Download - Kort om kultur 2017:2 - Kulturanalys
Kort om kultur 2017:2
——Kulturen i siffror 2017
Postadress: Box 120 30, 102 21 StockholmBesöksadress: Fleminggatan 20, 6 trTelefon: 08-528 020 00E-post: [email protected]: www.kulturanalys.se
© Myndigheten för kulturanalys 2017Formgivning: Södra tornet kommunikationFoto: Mostphotos: Steve Mann, Fredric Sommer, Mafalda, Haq, Tommy Von knorring, Niclas Fuglesang GeukenTryck: Taberg Media Group AB, 2017ISBN: 978-91-87046-37-7
Inledning ........................................................................................ 3
Kulturvanor ................................................................................... 4
Användning av olika medier ........................................................ 6
Studieförbund ............................................................................... 9
Bibliotek ....................................................................................... 11
Bokförsäljning ............................................................................. 14
Bokläsning .................................................................................. 15
Museer ......................................................................................... 17
Biografer ...................................................................................... 19
Musikbranschen ......................................................................... 21
Utbildade och sysselsatta i kultursektorn ............................... 24
Kulturmiljö ................................................................................... 28
Samhällets kulturutgifter ........................................................... 30
Referenser ................................................................................... 31
Innehåll
I Kulturen i siffror presenterar Myndigheten för kulturanalys figurer och tabeller
som ger en inblick i kulturen i Sverige idag och över tid. Syftet är att beskriva
kulturen med tillgängliga data, snarare än att analysera olika trender. Urvalet har
gjorts för att visa en så bred bild som möjligt, även om långt ifrån alla
kulturområden och alla aspekter kan beskrivas med data som finns att tillgå idag.
Statistik om medier och medievanor ingår endast i mindre omfattning då
medieområdet bevakas av andra myndigheter.
Statistiken vi presenterar kommer från olika källor, som anges under varje figur
och tabell. Det är statistik som vi som ansvarig myndighet själva tar fram, men det
är också statistik som kommer från andra statistikproducerande organisationer
såsom SCB, Eurostat, Nordicom, Kungliga biblioteket, Svenska Filminstitutet
samt från branschorganisationer inom musik och litteratur.
Inledning
4
Kulturvanor Kulturvanor och kulturaktiviteter hos den svenska befolkningen i åldrarna 16–85
år bygger på data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Sedan slutet av
1980-talet genomför institutet varje höst en nationell undersökning för att kartlägga
den svenska allmänhetens vanor och attityder på tre teman: samhälle, opinion och
medier. En del av undersökningen rör kulturvanor och dessa frågor redovisas här
som andelar i procent av befolkningen i åldrarna 16–85 år.
Uppgifter om besök på teater-, musik-, eller dansföreställning i olika åldrar
kommer från Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden
ULF/SILC. Undersökningen görs med hjälp av telefonintervjuer bland den vuxna
befolkningen 16–85+ år.
Figur 1. Kulturupplevelser 1988–2015. Andel som utövat en aktivitet minst någon
gång under de senaste tolv månaderna. 16–85 år.
Källa: Myndigheten för kulturanalys, 2017/SOM-institutet 2016.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
Pro
cent
Bok Bio Bibliotek Teater Rock-/popkonsert
5
Figur 2. Kulturupplevelser 2015. Andel som utövat en aktivitet minst någon gång
under de senaste tolv månaderna. 16–85 år.
Källa: Myndigheten för kulturanalys, 2017/SOM-institutet 2016.
Figur 3. Eget kulturutövande 2015. Andel som utövat en aktivitet minst någon gång
under de senaste tolv månaderna. 16–85 år.
Källa: Myndigheten för kulturanalys, 2017/SOM-institutet 2016.
13
18
27
30
34
40
41
58
59
67
86
92
97
0 20 40 60 80 100
Balett/dansföreställning
Klassisk konsert/opera
Ljudbok/talbok
Studiecirkel/kursverksamhet
Rock-/popkonsert
Konstutställning
Teater
Bibliotek
Museum
Bio
Bok
Sett på film
Lyssnat på musik
Procent
4
19
21
32
43
49
72
0 20 40 60 80
Spelat teater/lajv
Sjungit i kör/spelat musikinstrument
Dagbok/poesi
Tecknat/målat
Dansat
Handarbete/hantverk
Fotograferat/filmat
Procent
6
Figur 4. Besökt teater-, musik-, eller dansföreställning minst en gång under de
senaste tolv månaderna, uppdelat på ålder och kön, 2014–2015. Andel i procent.
Källa: Statistiska centralbyrån 2016. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).
Användning av olika medier
Befolkningens tillgång till internet är av betydelse för möjligheten att ta del av
kultur som förmedlas via digitala kanaler. Detta undersöks av Internetstiftelsen i
studien ”Svenskarna och internet” som genomförs årligen med hjälp av
telefonintervjuer till ett urval av befolkningen.
Statistiken om medieanvändning kommer från Nordicoms årliga undersökning
Mediebarometern. Ett urval av Sveriges befolkning i åldern 9–79 år intervjuas via
telefon gällande i vilken utsträckning de har tagit del av olika medier under
gårdagen.
Barn och ungas medievanor undersöks av Statens medieråd och här redovisar vi
andelen i olika åldrar som utför olika medierelaterade aktiviteter minst varje vecka.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75-84 år 85+ år
Pro
cen
t
Kvinnor Män
7
Figur 5. Andel av befolkningen (+12 år) som svarat ja på frågorna: ”Har du tillgång
till internet i hemmet?” eller ”Har du en internetuppkoppling hemma förutom genom
mobilen?” (=bredband).
Källa: Internetstiftelsen i Sverige 2016.
Figur 6. Andel av befolkningen 9–79 år som läser via olika medier en genomsnittlig
dag, 2015.
Källa: Nordicom 2016.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Pro
cent
Internet
Bredband
31
41
48
117
20
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Pro
cent
8
Figur 7. Andel av befolkningen 9–79 år som använder* olika medier en genom-
snittlig dag, 2000–2015. *All användning oavsett form (tryckt, digitalt, med mera).
Källa: Nordicom 2016.
Figur 8. Medierelaterade fritidsaktiviteter bland barn och unga, 2014, andel i procent
med användning* minst varje vecka. *All användning oavsett form (tryckt, digitalt,
med mera).
Källa: Medierådet 2015.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Pro
cent
Television Radio Morgontidning
Populär-/facktidskrift Videoklipp Kvällstidning
Video/dvd
0 20 40 60 80 100
Spela något instrument/sjunga
Spela spel på surfplatta
Spela datorspel/tv-spel
Läsa böcker och tidningar
Lyssna på musik
Titta på film eller tv-program
9-12 år 13-16 år 17-18 år
9
Studieförbund För närvarande finns tio stycken studieförbund i Sverige, som med en stor bredd
av ämnen bedriver bildnings- och kulturverksamhet i olika former över hela landet.
Statistiken som presenteras här är hämtat från de data som studieförbunden samlar
in om sin verksamhet och vilka sammanställs av SCB i det så kallade STUV-
registret.
Figur 9. Antalet arrangemang i studieförbunden per verksamhetsform 2002–2015.
Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2017:1.
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
350 000
400 000
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
An
tal
arra
ngem
ang
Studiecirklar Kulturprogram Annan folkbildningsverksamhet
10
Figur 10. Antal deltagare i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet 2002–2015.
Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2017:1.
Figur 11. Antal besökare/åhörare i kulturprogram 2002–2015.
Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2017:1.
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Mil
jon
er d
elta
gar
e
Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Mil
jon
er b
esök
are/
åhöra
re
Kulturprogram
11
Figur 12. Fördelning av huvudämnen per verksamhetsform, 2015, procent.
Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2017:1.
Bibliotek Uppgifterna om bibliotek kommer från den nationella biblioteksstatistiken över
bibliotek i Sverige som helt eller delvis finansieras med offentliga anslag. De
bibliotek som ingår har avsatt bemanning för biblioteksverksamheten med minst
20 timmar per vecka, eller 0,5 årsverken, samt är tillgängliga för allmänheten.
Nedan redovisas statistik för folkbibliotek. Här ingår de renodlade folkbiblioteken
och integrerade folk- och skolbibliotek. Renodlade skolbibliotek ingår inte.
Forskningsbibliotek och övriga bibliotek ingår inte heller. Antalet bibliotek räknas
utifrån unika gatuadresser.
Topplistan över utlåningen kommer från Sveriges Författarfond och gäller den
samlade utlåningen på landets folk- och skolbibliotek.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Tjänster
Teknik
Samhälls- och beteendevetenskap, juridik, handel,
administration
Pedagogik och ledarutbildning
Naturvetenskap, matematik och data
Lant- och skogsbruk samt djursjukvård
Hälso- och sjukvård samt social omsorg
Humaniora, språk och konst
Allmän utbildning
Studiecirklar Kulturprogram Annan folkbildningsverksamhet
12
Figur 13. Folkbibliotek (antal bemannade serviceställen med folkbiblioteks-
verksamhet) 1995–2015.
Källa: Kungliga biblioteket 2016.
Figur 14. Bokbestånd på landets folkbibliotek 1995–2015. Antal böcker, miljontal.
Källa: Kungliga biblioteket 2016.
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
1 800
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
40,0
45,0
50,0
Mil
joner
Bokbestånd totalt Barnboksbestånd
13
Figur 15. Fysiska besök och utlåning av fysiska böcker på landets folkbibliotek,
1995–2015. Antal besök och antal lån, miljontal.
Källa: Kungliga biblioteket 2016.
Tabell 1. Topplista 2015 över de mest utlånade böckerna efter upphovsperson
(författare och/eller illustratör) på landets folk- och skolbibliotek.
Författare/Illustratör
1 Martin Widmark 1961–
2 Helena Willis 1964–
3 Helena Bross 1950–
4 Astrid Lindgren 1907–2002
5 Margareta Nordqvist 1953–
6 Gunilla Bergström 1942–
7 Anders Jacobsson 1963–
8 Lin Hallberg 1956–
9 Sören Olsson 1964–
10 Sven Nordqvist 1946–
Källa: Sveriges Författarfond.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Mil
jon
er
Fysiska besök Utlåning av fysiska böcker
14
Bokförsäljning Statistiken om bokförsäljningen bygger på daglig försäljningsstatistik från
uppgiftslämnarnas kassasystem eller motsvarande. Den omfattar allmänlitteratur,
det vill säga skönlitteratur, faktaböcker, praktiska handböcker samt barn- och
ungdomsböcker. Insamlingen omfattar cirka två tredjedelar av den allmänlitteratur
som säljs i Sverige och genomförs av Svenska Bokhandlareföreningen och
Svenska Förläggareföreningen.
Figur 16. Antal sålda böcker i olika format, 2015–2016, tusental.
Källa: Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen.
*Antal lyssnade/lästa böcker.
4 599
8 006
11 789
13 117
4 713
3 598
12 864
12 759
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000
Dagligvaruhandel
Digitala abonnemangstjänster*
Fysisk bokhandel
Internetbokhandel/bokklubbar
2015 2016
15
Tabell 2. Topplista 2016, antal sålda exemplar av enskilda titlar i fysisk bokhandel,
internetbokhandel och dagligvaruhandeln. Exklusive digitala abonnemangstjänster.
Skönlitteratur Facklitteratur Barn- och ungdomslitteratur
1 Lars Kepler, Kaninjägaren. 1 Therese Lindgren, Ibland mår jag inte
så bra.
1 J.K. Rowling, John Tiffany & Jack
Thorne, Harry Potter och det
fördömda barnet. Del ett och två.
2 Elena Ferrante, Min
fantastiska väninna. Barndom
och tonår.
2 Bruce Springsteen, Born to run. 2 Martin Widmark, Modemysteriet.
3 Leif G.W. Persson, Kan man
dö två gånger?
3 Guiness World Records 2017. 3 Martin Widmark, LasseMajas
sommarlovsbok.
4 David Lagerkrantz, Det som
inte dödar oss.
4 Thomas Eriksson, Omgiven av idioter:
Hur man förstår dem som inte går att
förstå.
4 Jeff Kinney, Satsa allt.
5 Jan Guillou. Äkta amerikanska
jeans.
5 Mia Clase & Lina Nertby Aurell, Food
pharmacy: en berättelse om tarmfloror,
snälla bakterier, forskning och
antiinflammatorisk mat.
5 Martin Widmark,
Campingmysteriet.
6 Elena Ferrante, Hennes nya
namn. Ungdomsår.
6 Mikael Lindnord & Val Hudson, Arthur:
gatuhunden som lämnade djungeln
och hittade hem.
6 Minipixi säljförpackning 1.
7 Lars Kepler, Playground. 7 Jason Timbuktu Diakité, En droppe
midnatt.
7 Martin Widmark, Cafémysteriet.
8 Leif G.W. Persson,
Bombmakaren och hans
kvinna.
8 Anders Hansen, Hjärnstark: hur
motion och träning stärker din hjärna.
8 Pixiadventskalender.
9 Michael Hjorth & Hans
Rosenfeldt, De underkända.
9 Peter Wohlleben, Trädens hemliga liv. 9 Martin Widmark, Mumiemysteriet.
10 E.L. James Grey: Femtio
nyanser av honom enligt
Christian.
10 Jan Pedersen, Vilda djur: 100
fantastiska arter och deras läten.
10 Åsa Larsson & Ingela Korsell,
Pax. Nidstången.
Källa: Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen.
Bokläsning Uppgifter om bokläsning hos befolkningen i olika åldrar kommer från Statistiska
centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden ULF/SILC och barn-ULF.
Undersökningen görs med hjälp av telefonintervjuer bland den vuxna befolkningen
16–85+ år och dels bland barn och unga 10–18 år.
Bokläsningen bland vuxna avser läsning av böcker på fritiden exklusive
boklyssnande och hos barn och unga av all bokläsning. Data presenteras som
andelar i procent i respektive grupp.
16
Figur 17. Bokläsning på fritiden minst varje vecka hos befolkningen uppdelat på
ålder och kön, 2008/2009–2014/2015. Andel i procent.
Källa: Statistiska centralbyrån 2016. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).
Figur 18. Bokläsning på fritiden minst varje vecka hos befolkningen uppdelat på
ålder och kön, 2014–2015. Andel i procent.
Källa: Statistiska centralbyrån 2016. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).
0
10
20
30
40
50
60
Samtliga 16+ år 16-24 år 25-34 år Samtliga 16+ år 16-24 år 25-34 år
Kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Män Män
2008-2009 2010-2011 2012-2013 2014-2015
0
10
20
30
40
50
60
16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75-84 år 85+ år
Pro
cen
t
Kvinnor Män
17
Figur 19. Bokläsning minst varje vecka bland barn och unga, uppdelat på kön. Andel
i procent.
Källa: Statistiska centralbyrån 2016. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).
Museer Statistik om museer kommer från Kulturanalys officiella statistik. Museerna
besvarar årligen en webbenkät med frågor om bland annat museibesök. De museer
som ingår i den officiella statistiken uppfyller ICOM:s definition av vad som är ett
museum. Museibesök redovisas här för museer med minst en årsarbetskraft.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2008-2009 2009-2010 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014 2014-2015
Pro
cen
t
10-12 år pojkar 10-12 år flickor
13-15 år pojkar 13-15 år flickor
16-18 år pojkar 16-18 år flickor
18
Figur 20. Antal besök per år vid museer med mer än en årsarbetskraft, 2003–2015.
Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2016:3.
Tabell 3. De tio mest besökta museerna i Sverige 2015.
Museum Besök
1 Skansen 1 379 385
2 Vasamuseet 1 312 494
3 Naturhistoriska riksmuseet 531 637
4 Malmö museer 417 633
5 Gotlands museum 378 606
6 Tekniska museet 346 614
7 Junibacken 326 000
8 Livrustkammaren 270 269
9 Abbamuseet 269 552
10 Stiftelsen Nordiska museet
258 981
Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2016:3.
0
5
10
15
20
25
30
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Mil
joner
bes
ök
19
Biografer
Statistik om film på biograf kommer från Svenska Filminstitutet som samlar in
statistik över den svenska filmbranschen. Statistiken omfattar samtliga biografer i
landet.
Figur 21. Biografer: antal biografer, antal salonger och antal platser 2005–2015.
Källa: Nordicom/Filminstitutet 2016.
Figur 22. Biobesök 2001–2016.
Källa: Filminstitutet 2016.
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
140 000
160 000
180 000
0
200
400
600
800
1 000
1 200
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Anta
l p
lats
er
Anta
l b
iogra
fer
och
sal
onger
Biografer Salonger Platser
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Bio
bes
ök
, m
iljo
ner
20
Figur 23. Filmpremiärer efter ursprungsland, andel i procent 2008–2015.
Källa: Nordicom/Filminstitutet 2016.
Figur 24. Filmpremiärer och biobesök efter ursprungsland, andel i procent 2015.
Källa: Nordicom/Filminstitutet 2016.
0
10
20
30
40
50
60
Sverige Övriga Europa Nordamerika Övriga
Pro
cent
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
Sverige Övriga Europa Nordamerika Övriga länder
Pro
cent
Andel av filmpremiärer Andel biobesök
21
Tabell 4. De tio mest sedda filmerna på biograf i Sverige 2015.
Titel Besök
1 Spectre 839 669
2 Star Wars: The Force Awakens 830 235
3 Minioner 658 244
4 En underbar jävla jul 600 570
5 Jurassic World 596 004
6 Fifty Shades of Grey 524 952
7 Insidan ut 474 262
8 The Hunger Games: Mockingjay – Part 2 464 806
9 Fast & Furious 7 439 444
10 En man som heter Ove 429 028
Källa: Filminstitutet 2016.
Musikbranschen Intresseorganisationen Musiksverige tar årligen fram uppgifter om den svenska
musikbranschens utveckling i Sverige. Intäktsutvecklingen beskriver branschens
samtliga intäkter som genererats via laglig distribution på den inhemska
marknaden och på utländsk försäljning.
Konsertintäkter är sådana som sker i samband med festivaler och konserter.
Upphovsrättsliga intäkter genereras när musik framförs exempelvis i radio, på tv,
internet eller i bakgrunden på restauranger eller andra offentliga utrymmen.
Intäkter för inspelad musik avser försäljning av prenumerationsabonnemang på
strömmad musik, fysiska skivor och nedladdningar.
Topplistorna om försäljning av musikalbum kommer från Ifpi Sverige och om
spelade artister och låtar från Spotify.
22
Figur 25. Musikmarknadens intäktsutveckling efter intäktstyp, 2009–2015.
Källa: Musiksverige 2016.
Figur 26. Intäkter från inspelad musik, fördelat efter försäljningssätt.
Källa: Musiksverige 2016.
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
4 000
4 500
5 000
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
MIl
joner
kro
no
r
Konsertintäkter Upphovsrättsliga intäkter Intäkter från inspelad musik
80
66
44
32
2112 13
12
22
4663
7584 85
8 12 105 4 4 2
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Pro
cent
Fysisk försäljning Strömmad försäljning Nedladdad försäljning
23
Tabell 5. De tio mest sålda albumen, de tio mest spelade artisterna respektive låtarna i Sverige 2016.
De tio mest sålda albumen i
Sverige 2016
De tio mest spelade
artisterna i Sverige
2016 på Spotify
De tio mest spelade
låtarna i Sverige 2016 på
Spotify
1 Justin Bieber, Purpose 1 Justin Bieber 1 Alan Walker, Faded
2 Kent, Då som nu för alltid 2 Håkan Hellström 2 Drake, One dance
3 Blandade artister,
Melodifestivalen 2016
3 Drake 3 Sia, Cheap thrills
4 Miriam Bryant, Hisingen och hem
igen
4 Rihanna 4 Mike Perry, The ocean
5 Drake, Views 5 Kent 5 Jonas Blue, Fast car (Radio
edit)
6 Rihanna, Anti 6 Miriam Bryant 6 Justin Timberlake, Can’t
stop the feeling (Original
song from DreamWorks
Animation’s ”Trolls”)
7 Adele, 25 7 Coldplay 7 Mike Posner, I took a pill in
Ibiza (Seeb Remix)
8 Lukas Graham, Lukas Graham
(Blue Album)
8 Kygo 8 The Chainsmokers, Don’t let
me down
9 Lasse Stefanz, Road Trip 9 The Chainsmokers 9 Justin Bieber, Love yourself
10 Marcus & Martinus, Hei (Fan
Spesial)
10 Sia 10 Frans, If I were sorry
Källa: Ifpi Sverige och Spotify.
24
Utbildade och sysselsatta i kultursektorn Statistiken över befolkningens utbildning mäter utbildningsnivå och utbildnings-
inriktning. Uppgifter om genomgångna utbildningar rapporteras kontinuerligt till
Statistiska centralbyrån från landets skolor och utbildningsanordnare och samlas i
Utbildningsregistret. I statistiken ingår alla i Sverige folkbokförda personer. I
figurerna visas den procentandel av befolkningen som har olika estetiska eller
humanistiska eftergymnasiala utbildningar. För varje individ redovisas endast den
högsta genomgångna utbildningen.
Sysselsättning i kultursektorn redovisas som den andel av arbetskraften som
arbetar inom kultursektorn. Därefter redovisas det antal personer som arbetar inom
respektive del av kultursektorn. För varje individ redovisas endast den
huvudsakliga sysselsättningen. Uppgifterna kommer från Eurostat och bygger på
Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar.
Figur 27. Andel med olika kulturrelaterade eftergymnasiala utbildningar 2006–
2015. Procent av samtliga personer i åldern 25–64 år för kvinnor och män.
Källa: Statistiska centralbyrån/Universitetskanslersämbetet 2016.
0,00
0,10
0,20
0,30
0,40
0,50
0,60
0,70
0,80
0,90
1,00
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Pro
cent
Humanistisk högskoleutbildning (minst 3 år) kvinnor
Konstnärlig eftergymnasial utbildning, kvinnor
Konstnärlig eftergymnasial utbildning, män
Journalist- och medieutbildning (eftergymnasial), kvinnor
Humanistisk högskoleutbildning (minst 3 år), män
Journalist- och medieutbildning (eftergymnasial), män
25
Figur 28. Andel med olika kulturrelaterade eftergymnasiala utbildningar 2006–
2015. Procent av samtliga personer i åldern 25–64 år för kvinnor och män.
Källa: Statistiska centralbyrån/Universitetskanslersämbetet 2016.
0,00
0,05
0,10
0,15
0,20
0,25
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Medieproduktion, eftergymnasial utbildning, män
Medieproduktion, eftergymnasial utbildning, kvinnor
Biblioteks- och informationsvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år), kvinnor
Arkitekt- och landskapsarkitektutbildning, kvinnor
Arkitekt- och landskapsarkitektutbildning, män
Biblioteks- och informationsvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år), män
26
Figur 29. Andel sysselsatta i kultursektorn (endast huvudsaklig sysselsättning) av
arbetskraften i stort.
Källa: Eurostat/Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning 2016.
4,04,1 4,1 4,1 4,1
0,0%
10,0%
20,0%
30,0%
40,0%
50,0%
60,0%
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
2011 2012 2013 2014 2015
And
el k
vin
no
r
And
el s
yss
elsa
tta,
pro
cent
Sysselsatta i kultursektorn Andel kvinnor
27
Figur 30. Antal sysselsatta i kultursektorn i olika kultursektorer.
Källa: Eurostat/ Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning 2016.
0 10 20 30 40 50 60
Arbete med kultur i andra sektorer
Butikshandel för böcker tidingar, musik o.dyl.
Reklambyråer
Arkitektverksamhet
Planering och sändning av tv- och radioprogram.
Förlagsverksamhet
Kulturell utbildning
Produktion och distribution av film, video och tv-
program. Filmvisning, ljudinspelning och
fonogramutgivning.
Bibliotek-, arkiv- och museiverksamhet. Vård av
historiska minnesmärken. Botaniska trädgårdar,
djurparker och naturreservat.
Design, fotoverksamhet, översättning och tolkning.
Artistisk, litterär och konstnärlig verksamhet. Teatrar,
konserthus o.dyl.
Antal personer, tusental
2011
2012
2013
2014
2015
28
Kulturmiljö
Kulturmiljö kan beskrivas som det samlade uttrycket för människans materiella
och immateriella påverkan på den omgivande miljön. Statistiken om kulturmiljö
kommer från Kulturanalys statistikrapport, där befintlig och tillgänglig statistik av
relevans för kulturmiljön har kartlagts.
Tabell 6. Skyddade kulturmiljöer 2015.
Skyddade miljöer Antal Areal Skyddat enligt
Fornminnen 283 669 Kulturmiljölagen (1988:950)
Övrig kulturhistorisk lämning 312 203 Kulturmiljölagen (1988:950)
Byggnadsminnen 2 194 Kulturmiljölagen (1988:950)
Statliga byggnadsminnen 265 Förordning (2013:558) om
statliga byggnadsminnen
Kyrkliga kulturminnen, antal
tillståndspliktiga kyrkor
2 960 Kulturmiljölagen (1988:950)
Kyrkliga kulturminnen, antal
ej tillståndspliktiga kyrkor
462 Kulturmiljölagen (1988:950)
Riksintressen för kulturmiljön 1 650 2 065 894 hektar
3,9 % av landets yta
Miljöbalken (1998:8 808)
Kulturreservat 43 7 466 hektar Miljöbalken (1998:8 808)
Världsarv 15 Världsarvskonventionen,
Unesco. Sverige har åtagit
sig att världsarven skyddas
och vårdas.
Byggnader/kulturmiljöer
skyddade enligt kommunala
beslut
100 000
(grov upp-
skattning)
Plan- och bygglagen
(2010:900)
Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2016:2.
29
Figur 31. Antal skyddade byggnader enligt plan- och bygglagen (2010:900) i elva
län. Miljömålsindikatorn ”q-märkt” 2000–2010.
Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2016:2.
Figur 32. Statliga anslag till kulturmiljö, 2002–2015, tusen kronor, 2015 års priser.
Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2016:2.
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Anta
l b
yggnad
er
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
350 000
400 000
450 000
500 000
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Tuse
n k
rono
r
Kyrkoantikvarisk ersättning Bidragsfastigheter Bidrag till kulturmiljövård
30
Samhällets kulturutgifter
De offentliga utgifterna för kultur bygger på Kulturanalys officiella statistik. Data
kommer från Ekonomistyrningsverket för de statliga utgifterna, en enkät till
landsting/regioner och från Statistiska centralbyrån för de kommunala utgifterna.
Figur 33. Offentliga utgifter för kultur 2008–2015, miljoner kronor, 2015 års priser.
Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2016:1.
Figur 34. Kulturutgifternas andel av statens, regionernas och kommunernas
respektive totala budgetar, 2006–2015. Procent.
Källa: Myndigheten för kulturanalys Kulturfakta 2016:1.
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
MIl
joner
kro
no
r
Stat
Kommuner
Regioner/landsting
0,00
0,50
1,00
1,50
2,00
2,50
3,00
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Pro
cent
Andel av
kommunernas
medel
Andel av
regionernas
medel
Andel av
statsbudgeten
31
Eurostat/Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning. 2016.
http://ec.europa.eu/eurostat/web/culture/statistics-illustrated
Internetstiftelsen i Sverige. 2016. Svenskarna och internet 2016 – undersökning
om svenskarnas internetvanor.
Ifpi Sverige. 2017. Årstopplistan 2016. http://www.ifpi.se/
Kungliga biblioteket. 2016. Biblioteksstatistik. http://bibstat.kb.se/
Musiksverige. 2016. Musikbranschen i siffror. http://statistik.musiksverige.org/
Myndigheten för kulturanalys. Kommande 2017. Kulturvanor. Rapport.
Myndigheten för kulturanalys. 2017. Studieförbund 2015. Kulturfakta 2017:1.
Myndigheten för kulturanalys. 2016. Museer 2015. Kulturfakta 2016:3.
Myndigheten för kulturanalys. 2016. Kulturmiljöstatistik. Kulturfakta 2016:2.
Myndigheten för kulturanalys. 2016. Samhällets kulturutgifter 2014‒2015.
Kulturfakta 2016:1.
Nordicom. 2016. Mediebarometern 2015.
http://www.nordicom.gu.se/sv/mediefakta/mediebarometern
Nordicom/Filminstitutet. 2016. Mediestatistik 2015.
http://www.nordicom.gu.se/sv/mediefakta/mediestatistik
SOM-institutet. 2016. Kulturvanor i Sverige 1987–2015. SOM-rapport 2016:17.
Spotify. 2016. https://news.spotify.com/se/2016/12/01/wrapped-2016/
Statens medieråd. 2015. Ungar och medier 2015. Fakta om barns och ungas
användning och upplevelser av medier. Rapport.
Statistiska centralbyrån. 2016. Undersökning av levnadsförhållanden
(ULF/SILC) 2015. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-
levnadsforhallanden-ulf-silc/
Referenser
32
Statistiska centralbyrån/Universitetskanslersämbetet. 2016. Studenter och
examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå.
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-
forskning/hogskolevasende/studenter-och-examina-i-hogskoleutbildning-pa-
grundniva-och-avancerad-niva/
Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen. 2017. Boken
2017 – marknaden, trender och analyser. Erik Wikberg.
Svenska filminstitutet. 2016. Filmåret 2015 i siffror. Rapport.
Sveriges Författarfond. 2016. De mest utlånade författarna i folk- och
skolbibliotek 2015. http://www.svff.se/