatt
varit över förväntan och anslutningsgraden är över 80 procent. Större delen av
centralorten har nu möjlighet att ansluta sig till bredband via fiber och arbetet
med att fortsätta utbyggnaden på landsbygden har påbörjats.
Under 2017 har arbetet med översiktsplaneringen (ÖP) och
bostadsförsörjningsprogrammet intensifierats och konkretiserats. ÖP ska beskriva
hur kommunen avser att nyttja mark och vatten inom kommunens geografiska
område. Kommunen vill särskilt lyfta hur vi planerar för en hållbar
samhällsutveckling och kommunikationer. ÖP ska även beskriva hur kommunen
vill utveckla och förstärka Åtvidabergs tätort, de strategiska orterna och skapa
förutsättningar för utveckling på landsbygden.
Ekonomi och hållbarhet Åtvidabergs kommun ska alltid sträva efter en god ekonomi. Kommunen som
organisation och serviceleverantör ska våga prova nya vägar med medborgarnas
behov i fokus. En förutsättning för ett hållbart samhälle är att alla medborgare tar
ett gemensamt långsiktigt ansvar för miljö och klimat. Att bevara det
riksintressanta eklandskapet med sitt unika djur och växtliv är en viktig del och
ett exempel på god ekonomisk hushållning och ekologisk hållbarhet.
8
Kommunen med Framåtanda ska gälla i hela vår kommun. Därför arbetar
kommunen med dialogträffar i kommunens fyra strategiska orter utanför centrala
Åtvidaberg. Under 2017 har möten genomförts med samtliga strategiska orter.
Kommunens strategiska orter är Grebo, Björsäter, Falerum och
Hannäs/Kvarnvik-Holmbo. Dessa orter har stor betydelse för att skapa bästa
möjliga förutsättningar för utvecklingen av kommunen som helhet.
Under 2017 har kommunen antagit en ny energi-och klimatstrategi som kommer
att vara ett viktigt övergripande styrdokument för kommunens olika verksamheter
Strategin är till för att på ett konkret och strukturerat sätt bidra till att uppfylla de
övergripande mål som har angetts i hållbarhetsprogrammets hållbarhetsfaktor, en
energieffektiv och fossilfri kommun.
Näringsliv Utveckling av näringslivet är viktigt för alla. Politiker och tjänstemän ska sträva
efter en bra dialog med näringsliv och företagare. Näringslivet och kommunen
ska samverka för fortsatt utveckling av samhället och skapa bra relationer med
universitet och högskola. Kommunens kommunikationer och
pendlingsmöjligheter inom regionen ska förbättras.
Åtvidaberg arbetar långsiktigt och lyhört med ständiga förbättringar utifrån lokala
behov som ett led i målsättningen att tillhöra de 30 procent bästa kommunerna i
Svenskt Näringslivs ranking. I den årliga rankingen 2016 bevisade vi att vi
fortsätter tillhöra de 30 procent högst rankade kommunerna, även om vi tappat
några placeringar ner till plats 83 av landets samtliga 290 kommuner. Enligt
rankingen är Åtvidaberg dock fortfarande bland länets högst rankade kommuner.
Samverkan mellan den kommunala organisationen och näringslivet har utvecklats
på ett prestigelöst och handlingskraftigt sätt. Tillsammans har vi under 2017
medverkat till att underlätta och stimulera entreprenörskap samt skapat
förutsättningar för nyetableringar i kommunen, genom ett aktivt samarbete för
långsiktighet.
Ett exempel på kommunens intresse att utgöra ett aktivt stöd till näringslivet är
BID 35 som är ett resultat av centrumutredningen vilken genomfördes som ett
gemensamt projekt mellan kommunen och Näringslivscentrum. Syftet med
arbetet inom BID 35 är att kommunen skall stödja en utveckling av
centrumhandeln. Målsättningen är att på sikt stödja tillväxten i kommunens
samtliga samhällsstrukturer och näringar.
Under 2017 genomfördes entreprenörsdagen lokalt i kommunen och kommunen
deltog också i den regionala industridagen.
Kommunens lokala näringslivsarbete och näringslivsarbetet i ett regionalt och
nationellt perspektiv har varit föremål för reformering i kommunen under det
gångna året. Vi vill vara en tydlig aktör i näringslivsfrågor och utgöra ett stöd
inom det som ingår i det kommunala kompetensområdet. Funktionen
näringslivsföreträdare finns från 2017 på plats i kommunen i syfte att förstärka
det kommunala näringslivsarbetet med näringslivsorgan och i direkt kontakt med
företag i vår kommun.
9
MÅL OCH GOD EKONOMISK
HUSHÅLLNING Det är kommunens vision, Åtvidaberg – Kommunen med framåtanda som är
ledstjärnan genom hela målstyrningsprocessen. Visionen och dess kärnvärden
mod, helhetssyn och långsiktighet, är de grundfundament som målen vilar på.
Målstyrningen syftar till att stödja organisationen i prioriteringar vid styrning och
uppföljning av verksamheterna.
God ekonomisk hushållning Åtvidaberg ska upplevas som en bra kommun att leva, bo och verka i. För att
skapa bästa möjliga livskvalitet, utveckling och tillväxt har visionens ledord –
mod, helhetssyn och långsiktighet lagt grunden för vår definition av god
ekonomisk hushållning.
God ekonomisk hushållning i Åtvidabergs kommun innebär planering och
hantering av kommunens verksamheter och ekonomi så att kommunen långsiktigt
har förmåga till kommunal service på en riksgenomsnittlig nivå.
Ovanstående innebär att politik och förvaltning på ett modigt men ansvarsfullt
sätt ska hushålla med de resurser kommunen har, så att kommunen som helhet -
nu och i framtiden - kan skapa tillväxt och god kommunal service.
För att säkerställa att kommunen utvecklas i linje med visionen och med
beaktande av god ekonomisk hushållning har tre övergripande finansiella mål,
fyra övergripande verksamhetsmässiga mål och tre personalmässiga mål för
kommunen som helhet formulerats.
10
Finansiella mål God ekonomisk hushållning innebär i normalfallet en resultatnivå som motsvarar
dels värdesäkring av det egna kapitalet dels ökningen av pensionsåtagandena.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har som schablon för god ekonomisk
hushållning angett att resultatet bör uppgå till två procent av skatteintäkter och
kommunalekonomisk utjämning.
Det är viktigt att förstå hur allting hänger ihop och hur omvärlden, intäkter och
kostnader påverkar vardagen i Åtvidaberg nu och i framtiden. Åtvidabergs
kommun har succesivt förbättrat sin förmögenhetsställning från en låg nivå i
jämförelse med genomsnittet i rikets kommuner.
För att kommunen ska uppnå god ekonomisk hushållning måste soliditeten
stärkas. Positiva resultat och försiktig investeringsnivå medger hög
självfinansiering av kommunens investeringar och amortering av skulder, vilket
successivt förbättrar kommunens förmögenhetsställning. Därutöver behöver
kommunen positiva resultat för att klara ökade pensionskostnader och ökad
försörjningskvot.
De finansiella målen tar sikte på kommunens möjlighet att uthålligt kunna
tillhandahålla god kommunal service. De finansiella målen ska säkerställa så att
var tid/generation betalar sin kommunala service, det vill säga att dagens
medborgare finansierar sin kommunala välfärd och inte skjuter upp betalning till
framtida generationer.
Soliditet - Soliditeten ska öka, för att på sikt motsvara genomsnittet för rikets
kommuner, för närvarande drygt 45 procent.
Soliditeten har ökat med 4,4 procent till 42,5 procent. Soliditetsmålet för 2017 har
därför nåtts.
Resultat - Resultatet före jämförelsestörande poster ska i genomsnitt uppgå till
minst 21 Mkr per år under respektive mandatperiod, år 2017 motsvarade detta 3,2
procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.
För år 2017 redovisar kommunen ett resultat före jämförelsestörande poster om
33,8 Mkr. Budgeterat resultat uppgår till 21,0 Mkr.
Resultatmålet för året har således uppnåtts. Resultatmålet före jämförelsestörande
poster för mandatperioden 2015 – 2018 uppgår till 84 Mkr. Resultaten för åren
2015 till 2017 uppgår till 97 Mkr vilket innebär att även det långsiktiga
resultatmålet för mandatperioden är nått.
Investeringar - Utfallet för mandatperiodens nettoinvesteringsutgifter ska
maximalt motsvara 100 procent av mandatperiodens resultat före
jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i kommersiella
verksamheter.
Nettoinvesteringsutgifterna uppgår hittills till 64,3 Mkr (exklusive investeringar i
kommersiella verksamheter). Detta sammantaget med investeringsplaneringen
resten av mandatperioden, 41,7 Mkr, understiger mandatperiodens uppnådda och
planerade resultat, vilket indikerar att det långsiktiga investeringsmålet kan nås.
11
Verksamhetsmässiga mål De verksamhetsmässiga målen ska bidra till kommunens möjligheter att uppnå
visionen och god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att främja såväl
ändamål som effektivitet och göra uppdraget tydligt gentemot medborgarna,
brukare och övriga intressenter som kommer i kontakt med kommunen.
De fyra övergripande verksamhetsmässiga målen utgår från visionens fyra
framgångsförhållanden.
Stolthet och gemensamt ansvar - Kommunens beslut och verksamhet ska bidra till
att medborgarna känner stolthet att bo i Åtvidaberg. Kommunen ska i
medborgarundersökningen tillhöra de 30 procent bästa kommunerna.
I Statistiska Centralbyråns (SCB) Medborgarundersökning hösten 2017 fick
Åtvidabergs kommun resultat enligt nedanstående tabell.
Medborgarundersökning 2017
Index för
Åtvidaberg
Genomsnittligt index för samtliga
138 undersökta kommuner
Medborgarnas bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på.
58 60
Medborgarnas bedömning av kommunens verksamhet.
49 55
Medborgarnas bedömning av sitt inflytande i kommunen.
34 40
Åtvidabergs kommun har ökat sitt index för samtliga tre områdena men ligger
fortfarande under det genomsnittliga indexet inom samtliga områden. Kommunen
når inte upp till målet att tillhöra de 30 procent bästa kommunerna.
Bra vardagsliv och trygghet - Åtvidaberg ska vara en av Sveriges tryggaste
kommuner. Kommunen ska i trygghetsundersökning tillhöra de 30 procent
tryggaste kommunerna.
I SKL:s Öppna jämförelser – trygghet och säkerhet 2016 placerade sig
Åtvidabergs kommun på 28:e plats bland Sveriges samtliga kommuner. Det är en
försämring med tre platser i jämförelse med år 2015. Kommunen tillhör
fortfarande de 30 procent tryggaste kommunerna och målet är därmed nått.
Ekonomi och hållbarhet - Åtvidabergs kommun tar ansvar för hållbar miljö genom
låga koldioxidutsläpp. Kommunen ska tillhöra de 30 procent av kommunerna
som har lägst koldioxidutsläpp per invånare.
Åtvidabergs kommun ligger på 59:e plats av landets kommuner avseende
koldioxidutsläpp. Kommunen har således nått målet att tillhöra de 30 procent av
landets kommuner som har lägst koldioxidutsläpp.
Näringsliv och kommunikation - Åtvidabergs kommun ska bidra till näringslivets
utveckling. Kommunen ska i Svensk Näringslivs ranking tillhöra de 30 procent
bästa kommunerna.
I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat år 2017 placerade sig
Åtvidabergs kommun på plats 83 av totalt 290 kommuner. Åtvidabergs kommun
12
har tappat 19 placeringar jämfört med föregående år. Kommunen tillhör trots
detta även i år de 30 procent högst rankade kommunerna och målet är därmed
nått.
Personalmässiga mål För Åtvidabergs kommun är det nödvändigt att vara en attraktiv arbetsgivare för
att kunna locka till sig, behålla och utveckla kompetenta medarbetare.
Åtvidabergs kommun har ansträngd ekonomi vilket innebär att vi har svårt att
konkurrera med enbart ekonomiska incitament.
Arbetsmiljö, påverkansmöjligheter och arbetstillfredsställelse är faktorer där vi
kan dra nytta av att vara en liten kommun där möjligheten till helhetssyn är större.
Därför har kommunen tre mål på personalområdet som tar fasta såväl på att
ekonomisk hushållning som en hållbar och attraktiv arbetsmiljö.
Andelen övertidstimmar i förhållande till ordinarie tid ska minska jämfört med
föregående år.
Under 2017 uppgick den totala mer- och övertiden till cirka 24 000 timmar eller
1,3 procent av den arbetade tiden, vilket är en minskning jämfört med 2016.
Målet är därmed uppfyllt.
Sjukfrånvaron ska utgöra max fem procent av den ordinarie arbetstiden.
Sjukfrånvaron i förhållande till den ordinarie arbetstiden uppgick under året till
6,3 procent, vilket innebär en liten minskning jämfört med förra året. Trots
minskningen nås inte målet.
Totalindex i medarbetarenkäten ska ligga över 75.
I oktober 2017 genomfördes återigen en medarbetarenkät i syfte att ta reda på hur
medarbetarna upplever sin situation och att på så sätt identifiera viktiga
utvecklingsområden. De områden som behandlades var Arbetssituationen som
helhet, Motivation, Ledarskap och Styrning. Översiktligt index för hela
kommunen var 75 av 100, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år och i
och med det så når vi vår målsättning att ha ett översiktligt index på 75.
Summering Kommunen har god ekonomisk hushållning när de finansiella målen är uppfyllda
samt att huvuddelen av de verksamhetsmässiga målen och de personalmässiga
målen är uppfyllda.
De finansiella målen uppnås eller bedöms kommer att uppnås under
mandatperioden. Av de sju verksamhetsmässiga och personalmässiga målen
uppfylls fem stycken. Åtvidabergs kommun kan därför sägas ha god ekonomisk
hushållning för år 2017.
Hållbarhetsprogram Kommunfullmäktige beslutade december 2016 om ett hållbarhetsprogram för
Åtvidabergs kommun som gäller till och med år 2020. Syftet med
hållbarhetsprogrammet är att ge en samlad beskrivning av hur Åtvidabergs
kommun som organisation ska bidra till att uppnå de globala, nationella och
13
regionala mål som är kopplade till hållbarhetsfrågor. Hållbarhetsprogrammet
utgår från de globala målen som lanserats av FN, Sveriges miljökvalitetsmål och
Sveriges folkhälsomål. Dessa mål har tillsammans med förslag och goda idéer
från samtliga av kommunens förvaltningar varit en grund för kommunens
hållbarhetsfaktorer:
Ett tryggt och robust samhälle
En hållbar konsumtion och resursanvändning
En energieffektiv och fossilfri kommun
En kemikaliesmart kommun
En kommun som vårdar och utvecklar natur- och kulturvärden
Hållbarhetsfaktorerna är kommunens visionsmål, det kommunen behöver sträva
efter för att vara en hållbar kommun. Under varje hållbarhetsfaktor finns ett antal
mål som ska nås under perioden för hållbarhetsprogrammets giltighetstid. Arbetet
med hållbarhetsprogrammet har nu pågått under ett års tid och de mål som skulle
vara uppfyllda under år 2017 har nåtts. Kommunen har bland annat under året
tagit fram en strategi för kompetensförsörjning, aktiviteter har genomförts för att
människor ska mötas över generationer och kulturer och ett kulturellt centrum
med biblioteket som nav har installerats i Åtvidabergs historiska industrikvarter.
Under året har även den kommunala kostverksamheten tagits tillbaka i egen regi,
vilket möjliggjort fler hållbara val gällande livsmedel som hanteras. Tillsyn har
under året prioriterats utifrån status på recipient och ett antal natur- och
kulturguidningar har genomförts för att tillgängliggöra kommunens natur- och
kulturvärden. Insatser har även utförts med syftet att gynna biologisk mångfald.
För en mer detaljerad nulägesanalys av arbetet med hållbarhetsprogrammet, se
bilaga.
Bild. Kommunens fem hållbarhetsfaktorer som visar vägen mot en hållbar utveckling för Åtvidabergs kommun.
14
EKONOMI Kommunsektorns ekonomi De senaste decennierna har stora delar av ansvaret för landets offentliga service
överförts från stat och landsting till kommunerna. De dominerande kommunala
verksamheterna, utbildning och omsorg, är genom omfattande
rättighetslagstiftningar tvingande för kommunerna. Kommunerna utsätts i
varierande grad för spänningar mellan behov och tillgängliga resurser.
Kommunsektorn har under ett antal år haft goda resultat. Kommunerna har i
budgetprocesserna anpassat kostnadssidan till en måttlig ökning av
skatteunderlaget. Därutöver har kommunerna erhållit sent aviserade
engångsintäkter, så som återbetalning av avtalspremier (AGS-KL).
Kombinationen av återhållsamma kostnadsbudgetar och tillfälliga intäktsökningar
har medfört goda resultat för sektorn.
För 2016 uppgick kommunernas sammantagna resultat till cirka 22 Mdkr. SKL
bedömer i Ekonomirapporten oktober 2017 att kommunernas sammantagna
resultat 2017 kommer att uppgå till cirka 14 Mdkr för att sedan minska de
följande åren.
Framtidens utmaningar Befolkningen i Sverige beräknas de kommande tio åren öka med 1 050 000
invånare vilket skulle innebära att vi passerar 11 miljoner invånare. SKL bedömer
i Ekonomirapporten oktober 2017 att de kommande åren kommer att innebära
stor påfrestning för landets kommuner, såväl ekonomiskt som
verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka kraftigt, framförallt i
grupperna barn och äldre. SKL bedömer att de demografiskt betingade behoven i
genomsnitt kommer att öka med 1,5 procent per år de närmaste 10 åren. Som
jämförelse har den genomsnittliga ökningstakten de senaste decennierna varit i
genomsnitt 0,5 procent per år.
15
Samtidigt blir skatteunderlagstillväxten blygsam, då aktuell sysselsättning i
landet redan passerat potentiell sysselsättning. SKL:s prognos sträcker sig ett år
framåt och från och med år 2019 görs antagandet att konjunkturen återgår till ett
normalläge. Skatteunderlaget beräknas därmed utvecklas svagare framåt. Det är
tillväxt av det reala skatteunderlaget som möjliggör volym och kvalitetsökningar.
Denna utveckling är dock lägre än befolkningens ökningstakt och även ökningens
takten av de demografiska behoven.
Spänningarna mellan kommunernas kostnadsökningar på grund av demografin
och den begränsade tillväxten av skatteunderlaget kommer att kräva kombination
av effektiviseringar, besparingar och skattehöjningar.
Åtvidabergs kommuns ekonomi Åtvidabergs kommuns verksamheter bedrivs med en normal ambitionsnivå och
med normal effektivitet vilket nettokostnadsavvikelsen (vår kostnad jämfört med
referenskostnad) indikerar. Däremot har kommunen en lägre soliditet, 38,1
procent, än riksgenomsnitt.
För att klara framtidens utmaningar i form av ökande pensionskostnader, ökande
försörjningskvot och reinvesteringsbehov är det primärt att konsolidera
kommunens balansräkning så att kommunen på sikt kan uppnå soliditet som
motsvarar genomsnittet för rikets kommuner, för närvarande drygt 45 procent.
Balansräkningen stärks genom positiva resultat samt att investeringsnivån över
tid ej överstiger 100 procent av resultatnivån.
Värt att notera är att kommunen utöver de skulder som är upptagna i
balansräkningen också bär det ekonomiska ansvaret för pensionsförpliktelser om
280 Mkr. Pensionsförpliktelsen avser pensioner intjänade före 1998 som
resulterar i kostnad i takt med att dessa pensioner utbetalas. Kostnaderna för
pensionsförpliktelsen kulminerar enligt KPA:s senaste långtidsprognos under
2018.
Kommunen har också gått i borgen för lån till koncernbolag samt Kooperativa
Hyresrättsföreningen Kopparsvanen. Bedömning görs att kommunen inom en
femårsperiod kommer att vara i borgen för lån till koncernbolag samt
Kopparsvanen om cirka en halv miljard kronor. Kommunens soliditet förbättras
successivt men samtidigt ökar kommunens borgensåtagande.
16
Resultat Resultaträkningen är ett sammandrag av kommunens samtliga intäkter och
kostnader under räkenskapsåret.
Resultaträkning Kommunen Koncernen
Belopp i Tkr Not 2017 2016 2017 2016
Verksamhetens intäkter 1 187 212 192 505 216 137 220 055
Verksamhetens kostnader 2 -782 537 -757 633 -803 737 -777 583
Av- och nedskrivningar -19 740 -18 419 -37 277 -24 640
Verksamhetens
nettokostnader -615 065 -583 547 -624 876 -582 168
Skatteintäkter 3 501 074 482 974 501 074 482 974
Utjämning 4 150 812 144 454 150 812 144 454
Finansiella intäkter 5 257 60 323 136
Finansiella kostnader 6 -3 239 -3 752 -5 246 -5 756
Resultat före
jämförelsestörande poster 33 839 40 189 22 087 39 640
Årets skattekostnad 0 0 -3 -2
Jämförelsestörande poster 7 -9 081 0 0 0
Årets resultat 24 758 40 189 22 084 39 638
Det är viktigt att skilja på dels resultat före jämförelsestörande poster, som är ett
mått på förhållandet mellan kommunens intäkter och kostnader för
verksamhetsåret, dels resultat efter jämförelsestörande poster som därutöver
innehåller intäkter och kostnader utanför kommunens ordinarie verksamhet samt
poster som är hänförliga till tidigare perioder.
Under mandatperioden 2007 – 2010 redovisade kommunen mycket starka resultat
före jämförelsestörande poster. Resultaten under denna period uppgick till i
genomsnitt 29,0 Mkr per år, vilket motsvarar 5,7 procent av skatteintäkter och
kommunalekonomisk utjämning. Under föregående mandatperiod 2011 – 2014
redovisade kommunen i genomsnitt 11,0 Mkr i resultat före jämförelsestörande
poster, vilket är 2,0 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk
utjämning. År 2015 var resultatet 23,0 Mkr och år 2016 uppgick det till 40,2 Mkr.
Resultat före jämförelsestörande poster
Kommunen redovisar positivt resultat före jämförelsestörande poster med
33 839 Tkr.
För att uppnå god ekonomisk hushållning i Åtvidabergs kommun ska årets
resultat före jämförelsestörande poster i genomsnitt uppgå till minst 21 Mkr per
år under respektive mandatperiod. Resultatmålet för år 2017 är 21,0 Mkr, vilket
med ett resultat om 33,8 Mkr innebär att årets mål har nåtts. Sammantaget med
resultaten för åren 2015 och 2016 är det samlade resultatet nu 97,0 Mkr vilket
också innebär att mandatperiodens resultatmål har uppnåtts.
17
SKL har som schablon för god ekonomisk hushållning angett att resultatet bör
uppgå till två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för
att långsiktigt värdesäkra kommunens eget kapital. Vårt mål om resultat som i
genomsnitt ska uppgå till minst 21 Mkr per år under respektive mandatperiod kan
även beskrivas som att resultatet ska uppgå till cirka 3,2 procent av skatteintäkter
och kommunalekonomisk utjämning. Vårt högre resultatkrav utgår från
ambitionen att stärka kommunens soliditet. Årets resultat motsvarar 5,2 procent
av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatet överstiger
således vårt genomsnittliga resultatkrav och SKL:s schablon för god ekonomisk
hushållning.
Koncernens resultat före jämförelsestörande poster uppgår till 22 087 Tkr.
Intäkter
Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkter, kommunalekonomisk
utjämning samt kommunala fastighetsavgifter. De uppgår till 651 886 Tkr, vilket
utgör 77,7 procent av de totala intäkterna. På grund av höga statsbidrag har
andelen varit lägre under 2016 och även under 2017. Tidigare år har andelen varit
drygt 80 procent.
Skatteintäkternas storlek beror på skattesatsens nivå och skatteunderlagets
storlek. Under år 2017 var kommunens skattesats 21,95 kronor per
beskattningsbar hundralapp.
I likhet med de flesta kommuner i landet så erhåller Åtvidabergs kommun bidrag
i det kommunalekonomiska utjämningssystemet som kompensation, dels för
olikheter avseende skatteunderlaget dels för olikheter avseende demografi, så
som åldersstruktur och etnicitet.
Jämfört med föregående år har skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgifter
ökat med 24 458 Tkr, vilket motsvarar en ökning med 3,90 procent.
Under år 2017 har ett tillskott som benämns Välfärdsmiljarder betalats ut till
kommuner och landsting. Pengarna fördelas del utifrån invånarantal dels utifrån
flykting variabler. För Åtvidabergs kommun har det inneburit ett tillskott på
9 628 Tkr vilka ingår i posten utjämning. Om vi inte hade fått detta tillskott hade
ökningen av skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgifter uppgått till 2,4
procent vilket inte hade täckt kostnadsökningarna i kommunen.
Kommunens övriga intäkter kommer främst från riktade statsbidrag, försäljning
av verksamhet, taxor och avgifter inom verksamheterna samt hyror.
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader uppgår till 615 065 Tkr vilket innebär att
nettokostnaderna har ökat med 5,4 procent jämfört med föregående år. Detta
beror dels på minskade intäkter, 2,7 procent, dels på ökade kostnader, 3,3
procent. Att intäkterna minskar beror i huvudsak på minskade bidrag från
migrationsverket för ensamkommande barn, som följd av ändrade bidragsregler.
Kostnaderna för huvudverksamhet har ökat som en följd av att fler platser inom
särskilt boende drivs av en extern entreprenör. Dessa kostnader balanseras av
bland annat minskade personalkostnader. Även dyrare placeringar inom individ
och familjeomsorgen har inneburit att kostnaderna för huvudverksamhet har ökat.
18
Kostnader för inköp till anläggnings- och underhållsverksamhet har minskat
jämfört med föregående år. Under år 2016 byggdes fastigheter om för
ensamkommande barn och under året revs långbrottskolan vilket innebar att
jämförelsen påverkas av engångskostnader. Energikostnaderna har minskat som
följd av nytt billigare avtal. Kostnader för lämnade bidrag har minskat som en
följd av lägre utbetalda bidrag för ekonomiskt bistånd.
För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs kontroll över
kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare är intäkterna. Under
den senaste femårsperioden har nettokostnaderna ökat med 12,9 procent, medan
intäkterna har ökat med 18,3 procent.
I koncernen uppgick verksamhetens nettokostnader till 624 876 Tkr.
Finansnetto
Finansiella intäkter för året uppgår till 257 Tkr och finansiella kostnader uppgår
till 3 239 Tkr. Finansnettot uppgår således till -2 982 Tkr. Finansnettot har
minskat konstant vid en jämförelse av de senaste fem åren. Detta beror dels på
minskade långfristiga lån, dels på lägre räntenivåer.
Finansnettot år 2017 är -256 kr/invånare. Finansnettot uppgick år 2016
till -318 kr/invånare, vilket kan jämföras med genomsnittet i riket som uppgick
till 367 kr/invånare. Trots långsiktigt minskad låneskuld belastas Åtvidabergs
kommun av den höga skuldsättningen. I relation till skatteintäkter, utjämning och
fastighetsavgifter utgör finansnettot 0,5 procent.
Utvecklingen i koncernen liknar den i kommunen. Finansnettot för år 2017
uppgick till -4 923 Tkr, en minskning med 697 Tkr jämfört med fjolårets -
5 620 Tkr.
Årets resultat
Årets resultat efter jämförelsestörande poster uppgår till 24 758 Tkr. De
jämförelsestörande posterna är hänförliga till det, i huvudsak, kommunalägda
bolaget Kopparvallen i Åtvidaberg AB. Kopparvallen i Åtvidaberg AB har låtit
värdera sina fastigheter vilket har medfört ett nedskrivningsbehov av de bokförda
värdena på tillgångarna. Detta har fått som följd att det egna kapitalet i bolaget
vid det preliminärt upprättade bokslutet är negativt. Kommunen har gjort
nedskrivning av hela aktieposten, 5 176 Tkr, samt gjort en avsättning
motsvarande det negativa egna kapitalet, 3 905 Tkr.
Koncernens resultat efter jämförelsestörande poster uppgår till 22 084 Tkr. De
jämförelsestörande posterna i kommunen hade bäring mot Kopparvallen i
Åtvidaberg AB och har därför omförts och eliminerats i koncernbokslutet.
Balanskrav
Om kostnaderna överstiger intäkterna ett visst år, är kommuner skyldiga att
återställa det negativa resultatet under de närmast följande tre åren. Det innebär
att summan av resultaten de tre efterföljande åren måste överstiga det negativa
resultatet. Kommunfullmäktige får besluta om att negativa resultat inte behöver
återställas, genom att hävda att det finns synnerliga skäl för detta.
I tabellen visas balanskravsresultatet, ackumulerad återställningsplikt samt om
återställningsplikten uppfyllts eller inte.
19
För realisationsvinster och förluster i den löpande verksamheten hävdas inte
synnerliga skäl. Realisationsvinster får då inte medräknas i balanskravet medan
realisationsförluster medräknas. Under 2017 har Kopparverket 5 (Kvarnen) sålts
vilket har medfört en realisationsvinst. Vilket innebär att årets resultat justeras
med denna. Balanskravsresultatet blir därmed 23 181 Tkr och ingen återställning
krävs. Åtvidabergs kommun har heller inget återställningspliktigt resultat från
tidigare år.
Belopp i Tkr Synnerliga skäl
Justering av
redovisat resultat
Årets resultat enligt resultaträkningen 24 758
Reavinst Nej -1 577
Balanskravsresultat 23 181
Belopp i Tkr 2017 2016
Återställningspliktigt från tidigare år 0 0
Uppfylld återställningsplikt 0 0
Total återställningsplikt 0 0
20
Finans Finansieringsanalysen visar hur årets verksamhet har påverkat kommunens
likvida medel.
Våra likvida medel har under året minskat, från 61 412 Tkr till 45 456 Tkr.
Koncernens likvida medel har minskat från 72 944 Tkr till 62 232 Tkr.
Finansieringsanalys Kommunen Koncernen
Belopp i Tkr Not 2017 2016 2017 2016
Löpande verksamhet
Årets resultat 24 758 40 189 22 084 39 638
Justering för av- och nedskrivningar 19 740 18 419 37 277 24 640
Justering för intäktsförda bidrag och anslutningsavgifter
-2 678 -2 631 -2 993 -2 917
Justering för gjorda/ianspråktagna avsättningar 5 643 -482 10 686 -6 324
Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 8 3 336 0 -3 926 -416
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
50 799 55 495 59 223 54 621
Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 11 804 -27 844 13 035 -27 467
Ökning (-) / minskning (+) exploatering -33 331 -34 332
Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder -648 16 478 -4 133 26 430
Kassaflöde från löpande verksamheten 61 921 44 460 68 091 53 915
Investeringsverksamhet
Investering i materiella anläggningstillgångar -57 935 -36 550 -60 826 -43 149
Investeringsbidrag 2 333 1796 2 333 1796
Anslutningsavgifter 5 231 5735 5 612 6 885
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3 158 0 3 158 0
Investering i finansiell anläggningstillgång -2 523 -1307 -2 528 -1307
Kassaflöde från investeringsverksamheten -49 737 -30 326 -52 252 -35 775
Finansieringsverksamhet
Nyupptagna lån 0 0 6 850 2 085
Amortering av lån -9 042 -9 701 -13 627 -13 341
Lösen av lån -16 250 -12 744 -16 250 -12 744
Ökning (+) / minskning (-) av långfristiga skulder
-2 847 -13 413 -3 611 -13 924
Ökning (-) / minskning (+) av långfristiga fordringar
0 220 86 544
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -28 139 -35 639 -26 553 -19 241
Årets kassaflöde -15 955 -21 505 -10 713 -19 242
Likvida medel vid årets början 61 412 82 917 72 944 92 185
Likvida medel vid periodens slut 45 456 61 412 62 232 72 944
21
Löpande verksamhet
När kommunens resultat har justerats för poster som inte påverkar likvidflödet
ger det ett positivt kassaflöde på 50 799 Tkr. Dessa poster finns med i årets
resultat men medför inte ett ut- eller inflöde av likvida medel. Detta är
exempelvis avskrivningar och förändrade avsättningar. Rörelsekapitalet har
minskat med 11 122 Tkr framförallt beroende på de kortfristiga fordringarna har
minskat.
Den löpande verksamheten tillför totalt 61 921 Tkr. För koncernen tillför den
löpande verksamheten ett positivt kassaflöde på 68 091 Tkr.
Investeringsverksamhet
Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgår till 57 935 Tkr. Den
största investeringen under år 2017 är markköp i Grebo samt
bredbandsutbyggnad.
Under året har fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen) samt mark avyttrats, 3 158
Tkr.
Kommunen har under året fått investeringsbidrag om 2 333 Tkr. Detta är bidrag
som avser att finansiera delar av investeringar till största delen vidare utveckling
av kulturcentrum. Vid anslutning till bredbandsnätet betalar abonnenterna en
anslutningsavgift. Dessa uppgick under året till 5 231 Tkr.
Investering i finansiella anläggningstillgångar avser tillskott till Kommuninvest
för särskild medlemsinsats samt köpa av aktier i Inera AB.
Investeringarna påverkar kassaflödet negativt medan bidrag och försäljningar har
en positiv inverkan. Investeringsverksamhetens totala kassaflöde har under året
varit negativ, 49 737 Tkr.
Koncern har gjort investeringar i materiella anläggningstillgångar för 60 826 Tkr.
Kommunen står för huvuddelen av investeringarna. De högre
anslutningsavgifterna i koncernen avser i huvudsak avgifter till VA-ledningsnätet.
Även kassaflödet från investeringsverksamheten i koncernen är negativt,
52 252 Tkr.
Finansieringsverksamhet
Kommunens långfristiga lån har under året minskat med 28 139 Tkr. De löpande
amorteringarna är 9 042 Tkr. Under året har det varit möjligt att lösa in lån om
16 250 Tkr. De långfristiga lånen har också minskat med 2 847 Tkr som en följd
av att en ökad andel är kortfristig.
Sammantaget är kassaflödet från finansieringsverksamheten negativt, 28 139 Tkr.
I koncernen ser bilden liknande ut den i kommunen. I Åtvidaberg Renhållning
AB har nyupplåning gjorts med 6 850 Tkr. Kassaflödet från
finansieringsverksamheten i koncernen är negativt, 26 553 Tkr.
Balans Balansräkningen är en sammanställning av kommunens tillgångar, skulder och
eget kapital vid bokslutet. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt
22
kapital fördelat på anläggnings- och omsättningstillgångar. Skulder och eget
kapital visar hur kapitalet har anskaffats fördelat på långa- och kortfristiga
skulder samt eget kapital.
Balansräkning Kommunen Koncernen
Belopp i Tkr Not 2017 2016 2017 2016
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
9 371 145 335 292 491 779 463 006
Maskiner och inventarier 10 6 157 5 131 9 397 9 908
Finansiella anläggningstillgångar 11 15 423 18 076 4 429 1 901
Långfristiga fordringar 12 2 100 2 100 2 779 2 865
Summa anläggningstillgångar 394 825 360 600 508 385 477 681
Omsättningstillgångar
Exploateringstomter 13 3 566 3 532 3 566 3 532
Fordringar 14 60 671 72 475 60 788 73 823
Kassa och bank 45 456 61 412 62 232 72 944
Summa omsättningstillgångar 109 693 137 419 126 586 150 299
Summa tillgångar 504 518 498 019 634 971 627 980
23
Kommunen Koncernen
Belopp i Tkr Not 2017 2016 2017 2016
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Eget kapital 15 189 799 149 609 191 770 152 588
Årets resultat 24 758 40 189 22 084 39 638
Summa eget kapital 214 557 189 799 213 854 192 226
Avsättningar
Avsättningar 16 5 515 0 26 570 19 917
Pensioner och liknande förpliktelser 17 12 255 12 127 12 255 12 127
Summa avsättningar 17 770 12 127 38 825 32 044
Skulder
Långfristiga skulder 18 108 168 131 422 203 630 220 916
Kortfristiga skulder 19 164 023 164 671 178 661 182 794
Summa skulder 272 191 296 093 382 291 403 710
Summa eget kapital, avsättningar och
skulder 504 518 498 019 634 971 627 980
Panter och ansvarsförbindelser (Tkr):
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättning.
20 279 523 283 463 279 523 283 463
Borgensåtaganden 21 252 493 252 118 163 157 167 676
Fastighetsinteckning 0 0 3 335 3 335
Anläggningstillgångar
Fastigheter och inventarier är i kommunen upptagna till ett värde om 377 302 Tkr
och har sedan föregående år ökat med 36 879 Tkr. Årets investeringar om
57 935 Tkr har ökat tillgångarnas värde medan årets avskrivningar har minskat
värdet med 19 228 Tkr. Även nedskrivning av fastigheten Marknadsbodarna 10,
512 Tkr, har minskat det bokförda värdet. Nedskrivningen beror på att fastigheten
planerar att säljas under 2018 och det föreslagna försäljningspriset understiger det
tidigare bokförda värdet.
Under 2017 har fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen) samt mark avyttrats till det
totala försäljningspriset 3 158 Tkr. Fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen)
genererade en realisationsvinst, 1 577 Tkr, medan markförsäljningarna
genererade realisationsförluster, -206 Tkr.
Det redovisade värdet på koncernens fastigheter och inventarier är 501 176 Tkr
och det har sedan föregående år ökat med 28 262 Tkr. I koncernen har de största
investeringarna, utöver kommunens, gjorts i Åtvidabergs Vatten AB. Totalt
24
uppgår investeringarna i koncernen till 60 826 Tkr samt utrangeringar, av- och
nedskrivningarna till 37 483 Tkr.
Kommunens finansiella anläggningstillgångar har förändrats jämfört med
föregående år. Kopparvallen i Åtvidaberg AB har låtit värdera sina fastigheter
vilket har medfört ett nedskrivningsbehov av de bokförda värdena på
tillgångarna. Detta har fått som följd att det egna kapitalet i bolaget vid det
preliminärt upprättade bokslutet är negativt. Kommunen har därför gjort
nedskrivning av hela aktieposten, 5 176 Tkr. Under året har också finansieringen
ökats i Kommuninvest med 2 481 Tkr. Till största delen avser kommunens
finansiella anläggningstillgångar aktier i koncernbolagen varför koncernens
finansiella anläggningstillgångar är betydligt lägre. De uppgår till 8 334 Tkr.
De långfristiga fordringarna är oförändrade i kommunen jämfört med föregående
år och avser en fordran mot Kommuninvest. Koncernens långfristiga fordringar
har minskat, 86 Tkr, vilket beror på minskade fordringar inom Åtvidabergs
Vatten AB.
Omsättningstillgångar
Det bokförda värdet för exploateringstomterna har under året ökat något. Under
året har en tomt sålts i området Östantorp och ytterligare utgifter har bokförts
inom projektet Bysjöstrand.
De kortfristiga fordringarna har under året minskat med 11 804 Tkr inom
kommunen och uppgår till 60 076 Tkr. Minskningen beror i huvudsak på
minskade fordringar mot migrationsverket för ensamkommande barn.
Fordringarna är dock fortfarande höga. En annan stor post bland de kortfristiga
fordringarna är fordran mot staten för den kommunala fastighetsavgiften om
8 602 Tkr. Koncernens kortfristiga fordringar har under året minskat med
13 035 Tkr. De kortfristiga fordringarna i koncernen uppgår vid bokslutet till
60 788 Tkr.
Likvida medel i kommunen har minskat och är vid bokslutet 45 456 Tkr.
Kommunen har fortfarande hög likviditet men den har minskat kraftigt under året
som följd av höga investeringar och inlösen av lån.
Även koncernens likviditet är hög och uppgår nu till 62 232 Tkr.
Eget kapital och soliditet
Det egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det är tidigare års
ackumulerade resultat och motsvarar den del av tillgångarna som inte är
lånefinansierade.
Kommunens eget kapital har ökat med 24 758 Tkr och uppgår nu till
214 557 Tkr. Kommunens soliditet har förbättrats med 4,4 procentenheter från
38,1 procent till 42,5 procent. Händelserna inom Kopparvallen i Åtvidaberg AB
har påverkat även kommunens ekonomi och har inneburit att soliditeten blev 1,4
procent lägre. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och
visar hur mycket av tillgångarna som är självfinansierade. En hög soliditet
innebär att en större andel av tillgångarna finansierats med eget kapital.
Den genomsnittliga soliditeten i riket är cirka 45 procent och ett av målen för god
ekonomisk hushållning är att Åtvidabergs kommun på sikt ska uppnå samma
25
nivå. Under den senaste femårsperioden har soliditeten ökat stadigt som följd av
positiva resultat. Koncernens eget kapital har under året ökat till 213 854 Tkr och
soliditeten uppgår till 33,7 procent.
Avsättningar
Avsättningar är skulder, men de är osäkra vad gäller förfallotidpunkt eller belopp.
Under 2017 har nya avsättningar gjorts för den ekonomiska brist som finns i det, i
huvudsak, kommunägda bolaget Kopparvallen i Åtvidaberg AB. Som följd av
bolagets värdering av sina fastigheter, som visade på lägre värden än de bokförda,
har nedskrivning av dessa gjorts. Detta har fått som följd att det egna kapitalet i
bolaget vid det preliminärt upprättade bokslutet är negativt. Eftersom kommunen
är huvudägare samt borgar för bolagets skulder kommer detta att få ekonomiska
konsekvenser för kommunen.
Nya avsättningar har även gjorts för att möta de viteskrav som har ställts mot
kommunen från IVO, 1 610 Tkr. Viteskraven är en effekt av att kommunen inte
har placerat personer som har fått beslut om LSS-plats.
Kommunen gör sedan tidigare avsättningar för pensionsförpliktelser som nu är
beräknade till 12 255 Tkr. Eftersom utbetalning av pensionsförpliktelserna sker
långt fram i tiden nuvärdesberäknas de. Det görs också antaganden om livslängd
och pensionstidpunkt. Under året har avsättningarna ökat med 128 Tkr.
Pensionsförpliktelser redovisas enligt blandmodellen vilken innebär att en del
redovisas som avsättning och en del som ansvarsförbindelse, utanför
balansräkningen. Redovisning enligt blandmodellen får som följd att 95,8 procent
av pensionsförpliktelserna redovisas utanför balansräkningen. Soliditet inklusive
hela pensionsförpliktelsen uppgår nu till -12,9 procent vilket innebär en
förbättring med 5,9 procentenheter jämfört med föregående år.
I koncernen finns även avsättningar uppgående till 30 475 Tkr. Detta avser
överskott från taxekollektivet. Åtvidabergs Vatten AB och Åtvidabergs
Renhållning AB är taxefinansierade och bygger på självkostnadsprincipen. Om
ett överskott uppstår tillhör det taxekollektivet.
Skulder
De långfristiga skulderna är 108 168 Tkr och har minskat med 23 254 Tkr.
Kommunen har löpande amorterat lån, 9 042 Tkr, och löst in lån om 16 250 Tkr.
Den kortfristiga delen av lån från kreditinstitut uppgår vid bokslutet till
52 358 Tkr. Detta är en ökning med 247 Tkr vilket har omförts till kortfristig del
av upplåningen.
Som följd av erhållna investeringsbidrag och anslutningsavgifter avseende
investeringar har de långfristiga skulderna ökat med 7 564 Tkr. Bidragen och
avgifterna kommer att intäktsföras i samma takt som tillgången avskrivs. På så
vis matchas intäkterna till de kostnader som de avsåg att täcka. På samma sätt
hanteras vissa exploateringsinkomster. Under år 2017 har 2 678 Tkr intäktsförts.
De totala bidragen och anslutningsavgifterna uppgår nu till 30 524 Tkr.
För att minimera de risker som kommunen utsätts för strävar vi efter en jämn
fördelning mellan rörliga, korta och långa lån. Vi strävar också efter en jämn
26
fördelning av villkorsändringstidpunkt. I och med att vi har haft möjlighet att lösa
lån under en period samt övertagande av lån från tidigare kommunala bolag har
strukturen i låneportföljen förändrats. Under den senaste femårsperioden har
skulderna till kreditinstitut minskat från 201 160 Tkr till 130 002 Tkr.
Koncernens långfristiga skulder har under året minskat med 17 286 Tkr och
uppgår nu till 203 630 Tkr.
Både kommunens och koncernens kortfristiga skulder har minskat under året och
uppgår nu till 164 023 Tkr för kommunen och 178 661 Tkr för koncernen.
De kortfristiga skulderna inom kommunen har minskat marginellt, 648 Tkr. De
största posterna i kommunen är kortfristig skuld av långfristig upplåning,
52 358 Tkr, semesterlöneskulder och upplupna löner, 26 205 Tkr, samt
leverantörsskulder, 23 617 Tkr.
Ansvarsförbindelser
Pensioner som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och
uppgår till 278 523 Tkr. Minskning jämfört med föregående år är 3 940 Tkr och
beror främst på utbetalade pensioner. Kostnaderna för pensionsförpliktelsen
beräknas kulminera under år 2018.
Kommunens borgensåtaganden har sedan föregående år ökat med 374 Tkr och
uppgår nu till 252 493 Tkr. Borgensåtaganden avser till största delen åtaganden
till RKHF Kopparsvanen, som tillhandahåller äldreomsorgsbostäder, samt
koncernbolagen Åtvidabergs Vatten AB och Kopparvallen i Åtvidabergs AB.
Borgensbeslutet för Kopparsvanen omfattar ytterligare borgen om cirka 161 Mkr
för kommande etapper. Under 2018 börjar Åtvidabergs Vatten AB att investera i
nytt reningsverk vilket innebär ytterligare borgensåtaganden.
27
Fem år i sammandrag
Belopp i Tkr 2017 2016 2015 2014 2013
Antal invånare 31 december 11 631 11 617 11 545 11 472 11 460
Tillgångar 504 518 498 019 472 793 420 967 460 609
Skulder & avsättningar 289 961 308 220 323 183 294 237 341 947
Eget kapital 214 557 189 799 149 609 126 730 118 662
Tillgångar per invånare 43 43 41 37 40
Skulder & avsättningar per invånare
25 27 28 26 30
Eget kapital per invånare 18 16 13 11 10
Soliditet exkl. pension 42,53% 38,11% 31,64% 30,10% 25,76%
Soliditet inkl. pensions- förpliktelser före 1998
-12,88% -18,81% -29,59% -40,49% -43,05%
Årets resultat 24 758 40 189 22 880 8 067 26 193
Budgeterat resultat 21 000 21 000 21 152 15 000 10 000
Budgetavvikelse 3 758 19 189 1 728 -6 933 16 193
Verksamhetens nettokostnader -615 065 -583 547 -566 888 -558 611 -535 856
Nettoinvesteringar -51 114 -36 687 -44 422 -9 535 -42 803
Skatteintäkter och utjämning 651 886 627 428 594 115 578 669 558 458
Kommunal skattesats 21,95% 21,95% 21,95% 21,98% 21,73%
Total skattesats, exkl. kyrkoskatt 32,65% 32,65% 32,65% 32,65% 32,65%
Resultat före jämf.st. andel av skatter och utjämning
5,19% 6,41% 3,86% 2,63% 3,06%
Pensionsförpliktelser 279 523 283 463 289 486 297 159 316 938
Borgensåtaganden 252 493 252 119 234 289 197 557 96 710
Låneförändring -25 292 -20 445 20 125 -60 649 17 104
Nya lån 0 0 30 000 0 30 000
Amorteringar -9 042 -9 701 -9 812 -10 524 -11 244
Lösen av lån -16 250 -12744 -63 -50 125 -1652
Finansnetto -2 982 -3 692 -4 273 -4 852 -5 505
28
Noter
Kommunen Koncernen
Not 1 Verksamhetens intäkter 2017 2016 2017 2016
Försäljningsintäkter 8 633 9 163 8 633 9 163
Taxor och avgifter 21 155 19 437 58 641 55 917
Hyror och arrenden 20 935 19 751 20 897 18 916
Bidrag 110 218 119 076 110 218 119 076
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 24 111 24 102 15 588 16 006
Övriga intäkter 371 358 371 358
Exploateringsintäkter 213 618 213 618
Realisationsvinster 1 577 0 1577 0
Summa 187 212 192 505 216 137 220 055
Not 2 Verksamhetens kostnader
Löner, arvoden och ersättningar -322 309 -315 477 -322 309 -315 477
Pensionskostnader -31 490 -28 562 -31 490 -28 562
Sociala avgifter -107 188 -104 017 -107 188 -104 017
Köp av huvudverksamhet -152 143 -129 123 -152 143 -129 123
Lokal- och markhyror -26 940 -26 679 -21 940 -21 658
Leasingkostnad -12 224 -11 623 -12 224 -11 623
Inköp till anläggnings- och underhållsverks. -9 280 -14 100 -21 154 -29 540
Bränsle, energi och vatten -16 758 -18 905 -13 552 -16 544
Övriga tjänster -51 670 -66 234 -51 144 -54 437
Lämnade bidrag -18 910 -21 989 -18 910 -21 989
Övriga kostnader -33 420 -32 548 -51 477 -44 513
Realisationsförluster och utrangeringar -206 0 -206 -102
Summa -782 537 -757 633 -803 737 -777 584
Not 3 Skatteintäkter
Skatteinbetalningar 502 830 484 865 502 830 484 865
Preliminär slutavräkning innevarande år -2 371 -2 373 -2 371 -2 373
Slutavräkningsdifferens föregående år 615 483 615 483
Summa 501 074 482 974 501 074 482 974
Not 4 Utjämning
Inkomstutjämningsbidrag/avgift 124 028 115 396 124 028 115 396
Strukturbidrag 0 0 0 0
Kostnadsutjämningsbidrag/avgift 1 302 2 396 1 302 2 396
Regleringsbidrag/avgift -113 -394 -113 -394
LSS utjämningsbidrag/avgift -2 618 -3 268 -2 618 -3 268
Kommunal fastighetsavgift 20 611 19 936 20 611 19 936
Generella bidrag från staten 7 602 10 389 7 602 10 389
Summa 150 812 144 454 150 812 144 454
29
Kommunen Koncernen
Not 5 Finansiella intäkter 2017 2016 2017 2016
Utdelning på aktier och andelar 166 0 166 0
Ränta på likvida medel 63 41 63 41
Ränta på kundfordringar 28 19 93 95
Summa 257 60 323 136
Not 6 Finansiella kostnader
Ränta på lån -2 830 -3 536 -4 837 -5 540
Ränta på avsatta pensioner -281 -109 -281 -109
Övriga finansiella kostnader -128 -107 -128 -107
Summa -3 239 -3 752 -5 246 -5 756
Not 7 Jämförelsestörande poster
Avsättning, Kopparvallen i Åtvidaberg AB -3 905 0 0 0
Nedskrivning finansiell tillgång, Kopparvallen i Åtvidaberg AB
-5 176 0 0 0
Summa -9 081 0 0 0
Not 8 Justering för övriga ej
likvidpåverkande poster
Kostnadsfört föregående år 0 0 -14 17
Reavinst -1 577 0 -1 577 0
Reaförlust 206 0 206 0
Utrangering 0 0 0 102
Omklassificering -469 0 -469 0
Nedskrivning finansiell anläggningstillgång 5 176 0 0 0
Villkorat aktieägartillskott 0 0 -48 0
Inlösen av aktiekapital 0 0 -1 796 0
Ändrad ägarandel Kopparvallen 0 0 -228 -535
Summa 3 336 0 -3 926 -416
30
Kommunen Koncernen
Not 9 Mark, byggnader och tekniska
anläggningar
Ingående bokfört värde 335 292 318 835 463 006 433 604
Förändrad ägarandel Kopparvallen 0 0 5 293 13 817
Nyanskaffningar 56 407 34 350 59 193 38 759
Försäljningspris -3 158 0 -3 158 0
Reavinst 1 577 0 1 577 0
Reaförlust -206 0 -206 0
Utrangering 0 0 0 -131
Omklassificering 238 0 238 0
Årets avskrivningar -18 494 -17 893 -33 653 -23 043
Nedskrivningar -512 0 -512 0
Utgående bokfört värde 371 145 335 292 491 779 463 006
Avskrivningstider 10 - 60 år 10 - 60 år 10 - 60 år 10 - 60 år
Specifikation av posten mark, byggnader
och tekniska anläggningar 2017 2016 2017 2016
Markreserv 32 742 21 362 32 742 21 362
Verksamhetsfastigheter 179 211 178 980 179 211 178 980
Affärsverksamhetsfastigheter 104 222 84 676 224 856 212 390
Publika fastigheter 54 970 50 274 54 970 50 274
Summa 371 145 335 292 491 779 463 006
Not 10 Maskiner och inventarier
Ingående bokfört värde 5 131 3 457 9 908 5 706
Förändrad ägarandel Kopparvallen 0 0 736 1381
Nyanskaffningar 1 528 2200 1 595 4390
Försäljningspris 0 0 0 0
Utrangering 0 0 0 -102
Omklassificering 231 0 231 0
Årets avskrivningar -734 -526 -3 074 -1 383
Nedskrivningar 0 0 0 -83
Utgående bokfört värde 6 157 5 131 9 397 9 908
Avskrivningstider 5 - 10 år 5 - 10 år 5 - 10 år 5 - 10 år
31
Kommunen Koncernen
Not 11 Finansiella anläggningstillgångar
Åtvidabergs Vatten AB 10 000 10 000 0 0
Åtvidabergs Renhållning AB 1 000 1 000 0 0
Kommunaktiebolaget 3 3 3 3
Kommuninvest 4 328 1847 4 328 1847
Kopparvallen i Åtvidaberg AB 0 5 176 0 0
Inera AB (SKL) 42
42
Östsvenska Yrkeshögskolan AB 50 50 50 50
Summa aktier 15 423 18 076 4 423 1 900
Motalaströms vattenvårdsförbund 0 0 6 1
Summa andelar 0 0 6 1
Summa 15 423 18 076 4 429 1 901
Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har också beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 34 Tkr kronor för Åtvidabergs kommun. Under år 2012 infördes en ny modell som innebär att Kommuninvest utbetalar upparbetade överskott och sedan kräver återbetalning som andelskapital. År 2017 uppgick detta till 3 314 Tkr men redovisas inte som en finansiell tillgång i enlighet med RKR:s yttrande avseende återbäringsmodellen. Åtvidabergs kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2017-12-31 till 7 841 Tkr.
Not 12 Långfristiga fordringar 2017 2016 2017 2016
Kommuninvest 2 100 2 100 2 100 2 100
Avbetalningskontrakt anslutningsavgifter 0 0 679 765
Summa 2 100 2 100 2 779 2 865
Not 13 Exploateringstomter
Ingående bokfört värde 3 532 3 864 3 532 3 864
Nyanskaffningar 742 137 742 137
Försäljningspris -197 -618 -197 -618
Vinst 0 233 0 233
Förlust -42 -84 -42 -84
Kostnadsförd 0 0 0 0
Omklassificering -469 0 -469 0
Summa 3 566 3 532 3 566 3 532
32
Kommunen Koncernen
Not 14 Kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 797 13 930 16 186 15 625
Kundfordringar 8 630 8 178 6 890 7 339
Slutavräkning 2015 0 975 0 975
Kommunal fastighetsavgift 8 602 7 794 8 602 7 794
Övriga fordringar hos staten 24 417 35 341 24 424 35 345
Mervärdesskatt 4 009 6 911 4 514 7 397
Övrigt1 216 -654 171 -652
Summa 60 671 72 475 60 788 73 823
1. Inkluderar osäkra fordringar.
Not 15 Eget kapital
Ingående bokfört värde 149 609 126 729 152 588 126 758
Direktbokning eget kapital 0 0 -14 17
Förändrad ägarandel Kopparvallen 0 0 1 400 3 837
Villkorat aktieägartillskott 0 0 -48 0
Inlösen av aktier 0 0 -1 796 0
Föregående års resultat 40 189 22 880 39 638 21 975
Utgående bokfört värde 189 799 149 609 191 770 152 588
Not 16 Avsättningar
Ingående bokfört värde 0 0 19 917 25 759
Vite Vård & Omsorg 1 610 0 1 610 0
Kopparvallen i Åtvidaberg AB 3 905 0 0 0
Ny avsättning, bokföringsdisposition 0 0 5 043 1 577
Upplösning/Omföring av avsättning 0 0 0 -7 420
Utgående bokfört värde 5 515 0 26 570 19 917
Specifikation av posten avsättningar 2017 2016 2017 2016
Vite Vård & Omsorg 1610 0 1 610 0
Kopparvallen i Åtvidaberg AB 3 905 0 0 0
Taxekollektiv 0 0 24 960 19 917
Summa 5515 0 26 570 19 917
33
Kommunen Koncernen
Not 17 Pensioner och
liknande förpliktelser 2017 2016 2017 2016
Ingående bokfört värde 12 127 12 609 12 127 12 609
Intjänande tidigare år 0 47 0 47
Nyintjänad pension 828 354 828 354
Ränte- och basbeloppsuppräkning 281 109 281 109
Övrig post 0 -19 0 -19
Årets utbetalningar -1 007 -878 -1 007 -878
Förändring av löneskatt 25 -94 25 -94
Utgående bokfört värde 12 255 12 127 12 255 12 127
Aktualiseringsgrad 97% 97% 97% 97%
Utbetalning avseende den avgiftsbestämda ålderspension återfinns under kortfristiga skulder. Åtvidabergs kommun har tecknat en försäkring avseende förmånsbestämd ålderspension. Årets försäkrings-premier uppgick till 2 244 Tkr. En del av den förmånsbestämda ålderspensionen finns kvar som avsättning, detta beror på att utbetalningar pågår. Kopplat till försäkringen finns en överskottsfond som vid årsskiftet uppgick till 1 278 Tkr. Kommunen har inga personer med visstidsförordnanden.
Specifikation av posten pensioner och
liknande förpliktelser
Förmånsbestämd ålderspension 2 007 1 982 2 007 1 982
Efterlevandepension 866 873 866 873
PA-KL pensioner 6 153 6 337 6 153 6 337
Avsatt till pens. VP 12 78 12 78
OPF-KL 824 490 824 490
Löneskatt 24,26 % 2 393 2 368 2 393 2 368
Summa 12 255 12 127 12 255 12 127
Not 18 Långfristiga skulder
Ingående bokfört värde 131 422 162 381 220 916 242 251
Förändrad ägarandel Kopparvallen 0 0 4 401 10 826
Nyupptagna lån 0 0 6 850 2 085
Amortering av lån -9 042 -9 701 -13 720 -13 342
Lösen av lån -16 250 -12 744 -16 250 -12 744
Förändring kortfristig del -2 847 -13 413 -3 518 -13 923
Nya investeringsbidrag 2 333 1 796 2 714 2 946
Intäktsförda investeringsbidrag -2 432 -2 402 -2 747 -2 688
Nya anslutningsavgifter 5 230 5735 5 230 5 735
Intäktsförda anslutningsavgifter -246 -229 -246 -229
Utgående bokfört värde 108 168 131 422 203 630 220 916
34
Kommunen Koncernen
Specifikation av posten Långfristiga
skulder 2017 2016 2017 2016
Skulder till kreditinstitut 77 644 105 783 164 642 186 879
Investeringsbidrag 17 437 17 537 17 437 17 537
Anslutningsavgifter 12 447 7 462 20 911 15 860
Exploateringsinkomster 640 640 640 640
Summa 108 168 131 422 203 630 220 916
Låneskuldens förfallotid och ränta
Inom 1 år 52 358 49 261 57 801 51 980
2-5 år 47 094 72 983 68 975 91 312
Efter 5 år 30 550 33 050 95 666 95 817
Genomsnittsränta 1,98% 2,24% 2,09% 2,25%
Återstående antal år (vägt snitt) för
intäktsföring
Investeringsbidrag 6 7 6 7
Anslutningsavgifter 16 21 22 25
Not 19 Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 026 16 531 17 411 18 007
Leverantörsskulder 23 617 26 124 26 127 29 370
Kortfristig skuld av långfristig upplåning 52 358 49 511 57 801 53 963
Upplupna räntor 267 372 352 476
Förutbetalda statliga bidrag 3 502 3 859 3 502 3 859
Slutavräkning 2016 1758 2373 1758 0
Slutavräkning 2017 2 371 0 2 371 2373
Skatteskulder 684 1 272 684 1 272
Mervärdesskatt 1 062 2331 1 468 2 331
Personalens skatter och avgifter 15 026 14 429 15 026 14 429
Semesterlöneskulder, upplupna löner 26 205 26 634 26 205 26 634
Avgiftsbestämd ålderspension 15 043 14 623 15 043 14 623
Löneskatt, avgiftsbestämd ålderspension 3 653 3 548 3 653 3 548
Övrigt 3 451 3 064 7 260 11 908
Summa 164 023 164 671 178 661 182 794
35
Kommunen Koncernen
Not 20 Pensionsförpliktelser 2017 2016 2017 2016
Ingående bokfört värde 283 463 289 487 283 463 289 487
Nyintjänad pension 8 -34 8 -34
Ränte- och basbeloppsuppräkning 6 103 3 294 6 103 3 294
Aktualisering 0 0 0 0
Övrig post 3 459 2 544 3 459 2 544
Årets utbetalningar -12 740 -10 651 -12 740 -10 651
Förändring av löneskatt -769 -1 176 -769 -1 176
Utgående bokfört värde 279 523 283 463 279 523 283 463
Not 21 Borgensåtaganden
Egna hem 162 210 162 210
Koncernbolag 89 336 84 443 0 0
Riksbyggen Kooperativ Hyresrättsförening 160 613 163 992 160 613 163 992
Övriga föreningar med flera 300 300 300 300
Kommunalförbundet Itsam 2 082 3 174 2 082 3 174
Summa 252 493 252 119 163 157 167 676
Åtvidabergs kommun har i februari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Åtvidabergs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att per 2017-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s förpliktelser till 342 484 Mkr och totala tillgångar till 349 244 Mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 216 Mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 219 Mkr.
36
PERSONAL Kommunens personalpolitik utgår från vår vision om att vi ska vara en kommun
med framåtanda. För alla oss som verkar i kommunen innebär det att vi får
möjlighet att jobba i en organisation som värdesätter utveckling, nytänkande och
mod att våga prova nya lösningar. Våra medarbetare är den viktigaste tillgången i
arbetet med att förverkliga visionen.
2017 i sammanfattning Under 2017 har fokus varit på att klara kompetensförsörjningen inom kommunen.
En kompetensförsörjningsstrategi har antagits liksom jämställdhets- och
mångfaldsplan. Friskvårdsersättning och möjligheten att växla in
semesterdagstillägget till extra semesterdagar infördes med lyckat resultat.
Medarbetarenkät I oktober 2017 genomfördes återigen en medarbetarenkät i syfte att ta reda på hur
medarbetarna upplever sin situation och att på så sätt identifiera viktiga
utvecklingsområden. De områden som behandlades var Arbetssituationen som
helhet, Motivation, Ledarskap och Styrning. Översiktligt index för hela
kommunen var 75 av 100, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år och i
och med det så når vi vår målsättning att ha ett översiktligt index på 75. Positivt
är att en mycket hög andel upplever ett stort engagemang i sitt arbete och att
arbetet är meningsfullt. Ett utvecklingsområde är dock att många upplever även
att tiden inte är tillräcklig för att utföra arbetet tillfredställande.
37
Personalstatistik
Antal medarbetare Vid utgången av 2017 uppgick antalet tillsvidareanställda till 818, en ökning med
30 jämfört med föregående år. Antalet årsarbetare ökade med 28 till 765. Antalet
visstidsanställda uppgick vid årsskiftet till 124, vilket är en ökning med 5 jämfört
med 2016.
Antal anställda 2017 2016 2015
Tillsvidareanställda heltid 565 550 533
Tillsvidareanställda deltid 253 238 266
Visstidsanställda 124 119 102
Totalt 942 907 901
Fördelning tillsvidareanställda Antal %
Barn- och utbildningsförvaltning 347 43
Vård- och omsorgsförvaltning 359 44
Samhällsbyggnadsförvaltning 62 8
Kommunledningsförvaltning 38 5
Totalt antal tillsvidareanställda* 806 100
*exklusive Åtvidabergs Vatten och Renhållning AB
Vid årsskiftet hade kommunen 51 chefer anställda. Av dessa var 35 kvinnor och
16 män. Av de 818 tillsvidareanställda var 662 kvinnor (81 procent) och 156 män
(19 procent). 87 procent av de anställda arbetade inom sektorerna barn och
utbildning samt vård och omsorg. De vanligaste yrkena är undersköterska,
vårdbiträde, grundskollärare, barnskötare och förskollärare.
Personalomsättning Totalt har 86 tillsvidareanställda slutat sin anställning i kommunen, vilket
motsvarar 11 procent av det totala antalet tillsvidareanställda. Den största
personalomsättningen syns i befattningsgrupperna lärare, förskollärare och
sjuksköterskor.
Pension Under året avgick 21 anställda med pension. Genomsnittsåldern vid
pensionsavgång var 64 år och 5 månader. Vid utgången av 2017 arbetade elva
personer kvar efter att ha fyllt 65 år, vilket är en ökning med två jämfört med för
ett år sedan.
Åldersstruktur Medelåldern för den tillsvidareanställda personalen är liksom föregående år 46 år.
Nio procent var yngre än 30 år och 42 procent var 50 år eller äldre. Motsvarande
siffror för 2016 var nio procent respektive 41 procent.
Personalkostnader Löner, arvoden och lagstadgade personalomkostnader uppgick under året till
totalt cirka 421 Mkr, vilket innebär en ökning med cirka 9 Mkr jämfört med
2016. Den procentuella ökningen var cirka 2,2 procent.
38
Medellön Medellönen för tillsvidareanställd personal totalt uppgick till 29 081 kr/mån,
vilket innebär en ökning med 669 kr/mån eller 2,4 procent jämfört med 2016. För
kvinnorna uppgick medellönen till 28 592 kr/mån och för männen 31 154 kr/mån.
Övertid Under 2017 uppgick den totala mer- och övertiden till cirka 24 000 timmar eller
1,3 procent av den arbetade tiden, vilket är en minskning jämfört med 2016. Den
största delen av mer- och övertiden utbetalades i pengar och uppgick till cirka 4,0
Mkr, vilket innebär en minskning med 0,8 mkr.
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i förhållande till den ordinarie arbetstiden uppgick under året till
6,3 procent, vilket innebär en liten minskning jämfört med förra året.
Arbetsgivaren betalar 80 procent sjuklön under dag 2-14 i sjukperioden och
därefter 10 procent sjuklön upp till och med 90:e sjukdagen. Kommunens kostnad
för sjuklön 2017 ökade med 0,6 Mkr till 8,3 Mkr.
Redovisning av sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro Uttryckt i procent av 2017 2016
Total sjukfrånvaro Sammanlagd ordinarie arbetstid 6,3% 6,5%
Långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer)
Total sjukfrånvaro 40,3% 40,6%
Sjukfrånvaro för kvinnor Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 6,9% 7,3%
Sjukfrånvaro för män Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 4,4% 4,0%
Sjukfrånvaro för anställda 29 år eller yngre
Sammanlagd ordinarie arbetstid för anställda 29 år eller yngre
6,0% 4,7%
Sjukfrånvarotid för anställda 30 – 49 år
Sammanlagd ordinarie arbetstid för anställda 30 – 49 år
5,6% 5,6%
Sjukfrånvarotid för anställda 50 år eller äldre
Sammanlagd ordinarie arbetstid för anställda 50 år eller äldre
7,2% 8,5%
39
BUDGETUPPFÖLJNING Driftredovisning Driftredovisningen visar hur årets verksamhet utfallit i förhållande till budget.
Åtvidabergs kommunfullmäktige antog den 30 november 2016 budget för år
2017, med resultat om 21 000 Tkr. Sedan gjordes en kompletteringsbudget, med
anledning av nyöppnade avdelningar inom Barn- och utbildningsförvaltningen då
medel från KS oförutsett tillfördes förvaltningen.
40
Belopp i Tkr Årets resultat Budget Budgetavvikelse
Kommunstyrelse
Kommunledning -51 542 -57 290 5 748
Barn- och utbildning -243 987 -243 163 -824
Vård- och omsorg -239 855 -229 033 -10 822
Samhällsbyggnad -63 413 -68 255 4 842
Bygg- och miljönämnd -4 824 -5 636 812
Valnämnd -76 -50 -26
Centrala poster 0
Pensionskostnader och arbetsgivaravgifter
-17 510 -20 000 2 490
Semesterlöneskuldens förändring 429 -1 000 1 429
Avskrivningar samt intäktsförda bidrag och avgifter
-17 062 -17 805 743
Kapitaltjänst 21 662 23 372 -1 710
Realisationsvinst och -förlust samt utrangering
1 110 0 1 110
Verksamhetens nettokostnader -615 065 -618 860 3 793
Skatteintäkter 501 074 498 356 2 718
Utjämning 150 812 145 104 5 708
Finansiella intäkter 257 0 -257
Finansiella kostnader -3 239 -3 600 364
Resultat före jämförelsestörande
poster
33 839 21 000 12 839
Jämförelsestörande poster -9 081 0 -9 081
Årets resultat 24 758 21 000 3 758
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader uppgår till 615 065 Tkr, vilket kan jämföras med
budgeterade nettokostnader om 618 860 Tkr. Verksamhetens nettokostnad
understiger således budget med 3 793 Tkr. Kommunstyrelse och nämnder
överskrider sammantaget budget med 269 Tkr.
Kommunledningens överskott beror dels på att lägre arvoden än budgeterat och
dels på förändring i bemanningen vilket inneburit lägre kostnader under året.
Barn- och utbildningen redovisar ett resultat i nivå med beslutad budget men
mellan de olika verksamhetsdelarna finns variationer.
Underskottet inom Vård- och omsorgsförvaltningen är till stor del relaterat till
ökade kostnader för placeringar inom individ- och familjeomsorgen. Även
kostnader för sjuksköterskebemanning har under året varit höga som följd av
inhyrning samt kostnader för gruppbostäder har varit högre än beräknat. Till viss
41
del balanseras de ökade kostnaderna med lägre kostnader för ekonomiskt bistånd
samt mer bidrag än kostnader inom verksamheten för ensamkommande barn.
Samhällsbyggnadsförvaltningen visar en positiv avvikelse från budget.
Förvaltningen har under året varit återhållsam för att parera det prognostiserade
underskottet inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Ett billigare elavtal samt
vakanser inom personalen har också bidragit till överskottet.
De centrala posterna avviker totalt med 4 062 Tkr från budget.
Årets kostnader för pensioner uppgår till 38 553 Tkr vilka redovisas dels centralt
dels fördelat på respektive förvaltning. Budgetavvikelsen avseende de centralt
redovisade pensionskostnaderna och arbetsgivaravgifterna uppgår till 2 490 Tkr.
Personalens sparade semester har under året minskat med 429 Tkr. Minskningen
beror på personalen tagit ut mer semester än de tjänat in. För år 2017 fanns en
kostnadsbudget om 1 000 Tkr för semesterlöneskuldens förändring.
Budgetavvikelsen blir därför 1 429 Tkr.
Avskrivningar samt intäktsförda bidrag och avgifter för år 2017 uppgår till
17 062 Tkr, vilket är 743 Tkr mindre än budgeterat. Här har även nedskrivningen
av Marknadsbodarna 10, 512 Tkr, bokförts. Budgetavvikelsen för
kapitaltjänstintäkter är negativ och uppgår till 1 710 Tkr. Avvikelserna beror i
huvudsak på senarelagda investeringar.
Under 2017 har fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen) samt mark avyttrats till det
totala försäljningspriset 3 158 Tkr. Fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen)
genererade en realisationsvinst, 1 577 Tkr, medan markförsäljningarna
genererade realisationsförluster, -206 Tkr.
Skatteintäkter och utjämning
Budgetavvikelsen för skatteintäkter uppgår till 2 718 Tkr och avvikelsen för
kommunalekonomisk utjämning är 5 708 Tkr vilket sammantaget ger en positiv
avvikelse med 8 426 Tkr. I budgeten antogs befolkningen till 11 535 invånare
men antalet invånare som intäkterna grundar sig på slutade på 11 624, 104
personer fler än förväntat.
Finansnetto
Finansiella intäkter för året uppgår till 257 Tkr vilket är 240 Tkr mer intäkter än
budgeterat. Huvuddelen av dessa kommer från utdelning från Kommuninvest. De
finansiella kostnaderna var budgeterade till 3 600 Tkr och underskrider budget
med 364 Tkr. Överskottet beror på minskad låneportfölj samt bättre villkor vid
omsättning av lån än budgeterat. Avvikelsen för finansnettot är positiv, 124 Tkr.
Resultat före jämförelsestörande poster
Kommunen redovisar ett positivt resultat före jämförelsestörande poster om
33 839 Tkr, vilket är 12 839 Tkr bättre än budget.
42
Investeringsredovisning Ett viktigt förhållande i kommunens vision om framåtanda är strävan efter en god
ekonomi. För att uppnå en god ekonomi är hushållning med resurser såväl inom
som mellan tidsperioder viktigt. Investeringsbudgetering och
investeringsuppföljning är arbetsprocesser som stödjer den organisatoriska
förmågan att hushålla med resurser på kort och lång sikt.
Åtvidabergs kommunfullmäktige antog den 30 november 2016 budget för år
2017. Därutöver har några separata investeringsbeslut fattats. Total
investeringsbudget för år 2017 är 76 856 Tkr inklusive kvarstående budget
avseende pågående projekt från föregående år. Utfallet för år 2017 visar att
51 114 Tkr har använts till investeringar.
Avslutade investeringar
Belopp i Tkr Budget
Tidigare
investering
Årets
investering
Total
investering
Budget-
avvikelse
Kommunledning
Inventarier -500 0 -468 -468 32
Köksutrustning -600 0 -566 -566 34
Barn och utbildning
Inventarier nya klassrum -400 0 -418 -418 -18
Samhällsplanering
Markköp Grebo Norrby (kom vsh)
-11 500 0 -11 500 -11 500 0
Tillgänglighetsanp. befintliga buss hpl
-200 0 -149 -149 51
Ny busshpl Kulturcentrum -150 0 -235 -235 -85
Kommunala fastigheter
Bibliotek -8 500 -4 340 -4 805 -9 145 -645
Solbacken 4 -500 0 -500 -500 0
Kommersiella fastigheter
Anpassning uthyrning -3 000 0 -2 463 -2 463 537
Summa exkl. kommersiell vsh. -10 850 -4 340 -7 142 -11 482 -632
Summa, totalt -25 350 -4 340 -21 105 -25 445 -95
Det största investeringsprojektet under året har varit markköp i Grebo. Alléskolan
har byggts ut med nya klassrum.
Biblioteksprojektet, som pågått under några år, slutredovisas i årets bokslut.
Folkbiblioteket flyttade i slutet av året till nya tillgängliga lokaler i de
industrihistoriska kvarteren vid Gamla torget. Arbetet genomsyras av hållbarhet
bland annat genom att många möbler renoveras och återanvänds, stor andel lokala
43
leverantörer där så är möjligt och mycket arbete har gjorts av kommunens egen
personal.
Pågående investeringar
Belopp i Tkr Budget
Tidigare
investering
Årets
investering
Total
investering
Budget-
avvikelse
Kommunledning
Reservkraftaggregat -300 0 -4 -4 296
Vård och omsorg
Inventarier gruppbostäder -100 0 0 0 100
Samhällsbyggnad
Bysjöstrand -2 000 -1 262 -391 -1 652 348
Bredband, landsbygd (kom.vsh) -13 400 -11 210 -3 599 -14 809 -1 409
Bredband, tätort (kom.vsh) -21 000 -18 547 -9 003 -27 550 -6 550
Landsbygdsutveckling -500 0 -105 -105 395
Laddstolpar el-bilar -150 0 0 0 150
Exploatering -2 000 0 -351 -351 1 649
Flytt av kraftledning Grebo (kom.vsh)
-1 000 0 0 0 1 000
Gata och park
Gatuverksamhet -12 400 -7 746 -5 219 -12 965 -565
Omläggning äldre gator (Va) * -1 000 -371 -562 -933 67
Parkverksamhet -300 0 -326 -326 -26
Skyltning -500 0 0 0 500
Centrumkänsla/spontanidrott, Grebo
-1 500 0 -290 -290 1 210
Park Långbrott -2 128 1 596 -5 1 591 3 719
Kommunala fastigheter
Skatepark Alléskolan -425 0 -694 -694 -269
Alléskolan utökning klassrum -5000 0 -4 303 -4 303 697
Utveckling Kulturcentrum -1 500 0 1 238 1 238 2 738
Reinvestering fastigheter -8 000 -5 529 -828 -6 357 1 643
Arkiv Brukskultur, uppdatering säkerhet
-300 0 0 0 300
Nytt gruppboende -16 760 0 -86 -86 16 674
Kommersiella fastigheter
Facetten, transformatorer, ställverk (kom.vsh)
-4 500 -175 -3 114 -3 289 1 211
Reinvestering fastigheter (kom.vsh)
-6 000 -1 674 -2 366 -4 040 1 960
Summa exkl kommersiell vsh -54 863 -13 311 -11 927 -25 238 29 625
Summa, totalt -100 763 -44 917 -30 009 -74 926 25 837
44
Det enskilt största pågående projektet är utbyggnaden av bredbandsnätet i
Åtvidabergs tätort som har fortsatt under 2017 och beräknas vara klart under
2018.
Under året har också större investeringar genomförts inom ramen för
reinvesteringsprojekten. Dessa slutredovisas vid mandatperiodens utgång.
Totala investeringar 2015-2018
Belopp i Tkr
Utfall
2015
Utfall
2016
Utfall
2017
Budget
2018 Totalt
Årets investeringar -44 422 -29 020 -51 114 -48 487 -173 043
Investeringar i kommersiella verksamheter 10 520 17 733 32 045 6 512 66 810
Försäljning 500 500
Summa -33 903 -11 286 -19 069 -41 475 -105 732
Enligt kommunens finansiella mål ska utfallet för mandatperiodens
nettoinvesteringsutgifter maximalt motsvara 100 procent av mandatperiodens
resultat före jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i
kommersiella verksamheter.
Investeringsutgifterna för åren 2015 till 2017 sammantaget med
investeringsplaneringen för resten av mandatperioden är lägre än
mandatperiodens uppnådda och planerade resultat. Det finns därför möjlighet att
nå investeringsmålet.
45
45
KOMMUNSTYRELSE Ordförande: Elisabet Edlund (S)
Vice ordförande: Mira Wedenberg (M)
Andre vice ordförande: Joakim Magnusson (C)
Antal ledamöter: 15
46
Den politiska organisationen under kommunstyrelsen är indelad i utskott. Det
ekonomiska ansvaret åvilar kommunstyrelse och övriga nämnder. Utskotten är
beredande organ och har inget formellt ekonomiskt ansvar.
Utskotten är planerings- och ekonomiutskottet, personalutskottet, barn- och
utbildningsutskottet, vård- och omsorgsutskottet, sociala myndighetsutskottet,
och samhällsbyggnadsutskottet.
Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse
Kommunledning -48 376 -54 490 6 114
Barn- och utbildning -243 987 -243 163 -824
Vård- och omsorg -239 855 -229 033 -10 822
Samhällsbyggnad och fastighet -63 413 -68 255 4 842
Kommunstyrelsen oförutsett -3 167 -2 800 -367
Summa -598 798 -597 741 -1 057
Beskrivning av verksamheter Under kommunstyrelsen finns kommunledningsförvaltningen, vård- och
omsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt
samhällsbyggnadsförvaltningen.
Inom ramen för kommunstyrelsen finns också medel för oförutsedda kostnader.
Denna budgetpost är avsedd för att kunna göra prioriteringar under året, möta
oförutsedda behov och möta konjunkturella förändringar.
Under 2017 har kontot för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader varit
budgeterat till 6 Mkr. Under året omfördelades budgetmedel, 3,2 Mkr, till Barn-
och utbildningsförvaltningen för att finansiera två nya förskoleavdelningar.
Kontot för Kommunstyrelsens oförutsedda kostnader har under året använts bland
annat till ombyggnation till stödboende för ensamkommande barn samt viten som
har ställts till kommunen på grund av ej verkställda LSS-beslut.
47
Kommunledningsförvaltningen Inom kommunledningsförvaltningen finns HR-enhet, kanslienhet, ekonomienhet,
informationsenhet samt kostenhet. Inom förvaltningen administreras också
nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, revision och övrig
politisk verksamhet.
Krisledning ingår som en del inom kanslienheten och kommunens
räddningstjänst ingår från 2015 i Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG).
48
Ekonomi
Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse
Kommunledning (Politisk organisation) -8 766 -12 103 3 337
HR-enheten -6 457 -6 482 25
Ekonomienheten -5 539 -6 885 1 346
Kanslienheten -22 838 -23 828 990
Informationsenheten -2 770 -3 392 622
Kostenhet -2 006 -1 800 -206
KS oförutsedda utgifter -3 167 -2 800 -367
Summa -51 542 -57 290 5 748
Kommunledningsförvaltningen redovisar för 2017 kostnader som är 5 748 Tkr
lägre än budgeterat. De politiska verksamheterna med Kommunfullmäktige,
Kommunstyrelsen, nämnder och utskott redovisar lägre kostnader än budget.
Verksamheterna för kansli och ekonomi visar lägre kostnader än budget på grund
av att bemanningen har kostat mindre än planerat.
Verksamhet
Stab
Årets verksamhet
Gemensamt för stabsverksamhetens arbete är att den ska stödja kommunens
förvaltningar i arbetet genom att de kan använda sina resurser så effektivt som
möjligt och på ett sådant sätt att god ekonomisk hushållning utifrån vision 2020
uppnås.
HR-enheten är stödfunktion för kommunens verksamheter inom hela HR-området.
Det innebär framför allt systematiskt arbetsmiljöarbete, kompetensförsörjning,
lagar, avtal och löner.
Under året har stort fokus legat på att utveckla styrdokument och processer och
politiska beslut har fattats om kompetensförsörjningsstrategi och jämställdhets-
och mångfaldsplan.
Kanslienheten arbetar med ärendeberedning och sekreterarskap för
kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens planerings- och
ekonomiutskott, personalutskott, valnämnden och för kommunfullmäktiges
beredningar.
Kanslienheten ansvarar även för utredningar, uppföljningar, krisledningsstab och
folkhälsofrågor. Även verksamheterna räddningstjänst, som bedrivs i
kommunalförbundet RTÖG, och överförmynderi, som bedrivs i samverkan med
andra kommuner via ÖVIS (överförförmyndare i samverkan) och vissa
arkivfrågor genom kommunalförbundet Sydarkivera, återfinns här.
Under året har kansliet bland annat arbetat med att ta fram en riktlinje för
kommunens dokumenthantering, även en riktlinje för e-post har tagits fram.
Kansliet samordnar även kommunens dataskyddsdirektivarbete och arbetar med
vissa digitaliseringsfrågor. Kansliet har under 2017 påbörjat arbetet inför valet
49
2018 genom att bistå valnämnden med processkartläggning av de viktigaste
processerna i valarbetet med mera. Inom kris- och säkerhetsarbetet har stort fokus
legat på den regionala krisledningsövningen som genomfördes i november 2017.
Arbete med att ta fram vissa nya styrdokument har också påbörjats. Inom
folkhälsoarbetet har en handlingsplan för brottsförebyggande och
trygghetsskapande arbete tagits fram, en kunskapshöjande konferens om
våldsbejakande extremism har arrangerats. Registraturen har arbetat intensivt
med att avsluta äldre öppna ärenden i diariet. Kansliet har arbetat med uppgifter
rörande anslutningen till kommunalförbundet Sydarkivera.
Ekonomienheten är en stödfunktion för kommunens verksamheter inom områden
som budgetering, redovisning, ekonomisk uppföljning, kalkylering, inköp och
upphandling. Enheten arbetar också med kommunens övergripande
ekonomihantering och ansvarar för upprättande av bland annat ekonomiska
styrdokument, budgetdokument, delårsrapport och årsredovisning.
Ekonomienheten har under året fortsatt arbetet med att utveckla upphandling- och
inköpsområdet. Större förändringar av bemanningen har skett vilket har inneburit
okontinuitet. Även ITsam har under året behövt extra stöd på grund av
personalförändringar i ledning och ekonomifunktion.
Informationsenheten arbetar med kommunikation och information inom
ansvarsområdena press/media, webb, verksamhetsinformation, marknadsföring
och krisledning. Inom Informationsenheten organiseras och bemannas även
kommunens växel och reception.
Informationsenheten ingår även som en del i kommunens krisledning.
Under 2017 producerades en ny kommunfilm vars främsta syfte är att
marknadsföra Åtvidaberg som en ort att bo och trivas i, ”ett hem för alla”.
Enheten jobbade också bland annat med att ta fram material, text och bilder, till
olika program för presentation. Till exempel togs en version av årsredovisningen
i korthet fram för första gången, för att på ett läsvänligt och visuellt sätt berätta
för invånarna om händelser under året och visa hur skattepengarna används.
Framtiden – hur bra blir bättre
Informationsenheten kommer fortsätta att arbeta med utveckling av kommunens
webbplats. En helt ny publik webb som är tillgänglighetsanpassad kommer
publiceras under första delen av 2018. Likaså kommer fler och fler e-tjänster att
publiceras som gör det möjligt för invånarna att göra sina ärenden till kommunen
via dator, mobil eller surfplatta när som helst under dygnet.
Kostenheten
Årets verksamhet
Från och med halvårsskiftet 2017 bedrivs måltidsverksamheten i kommunal regi
istället för av en extern leverantör.
Arbetet med hållbara måltider och verkställande av verksamhetsmål, utifrån
Måltidspolicyn, har påbörjats. Matsedeln till förskola, skola och äldreomsorgen
utvecklas bland annat genom mindre hel- och halvfabrikat och därmed mer mat
lagad från grunden och större andel vegetabilier som är anpassade efter säsong.
Ökad andel vegetabilier och därmed en minskning av andel animalier i maten
50
bidrar till ökad näringstäthet i måltiden, i längden minskad miljöpåverkan och till
viss del mer balanserade kostnader.
I och med nya livsmedelsupphandlingar med skarpare hållbarhetskrav (ökad
kvalitet) förändras till viss del anbudspriser och ökad kvalitet kostar mer. Vi
köper in kött och fågel som producerats enligt svensk djurskyddslagstiftning och
alltid svenskt kött/fågel när råvaran finns att tillgå. Inköp av närproducerade
grönsaker/rotsaker/potatis har ökat.
Andel ekologiska livsmedel har ökat från 25 procent (första halvåret 2017) till ca
30 procent (andra halvåret 2017).
Framtiden – hur bra blir bättre
Kökslokaler och utrustning är nedgångna och till vis del utdömda och i behov av
reparation och underhåll för att klara av modern matlagning och möjliggöra en
god arbetsmiljö för medarbetarna. Upprustning pågår enligt fastställd
underhållsplan kopplad till investeringsplan.
Under andra kvartalet 2018 kommer Åtvidabergs kommun, kostenheten, återta
produktion av matlådor till hemtjänsten. För att möjliggöra produktion och
packning av kylda matlådor i kommunal regi i centralköket, har ett
grundläggande förarbete påbörjats där bland annat väsentlig utrustning för
ändamålet införskaffas.
Löpande kompetensutveckling av medarbetare för att öka kunskap gällande
hållbara måltider och effektivt utnyttjande av råvaror, utrustning för modern
matlagning.
51
Barn- och utbildningsförvaltningen Åtvidabergs förskolor och skolor ska ge våra barn och ungdomar en bra start i
livet och vara en självklar aktör i utvecklingen av ett Åtvidaberg med framåtanda.
Vi utvecklar människor som är väl förberedda att hantera livet och ständigt vill
lära mer.
Skolans uppdrag styrs av nationella styrdokument och lagar. Utgångspunkten är
alla barn och elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Vi vill ge så
många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas
och lyckas under skoltiden – och i framtiden. Barn och utbildningsförvaltningens
verksamhet består av kulturskola, två förskoleområden, fem grundskolor
inklusive fritidshem, förskoleklass, grundsärskola samt gymnasieskola inklusive
vuxenutbildning.
I vårt systematiska kvalitetsarbete arbetar vi kring följande prioriterade områden:
52
Ekonomi
Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse
Förskola -47 328 -47 730 402
Grundskola -94 955 -94 869 -86
Grundsärskola -9 207 -8 297 -910
Bildningscentrum (GY och Vux) -23 783 -26 236 2 453
IKE/Enskilda -36 826 -38 687 1 861
Kulturskola -2 140 -2 123 -17
Lokaler och gemensam administration -29 748 -25 221 -4 527
Summa -243 987 -243 163 -824
Förskolan redovisar ett överskott på 402 Tkr, vilket bland annat beror på att
personal inte har behövts tillsättas i samma utsträckning som beräknat. Två nya
förskolor öppnades i början av året. För att finanserna detta omfördelades
budgetmedel från kontot för Kommunstyrelsens oförutsedda kostnader, 3,2 Mkr.
Grundskola redovisar ett underskott på -86 Tkr.
Grundsärskola redovisar ett underskott på 910 Tkr, vilket beror på utökning av en
klass under höstterminen.
Bildningscentrum (gymnasieskola och komvux) redovisar ett överskott på 2 453
Tkr. Överskottet härrör från både gymnasieskolan och Komvux till nästan lika
stora delar. För gymnasieskolan beror det till stor del på att lärartjänster inte
tillsatts under året och för Komvux beror det på högre statliga bidrag än
budgeterat.
IKE och Enskilda för barnomsorg, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och
Komvux redovisar ett överskott på -1 861 Tkr. Kostnaden för barnomsorg har
ökat under året å andra sidan har kostnaden för gymnasieskolan minskat. Högre
intäkter än budgeterat för statliga bidrag gällande Komvux utbildningar.
Kulturskolan redovisar ett underskott på -17 Tkr.
Lokaler och gemensam administrationen gör ett underskott på -4 527 Tkr.
Vilket beror på lägre beviljade statsbidrag mot budgeterat. Ökade behov av
modersmål och studiehandledning samt kraftigt minskade statliga bidrag från
Migrationsverket för asylsökande.
53
Måluppföljning
Stolthet och gemensamt ansvar
Våra barn ska erbjudas en god miljö för utveckling och lärande
Vi bedömer att målen är uppfyllda utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete 2017.
x Våra elever ska vara behöriga till gymnasieskolan
76,1 % av Åtvidabergs elever är behöriga till gymnasiet 2017.
Våra elever ska ta gymnasieexamen 74,0 % av gymnasieeleverna på Facetten har en gymnasieexamen efter tre år. Det är en ökning sedan föregående år med 5,1 % enheter.
Ekonomi och hållbarhet
Förskola och skolbarnomsorg ska bedrivas mer kostnadseffektivt än föregående år.
Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -6,1 % och har minskat 11,4 % enheter sedan föregående år.
Grundskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt än föregående år.
Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -7,1 % och har visserligen ökat med 1,3 % enheter sedan föregående år. Målet om -4 % är dock ändå uppnått.
x Gymnasieskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt än föregående år.
Nettokostnadsavvikelsen 2016 är 12,7 % och har ökat 7,8 % enheter sedan föregående år. Detta är framförallt en effekt av en organisation med många nationella program och få elever.
Näringsliv
Skolans attityder till företagande ska
vara bland de 25 % bästa i landet
Ranking 11 av landets kommuner. Målet är uppnått.
Verksamhet
Förskola
Årets verksamhet
Under läsåret 16/17 har förskolorna arbetat med språkutveckling, övergången
förskola-förskoleklass samt att levandegöra likabehandlingsplanen för barn och
vårdnadshavare. Inom området språkutveckling ser vi att behoven hos barnen
ökar, fler barn har olika former av språkstörning, vi har också en ökande andel
barn med ett annat modersmål.
Det är allt svårare att rekrytera förskollärare i den omfattning som behövs för att
upprätthålla den pedagogiska kvalitén i förskolan. Verksamheterna upplever
också allt större svårigheter att bemanna förskolorna med vikarier vid ledigheter
och sjukdom.
Omfattning och kvalitet
Det finns i genomsnitt 15,7 barn per avdelning i kommunens förskolor och
personaltätheten är 5,2 barn per årsarbetare. Andelen personal med pedagogisk
högskoleutbildning minskar i snabb takt både i Åtvidaberg och i riket. Andelen
pedagogisk personal med högskoleutbildning har sjunkit de senaste åren från 46,4
procent 2014 till 41,4 procent 2016, strax under rikets snitt (41,6 procent), som en
följd av bristen på förskollärare i regionen.
54
Nettokostnadsavvikelsen inom förskolan i Åtvidaberg har minskat över tid till -
6,1 2016. Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för förskolan
än förväntat. Målvärdet för förskolan är -4.
Vid årsskiftet 2016/2017 fanns det 744 barn i åldern 0-5 år i Åtvidaberg och
barnantalet förväntas öka, dels på grund av fortsatt höga födelsetal, dels på grund
av inflyttning.
En femtedel av barnomsorgen i Åtvidaberg bedrivs i enskild regi.
Framtiden – hur bra blir bättre
Utifrån en analys av förskolans resultat och måluppfyllelse är slutsatsen att vi
under läsåret 17/18 ska arbeta med att utveckla formerna för reflektion och
pedagogisk dokumentation samt skapa strukturer för att slutsatserna i högre
utsträckning ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Vi ska fortsätta att
utveckla de digitala verktygen i det pedagogiska arbetet och vi ska stödja och
skapa möjligheter och miljöer som uppmuntrar barnen att använda alla sina språk.
Grundskola/förskoleklass/fritidshem
Årets verksamhet
Samarbetet mellan fritidshem och skola har varit ett utvecklingsområde under
16/17. En kommunövergripande grupp, FRUG, har organiserats i syfte arbeta
med utveckling av fritidshemmets verksamhet och för skapa en större
likvärdighet inom kommunen. Organisationen har setts över bland annat för att
skapa gemensam mötestid skola-fritidshem och gemensam fortbildning har
genomförts. Genom FRUG har fritidshemmen under året arbetat med att
tydliggöra fritidshemmets uppdrag och ta fram en gemensam mall för pedagogisk
planering och utvärdering.
Omfattning och kvalitet
53 procent av barnen i åldrarna 6-12 år i Åtvidaberg är inskrivna i fritidshem.
Andelen högskoleutbildad personal inom fritidshemmen i Åtvidaberg är mycket
låg, 26 procent att jämföra med rikets snitt som är 42 procent. Detta är ett
prioriterat område att förändra i framtida rekryteringar. Vi har 19,7 inskrivna barn
per årsarbetare, antalet barn per årsarbetare har de senaste åren sjunkit och vi
ligger idag under rikets snitt som är 21,7.
Inom Åtvidabergs grundskola åk 1-9 är ca 1115 elever samt ca 95 elever i
förskoleklass inskrivna. 14 procent av eleverna har utländsk bakgrund (födda
utomlands eller födda i Sverige men med båda föräldrarna födda utomlands).
Andelen elever med utländsk bakgrund har fördubblats under en femårsperiod.
I grundskolan arbetar 88,3 årsarbetande lärare, varav 72 procent är kvinnor och
86 procent har pedagogisk högskoleexamen. Lärartätheten är 12,6 elever per
lärare vilket är en minskning under en femårsperiod från 11,3 elever per lärare.
2017 års avgångsklasser har haft stora behov av särskilt stöd över tid. Skolan
lyckades till slut, genom att omprioritera resurser och sätta in olika insatser, nå 78
procent behörighet till gymnasieskolan, vilket ska jämföras med 85 procent året
innan. Meritvärdet blev 211. I denna statistik är inte nyanlända elever (de som
kommit till Sverige de senaste 4 åren) medräknade.
55
En faktor som i hög grad påverkar elevernas resultat är föräldrarnas
utbildningsbakgrund. Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning är 46
procent, vilket är en ökning med 6 procentenheter under en femårsperiod. För de
elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildningsbakgrund är behörigheten
till yrkesprogram på gymnasieskolan 87 procent och meritvärdet 246, att jämföras
med en behörighet på 72 procent och ett meritvärde på 191 för de som har
föräldrar med, som högst, gymnasieutbildning.
Möjligheterna att omprioritera resurser är begränsade i grundskolan.
Nettokostnadsavvikelsen inom grundskolan i Åtvidaberg är -7,1 (2016) Ett lägre
värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för grundskolan än förväntat.
Målvärdet för grundskolan i Åtvidaberg är -4.
Trenden de senaste åren är att nettokostnaden per elev i rikets grundskolor ökar, I
Åtvidaberg minskar nettokostnaden.
Framtiden – hur bra blir bättre
Samarbetet mellan skola och fritidshem behöver utvecklas ytterligare exempelvis
inom pedagogisk planering, normer och värden samt barn i behov av särskilt stöd.
Planeringen av verksamheten i fritidshemmen behöver i större utsträckning ta sin
utgångspunkt i de nationella styrdokumenten och en gemensam mall för
planering och utvärdering behöver fastställas och implementeras.
Projektet Samma Koll utvecklar elevhälsoarbetet och skolans samverkan med
socialförvaltningen kring elever i åk 4-9 som riskerar att hamna i utanförskap.
Under läsåret 17/18 kommer vi att fortsatt ha starkt fokus på bedömning och
lärande genom hela grundskolan, från åk 1-9. Vi ska särskilt fokusera kring
kopplingen, resultat på nationella prov och betygssättning samt att öka pojkarnas
betygsresultat. Utifrån vår läsgaranti ska vi särskilt fokusera på tidiga insatser för
att alla elever ska lära sig läsa och skriva i åk 1-3. Elever med behov av särskilt
stöd ska identifieras tidigt och lämpliga insatser ska sättas in. I första hand i form
av en mer inkluderande lärmiljö. Vi skall fortsätta ligga i framkant vad gäller
arbetet med information och kommunikationsteknik i undervisningen samt
utvecklingen av skolbibliotek i skolan.
87500
90000
92500
95000
97500
100000
102500
2013 2014 2015 2016
Nettokostnad grundskola, kr/elev
Åtvidaberg Alla kommuner
56
Grundsärskola
Årets verksamhet
Andelen elever av en årskurs som fullgör sin skolgång inom ramen för
grundsärskolan fortsätter att öka. Störst är ökningen av elever inom ramen för
träningsskolan. Eleverna är också yngre idag när de skrivs in i grundsärskolan.
Ökningen av elever till träningsskolan gör att personalen behöver
kompetensutvecklas för att möta dessa elevers behov.
Omfattning och kvalitet
Grundsärskolan på Alléskolan tar emot kommunens elever från åk 1-9. 25 elever
är fördelade på klasserna 1-3, 4-6 och 7-9, varav 38 procent av elever läser utifrån
träningsskola. Det är en lägre andel än rikets 41 procent. 4 procent av eleverna i
grundsärskolan är integrerade i grundskolans klasser vilket är en låg andel i
jämförelse med andra kommuner, 14 procent i Östergötland och 12 procent i
riket. I grundsärskolan finns tre arbetslag, ett för varje klass. I varje arbetslag finns 1-2
lärare och 3-5 resurspersoner. Personaltätheten är hög 3,0 elever per lärare att
jämföras med 3,8 elever per lärare i riket och 3,9 elever per lärare i Östergötland.
Särskolan är en del av Alléskolan åk 4-6 både vad gäller lokaler och gemensam
rektor. Fritidshemmet är beläget på skolan och grundsärskolans
fritidsverksamhet, där fyra barn är inskrivna, ingår som en del av fritidshemmet
för åk 4-6.
Framtiden – hur bra blir bättre
All personal utbildas i tecken som stöd och AKK (alternativ och kompletterande
kommunikation) vilket bidrar till och underlättar elevernas kunskapsinhämtning.
Under 2018 förstärks verksamheten med språkutvecklande insatser till eleverna i
form av talstöd.
Grundsärskolan i Åtvidaberg finns fysiskt på Alléskolan med elever från F-9 med
tillhörande fritidshem. Från att vara en verksamhet som är integrerad i
grundskolans lokaler ska samarbetet med grundskolan utvecklas med målet att
öka kompetensen och kvalitén i båda verksamheterna.
Elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella kunskapskraven ska
öka. Detta följs upp i samband med att eleverna får sina IUP:er en gång per år.
Resultatuppföljningen, kopplat till de nationella målen, i grundsärskolan ska
utvecklas.
Gymnasie- och komvuxutbildning
Årets verksamhet
Under året har en utredning kring vuxenutbildningen genomförts och beslut kring
en utveckling av vuxenutbildning har fattats.
Omfattning och kvalitet
Gymnasieskolan Facetten
Av eleverna i avgångsklasserna 2017 erhöll 90 procent gymnasieexamen (en
minskning från 97 procent året innan) och poängsnittet var 13,64. Då en
avgångsklass består av relativt få individer är det naturligt att resultaten år från år
kan variera i ganska hög grad. Små undervisningsgrupper bidrar till att eleverna
blir sedda och kan få extra stöd och hjälp.
57
På gymnasieskolan Facetten är 321 elever inskrivna. 75 procent av eleverna är
inskrivna på nationella program. Av dessa är ca 40 procent elever från andra
kommuner som går idrottsprofil hos oss. Av eleverna på nationella program går
53 procent på yrkesprogram (vilket är en mycket hög andel) och 47 procent på
högskoleförberedande. 25 procent av Facettens elever går på
introduktionsprogram. 69 procent av eleverna på Facettens introduktionsprogram
går språkintroduktion.
27 procent av eleverna på Facetten är tjejer. 25 procent av eleverna på Facetten
har utländsk bakgrund (födda utomlands eller födda i Sverige men med båda
föräldrarna födda utomlands). Andelen elever som har högutbildade föräldrar är
40 procent.
I gymnasieskolan arbetar 33,1 årsarbetande lärare, varav 45 procent är kvinnor
och 73 procent har pedagogisk högskoleexamen. Lärartätheten är 9,7 elever per
lärare vilket är en minskning under en femårsperiod från 13,3 elever per lärare.
Nettokostnadsavvikelsen inom gymnasieskolan i Åtvidaberg är 12,7 (2016) Ett
lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för gymnasieskolan än
förväntat. Målvärdet för gymnasieskolan är -4. En av anledningarna till den stora
avvikelsen är det minskande elevunderlaget som skapar små
undervisningsgrupper samt det breda programutbudet.
Introduktionsprogram
Introduktionsprogrammet (IM) på Bildningscentrum erbjuder inriktningarna
preparand, priv, språkintroduktion (imspr) samt individuellt alternativ. Endast ett
fåtal elever återfinns inom preparand, priv och individuellt alternativ, medan den
stora mängden elever finns på språkintroduktionen.
Majoriteten av eleverna på språkintroduktion bor på EKB-boenden, men gruppen
asylsökande 18-åringar ökar successivt. Under året har rutiner för nyintag,
grupplacering, ämnesfördelning, testning och uppflyttning mm arbetats fram.
Språkintroduktionen bedöms fortsatt öka som en följd av ny lagstiftning som
träder i kraft i november 2017.
Priv-eleverna läser helt integrerat med eleverna på skolans yrkesprogram, med
undantag för det ämne i vilket de är priv. Inom preparand läser endast fåtalet
elever oftast kombinerat med praktik. Inom individuellt val finns flera olika
upplägg. Alltifrån elever som gör heltidspraktik till elever som bedöms må bäst
av att följa ett nationellt program, men som saknar två priv-ämnen. Den stora
utmaningen och svårigheten är att hitta praktikplatser till alla elever som behöver.
Vuxenutbildning
Vuxenutbildningen i Åtvidaberg omfattar 2017 ca 265 personer. SFI, svenska för
invandrare bedrivs på plats med egna lärare och är den klart största delen av
vuxenutbildningen med ca 110 deltagare. Inom SFI ska genomströmning
prioriteras då goda kunskaper i svenska är den viktigaste faktorn för att komma in
på arbetsmarknaden.
58
Vux gymnasial har ca 70 elever som läser huvudsakligen via extern utförare. Vux
grundläggande har ca 40 elever, ca 20 elever läser SvA grund på Facetten och 20
elever läser via en extern utförare.
Vård och omsorgsutbildning sker via extern utförare och har ca 40 studerande på
plats eller på distans. I egen regi bedrivs utbildning i elteknisk inriktning för ca 5
elever. Slutligen har Åtvidaberg ca 10 interkommunala elever på
vuxenutbildningar i andra kommuner.
Vuxenutbildningens budget 2017, efter avdrag för intäkter i form av statsbidrag,
är 615 tkr. Budgeten täcker i stora drag förvaltningens kostnader för skolledning
och administration. Kostnaderna för undervisningen täcks i huvudsak av
statsbidrag.
Framtiden – hur bra blir bättre
Vi behöver utveckla våra metoder och rutiner för att följa upp Åtvidabergs
kommuns gymnasieelever som går på enskilda skolor eller i andra kommuner.
Det vill säga uppföljning ur perspektivet; Åtvidaberg som hemkommun.
Inom de nationella programmet behöver vi fokusera på att i högre utsträckning
attrahera flickor att söka Facettens utbildningar då fördelningen mellan könen i
dag är mycket ojämn.
Det finns en stark efterfrågan på elever med yrkesutbildning och Facettens olika
yrkesprogram har ett gott rykte i regionen och inom branscherna. Facetten har
också ett förhållandevis bra antal ansökningar till yrkesprogrammen. Inom de
högskoleförberedande programmen finns det utvecklingspotential när det gäller
att attrahera elever från Alléskolan.
Med 40 procent av eleverna inom idrottsprofilerna är gymnasieskolan i hög
utsträckning beroende av profilerna för sitt elevunderlag. Detta beroende skulle
behöva minska. Detta kan ske dels genom att i högre grad attrahera elever från
Alléskolan till högskoleförberedande program, dels attrahera elever från andra
kommuner till yrkesprogrammen. Möjligheten till detta bör utredas vidare.
Attraktionskraften kan höjas genom ett ännu tätare och fördjupat samarbete med
näringslivet och genom att skolan profilerar sig inom internationalisering och
internationellt utbyte.
Vuxenutbildningens utbud ska breddas och utvecklas för att möta
arbetsmarknadens behov. Bland annat skapas fler platser till
undersköterskeutbildning och en ny lärlingsutbildning mot barnskötare startas.
Vidare ska vuxenutbildningen i Åtvidaberg marknadsföras och synliggöras.
Kulturskola
Årets verksamhet
En kulturskola för alla med ett brett kulturutbud. Kulturskolan ska vara en plats
där Åtvidabergs barn och ungdomar kan upptäcka sin egen och andras talang och
utvecklas på bästa sätt. Det sker i samspel mellan upplevelser, utbildande
program, eget skapande och möten med andra ungdomar och kulturer.
Verksamheten präglas av lust och kreativitet med ett livslångt lärande som mål.
59
Omfattning och kvalitet
Kulturskolan strävar efter ett brett kulturutbud som ska tilltala många. I dagsläget
har vi ca 130 barn i kulturskolans aktiviteter. Programutbudet erbjuds på flera
olika platser i kommunen och anpassas efter barnens och elevernas behov och
önskemål. Kulturskolan samarbetar nära kommunens skolor och är involverade i
undervisningen till exempel vid elevens val. Kulturskolan deltar även vid
kommunens sommarläger för barn.
Framtiden – hur bra blir bättre
Fortsatt anpassning av programutbudet utifrån barnens och elevernas behov.
Kulturskolan arbetar för att bredda sitt samarbete med övriga kulturaktörer i
kommunen och ska vara en naturlig del i kommunens kulturcentrum.
60
60
Vård- och omsorgsförvaltningen Vård-och omsorgsförvaltningens uppdrag är att erbjuda kommunens invånare en
kvalitativ god vård och omsorg inom verksamhetsgrenarna äldreomsorg,
handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsenheten och
integration. Det förhållningssätt som ska prägla våra tjänster ska genomsyras av
kommunensvision om framåtanda. Vi fokuserar på utveckling av våra
verksamheter genom ökat inflytande, handlingskraft, nybyggaranda och ett mod
att gå före andra.
Förvaltningen har även ett övergripande ansvar för kommunens
serveringstillstånd.
61
Ekonomi
Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse
Äldreomsorg -128 333 -126 428 -1 905
Handikappomsorg -52 674 -49 003 -3 671
Individ- och familjeomsorg -42 509 -36 781 -5 728
AME och Integration 539 -1 043 1 582
Gemensam administration -16 878 -15 778 -1 100
Summa -239 855 -229 033 -10 822
Förvaltningens mest omfattande verksamhet, äldreomsorgen, med en budget på
126 428 Tkr, redovisar ett underskott på 1 905 Tkr mot budget. Verksamheten i
vård- och omsorgsboenden går cirka 3 200 Tkr bättre än budget medan
hemtjänsten visar på ett underskott med cirka 2 200 tkr. Resultatet för vård- och
omsorgsboenden och hemtjänsten har påverkats positivt med cirka 2 800 Tkr av
statsbidrag, i form av stimulansmedel för ökad grundbemanning som erhållits
från Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsverksamheten går cirka 3 500 Tkr
sämre än budget, främst beroende på kraftigt ökade kostnader för inhyrd personal.
Övergripande inom äldreomsorgen har planerade men ej genomförda köp av
framförallt arbetskläder gett ett plus på cirka 300 tkr mot budget. Äldreomsorgens
externa intäkter ligger cirka 200 Tkr över budget.
Förvaltningens handikappomsorg visar ett underskott mot budget på 3 671 Tkr.
Orsakerna kan härledas till högre kostnader för tjänsteköp med cirka 700 Tkr
samt att LSS-verksamheterna (gruppboenden, korttidsverksamhet och daglig
verksamhet) har blivit cirka 1 700 Tkr dyrare än budgeterat. Kostnaderna för
personlig assistans har blivit cirka 400 Tkr högre än budget. Däremot håller
budgeten för socialpsykiatrin, bland annat på grund av erhållna stimulansmedel
från Sveriges Kommuner och Landsting. Högre centrala kostnader inklusive
personalavvecklingskostnader samt ökade kostnader för ledsagare/avlösare har
gett ett budgetunderskott på drygt 900 Tkr.
Individ- och familjeomsorg visar ett underskott mot budget på 5 728 Tkr och här är
det ökade kostnader mot budget för institutionsplaceringar med cirka 7 300 Tkr
som är huvudorsaken. Däremot har kostnaderna för familjehemsvård blivit cirka
300 tkr lägre än budget och det gäller även ekonomiskt bistånd som blivit cirka 3
200 Tkr lägre än budget. Ökade kostnader för administrativa tjänster,
utbildningsinsatser, kontaktpersoner/kontaktfamiljer, stödinsatser och vissa
projekt har gett ett budgetunderskott på cirka 1 900 Tkr.
Arbetsmarknad och Integration visar ett överskott på 1 582 tkr mot budget.
Arbetsmarknadsverksamheten håller i stort sin kostnadsbudget. För övriga
verksamheter (Integration och Ensamkommande barn) sker finansiering med
statliga bidrag från Migrationsverket. Regelverket för hur och med vilka belopp
bidrag betalas ut ändrades per den 1 juli 2017 och detta medförde kraftigt
minskade bidrag jämfört med tidigare år. Förvaltningen har för att parera de
minskade bidragen under året ställt om EKB-verksamheterna genom att stänga
ner HVB-boenden och endast behålla två stödboenden.
62
Den gemensamma administrationen visar ett underskott mot budget på 1 100 Tkr,
högre kostnader för biståndshandläggningen, bemanningsenheten och IT-
utveckling är orsakerna.
Måluppföljning
Stolthet och gemensamt ansvar
Brukarna inom hemtjänsten ska vara nöjda med hemtjänsten i sin helhet
92 % fortsatt nöjda brukare i hemtjänsten. Arbete fortgår att säkerställa kvaliteten.
x Brukarna inom särskilt boende ska vara nöjda med särskilt boende i sin helhet
87 % en marginell sänkning mot föregående år, det är många som fått flytta till nya boenden och oron i samband med detta kan vara en orsak.
Bra vardagsliv och trygghet
Brukarna inom hemtjänsten ska vara nöjda med hemtjänsten i sin helhet
90 % trivs i sin dagliga verksamhet.
x Fler personer ska ut i egenförsörjning Antalet avslut jämfört med 2016 har minskat. 33 % färre i egen försörjning än 2016.
x Antalet barn och unga som HVB placeras ska minska.
9 placeringar jämfört med 8 stycken 2016
x Längden på placeringar för barn och
unga ska minska.
Antalet dygn var 2625 för 2017, jämfört med 2400 dygn 2016. Antalet anmälningar och ansökningar har ökat varje år.
Ekonomi och hållbarhet
Individ- och familjeomsorg ska bedrivas
mer kostnadseffektivt.
Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -2,8 % och har minskat 11,2 % enheter sedan föregående år. Målet är att nettokostnadsavvikelsen ska minska tills den är -4.
LSS ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -0,4 % och har minskat 1,9 % enheter sedan föregående år. Målet är att nettokostnadsavvikelsen ska minska tills den är -4.
Äldreomsorg ska bedrivas mer kostnadseffektivt.
Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -2,9 % och har minskat 0,9 % enheter sedan föregående år. Målet är att nettokostnadsavvikelsen ska minska tills den är -4.
Verksamhet
Äldreomsorg – Vård och omsorgsboende
Årets verksamhet
Att bo bra handlar lika mycket om trygghet, trivsel, hemkänsla, funktionalitet
som om tillgänglighet i våra fastigheter. Ett gott vardagsliv för de äldre kräver
helt enkelt en fungerande samverkan mellan olika aktörer för att säkerställa hög
kvalitet och för att uppfylla medborgarnas behov.
Genom att vi har en helhetssyn på individen och arbetar för att skapa fungerande
långsiktiga lösningar arbetar vi aktivt för att utveckla alternativa boendeformer
för äldre. Målsättningen är att det boendemässigt ska vara tryggt att åldras i
Åtvidaberg.
63
Utredningen av boendestandarden på vård- och omsorgsboendena i Åtvidabergs
samhälle visade att stora åtgärder behövde vidtas för att säkerställa såväl
kvaliteten i verksamheten som krav på boendestandard och hygien. Den
Kooperativa hyresrättsföreningen Kopparsvanen ansvarar för ny- och
ombyggnation av våra vård- och omsorgsboenden. Under året har projektering för
etapp 3 startat, där det blir en nyproduktion av två enheter för äldre.
Kommunen har konkurrensutsatt ca 50 procent av verksamheten inom vård- och
omsorgsboende. I september 2016 tog Förenade Care över entreprenaden för 73
vård- och omsorgsboende platser efter Attendo Care.
Björkbackens äldreboende har på sina tre våningar ett ökat omvårdnadsbehov hos
sina brukare, en korrigering av grundbemanningen har varit nödvändig och
genomförts.
Vår korttidsenhet har fått visa på hur flexibel verksamheten verkligen är. Under
året har det i perioder vistats 10 personer (normalt 7 platser) på korttidsenheten
samt under sommaren var någon vecka helt tomt. Omvårdnadspersonalen har
varit ute på andra enheter och täckt sjukluckor, när det har varit låg beläggning på
korttidsenehet och gjort detta på ett föredömligt vis.
Under året har kompetensutveckling inom demensvården startat för
omvårdnadspersonal.
Ett stort och viktigt steg att kvalitetssäkra omvårdnaden har varit den
dokumentationsutbildning som genomfördes under våren för all personal inom
förvaltningen.
Omfattning och kvalitet
Volymtal 2014 2015 2016 2017
Antal platser i vård- och omsorgsboende
149 147 135 135
Antal personer över 80 år 726 721 749 772
Antal personer över 90 år 124 126 122 126
Antal trygghetsboenden - 11 11 11
Framtiden – hur bra blir bättre
Antalet personer med demenssymptom, i såväl ordinärt boende som inom vård-
och omsorgsboende, förväntas öka i kommunen. Planera för att kunna tillgodose
dessa framtida behov för målgruppen, avseende såväl platser i vård- och
omsorgsboende som korttidsplatser. Fortsatta kompetenshöjande insatser för
personal krävs för att ge en trygg och säker vård för de äldre med demensdiagnos.
Säkra tillgången på arbetskläder för omvårdnadspersonal är en nyckel till bättre
hygien, mindre risk för smitta samt ett profilplagg för kommunen som attraktiv
arbetsgivare.
I juni 2015 öppnades ett trygghetsboende med 11 lägenheter. Trygghetsboende är
en boendeform där den enskilde själv hyr en väl anpassad lägenhet och
kommunen står för trygghetslarm, möjligheten att äta tillsammans och sociala
aktiviteter som utgår ifrån de boendes önskemål och intressen. Målsättningen
64
med boendeformen är att skapa trygghet och gemenskap. Om den enskilde har
behov av omvårdnads- eller serviceinsatser kommer de att utföras av hemtjänsten.
Kravet för att få bo i ett trygghetsboende är att man har fyllt 70 år. Denna
boendeform kommer fortsatt bli ett bra alternativ till ett särskilt boende för
medborgarna i Åtvidabergs kommun.
En prioriterad framtidsfråga är att locka utbildad och lämplig personal till
äldreomsorgen. Där har förvaltningen sedan ett år gett en grupp av medarbetare
”Framtidsgruppen” uppdraget att se vad är viktigt ur rekryterings synpunkt för
dagens sökande att visa på vad som finns i Åtvidaberg.
Vård- och omsorgsförvaltningen har under 2017 arbetat med att kvalitetssäkra
processer och dokument inom hela förvaltningen. Detta arbete fortsätter under
2018, rätt insats vid rätt tid av rätt person. Att minska antalet avvikelser på grund
av fel i det dagliga arbetet gör att tidstjuvar minimeras och ger en tryggare arbets-
och vårdsituation.
Äldreomsorg – Hemtjänst
Årets verksamhet
När man blir äldre i Åtvidaberg ska man kunna bo kvar hemma så länge man
själv önskar eller så länge en säker vård och omsorg kan garanteras. Trygghet och
social samhörighet är viktigt för såväl omsorgstagare som anhöriga. Vi arbetar
ständigt med att utveckla anhörigstöd och ha ett bra samarbete med
intresseorganisationer och volontärer. Detta är en viktig fråga för att uppleva en
trygghet i sin livssituation.
Vi strävar efter att alla ska uppleva att hemtjänsten ska ge stöd och hjälp i det
egna boendet och genom olika insatser möjliggöra för den enskilde att bo kvar i
den egna bostaden. Nya rutiner har införts då enhetschefen gör ett hembesök hos
ny brukare tillsammans med kontaktman. Sedan görs en uppföljning efter 6
veckor. Kriterierna för trygg hemgång har ändrats till att omfatta fler personer.
Tillgång till ett varierat utbud av insatser och tekniska lösningar dygnet runt är en
förutsättning för ett väl fungerande och tryggt liv i den egna bostaden.
Flera utvecklings arbeten har genomförts så som nyckelfrihemtjänst, nu finns
även tillgång till kamera samt brandlarm för särskild behovsprövning och
alternativ till besök.
Inom området E-hälsa tecknades ett nytt avtal med ny trygghetslarm leverantör.
Det gjordes också en omfattande digital satsning där de analoga trygghetslarmen
byttes ut till digitala.
Med de resurser som hemtjänstverksamheten kräver och har tillgång till, så ökar
möjligheten att kunna ge en trygg och säker vård i hemmet. Med detta följer att vi
idag och i framtiden kommer kunna ge vård i hemmet på helt andra sätt än
tidigare. Hemtjänstverksamheten har ett ökat omvårdnadsbehov hos sina brukare
och detta har medfört stora påfrestningar i bemanningskostymen.
Hemtjänstverksamheten har fått fler uppdrag och med större omfattning när det
gäller till exempel ledsagning, avlösning i hemmet, social samvaro och hälso- och
sjukvårdsinsatser.
65
Matleveransen har ändrats till att levereras kyld en dag i veckan ifrån Västerviks
kommun, då avtalet med Sodexo gick ut sista juni.
Brukarråden har utvecklats.
Omfattning och kvalitet
Volymtal 2014 2015 2016 2017
Antal personer med hemtjänst 209 202 201 209
Antal beviljade hemtjänsttimmar/mån 5 600 5 600 4 900 5 800
Antal korttidsplatser 12 10 10 10
Antal dagar med betalningsansvar 37 87 46 19
Framtiden – hur bra blir bättre
Den demografiska utvecklingen avseende äldre i kommunen visar att på längre
sikt ökar andelen äldre över 80 år i större omfattning än nu. Det är främst
personer i den ålderskategorin som är i behov av mer omfattande insatser från
kommunen.
Januari 2014 tog kommunen över ansvaret för hemsjukvården från landstinget.
Det är en stor utmaning att i framtiden hantera ett förmodat växande vårdbehov
för hemsjukvårdsverksamheten. Verksamheten finansieras via skatteväxling för
den nivå som var 2013. Det är en utmaning att ekonomiskt hålla oss inom ramen
för skatteväxlingen. LAH-delen (Lasaretts Ansluten Hemsjukvård) finansieras via
ett särskilt avtal mellan Åtvidabergs kommun och närsjukvården i centrala
Östergötland.
Vi ser en ökning av hälso- och sjukvårdsinsatser inom hemsjukvården i form av
delegerade insatser till hemtjänsten. Dessa insatser som utförs av hemtjänsten
kommer att fortsätta öka då fler multisjuka vårdas i hemmet och tiden i
slutenvården minskar. Den nya Betalningsansvarslagen (BAL) träder i kraft
2018-01-01, denna lag påverkar antal dagar i slutenvården efter att man anses
vara utskrivningsklar och skall komma hem. En kortare planerings och
omställningstid för hemtjänstens verksamhet kommer att vara realiteten.
Under hela 2017 har det varit stort rekryteringsbehov av sjuksköterskor i
kommunen men också nationellt. Att vara attraktiv som arbetsgivare och kunna
tillsvidare anställa sjuksköterskor har varit målet under 2017, antalet
sjuksköterskor från bemanningsföretag vid årets slut skulle vara noll. I oktober
hade vi ingen bemanningssjuksköterska kvar och så höll det sig de kvarstående
månaderna av året.
Ett regionalt projekt har pågått under 2017 med syfte att bli nationell
patientöversikts producent. Det vill säga att vi ska lämna journalinformation från
kommunens journalsystem till den nationella patientöversikten. Syftet är att andra
vårdgivare ska ha tillgång till information.
För att möta ett allt mer komplext vårdbehov har vi verksamheten ”Trygg
hemgång”. Verksamheten består av ett specialistutbildat team från olika
yrkeskategorier. Teamets uppdrag är att skapa trygghet och delaktighet vid och
efter en hemgång från en sjukhusvistelse. Att få rehabilitering och omvårdnad i
66
hemmet av specialistutbildat team i stället för fortsatt sjukhusvård förbättrar
överlevnad, funktionsförmåga och livskvalitet. Detta team får större utmaning
2018 då den nya lagen Betalningsansvarslagen träder i kraft 2018-01-01.
Hemtjänsten jobbar med att skapa delaktighet och inflytande för de personer som
har hemtjänst eller kommer att behöva i framtiden. Sedan 2015 arbetar
hemtjänsten med att bjuda in brukare och allmänhet till träffpunkter för att
diskutera framtida behov och utvecklingsfrågor. Det är en mycket fruktbar dialog
och ger uppslag till förbättringar och vad som efterfrågas för stöd av målgruppen.
Som ett led i arbetet med att vara en kommun med framåtanda är det viktigt att
vara med i den tekniska utvecklingen och arbeta med E-hälsa. E-hälsa utvecklar
välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka
kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt.
Handikappomsorg
Årets verksamhet
Framtida alternativa boendeformer för personer med funktionsnedsättning är i
nästa fas där planering av ny gruppbostad pågår och kommer att byggas under
2018. Arbetsgrupp för planering har startats under 2017.
Förvaltningen har i dagsläget fem icke verkställda beslut om bostad med särskild
service för vuxna enligt 9§ punkt 9 LSS. Kommunen riskerar viten för icke
verkställda beslut och har på årets sista dagar fått förelägganden om vite.
Förvaltningen upprättade en boendeform enligt LSS i form av servicebostad i
början av 2016. Servicebostad är en enklare form av gruppbostad. Varje brukare
har en egen lägenhet där de får sitt stöd utifrån behov sedan finns möjligheter till
gemensamma aktiviteter i en baslägenhet som ligger i närområdet. Behovet av
servicebostad har under 2017 varit tillfredsställt.
Ett boende med sex platser för långvarigt psykiskt sjuka finns. Boendet ger
enskilda personer goda levnadsvillkor i en trygg miljö. Kommunen kan inte helt
undanröja behovet av att köpa enskilda platser vid andra behov av omvårdnad.
Utbildat handledare i första hjälpen till psykisk hälsa som i sin tur ska sprida
kunskap i kommunen där ”vi vågar se och prata om psykisk ohälsa”.
Inom Vård- och omsorgsförvaltningen finns en arbetsgrupp som heter
Framtidsgruppen. Framtidsgruppens arbete med medarbetare som ambassadörer,
att göra förvaltningens verksamhet attraktiv med ”Sveriges viktigaste jobb finns
hos oss” i Bemanningsenheten. Kompetensförsörjning inom flera yrkeskategorier
gör deras arbete mycket viktigt och värdefullt ur rekryterings synpunkt.
Framtidsgruppen har under 2017 deltagit på ett flertal rekryteringsträffar.
67
Omfattning och kvalitet
Volymtal 2014 2015 2016 2017
Personlig assistans
Antal som har personlig ass enl. LASS 10 10 7 5
Antal timmar personlig ass enligt LASS 50 946 50 364 36 372 30 468
Antal som har personlig ass enligt LSS 2 2 2 2
Antal timmar personlig ass enligt LSS 5 688 5 688 5 844 5 482
Antal externplaceringar 5 5 6 6
Antal vårddygn i externa placeringar 1 825 1 567 1 848 2 019
Gruppboenden
Antal boende i gruppboende 26 26 28 27
Antal vårdtagare i daglig verksamhet 35 35 35 40
Framtiden – hur bra blir bättre
Ett förstärkt barnperspektiv är infört i lagen om LSS. Barnkonventionen som
ligger till grund för den nya paragrafen i LSS, betonar att barnets bästa och
barnets rätt att komma till tals ska sättas i förgrunden vid alla åtgärder som rör
barn.
Förvaltningen behöver fortsätta analysera och anpassa boendeformer för
målgruppen detta för att möta upp framtida behov och för att säkerställa att vi har
verksamhet som bedrivs enligt lagstiftningen.
Individ- och familjeomsorg
Årets verksamhet
Den mottagningsfunktion som inrättades under 2016 har under 2017 gett ett gott
resultat. Även om ärendemängden varit fortsatt hög, så har hanteringen av
ärendena kunnat ske på ett mer rättssäkert och hållbart sätt. Enheten har även
under 2017 haft en mycket låg personalomsättning, vilket har skapat en hög
kontinuitet.
Sammanlagt inkom ca 450 orosanmälningar under 2017 gällande barn och unga.
För enheten har samarbetet med andra aktörer såsom skola, polis och regionen
varit mycket viktigt för att skapa en trygghet i att ärendena hanteras och bedöms
ur ett helhetsperspektiv. Likaväl är samarbetet med andra enheter inom
förvaltningen en viktig framgångsfaktor, då ett individärende kan ha många
bottnar.
Enheten för ekonomiskt bistånd har under 2017 fortsatt att aktivt arbeta med de
nya rutiner som sjösattes under 2015-2016. Det har främst inneburit att enheten
lyckats hålla nere kostnaden för ekonomiskt bistånd, men även att nya strukturer
och arbetssätt skapat mer rättssäkra arbetsmetoder. Personalomsättningen har
varit lägre än tidigare år, vilket också bidrar till en tryggare och högre kontinuitet.
Enheten Handläggare SOL/LSS har under 2017 haft en hög personalkontinuitet,
till skillnad från föregående år. Enheten genomgår en förändring med nya
kollegor. Detta genom att enheten från och med 1/9 har samma chef som
Ekonomiskt bistånd. I och med det har nya rutiner och arbetsmetoder börjat
arbetats fram och ska ge effekt under kommande år.
68
Omfattning och kvalitet
Volymtal 2014 2015 2016 2017
Familjehem barn och ungdomar
Antal personer 26 15 19 17
Antal vårddygn 4 802 2 420 6 500 5 455
Institutionsvård barn och ungdom
Antal personer 10 12 8 11
Antal vårddygn 2 467 2 800 2 400 4 557
Institutionsvård vuxna
Antal personer 6 8 8 9
Antal vårddygn 850 738 1 770 1 487
Försörjningsstöd
Antal hushåll 283 269 233 211
Framtiden – hur bra blir bättre
Fortsatt samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet, försörjningsstödet,
Region Östergötland, försäkringskassan och arbetsförmedlingen är en viktig
förutsättning för att få ut personer i egen försörjning och på sikt minska
kostnaderna för försörjningsstöd.
Vården för personer med missbruks- och beroendeproblematik och deras
anhöriga behöver fortsätta att utvecklas. Där har en lagändring skett, kommunen
har nu ett större ansvar vad gäller spelmissbruk.
Ett viktigt verktyg där olika huvudmäns ansvarsområden tydliggörs är Samordnad
Individuell Plan (SIP). Med detta verktyg ska det tydliggöras vad för insatser en
individ är i behov av och vilken huvudman som är ansvarig för vad.
Inom projektet ”Samma koll” ska en utökad SIP arbetas fram, där även skolan är
med genom elevhälsoteam.
Arbetsmarknad och integration
Årets verksamhet
Arbetsmarknadsenheten har haft högt tryck under året på alla sina verksamheter
och behovet är stort att hitta sysselsättning och bostäder för många som bor och
flyttar till kommunen. Under 2017 har totalt 50 nyanlända kommit till inom
etableringen bosatt sig i kommunen, varav 36 vuxna och 14 barn. Av dessa 50 är
30 personer egenbosatta (EBO) och 20 personer enligt anvisningslagen. Totalt
inom etableringen fanns i slutet på året 159 nyanlända inom etableringen. Den
nya möjligheten att anställa personer utifrån ersättningen från staten ”extra
tjänster inom välfärden” har enheten tillskapat 7 sådana tjänster under året.
Under 2017 har kommunen inte tagit emot något nytt ensamkommande
flyktingbarn. Den nationella och internationella flyktingpolitiken gav den effekt
att antalet nya barn/unga minskade drastiskt redan under 2016. De unga som kom
till kommunen 2015 var många i 16-årsåldern, och har under året fyllt 18 år.
Utflyttningstakten från kommunens HVB-hem har varit hög, i och med det har
behovet av HVB-hem minskat. I juni 2017 ställdes ett HVB-hem om till
stödboende, vilket är en boendeform för de unga som är rustade för ett mer
självständigt liv men med visst stöd från kommunen. I oktober meddelades att
69
kommunen ställer om ytterligare verksamheter, med samma ändamål, från och
med dec och vintern 2018.
Utflyttningstakten blev högre än tidigare beräknat, och behovet av HVB-hem
minskade ytterligare varför ett beslut om att stänga samtliga HVB-hem under
vintern/våren 2018 fattades i november. Kommunen kommer under 2018 enbart
ha 2 stödboenden kvar inom verksamheten ensamkommande flyktingbarn.
Framtiden – hur bra blir bättre
Nyckeln till framgång inom denna verksamhet är att genom samverkan med
andra organisationer skapa bästa möjliga integration och arbeta med att öka
antalet personer ut i egen försörjning. För att lyckas med integrationen krävs en
bra skolgång, bra utbildning inom samhällsorientering, bostäder och en naturlig
social integration.
70
Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter är indelade i fyra områden, vilka
utgörs av Samhällsplanering och kommunikationer (här ingår även färdtjänst och
skolskjuts), Gata, park och fritidsanläggningar, Kultur, turism, fritid och
kommunbibliotek samt Fastighet (här ingår även lokalvårdsenheten).
Inom ramen för förvaltningen finns även Byggkontoret och Miljökontoret.
Den politiska ledningen utgörs av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott
och för plangranskning planerings- och ekonomiutskottet.
Den politiska ledningen för Bygg- och Miljökontoret utgörs av Bygg- och
Miljönämnden.
Samhällsbyggnadsförvaltningens uppdrag är att varje ingående enhet ska bedriva
ändamålsenlig verksamhet och service och därtill så kostnadseffektiv som
möjligt. Vidare ska förvaltningen verka för att infrastruktur, turism, kultur,
fritidsmöjligheter, miljö, lokaler och boendemöjligheter utvecklas för att öka
kommunens attraktionskraft.
71
Ekonomi Samhällsbyggnadsförvaltningen gör ett överskott om 4 842 Tkr. Utfallet inom
förvaltningen fördelar sig enligt följande:
Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse
Gata och Park -25 959 -26 999 1 040
Samhällsplan. & kommunikationer -22 161 -24 093 1 932
Kommunala fastigheter 509 -213 722
Inhyrda lokaler -330 -462 132
Kommersiella lokaler -1 678 -1 761 83
Städ 546 0 546
Turism, kultur, fritid samt kommunbibliotek -12 246 -12 975 729
Gemensamt -2 094 -1 752 -342
Summa -63 413 -68 255 4 842
Gata, park och fritid visar ett resultat som är 1040 Tkr bättre än budgeterat. Det är
främst kostnaderna för väghållning och parker som blev lägre än budgeterat.
Samhällsplanering och kommunikationer visar ett resultat som är 1 932 Tkr bättre
än budget. Avvikelsen består i huvudsak av vakanta tjänster och lägre kostnader
för konsulter än budgeterat.
Förvaltningen av de kommunala fastigheterna blev 722 Tkr mindre kostsam
jämfört med budget. Förklaringen till detta är främst det nya elavtalet som
tecknades inför året. I övrigt består avvikelsen av flera mindre avvikelser, bland
annat kostnaderna för personal och förbrukningsmaterial.
Verksamheten för inhyrda lokaler uppvisar ett resultat som är 132 Tkr bättre än
det budgeterade. Den främsta orsaken beror på obudgeterade intäkter för
biblioteket pga. att flytten blev senare än budgeterat.
För verksamheten kommersiella lokaler översteg intäkterna de budgeterade med
956 Tkr. Detta innebär att resultatet trots högre kostnader för reparation och
underhåll och försäkring blev 83 Tkr bättre än budget.
Städverksamheten visar ett överskott om 546 Tkr, vilket till största delen beror
lägre personalkostnader än budgeterat.
Turism och kultur visar ett resultat som är 729 Tkr bättre än budgeterat. Vakanser
på några tjänster samt ej utbetalt hyresbidrag till ÅRK är de främsta orsakerna till
budgetavvikelsen.
72
Måluppföljning
Stolthet och gemensamt ansvar
x Vi ska se till att infrastruktur, fritids-möjligheter, miljö och boendemöjligheter utvecklas för att öka kommunens attraktionskraft
Flyttnettot för 2017 är plus 30 personer det vill säga 30 fler personer har flyttat in än som har flyttat ut från kommunen. Snittet inom medborgarundersökningens områden blev index 54 vilket är något lägre jämfört med 2016 (index 56,5) och målet om index 60 nås inte. Bostäder är det område som får lägst index. Det råder brist på bostäder och nybyggnationen av flerbostadshus har exempelvis ännu inte kommit igång vilket kan bidra till det låga resultatet.
Vi ska präglas av öppenhet och dialog med målgrupperna
Medborgarundersökningen visar på index 54 vilket är förbättring jämfört med 2016 (index 51) men måttet om att överstiga index 65 uppnås inte.
Bra vardagsliv och trygghet
Åtvidaberg ska vara en av landets tryggaste kommuner
Åtvidabergs kommun tillhör den fjärdedel av kommunerna i landet som har lägst sammanvägt värde i undersökningen det vill säga där det inträffar minst personskador, utvecklade bränder i byggnader och brott (Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2016, brott och förebyggande arbete)
Ekonomi och hållbarhet
x Vi ska vara billigare/effektivare än jämförbara kommuner
Den sammanvägda nettokostnaden för år 2016 är 2 251 kr/inv. Detta är 9,0 % dyrare än i jämförbara kommuner.
x Våra kommersiella fastigheter ska redovisa ett positivt resultat
Resultatet för verksamheten är negativt även om avvikelsen jmf med budget är positiv.
All kommunens elanvändning ska komma från förnyelsebara källor
Den el som kommunen har upphandlat och förbrukat i egna anläggningar kommer enbart från förnyelsebara källor.
Näringsliv
x Vi jobbar aktivt med att utveckla de fysiska förutsättningarna för ett attraktivt näringsliv, även i samarbete med NC och direkt med företag.
Uthyrning av kommunens kommersiella lokaler har minskat med 416 kvm sedan årsskiftet 2016/2017. Minskningen kan till största delen förklaras av att en fastighet som hyrts ut till företag har sålts för ombyggnation till bostäder.
x Kommunen ska arbeta aktivt med energi- och klimatrådgivning till företag
Kommunens energi- och klimatrådgivare har gett rådgivning åt 7 företag. Tjänsten delas med Kinda kommun och fokus för verksamheten kan skilja sig åt mellan kommunerna olika år. Under 2017 låg fokus för just företagsbesök på Kinda kommun och därför uppnåddes inte målet om 10 företagsbesök. Under 2018 kommer fokus istället att ligga på Åtvidabergs kommun med fler företagsbesök.
73
Verksamhet
Gata, park och fritidsanläggning
Årets verksamhet
Under verksamhetsåret har i huvudsak bedrivits fortlöpande drift, skötsel,
underhåll av gator, vägar, parker, alléer, grönområden och fritidsanläggningar.
Verksamheten har även genomfört en upphandling för drift och skötsel för gatu-
och parkverksamheten för kommande period. Den genomförda
beläggningsverksamheten på vägnätet har genomförts och uppnår de ställda krav
på ett säkerställt anläggningskapital. I uthyrningsverksamheten har under året en
större anpassning av möjligheter för korttidsuthyrning i kommunens sport och
idrottshallar genomförts.
Omfattning och kvalitet
Gatuverksamheten omfattar 83,7 km gator och 38,4 km cykelväg motsvarande ett
vägkapital på 140 Mkr. Parkverksamheten omfattar 100 ha skötselytor.
Lokalbokning av idrottshallar och lokaler omfattar ca 14 900 timmar per år.
Framtiden – hur bra blir bättre
Att kommunens infrastrukturanläggningar underhålls enligt upprättade
underhållsplaner är prioriterat. Under det senaste decenniet har kommunen på
grund av det ekonomiska läget tvingats göra avsteg från det planerade
underhållet, men har på senare år återgått till den ursprungliga planen så att
anläggningskapitalet säkerställs. Verksamheten har utifrån kommande budget, då
man frångått planen, en stor utmaning att i framtiden svara upp mot de uppställda
målen.
Samhällsplanering och kommunikationer
Årets verksamhet
Under året har arbetet med kommunens översiktsplan fortsatt. Där tydliggörs
färdriktningen för den fysiska utvecklingen av Åtvidabergs kommun.
Översiktsplanen kommer troligen att antas under våren 2018.
Bredbandsnätet i Grebo har byggts ut. Bredbandsutbyggnaden i Åtvidabergs
tätort har fortsatt och beräknas klart sommaren 2018, likaså har arbetet med
kommunens inriktning för bostadsförsörjning fortsatt och beräknas bli klart under
våren 2018. Vidare har det arbetats med att ta fram ett serviceprogram för
landsbygden, som beräknas antas under 2018.
Verksamheten medverkade till att kommunen köpte in ett större markområde i
anslutning till Grebo, köpet är genomfört under 2017. Markköpet är ett av de
största strategiska markköp som kommunen genomfört under senare år. Under
2018 påbörjas detaljplanearbete, förprojektering av kraftledning och
exploateringsplanering av området.
Omfattning och kvalitet
Samhällsplanering och kommunikationers verksamhetsområde är ganska brett.
Inom verksamheten ansvarar vi för samhällsbetalda resor, fysisk planering,
landsbygdsutveckling, bredband, MBK (mätning beräkning och kartering), GIS
(geografiska informationssystem) och naturvård.
74
Verksamhetens målsättning är att inom givna förutsättningar hålla en god kvalité
samt vara mer effektiva än jämförbara kommuner. Verksamheten omsatte 2017
cirka 24 Mkr och sysselsatte sju personer.
Framtiden – hur bra blir bättre
Under 2018 avser verksamheten att fortsätta planera nya boendemöjligheter för
att öka kommunens attraktionskraft. Fokus kommer att ligga på en förtätning av
tätorten Åtvidaberg samt nya attraktiva tomter i anslutning till Grebo tätort. Vi
skall särskilt beakta tillgången på byggbar mark för såväl bostäder som
verksamheter, detta gör vi genom att vår detaljplaneverksamhet håller en god
planberedskap för att snabbt kunna svara upp mot samhällets behov. Vidare
jobbar vi aktivt för en attraktiv centrumutveckling.
Arbetet med den översiktliga kommunala planeringen skall resultera i en antagen
översiktsplan som visar vägen för mark- och vattenanvändningen i kommunen.
Verksamheten kommer aktivt jobba med att förbättra kommunikationerna till och
från Åtvidaberg, både på väg och järnväg. Fokus kommer att ligga på
förbättringsåtgärder på Riksväg 35 där det slutliga målet är att få till 100 km/h
samt 2 plus 1 väg till Linköping och en ny omstigningspunkt för expressbussen i
anslutning till Grebo samhälle.
Bredbandet är ytterligare ett fokusområde för verksamheten och där fortsätter
arbetet med utbyggnaden i tätorten. Vi avser även att titta över behovet på
landsbygden för att kunna nå regeringens mål med att 95 procent år 2020 bör ha
tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Vidare har vi det nationella målet i
åtanke om att hela Sverige år 2023 bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av
god kvalitet och till år 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.
Utveckling av arbetet med de strategiska orterna kommer att fortgå under året.
Fastigheter
Under verksamhetsåret har en rekrytering av en enhetschef på heltid inom
städavdelningen genomförts. Nettoeffekten av det, totalt sett inom Fastighet, är en
förstärkning med en halvtidstjänst eftersom en halvtidstjänst som ansvarig för
uthyrning och marknadsföring m.m. för de kommersiella lokalerna försvunnit
genom pensionsavgång. Dessa arbetsuppgifter fördelas på kvarvarande personer i
fastighetsstaben.
Årets verksamhet, Kommunala fastigheter
Ambulansstationen har byggts om och anpassats till nya krav från verksamheten.
Alléskolans F-hus har byggts till med nya klass- och grupp- och lärarrum plus
byte av fönster i den befintliga delen. Ålundamagasinets fasad har målats om.
Belysningsarmaturerna i Centralskolans korridorer har bytts mot
energieffektivare enheter. Nytt inbrotts- och brandlarm har installerats på
Nygårds förskola. Reservkraftsystemet för Räddningstjänstens lokaler har
uppgraderats med nya ackumulatorer och ny inverter. Göstas Park har byggts om
och anpassats till stödboende.
Årets verksamhet, inhyrda fastigheter
Lokaler vid Eksätter har hyrts in för förskolan och Kopparsvanens C-hus har
anpassats till stödboende.
75
Årets verksamhet, Kommersiella fastigheter
Kulturcentrums bibliotek har färdigställts (kommer att tillhöra de kommunala
fastigheterna fr.o.m. 2018). Diverse företagsanpassningar vid Facetten, bland
annat anpassning av kontors-, produktions- och lagerlokaler exempelvis till
Rodeco. Transformatorer och ställverk i Facettens eldistributionsanläggning har
bytts ut. Tak, takavvattning och dränering i de delar av B-Fabriken som planeras
för utveckling av Kulturcentrum har uppgraderats. Styr- och reglerutrustning har
bytts ut i stora ventilationsanläggningar vid Facetten. Kopparverket 5 (Kvarnen)
har sålts till ett lokalt företag som ska anpassa fastigheten till bostäder.
Omfattning och kvalitet
Det egna fastighetsbeståndet omfattar ca 45 000 m2 kommunala och ca 70 000m2
kommersiella lokaler. Utöver detta ingår ett antal kulturfastigheter. För
kommunala verksamheter finns även ca 18 000 m2 inhyrda lokaler.
Städning av lokaler med kommunal verksamhet ombesörjs med egen personal
liksom driftåtgärder, reparationer och viss del av planerat underhåll.
Framtiden – hur bra blir bättre
Fortsätta arbetet med optimering av energi- och mediaförbrukningen och
undersöka möjligheterna att nyttja solenergi. I samarbete med LiU kommer
studenter att genomföra vissa energikartläggningar i fastighetsbeståndet under
2018.
Att kommunens förvaltningar håller sina respektive lokalplaner aktuella
tillsammans med Fastighet för att bättre kunna optimera kommunens
lokalanvändning.
Fortsätta att marknadsföra och utveckla de kommersiella lokalerna för att öka
både lokalernas och kommunens attraktionskraft.
Samverka mer med Näringslivscentrum i frågor som rör företagslokaler och
etableringar.
Projekt som är kopplade till investeringsbudgeten för 2018 är bland annat viss
verksamhetsanpassning av g:a Vårdcentralen för Vård- och omsorgs-
förvaltningens behov, installation av reservkraftaggregat vid Alléskolan och byte
av sportgolv i Sporthallen. Nybyggnation av ett gruppboende med
investeringsbeslut från 2017 är också planerat att i huvudsak utföras under 2018
när detaljplanen är i laga kraft.
I och med kommunens förvärv av exploateringsområde i Grebo kan det förväntas
behov av utökade skollokaler i proportion till den förväntande
befolkningsökningen, det kan motivera en viss nybyggnad av skollokaler och det
i sin tur motivera rivning/bortforsling av befintliga lokaler som från början var
tänkta som tillfälliga, vilket sammantaget skulle ge en ökad funktionalitet och
driftsekonomi för skollokalerna.
När det gäller förskolelokaler i centralorten är det i dagsläget en blandning av
stora och små enheter i både egna och inhyrda lokaler. Ur fastighetsförvaltnings-
synvinkel bör lokalerna för kommunens barnomsorg, som bedrivs i egen regi,
samordnas i större enheter, liknande Långbrotts- och Sandtagets förskola.
76
För de kommersiella lokalerna är bra marknadsföring och goda
hyresgästkontakter väsentligt för att uppnå målet om kontinuerlig ökning av
uthyrningsgraden.
Turism, kultur och fritid samt folkbibliotek
Årets verksamhet
Åtvidaberg ska vara en kommun där invånarna får möjlighet till ett intressant, bra
och tryggt vardagsliv, såväl i tätorterna som på landsbygden. Kommunen verkar
för detta bland annat genom samverkan av turism- och besöksnäring, kultur- och
fritidsverksamhet samt biblioteksverksamhet. Föreningslivet, skolan och
förskolan är viktiga samarbetspartners i arbetet.
Skollovsprogram riktat till barn och unga med både kultur- och idrottsutbud
utvecklades allt mer under året. Programmen har genomförts på olika orter inom
kommunen av den egna verksamheten, i samarbete med kulturskola, kultur- och
idrottsföreningar samt andra aktörer exempelvis akrobatikcirkus och
teatergrupper. Skollovsprogram har erbjudits i Grebo, Björsäter och Åtvidaberg. I
Hannäs genomfördes en fotbollsfamiljedag tillsammans med Hannäs IF som även
ingick i firandet av ÖFF:s 100 års jubileum. SISU är en viktig samverkanspartner
som bland annat stöttat det idrottsliga föreningslivet med ledarskapsutbildningen
Boosta Åtvidaberg 2017 och i det årliga tre veckors sommarlovslägret i
Åtvidaberg, där 150 barn och unga deltar med närmare 50 unga ledare.
Verksamheten har ansökt och fått extra pengar hos Boverket till två projekt i
Samhällsbyggnadsförvaltningen: att skapa en aktivitetspark med kulturscen vid
Långbrott och ett kulturstråk i utemiljön vid kulturcentrum stadsdel Facetten.
Båda projekten utgår från medborgardialog. Ett framtidsprojekt Kulturcentrum
etapp 3 och framåt har inletts under året med syfte att ta fram en plan för fortsatt
etappvis utveckling av de industrihistoriska kvarteren.
En kartläggning av den kommersiella turism- och besöksnäringen i kommunen
påbörjades kopplat till Östergötlands regionala utvecklingssatsning som erbjuds
till aktörer näringen. Flera utbildningstillfällen har genomförts för aktörer inom
näringen och för representanter från kommunen. Insatserna är en del av
Östergötlands besöksnäringsstrategi som Åtvidaberg är en del av.
Arbetet med ny biblioteksplan för folkbibliotek och gymnasiebibliotek slutfördes
under året. Folkbiblioteket flyttade i slutet av året till nya tillgängliga lokaler i de
industrihistoriska kvarteren vid Gamla torget. Flytten föregicks in i det sista av
intensivt planeringsarbete i hela verksamheten gällande inredning, mediebestånd
och samarbeten. Arbetet genomsyras av hållbarhet bland annat genom att många
möbler renoveras och återanvänds, stor andel lokala leverantörer där så är möjligt
och mycket arbete har gjorts av kommunens egen personal. En smygöppning av
nya biblioteket arrangerades 13 december med lucia Mamma mu och kråkan som
en del i integrationsprojektet adventskalendern via tre kulturföreningar.
Omfattning och kvalitet
Ett system för ökad tillgänglighet har installerats i nya biblioteket, kallat
meröppet. Det innebär att användare över 18 år kan få tillträde till biblioteket
även under tid när biblioteket är obemannat mellan kl 7 och 22.
Antal barn och unga som deltagit i verksamhetens lovprogram är 4 770 personer.
Antal utlånade media i biblioteket är 45 004 st. Antalet besök i biblioteket är 28
77
987 personer. Antal genomförda program under året är 77 st (där 30 är
bibliotekeket och övriga är kultur och fritid).
Verksamheten tillhandahåller hemsida, evenemangskalender och Facebook för
turism- och besöksnäring samt hemsida Facebook för biblioteket. Det finns även
digitala kanaler för fritid Åtvidaberg. Verksamheten ger även ekonomiskt stöd till
föreningar samt studieförbund och tre stipendium delas ut årligen.
Framtiden – hur bra blir bättre
Den 30 januari sker officiell invigning av kulturcentrum och biblioteket av kultur-
och demokratiministern. Firandet är öppet hus och alla är välkomna.
Folkbiblioteket flyttade i slutet av året till nya lokaler i de industrihistoriska
kvarteren vid Gamla torget. Verksamheten breddas under 2018 till ett integrerat
folk och gymnasiebibliotek med helårsöppen turistinformation. Det nya
biblioteket och kulturcentrum tillgängliggörs som mötesplats alla dagar i veckan
genom meröppet-systemet. Biblioteksflytten är ytterligare ett konkret steg i
tillskapandet av ett kulturcentrum i Åtvidabergs industrihistoriska kvarter där det
redan finns en mix av museer, second hand, konstnärer, företagare, föreningar
och gymnasieskola. Det ska bli enklare för föreningar, därför planeras en översyn
av riktlinjer för ekonomiskt stöd till föreningar och lokalbokningssystemet för
idrotts- och kulturlokaler uppdateras. En turism- och besöksnäringsutvecklare ska
anställas under 2018.
78
BYGG- OCH MILJÖNÄMND Ordförande: Anders Eskilsson
Vice ordförande: Christopher Rexhell
Antal ledamöter: 7
Under bygg- och miljönämnden ligger byggkontoret och miljökontoret.
Bygg- och miljönämnden är en myndighetsnämnd med ansvar för
myndighetsutövning utifrån bland annat PBL, miljöbalken, livsmedelslagen,
tobakslagen och lagen om receptfria läkemedel. I bygg- och miljönämndens
ansvarsområde ingår även viss miljöövervakning i form av sjövattenprovtagning
och luftmätningar.
Ekonomi
Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse
Politisk verksamhet -437 -500 63
Miljö- och hälsoskydd -1 805 -2 227 422
Byggverksamhet -1 487 -1 909 422
Bostadsanpassningsbidrag -1 095 -1 000 -95
Summa -4 824 -5 636 812
Bygg- och miljönämnden gör för år 2017 ett överskott på 812 Tkr jämfört med
budget. Det ekonomiska överskottet beror i huvudsak på lägre personalkostnader
på miljökontoret och att intäkterna för bygglov blev högre än budget.
79
Måluppföljning
Ekonomi och hållbarhet
x Vi ska årligen inventera 225 adresspunkter med avseende på enskilda avlopp.
På grund av ändrade personalförhållanden har målet inte riktigt nåtts. 216 adresspunkter har inventerats under året.
Vi ska i vår tillsyn enligt miljöbalken besöka de verksamheter som betalar en årlig tillsynsavgift och som har planerad tillsyn under året.
Verksamheter med planerad tillsyn har fått besök under året. Fokus har i de flesta fall legat på speciallagstiftning och uppföljning.
Vi ska i vår livsmedelskontroll se till att de verksamheter som har planerad kontroll under året får kontroll enligt plan.
Alla verksamheter som haft planerad kontroll under året har fått besök.
Budget ska inte överskridas. Budgeten har inte överskridits.
Verksamhet
Miljökontor och Byggkontor
Årets verksamhet
Under året har miljökontoret haft två fokusområden; vatten och människan.
Under respektive fokusområde finns verksamhetsmål kopplade. Med detta som
utgångspunkt har tillsyn och kontroll utförts. Miljökontoret har fortsatt sin tillsyn
av enskilda avlopp och ligger i fas enligt den plan som finns upprättad. Utöver
detta har miljökontoret även arbetat med förorenad mark i områdena runt centrala
Åtvidaberg samt vid Lakviks gamla såg.
Byggkontoret har under året handlagt många ärenden, några av de större är
nybyggnad av 10 lägenheter i fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen), 11
lägenheter på Bysjöstrand samt en större byggnad till Jysk som kommer etablera
sig i kommunen. Under senare delen av 2017 lanserade även Byggkontoret
möjligheten för medborgare att söka bygglov, strandskydd m.m. med hjälp av e-
tjänster, det är ett stort steg i riktningen mot att helt digitalisera vårt arbete.
Omfattning och kvalitet
Nämnden ska ge en bra service med hög tillgänglighet samt bedriva
myndighetsutövning med god kvalitet.
Framtiden – hur bra blir bättre
Framåtanda är ett förhållningssätt som ska genomsyra kommunens förvaltningar.
Inom bygg- och miljökontorets verksamhet innebär detta att det ständigt sträva
efter att utveckla tillsyn, kontroll och övrig myndighetsutövning så att denna blir
så ändamålsenlig och effektiv som möjligt. Vidare är det nödvändigt att vara
tydlig i kommunikation, ha mod, våga sticka ut och prova nya lösningar.
Från och med 2018 har Bygg- och miljökontoret en gemensam verksamhetschef
och under året så ska Bygg- och miljökontoret flytta ihop med större resterande
del av förvaltningen, det är en del av att effektivisera vårt arbete gentemot våra
medborgare och verksamhetsutövare.
80
VALNÄMND Ordförande: Carl Donnér (M)
Vice ordförande: Sirvan Mostafaey (S)
Antal ledamöter: 5
Valnämnden har till uppgift att administrera folkomröstningar, val inom
kommunen till riksdag, region, kommunfullmäktige och Europaparlamentet.
Ekonomi
Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse
Valnämnd -76 -50 -26
Summa -76 -50 -26
Verksamhet
Årets verksamhet
Valnämnden har under 2017 sammanträtt fyra gånger. Under 2017 har
valnämnden påbörjat förberedelserna inför valet till riksdag, region och kommun
i september 2018. En processkartläggning gällande valadministrationen och
inventering av material, vallokaler med mera.
Framtiden – hur bra blir bättre
I början av 2018 går planeringen av genomförandet av valen i september 2018 in
i en mer aktiv fas för att slutligen övergå i verksamhet i september 2018 genom
arrangerandet av förtidsröstning och själva valdagen. Parallellt med detta arbete
kommer valnämnden under våren 2018 påbörja sin planering inför val till
Europaparlamentet 2019.
81
PRINCIPER OCH FÖRKLARINGAR Redovisningsprinciper Redovisningen för kommunerna bygger på Lag om kommunal redovisning samt
rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och SKL. Detta
innebär att redovisningen i kommunen har skett på ett sätt som i allt väsentligt
överensstämmer med god redovisningssed.
Väsentliga händelser efter balansdagen
Efter balansdagen gjorde Kopparvallen i Åtvidaberg AB värdering av sina
fastigheter. Värderingen visade på ett lägre värde än det bokförda värdet på
fastigheterna varför bolaget gjorde nedskrivning av sina tillgångar. Detta
medförde att bolaget fick ett negativt eget kapital. Kommunen har därför gjort
nedskrivning av värdet på vår aktiepost i bolaget samt gjort en avsättning för den
ekonomiska brist som finns i det, i huvudsak, kommunägda bolaget.
Under rubriken framtiden inom respektive verksamhetsbeskrivning redovisas, om
sådana finns, övriga inträffade händelser av vikt.
Periodiseringar av utgifter och inkomster
Periodisering av utgifter och inkomster hänförliga till räkenskapsåret har gjorts
enligt god redovisningssed. Leverantörs- och kundfakturor på väsentliga belopp
som är hänförliga till räkenskapsåret, har upptagits som skuld respektive fordran.
Externa utgifts- och inkomsträntor samt statsbidragsfordringar och skulder har
periodiserats.
Skatteintäkter
För redovisning av de preliminära slutavräkningarna för skatteintäkter baseras på
SKL:s decemberprognos enligt rekommendation från RKR 4.2.
82
Semester-, uppehålls- och ferielöneskuld
Semester-, uppehålls- och ferielöneskulden (inklusive okompenserad övertid)
ingår i kommunens balansräkning som kortfristig skuld. Den årliga förändringen
belastar verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Sociala avgifter
Sociala avgifter har bokförts på respektive enhet i form av procentuella
personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Påslaget är
differentierat beroende på ålder.
Anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en nyttjandeperiod om minst tre
år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger ett basbelopp.
Anläggningstillgångarna är upptagna till anskaffningsvärdet minskat med
eventuella investeringsbidrag som inkom före år 2010 samt ackumulerade
avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader.
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade
nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet.
Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst
och pågående arbeten görs ingen avskrivning. Omprövning av nyttjandeperioden
sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt exempelvis
verksamhetsförändringar eller teknikskiften.
Från och med 2015 tillämpas komponentavskrivning. Detta innebär att större
tillgångar delas upp i mindre delar med olika avskrivningstid istället för som
tidigare en gemensam avskrivningstid. För att fördela investeringar gjorda före
2015 i olika komponenter har beräkningar för byggnader, gator och parker gjorts
utifrån schabloner som fastställs av verksamhetsansvariga.
Exploatering
Exploateringsverksamheten redovisas med utgångspunkt från idéskriften
Redovisning av kommunal markexploatering från RKR. Projekten redovisas
utifrån dess olika delar, exempelvis gata, park och tomt. Försäljningsbara tomter
redovisas som omsättningstillgång, till dess att de blir sålda.
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter redovisas som förutbetalda intäkter.
De klassificeras som långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas
respektive nyttjandeperiod.
Kortfristig skuld av lån
Nästkommande års amorteringar på upptagna lån har redovisats som kortfristig
skuld. Även lån som uttryckligen i lånevillkoren har slutförfallodag eller ska
återbetalas under år 2017 redovisas som kortfristiga skuld av långfristig
upplåning.
Pensionsåtaganden
Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt blandmodellen som föreskrivs i
redovisningslagen. Den innebär att pensionsförmåner som intjänats före 1998
redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner som intjänats från och med
1998 ingår i verksamhetens kostnader och redovisas som avsättning alternativt
kortfristig skuld. Räntan på pensionslöften intjänade från och med 1998 redovisas
i posten finansiella kostnader. Den samlade pensionsskulden, inklusive löneskatt,
återfinns under raderna avsättningar, kortfristig skuld samt under
83
”pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder och avsättningar”. Den
särskilda löneskatten på pensioner har periodiserats.
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt
RIPS17. Förpliktelser för särskild avtalspension och ålderspensioner som inte
regleras enligt RIPS17 är beräknade med den diskonteringsränta och
livslängdsantaganden som finns föreskrivna i RIPS17. För avtal med
samordnings klausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid
bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att samordning
görs med en uppskattning av vad allmän pension blir.
Under år 2008 tecknades en försäkring avseende Förmånsbestämd ålderspension.
En del av den förmånsbestämda ålderspensionen finns kvar som avsättning, detta
beror på att utbetalningar pågår.
Lånekostnader
Lånekostnader redovisas enligt huvudmetoden. Inga lånekostnader ingår i
anskaffningsvärdet utan lånekostnader belastar resultatet den period då de
uppkommer.
Jämförelsestörande poster
Som jämförelsestörande redovisas poster som inte tillhör den ordinarie
verksamheten samt poster som är hänförliga till tidigare perioder.
Koncernbokslut - Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och med
proportionell konsolidering. Någon justering för olika avskrivningsprinciper har
inte gjorts utan respektive företags principer är i detta sammanhang rådande.
För interna kostnader och intäkter, fordringar och skulder samt innehav av aktier
har eliminering skett i enlighet med gällande rekommendationer. Detta gäller
både mellan bolagen och kommunen samt mellan bolagen.
De obeskattade reserverna i Åtvidabergs Vatten AB och Åtvidabergs Renhållning
AB har i sin helhet tagits upp som avsättningar eftersom dessa bolag är
taxefinansierade och bygger på självkostnadsprincipen, eventuellt överskott
tillhör därmed taxekollektivet.
Koncernföretag
Kommunala koncernföretag är organisationer där kommunen äger 20 procent eller
mer och därför har ett varaktigt, bestämmande eller betydande inflytande. Dessa
företag är Åtvidabergs Vatten AB (100 procent), Åtvidabergs Renhållning AB
(100 procent) samt Kopparvallen i Åtvidaberg AB (98,78 procent). Det är dessa
företag som ingår i den sammanställda redovisningen.
Åtvidabergs Vatten AB ansvarar för den allmänna vattenförsörjningen och
avloppshanteringen i kommunen. Målet är att tillgodose brukarnas behov av
vattentjänster och att verksamheten ska bidra till en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling. Verksamheten omfattar beredning och distribution av
dricksvatten, uppsamling och rening av avloppsvatten, hantering av avloppsslam
samt avledning av dagvatten. Finansiering av verksamheten sker enbart genom
intäkter från kunderna.
84
Åtvidabergs Renhållning AB sköter det kommunala renhållningsansvaret.
Övergripande mål för avfallshanteringen är att minska den totala avfallsmängden
och återvinna det avfall som uppkommer. Verksamheten omfattar insamling och
transport av hushållsavfall, slamsugning av enskilda avloppsbrunnar och
hämtning av latrinkärl, mottagning av hushållens avfall vid Korshults
återvinningscentral, information om avfallshanteringen i kommunen samt
avfallsplanering. Finansiering av verksamheten sker enbart genom intäkter från
kunderna.
Kopparvallen i Åtvidaberg AB äger arenan Kopparvallen. Bolagets verksamhet ska
vara att förvärva, äga, förvalta och utveckla fastigheter och arenor för idrott och
kultur. Verksamheten skall också hyra ut fastigheter och arenor för idrott och
kultur och därmed förenlig verksamhet.
Uppdragsföretag
Kommunala uppdragsföretag är organisationer som kommunen har överlämnat
driften av en kommunal angelägenhet till, utan att de är koncernföretag. Här ingår
organisationer där kommunens röstandelar understiger 20 procent samt
kommunala entreprenader.
Förenade Care AB driver för kommunens räkning vård- och omsorgsboendet
Kopparsvanen med 73, av totalt 135 platser, i kommunen.
Östgötatrafiken AB utför på uppdrag av Åtvidabergs kommun skolskjuts och
kommunal färdtjänst.
PEAB ansvarar för driften av kommunens yttre skötsel avseende gator, parker och
kvartersmark i kommunen.
Kopparsvanen är en kooperativ hyresrättsförening där kommunen är en av 103
medlemmar. Syftet med boendeformen är att ge både boende, anhöriga och
personal större delaktighet och makt att besluta om boendefrågor, som
exempelvis den egna lägenheten, utemiljön och gemensamma utrymmen.
Kommunalförbundet ITsams medlemskommuner är Boxholm, Kinda, Vimmerby,
Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög. ITsams uppgift är att tillhandahålla drift och
support av IT och telefoni i kommunerna samt kommunala bolag.
Kommunalförbundet Räddningstjänsten i Östra Götaland ansvarar för den
kommunala räddningstjänsten i medlemskommunerna; Linköping, Norrköping,
Söderköping, Valdemarsvik och Åtvidaberg.
85
Ord, begrepp och förklaringar
Anläggningstillgång Fast och lös egendom avsedda för stadigvarande
bruk, till exempel inventarier, byggnader och mark.
Avskrivning Planmässig värdenedsättning av
anläggningstillgångar. Detta innebär att
anskaffningsutgiften för en tillgång inte kostnadsförs
direkt utan fördelas över tillgångens beräknade
livslängd.
Avsättning En skuld som är osäker vad gäller förfallotidpunkt
eller belopp.
Balansräkning Sammanställning av kommunens tillgångar, skulder
och eget kapital vid bokslutet. En ögonblicksbild av
kommunens ekonomiska ställning. Tillgångarna
visar hur kommunen har använt sitt kapital fördelat
på anläggnings- och omsättningstillgångar. Skulder
och eget kapital visar hur kapitalet har anskaffats
fördelat på lång- och kortfristiga skulder samt eget
kapital.
Eget kapital Visar skillnaden mellan tillgångar och skulder och är
den del av tillgångarna som inte är lånefinansierade.
Finansnetto Visar skillnaden mellan finansiella intäkter och
kostnader.
Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings- och
låneverksamhet med mera har påverkat de likvida
medlen.
FÅP Förmånsbestämd ålderspension.
Internränta Kalkylmässig ränta för de tillgångar som nyttjas
inom en viss verksamhet.
Kapitaltjänstkostnad Beräknad internränta och avskrivning för tillgångar.
Denna kostnad belastar den verksamhet som nyttjar
tillgången.
Kortfristig skuld Skulder som förfaller till betalning inom ett år.
Kortfristig fordring Fordringar som förfaller till betalning inom ett år.
Likvida medel Pengar i kassa och bank.
Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Ett mått på
förmågan att på kort sikt skaffa fram pengar och
betala skulder i rätt tid.
86
LSS Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade.
Långfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning om mer än ett
år.
Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning om mer än ett år.
Nettokostnad Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter
och ersättningar. Visar hur stor del av kommunens
löpande verksamhet som betalas med skattemedel.
Omsättningstillgång Lös egendom som inte är anläggningstillgång, till
exempel likvida medel och kortfristiga fordringar.
Dessa är inte avsedda för stadigvarande bruk.
Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de
redovisningsperioder till vilka de hör.
Resultaträkning Ett sammandrag av kommunens samtliga intäkter
och kostnader under ett räkenskapsår. Visar hur
förändringen av det egna kapitalet under året har
uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan även
utläsas av balansräkningen.
RKR Rådet för kommunal redovisning.
Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och
kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar
kommunens finansiella styrka på kort sikt.
SKL Sveriges kommuner och landsting.
Soliditet Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Nyckeltalet visar kommunens ekonomiska styrka på
lång sikt och visar hur mycket av tillgångarna som är
självfinansierade. En hög soliditet innebär att en
större andel av tillgångarna finansierats med eget
kapital.