Kommunsektorns sparåtgärder år 2014 och deras effekter

Tehyitiska förtroendemäns och vårdarbetsledares synpunkter

Eve Becker Expert, sjukskötare, HvM

Sektorn för samhällsrelationer och utveckling Tehy rf

Utredningens bakgrund

• Syftet är att utreda sparåtgärder som kommunsektorns arbetsgivare genomfört år 2014 och deras effekter på personalen och tjänsternas tillgänglighet och kvalitet.

• Svar gavs av förtroendemän, avdelningsskötare och överskötare i sådana organisationer på kommunsektorn där sparåtgärder genomförts under år 2014.

• Enkäten skickades till • 661 personer i 33 organisationer, av vilka 176

svarade. • Geografiskt var svaren täckande. Svar från alla

specialansvarsområden.

Svararna

• Av svararna var 78 % avdelningsskötare, 14 % förtroendemän och 6 % överskötare.

• Merparten (52 %) representerade tehyiter som arbetar i sjukhusmiljö. Drygt en femtedel av svaren kom från öppenvården, från hälsocentraler och hemsjukvården (tot. 22 %), ålderdomshem och serviceboende täckte 13 % av svararnas arbetsplatser och förskolepedagogiken täckte bara 2 %. Dessutom kom svar från bl.a. akutvården, företagshälso-vården och skolhälsovården.

20.5.2015 3

I vilket specialansvarsområde/blivande vårdområde befinner sig organisationen? (n = 171)

43

5

32

49

14

28

Eteläinen sote-alue / HYKS erva

Keskinen sote-alue / TAYS erva

Läntinen sote-alue / TYKS erva

Itäinen sote-alue/ KYS erva

Pohjoinen sote-alue / OYS erva

En tiedä vielä

Vilken är organisationens befolkningsbas, dvs. för hur stor befolkning producerar er organisation tjänster? (n = 169)

9

18

41

22

42

37

alle 10 000

10 000 - 19 999

20 000 - 49 999

50 000 - 99 999

100 000 - 200 000

yli 200 000

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Sparåtgärder genomförda år 2014 i organisationerna TOP 10 (n = 171)

5/20/2015 6

Åtgärder i organisationerna, de 10 vanligaste %

Verkställt Icke verkställt

men planerat

Icke verkställt

icke planerat

Kan inte

säga

Totalt

Bestående ändring av verksamheten / nya verksamhetsmetoder / annan effektivering

75 % 128

8 % 14

12 % 21

4 % 7

170

Ändrade uppgifter / omorganisering 71 % 121

12 % 21

14 % 24

3 % 5

171

Lov att fylla tjänster/ svårare rekrytering 71% 120

4 % 6

15 % 26

10 % 17

169

Förbud att anställa vikarier (begränsning, förbud eller förbud för visstidsanställning)

64 % 109

15 % 25

18 % 30

3 % 5

169

Icke besättande av fria tjänster (t.ex. pensionering eller uppsägning)

61 % 105

13 % 22

20 % 34

6 % 10

171

Inskränkning av tjänster och funktioner 57 % 97

11 % 18

25 % 43

7 % 11

169

Åtgärder för att minska sjukskrivningskostnader och/eller

förtidspensionspremier

56 %

94

10 %

17

15 %

26

19 %

32 169

Sparavtal (ledighet utan lön i sparsyfte, avstå från

semesterpeng, byte av semesterpeng mot ledighet)

50 %

85

15 %

25

30 %

51

6 %

10 171

Övertidsförbud 44 % 73

16 % 26

30 % 49

11 % 18

166

Avstå från behovsprövade förmåner / gallring av

personalförmåner

37 %

63

11 %

18

40 %

68

13 %

22 171

Sparåtgärder

• Omorganisering av verksamhetsmetoder (75 %) och uppgifter (71 %) det vanligaste sättet att spara.

• Uppsägningar (16 %) och permitteringar (19 %) har tillgripits bara sällan. Sammanlagt 2676 personer i 17 olika organisationer uppskattades vara permitterade.

• Merparten av svararna upplever att inbesparingarna riktar sig på personalresurserna. Rekryteringen har försvårats (71 %), vikarier anställs inte (64 %) och öppna tjänster besätts inte (61 %).

20.5.2015 7

År 2014 genomförda sparåtgärder utöver ovannämnda

• Större enheter

• Upphandlingsförbud

• Regionalt samarbete

• Ändrad arbetstidsform (från periodarbete till allmän arbetstid)

• Annat, vad?

• Utläggning på entreprenad / bolagisering

• Mera köptjänst- och inhyrd arbetskraft

• Personalpermitteringar

• Arbetstidsbank

• Personaluppsägningar

• Deltidsanställning av personalen

• Framflyttning eller utelämnande av löneutbetalning

• Upphävning av anställningsvillkor som är bättre än riksavtal (t.ex. upphävning av alarmpennings-avtal)

20.5.2015 8

Har genomförda åtgärder enligt din uppfattning gett ekonomiska inbesparingar? (n = 163)

• Uppnådda inbesparingar var svåra att bedöma.

• Ca en fjärdedel ansåg att sparåtgärderna inte gav inbesparingar. Detta ansåg 33 % av förtroendemännen, 21 % av avdelningsskötarna och 22 % av överskötarna.

• 20 personer bedömde de uppnådda inbesparingarnas eurobelopp så här: 0 ̶ 500 000 € / 7 svarare 500 000 ̶ 1 milj € / 2 svarare 1 ̶ 2 milj € / 6 svarare 2 ̶ 8 milj € / 5 svarare

33%

23%

44%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Kyllä,paljonko

Ei En osaasanoa

Har utgifterna enligt din uppfattning vuxit på annat sätt? (n = 165)

40 % av alla svarare ansåg att kostnaderna ökade på annat sätt. De svarare som ansåg att inbesparingar hade fåtts (n = 54) representerade 20 olika organisationer. Ca hälften av dem (9 olika organisationer, 4 sjukvårdsdistrikt och fem städer) upplevde att kostnaderna ökat på annat sätt.

39%

19%

42%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

Kyllä, mitä kautta? Ei En osaa sanoa

På vilka andra sätt ökade kostnaderna? • 58 öppna svar bland vilka fem klara delområden genom vilka kostnaderna

sågs ha ökat:

– Ökat antal sjukskrivningar (14 st) ”Vad som sparas i personal förbrukas i sjukskrivningar.”

– Utläggning på entreprenad (11 st) ”Lönekostnaderna för hyrd arbetskraft är höga, budgeten överskrids”

– Anställning av extra resurser (10 st) ”Avveckling av köer med separata ersättningar”

– Vårdens tillgänglighet sämre (10 st) ”Patienter söker sig till jourer”

– Organisationsreformer och projekt (10 st) ”Tjänstemannaarbetstid med förberedelser. Organisationsreformer med två års mellanrum.”

20.5.2015 11

Har de genomförda sparåtgärderna enligt din uppfattning inverkat på personalens välbefinnande? (n = 166)

Ja Nej Kan inte säga Totalt

Har sparåtgärderna inverkat negativt på arbetsatmosfären?

72 % 120 31 organisationer

18 % 30

10 % 16

166

Har personalen signalerat att arbets-mängden på grund av sparåtgärderna blivit oskäligt stor (jfr Arbetarskyddslagen)?

51 % 85 29 organisationer

42 % 69

7 % 12

166

Har sparåtgärderna orsakat känsla av att arbetssäkerheten riskerats?

45 % 75 10 organisationer

41 % 68

14 % 23

166

Är arbetsfördelningen kontrollerad, dvs planmässig, räcker resurserna, beaktas fortbildningen och lönerna (jfr Lag om yrkesutbildade personer)

36 % 59

51 % 84 21 org

13 % 22

165

Har personalens sjukskrivningar ökat? 35 % 75 8 organisationer

52 % 85

13 % 22

164

Har upplevt hot om våld mot personalen ökat?

17 % 28 10 organisationer

62 % 103

21 % 34

165

Har antalet arbetsolycksfall ökat? 8 % 14 10 organisationer

75 % 124

16 % 27

165

Inbesparingarnas effekter på närchefernas (n = 170) och chefernas (n = 150) ställning:

• Ca hälften av svararna (45 %) upplevde att antalet vårdchefstjänster hade minskats och ca en tredjedel (27 %) att deras befogenheter inskränkts.

• En fjärdedel (25 %) av svararna rapporterade att antalet överskötartjänster (17 %) och deras befogenheter hade minskats.

• Åsikterna var mycket liknande i de olika svarargrupperna.

• Lite fler avdelningsskötare rapporterade om minskade befogenheter för närchefer och överskötare om inbesparingarnas effekter på överskötartjänster och befogenheter.

20.5.2015 13

Fortbildningens volym (n = 167)

3 %

59 %

38 %

Lisääntynyt Pysynyt ennallaan Vähentynyt

Hälso- och sjukvårdens yrkesutbildade personal har fortbildningsskyldighet.

38 % av svararna upplever att fortbildningens volym har minskats av sparskäl.

Väsentligt utgångsläge: Fortbildningens volym har redan före år 2014 legat på en oroväckande låg nivå: 2011 blev 25 % av tehyiterna helt utan yrkesfortbildning (Tehy tilastoina).

Vilka följder har sparåtgärderna enligt din erfarenhet haft på vårdens kvalitet? (n = 171)

Sparåtgärdernas effekt på vårdens kvalitet

Ja Nej Kan inte säga

Totalt

Har (muntliga eller skriftliga) rapporter om att patientsäkerheten riskerats ökat?

24 %

41

58 %

99

18 %

30

170

Har skriftliga påminnelser / rapporter om vårdfel ökat?

16 %

27

54 %

92

30 %

52

171

Har besvären till RFV eller Valvira ökat?

12 %

21

50 %

86

37 %

64

171

Har sparåtgärderna inverkat på vårdens tillgänglighet för klienternas/patienterna? (n = 171)

Sparåtgärdernas effekt på vårdens tillgänglighet

Ja Nej Kan inte säga Totalt

Måste patienterna köa för vård längre än förr?

36 % 62

41 % 69

23 % 39

170

Har svängdörrsfenomenet (patienterna återvänder snart efter utskrivning) ökat?

33 % 56

27 % 46

40 % 69

171

Har jourens patientmängd ökat?

29 % 49

18 % 31

53 % 89

169

Har RFV gjort kontroller? 28 % 47

38 % 64

35 % 59

170

Har man måst skicka patienter oftare till specialsjukvården?

20 % 33

39 % 64

41 % 67

164

Har RFV förelagt organisationen vite?

10 % 17

52 % 89

38 % 65

171

Konklusioner

• Fel inbesparingar ger mångfaldiga tilläggskostnader och försämrar vårdens kvalitet och tillgänglighet.

– Sparande med osthyvel leder till deloptimering. När helheten inte är under kontroll växer kostnaderna på annat sätt.

– Sparande i lönekostnaderna försämrar personalens välfärd och inverkar på organisationens attraktivitet som arbetsgivare.

– När hälsotjänsterna försvagas till följd av sparåtgärder (fördröjd vård och vårdfel) leder det till dyrare vård och medborgarnas förtroende för vårdsystemet förvittrar.

• Det vore skäl att genomföra sparåtgärder genom att göra vården mer resultatrik genom att eftersträva bra chefsarbete, smidiga arbetsprocesser, fungerande vårdkedjor och arbetsfördelning som utnyttjar kunnandet.

• Personalen skall i enlighet med samarbetslagen tas med i planeringen av effektivare verksamhet.

20.5.2015 17